Schließen

DIE BETAVERSION DES PORTALS IST JETZT ONLINE!

Besuchen Sie die Betaversion des Europäischen Justizportals und lassen Sie uns wissen, was Sie darüber denken!

 
 

Navigationsleiste

  • Home
  • Zugang zu Gerichten in Umweltangelegenheiten

menu starting dummy link

Page navigation

menu ending dummy link

Möjlighet till rättslig prövning i miljöärenden - Danmark

Diese Seite wurde maschinell übersetzt. Für die Qualität kann keine Gewähr gegeben werden.

Die Qualität dieser Übersetzung wurde wie folgt bewertet: durchschnittlich

Finden Sie die Übersetzung nützlich?


  1. Konstitutionella grundvalar
  2. Domstolsväsendet
  3. Ärenden rörande tillgång till information
  4. Allmänhetens deltagande vid rättslig prövning
  5. Rättslig prövning av myndigheters åtgärder eller underlåtenhet att vidta åtgärder
  6. Andra former för tillgång till rättslig prövning
  7. Partsbehörighet
  8. Rättsligt ombud
  9. Bevis
  10. Förbudsförelägganden
  11. Rättegångskostnader
  12. Mekanismer för ekonomiskt stöd
  13. Aktualitet
  14. Övriga frågor
  15. Utländska medborgare
  16. Gränsöverskridande ärenden

Konstitutionella grundvalar

Den danska grundlagen från 1953 inte fastslå en rätt till en ren och hälsosam miljö. När det gäller tillgång till rättslig prövning, såsom framgår av artikel 63 i konstitutionen att frågor om gränserna för den offentliga myndigheten kan väcka talan vid domstol. Konstitutionen inte anges vem som får väcka sådan talan vid domstol. Detta avgörs av de gällande kraven tillämpas av domstolarna. Internationella avtal beaktas bara en del av den danska lagstiftningen om de har införlivats i de stadgar eller andra officiella uttalanden i nationell lagstiftning (Den dualistiska uppbyggnaden). Det betyder att internationella avtal kan åberopas direkt vid domstol eller administrativa organ. De kan dock engageras som viktiga faktorer för tolkningen av den danska lagstiftningen. Dessutom har de internationella avtal i vilka unionen är part – Århuskonventionen – kan detta enligt EU:s lagstiftning är direkt tillämplig i medlemsstaterna, om bestämmelserna är tillräckligt klara och precisa. Under dessa omständigheter förvaltningsorgan och domstolar är skyldiga att tillämpa Århuskonventionen ska tillämpas direkt.

II. Domstolsväsendet

Danmark har ett system av allmänna domstolar, som handlägger både brottmål och tvistemål, inbegripet fall då talan förs mot administrativa beslut. Det finns inga allmänna förvaltningsdomstolar. Även om de kan fastställas enligt den danska grundlagen. Tribunalen består av 24 distriktsdomstolar, högre domstolar (östra och västra High Court) och en högsta domstol. Enligt 2007 års reform av domstolarna alltid kommer att inledas vid distriktsdomstolarna. En domstol får emellertid hänvisa ärenden som rör principfrågor till High Court. De mer specifika domstolarnas sammansättning beror på typen av mål, t.ex. ett brottmål eller ett tvistemål. Högsta domstolen består av en ordförande och 15 domare vid högsta domstolen. Domstolsavgöranden sker normalt med minst fem domare. Östra överrätterna består av en ordförande och 56 domare, medan Vestre Landsret består av en ordförande och 36 ledamöter. High Court beslutade fall består i allmänhet av tre domare. I brottmål kan komplettera lekmän jury eller domare. Tingsrätten fall vanligtvis beslutas av en domare. I mer komplicerade eller omfattande tvistemål och förvaltningsmål tre domare får delta i fråga. I brottmål två lekmän eller sex jurymedlemmar kan komplettera den distriktsdomstol (s). I förvaltningsärenden domstolarnas roll är att övervaka de offentliga myndigheterna. Detta omfattar domstolsprövningen av lagligheten av administrativa beslut eller underlåtenhet, dvs. frågor beträffande den rättsliga grunden och behörigheten, förfarandet, och i överensstämmelse med allmänna rättsprinciper. Prövning i sak eller skönsmässiga inslag av administrativa beslut i princip inte är utesluten, men domstolarna allmänt sett är motvilliga att se över de administrativa myndigheternas skönsmässiga befogenheter. Det finns inga specialdomstolar som sysslar med miljöfrågor. Danmark har en lång tradition av specialiserade administrativa besvärsinstanser eller domstolar som handlägger överklaganden av förvaltningsbeslut. I miljöfrågor och miljömässiga omprövningsenhet (natur- og miljøklagenævnet — http://www.nmkn.dk/) avser administrativa överklaganden.Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.nmkn.dk/ Överklagandenämnden är organisatoriskt en del av ministeriet för miljö, men fungerar oberoende av instruktioner från ministern. Administrativa beslut som fattas inom ett brett spektrum av miljölagar, inklusive naturvårdslagen, miljöskyddslagen och lagen om planering, får överklagas till Overklagandenämnden natur och miljö. Relevant lagstiftning är avgörande för vem som kan överklaga och vilka beslut som kan överklagas hos nämnden. Generellt sett finns det en bred tillgång till rättsmedel som enskilda personer samt icke-statliga organisationer.

