Stäng

NU FINNS EN NY BETAVERSION AV PORTALEN!

Testa betaversionen av den europeiska e-juridikportalen och berätta vad du tycker!

 
 

Sökväg

  • Hem
  • Möjlighet till rättslig prövning i miljöärenden

menu starting dummy link

Page navigation

menu ending dummy link

Möjlighet till rättslig prövning i miljöärenden - Österrike

Den här sidan har maskinöversatts och kvaliteten kan inte garanteras.

Kvaliteten på den här översättningen har bedömts som: genomsnittlig

Var översättningen till någon hjälp?


  1. Konstitutionella grundvalar
  2. Domstolsväsendet
  3. #II
  4. Ärenden rörande tillgång till information
  5. Allmänhetens deltagande vid rättslig prövning
  6. Rättslig prövning av myndigheters åtgärder eller underlåtenhet att vidta åtgärder
  7. Andra former för tillgång till rättslig prövning
  8. Partsbehörighet
  9. Rättsligt ombud
  10. Bevis
  11. Förbudsförelägganden
  12. Rättegångskostnader
  13. Mekanismer för ekonomiskt stöd
  14. Aktualitet
  15. Övriga frågor
  16. Utländska medborgare
  17. Gränsöverskridande ärenden

Konstitutionella grundvalar

Den österrikiska federala konstitutionen inte föreskrivs en individuell rätt till ren, frisk, gynnsamma osv.).

Österrike stöder helhjärtat det övergripande målet om miljöskydd. Detta erkännande är sedan år 1984 inskriven i den federala grundlagen (Bundes-Verfassungsgesetz (B-VG) för ett omfattande skydd av miljön (B-VG über den umfassenden Umweltschutz) men inte föreskriver en grundläggande rätt till skydd för miljön. Den federala konstitutionella lagen till Österrike (B-VG über ein nonnuclear atomfreies Österreich) avser förbudet av kärnenergiproduktionen i Österrike. Den federala grundlagen föreskrivs att fördelningen av befogenheter mellan staten, regionerna och de lokala myndigheterna på miljöskyddsområdet.

Enligt den österrikiska federala konstitutionen (B-VG) miljöskydd är en sektorsövergripande fråga som fördelas mellan den federala regeringen och delstaterna. Enligt den federala lagstiftningen (t.ex. Waste Management Act 1994, industrikoden, miljökonsekvensbedömning vattenlagen, skogsbruk, 2000) finns i landskapslagstiftningen (t.ex. akter som rör naturskydd och bygglagen) som reglerar miljöskyddet.

Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna (Europakonventionen) med konstitutionell status i Österrike har rätt till en rättvis rättegång för alla, om sina medborgerliga rättigheter och skyldigheter samt straffrättsliga förfaranden (art. 6 i Europakonventionen). Var och en har rätt att få tillgång till rättslig prövning – inför en oavhängig och opartisk domstol, som upprättats enligt lag. Förfaranden måste hållas offentligt och muntligt. Den inbegriper också rätten att tillhandahålla rimlig tidsåtgång för förfarandet. Art. 13 i MR-konventionen garanteras rätten till ett effektivt rättsmedel.

För österrikiska medborgare inte kan åberopa en rätt till miljön i ett administrativt eller rättsligt förfarande. Varken den österrikiska konstitutionen eller Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna eller stadgan om de grundläggande rättigheterna fastställs en grundläggande rättighet.

Parterna kan inte direkt åberopa internationella avtal om de konstitutionella och rättsliga status och om deras innehåll är tillräckligt tydlig (art. 18 i den federala grundlagen). Om den behöriga organ (parlamentet, regeringen, federal president) besluta att anta ett internationellt avtal genom separata rättsakter, föreskrifter etc. Inget direkt åberopande är möjlig (Art. 50 punkt 2 punkt 4 den federala grundlagen).

Konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (Århuskonventionen) ratificerades utan om att godkänna överenskommelsen genom separata rättsakter, föreskrifter etc. i den österrikiska lagstiftningen. Om innehållet i bestämmelserna är tillräckligt beslutna direkt åberopande skulle vara möjligt.

II. Domstolsväsendet

Österrike tillämpar principen om åtskillnad mellan verkställande och dömande makten – därför måste särskiljas

a) de civil- och straffrättsliga och rättsliga frågor,

b) de administrativa dömande makt.

I civil- och brottmål fyra olika typer av domstolar (från lägsta till högsta instans):

  • Tingsrätter
  • Regionala domstolar
    • Fungera som första instans i viktigare ärenden
    • Även fungerar som överinstans i förhållande till distriktsdomstolarna
  • Fyra appellationsdomstolarna
    • Fungera som appellationsdomstolar högtidligen gentemot distriktsdomstolarna
  • Högsta domstolen för civilrättsliga och straffrättsliga frågor

Civilrättsliga och straffrättsliga domstolar saknar behörighet att pröva beslut eller beslut som utfärdats av administrativa myndigheter.

I huvudsak administrativa frågor finns inga sådana rättsliga system. Endast vissa beslut fattade av administrativa organ kan granskas av oberoende förvaltningsdomstolarna i delstaterna (Unabhängige Verwaltungssenate, UVS) Om samtliga administrativa rättsmedel uttömts en extraordinär invändning att en domstol i sista instans (förvaltningsdomstol (Verwaltungsgerichtshof) är den enda möjligheten att få tillgång till en domstol i administrativa frågor. Författningsdomstolen (Verfassungsgerichtshof) är behörig för rättslig prövning av lagligheten av administrativa beslut eller avgöranden, administrativa förordningar och lagar är förenliga med grundlagen. T.ex. när det gäller kränkningar av grundläggande rättigheter av offentliga myndigheter är författningsdomstolarnas behörighet.

Allmänna administrativa organ miljöfrågor (t.ex. förbundsministrarna ska regionala guvernörer EG.) och särskilda administrativa myndigheter upprättas för att avgöra dessa frågor. Ovannämnda oberoende förvaltningsdomstolar fungerar som överprövningsinstanser i vissa federala eller regionala miljömål och överprövningsorgan i sanktionsförfaranden. En separat miljömyndigheten kan åberopas endast i miljökonsekvensbedömningar – den oberoende Umweltsenat (Unabhängiger miljön – amerikanska senaten) fungerar här som överprövningsinstans.

Allmänt forum shopping (val av behörig domstol som en part i målet) inte är möjligt i Österrike – en måste lämna in ärendet till behöriga (t.ex. administrativa eller allmänna, på rätt nivå och på rätt plats (stad). För övrigt i vissa civilrättsliga förfaranden finns det möjlighet att parterna får ömsesidigt fastställa vilken domstol som är behörig vid rättsliga åtgärder vidtas.

Ett överklagande beskrivs som ett formellt ifrågasättande av statliga – oftast juridiska beslut (t.ex. domar). Du använda ordinära rättsmedel för att bestrida domar som ännu inte är rättsligt bindande (dvs. besvärstiden inte har löpt ut). Olika typer av ordinära överklaganden finns i den österrikiska lagstiftningen, eftersom det finns

  • Berufung
  • Rekurs och
  • Ändring.

Extraordinära rättsmedel är avsett att ifrågasätta rättsligt bindande beslut. Lagen fastställer på vilka särskilda villkor ett extraordinärt rättsmedel kan tillämpas.

Den administrativa court. kan ogilla överklagandet, återförvisa beslutet eller göra en översyn (SEC. 42 – Punkt 1 – Förvaltningsdomstol Verwaltungsgerichtshofgesetz VwGG). Detta kan ske om ärendet är färdigt för avgörande och att det är bättre med beaktande enkelhet, ändamålsenlighet och spara kostnader (art. 42 punkt 3a förvaltningsdomstol) att beslutet fattas i förvaltningsdomstol. Vid en rättegång den administrativa myndigheten är skyldig enligt förvaltningsrättens mening.

