Skilsmässa och hemskillnad

Slovenien
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Vilka krav måste vara uppfyllda för att makarna ska kunna få en dom på äktenskapsskillnad?

Slovensk lag erkänner

  1. äktenskapsskillnad i samförstånd,
  2. äktenskapsskillnad genom överenskommelse inför en notarie och
  3. äktenskapsskillnad genom ansökan (andra mål än tvistemål).

a) När det gäller äktenskapsskillnad i samförstånd beviljar domstolen äktenskapsskillnad enligt artikel 96 i familjelagen (Družinski zakonik) under förutsättning att makarna har enats om eventuella barns vårdnad, uppfostran och underhåll och barnens umgängesrätt med föräldrarna i enlighet med bestämmelserna i familjelagen. Makarna måste också i form av en verkställbar notariehandling lämna in ett avtal om boskillnad, med klargörande av vem av makarna som ska bo kvar i den gemensamma bostaden samt eventuellt underhållsbidrag för makar som inte har utkomstmöjligheter eller är arbetslösa utan egen förskyllan.

Innan domstolen beviljar äktenskapsskillnad måste den avgöra om överenskommelsen mellan makarna säkerställer eventuella barns vårdnad, uppfostran och underhåll samt barnens umgängesrätt med föräldrarna i enlighet med barnens bästa. Om domstolen fastställer att överenskommelsen mellan makarna inte ligger i barnens intresse avslår den ansökan om äktenskapsskillnad genom ömsesidigt medgivande.

b) Om makar som inte har föräldraansvar över några gemensamma barn önskar äktenskapsskillnad och har enats om boskillnad, med klargörande av vem av makarna som ska bo kvar i den gemensamma bostaden samt eventuellt underhållsbidrag för en av dem som inte har utkomstmöjligheter eller är arbetslös utan egen förskyllan, ber de en notarie att upprätta en notariehandling som dokumenterar deras överenskommelse om att upplösa äktenskapet. Äktenskapet upplöses när notariehandlingen undertecknas. Handlingen utgör en rättslig grund för att registrera äktenskapsskillnaden i civilregistret. Notarien sänder handlingen till den administrativa enheten, som registrerar äktenskapsskillnaden i civilregistret inom åtta dagar från den dag överenskommelsen undertecknas inför notarien (artikel 97 i familjelagen).

c) Om äktenskapet av något skäl har blivit ”ohållbart” får endera av makarna begära skilsmässa. När en domstol avslutar ett äktenskap på grundval av föregående punkt beslutar den även om eventuella barns vårdnad, uppfostran och underhåll och barnens umgängesrätt med föräldrarna i enlighet med lagen. Innan domstolen fattar beslut enligt föregående punkt måste den fastslå hur barnets intressen bäst kan tillgodoses (artikel 98 i familjelagen).

Innan talan väcks eller ansökan inges om äktenskapsskillnad i samförstånd ges makarna rådgivning på ett socialkontor (center za socialno delo), såvida inte

  • makarna inte har föräldraansvar över några gemensamma barn,
  • en av makarna är mentalt oförmögen,
  • en av makarna befinner sig på okänd vistelseort eller är försvunnen,
  • en av eller båda makarna bor utomlands.

Syftet med rådgivningen är att hjälpa makarna att avgöra om deras förhållande har brutit samman till den grad att äktenskapet har blivit ohållbart för minst en av dem, eller om det finns någon möjlighet att rädda äktenskapet. Makarna deltar personligen i denna rådgivning; deras ombud närvarar ej (artikel 200 i familjelagen).

2 På vilka grunder kan man få äktenskapsskillnad?

Familjelagen erkänner endast en grund för äktenskapsskillnad, nämligen att det föreligger varaktig söndring. Detta innebär att äktenskapet har brutit samman så djupt och oåterkalleligt att det inte längre kan räddas. Ett äktenskap anses endast vara ”ohållbart” när relationen mellan makarna inte bara har brutit samman tillfälligt, utan av allvarliga skäl har brutit samman djupt och oåterkalleligt. Detta bedöms enligt situationen vid tidpunkten för förhandlingarna, och alla omständigheter som har lett till den rådande situationen beaktas. Domstolen konstaterar också att äktenskapet är ohållbart när den andra maken går med på skilsmässan.