De natur- och miljöskydd överklagandenämnd är ett så kallat ”blandning” i den meningen att styrelsens sammansättning kan variera från ett fall till ett annat. I den nya styrelsen har två olika konstellationer:

  1. fastställa en konfiguration bestående av en ordförande (permanent personal kvalificerade för domare), två domare från högsta domstolen och de sju ledamöter som utses av parliament. och,
  2. en konfiguration bestående av en ordförande (permanent personal kvalificerade för domare) och ett antal experter – vanligtvis två eller fyra.

Lays styrelse behandlar främst överklaganden som rör planering och naturskydd, medan den expertgrupp som främst behandlar överklaganden rörande föroreningar och kemikalier. Styrelsen har en relativt stor frihet att delegera beslutsfattandet till ordföranden. Det är möjligt att det vid särskilda fall kan de två styrelse konfigurationer kan ansluta sig till en enda styrelse. Det är också möjligt att ett överklagande under särskilda omständigheter får överföras från lägga till den expertgrupp och vice versa. Om du vill överklaga ett förvaltningsbeslut som fattas av myndigheterna i de flesta fall är det möjligt att välja mellan ett administrativt överklagande, dvs. dess natur och miljö), eller allmänna domstolar. Tillträde till sin karaktär och ger miljömässiga överklagandenämnden är lätt och billigt. Ett överklagande ska inges skriftligen till den myndighet som har meddelat beslutet inom fyra veckor från den dag då beslutet meddelades. Den behöriga myndigheten är skyldig att överväga att ändra sitt beslut med anledning av överklagandet. Om så inte är fallet, ska den överlämna överklagandet till överklagandenämnden, tillsammans med relevant information. En liten avgift (2012: 500 DKK) måste betalas. Avgiften ska återbetalas om överklagandet helt eller delvis framgångsrika. Det finns inga krav när det gäller utformningen av överklagandet. Överklagandenämnden ska tillhandahålla nödvändig information för att fatta beslut i ärendet. Om inget uttryckligt rättsligt begränsade överklagandenämnden kan göra en fullständig prövning av den administrativa beslut, inklusive frågor om laglighet samt även på särskilda frågor (sak). Överklagandenämnden kan använda som ett ogiltigt beslut av övervakningsmyndigheten eller vid en fullständig översyn ersätter beslutet med ett nytt beslut i sakfrågan (reformatory). Överklagandenämndens beslut kan överklagas till domstol, normalt inom 6 månader.

Väckande av talan vid domstol i allmänhet är mer betungande än den för ärendet till överklagandenämnden. I normalfall kommer det att vara nödvändigt att ha tillgång till advokat och ett domstolsförfarande kan bli mycket dyrare. Domstolen ska endast pröva de yrkanden och argument som framförts av parterna i målet. I tvistemål och förvaltningsmål en stämningsansökan ska inges till den relevanta (distriktsdomstolen) genom en skriftlig ansökan. Normalt, en tidsfrist på sex månader för överklagande av förvaltningsbeslut till domstol fastställs i lagstiftning. Domstolen kommer att tillkännage ansökan till svaranden, som kan lämna ett skriftligt svar. Domstolen är skyldig att erbjuda en förlikning i enlighet med lagen om rättskipning i artikel 268. Om ingen överenskommelse kommer domstolen att fastställa datum för den muntliga sammanträde (s). Det är möjligt att inkalla vittnen och begära expertutlåtanden. En tingsrätts avgörande kan överklagas till den östra eller västra High Court. Domstolen får undanröja administrativa beslut och skicka beslutet till myndigheten (kassationsbesvär). Domstolarna kan också ersätta ett administrativt beslut med ett nytt beslut, t.ex. bevilja eller neka tillstånd. Domstolarna är dock i allmänhet mycket motvilliga att se över det större manöverutrymme för de myndigheter och ska normalt inte lämna ett nytt beslut grundat på sakförhållandena i ärendet. Det finns inga särskilda rättsliga förfaranden i miljöfrågor. Generellt domstolarna åberopa de argument som parterna och inte på eget initiativ. Domstolarna får emellertid besluta att begära ett förhandsavgörande hos EU-domstolen utan att bli ombedd att göra det av en av parterna. Grönland och Färöarna som ingår i Konungariket Danmark har specialdomstolar system och bestämmelser.