I de flesta miljöfrågor är föremål för administrativa förfaranden – trots vissa miljöfrågor som ska beslutas inom ramen för brottmål och tvistemål.

I straffrättsliga förfaranden, har var och en rätt att rapportera brott (t.ex. maktmissbruk av vissa myndigheter) till åklagare. De kan delta och vittnen i målet men har inte befogenhet att besluta om ärendet tas till domstol. Rättsmedel för att överklaga domstolsavgöranden är begränsad till åklagaren och den brottsmisstänkte.

Österrikiska civilrätten föreskrivs bara ett fåtal bestämmelser i miljöfrågor. Immission kontroll har beviljats av SEK. 364 och 364a i den österrikiska civillagen (Allgemeines Bürgerliches Gesetzbuch (ABGB). Partsbehörighet har medgett att ”grannar” – granne definieras som alla personer som bor inom ett område som drabbas av en störning eller anläggning. De har rätt att permanent förbudsföreläggande och skadestånd – om att driften av anläggningen omfattas av ett administrativt tillstånd, grannen måste tolerera immissioner som produceras av anläggningen (även om han har rätt till ersättning). Endast i det fall att de immissioner från den godkända anläggningen hotar liv eller hälsa i grannländerna ytterligare begränsningar kan fastställas.

I första hand tillgång till rättslig prövning garanteras att varje person vars rättigheter har kränkts genom statliga åtgärder. En subjektiv rättighet som garanteras genom dessa bestämmelser, som är avsedda att tjäna och skydda bland annat såväl enskilda intressen. I detta sammanhang bör en särskild roll ägnas åt de grundläggande rättigheter vars enda syfte är att skydda enskildas intressen mot statens agerande.

I enlighet med ovan nämnda bestämmelser får en person har talerätt i förvaltningsärenden på miljöområdet endast om han eller hon är direkt berörd – en ”subjektiv rättighet” måste påverkas och lagstiftningen måste ge konkreta rättigheter, så att någon kan parterna inleda en eller delta i administrativa förfaranden.

I första hand domstolarna är bundna av innehållet i de förslag som lagts fram av parterna i målet, vilket innebär att de inte agerar på eget initiativ.

III. Ärenden rörande tillgång till information

Miljöinformation ska tillhandahållas av administrativa organ och institutioner med ansvar för miljön. Om dessa organ vägra tillgång till miljöinformation eller felaktigt eller bristfälligt tillhandahålla den information som asylsökande eller den person som direkt berörs av vägran eller felaktig information kan kräva antagande av ett formellt beslut (SEK. 8 – lagen om miljöinformation (Umweltinformationsgesetz UIG). Därefter har sökanden rätt att överklaga den formellt avgett negativa beslut med de oberoende förvaltningsdomstol. Efter detta kan den sökande klaga (bescheidbeschwerde) med den konstitutionella eller administrativa rätten.

Vägran eller bristande fullgörande av en begäran om uppgifter ska motiveras (SEC. 5 UIG) och den information som sökande måste upplysas om vilka rättsmedel som föreskrivs i SEK. 8 miljöinformation (UIG).

De processuella regler som gäller för begäran om information är i huvudsak av miljöinformation (UIG). För alla frågor som inte omfattas av denna lag, de processrättsliga bestämmelser i den allmänna förvaltningslagen (Allgemeines Verwaltungsverfahrensgesetz – AVG) tillämpas.

Vid antagandet av det formella beslutet den allmänna lagen om administrativt förfarande måste tillämpas subsidiärt om sektoriella bestämmelser för ärendet i fråga inte föreskriver särskilda förfaranderegler (SEC. 8/2 UIG).

Enligt den allmänna förvaltningslagen de formella kraven för ett överklagande är följande:

  • Skriftlig form
  • I princip är avfattad på tyska språket
  • Senast två veckor efter det att den formella avslag
  • Ett överklagande måste ges in till den myndighet som utfärdat det negativa beslutet

I administrativa förfaranden obligatoriska rekommenderar inte att beröras. Men Överklaganden till förvaltningsdomstolen eller i författningsdomstolen, måste lämnas in av en auktoriserad advokat (dvs. ett obligatoriskt biträde) (SEC. 24 punkt 2 förvaltningsdomstol och SEC. 17 Punkt 2 – Verfassungsgerichtshofgesetz – författningsdomstolen vfgg).

Domstolarna har tillgång till information om tillgänglighet har bestridits. Domstolen bygger sitt beslut på grundval av den information som är omtvistad – så att skälen för och emot lämnas av sökanden och myndigheten.

Om den oberoende förvaltningsdomstol finner överklagandet motiverade avslagsbeslutet är undanröjd. Myndigheten är bunden av domstolens beslut och tolkningar, och skyldighet att lämna ut informationen.

Den miljöinformation som regleras av offentlig rätt system (öffentliches Recht) består av en federal Environmental Information Act (bundes-umweltinformationsgesetz – UIG) och nio regionala miljöinformation akter (landes-umweltinformationsgesetze – l-uigs), som omfattar begäranden om miljöinformation inom de lagstiftningsbefogenheter de nio österrikiska delstaterna (naturskydd).

IV. Allmänhetens deltagande vid rättslig prövning

Det bör påpekas att Österrike inte har en enda rättsakt om miljölagstiftningen eller enskilda behöriga myndighet som ansvarar för ärenden som gäller miljörätt. Österrikiska bestämmelser om miljöskydd kan snarare återfinnas i flera rättsakter på det civilrättsliga området (särskilt de så kallade ekologiska privaträtt), straffrätt och – i de flesta fall – Administrative Law, t.ex. vattenförvaltning, wasserrechtsgesetz – wrg, avfallshanteringslagen – Abfallwirtschaftsgesetz _awg, handeln och industrin – Gewerbeordnung – GewO osv.). De mest betydande andel av nationella bestämmelser om miljöskydd är förvaltningsrätt. Österrikisk förvaltningsrätt är den offentliga rätten (öffentliches Recht) som reglerar förhållandet mellan enskilda (privatpersoner, företag och staten. Det bör understrykas att Republiken Österrike är en federal stat. Detta innebär att lagstiftningen och genomförandet av lagarna fördelas mellan den federala regeringen och de nio delstater (delstater), i enlighet med deras respektive behörighet. Den österrikiska federala grundlagen (B-VG) regleras de lagstiftande och verkställande behörighet som tillkommer staten, dels delstaterna å andra sidan. Om den sektorsspecifika lagstiftningen innehåller särskilda bestämmelser om det administrativa förfarandet, den allmänna förvaltningslagen (Allgemeines Verwaltungsverfahrensgesetz – AVG) tillämplig på genomförandet av dessa lagar.

Förfarandena för civilrätt och förvaltningsrätt är separata. Båda systemen fungerar oberoende av varandra. Det rättsmedel som kompletterar och stöder varandra. Med beaktande av miljömässiga, den österrikiska civilkoden (ABGB) föreskrivs ett antal allmänna och särskilda regler. I allmänhet är den som är eller befarar att hotas av förorening har rätt att väcka talan mot förorenare och ansöka om förbudsföreläggande. Särskilt artiklarna 364 och följande artiklar i den österrikiska civillagen (ABGB) göra det möjligt för grannläder att ansöka om skydd mot avvisning immissioner från intilliggande fastigheter. Dessutom grannländer har rätt att förbjuda immissionspolitiken överstiger en viss nivå. I detta sammanhang direkt eller indirekt påverkar immissioner från en fastighet till en annan (t.ex. avloppsvatten, lukt, buller, ljus och extrem strålning) bedöms vara nedsatt.

