Säkra tillgångar i andra EU-länder

Italien
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

Enligt det italienska rättssystemet får interimistiska åtgärder vidtas. Dessa kan även vara av föregripande karaktär och fungerar i princip som säkerhetsåtgärder. Interimistiska åtgärder kan vidtas ”innan” en talan väcks (ante causam-åtgärder) eller under förfarandet. Det går även att ansöka om åtgärderna när tvisten inleds. De allmänna bestämmelser som reglerar interimistiska förfaranden anges i artikel 669-bis ff. i civilprocesslagen. Det finns olika typer av interimistiska åtgärder. a) ”Skyddsåtgärder” är avsedda att bevara den rådande situationen under förfarandet eller att skydda tillgångar. Kvarstad är ett exempel på en åtgärd som faller inom denna kategori. Syftet med interimistiska skyddsåtgärder är i huvudsak att se till att förfarandets varaktighet inte gör att tillämpningen av det verkställighetsbeslut som erhålls blir verkningslöst till följd av att de tillgångar som fordran avser sedan länge har försvunnit eller förstörts. b) ”Föregripande åtgärder” är åtgärder som, innan ett mål avslutats, föregriper verkningarna av det slutliga beslutet. Syftet med föregripande åtgärder är därför att se till att den person som innehar en rättighet inte fortsätter att lida skada, vilket annars skulle kunna resultera i irreparabla skador.

Interimistiska åtgärder är i regel ”typiska” och föreskrivs också i speciallagar, som t.ex. i de lagar som rör familjefrågor, underhåll, patent osv. Det går emellertid även att ansöka om ”atypiska” interimistiska åtgärder. Dessa åtgärder kallas brådskande åtgärder och regleras av artikel 700 i civilprocesslagen. Personer som har skäl att befara att den tid som behövs för att verkställa deras rättigheter på vanligt sätt skulle kunna åsamka dem omedelbar och irreparabel skada kan med stöd av denna bestämmelse begära att domstolen vidtar brådskande åtgärder som, beroende på omständigheterna, är bättre lämpade att säkerställa verkningarna av beslutet i sakfrågan.

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

För att en interimistisk åtgärd ska kunna beviljas måste två villkor vara uppfyllda:

a) Periculum in mora (fara i dröjsmål), det vill säga att det ska finnas en välgrundad oro för att det dröjsmål som blir resultatet om avgörandet i huvudmålet inväntas skulle kunna leda till en irreparabel skada på den rätt som säkerhetsåtgärden är avsedd att skydda.

b) Fumus boni juris, det vill säga att det i ett första skede verkar befogat att bevilja åtgärden.

2.1 Förfarandet

De processuella reglerna anges i artikel 669-bis ff. i civilprocesslagen. Ansökan ska inges till behörig domstols kansli. Innan huvudmålet inleds ska ansökan inges till den domstol som ska pröva målet. Om huvudmålet pågår ska ansökan inges till den domstol som ska avgöra talan. Efter att ha hört parterna och strukit alla formaliteter som inte är nödvändiga för ett kontradiktoriskt förfarande gör domstolen, på det sätt den finner lämpligt, en bedömning av vilka villkor som måste vara uppfyllda för att kunna vidta den begärda åtgärden. Därefter meddelar domstolen ett beslut i vilket begäran bifalls eller avslås. Om stämningen av motparten kan påverka verkställigheten av åtgärden kan domstolen utfärda ett motiverat beslut som vid behov innehåller en sammanfattning. I så fall ska domstolen i samma beslut fastställa en dag för förhandling, som inte får vara mer än 15 dagar senare, och ge sökanden en frist på högst åtta dagar för att kungöra ansökan och beslutet. Vid förhandlingen får domstolen, genom ett beslut, fastställa, ändra eller återkalla åtgärderna i det ursprungliga beslutet.

Domstolen kan avsluta förfarandet genom att utfärda ett beslut som avslår, delvis beviljar eller till fullo beviljar begäran. Om begäran beviljas, och ingavs innan huvudmålet inleddes, måste det i beslutet om beviljande av begäran anges en tidsfrist på högst sextio dagar för att inleda huvudmålet. Denna regel gäller inte föregripande och brådskande åtgärder enligt artikel 700 i civilprocesslagen.