III. Ärenden rörande tillgång till information

Beslut om utlämnande av miljöinformation kan överklagas till den behöriga myndighet för överklaganden. I de flesta fall är detta till sin karaktär och ger miljömässiga överklagandenämnden. Detta är också ett alternativ om beslutet fattades av public service-bolag och det inte finns någon annan instans. Det är också möjligt att anpassa besluten om tillgång till miljöinformation för domstolar. Avslag på begäran om uppgifter ska innefatta upplysningar om möjligheterna att överklaga. Om Ni begär miljöinformation ska beslut fattas inom en månad – inom mer komplexa frågor upp till två månader. Ett överklagande ska lämnas in till den myndighet som har meddelat beslutet om tillgång till information inom tidsfristerna för överklaganden i den relevanta lagstiftningen. Myndigheten är skyldig att ompröva beslutet och överlämna överklagandet till överklagandenämnden inom tre veckor om beslutet står fast. Det finns inga formella krav eller krav på obligatoriskt biträde. De överklagande myndigheterna eller domstolarna ska ha tillgång till de omtvistade uppgifterna, i syfte att avgöra om ansökan ska beviljas eller ej. De överklagande myndigheterna och domstolarna kan sedan fastställa huruvida informationen ska lämnas ut eller inte.

IV. Allmänhetens deltagande vid rättslig prövning

Allmänhetens medverkan är obligatorisk i vissa delar av beslutsprocesserna på miljöområdet i Danmark. Detta omfattar, bland annat, de danska markanvändningsplanering system med förhandstillstånd för offentligt samråd innan ett förslag läggs fram, samt ett offentligt samråd efter offentliggörandet av ett förslag som bygger på planering. Förfarandet för miljökonsekvensbedömning (MKB) av landbaserade verksamheter ingår i planeringsprocessen och således har ett liknande dubbelt offentligt samråd. Miljökonsekvensbeskrivning för havsbaserad verksamhet regleras genom sektorsspecifik lagstiftning och det finns ingen offentligt samråd före utarbetandet av utvärderingsrapporten, utan enbart det offentliga samrådet när betänkandet utarbetas och innan den fattar beslut. Offentliga samråd före utfärdandet av tillstånd kan variera från ett system för tillstånd till en annan. I de flesta fall finns det inga eller endast begränsade något offentligt samråd. När det gäller miljötillstånd eller ett tillstånd enligt miljöskyddslagen, den obligatoriska offentliga samråd gäller endast de anläggningar som förtecknas som IPPC-anläggningar. Besluten ska offentliggöras tillsammans med information om möjligheter till överklagande. Generellt beslut som antagits inom miljö- och plan- och bygglagstiftning, får överklagas till Overklagandenämnden natur och miljö. Det föreskrivs i den tillämpliga lagstiftningen vilka beslut som kan överklagas till överklagandenämnden. Det föreskrivs också om ett beslut inte kan bli föremål för överklagande. Förvaltningsbeslut kan, enligt den danska grundlagen, föras till domstol. Normalt finns det inget krav på att ett administrativt överklagande eller annat rättsmedel ska vara uttömda innan ett ärende till domstol. I princip den danska grundlagen inte begränsar domstolsprövningen av domstolarna i frågor om laglighet. I praktiken har emellertid de danska domstolarna normalt inte granska ärenden som inbegriper diskretionära befogenheter till myndigheten. Domstolarna prövar gränserna för dessa befogenheter, t.ex. i enlighet med principen om proportionalitet. Följaktligen kommer domstolarna att pröva huruvida ett beslut är bristfällig eller oproportionerliga, men inte huruvida ett beslut är lämpliga. Domstolarna kan också undersöka de materiella och tekniska slutsatser och beräkningar om sådana frågor som framförts av en av parterna. Domstolarna kan således godta eller avslå ansökningar som t.ex. en miljökonsekvensbedömning var otillräcklig. Det är dock osannolikt att granska de tekniska aspekterna mer i detalj. Översynen av natur och miljö överklagandenämnd som föreskrivs i gällande lagstiftning. I de flesta fall överklagandenämnden har en fullständig översyn även diskretionära frågor. Omfattningen av prövningen kan dock vara uttryckligen begränsad till frågor om laglighet. Till exempel översyn av markanvändningsplaner om lämpligheten av en plan inte kan prövas av nämnden enligt bygglagen. Planer för markanvändning och detaljplansbeslut kan ses över av natur och miljö överklagandenämnden och domstolarna. Vid förvaltningsrättsligt överklagande av markanvändningsplaner till överklagandenämnden är begränsade till frågor om laglighet, är detta inte fallet när det gäller administrativa överklagande av detaljplansbeslut (i form av landsbygdens zon) som ska prövas av överklagandenämnden. Planer för markanvändning kan överklagas till Overklagandenämnden för natur och miljö ett mycket omfattande grupp personer samt icke-statliga organisationer. Den grupp av personer som kan överklaga landsbygdens zon tillstånd är i praktiken snävare avgränsat till de som är personligen berörd. En stor grupp icke-statliga organisationer kan överklaga sådana beslut. Även om det inte fastställs i lagstiftningen är det troligt att samma grupp av enskilda personer och icke-statliga organisationer har talerätt inför domstolarna i sådana frågor. Det är mest sannolikt att domstolarna endast pröva lagenligheten av både planer och detaljplansbeslut.