Ett äktenskap kan upplösas på begäran från endera maken och äktenskapet behöver inte vara ohållbart för båda parter.

Frågan om vem av parterna som har begått det felsteg som ledde till att äktenskapet blev ohållbart tas inte upp, och domstolen fastställer inte heller detta under förhandlingarna. Äktenskapet kan därför också upplösas på begäran av den part som är skyldig till att det blev ohållbart.

3 Vilka rättsliga konsekvenser får en äktenskapsskillnad när det gäller

De juridiska följderna av äktenskapsskillnad anges närmare nedan.

3.1 makarnas personliga förhållanden (t.ex. i fråga om efternamn),

En make som ändrar efternamn i samband med äktenskap får inom ett år från den slutliga skilsmässodomen eller domen som upplöser äktenskapet, eller inom ett år från undertecknandet av notariehandlingen eller en motsvarande handling avseende äktenskapsskillnad i samförstånd inge en förklaring till behörig myndighet om att de vill byta tillbaka till det efternamn de hade före äktenskapet. Förklaringen får endast inges av en person som inte har ändrat efternamn ytterligare en gång under äktenskapet (artikel 17 i personnamnslagen [Zakon o osebnem imenu]). Ändringar av efternamn är en administrativ fråga som beslutas av förvaltningsorgan, inte av domstolen.

3.2 fördelningen av makarnas egendom,

Om makarna inte har ingått avtal om hur deras förmögenhetsförhållanden ska ordnas gäller vid boskillnad det juridiska antagandet att makarnas andel av de gemensamma tillgångarna är lika stor. Om någon av makarna anser att de kommer att hamna i ett ofördelaktigt läge om tillgångarna delas upp i lika delar får de dock begära att deras andel ska fastställas i förhållande till deras bidrag till de gemensamma tillgångarna. Obetydliga skillnader i bidrag till makarnas förmögenhetsförhållanden beaktas inte. Domstolen tar hänsyn till alla omständigheter i fallet, särskilt varje makes inkomst, om den ena maken har hjälpt den andra, eventuella barns vårdnad och uppfostran, hushållsarbete, underhåll av hem och familj, underhåll av tillgångar samt annat arbete eller deltagande i förvaltning, underhåll och ökning av de gemensamma tillgångarna (artikel 74 i familjelagen).

3.3 makarnas gemensamma, underåriga barn,

VÅRDNAD OCH UPPFOSTRAN AV BARNEN

Föräldrar som inte längre lever ihop eller som planerar att separera måste komma överens om barns uppfostran och vårdnad. I samband med detta ska barnets bästa beaktas. De kan enas om att båda ska fortsätta att ha ansvar för barnens vårdnad och uppfostran, att en av föräldrarna ska anförtros ansvaret för vårdnaden och uppfostran av samtliga barn, eller att vissa av barnen ska anförtros till den ena föräldern och vissa till den andra föräldern. Om föräldrarna inte kan enas om hur föräldrarättigheterna ska utövas får de hjälp från de sociala myndigheterna med att nå en överenskommelse. De kan även begära medling.

Om föräldrarna når en överenskommelse om barnens vårdnad och uppfostran kan de föreslå att en förlikning undertecknas inför domstol. Om domstolen slår fast att föräldrarnas avtal inte ser till barnens bästa avslår den förslaget.

Om föräldrarna inte heller med de sociala myndigheternas hjälp lyckas enas om barnens uppfostran och vårdnad ska domstolen på begäran från en eller båda föräldrarna, från ett barns förmyndare, från ett barn som har fyllt 15 år, förutsatt att barnet kan förstå betydelsen och de rättsliga konsekvenserna av sina handlingar, eller från de sociala myndigheterna fatta något av följande beslut:

  • Föräldrarna behåller ett gemensamt ansvar för barnens vårdnad och uppfostran.
  • En av föräldrarna anförtros ansvaret för vårdnaden och uppfostran av makarnas samtliga barn.
  • Vissa barn ska anförtros till den ena föräldern och andra barn till den andra föräldern.
  • Domstolen får även ex officio och enligt bestämmelserna i familjelagen besluta om alla åtgärder som krävs för att främja barnens intressen.