Vid sidan av det allmänna begreppet ”grannar” rättigheter i civillagen och möjligheten att väcka talan på denna grund, grannar och deras givna rättigheter såsom parter i förfarandet ofta uttryckligen ingår i de särskilda administrativa miljölagar (t.ex.. Lagen om miljökonsekvensbedömning, avfallshantering, industriella).

Förstainstansrätten förvaltningsbeslut inte kan tas direkt i domstol. I vissa fall överklagas till oberoende förvaltningsdomstolar (Unabhängige Verwaltungssenate) installerade i andra instans, föreskrivs i lagstiftningen.

Administrativa rättsmedel ska uttömmas innan man kan överklaga beslut till förvaltningsdomstolen eller i författningsdomstolen genom att inlämna ett klagomål (extraordinära rättsmedel).

Det är inte bara en cassational – har rätt att pröva den materiella eller formella giltigheten av myndigheternas beslut och återförvisa målen och den beslutande myndigheten kan inleda ett nytt förfarande och fatta ett lämpligt beslut – men är även behöriga att besluta i sak av dessa mål (SEC. 42 punkt 1 och 3a förvaltningsdomstol).

Ett viktigt rättsligt instrument som omfattar ett brett spektrum av miljömässigt relevant verksamhet är en miljökonsekvensbedömning – lagen om miljökonsekvensbedömning (Umweltverträglichkeitsprüfungsgesetz – UVP-G 2000). De ger för sina egna procedurregler för miljöeffekterna av både privata och offentliga projekt som måste bli föremål för en särskild miljökonsekvensbeskrivning (MKB).

Alla parter i MKB-direktivet har rätt att överklaga det slutliga MKB-beslutet. Utöver den sökande följande personer kan vara parter i förfaranden för miljökonsekvensbedömning (nedan MKBL) paragraf 19:

  • Närboende
  • Ombudsmannen för miljön
  • Samarbetsmyndigheter
  • Medborgargrupper
  • Miljöorganisationer
  • Vattenförvaltning planerande organ
  • Parter som anges i de relevanta administrativa bestämmelser

Den slutliga miljökonsekvensbeskrivningen godkännanden kan ses över av oberoende miljö (Umweltsenat) har i andra hand (SEC. 40 lagen om miljökonsekvensbedömning) som är behöriga när det gäller översynen av beslutet i första instans i varje riktning, och slutligen av den konstitutionella eller administrativa rätten. Endast en författningsdomstol eller förvaltningsrätt kan göra en översyn av MKB-direktivet tillstånd som utfärdats av förbundsministern för transport, innovation och teknologi. Överklaganden av beslut om miljökonsekvensbeskrivningar ska lämnas inom fyra veckor. Beslut av den oberoende miljömässiga senaten kan vara både reformatory eller kassatoriska. Överklagandet har suspensiv verkan (SEC. 64 allmän förvaltningslag). Bevis ska fattas av personaldomstolen själv (omedelbarhet bevisupptagning). Därför kan en muntlig förhandling genomföras om de oberoende miljömässiga senaten anser det nödvändigt eller om en part begär det. I muntliga förhandlingar måste ske på delaktighet för allmänheten.

Med den senaste ändringen av lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning under 2012, ett kompletterande rättsmedelssystem har upprättats för miljöorganisationer som nu har rätt att inge en ansökan om översyn av beslutet om en miljökonsekvensbedömning måste genomföras för ett visst projekt eller inte.

När det gäller beslut om federala vägar och järnvägslinjer för höghastighetståg som utfärdats av förbundsministern för transport, innovation och teknologi, oberoende miljömässiga senaten inte fungera som överklagandeinstans. Talan mot detta beslut får väckas vid den förvaltningsdomstol av den sökande, den samarbetande myndigheten, ombudsmannen för miljön och den berörda kommunen.

Klagomålet till förvaltningsrätten ska inges skriftligen av en advokat inom sex veckor efter det slutliga beslutet. Det ska inte ha suspensiv effekt, men domstolen kan bevilja bolaget så länge det inte finns några motstridiga allmänintressen, och om det är nödvändigt för att förhindra en oproportionerlig nackdel för klaganden. Förvaltningsrättens beslut är kassatoriska eller ett beslut grundat på sakförhållandena i ärendet (SEC. 42 punkt 1 och 3a förvaltningsdomstol).

Som allmän regel beviljas, förelägganden i miljöärenden – så väl vid MKB-förfaranden. Den pågående tillstånd eller överklagandeförfarande hämmar inledandet av projektet.

Undantagen är EIA förfaranden rörande nationella vägar och järnvägar för höghastighetståg – som förbundsministern för transport, innovation och teknologi är behöriga i första hand överprövningsorganet är förvaltningsdomstolen och vid förvaltningsdomstolen, inte beviljas. Projektet kan inledas på grund av ett förfarande inför förvaltningsdomstol. Detta är inte tillämpligt om den administrativa domstolen uttryckligen ger den suspensiva verkan av ett överklagande.

När det gäller industriella verksamheter i samband med samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa är två olika faser är möjligt inom ramen för överklagandet förfaranden:

  • IPPC-direktivet om anläggningen uppfyller de villkor för att utföra en miljökonsekvensbedömning ett överklagande kan inges till den oberoende miljömässiga senaten i andra instans.
  • Slutlig IPPC godkännanden – Godkännanden – inte är föremål för en miljökonsekvensbedömning kan granskas av respektive oberoende förvaltningsdomstol – som ska klassificeras som liknar den organisatoriska miljön oberoende av senaten.
  • Vidare de administrativa och konstitutionella domstol kan hanteras genom extraordinära rättsmedel.

I princip IPPC-tillstånd måste göras tillgängliga för allmänheten, som måste ha möjlighet att yttra sig innan den administrativa myndigheten medger de licenser.

Vissa krediterade nationella eller internationella miljöorganisationer har talerätt i tillståndsförfaranden enligt IPPC-direktivet (SEC. 356b – handels- och industrilagen (Gewerbeordnung)

Den oberoende förvaltningsdomstol och oberoende miljömässiga senaten har rätt att pröva den materiella eller formella giltigheten av beslut som omfattas av IPPC-direktivet och kontrollera material och tekniska undersökningar och beräkningar och IPPC dokumentation.

Ständiga inom ramen för beslut:

  • Att bevara part i IPPC och ytterligare överklagande grannländer till de planerade anläggningarna i princip måste höja sina invändningar mot projektet eftersom det muntliga hörandet – annars skulle förlora sina rättigheter hinder. Med förbehåll för eventuella invändningar måste vara ett åsidosättande av deras subjektiva rättigheter.
  • Den ovannämnda parten miljöorganisationer hinder om de inte ger upphov till några skriftliga invändningar inom sex veckor från offentliggörandet av ovannämnda ansökan.

I inledandet av ett omprövningsförfarande hindrar den i första hand godkända projekt (suspensiv verkan av ett överklagande).

I samband med samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa tillståndsförfaranden förvaltningsorganet är under vissa omständigheter (om det inledande förfarandet kommer att vara långvariga och inte förutsägbara) rätt att anta en operativ licens före det slutliga godkännandet träder i kraft (SEC. 354 handels- och industrilagen). Inom före detta överklagande avslutas genom antagandet av det överklagade beslutet.

Då Förvaltningsrätten upphäver ett tillstånd ska utverkas, IPPC- anläggning kan fortfarande drivs upp till ett år efter förvaltningsdomstolens beslut (SEK. Handels- och industrilagen (359c). Detta är inte tillämpligt om den administrativa domstolen beviljar den suspensiva verkan av ett överklagande.

