Säkra tillgångar i andra EU-länder

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

Interimistiska åtgärder och skyddsåtgärder är avsedda att ge skydd i vissa rättsliga situationer. Åtgärderna kan omfatta a) interimistiska åtgärder inom ramen för den rättsliga ram för vuxna i behov av stöd som föreskrivs i lag nr 49/2018 av den 14 augusti 2018, b) provisoriskt förmyndarskap av en frånvarande persons egendom (artikel 1021 i civilprocesslagen), c) utnämning av en förmyndare i saken (artikel 17 i civilprocesslagen) eller d) åtgärder som är nödvändiga för att skydda egendom som ingår i ett dödsbo (artikel 938 i civilprocesslagen).

Syftet med skyddsåtgärder (t.ex. sådana som föreskrivs i artikel 362 och följande i civilprocesslagen) är att undanröja risken för att anspråket kan lida allvarlig och oåterkallelig skada om ett avgörande i målet dröjer (fara vid dröjsmål) och säkerställa den fulla verkan av det slutliga domstolsavgörandet (artikel 2 i civilprocesslagen).

Förutom när domstolen beslutar om omvänd skyldighet för att väcka talan (inversão do contencioso) är skyddsförfaranden beroende av att en talan väckts för att fastställa det anspråk som skyddas av skyddsåtgärden (artikel 364 i civilprocesslagen). De skyddar eller föregriper provisoriskt effekterna av den slutliga åtgärden grundat på antagandet att det beslut som fattas vid huvudförhandlingen kommer att vara till den sökandes fördel.

Risken för skada (fara vid dröjsmål) ger domstolen rätt att preliminärt och kortfattat bedöma ett materiellt rättsligt förhållande som sedan ska undergå en mer ingående och grundligare prövning. Om den preliminära bedömningen är till den sökandes fördel förordnas åtgärder till skydd mot risken.

Syftet med skyddsåtgärderna är att garantera de praktiska resultaten av en talans verkan, undvika allvarlig skada eller föregripa utövandet av en rättighet, samtidigt som man i största möjliga mån uppnår en balans mellan intresset av skyndsamma förfaranden och rättssäkerhet.

Två typer av skyddsåtgärder kan tillgripas enligt den portugisiska civilrätten:

a) Allmänna skyddsåtgärder (artiklarna 362–376 i civilprocesslagen).

b) Särskilda skyddsåtgärder (artiklarna 377–409 i civilprocesslagen).

De allmänna skyddsåtgärderna regleras i artikel 362 i civilprocesslagen, där det föreskrivs att då någon visar en välgrundad rädsla för att en annan person allvarligt och oåterkalleligt skadar deras anspråk, och om ingen av de skyddsåtgärder som anges i lagen är lämpliga i det aktuella fallet, kan vederbörande begära att lämplig förebyggande eller föregripande åtgärd vidtas för att säkerställa utövandet av den rätt som äventyras (artikel 362.1 i civilprocesslagen). Sökandens anspråk kan baseras på en befintlig rättighet eller en rättighet som fastställts av domstolen i mål som är pågående eller där talan kommer att väckas (artikel 362.2 i civilprocesslagen). Allmänna skyddsåtgärder kan inte tillämpas om syftet är att skydda mot en sådan risk för skada som uttryckligen omfattas av någon av de särskilda åtgärderna (artikel 362.3 i civilprocesslagen).

Med särskilda skyddsåtgärder avses sådana som uttryckligen fastställs i civilprocesslagen eller i separat lagstiftning.

Följande särskilda skyddsåtgärder föreskrivs i den portugisiska civilprocesslagen:

a) Provisoriskt återställande av äganderätt (artikel 377 i civilprocesslagen).

b) Upphävande av styrelsebeslut i bolag (artikel 380 i civilprocesslagen).

c) Provisoriskt underhållsbidrag (artikel 384 i civilprocesslagen).

d) Provisorisk ersättning (artikel 388 i civilprocesslagen).

e) Utmätning (artikel 391 i civilprocesslagen).

f) Förbud mot nya arbeten (artikel 397 i civilprocesslagen).

g) Frysning av tillgångar (artikel 403 i civilprocesslagen).

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

När någon visar en välgrundad rädsla för att en annan person allvarligt och oåterkalleligt kommer att skada deras rättigheter kan de begära att en lämplig förebyggande eller föregripande åtgärd vidtas för att säkerställa utövandet av den rätt som äventyras (artikel 362.1 i civilprocesslagen). Sökandens anspråk kan baseras på en befintlig rättighet eller en rättighet som fastställts av domstolen i mål som är pågående eller där talan kommer att väckas (artikel 362.2 i civilprocesslagen).

