Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på nederländska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Swipe to change

Typer av juristyrken

Nederländerna

Här får du en överblick över juristyrkena i Nederländerna.

Innehåll inlagt av
Nederländerna
Det finns ingen officiell översättning av den språkversion du tittar på.
Här kommer du till en maskinöversatt version av innehållet. Maskinöversättningen tillhandahålls enbart för att bidra till förståelsen av texten. Ägaren av sidan tar inget som helst ansvar för kvaliteten på den maskinöversatta texten.

Åklagare

Organisation

Allmänna åklagarmyndigheten (Openbaar Ministerie eller OM) är en nationell organisation med kontor i alla nederländska regioner. Det finns också en nationell åklagarmyndighet med särskilt ansvar för att bekämpa (internationell) organiserad brottslighet samt en åklagarmyndighet som arbetar för att komma till rätta med miljöbrott, ekonomisk brottslighet och bedrägeri.

Det finns tio distriktsåklagarkammare, där allmänna åklagare med hjälp av sakkunniga inom förvaltning och juridik handlägger hundratusentals ärenden om året. Vid överklaganden hänskjuts saken till en av de fyra regionala åklagarkamrarna (ressortsparketten). I denna instans kallas åklagarmyndighetens företrädare advocaat-generaal. Åklagarkamrarna leds av hoofdofficieren van justitie och hoofdadvocaten-generaal. På det nationella planet leds allmänna åklagarmyndigheten av en riksåklagarmyndighet i Haag (College van procureurs-generaal). Det politiska ansvaret för allmänna åklagarmyndigheten ligger på justitieministern. Tillsammans med riksåklagarmyndigheten fattar justitieministern beslut om prioriteringar när det gäller utredningar och åtal.

Roll och arbetsuppgifter

Alla som misstänks för brott kommer i kontakt med allmänna åklagarmyndigheten. Den är den enda myndigheten i Nederländerna som har rätt att väcka åtal mot brottsmisstänkta. Myndigheten ser till att brott utreds och lagförs.

I detta syfte samarbetar allmänna åklagarmyndigheten med polisen och andra brottsbekämpande myndigheter. Brottsutredningar leds av en åklagare. Allmänna åklagarmyndigheten övervakar dessutom att domstolsavgöranden verkställs korrekt, det vill säga att böter betalas, fängelsestraff avtjänas och samhällstjänst utförs. Allmänna åklagarmyndigheten och domstolarna är en del av rättsväsendet. Även om dess nederländska namn bokstavligen betyder ”offentligt ministerium” är således allmänna åklagarmyndigheten inget ”ministerium” i ordets vanliga bemärkelse.

Domare

Organisation

För att kunna bli domare måste man ha flera års arbetserfarenhet. Mer information om kraven finns här. Den arbetserfarenheten kan man få antingen genom en internutbildning inom domstolsväsendet eller på annat håll i rättsväsendet. Domstolsväsendet ger den utbildning som krävs.

Domarna utses av staten under justitie- och säkerhetsministeriets ansvar. Endast nederländska medborgare kan utnämnas till domarämbetet. Kandidaterna måste ha en juristexamen från ett nederländskt universitet.

Individer kan nomineras för antagning till domstolsväsendet endast efter rekommendation av en nationell urvalskommitté som utgörs av representanter från olika domstolar, allmänna åklagarmyndigheten och andra aktiva samhällsmedborgare.

En domare utses att skipa rättvisa vid en bestämd domstol. En sådan utnämning kan endast ske om domstolen ifråga utser den tilltänkta domaren. Dessa villkor avser att göra utnämningssystemet så objektivt som möjligt.

Domare är tjänstemän med särskild ställning. Efter utnämningen kan domaren inte acceptera en utnämning någon annanstans. En domare kan stanna i tjänsten till 70 års ålder. Innan domaren har uppnått denna ålder kan han eller hon skiljas från tjänsten mot sin vilja endast av landets högsta rättsinstans, Nederländernas högsta domstol (Hoge Raad der Nederlanden), efter förslag av riksåklagaren (procureur-general) vid denna domstol.

Roll och arbetsuppgifter

Domarens uppgift är att fatta opartiska beslut i rättstvister – även i mål där staten är part. För att garantera opartiskhet i förhållande till staten används ett särskilt urvals- och utnämningssystem. Domare har därför en annan rättslig ställning än andra statliga tjänstemän.

I den nederländska grundlagen fastställs att domarna har till uppgift att meddela utslag i tvister och den innehåller bestämmelser om domares rättsliga ställning.

Enligt gällande rätt kan domare handlägga mål och ärenden efter eget gottfinnande. De bestämmer till stor del hur förfarandet sköts rent praktiskt (till exempel vilka tidsfrister som ska gälla för vissa delar av förfarandet).

Det finns rättsliga föreskrifter angående domares uppträdande. Syftet är att garantera att domare utför sina arbetsuppgifter objektivt. Om en part ifrågasätter en domares opartiskhet under rättegången finns det i lagen möjligheter att framföra jävsinvändning mot den domaren. Det förekommer att en part i målet inte är nöjd med domarens arbete. Här skiljer lagen mellan det rättsliga avgörandet och domarens uppträdande.

  1. Om missnöjet rör avgörandet kan klaganden vanligtvis överklaga till högre instans.
  2. Klagomål över en domares uppträdande kan framställas till ledningen för den domstol där domaren arbetar. Alla domstolar har klagomålsregler där det fastställs vilka förfaranden som ska följas vid behandlingen av sådana klagomål.

Domare måste se till att få erfarenhet inom minst två rättsområden. Normalt roterar de mellan olika rättsområden när de handlägger sina mål. Skälet är att man vill undvika att de inriktar sig på en specialisering för mycket och för länge.