2.2 Huvudförutsättningar

För att en interimistisk åtgärd ska kunna beviljas måste ovannämnda två villkor vara uppfyllda: periculum in mora och fumus boni juris.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

Det rör sig om tillfälliga åtgärder i väntan på det definitiva beslutet i huvudmålet. Så är det alltid i fråga om skyddsåtgärder, som bara är giltiga så länge det finns ett pågående huvudmål. I fråga om föregripande åtgärder gäller detta dock bara delvis, eftersom de föregripande åtgärderna behåller sin giltighet oberoende av om något huvudmål pågår, även om åtgärderna inte har samma rättskraft som en dom i huvudmålet.

De interimistiska åtgärdernas innehåll varierar med den fara de syftar till att undvika. Vid kvarstad är det exempelvis en gäldenärs tillgångar som är föremål för åtgärden. Vid beslut om att en anställd som sagts upp utan saklig grund ska återanställas rör det sig i stället om en skyldighet att utföra en viss handling.

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

Lös eller fast egendom, men även immateriella tillgångar och verk som skyddas av upphovsrätten kan bli föremål för säkerhetsåtgärder.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Skyddsåtgärder syftar till att bevara den rättsliga och faktiska situation som råder när ansökan om dem lämnas in, för att undvika att rättighetshavaren lider skada under den tid det tar att komma till beslut i huvudmålet. Föregripande åtgärder syftar däremot till att föregripa verkningarna av beslut som kommer att fattas definitivt först i och med domen i huvudmålet.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

Interimistiska åtgärder förblir giltiga tills ett avgörande fällts i det huvudmål som de hänför sig till. Man säger då att åtgärderna ”absorberas” av avgörandet. Skyddsåtgärder som kräver att talan väcks i ett huvudmål (t.ex. godkännande av beslag av egendom enligt artikel 670 i civilprocesslagen, eller av kvarstad enligt artikel 671 i samma lag) förlorar även sin giltighet om förfarandet i huvudmålet inte inleds eller slutförs inom de tidsfrister som lagen eller domstolen föreskriver eller om en säkerhet som utgjorde en förutsättning för rättegångens genomförande inte har ställts. Föregripande åtgärder, inklusive atypiska föregripande åtgärder (vidtagna i enlighet med artikel 700 i civilprocesslagen), förblir, trots att de inte kan vinna laga kraft, giltiga även om inget förfarande inleds i huvudmålet eller om ett sådant förfarande skulle avbrytas.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Såväl beviljande av som avslag på ansökningar om interimistiska åtgärder kan överklagas (artikel 669-terdecies). Överklagandet kan grunda sig på fel i det ursprungliga beslutet eller på nya omständigheter och bevis som framkommit efter det att den ursprungliga ansökan lämnats in.

Länkar

Italienska konstitutionen (EN)

https://www.senato.it/sites/default/files/media-documents/COST_INGLESE.pdf

Italienska författningssamlingen (IT)

https://www.normattiva.it/?language=en

Italienska civilprocesslagen (IT)

http://www.altalex.com/documents/codici-altalex/2015/01/02/codice-di-procedura-civile

Italienska lagen om rättegångar i förvaltningsmål (EN)

https://www.giustizia-amministrativa.it/cdsintra/wcm/idc/groups/public/documents/document/mday/mzk3/~edisp/nsiga_4276977.pdf

Italienska förvaltningslagen (FR)

https://www.giustizia-amministrativa.it/cdsintra/wcm/idc/groups/public/documents/document/mday/njiz/~edisp/nsiga_4506451.pdf

Italienska förvaltningsprocesslagen (DE)

https://www.giustizia-amministrativa.it/cdsintra/wcm/idc/groups/public/documents/document/mday/nda5/~edisp/nsiga_4289867.pdf

Italiens rättssystem (EN)

https://www.csm.it/web/csm-international-corner/consiglio-superiore-della-magistratura/sistema-giudiziario-italiano?show=true&title=&show_bcrumb=

Skatteprocesslagen (IT)

http://def.finanze.it/DocTribFrontend/getAttoNormativoDetail.do?id=%7BECD81E71-D37B-4722-AA36-116B5BCB2232%7D

Justitieministeriet (IT)

https://www.giustizia.it/giustizia

Senaste uppdatering: 28/12/2023

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.