Denna typ av åtgärd förordnas om det är mycket sannolikt att rättigheten verkligen existerar och det finns en tillräckligt välgrundad risk för att den kommer att kränkas (artikel 368.1 i civilprocesslagen). Domstolen kan dock vägra att vidta åtgärder om den skada sökanden skulle lida till följd av tillämpningen av åtgärden kraftigt skulle överstiga den skada som sökanden önskar undvika med hjälp av åtgärden (artikel 368.2 i civilprocesslagen).

Allmänna skyddsåtgärder får endast tillämpas om det inte finns någon särskild skyddsåtgärd som är lämplig med hänsyn till omständigheterna i fallet (artikel 362 3 i civilprocesslagen).

De ospecificerade förebyggande åtgärder som avses i artikel 362 i civilprocesslagen omfattas således av följande rättsliga villkor:

a) En rättighet måste uppenbart föreligga.

b) Det måste finnas en välgrundad rädsla för att en annan person allvarligt och oåterkalleligt kan skada sökandens rättigheter (fara vid dröjsmål).

c) Den förebyggande eller föregripande åtgärden måste lämpa sig för att skydda utövandet av den risk som äventyras.

d) Den åtgärd som efterfrågas får inte ingå i andra skyddsåtgärder.

För att domstolen ska kunna förordna skyddsåtgärder krävs endast att den via en snabb undersökning konstaterar att det finns påtagliga bevis (fumus boni juris) att den rätt som åberopas verkligen existerar och en välgrundad rädsla för att den tid det tar att nå en slutlig lösning i tvisten kan orsaka allvarlig och oåterkallelig skada (fara vid dröjsmål). Domaren måste vara tillräckligt övertygad om att resultatet av huvudförhandlingen kommer att vara till sökandens fördel eftersom skyddsåtgärder innebär ett tydligt ingrepp i svarandens rättigheter (artikel 368.1 i civilprocesslagen).

Följande gäller för särskilda skyddsåtgärder:

a) Provisoriskt återställande av äganderätt: Vid ett väpnat rån kan brottsoffer begära att deras egendom provisoriskt ska lämnas tillbaka till dem med stöd av äganderätten samt av att de utsatts för rån och att rånet var våldsamt. Domaren kan besluta om återställande av äganderätten utan att kalla eller höra rånaren, om domaren efter att ha bedömt bevisningen anser att sökanden innehade egendomen och med våld rånades på den (artiklarna 377–379 i civilprocesslagen).

b) Tillfälligt upphävande av styrelsebeslut i bolag: Om någon form av organisation eller bolag fattar beslut som strider mot lagen eller mot respektive stadgar eller bolagsordning får varje delägare inom 10 dagar (räknat från dagen för det sammanträde där besluten fattades eller den dag sökanden fick kännedom om dem, om de inte i vederbörlig ordning hade kallats till sammanträdet) begära att genomförandet av besluten tillfälligt ska upphävas. De måste styrka sin ställning som delägare och visa att genomförandet av besluten kan orsaka betydande skada. Ansökan ska åtföljas av en kopia av protokollet från det sammanträde där besluten fattades och, om ett sammanträde inte krävdes enligt lag, ersätts kopian av sammanträdesprotokollet med skriftliga bevis för beslutet (artiklarna 380–383 i civilprocesslagen).

a) Provisoriskt underhållsbidrag: En underhållsberättigad person kan begära utbetalning av ett månatligt belopp i provisoriskt underhållsbidrag, såvida den första definitiva betalningen ännu inte har gjorts. När domstolen väl har mottagit en ansökan om provisoriskt underhållsbidrag sätts ett förhandlingsdatum och parterna meddelas att de personligen måste närvara eller företrädas av ett ombud med särskild befogenhet att fatta ekonomiska beslut. Svaromålet inges under själva förhandlingen och domaren försöker nå en överenskommelse om underhållsbeloppets storlek, som senare godkänns genom dom (artiklarna 384–387 i civilprocesslagen).