V. Rättslig prövning vid åtgärd eller underlåtelse

I Österrike finns en allmän ordning för miljöansvar saknas hittills. Utöver de redan nämnda

a) neighbourly immission kontroll och ansvar (SEC. 364 och 364a i civillagen) vid civila domstolar, även

b) den civilrättsligt ansvar på grund av oaktsamhet (§ § 1293 ff BGB) gällande i domstol,

c) särskilda miljölagar (t.ex. vattenförvaltning, Forestry Act) gjorde gällande vid tvistemålsdomstolar ska nämnas här.

Se a)

I enlighet med de bestämmelser om civilrättsligt ansvar – det skadeståndsansvar som innebär ansvar för en del av förorenaren. Den handling eller underlåtenhet är olaglig och kräver att det ska finnas ett orsakssamband vad gäller den skada som produceras. Påståendet i sådana förfaranden sträcker sig över det fysiska återlämnandet eller, om detta inte var möjligt att betala ut ersättning för skada framställts.

Ad b)

Inget ansvar för immission kontroll vårdslöst handlande krävs – grannen har rätt att permanent förbudsföreläggande och skadestånd – ett undantag anges SEC. 364a i den österrikiska civillagen, eftersom ingen information ges om störningen är ett resultat av en anläggning som har godkänts av tillsynsmyndigheten. I det fallet måste tolerera grannen inverkan (även om han har rätt till ersättning)

Ad c)

Ansvarsbestämmelserna i miljölagstiftning är selektivt och därför tillämpas företrädesvis med avseende på skadeståndsansvaret. Detta innehåller ett absolut ansvar oberoende av skuld och överför bevisbördan att privilegiera käranden inom förfarandet.

I enlighet med Österrikes skadeståndsansvar för offentliga organ, anspråk riktade mot statliga organ för den rättsstridiga och skadeståndsgrundande handlande av deras organ inom sina uppgifter får lämnas in till den behöriga regiondomstolen (om de statliga organens ansvar ”). När det gäller miljöfrågor, exempelvis det klandervärda tillhandahållande av miljöinformation kan anges här.

Den skadelidande parten kan yrka ekonomisk ersättning för den vållade skadan (SEC. 1 TILLFÄLLIGA).

Även om staten inte genomför EU:s lagstiftning korrekt är det möjligt att åberopa statens ansvar hos behörig regional domstol. Om den österrikiska lagstiftaren skyldig att ”skada” som orsakas av sena (t.ex. genomförande av EU-lagstiftning), klagomålet måste hänskjutas till författningsdomstolen.

Ordningen med miljöansvar regleras av offentlig rätt består av en federal Environmental Liability Act (b-uhg) och nio regionala miljöansvar akter (l-uhg).

I enlighet med Österrikes miljöansvar akter den lokalt ansvariga administrativa distrikt (Bezirksverwaltungsbehörde) är behörig att besluta i miljöansvarsfrågor.

De miljörelaterade klagomål (SEC. 11 Miljöansvar – - – bundes-umwelthaftungsgesetz b-uhg) kan lämnas in av fysiska eller juridiska personer vars rättigheter kan ha kränkts av inträffade skador på miljön eller miljöorganisationer och ombudsmannen för miljön. Dessa personer kan lämna in en skriftlig begäran om upprustningsåtgärder till distriktets behöriga myndighet. Den klagande kan bevisa sina påståenden genom att lämna information eller bevismaterial (Sec.11/3, Environmental Liability Act).

Genom att de miljörelaterade klagomål eller att avge en förklaring inom två veckor efter tillkännagivandet av de miljöskador som de personer som avses i artikel 11 (1) Federal Environmental Liability Act har – förutom operatören – partsbehörighet i de administrativa saneringsmetoden.

De beslut som fattas av myndigheten med tillämpning av miljöansvar handling kan bestridas vid förvaltningsdomstol respektive lokala oberoende av parterna – t.ex. beslut genom vilka administrativa distriktsmyndigheten nekas rätten att inge ett klagomål.

Den oberoende förvaltningsdomstol har rätt att pröva den materiella eller formella giltigheten av beslut om miljöansvar. Om detta organ gör reformatory beslut den kan genomföra ett förfarande för taking-evidence och har rätt att kontrollera material, tekniska undersökningar osv.

De administrativa och konstitutionella domstol kan åtkommas om klagandens subjektiva rättigheter har kränkts genom oberoende administrativa domstolens beslut. Förbundsministern för jord- och skogsbruk, miljö samt vattenförvaltning har rätt att framföra officiella klagomål till förvaltningsdomstolen när det gäller förfaranden om ersättning för kostnader gäller.

Ombudsmannen för miljön och miljöorganisationer har inte tillgång till Förvaltningsrätten i miljöansvarsfrågor.

Att vända sig till domstol för att tillvarata miljöansvar:

  • Den berörda personen måste ha varit part (dennes subjektiva rättigheter har kränkts i nämnda förfarande med administrativa distrikt.
  • Skrivelsen med överklagande till Administrative Review Panel måste inges till förstainstansrätten myndigheten.
  • Överklagandet måste lämnas in inom två veckor efter det att det första beslutet har antagits.
  • Skälen för överklagandet behöver förklaras tydligt och vidta de åtgärder som krävs. Dessutom det beslut mot vilket överklagandet inges måste anges.
  • Förvaltningsrätten kan erhållas genom extraordinära rättsmedel.
  • Klagomålet måste lämnas in i
  • Klagomålet måste lämnas in inom sex veckor från det att den sista instans

Klagomålet måste lämnas in av en auktoriserad advokat

VI. Andra former för tillgång till rättslig prövning

Uppgift om andra medel:

  • Uppgiften av allmänt ombudsmän är att kontrollera vad andra organ.
  • Ombudsmannen kan agera både på eget initiativ eller på grund av ett klagomål från någon subjektiv drabbats av administrativa missförhållanden:
  • Den allmänna ombudsmannen kan lämna rekommendationer till ledningsorganet.
  • Den allmänna ombudsmannen lämnar en årlig rapport till parlamentet om sin verksamhet.
  • Den allmänna ombudsmannen att ifrågasätta administrativa föreskrifter lämna in ett klagomål till konstitutionsdomstolen (artiklarna 139 och 148e grundlagen).

Ombudsmannen för miljön har ständiga rättigheter i miljömässigt relevanta administrativa förfaranden – de i synnerhet handla inom miljöskydd förfaranden. Dessutom har man i direktivet om miljökonsekvensbedömning eller avfallshanteringssystem.

  • Deras uppgift är att begära att målet miljölagstiftning. De är formell eller officiell part i förfarandet (formalpartei).
  • Som parter i ovannämnda miljöförfaranden är behöriga att väcka talan mot dessa administrativa beslut.
  • I grund och botten har de inte rätt att lämna klagomål till förvaltningsdomstolarna eftersom de inte grunda sin ställning på en subjektiv rättighet. I vissa fall har laglig rätt att klaga (t.ex. vid MKB-förfaranden, avfallshantering)
  • De har inte rätt att få tillgång till Förvaltningsrätten i miljöansvar förfaranden.
  • Eftersom de är formell part inte har behörighet att lämna klagomål till författningsdomstolen.

Åklagarmyndigheten ansvarar för allmänt åtal i brottmål. Han eller hon leder undersökningen i detta förfarande. Han är bunden av instruktioner från sin övervakande myndighet. Dessa befogenheter inte varierar inom straffrättsliga förfaranden i miljöfrågor.

Varken den österrikiska strafflagen eller administrativa påföljder (Verwaltungsstrafgesetz) föreskrivs privat åtal i miljöfrågor. Icke desto mindre var och en som misstänker att brott har begåtts har rätt att rapportera detta till respektive brottsbekämpande organ.