I sitt beslut om vårdnad och uppfostran beaktar domstolen också barnets åsikt om barnet själv uttrycker den, eller åsikten från en person som barnet litar på och har valts av barnet självt, under förutsättning att barnet har förmåga att förstå vikten av beslutet och dess konsekvenser. I sitt beslut om vårdnad och uppfostran i enlighet med barnets bästa tar domstolen de sociala myndigheternas åsikt i beaktande. Denna åsikt inhämtas enligt bestämmelserna i civilprocesslagen för andra mål än tvistemål (artiklarna 138 och 143 i familjelagen, artikel 102 i civilprocesslagen för andra mål än tvistemål [Zakon o nepravdnem postopku]).

UMGÄNGE

Ett barn har rätt att ha umgänge med båda föräldrarna och omvänt. Vid umgänge ska barnets bästa tillgodoses. Den förälder som har anförtrotts barnets vårdnad och uppfostran, eller en annan person som barnet bor hos, måste avstå från att försvåra eller förhindra umgänge, och måste sträva efter att uppmuntra barnet att inta en positiv attityd till umgänget med den andra föräldern eller sina föräldrar. Den förälder som har umgänge med barnet måste avstå från allt som skulle kunna försvåra umgänge, och omvårdnad och uppfostran av barnet.

Föräldrar som inte bor ihop och som har för avsikt att separera ska komma överens om umgänget. Om föräldrarna inte kan enas om hur föräldrarättigheterna ska utövas får de hjälp från de sociala myndigheterna med att nå en överenskommelse. De kan även begära medling. Om föräldrarna når en överenskommelse om umgänge kan de föreslå att en förlikning undertecknas inför domstol. Om domstolen anser att överenskommelsen inte ligger i barnets intresse avslår den förslaget. Om föräldrarna inte kan nå en överenskommelse om umgänge fattar domstolen beslut i frågan.

Ett domstolsförfarande för att besluta om umgänge och för att ändra ett beslut som reglerar frågan inleds på förslag av en eller båda föräldrarna, av ett barns förmyndare, av ett barn som har fyllt 15 år, förutsatt att barnet kan förstå betydelsen och de rättsliga konsekvenserna av sina handlingar, eller av de sociala myndigheterna.

Om äktenskapsskillnad sker i samförstånd måste makarna även bifoga ett umgängesavtal till överenskommelsen som domaren skriver in i skilsmässodomen. Även intyg om närvaro vid rådgivning måste bifogas. Om domstolen bifaller ansökan om äktenskapsskillnad, ansökan om annullering av äktenskap eller ansökan om att fastställa ett äktenskaps befintlighet fattar domstolen även beslut om umgänge mellan makarna och eventuella barn.

Frågor som rör umgängesrätt beslutas i första instans av distriktsdomstolarna (okrožna sodišča) inom ramen för ett för annat mål än tvistemål.

I beslut om umgängesrätt är barnets intresse det viktigaste. Umgänge anses inte vara i barnets intresse om det medför psykisk press på barnet eller äventyrar barnets fysiska och psykiska utveckling.

Ett barn har också rätt att ha kontakt med andra personer i familjen som har nära personliga band till barnet (t.ex. mor- och farföräldrar samt (halv)bröder och (halv)systrar).

Rätten får upphäva eller begränsa umgängesrätten i enlighet med artikel 173 i familjelagen.

Om den förälder som barnet bor hos förhindrar umgänge mellan barnet och den andra föräldern och umgänge inte ens kan ske med specialisthjälp från de sociala myndigheterna får domstolen på begäran av den andra föräldern besluta om att frånta den förälder som förhindrar umgänge vårdnaden och anförtro barnet till den andra föräldern, om domstolen anser att den andra föräldern kommer att möjliggöra umgänge och detta är enda sättet att främja barnets intressen. Domstolen utfärdar ett nytt beslut om umgänge med föräldrar när så krävs på grund av förändrade omständigheter och för barnets bästa.