Om någon av parterna uteblir från förhandlingen, eller om en överenskommelse inte kan nås, beordrar domaren bevisupptagning, anger en kortfattad grund och avkunnar sedan en muntlig dom (artikel 385.3 i civilprocesslagen).

d) Provisorisk ersättning: I samband med krav på ersättning för dödsfall eller kroppsskada kan den skadelidande parten och de som kan ha rätt till underhållsbidrag från denne, samt de som den skadelidande parten betalade underhåll till i enlighet med en utfästelse att fullgöra en förpliktelse, ansöka om att månatligen erhålla ett visst belopp i enlighet med bestämmelserna om provisorisk ersättning för skada. Domstolen beviljar den begärda åtgärden om det kan styrkas att det föreligger en nödsituation till följd av den skada som lidits och det finns bevis för att svaranden är ersättningsskyldig. Domstolen fattar ett opartiskt beslut om den provisoriska ersättningen, som sedan tas i beaktande när skadeståndet fastställs slutligt. Ovanstående gäller även i fall där ansökan om ersättning även grundas på skador som allvarligt kan hota den skadelidande partens uppehälle eller boendearrangemang. Ovannämnda punkter om provisoriskt underhållsbidrag gäller i tillämpliga delar även vid behandlingen av denna åtgärd (artiklarna 388–390 i civilprocesslagen).

e) Utmätning: Utmätning innebär att fordringsägare som hyser berättigade farhågor om att de tillgångar som utgör säkerhet för deras fordringar riskerar att gå förlorade kan ansöka om att dessa tillgångar ska säkras genom utmätning. Den som ansöker om utmätning ska lägga fram de uppgifter som styrker fordran och motiverar den påstådda risken, samt överlämna en förteckning över de tillgångar som ska utmätas och alla upplysningar som behövs för att genomföra utmätningen. Om utmätning begärs mot köparen av gäldenärens egendom ska sökanden, om rättsliga invändningar inte har framställts mot köpet, lägga fram de uppgifter som styrker att invändningen kan hållas för trolig (artiklarna 391–396 i civilprocesslagen).

Efter att ha prövat bevisningen beslutar domstolen om utmätning utan att höra den andra parten, förutsatt att alla rättsliga krav är uppfyllda (artikel 393.1 i civilprocesslagen).

Vid utmätning av fartyg eller deras last ankommer det på sökanden att, utöver att uppfylla de allmänna kraven, visa att kravets art motiverar utmätningen (artikel 394.1 i civilprocesslagen). I så fall genomförs ingen utmätning om gäldenären omedelbart ger fordringsägaren godtagbar säkerhet eller om domaren, inom två dagar, anser att fartyget inte bör få lämna hamnen förrän säkerhet ställts (artikel 394.2 i civilprocesslagen).

f) Förbud mot nya arbeten: Den som anser sig ha ett individuellt eller kollektivt äganderättsanspråk eller annat sakrättsligt skyddat eller personligt anspråk som riskerar att kränkas till följd av nya arbeten eller tjänster som skadar eller sannolikt kommer att skada vederbörandes intressen har möjlighet att, inom 30 dagar från den dag de blev medvetna om det aktuella sakförhållandet, begära att arbetet eller tjänsten i fråga omedelbart ska upphöra. Sökanden kan även meddela ett sådant förbud utan att vända sig till domstol, genom att i två vittnens närvaro underrätta byggherren, eller om detta inte är möjligt, arbetsledaren eller dennes företrädare, om att arbetet ska upphöra. Ett förbud som meddelats genom ett utomrättsligt förfarande saknar verkan om inte en ansökan om godkännande lämnas in till domstolen senast 5 dagar efter det att åtgärden vidtogs (artiklarna 397–402 i civilprocesslagen).

g) Frysning av tillgångar: Om det finns berättigade farhågor för att rörlig eller fast egendom eller handlingar förstörs, undanskaffas eller på annat sätt försvinner kan frysning av tillgångar begäras. Detta beror på talan om att specificera tillgångarna eller bevis för äganderätten till de frysta tillgångarna (artiklarna 403–409 i civilprocesslagen).

Denna åtgärd kan begäras av alla som har ett intresse i att tillgångarna eller handlingarna bevaras. Fordringsägare kan dock endast begära detta i fall där det är nödvändigt att säkra ett arv. Sökanden måste kortfattat bevisa sin rätt till tillgångarna och de faktiska omständigheter som ligger till grund för farhågorna om att tillgångarna ska förstöras eller undanskaffas. Om rätten till tillgångarna beror på en pågående talan eller en talan som ska väckas måste sökanden övertyga domstolen om att den aktuella ansökan troligen är giltig. När de bevis som krävs har överlämnats beviljar domaren åtgärderna om domaren anser att sökandens intressen allvarligt skulle hotas om åtgärderna inte vidtas.