Administrativa organ är under ledning och kontroll av de högsta administrativa organen och bundna till sina instruktioner. Högsta förvaltningsdomstolen utövar rättslig kontroll. I vissa fall kan den behörige ministern har rätt att inge klagomål (amtsbeschwerde) till förvaltningsdomstolen mot ett påstått rättsstridigt förvaltningsbeslut. Ombudsmannen kan kontakta och är behöriga att agera på onödiga administrativa åtgärder eller underlåtelser.

Dessutom finns officiella och statens skadeståndsansvar (S.O. V/2) om anspråk riktade mot statliga organ för den rättsstridiga och skadeståndsgrundande handlande av deras organ.

Åklagaren för korruptionsfrågor är behöriga i fråga om korruption.

VII. Partsbehörighet

Partsbehörighet

Administrativt förfarande

Rättsligt förfarande

Enskilda personer

Måste påvisa ett berättigat intresse i enlighet med lagen

Partens rättigheter hinder om de inte agerar i tid

Måste påvisa ett berättigat intresse som krävs enligt lag.

Inga rättigheter om inte dessa parters rättigheter inom ramen för det administrativa förfarandet (första instans)

Klagomål till de administrativa och konstitutionella domstol

Icke-statliga organisationer

Icke-statliga organisationer har talerätt om den uppfyller vissa villkor

föreskrivs i lag – ackreditering

(t.ex. vid MKB- förfaranden)

Krav på allmänintresse

Partens rättigheter hinder om de inte agerar i tid

Rättsliga uppvärdering genom representation av allmänintresset.

Om en parts rättigheter inte utgör hinder i samband med administrativa förfaranden (första instans)

Inte har rätt att överklaga hos landets administrativa och konstitutionella miljökonsekvensbedömning (utom i vissa fall)

Övriga juridiska personer

Mottagande kommun och andra kommuner

Kräva efterlevnad av rättsliga bestämmelser och allmänna intressen (subjektiv rätt)

Den mottagande kommuner eller andra drabbade kommunerna har rätt att lämna in ett klagomål till förvaltningsdomstolen

Tillfälliga arbetsgrupper

Medborgargrupper måste uppfylla vissa krav.

(antal människor, hemvist osv.)

Måste påvisa ett berättigat intresse i enlighet med lagen

Partens rättigheter hinder om de inte agerar i tid

Talerätt vid förfaranden inför de administrativa och konstitutionella domstol som garanteras i dessa grupper kan visa en subjektiv rättighet.

Utländska icke-statliga organisationer

Projekt med internationella referens

Staten har utländska icke-statliga organisationer har sitt stadgeenliga säte har anmälts från Österrike om projektet.

Projektets potentiella effekter måste omfattas av den icke-statliga organisationens verksamhetsområde.

(KP. Ständiga österrikiska icke-statliga organisationer)

Potentiella parts rättigheter i hemlandet

KP. Ovan: Ständiga österrikiska icke-statliga organisationer

Eventuella övriga [1]#_ftn1

Ombudsman för miljön

Åtgärder för efterlevnad av miljölagstiftningen (formella)

Inget förbud för part

Har rätt att lämna in ett klagomål till förvaltningsdomstolen

(1) Icke-statliga miljöorganisationer har partsbehörighet, enbart inom miljökonsekvensbedömning och tillstånd ska utverkas miljöåterställande åtgärder (umweltsanierungsverfahren). Vid MKB- förfaranden är de som har tillgång till förvaltningsrätten. I förfaranden för miljökonsekvensbedömning och att myndigheten har beslutat att ett projekt inte ska bli föremål för en miljökonsekvensbeskrivning, en juridiskt erkända miljöorganisationer har rätt att inge en ansökan om översyn av efterlevnaden av EIA-direktivet skyldigheter i senaten.

(2) Medborgargrupper har partsbehörighet endast i MKB-direktivet prövad – ytterligare sektorsspecifik lagstiftning inte förutser någon parts rättigheter i medborgargrupper.

(3) Österrikes lagstiftning inte föreskriver någon möjlighet för en allmän talerätt (actio popularis).

(4) Den allmänna ombudsmannen har partsbehörighet i förfarandet om överklagande av administrativa föreskrifter med författningsdomstolen (artiklarna 139 och 148e grundlagen).

(5) Partsbehörighet har medgett att ombudsmannen för miljön

  • Naturskydd domstolen reglerade i regionala lagar (Landesgesetze) och
  • i vissa förfaranden regleras av Bundesgesetz (federal lag) – Miljökonsekvensbedömning eller enligt lagen om avfallshantering eller miljöåterställande åtgärder

De har talerätt vid förfaranden vid förvaltningsdomstol i MKB och avfallshantering.

(6) Privata åklagare har partsbehörighet i straffrättsliga eller administrativa påföljder om detta föreskrivs i den materiella rätten.

(7) Planering av vattenförvaltning har ständiga organ inom ramen för MKB-förfarandena. Det skyddar vattenförvaltning (formellt). En parts rättigheter och det är inte rätt att lämna in ett klagomål till förvaltningsdomstolen.

I grund och botten Miljökonsekvensbedömnings- och IPPC-regler motiverar åtminstone om talerätt för icke-statliga organisationer. Den allmänna lagen om administrativt förfarande är den allmänna regeln om talerätt. Den part som är bunden av legitima intressen om ärendet i fråga. Nämnda subjektiva rättigheter eller legitima intressen anges i den sektorsspecifika lagstiftningen. I miljöfrågor i huvudsak samhällsprojektet ”Grannar” har talerätt, men begreppet ”granne” tolkas på olika sätt i den nationella lagstiftningen.

VIII. Rättsligt ombud

Advokaten är att fungera som juridisk rådgivare i juridiska frågor. I detta syfte ge juridisk rådgivning och företräda sina klienter i rättsliga eller administrativa förfaranden. Biträde av advokat är möjligt i alla förfaranden vid domstolar eller administrativa myndigheter. Inom ramen för ett straffrättsligt förfarande, juristen har i egenskap av försvarare. I civilrättsliga förfaranden vid de regionala domstolarna och Högsta domstolen är det dock obligatoriskt att ha advokat.

Rättegångsombud är inte obligatoriska i förvaltningsrättsliga förfaranden på miljöområdet – den allmänna förvaltningslagen föreskrivs endast en möjlighet för juridiska ombud (valfritt).

I förfaranden inför de administrativa och konstitutionella domstol juridiskt biträde är obligatoriskt i alla frågor.

Österrikes advokatsamfund lämnar information om registrerade advokater per region och bransch [2].#_ftn2

I Österrike advokater i allmänhet specialiserar sig på vissa rättsliga områden, såsom miljörätt och advokater och finns i hela landet.

IX. Bevis

Parter i administrativa förfaranden kan inleda ett besök av domaren kan lämna sakkunnigutlåtanden eller kräva att det utses en intern expert. De kan också tillhandahålla privata eller offentliga register eller vittnesmål.

Fri bedömning av bevis (Freie beweiswürdigung) är den grundläggande principen i förfarandena. Den myndighet eller domstol som har att pröva sin egen övertygelse om ett faktum måste betraktas som erlagts eller inte. Därigenom den myndighet eller domstol som har att tillämpa den övergripande ansåg empiriska lagar (som naturvetenskap eller psykologi etc.). Huvudsakligen för varje typ av ovannämnda bevis måste behandlas lika – allt beror på dess övertygande innehåll.

Det enda undantaget är bevis på offentliga register – som ger fullständig bevisning av riktigheten av deras innehåll.

Parterna kan lägga fram nya bevis i administrativa förfaranden i första instans och andra instans. De har rätt att lämna information om alla relevanta aspekter av fallet och har rätt att begära bevisupptagning (SEC. 43/4 allmän förvaltningslag). Myndigheten avslå begäran om den bedömer det som relevant för ärendet.