Beslut om huruvida en miljökonsekvensbedömning är nödvändig eller inte, miljökonsekvensbedömning beslut kan överklagas till Overklagandenämnden natur och miljö enligt bygglagen. En bred grupp personer och icke-statliga organisationer kan överklaga sådana beslut. Det är inte nödvändigt att ha deltagit i offentliga samrådsförfaranden har möjlighet att överklaga. En bedömning av behovet av en MKB beslut är en fråga av laglighet som kan prövas av överklagandenämnden. Miljökonsekvensbedömning beslut kan också föras till domstol. Domstolen ska granska lagenligheten av de beslut, men sannolikt inte kommer att se över tekniska frågor i detalj. Det finns ingen formell miljökonsekvensbedömning scoping decisions) i det danska system för miljökonsekvensbedömning och följaktligen ingen separat tillgång till administrativt överklagande i sådana ärenden förekommer. Om exploatören begär myndigheterna att inkomma med särskilda uppgifter som ett sådant beslut kan överklagas i fråga om laglighet enligt bygglagen. Andra frågor som rör omfattningen av miljökonsekvensbedömningen kan prövas inom ramen för ett överklagande i den miljökonsekvensbedömning som sådan. Ett slutligt MKB-beslut i Danmark är vanligen uppdelad i två delar:

  1. Antagande av en kommunal planering riktlinje åtföljs av en miljökonsekvensutredning, och
  2. Ett beslut som följer på miljökonsekvensbedömningen.

Båda besluten kan överklagas till överklagandenämnden och miljömässig karaktär. Planen kan överklagas och rapportera om frågor om laglighet, trots att miljökonsekvensbedömningen kan överklagas till fullo, inbegripet frågor som rör skönsmässiga bedömningar eller lämplighet i enlighet med lagen om planering. Överklagandenämnden i viss mån kommer att granska materialet och tekniska undersökningar och beräkningar. Om en miljökonsekvensbeskrivning är otillräcklig (mer än försumbara brister) kommer att avslås och sändas tillbaka till den behöriga myndigheten. De beslut om miljökonsekvensbeskrivningar kan också bli föremål för unionsdomstolens prövning. Domstolarna kan bli mer motvilliga att se över de tekniska frågor och myndigheternas skönsmässiga bedömning. Om miljökonsekvensbedömning beslut överklagas till Overklagandenämnden natur och miljö eller appellationsdomstolar normalt inte skjuta upp eller stoppa projektet utförs. Överklagandenämnden får dock besluta att överklagandet ska avbryta projektet eller planen. Det finns inga formella eller materiella krav för ett sådant beslut – det är styrelsen som bedömer huruvida suspensiv verkan vore lämpligt eller inte. Om en miljökonsekvensbedömning beslut prövas av domstolen är det även möjligt för domstolen att bevilja suspensiv verkan. Domstolarna är dock ganska motvilligt till att bevilja suspensiv verkan eller förelägganden och kan begära en depositionsavgift från sökanden. Miljötillstånd eller verksamhetstillstånd, inklusive IPPC-direktivet beslut eller tillstånd, kan överklagas till Overklagandenämnden natur och miljö enligt miljöskyddslagen. De kan överklagas av enskilda personer som på ett avgörande sätt berörs och från icke-statliga organisationer, särskilt icke-statliga organisationer att bevara natur och miljö enligt miljöskyddslagen. Det är inte ett krav att ha deltagit i det offentliga samrådet om IPPC-anläggningar. För enskilda personer är den centrala frågan huruvida du har en individuell och betydande intresse eller inte. Överklagandenämnden prövar beslutet i sin helhet, inklusive de processuella frågor och sakfrågor och omdöme. Nämnden för konfiguration kommer att försöka kontrollera material och tekniska undersökningar och beräkningar. Domstolarna kan också pröva miljötillstånd eller IPPC beslut. Det är dock osannolikt att undersöka tekniska frågor och frågor. Om miljötillstånd överklagade överklagandet inte skjuta upp eller stoppa den tillåtna verksamheten utförs. Natur och miljö kan överklagandenämnden dock besluta att uppskjuta beslutet. Det finns inga formella krav.