I sitt beslut om vårdnad och uppfostran beaktar domstolen också barnets åsikt om barnet själv uttrycker den, eller åsikten från en person som barnet litar på och har valts av barnet självt, under förutsättning att barnet har förmåga att förstå vikten av beslutet och dess konsekvenser.

I sitt beslut om umgängesrätt enligt barnets intresse tar domstolen de sociala myndigheternas åsikt i beaktande. Denna åsikt inhämtas enligt bestämmelserna i civilprocesslagen för andra mål än tvistemål (artiklarna 141, 142 och 143 i familjelagen, artikel 102 i civilprocesslagen för andra mål än tvistemål).

UNDERHÅLLSBIDRAG för makar och barn

Makarna kan enas om att underteckna ett domstolsbeslut när det gäller barnens underhåll. Om avtalet inte ligger i barnets intresse avslår domstolen förslaget (artikel 191 i familjelagen).

Om makarna inte har enats, varken själva eller med hjälp av de sociala myndigheterna, får de begära att domstolen fattar beslut i frågan. Innan domstolen fattar beslut ska den inhämta ett yttrande från den sociala myndigheten. Domstolen beaktar också barnets åsikt om barnet själv uttrycker den, under förutsättning att barnet har förmåga att förstå vikten av beslutet och dess konsekvenser (artiklarna 140 och 143 i familjelagen).

Föräldrar är skyldiga att underhålla sina barn tills de blir myndiga så att de efter sin förmåga tillhandahåller de levnadsvillkor som krävs för barnets utveckling.

Föräldrar är även skyldiga att underhålla barn som är inskrivna i sekundärskola efter det att de har blivit myndiga, förutsatt att de regelbundet deltar i undervisning och inte är anställda, och inte är registrerade som arbetslösa, dvs. fram till dess att sekundärskolan är slutförd eller att den högsta nivån av allmän utbildning eller yrkesutbildning som finns tillgänglig enligt bestämmelser om sekundärutbildning har slutförts. Underhållsskyldigheten gäller till dess att barnet har fyllt 26.

Föräldrar är skyldiga att underhålla barn som är inskrivna på högre teknisk utbildning förutsatt att de regelbundet deltar i undervisning och inte är anställda, och inte är registrerade som arbetslösa, dvs. fram till dess att den högre tekniska utbildningen är slutförd i enlighet med bestämmelserna i tillämplig lag för högre teknisk utbildning. Föräldrar är skyldiga att underhålla barn som är inskrivna på högre utbildning förutsatt att de regelbundet deltar i undervisning och inte är anställda, och inte är registrerade som arbetslösa, dvs. fram till dess att grundexamen, magisterutbildning eller integrerat masterprogram har slutförts i enlighet med bestämmelserna i tillämplig lag för högre utbildning. Om det studieprogram som barnet följer är längre än fyra år förlängs underhållsskyldigheten med den tid som studieprogrammet överskrider dessa fyra år. Underhållsskyldigheten gäller till dess att barnet har fyllt 26 (artikel 183 i familjelagen).

Underhåll tilldelas i enlighet med sökandens behov och den underhållsskyldiga personens materiella tillgångar och inkomster. När domstolen beslutar om underhåll till barn är den skyldig att ta hänsyn till barnets intresse så att underhållet är tillräckligt för att garantera en gynnsam fysisk och psykisk utveckling. Underhållet måste täcka alla barnets levnadsomkostnader, särskilt kostnader för boende, mat, kläder, skor, omvårdnad och skydd, utbildning, skolgång, fritids- och nöjesaktiviteter samt andra särskilda behov. Underhåll justeras en gång om året enligt konsumentprisindex i Slovenien (artiklarna 189, 190 och 198 i familjelagen).

En make eller sambo är skyldig att underhålla partnerns minderåriga barn som lever med dem, om inte partnern eller en annan förälder kan underhålla barnet.