Den grundläggande regeln i målet (inom miljö- och allmänna administrativa förfaranden) framgår av staternas plikt att hitta alla relevanta omständigheter i ett särskilt fall (officialprövning gäller). Det är myndigheten tvungen att föra bevisning på eget initiativ. Denna regel ska tillämpas även vid en oberoende domstol ”domstolsliknande organ” i administrativa förfaranden.

Bevis för förfaranden vid allmän domstol styrs av principen om förordnande (dispositionsgrundsatz). Detta innebär att det i princip ankommer på parterna att inleda en process för att stoppa eller ändra de förfaranden som de inlett.

Användningen av sakkunnigutlåtanden är tillåten om detta är absolut nödvändigt inom ramen för förfarandet.

  • Detta är fallet om lagen föreskriver ett expertutlåtande, eller
  • Om rekonstruktionen av decision-relevant frågor är beroende av specialkunskaper övervakningsmyndigheten inte har

Om ett expertutlåtande är nödvändigt för att avgöra målet, kan myndigheten som primärt har tillgång till officiella experter (i motsats till privata experter som utses på livstid av de administrativa myndigheterna).

Experternas yttrande inte är bindande för myndigheterna på grund av principen om fri bedömning av bevisning. Myndigheten kan kontrollera att den är korrekt, relevant och fullständighet. Om myndigheten inte är övertygad om att kvaliteten på yttrandet, ett andra expertutlåtande måste inhämtas.

X. förbudsförelägganden

Överklagandet med den oberoende förvaltningsdomstolen har suspensiv verkan, medan det klagomål till förvaltningsdomstolen i princip inte ha någon suspensiv verkan, om inte ett uppskjutande verkan inte uttryckligen medgivit.

Den suspensiva verkan av ett överklagande är utesluten om den omedelbara verkställigheten av det administrativa beslutet

  • uppfyller den ena partens intresse i målet, eller
  • uppfyller offentliga intressen på grund av överhängande risker (SEC. 64 punkt 2 allmän förvaltningslag). Dock ska allmänhetens intresse inte är det enda fall när det föreligger överhängande fara ska beaktas.

Övervakningsmyndigheten måste göra en intresseavvägning (klagandens intresse av rättsligt skydd och andra offentliga eller privata intressen) för att fatta beslut om uteslutning av den suspensiva verkan.

I huvudsak i första instans är det planerade projektet inte kan genomföras förrän de bindande tillstånd ges.

Genom att garantera suspensiv verkan för överklaganden i administrativa förfaranden (SEC. 64 allmän förvaltningslag) tillfälligt skydd. Om i ett domstolsförfarande (även här i den oberoende förvaltningsdomstolar) gemenskapsrätten kan tillämpas felaktigt, inte suspensiv verkan av ett överklagande är inte tillåten. Personaldomstolen har vid behov skulle vidta interimistiska åtgärder – även om det i nationell lag inte föreskrivs förbudsförelägganden och interimistiska åtgärder.

Österrikiska civilrätten föreskrivs bara ett fåtal bestämmelser i miljöfrågor. Immission kontroll har beviljats av SEK. 364 och 364a i den österrikiska civillagen (Allgemeines Bürgerliches Gesetzbuch (ABGB). Partsbehörighet har medgett att ”grannar” – granne definieras som alla personer som bor inom ett område som drabbas av en störning eller anläggning. De har rätt att permanent förbudsföreläggande och skadestånd – om att driften av anläggningen omfattas av ett administrativt tillstånd, grannen måste tolerera immissioner som produceras av anläggningen (även om han har rätt till ersättning). Endast i det fall att de immissioner från den godkända anläggningen hotar liv eller hälsa i grannländerna ytterligare begränsningar kan fastställas.

Dessutom preliminärt föreläggande är en garanti för handlingar eller försummelser inom civila immission kontroll, det vill säga när ett påstående om underlåtenhet och påståendet måste ersättas. Bortsett från detta sökanden har rätt att väcka talan om intrång – inom ramen för immission control proceedings, som kännetecknas av mycket korta handläggningstiderna.

Talan om intrång:

  • Klagomålet måste lämnas in inom 30 dagar efter att det intrång.
  • Vid den muntliga förhandlingen, endast för innehav och störningar (t.ex. obehörigt tillträde) kommer att behandlas.
  • Det slutliga beslutet innehåller ett kommando eller förbud och eventuellt säkerhetsåtgärder som beställs.
  • Beslutet får verkställas innan de blir giltiga.

I immission control proceedings grannen har rätt att permanent förbudsföreläggande och ersättning. Villkor för begäran om förbudsföreläggande är att immissionspolitiken överstiger landets normala lokala nivå och hindrar användning av grannens egendom betydligt.

Ett undantag har SEK. 364a i den österrikiska civillagen, eftersom ingen information ges om störningen är ett resultat av en anläggning som har godkänts av tillsynsmyndigheten. I det fallet måste tolerera grannen inverkan (även om han har rätt till ersättning). Förutsättning för någon som vill åberopa SEC. 364a BGB är att grannen var part i det föregående administrativa förfarandet för tillstånd för anläggningen eller anläggningen.

Preliminärt föreläggande utfärdas enbart på begäran. Ansvaret för att utfärda ett preliminärt föreläggande domstolen om den nationella domstolen befinner sig. Villkor för preliminärt förbudsföreläggande, förutsatt att ämnet eller föremålet för förfarandet är i fara och cross-undertaking skadestånd utförs. Påståendet om ett preliminärt föreläggande riktas mot åtgärder som den aktuella statusen för någon försämring kommer att ske.

I förfaranden om förbudsföreläggande som förordnats av en dom (permanent förbud – unterlassungsurteil) ett överklagande måste ges in till regiondomstolen.

I preliminärt föreläggande domstolen två rättsmedel utan suspensiv verkan – finns:

  • Den antimon (Widerspruch)
  • Användningen (Rekurs)

Talan om intrång i de civilprocessrättsliga reglerna tillämpas. Överklagandet kan inges inom fyra veckor till den regionala domstolen. Ytterligare överklagande är inte möjligt (tredje instans).

Det permanenta förbud i sig kan ifrågasättas (domen) hos behörig regional domstol.

XI. Rättegångskostnader

För administrativa förfaranden finns en kostnadskategori för varje förslag. Förteckningen är relativt omfattande. De kostnadskategorier som anges i förordningen (den österrikiska officiella bundesverwaltungsabgabenverordnung). Denna förordning miljöstandard relevanta kostnadskategorierna t.ex.:

  • Vatten tillstånd
  • Industri och handel
  • Elektricitet
  • Frågor som rör ångpannor
  • Järnvägsfrågor

Dessutom bestämmelserna i de offentliga avgifter (Gebührengesetz) tillämpas på skrifter och handlingar som utförs av andra organ och förordningen om provision (kommissionsgebührenverordnung 2007 är tillämplig på handlingar som ett administrativt organ utanför kontoret.

  • Domstolsavgifterna för civilrättsliga förfaranden i tvister vars värde beror på den österrikiska lagen (Gerichtsgebührengesetz – GGG) föreskrivs att avgifter – här några exempel:

Värde i tvistemål

Domstolsavgifter

Domstolsavgifter vid överklagande

700 EUR.

58 EUR.

37 EUR.

7,000 EUR.

285 EUR.

518 EUR.

70,000 EUR.

1,322 EUR

1,945 EUR.

IT-systemens säkerhet 32 österrikiska lagen (ggg)

  • Avgiften för överklagande med oberoende miljömässiga senaten är 14,30 EUR.
  • Avgiften för överklagande till förvaltningsdomstol är oberoende

a) 14,30 EUR för andra miljöfrågor, och

b) 20 % av det straff som dömts ut i ett förfarande för administrativ påföljd.