V. Rättslig prövning vid åtgärd eller underlåtelse

Fordringar mot enskilda eller juridiska personer i miljöfrågor till domstol i regel baseras på civilrättslig lagstiftning, exempelvis en skuld eller olägenheter påstående. Fordringar relaterade till bristande efterlevnad av offentligrättsliga skyldigheter kan normalt endast hänskjutas till domstol av den berörda myndigheten. Det finns några undantag från den sistnämnda. Planering uttryckligen föreskrivs en privat process i fall av bristande efterlevnad av bestämmelserna i en detaljplan. När det gäller bristande efterlevnad av allmänna skyldigheter av myndigheterna, inklusive statliga organ, anses det allmänt att fordringar kan inges till domstolen på grundval av den danska grundlagen. En fordran måste vara välgrundad och tillräckligt klara och precisa. Det är också nödvändigt att visa ett berättigat intresse av talan. Ett särskilt regelverk för miljöansvar i form av de offentligrättsliga förpliktelser som följer av genomförandet av EU:s direktiv om ersättningsansvar för miljöskador. Det är vanligtvis lokala myndigheter, kommuner, som i ett första skede kommer att fastställa huruvida det finns en miljöskada enligt direktivet. Ärendet kommer sedan att överföras till ministeriet för miljön (Environmental Protection Agency). En enskild person eller en icke-statlig organisation kan emellertid begära att ministeriet att vidta åtgärder om den bedömer att det finns en miljöskada enligt lagen om miljöskador. En sådan ansökan kan lämnas in av en grupp personer och/eller icke-statliga organisationer som har tillgång till administrativt överklagande. En sådan begäran ska åtföljas av relevant information. Beslut som fattas efter en sådan begäran kan överklagas inom fyra veckor till miljöskydd överklagandenämnd enligt lagen om miljöskador. Alla personer som är individuellt och påtagligt kan överklagas tillsammans med nationella och lokala icke-statliga organisationer att bevara natur och miljö. Ett beslut kan också föras till domstol inom en tidsfrist på 12 månader. Det finns inga särskilda villkor för omprövning av sådana beslut.

VI. Andra former för tillgång till rättslig prövning

Det finns möjlighet att överklaga till överklagandenämnden och domstolarna miljö är det också möjligt att få ett administrativt beslut till Europeiska ombudsmannen. Dessutom frågor när det gäller tillsynsbefogenheter för lokala och regionala myndigheter kan föras till den statliga tillsynsmyndigheten. Om slutligen en person eller icke-statliga organisationer anser att ett brott har gjorts genom åsidosättande av miljölagstiftningen är det möjligt att rapportera detta till polis/åklagare. Ombudsmannen får ta upp ärenden på eget initiativ eller hantera klagomål riktade till denne enligt lag. Det är ombudsmannens uppgift att avgöra om ett klagomål ska leda till vidare utredningar. Det är ett krav att de möjligheter till överklagande har uttömts innan ett ärende till ombudsmannen. Ombudsmannen kan inte fatta beslut med rättsligt bindande verkan. Han kan väcka kritik och rekommendationer till myndigheterna. Den statliga tillsynsmyndigheten kan ta emot klagomål om kommunala och regionala myndigheter – men bara om det inte finns några möjligheter till överklagande enligt lagen om kommunala val. Den statliga tillsynsmyndigheten avgör om ett klagomål ska leda till vidare utredningar. Tillsynsmyndigheten får kontrollera lagenligheten av handlingar eller försummelser. Tillsynsmyndigheten får utfärda ett yttrande i frågan (vägledande och kan inte ersätta beslutet i fråga. Kommissionen får dock återkalla uppenbart rättsstridiga beslut. Åklagaren avgör huruvida det föreligger skäl att inleda straffrättsliga förfaranden inför domstol. Finns det några specialiserade åklagare i miljöfrågor i Danmark. I allmänhet finns det få miljömässiga brottmål i Danmark och påföljder (böter eller fängelse-straff) är ganska låg. Det finns i allmänhet inga valmöjligheter för privata åtal i miljöfrågor. Detta måste fastställas genom lag. Försäkringskassans passivitet eller underlåtenhet som i princip kan bli föremål för klagomål till ombudsmannen, den statliga tillsynsmyndigheten eller rapporteras till åklagarmyndigheten. Försäkringskassans passivitet eller underlåtenhet kan förmodligen även väckas vid domstol. Om inget förvaltningsbeslut har fattats är det i allmänhet inte möjligt att överklaga inom ramen för ett administrativt överklagande, såvida inte passivitet kan likställas med ett beslut.

VII. Partsbehörighet

Den allmänna terminologin för ständiga och tillgång till rättvisa i Danmark är begreppet ”berättigat intresse” i samband med domstolsförfaranden begreppet berättigat intresse definieras inte i lagstiftningen, men det är oftast tolkas så, att de har ett tillräckligt och stort intresse. Finns det någon allmän talerätt (actio popularis) i Danmark ger alla tillgång till domstolsprövning. I lagstiftningen anges vem som har tillgång till administrativt överklagande till överklagandenämnden för natur och miljö. Det är i viss omfattning accepterat att enskilda personer och icke-statliga organisationer som har en rätt till överklagande kommer normalt också anses ha ett berättigat intresse att väcka talan vid domstol. Detta måste fastställas från fall till fall, dock. Reglerna om vem som har tillgång till administrativt överklagande skiljer sig från ett område till ett annat. För enskilda personer kan sträcka sig från att endast (t.ex. lagen om naturskydd), och att de som är betydligt påverkad (t.ex. miljöskyddslagen) och till en bred grupp av medborgare (Planning Act). För icke-statliga organisationer finns en gemensam grund till följd av genomförandet av Århuskonventionen. Icke-statliga organisationers tillgång till överklagandet är inte begränsat till MKB-direktivet och IPPC-direktivet beslut utan ger mer allmänt i miljölagstiftningen. I allmänhet, nationella icke-statliga organisationer med skydd av naturen och miljön eller för intressen som sin främsta syfte ha tillgång till administrativa rättsmedel i miljöfrågor. Lokala organisationer i allmänhet har också tillgång till administrativt överklagande, dock med vissa variationer från ett område till ett annat. Detta kan omfatta tillfälliga arbetsgrupper. Utländska icke-statliga organisationer som inte uttryckligen anges i lagstiftningen som har tillgång till administrativt överklagande. Den nordiska miljöskyddskonventionen från 1974 erkänns uttryckligen principen om icke-diskriminering och bidrag från de nordiska länder som berörs av ett beslut under det danska miljöskyddslag tillgång till administrativt överklagande på lika villkor. Denna princip kan tillämpas på andra situationer. Om utländska icke-statliga organisationer kan överklaga kommer sannolikt att bero på om den kan sägas vara icke-statliga organisationer som berörs av beslutet. En myndighet kommer vanligtvis bara har tillgång till administrativt överklagande om detta föreskrivs i lag. När det gäller tillgång till rättslig prövning kommer att bero på huruvida den myndighet som har ett berättigat intresse. Åklagaren har befogenhet att inleda straffrättsliga förfaranden och brottmål skulle anhängiggöras vid domstol.

