Bevisupptagning

1 Bevisbörda

1.1 Hur ser bevisbördereglerna ut?

De allmänna bestämmelserna om bevisbörda fastställs i artiklarna 342–348 i den portugisiska civillagen.

1.2 Finns det undantag från bevisbördereglerna? Om ja, i vilka fall? Är det i sådana fall möjligt att komma med motbevisning?

Ja, det finns regler om undantag från bevisbördereglerna.

I följande fall:

• Artikel 412 i den portugisiska civilprocesslagen – sakförhållanden som inte kräver förklaring eller bevis.
• Artikel 350 i den portugisiska civillagen – rättsliga presumtioner.

Rättsliga presumtioner får dock vederläggas, dvs. motbevis får läggas fram, utom i de fall lagen inte tillåter detta (artikel 350.2 i den portugisiska civillagen).

1.3 Hur övertygande måste bevisningen vara för att läggas till grund för en dom?

Domaren bedömer fritt bevisningen för varje enskilt sakförhållande. Domstolens fria bedömning av bevisen omfattar inte sakförhållanden för vilka särskilda bevisåtgärder krävs enligt lagstiftningen, eller sakförhållanden som bara kan bevisas av dokument eller som är helt bevisade, antingen genom dokument eller genom parternas godkännande eller medgivande (artikel 607.5 i den portugisiska civilprocesslagen).

Domstolen måste bedöma all bevisning, oavsett om den kommer från den part som har bevisbördan eller inte, utan att det påverkar bestämmelser där det anges att ett yttrande om ett sakförhållande är irrelevant om det inte läggs fram av en viss part (artikel 413 i den portugisiska civilprocesslagen).

Bevisvärdet varierar beroende på bevismedlets art (artiklarna 369–396 i den portugisiska civillagen).

2 Bevisupptagning

2.1 Måste en part begära att bevisning tas upp eller kan domstolen ibland ta initiativ till bevisupptagning?

Bevisupptagningen sker inte alltid på grundval av en parts begäran.

Portugisisk lagstiftning bygger på den ”inkvisitoriska principen”, dvs. domarens skyldighet att även på eget initiativ verkställa eller beordra alla åtgärder som krävs för att fastställa sanningen och för en rättvis lösning av tvisten vad gäller de sakförhållanden som domaren enligt lagen har rätt att undersöka (artikel 411 i den portugisiska civilprocesslagen).

2.2 Vad händer om en parts begäran om bevisupptagning godkänns?

Vid den förberedande förhandlingen eller genom beslut, beroende på vad som är tillämpligt, fastställer domstolen vilka bevismedel som godtas och kan åberopas (artiklarna 591 och 593 i den portugisiska civilprocesslagen).

I allmänhet sker bevisupptagningen vid huvudförhandlingen (artikel 604.3 i den portugisiska civilprocesslagen). I undantagsfall kan dock domstolen tillåta att bevis tas upp på förhand (artikel 419 i den portugisiska civilprocesslagen).

Om domstolen när rättegången är över anser sig sakna information kan den återuppta förhandlingarna för att höra de vittnen den önskar och begära andra åtgärder som krävs (artikel 607.1 i den portugisiska civilprocesslagen).

2.3 I vilka fall får domstolen avslå en parts begäran om bevisupptagning?

I enlighet med den processuella skyldighet som fastställs i artikel 6 i den portugisiska civilprocesslagen är det i allmänhet domaren som ska avvisa bevis som är ovidkommande eller förhalar processen.

Exempel på när en begäran om bevisupptagning helt eller delvis kan avslås:

• Begränsning av antalet vittnen (artikel 511 i den portugisiska civilprocesslagen).
• Hinder (artikel 496 i den portugisiska civilprocesslagen).
• Ed och inledande förhör (artikel 513 i den portugisiska civilprocesslagen).
• Sakförhållanden som en partsutsaga kan grundas på (artikel 454 i den portugisiska civilprocesslagen).

2.4 Vilka olika bevismedel finns det?

Följande bevismedel finns:

• Presumtioner (artikel 349 i den portugisiska civillagen).
• Erkännanden (artikel 352 i den portugisiska civillagen).
• Partsutsagor (artikel 466 i den portugisiska civilprocesslagen).
• Bevisning i form av dokument (artikel 362 i den portugisiska civillagen).
• Sakkunnigbevisning (artikel 388 i den portugisiska civillagen).
• Rättsliga inspektioner (artikel 390 i den portugisiska civillagen).
• Vittnesmål (artikel 392 i den portugisiska civillagen).
• Framläggande av lös eller fast egendom (artikel 416.1 i den portugisiska civilprocesslagen).

2.5 Hur går vittnesförhör till? Skiljer de sig från förhör med sakkunniga? Vilka regler gäller för skriftlig bevisning och sakkunnigutlåtanden?

Det finns olika sätt att erhålla vittnesmål enligt artiklarna 452, 456, 457, 466, 500, 501, 502, 503, 506, 518 och 520 i den portugisiska civilprocesslagen:

• Parter och vittnen hörs personligen eller via tekniska hjälpmedel, i enlighet med artikel 502 i den portugisiska civilprocesslagen.
• Förhör efter en framställning om rättslig hjälp (artikel 500 b i den portugisiska civilprocesslagen).
• Förhör i den berörda personens hem eller på dennes arbetsplats (artikel 503 i den portugisiska civilprocesslagen).
• Skriftligt förhör (artikel 517 i den portugisiska civilprocesslagen).
• Skriftligt vittnesmål (artikel 518 i den portugisiska civilprocesslagen).
• Direkt kommunikation mellan domstolen och vittnet (artikel 520 i den portugisiska civilprocesslagen).
• På plats (artikel 501 i den portugisiska civilprocesslagen).