Domare arbetar i distriktsdomstolar (rechtbanken). En sådan domstol har minst fyra avdelningar: en civilrättsavdelning, en straffrättsavdelning, en förvaltningsrättslig avdelning och en underdistriktsavdelning. Domare som arbetar vid den sistnämnda avdelningen kallas kantonrechters. I de övriga avdelningarna kallas de rechters. Domare som arbetar i appellationsdomstolar (gerechtshoven) och i Högsta domstolen kallas raadsheeren.

Domstolarna har följande sammansättning när målen handläggs:

  • Domare i underdistriktsavdelningen handlägger mål och ärenden som ensamdomare.
  • Domare i distriktsdomstolar är för det mesta ensamdomare, men vissa mål måste handläggas av en panel bestående av tre domare.
  • I appellationsdomstolarna handläggs mål med en sammansättning med tre domare, om det inte är fråga om ett mål som kan handläggas av en domare. Reglerna för detta fastställs i lagen om domstolsväsendets organisation (Wet op de rechterlijke organisatie).
  • I Högsta domstolen handläggs alla mål i avdelningar med fem domare.

Domstolsadministrationen (Raad voor de rechtspraak) ansvarar för regleringen av yrket.

Rättsdatabas

Mer information finns på den allmänna webbplatsen om det nederländska domstolsväsendet, som är tillgänglig för allmänheten.

Juristyrkenas organisation

Advokater

Nederländska advokatsamfundet (Nederlandse Orde van Advocaten) är den offentligrättsliga yrkesorganisationen för alla advokater i Nederländerna. Samfundet ska enligt lag se till att advokattjänsterna håller hög kvalitet. Detta gör man bland annat genom följande:

  • Ett omfattande fortbildningsprogram för advokater.
  • Utarbetande av förordningar och andra bindande regler för advokater.
  • Disciplinära åtgärder.
  • Information och tjänster till medlemmarna.
  • Rådgivning till den nederländska staten i fråga om politiska riktlinjer och lagförslag.

Enligt advokatlagen (Advocatenwet) måste alla advokater vara medlemmar av advokatsamfundet. Det finns för närvarande över 18 000 registrerade advokater.

Juridiska rådgivare

Det finns inget centralt organ som reglerar detta yrke.

Notarier

Organisation

Notariernas sammanslutning (Koninklijke Notariële Beroepsorganisatie) försvarar notariernas intressen i Nederländerna och ser till att de har goda arbetsvillkor.

Roll och arbetsuppgifter

Enligt lagen krävs det en notariehandling för en rad olika avtal och rättshandlingar. Följande är de viktigaste:

  1. Överlåta fast egendom i Nederländerna.
  2. Upprätta eller upphäva inteckningshandlingar.
  3. Bilda offentliga eller privata aktiebolag (NV och BV) eller ändra deras bolagsordning.
  4. Bilda stiftelser eller föreningar (inklusive kooperativ) eller ändra deras stadgar.
  5. Upprätta, ändra och verkställa testamenten.
  6. Upprätta eller ändra äktenskapskontrakt samt avtal om registrerat partnerskap.
  7. Överlåta aktier som är utställda på viss person.
  8. Fastställa gåvor och donationer i en notariehandling.

Av praktiska skäl utför en notarie ofta även andra typer av rättshandlingar och kan utarbeta andra slags avtal. Dessa kan till exempel inbegripa partnerskapsavtal (handelsbolag, ekonomiska föreningar och kommanditbolag), samboavtal samt bestämmelser för att skydda privata aktiebolag mot tredje part.

Övriga juristyrken

Exekutionsbiträdenas sammanslutning (Koninklijke Beroepsorganisatie van Gerechtsdeurwaarders, KBvG) omfattas av lagen om exekutionsbiträden (Gerechtsdeurwaarderswet). Enligt lagen ska KBvG, som alla exekutionsbiträden i Nederländerna måste vara medlemmar av, främja god yrkesutövning inom yrkeskåren.

Nederländska exekutionsbiträden tar emot och skickar handlingar i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur. Handlingar som ska delges i Nederländerna måste sändas direkt till ett exekutionsbiträde. Begäran om denna tjänst måste göras på nederländska eller engelska. En sådan begäran kan inte sändas till den nederländska centrala enheten, yrkessammanslutningen för exekutionsbiträden. Hjälp från den centrala enheten kan endast begäras i de undantagsfall som anges i artikel 3 c i ovannämnda EU-förordning.

Ideell juridisk rådgivning

För en första juridisk rådgivning kan du vända dig till något av de juridiska rådgivningskontoren (Het Juridisch Loket). Här kan du få information och rådgivning samt begära klargöranden i rättsliga frågor. De juridiska rådgivningskontoren utgör det första steget i den rättshjälp som erbjuds.

Vid behov kommer du att hänvisas till en privat jurist eller ett ombud, vilket utgör det andra steget i rättshjälpen.

All information vid de juridiska rådgivningskontoren tillhandahålls utan kostnad, direkt eller som en del av en konsultation. Du kan vända dig till dessa kontor när det gäller problem som rör civil-, förvaltnings- och straffrätt samt utlänningsrätt.

Sammanlagt 44 juridiska rådgivningskontor har öppnats. De är jämnt fördelade över hela landet, så att de ska vara lättillgängliga för alla nederländska medborgare.

Mer information finns på de juridiska rådgivningskontorens webbplats.

Länkar

Allmänna åklagarmyndigheten

Det nederländska domstolsväsendet och Nederländernas högsta domstol

Nederländska advokatsamfundet

Notariernas sammanslutning

Exekutionsbiträdenas sammanslutning

Kontoren för juridisk rådgivning

Senaste uppdatering: 11/01/2022

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.