2.1 Förfarandet

Med undantag för förbud mot nya arbeten, där man inledningsvis kan vidta utomrättsliga åtgärder som sedan följs av en ansökan om domstolens godkännande (artikel 397.2 och 397.3 i civilprocesslagen), bygger alla andra skyddsåtgärder på en inledande ansökan till domstolen i vilken sökanden kortfattat ska styrka den risk som äventyras och motivera farhågorna för att han eller hon ska lida skada. Ansökan ska innehålla en förteckning över vittnen och annan bevisning som efterfrågats. I enlighet med artikel 365 i civilprocesslagen får högst fem vittnen anges.

På begäran kan domaren i det beslut som förordnar åtgärden göra undantag från sökandens skyldighet för att väcka den huvudsakliga talan om de bevis som läggs fram under förfarandet stöder den fasta övertygelsen att den skyddade rättigheten är verklig och om den typ av åtgärd som förordnas lämpar sig för att lösa tvisten (artikel 369.1 i civilprocesslagen). Ansökan om detta undantag kan inges fram till dess att slutförhandlingen avslutas. I mål utan föregående förhandling mellan parterna kan svaranden invända mot den omvända skyldigheten för att väcka talan samtidigt som denne överklagar den förordnade åtgärden (artikel 369.2 i civilprocesslagen).

Reglerna om omvänd skyldighet gäller i tillämpliga delar även för provisoriskt återställande av äganderätt, tillfälligt upphävande av styrelsebeslut i bolag, provisoriskt underhållsbidrag och förbud mot nya arbeten samt andra särlagstiftningsåtgärder som till sin natur gör det möjligt att avgöra tvisten i dess helhet (artikel 376.4 i civilprocesslagen).

Om det inte finns någon rättslig bestämmelse om att förordna om skyddsåtgärden utan att förhandla med svaranden, hörs svaranden av domstolen såvida inte förhandlingen skulle innebära en allvarlig risk för åtgärdens syften eller effektivitet (artikel 366.1 i civilprocesslagen).

Om en svarande ska höras innan åtgärden förordnas anmodas svaranden att invända mot åtgärden inom 10 dagar. Denna anmodan ersätts av en underrättelse om svaranden redan har anmodats under huvudförhandlingen (artikel 366.2 i civilprocesslagen).

När fristen för att invända mot åtgärden har löpt ut och svaranden, i förekommande fall, har hörts ska de bevis som domstolen kräver eller fastställer läggas fram (artikel 367.1 i civilprocesslagen).

Om svaranden inte har beretts tillfälle att yttra sig, och åtgärden förordnas, underrättas svaranden först i efterhand om beslutet (artikel 366.6 i civilprocesslagen). Om svaranden anser att detta beslut, mot bakgrund av de faktiska omständigheterna, aldrig borde ha beviljats har svaranden rätt att, i allmänna ordalag, överklaga beslutet. Svaranden kan även invända mot beslutet om han eller hon vill lägga fram fakta eller bevis som domstolen inte har beaktat och som kan undanröja grunderna för skyddsåtgärden eller minska omfattningen av åtgärden (artikel 372.1 i civilprocesslagen).

Svaranden kan på något av ovanstående sätt överklaga beslutet att omvända skyldigheten för att väcka talan (artikel 372.2 i civilprocesslagen). Om svaranden inger en invändning måste domstolen avgöra om den ska behålla, minska omfattningen av eller dra tillbaka den förordnade åtgärden. Detta beslut och, i förekommande fall, bibehållandet eller tillbakadragandet av den omvända skyldigheten för att väcka talan, kan överklagas. Där så är lämpligt måste de bevis som domstolen på eget initiativ kräver eller fastställer läggas fram (artikel 372.3 i civilprocesslagen).

Vad gäller territoriell behörighet anges följande i artikel 78 i civilprocesslagen:

a) Ansökningar om utmätning och frysning av tillgångar kan inges till den domstol där den relaterade talan ska väckas, eller på den plats där tillgångarna finns eller, om tillgångarna finns i olika domkretsar, vid någon av dessa (artikel 78.1 a i civilprocesslagen).

b) I fråga om förbud mot nya arbeten är det domstolen på den plats där arbetet är avsett att utföras som är behörig (artikel 78.1 b i civilprocesslagen).

c) När det gäller övriga skyddsåtgärder är det den domstol som ska pröva målet i sak som är behörig (artikel 78.1 c i civilprocesslagen).