Sätten att erhålla sakkunnigbevisning i enlighet med artiklarna 486, 490 och 492 i den portugisiska civilprocesslagen skiljer sig från ovannämnda sätt att erhålla vittnesmål enligt följande:

• De sakkunniga närvarar vid huvudförhandlingen när endera parten begär det eller när domaren begär det. Sakkunniga från institutioner, laboratorier eller offentliga myndigheter hörs via videokonferens på sina arbetsplatser (artikel 486 i den portugisiska civilprocesslagen).
• Domstolen får genomföra en inspektion av föremål eller personer, göra besök på plats eller besluta om rekonstruktion av de faktiska omständigheterna. Domaren kan åtföljas av en specialist om man anser det lämpligt (artiklarna 490 och 492 i den portugisiska civilprocesslagen).

Reglerna för inlämning av skriftliga bevis, rapporter eller sakkunnigutlåtanden fastställs i artikel 416 i den portugisiska civilprocesslagen).

2.6 Har vissa bevismedel större bevisvärde än andra?

Ja, bevisvärdet varierar beroende på bevismedlets art (se svar på fråga 1.3).

2.7 Är det obligatoriskt att använda ett visst bevismedel för att styrka en omständighet?

Ja, i följande situationer:

• Rättsligt krav på en skriftlig handling (artikel 364 i den portugisiska civillagen).

• Om lagen kräver en särskild formalitet (artikel 220 i den portugisiska civillagen).

2.8 Är vittnen enligt lag skyldiga att avge vittnesmål?

Alla personer, oavsett om de är parter i målet eller inte, är skyldiga att medverka till att sanningen avslöjas, i enlighet med artikel 417 i den portugisiska civilprocesslagen.

2.9 I vilka fall kan de vägra att vittna?

I artikel 497 i den portugisiska civilprocesslagen anges i vilka fall ett vittne får vägra att avlägga vittnesmål.

2.10 Kan en person som vägrar att vittna straffas eller tvingas att avge vittnesmål?

Alla personer, oavsett om de är parter i målet eller inte, är skyldiga att medverka till att sanningen avslöjas, i enlighet med artikel 417 i den portugisiska civilprocesslagen.

Den som vägrar att samarbeta bötfälls, utan att det påverkar eventuella tvångsmedel (artikel 417.2 i den portugisiska civilprocesslagen).

Om ett vittne uteblir utan godtagbara skäl kan domstolen ålägga böter eller besluta att vittnet ska hämtas till förhandlingen (artikel 508.4 i den portugisiska civilprocesslagen).

2.11 Finns det personer som inte får höras som vittnen?

Ja, bevis kan inte tas upp i följande fall:

• Personer som inte är mentalt lämpade att vittna om de sakförhållanden som ska bevisas får inte höras som vittnen, enligt artikel 495 i den portugisiska civilprocesslagen.
• De personer som kan uppträda som parter i målet får inte avlägga vittnesmål (artikel 496 i den portugisiska civilprocesslagen).

2.12 Vad är domstolens och parternas respektive roller vid vittnesförhör? När får ett vittne höras med tekniska hjälpmedel, till exempel videokonferens eller andra medier?

Domarens och parternas respektive roller vid vittnesförhör regleras av bestämmelserna om vittnesmål i artikel 516 i den portugisiska civilprocesslagen.

Vittnesmål ska avläggas personligen eller via videokonferens (artikel 500 i den portugisiska civilprocesslagen). Vittnesförhör med tekniska hjälpmedel, såsom telekonferens, regleras av artikel 502 i den portugisiska civilprocesslagen.

3 Bevisvärdering

3.1 Om en part har skaffat fram bevisning på ett otillåtet sätt, hindrar det domstolen från att lägga den till grund för domen?

Ja. Ett exempel på detta är bevisning som erhållits utan hänsyn till privatliv och familjeliv samt mänsklig värdighet, i enlighet med artikel 490 i den portugisiska civilprocesslagen.

3.2 Kan en partsutsaga användas som bevisning?

Ja. Ett erkännande där en part medger ett sakförhållande som kan vara skadligt för honom eller henne och som innebär en fördel för motparten erhålls genom partutsagor (artikel 352 i den portugisiska civillagen och artikel 452 i den portugisiska civilprocesslagen).

Domstolen bedömer fritt parternas utsagor, med undantag av om de innehåller ett erkännande (artikel 466.3 i den portugisiska civilprocesslagen).

4 Har medlemsstaten i enlighet med artikel 2.1 i förordningen om bevisupptagning angett andra myndigheter som är behöriga att ta upp bevis i samband med rättsliga förfaranden i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt förordningen? Om så är fallet, i vilka förfaranden är de behöriga att ta upp bevis? Kan de endast begära bevisupptagning eller även bistå vid bevisupptagning på grundval av en begäran från en annan medlemsstat? Se även anmälan enligt artikel 2.1 i förordningen om bevisupptagning.

Portugal har inte angett några andra myndigheter, eftersom bevisupptagningen i samband med rättsliga förfaranden är de portugisiska domstolarnas ansvar.

Tillämplig lagstiftning

Portugisiska civillagen

Portugisiska civilprocesslagen

 

Observera:

Varken kontaktpunkten för det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område, domstolarna eller andra organ och myndigheter är bundna av informationen i detta faktablad, som kan ändras efter tolkningar i rättspraxis. Även om faktabladen regelbundet uppdateras är det fortfarande nödvändigt att läsa de gällande lagtexterna.