VIII. Rättsligt ombud

Rättegångsombud är inte obligatoriska i förvaltningsrättsliga eller rättsliga förfaranden i miljöfrågor. Vid administrativa överklaganden överklagandenämnden (eller myndighet) har en skyldighet att se till att den information som krävs finns tillgänglig för beslutsfattandet. Det är inte nödvändigt att ta hjälp av en advokat i förvaltningsrättsliga mål även om en kvalificerad advokat kan ge värdefullt stöd. När det gäller domstolsärenden domstolarna åberopa de grunder och argument som framförts av parterna i målet. I de flesta fall rekommenderas att inhämta kvalificerad rättslig rådgivning innan ett ärende till domstol och företrädas av en advokat. En föreslagen lösning när det gäller domstolsmål är att inhämta råd från advokatbyråer som specialiserat eller specifika och dokumenterade kunskaper i miljöfrågor. Det finns inga icke-statliga organisationer som är specialiserade på att ge råd till privatpersoner om administrativa Överklaganden eller domstolsförfaranden i miljöfrågor. Vissa icke-statliga organisationer har stor sakkunskap – oftast i miljöärenden, t.ex. i danska naturskyddsföreningens. Endast ett fåtal fall miljödomstolen har initierats av icke-statliga organisationer.

IX. Bevis

I civilrättsliga ärenden, insamling och presentation av uppgifter bygger på initiativ av parterna i målet. Parterna i tvisten får kalla in vittnen och begära expertutlåtanden. Uppgifter ska normalt lämnas under förhandlingarna, men det kan också hållas innan domstolen förhandlingarna beroende på godkännandet av domstolen. Domstolen innan förhandlingarna kan domstolen uppmana parterna att lägga fram ett uttalande om de bevis som ska läggas fram i ärendet. Ytterligare bevis kan godtas av domstolen. Det finns inga begränsningar för vilken typ av bevis som kan tas fram. Domstolen avvisar irrelevanta bevis, men. Om en part begär ett sakkunnigutlåtande ska han eller hon lägga fram ett förslag om de frågor som ska ställas. Den invändande parten ska ges möjlighet att lämna synpunkter på förslaget och domstolen godkänner sedan frågorna. Domstolen kan begära bevis på egen hand. Men domstolen kan uppmana parterna att uttala sig om frågor som den anser viktiga eller att uppmuntra parterna att lägga fram bevis. På grundval av förhandlingarna och de bevis som förstainstansrätten bedömer de omständigheter som är avgörande för det målet. Domstolen gör en fri bevisvärdering. Expertutlåtande är inte bindande för domstolen.

X. förbudsförelägganden

Ett överklagande till domstol inte upphäva ett administrativt beslut, såsom fastställs i artikel 63 i den danska grundlagen. Domstolen kan dock under vissa omständigheter bevilja suspensiv verkan eller domstolsförelägganden. Domstolarna är i allmänhet mycket ovilliga att bevilja suspensiv verkan och kan i vissa fall begära en säkerhet för de kostnader som kan uppkomma för upphävande av ett beslut och, därmed, ett projekt. Det är möjligt att ansöka om ett domstolsbeslut för att förhindra privata i en civilrättslig talan enligt lagen om rättskipning i artikel 641. Ett domstolsbeslut om suspensiv verkan eller ett domstolsbeslut kan överklagas till högre instans. Domstolen gör en avvägning mellan allmänintressen inte skjuta upp beslutet å ena sidan och arten och omfattningen av den skada som åsamkats klagandena å andra sidan. När det gäller överklagande till överklagandenämnden för natur och miljö kan det varierar i vilken utsträckning ett administrativt överklagande kan ha suspensiv verkan. I allmänhet talan om förbud och föreläggande att upphäva beslutet, medan ett överklagande av ett tillstånd eller en plan inte kommer att upphäva beslutet. Natur och miljö kan överklagandenämnden dock fatta ett annat beslut när ett överklagande har lämnats in.