En makes eller sambos skyldighet upphör när äktenskapet eller det icke-äktenskapliga partnerskapet med barnets moder eller fader upphör, såvida inte äktenskapet eller det icke-äktenskapliga partnerskapet upphör på grund av att barnets moder eller fader avlider. I sådana fall är den efterlevande maken eller icke-äktenskapliga partnern skyldig att underhålla den avlidna makens eller icke-äktenskapliga partnerns barn endast om de levde tillsammans med barnet vid den tidpunkt äktenskapet eller det icke-äktenskapliga partnerskapet upphörde (artikel 187 i familjelagen).

Barn som har uppnått myndig ålder är skyldiga att underhålla sina föräldrar om dessa saknar tillräckliga försörjningsmedel och inte har möjlighet att förvärva egna medel, men endast under så lång tid som föräldrarna underhöll dem. Barn som har uppnått myndig ålder är inte skyldiga att underhålla en förälder som, av orimliga skäl, inte uppfyllde sina underhållsskyldigheter gentemot dem (artikel 185 i familjelagen).

3.4 underhållsskyldighet mot den andra maken?

En make som saknar försörjningsmedel eller är arbetslös utan egen förskyllan har rätt att begära underhåll från den andra maken vid skilsmässoförfaranden, eller genom att väcka en särskild talan inom ett år från det att äktenskapet slutligen upplösts. Underhållsbidrag får endast begäras om omständigheterna vid tidpunkten för skilsmässan var sådana att underhåll behövdes och om omständigheterna är desamma vid den tidpunkt då maken begär underhåll (artikel 100 i familjelagen).

Makarna kan komma överens om underhåll vid äktenskapsskillnad genom att ingå ett underhållsavtal inför notarie i form av en verkställbar notariehandling. Detta kan ske när äktenskap ingås, under äktenskapet eller vid äktenskapsskillnad (artikel 101 i familjelagen).

Underhållsbidrag bestäms enligt sökandens behov och den underhållsskyldiga personens möjligheter. Det fastställs som ett månadsbelopp som betalas i förskott och kan begäras från den dag då talan om underhållsbidrag väcks. I undantagsfall kan det betalas ut som ett engångsbelopp eller på annat sätt om det motiveras av särskilda skäl. Underhållsbidrag som fastställs på detta sätt får dock inte försätta den sökande i en avsevärt sämre situation än den situation sökanden skulle ha befunnit sig i om underhållsbidraget hade betalats ut i förskott som en månatlig summa; det får heller inte lägga en orimlig börda på den person som är skyldig att betala underhåll (artikel 104 i familjelagen).

Domstolen avslår ansökan om underhållsbidrag om det skulle vara orättvist för den ena maken att betala underhållsbidrag till den andra maken mot bakgrund av de händelser som ledde till att äktenskapet blev ohållbart, eller om den make som begär underhåll har begått ett brott mot den andra maken, eller mot den andra makens barn eller föräldrar före, under eller efter skilsmässoförhandlingarna (artikel 100 i familjelagen).

Det föreligger ingen underhållsskyldighet mellan skilda makar om betalning av underhåll skulle äventyra deras förmåga att försörja sig själva eller minderåriga barn som de är skyldiga att underhålla enligt familjelagen (artikel 105 i familjelagen).

Underhållsbidragen justeras en gång om året enligt konsumentprisindex i Slovenien (artikel 107 i familjelagen).

4 Vad är den praktiska innebörden av hemskillnad?

”Samlevnad” (življenjska skupnost) är ett grundläggande inslag i äktenskapet (artikel 3 i familjelagen). Upplösning av samlevnaden (prenehanje življenjske skupnosti) eller hemskillnad innebär en permanent upplösning av de grundläggande inslagen i de ömsesidiga relationerna mellan makarna. När samlevnaden upphör upplöses också de ekonomiska, intima och känslomässiga banden mellan makarna, och även det gemensamma hushållet osv.