Om skyldigheten att väcka talan inte har omvänts läggs dokumenten till handlingarna i målet så snart talan väckts. Om talan har väckts vid en annan domstol vidarebefordras de dit och den domstolen har då exklusiv behörighet när det gäller att fatta beslut om vilka vidare åtgärder som ska vidtas (artikel 78.2 i civilprocesslagen).

Om skyddsåtgärder begärs inom ramen för en pågående talan bör ansökan riktas till den domstol där den motsvarande talan prövas, om inte talan har överklagats. I så fall läggs de dokumenten till handlingarna i målet först när förfarandet har avslutats, eller när handlingarna i huvudtalan vidarebefordras till domstolen i första instans (artikel 364.3 i civilprocesslagen).

Det är obligatoriskt att anlita en advokat om värdet på den egendom som ska säkras genom den förebyggande åtgärden överstiger 5 000,00 euro eller om beslutet kan överklagas, enligt artiklarna 58 och 1090 i civilprocesslagen, jämförda med artikel 44.1 i lagen om organisationen av rättssystemet.

Värdet på den egendom som åtgärden är avsedd att skydda fastställs utifrån följande kriterier:

a) För provisoriskt underhållsbidrag och provisorisk ersättning, på grundval av det månatliga belopp som ansökan gäller, multiplicerat med tolv (artikel 304.3 a i civilprocesslagen).

b) För provisorisk återställande av äganderätt, på grundval av värdet på det föremål som ägaren gör anspråk på (artikel 304.3 b i civilprocesslagen).

c) För tillfälligt upphävande av styrelsebeslut i bolag, på grundval av värdet på förlusten (artikel 304.3 c i civilprocesslagen).

d) För förbud mot nya arbeten samt ospecificerade skyddsåtgärder, på grundval av den skada som ska förebyggas (artikel 304.3 d i civilprocesslagen).

e) För utmätning, på grundval av det fordringsbelopp som ska säkras (artikel 304.3 e i civilprocesslagen).

f) För frysning av tillgångar, baserat på värdet på de berörda tillgångarna (artikel 304.3 f i civilprocesslagen).

2.2 Huvudförutsättningar

När domstolen prövar om förutsättningarna för att förordna en skyddsåtgärd är uppfyllda ska den alltid bedöma om de farhågor som görs gällande är välgrundade, hur allvarlig en eventuell skada skulle vara och hur svårt det skulle bli att få ersättning för den. Dessutom bör domstolen bedöma om en förebyggande eller föregripande åtgärd i det aktuella fallet är en lämplig lösning för att säkra den rättighet som påstås vara i fara. Domstolen bör också fastställa om det föreligger någon fara i dröjsmål.

Domstolen ska även kontrollera om förfarandet faktiskt eller potentiellt är beroende av en talan som har väckts eller kommer att väckas på grundval av den rättighet som åtgärden ska skydda.

I denna typ av förfarande ska domstolen erhålla ett styrkande i summarisk ordning (där kraven är mindre stränga än i själva huvudförfarandet) om att det kan hållas för troligt att den rättighet som ska säkras existerar och att farhågan om att rättigheten ska komma att kränkas är välgrundad.

Alla skyddsåtgärder anses vara brådskande och har företräde framför alla andra rättshandlingar som inte är brådskande (artikel 363.1 i civilprocesslagen), samt ska behandlas inom högst två månader, eller om svaranden inte behöver kallas, inom högst 15 dagar (artikel 363.2 i civilprocesslagen).

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

Alla rättigheter och all lös och fast egendom som inte helt eller delvis undantas i lag kan bli föremål för skyddsåtgärder.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Eftersom de grundar sig på domstolsbeslut är skyddsåtgärder bindande för alla offentliga och privata enheter och har företräde framför beslut som fattas av andra myndigheter (se artikel 205.2 i Portugals författning). Varje person som bryter mot den skyddsåtgärd som förordnas kommer att åläggas påföljd för kvalificerad olydnad, trots eventuella verkställighetsåtgärder (artikel 375 i civilprocesslagen).