XI. Rättegångskostnader

I överklagande till överklagandenämnden för natur och miljö finns det en allmän avgift på 500 danska kronor per den 1 augusti 2012. En engångsavgift på 3.000 DKK för icke-statliga organisationer och andra juridiska personer infördes med verkan från och med den 1 januari 2011 upphävdes år 2012. Århuskonventionens efterlevnadskommitté i mars 2012 konstaterade att de 3.000 DKK avgift stred mot artikel 9.4 i konventionen. Administrativa överklaganden avgift återbetalas om klaganden helt eller delvist bifall till överklagandet. Det finns inga ytterligare kostnader för de privata parterna i administrativa överklaganden – med undantag för eventuella juridiska ombud. När det gäller domstolsärenden domstolsavgifterna för 2012 omfattar en standardavgift på 500 DKK för väckande av talan vid domstolen i första instans, se www.domstol.dk. Om ett ärende som har ett värde som överstiger 50.000 danska kronor en tilläggsavgift på 1,2 % av värdet som överstiger 50.000 danska kronor ska betalas med en högsta avgift på 75.000 kronor för att föra ärendet till domstol. Om ärendet dras inför domstolen förhandlingar om en tilläggsavgift betalas för ärenden till ett värde av mer än 50.000 miljoner DKK: 750 danska kronor + 1,2 % av värdet som överstiger 50.000 danska kronor. När ett fall har hänskjutits en ny avgift beräknas på grundval av värdet på denna punkt, inbegripet en standardavgift på 750 danska kronor på 1.500 DKK i högre domstolar och högsta domstolen. De flesta rättsfall att ifrågasätta administrativa beslut inte kommer att ha ett värde som överstiger 50.000 danska kronor och domstolsavgiften ska därför vara låg. Bortsett från de domstolsavgifter som parterna i ett tvistemål ska ersätta motpartens rättegångskostnader t.ex. sakkunnigutlåtanden liksom advokatarvoden. Båda kan vara mycket dyra. Det är svårt att uppskatta, juristarvoden och expertarvoden ett minimibelopp på 1.500–2.000 danska kronor per timme kan vara lämpligare (2012). Schablonavgifter får ansöka om olika typer av ärenden. I vissa situationer kan krävas en säkerhet som täcker de potentiella kostnaderna. Om ett förbudsföreläggande beviljas en säkerhet kan krävas för att täcka eventuella kostnader för att försena projektet. Säkerheten kommer att fastställas av domstolen i varje enskilt fall. I allmänhet principen ”förloraren betalar” tillämpas i domstol enligt lagen om rättskipning i artikel 312. Domstolen ska i varje enskilt fall fastställa vilka kostnader som ska betalas av den förlorande parten grundar sig på en uppskattning av kostnaderna för expertutlåtanden och advokater. Om du förlorar ett mål där talan har väckts mot en offentlig myndighet kan du riskerar att betala rättegångskostnaderna för myndigheten. Domstolen kan dock under vissa omständigheter besluta att den förlorande parten inte ska betala motpartens kostnader. Detta kan vara fallet om den invändande parten är en offentlig myndighet eller ett stort företag. Men det beror mycket på de specifika omständigheterna och det finns flera exempel på privata sökande ska förpliktas att ersätta kostnaderna för offentliga myndigheter (upp till flera hundra tusen kronor).

XII. Mekanismer för ekonomiskt stöd

Domstolarna kan bevilja befrielse från domstolsavgifterna. Domstolsavgifterna kan dock inte tillämpas om sökanden beviljas ”gratis” eller om han eller hon har en försäkring som uppfyller vissa kriterier för högsta inkomst. Det är möjligt att ansöka om ”(eller” fri rättshjälp), enligt lagen om rättskipning. Normalt måste du uppfylla vissa kriterier för högsta inkomst (1.1.2012: 289.000 för en och samma inkomst och 368.000 för makar). Förutom ditt ärende måste vara rimlig. Framför allt i miljöfrågor är det möjligt att ”gratis arbete” kan beviljas på grundval av särskilda omständigheter. Detta kan vara uppfyllt i fall som gäller principfrågor eller frågor av allmänt intresse. Enskilda personer, grupper eller organisationer får ansöka om ”gratis arbete” på grund av särskilda omständigheter. Ideell rättslig hjälp kan ges genom ”rättskliniker” eller av advokatbyråer. Detta utesluter dock normalt inte omfattar miljöfrågor. Det finns inget allmänintresse miljölagstiftning organisationer och advokater i Danmark som erbjuder juridisk rådgivning till allmänheten i stort.