5 Vilka krav måste vara uppfyllda för att erhålla hemskillnad?

Det finns inga regler om hemskillnad i lagen. Domstolarna beslutar om hemskillnad från fall till fall enligt omständigheterna i varje ärende.

6 Vad får en hemskillnad för rättsliga följder?

Hemskillnad påverkar inte äktenskapet i sig, vilket innebär att det bara är samlevnaden som upphör, inte äktenskapet. Det krävs en ansökan om äktenskapsskillnad genom ömsesidigt medgivande, en begäran till en notarie om att upprätta en notariehandling avseende överenskommelse om äktenskapsskillnad, eller en ansökan om äktenskapsskillnad för att upplösa äktenskapet (se punkt 1). En make som saknar försörjningsmedel får begära underhåll från den andra maken vid skilsmässoförfaranden, eller genom att väcka en särskild talan inom ett år från det att äktenskapet slutligen upplösts.

7 Vad är den praktiska innebörden av annullering av äktenskap?

Annullering innebär att de lagstadgade villkoren för äktenskap inte var uppfyllda vid den tidpunkt då äktenskapet ingicks (äktenskapet ingicks inte av fri vilja, den fria viljan som uttrycktes var påtvingad eller uttrycktes av misstag, äktenskapet ingicks inte enligt det föreskrivna förfarandet, äktenskapet ingicks av en minderårig eller ingicks av en mentalt oförmögen person eller en tillfälligt mentalt oförmögen person osv.). De juridiska följderna av äktenskapet upphör att gälla den dag det annulleras.

8 Vilka krav måste vara uppfyllda för att ett äktenskap ska annulleras?

Ett äktenskap blir inte ogiltigt ipso jure, utan måste annulleras genom ett beslut.

Talan om annullering av äktenskap kan väckas av makarna eller någon annan part med ett rättsligt intresse av annulleringen, t.ex. om äktenskapet ingicks av en minderårig eller en mentalt oförmögen person, om ett tidigare äktenskap inte hade avslutats, om äktenskapet ingicks mellan släktingar, om någon av makarna inte var närvarande när äktenskapet ingicks eller om äktenskapet inte ingicks i syfte att leva i ett gemensamt hushåll. Den allmänna åklagaren kan också väcka talan på ovanstående grunder och i fall där äktenskap har ingåtts mellan adoptivförälder och adoptivbarn.

Talan om annullering kan även väckas av någon av makarna när skälet mental oförmögenhet inte längre föreligger.

Det finns ingen preskriptionstid för rätten att begära annullering av ett äktenskap (artikel 48 i familjelagen).

9 Vad blir den rättsliga följden av att äktenskapet annulleras?

De juridiska följderna av äktenskapet upphör att gälla den dag då domen om annullering blir slutlig. Vid annullering av äktenskap gäller samma bestämmelser för egendomsförhållanden och gåvor mellan makarna som vid äktenskapsskillnad (artiklarna 54 och 55 i familjelagen).

10 Kan man lösa frågor som har med äktenskapsskillnaden att göra på annat sätt än genom att väcka talan i domstol?

Genom lagen om medling i civil- och handelsrättsliga frågor (Zakon o mediaciji v civilnih in gospodarskih zadevah), som trädde i kraft i juni 2008, regleras medling i tvister i civil-, handels-, arbets- och familjerättsliga frågor samt egendomsrättsliga förhållanden när det gäller krav som parterna fritt kan hävda och lösa, om inget annat anges i separata lagar om dessa typer av tvister. Ett äktenskap kan inte upplösas utan en domstols ingripande, vilket innebär att en ansökan om att upplösa äktenskapet i samförstånd måste inges (se punkt 1).

11 I vilken domstol ansöker man om äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering av äktenskap? Vilka formaliteter måste följas och vilka handlingar bör bifogas ansökan?

Enligt civilprocesslagen för andra mål än tvistemål är äktenskapsmål följande: förfaranden för att fastställa ett äktenskaps befintlighet, förfaranden för att annullera ett äktenskap och förfaranden för att upplösa ett äktenskap.