  • Avgiften för överklagande till förvaltningsdomstol är 240,00 EUR.
  • Avgiften för överklagande till författningsdomstolen är 240,00 EUR

Expertarvoden är föremål för stora variationer beroende på varje enskilt fall:

De kostnader för sakkunniga vid utvärderingen av större projekt på olika områden (t.ex. ett projekt med en amplitud på 10 hektar eller transportinfrastruktur på minst 10 km lång) utan att i detalj på plats för forskning kan beräknas enligt följande:

Luftföroreningar:

15.000 — 40.000 – EUR

Buller:

20.000 — 50.000 – (för transportprojekt)

10.000 — 40.000 (för övriga större projekt)

Växter, djur och livsmiljöer:

25.000 — 50.000 – (för transportprojekt)

10.000 — 30.000 – (för övriga större projekt)

Advokatarvoden i princip alltid beror på längden och komplexiteten av de relevanta förfarandena. För följande uppskattningar avser enskilda fall och därför inte generaliseras.

a) den första instans miljökonsekvensbedömning:

En advokats arvode för utarbetande av en rapport och deltar i förhandlingen ha blivit 2,500 EUR.

Andra instans hos det oberoende miljömässiga senaten:

För att väcka talan, dessutom en skriftlig inlaga och två skriftliga uttalanden – 4,130 EUR.

b) eia förstainstansrätten på en nationell motorväg:

För att väcka talan mot en förordning – 5,400 EUR.

Förfarandet i förvaltningsdomstolen:

För att lämna in ett klagomål mot det andra beslutet – 5,000 EUR.

Kostnaderna för interimistiska åtgärder i tvistemål har beräknats enligt civila avgiftsbestämmelser avgifter – den österrikiska lagen. Kostnaden beror på värdet i rättstvister:

Värde i tvistemål

Domstolsavgifter

700 EUR.

28 EUR.

7,000 EUR.

142,50 EUR

70,000 EUR.

661 EUR.

IT-systemens säkerhet 32 österrikiska lagen (ggg)

Den österrikiska verkställighetslagen kräver cross-undertaking i skadestånd när det interimistiska förfarandet (SEC. 390 Exekutionsordnung, EO)

Cross-undertaking skadestånd under vissa omständigheter krävs ett förfarande för administrativ påföljd för den misstänkte.

För administrativa förfaranden (inklusive MKB-förfarandena och överklagandet till den oberoende miljömässiga senaten) den allmänna förvaltningslagen innehåller bestämmelser om vilka kostnader som ska bäras av vem. Varje part ska i princip bära sina egna kostnader (t.ex. för expertutlåtanden). Kontanta utgifter (som är kostnader som uppkommit i ett särskilt förfarande som går utöver sedvanliga administrativa kostnader för myndigheten, t.ex. avgifter för icke-officiella expertutlåtanden) måste bäras av den sökande.

Regeln för att bära kostnaderna i förfaranden inför de administrativa och konstitutionella domstolen, den så kallade ”förloraren betalar”: Den förlorande parten betalar den vinnande partens kostnader.

Begäran om miljöinformation är undantagna från stämpelskatt och avgifter och därmed befrias från avgifter (SEC. 16 – lagen om miljöinformation (Umweltinformationsgesetz UIG och SEC. 14 Tarifpost 6 Eingaben punkt 5 (23) offentliga avgifter (Gebührengesetz)).

XII. Mekanismer för ekonomiskt stöd

Rättshjälp i civilrättsliga förfaranden.

Förfaranden inför de administrativa och konstitutionella domstol:

Om någon som har låga inkomster och som befinner sig i ett prekärt ekonomiskt läge, kan ansöka om rättshjälp. En del av rättshjälp kan vara såväl tillfällig befrielse från rättegångskostnader. Rättshjälp ska tillämpas av reklamationen lämnas in senast.

I en ansökan om rättshjälp inom ramen för administrativa förfaranden är inte möjlig.

Miljökonsekvensbedömning:

För att förhindra att ombudsmannen för miljön inte kan inleda eller delta i förfaranden för miljökonsekvensbedömning på grund av höga kostnader (t.ex. omfattande kontanta utgifter – SEK. 76 allmän förvaltningslag) de är uttryckligen undantagna från skyldigheten att ersätta kontanta utgifter (SEK. 3 lagen om miljökonsekvensbedömning).

I Österrike ”BIV – grün-alternativer Verein zur Unterstützung von bürgerinnen-initiativen” (gröna alternativ för stöd för medborgargrupper) stöder medborgarinitiativ finansiellt i miljöförfaranden.Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.gruene.at/index.php?id=69849

Den österrikiska ökobüro är det enda allmänintresse miljörelaterade icke-statliga miljöorganisationer och advokatbyråer som tillhandahåller rättslig rådgivning i miljöfrågor:

  • Miljöadvokater kan lagligen ge råd åt enskilda, men inga rättsliga
  • representationen i beslutsprocesser.

Det finns inget villkor för tillgång till juridisk rådgivning – varje enskild person kan få tillgång samt icke-statliga organisationer och ombudsmannen för miljön.

Ombudsmannen för miljön ger kostnadsfri rådgivning om miljöfrågan, men förekommer främst i egenskap av institution tillämpar överensstämmer med mål inom miljöförfaranden.

Ideell rättslig hjälp är enbart garanteras inom civil- och straffrättsliga förfaranden (verfahrenshilfe) samt vid förfaranden inför de administrativa och konstitutionella domstol. Bortsett från detta i miljöfrågor, ingen rättshjälp kan begäras.

Ombudsmannen för miljö hanterar miljöfrågor i enlighet med objektiva förfaranden inom miljöområdet.

XIII. Aktualitet

Administrativa organ är skyldiga att besluta om ansökningar och överklaganden utan onödigt dröjsmål och ska fatta ett beslut senast inom sex månader från det att en ansökan eller ett överklagande (KP. IT-systemens säkerhet 73 allmän förvaltningslag och SEC.. 27 punkt 1 förvaltningsdomstol. Åsidosättande av skyldigheten att fatta beslut kan ge upphov till skadeståndskrav enligt de offentliga organens skadeståndsansvar (Amtshaftungsgesetz – tillfälliga arbetsgruppen). Utan tidsfrister kan regleras på olika sätt i respektive sektorsspecifika lagar.

  • Om förvaltningsorganet har ännu inte beslutat, efter sex månader, kan parten kan inge en begäran (decentralisering devolutionsantrag) till nästa instans myndigheten. Då denna myndighet har att fatta ett beslut utan onödiga dröjsmål och senast vid slutet på den sex månader långa period.
  • Om en part kallas den högsta administrativa instansen vid administrativa förfaranden (förfaranden för överklagande eller inom decentralisering) och denna myndighets beslut att inte i tid ha rätt att lämna in ett klagomål till förvaltningsdomstolen säumnisbeschwerde). Förvaltningsrätten har därefter en tidsfrist på 3 månader för att myndigheten ska fatta ett beslut. Efter denna period beslutskompetensen går över till förvaltningsrätten.

I ovannämnda tidsfrister har deras giltighet för allmänna administrativa förfaranden och åtföljande (om den materiella rätten inte skiljer sig från den allmänna förvaltningslagen för miljöfrågor:

  • I vissa MKB-förfarandena den allmänna principen ändras och den myndighet som har att fatta beslut inom nio månader (SEC. 7/2 MKBL).
  • Tidsfristen för utförandet av MKB-förfarandet för nationella vägar och järnvägslinjer för höghastighetståg är tolv månader (SEC. 24b/2 MKBL).
  • Förfaranden för miljökonsekvensbedömning måste göras inom sex veckor (SEC. 3/7 MKBL) för riksvägen eller järnvägslinje för höghastighetståg projekt åtta veckor (SEC. 24/5 MKBL).
  • I MKB-förfarandet är parterna skyldiga att lämna in sina överklaganden inom fyra veckor efter det att beslutet antogs.