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

Även om sökanden befrias från skyldigheten för att väcka talan i huvudförfarandet anges det i artikel 373 i civilprocesslagen att skyddsåtgärden upphävs och att varje förordnad åtgärd upphör att gälla om

a) sökanden inte väcker talan i saken inom 30 dagar från den dag då sökanden underrättades om att det beslut som beordrade åtgärden har vunnit laga kraft (artikel 373.1 a i civilprocesslagen),

b) förfarandet, efter det att talan väckts, avbryts i mer än 30 dagar på grund av försumlighet från sökandens sida (artikel 373.1 b i civilprocesslagen),

a) talan avvisas genom ett slutligt beslut (artikel 373.1 c i civilprocesslagen),

d) talan avvisas av procedurskäl och sökanden inte väcker någon ny talan i tid för att dra nytta av verkningarna av den tidigare talan (artikel 373.1 d i civilprocesslagen),

e) den rätt som sökanden vill skydda har upphört (artikel 373.1 e i civilprocesslagen).

Så snart det beslut där skyddsåtgärden förordnades och skyldigheten att väcka talan omvändes har vunnit laga kraft underrättas svaranden, trots bestämmelserna om bevisbördan, om att en talan som bestrider att den rättighet som ska skyddas verkligen existerar måste väckas inom 30 dagar från delgivningen, annars kommer åtgärden ha ansetts lösa tvisten (artikel 371.1 i civilprocesslagen).

Samma bestämmelse tillämpas om förfarandet efter det att talan väckts har avbrutits i mer än 30 dagar på grund av försumlighet från sökandens sida eller om talas avvisats av procedurskäl och sökanden inte väcker en ny talan i tid för att dra fördel av den föregående talans verkningar (artikel 371.2 i civilprocesslagen).

När ett slutligt beslut har meddelats i målet upphör skyddsåtgärderna (artikel 371.3 i civilprocesslagen).

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Beslut om skyddsåtgärder kan överklagas när värdet av dessa åtgärder överstiger tröskelvärdet för den domstol där beslutet överklagas och det omtvistade beslutet kommer att innebära en skada för svaranden motsvarande mer än halva det beloppet (artikel 629.1 i civilprocesslagen). Beslut om skyddsåtgärder kan också alltid överklagas om värdet i det aktuella målet överstiger tröskelvärdet för den domstol som fattade det överklagade beslutet (artikel 629.3 b i civilprocesslagen). Likaså kan preliminära avslag på ingivna ansökningar om skyddsåtgärder överklagas (artikel 629.3 c i civilprocesslagen).

Beslut som föreskriver omvänd skyldighet för att väcka talan kan endast överklagas tillsammans med överklaganden mot beslut som rör den begärda åtgärden. Beslut om omvänd skyldighet att väcka talan är lagakraftägande och kan inte överklagas (artikel 370.1 i civilprocesslagen).

Beslut om skyddsåtgärder, inklusive beslut om omvänd skyldighet för att väcka talan, kan inte överklagas till Högsta domstolen (Supremo Tribunal de Justiça), utom i de fall där överklagande alltid är möjligt (artikel 370.2 i civilprocesslagen).

Invändningar mot ett beslut om skyddsåtgärder kan framföras av

• en part i förfarandet som förlorar målet (artikel 631.1 i civilprocesslagen),
• var och en som, utan att vara part i målet, lider en direkt och konkret skada till följd av skyddsåtgärden (artikel 631.2 i civilprocesslagen).

Den domstol som är behörig att pröva överklagandet är domstolen i andra instans i det distrikt där den domstol som meddelade det överklagade beslutet är belägen.

Beslutet ska överklagas inom 15 dagar från delgivningen av beslutet (artikel 638.1 i civilprocesslagen). Om överklagandet även avser omprövning av framlagda bevis förlängs fristen med 10 dagar (artikel 638.7 i civilprocesslagen).

Ett överklagande av ett beslut om att direkt avslå eller som inte förordnar åtgärden har suspensiv verkan (artikel 647.3 d i civilprocesslagen). I övriga fall har överklagandet en rent devolutiv verkan.

Tillämplig lagstiftning

Lag nr 41/2013 av den 26 juni 2013 – civilprocesslagen

Lag nr 62/2013 av den 26 augusti 2013 – lagen om organisationen av rättssystemet

Relaterade länkar

Ytterligare information finns på följande webbplatser:

Juridikportalen

Generaldirektoratet för rättspolitiska frågor

Citiusportalen

Databasen för rättsdokument

Portugals officiella kungörelseorgan

Anmärkning:

Varken kontaktpunkten för det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område, domstolarna eller andra organ och myndigheter är bundna av informationen i detta faktablad. Även om faktabladet regelbundet uppdateras ersätter det inte behovet av att läsa respektive gällande lagstiftning. Faktabladet kan omfattas av ändringar i tolkningen av rättspraxis.