Distriktsdomstolar är behöriga att besluta i sådana frågor i första instans (artikel 10 i civilprocesslagen för andra mål än tvistemål).

Ett förfarande för att fastställa ett äktenskaps befintlighet inleds med en ansökan från en person med rättsligt intresse i frågan eller från den allmänna åklagaren.

Ett förfarande för att annullera ett äktenskap inleds med en ansökan från en av makarna. Ett förfarande kan även inledas med en ansökan från en person med rättsligt intresse i frågan eller från den allmänna åklagaren, om detta föreskrivs i familjelagen.

Ett förfarande för att upplösa ett äktenskap inleds med en ansökan från en av makarna.

Ett förfarande för äktenskapsskillnad genom ömsesidigt medgivande inleds med en ansökan från båda makarna. Om en ansökan om äktenskapsskillnad genom ömsesidigt medgivande har ingetts och en av makarna drar tillbaka ansökan under målets gång avbryter domstolen förfarandet (artikel 81 i civilprocesslagen för andra mål än tvistemål).

Med avseende på innehållet i en ansökan gällande ett äktenskapsmål anges det i civilprocesslagen för andra mål än tvistemål att en ansökan gällande ett äktenskapsmål även måste innehålla en begäran som domstolen ska fatta beslut om. Dokumentation från de sociala myndigheterna avseende närvaro vid rådgivning måste bifogas ansökan om äktenskapsskillnad om det i familjelagen föreskrivs att en sökande måste ha närvarat vid rådgivning innan förfarandet inleds (artikel 82 i civilprocesslagen för andra mål än tvistemål).

  • Äktenskapsskillnad genom ömsesidigt medgivande: Domstolen beslutar om äktenskapsskillnad i samförstånd under förutsättning att makarna har enats om rättsligt viktiga frågor genom att inge en överenskommelse avseende eventuella barns vårdnad, uppfostran och underhåll och barnens umgängesrätt med föräldrarna. Makarna måste också i form av en verkställbar notariehandling lämna in ett avtal om boskillnad, med klargörande av vem av makarna som ska bo kvar i den gemensamma bostaden samt eventuellt underhållsbidrag för makar som inte har utkomstmöjligheter eller är arbetslösa utan egen förskyllan. Innan domstolen beviljar äktenskapsskillnad måste den avgöra om överenskommelsen mellan makarna säkerställer eventuella barns vårdnad, uppfostran och underhåll samt barnens umgängesrätt med föräldrarna i enlighet med barnens bästa. Om domstolen fastställer att överenskommelsen mellan makarna inte ligger i barnens intresse avslår den ansökan om äktenskapsskillnad genom ömsesidigt medgivande (artikel 96 i familjelagen).
  • Äktenskapsskillnad genom överenskommelse inför en notarie: Om makar som inte har föräldraansvar över några gemensamma barn önskar äktenskapsskillnad och har enats om boskillnad, med klargörande av vem av makarna som ska bo kvar i den gemensamma bostaden samt eventuellt underhållsbidrag för makar som inte har utkomstmöjligheter eller är arbetslösa utan egen förskyllan, ber de en notarie att upprätta en notariehandling som dokumenterar deras överenskommelse om att avsluta äktenskapet. Äktenskapet upplöses när notariehandlingen undertecknas. Handlingen utgör en rättslig grund för att registrera äktenskapsskillnaden i civilregistret. Notarien sänder handlingen till den administrativa enheten, som registrerar äktenskapsskillnaden i civilregistret inom åtta dagar från den dag överenskommelsen undertecknas inför notarien (artikel 97 i familjelagen).
  • Äktenskapsskillnad: Om äktenskapet av något skäl har blivit ”ohållbart” får endera av makarna begära skilsmässa. Dokumentation från de sociala myndigheterna avseende närvaro vid rådgivning måste bifogas ansökan om det i familjelagen föreskrivs att en sökande måste ha närvarat vid rådgivning innan förfarandet inleds (artikel 82 i civilprocesslagen för andra mål än tvistemål, artikel 98 i familjelagen).