Typiska varaktighet:

  • 2011 Den genomsnittliga tiden för regelbunden MKB-förfarandena var sjutton månader.
  • Under det förenklade förfaranden för miljökonsekvensbedömning i genomsnitt var något mindre än tio månader.
  • Den genomsnittliga varaktigheten av granskningar förfaranden var lite mer än fyra månader.
  • Den genomsnittliga längden på förfarandena vid den oberoende miljömässiga senaten var mindre än sex månader.

I civilrättsliga förfaranden, om domstolen inte fatta ett beslut inom en rimlig tidsperiod – Ansökan (fristsetzungsantrag) kan ges in till domstolen för sent – vissa har fyra veckor på sig att meddela avgörande, eller vidta annan åtgärd som den sökande. Om domstolen ändå inaktiva efter fyra veckor ska ansökan skickas till den instans som fastställer en ny tidsfrist för att förstainstansrätten ska kunna pröva talan. Andra metoder för att styrka tillhandahållandet av beslut, finns heller inte några påföljder för domstolar ger en fördröjd handläggning.

Framför allt har övervakningsmyndigheten att fatta ett beslut utan onödiga dröjsmål och senast sex månader efter den dag då förfarandet inleddes (SEC. 73 allmän förvaltningslag). I administrativa förfaranden för decentralisering begäran och klagomål till förvaltningsdomstolen är det enda rättsligt bindande tidsfrister/tidsfrister administrativa organ är bundna till.

XIV. Övriga frågor

Ett överklagande endast kan lämnas in efter det första instans avslutas genom ett formellt beslut.

Den ökobüro ger information om tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor – informationsmaterial finns på rättsliga ställning och rätten att överklaga i administrativa förfaranden, förklaringar av parts rättigheter, processuella villkor och innehåll av EIA- och IPPC- förfaranden. Dessutom information om miljöansvar och miljöinformation, vissa sektoriella miljölagstiftningen om hur ett europeiskt medborgarinitiativ etc. tillhandahålls. Dessutom viktiga förbindelser inom miljölagstiftningen och kontakter att berörda institutioner ska finnas på deras webbplats:

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.oekobuero.at/

Dessutom miljövårdsverket ger information om tillgång till rättslig prövning:

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.umweltbundesamt.at/umweltsituation/uvpsup/uvpoesterreich1/verfahrensablauf/beteiligung/

Förbundsministeriet för jord- och skogsbruk, miljö samt vattenförvaltning ger information om allmänhetens deltagande, miljöinformation, miljökonsekvensbedömningar och Århuskonventionen på följande webbplatser:

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.partizipation.at/

http://www.lebensministerium.at/umwelt/betriebl_umweltschutz_uvp/kontrolle-info.html

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.lebensministerium.at/umwelt/betriebl_umweltschutz_uvp/uvp.html

http://www.lebensministerium.at/umwelt/eu-international/umweltpolitik_internat/aarhus-konvention.html

Den österrikiska lagstiftningen på det straffrättsliga och civilrättsliga området använder alternativ tvistlösning eller i bearbetad form av administrativa förfaranden, men i denna handling huvudsakligen inte ska tillämpas.

En sektor där alternativ tvistlösning är tillgängliga är miljökonsekvensbedömningar (SEC. 16/2 UVP-G). Alternativ tvistlösning kan användas under den normala MKB-förfarandet – är det inte möjligt med ett förenklat MKB-förfarande.

Medling är faktiskt används för konfliktlösning i Österrike. En empirisk undersökning om praktiska erfarenheter om medling i Österrike förklarade att medling används i miljöfrågor och att dessa kan ha mycket fruktbara resultat.Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.oegut.at/de/

Som nämnts ovan kan de österrikiska miljökonsekvensbedömning föreskrivs uttryckligen ett avbrott i förfarandet för miljökonsekvensbedömning för ett medlingsförfarande på begäran av den sökande (SEC. 16/2 eia-act)

XV. Utländska medborgare

Principen om jämlikhet är förankrad i den österrikiska författningen. Detta innebär att de lagstiftande organ kanske inte leder till diskriminering av någon medborgare från ett (art. 7 B-VG). Dessutom den federala konstitutionella lagen om förbud mot rasdiskriminering (BVG betreffend das Verbot rassischer Diskriminierung) inte tillåter diskriminering av utlänningar. Någon åtskillnad enbart på grund av ras, hudfärg, härstamning eller nationellt eller etniskt ursprung är förbjuden. Trots detta verkställande eller administrativa organ är bundna av principen om likabehandling.

  • Olika beslut om liknande fall är endast tillåten om det finns sakliga skäl.
  • Den administrativa organ inte har rätt att skönsmässigt bestämma
  • De strider mot principen om jämlikhet om de grundar sina beslut på en lagstiftning som strider mot BVG på rasdiskriminering

I domstolsförfaranden tyska är officiellt språk. Om parterna eller vittnesmål att förfarandet inte talar tyska – en översättare ska tillhandahållas. Översättningen görs av regeringen i domstolsförfaranden – översättare är officiellt krediteras och finns förtecknade. De översättare som ska betalas av respektive part, och slutligen av den förlorande parten, om det inte hade rätt till rättshjälp).

XVI. Gränsöverskridande ärenden

Förfarandena för gränsöverskridande miljökonsekvensbedömningar i den berörda utländska parter måste informeras om

  • Den föreslagna aktivitetens
  • De möjliga gränsöverskridande miljökonsekvenser
  • Typ av eventuella beslut som kan fattas i MKB-förfarandet

De sökande måste se till att miljökonsekvensbeskrivningen är klar. Den behöriga myndigheten är skyldig att överlämna dessa uppgifter till den berörda utländska parter.

Detta miljökonsekvensdokumentation måste innehålla följande:

  • En beskrivning av projektet
  • Rimliga alternativ
  • Beskrivning av det faktiska miljöförhållandena vid anläggningen
  • Förteckning över åtgärder

Enligt konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang (Esbokonventionen) definitionen av ”allmänheten” ska förstås som ”en eller flera fysiska eller juridiska personer och, i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis, sammanslutningar, organisationer eller grupper av dessa. (KP. Art. 1/x Esbokonventionen). ”

Icke-statliga organisationer och grannländer i det berörda landet har talerätt i österrikiska MKB-förfaranden, på vissa villkor som också gäller för deras österrikiska motsvarigheter ”.”

Icke-statliga organisationer från det berörda landet har talerätt enligt SEC. 19/11 MKBL om:

  • den främmande staten har underrättats om den planerade verksamheten
  • Den del av miljön i den främmande staten skulle kunna påverkas av den föreslagna åtgärdens konsekvenser som genomförs av den icke-statliga organisationen, och
  • om frivilligorganisationer kan delta i ett förfarande för miljökonsekvensbedömning om att projektet genomfördes i denna utländska stat.

Dessutom utländska grannar och kommuner (i egenskap av grannländer) garanteras rättslig status enligt SEC. 19/1/1 MKBL.

De ovannämnda parterna kommer att åtnjuta samma rättigheter som österrikiska icke-statliga organisationer eller grannländer gör.

Utländska medborgare som saknar partsbehörighet i gränsöverskridande miljökonsekvensbedömning eftersom de inte uppfyller kriterierna för nationella medborgargrupper, det vill säga utländska medborgare utan rätt att rösta i Österrike.

Rättshjälp beviljas inte i de administrativa förfarandena i Österrike.

Ingen möjlighet att välja mellan domstolar i olika länder.


Det här är en maskinöversättning. Ägaren av sidan tar inget som helst ansvar för kvaliteten på den maskinöversatta texten.

Senaste uppdatering: 14/09/2016