XIII. Aktualitet

Generellt finns inga tidsfrister för offentliga myndigheter att fatta ett beslut. Den allmänna regeln är att ett beslut ska fattas inom rimlig tid. Fasta tidsfrister tillämpas på ansökningar om tillgång till miljöinformation samt andra ansökningar om tillgång till information. Det finns inte några formella sanktioner mot administrativa organ för att genomföra besluten försenas. Dock kan ett klagomål som inges till ombudsmannen eller, om det gäller kommunala och regionala myndigheter, den statliga tillsynsmyndigheter. Olika tidsfrister i rättsliga förfaranden gäller främst till parterna. Efter inlämnandet av en ansökan en tidsgräns på normalt fyra veckor ska fastställas för svaranden att inkomma med en replik. Sökanden och svaranden ges en andra möjlighet att inkomma med yttranden – i regel inom fyra veckor vardera. Efter att den nationella domstolen kan förhandlingarna börja. Det finns inga formella tidsfrister i detta skede. Domstolens avgörande ska lämnas så snart som möjligt efter det att revisionsrätten avslutade förhandlingar – i distriktsdomstolar och högsta domstolen överklaganden vanligtvis inom fyra veckor, enligt lagen om rättskipning i artikel 219. Varaktigheten av en tvistemålsdomstol i första instans och Högsta Domstolen mål är ett år eller mer. I Supreme Court tar i snitt ca två år. Brottmål är normalt fattas inom några månader efter inledandet av förfarandet. Mer komplexa brottmål, inbegripet vissa miljömål, kan ta längre tid. Dessutom har åklagaren kan tillbringa en tid besluta om han eller hon ska väcka talan vid domstol och att utreda ärendet.

XIV. Övriga frågor

De flesta administrativa beslut på miljöområdet har kritiserats av allmänheten inom det administrativa systemet för överklagande, dvs. genom att överklaga till överklagandenämnden för natur och miljö. Nästan alla administrativa beslut tillkännages tillsammans med information om hur man kan överklaga beslutet. Ett förslag har lagts fram för att upprätta en lättillgänglig och begriplig åtkomstpunkt för administrativa överklaganden i miljöfrågor. Viss vägledning finns redan tillgänglig på http://www.nmkn.dk/, inbegripet ett klagomålsformulär.Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.nmkn.dk/ Relativt få administrativa beslut på miljöområdet kan överklagas till domstol. De flesta civila domstolsfall gäller mål mot beslut av överklagandenämnden för natur och miljö. Alternativ tvistlösning är inte vanlig i miljöfrågor i Danmark. I tvistemål, första instans är normalt skyldiga att försöka nå en förlikning mellan parterna enligt lagen om rättskipning i artikel 268. Parterna i ett mål kan emellertid också be domstolen att utse en medlare i syfte att försöka få till stånd en utomrättslig överenskommelse enligt lagen om rättskipning i artikel 272. Parterna ska betala kostnaderna. Om en överenskommelse nås vid domstolen kan avskaffas. Andra typer av alternativ tvistlösning i miljöfrågor är inte formaliserade.

XV. Utländska medborgare

Bestämmelser mot diskriminering i fråga om språk eller ursprungsland finns inte i de processuella lagstiftning – med undantag för den nordiska miljöskyddskonventionen och nordiska språk konvention. Det myndighetsspecifika språk i Danmark är danska, enligt lagen om rättskipning i artikel 149. Översättning av handlingar till danska krävs normalt, om inte båda parterna och domstolen godtog originalspråket. Handlingar som normalt godtas nordiska språk utan översättning. Översättning är normalt inte tillhandahålls och betalas av staten i civilrättsliga mål. Översättning i brottmål kommer att tillhandahållas och finansieras av regeringen, i enlighet med cirkulär 104/1989.

XVI. Gränsöverskridande ärenden

Projekt, planer och program som kan ha gränsöverskridande effekter på miljön i andra länder ska omfattas av ett ytterligare förfarande för samråd med länder som kan påverkas. I sådana fall ska myndigheterna i de berörda länderna ska anmälas i enlighet med Esbokonventionen och lagen om miljöbedömning av planer och program. Samråd med den berörda allmänheten i de berörda länderna är beroende av myndigheterna i det berörda landet. Det finns inga bestämmelser i dansk lagstiftning för direkt samråd med allmänheten i andra länder. Medborgare i andra länder är dock inte uteslutits från deltagande i det offentliga samrådet i Danmark. Tillgång till natur och miljö överklagandestyrelsen) eller de danska domstolarna inte är begränsad till medborgarna, men i allmänhet är beroende av om denne har ett berättigat intresse. Utländska icke-statliga organisationer ska normalt inte har tillgång till administrativa eller rättsliga ställning inför domstol, om de inte utgör ett tillräckligt rättsligt intresse. Den nordiska miljöskyddskonventionen i artikel 3 föreskriver att alla personer som drabbas av en störning från miljöskadliga verksamheter i ett annat nordiskt land ska ha samma rätt att ifrågasätta lagenligheten av sådana aktiviteter innan myndigheterna eller domstolarna som medborgarna i det landet.

Länkar


Det här är en maskinöversättning. Ägaren av sidan tar inget som helst ansvar för kvaliteten på den maskinöversatta texten.

Senaste uppdatering: 14/09/2016