12 Kan man få rättshjälp för att täcka kostnaderna i målet?

Domstolen beviljar en part undantag från betalning av domstolsavgiften om detta avsevärt skulle minska partens medel för att försörja sig själv eller sin familj. Utländska medborgare undantas från betalning av domstolsavgifter om så föreskrivs i internationella konventioner eller om ömsesidighet föreligger (artiklarna 10 och 11 i lagen om domstolsavgifter [Zakon o sodnih taksah, ZST-1]).

Parterna kan ansöka om rättshjälp för att täcka kostnader för advokat och sakkunniga. Beslut om beviljande av rättshjälp fattas av den distriktsdomstol som är behörig i det område där sökanden har sin stadigvarande bostad. I detta förfarande grundar domstolen sin bedömning på de kriterier (t.ex. faktiska och finansiella) som anges i lagen om rättshjälp (Zakon o brezplačni pravni pomoči).

13 Kan en dom på äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering av äktenskap överklagas?

Ett beslut som utfärdas i ett äktenskapsmål kan överklagas till en högre domstol (višje sodišče).

Förstainstansrätten får ändra eller upphäva ett tidigare beslut till följd av ett överklagande som har inkommit i tid om detta inte påverkar berörda personers rättigheter negativt, eller om dessa personer godkänner att det ändras eller upphävs.

14 Hur ska man göra för att få en dom på äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering av äktenskap som meddelats i en annan medlemsstat erkänd i [medlemsstat]?

Enligt artikel 21 i förordning (EG) nr 2201/2003 ska en dom som har meddelats i en medlemsstat erkännas i de andra medlemsstaterna utan att något särskilt förfarande behöver anlitas.

En berörd part kan genom att anlita tillämpliga förfaranden få fastställt att domen ska erkännas eller inte erkännas. I detta fall måste parten inge en begäran om förklaring av verkställighet vid den behöriga distriktsdomstolen i Slovenien.

15 Till vilken domstol ska man vända sig för att begära omprövning av ett beslut att i [medlemsstat] erkänna en dom på äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering av äktenskap som har meddelats i en annan medlemsstat? Hur handläggs sådana mål?

Vid väckande av talan gäller slovensk lag.

En part som begär eller bestrider erkännande av ett domstolsbeslut eller inger en begäran om förklaring av verkställighet måste lämna in följande handlingar:

  • En kopia på domstolsbeslutet som uppfyller nödvändiga villkor för en kontroll av giltigheten.
  • En bekräftelse, på en standardblankett, av domstolsbeslutet i äktenskapsmålet.

16 Vilket lands lag tillämpas i ett mål om äktenskapsskillnad mellan makar som inte har hemvist i [medlemsstat] eller har olika medborgarskap?

Bestämmelserna i förordning (EG) nr 2201/2003 (Bryssel IIa-förordningen) gäller främst och direkt för frågor om internationell behörighet när det gäller medborgare i eller personer som är bosatta i EU:s medlemsstater.

Om makarna vid tidpunkten för ingivande av ansökan om äktenskapsskillnad är medborgare i olika länder ska lagarna i de länder där de är medborgare tillämpas kumulativt för upplösning av äktenskapet enligt bestämmelserna i slovensk lag (artikel 37.2 i lagen om internationell privaträtt och förfaranden [Zakon o mednarodnem zasebnem pravu in postopku]).

Om äktenskapet inte kan upplösas enligt lagen i de länder som makarna är medborgare i ska slovensk lag tillämpas för upplösning av äktenskapet, om den ena av makarna har sin fasta hemvist i Slovenien vid tidpunkten för ingivande av ansökan om äktenskapsskillnad.

Om en av makarna är medborgare i Slovenien och inte har sin fasta hemvist i Slovenien, och om äktenskapet inte kan upplösas enligt den lag som avses i artikel 37.2 i lagen om internationell privaträtt och förfaranden, ska slovensk lag tillämpas.

 

Den här webbsidan hör till portalen Ditt Europa.

Du får gärna lämna synpunkter på innehållet

Your-Europe

Senaste uppdatering: 10/08/2021

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.