Aizvērt

IR PIEEJAMA PORTĀLA BETA VERSIJA!

Apmeklējiet Eiropas e-tiesiskuma portāla BETA versiju un sniedziet atsauksmes par savu pieredzi!

 
 

Navigācijas ceļš

menu starting dummy link

Page navigation

menu ending dummy link

Möjlighet till rättslig prövning i miljöärenden - Malta

Šīs lapas saturs ir mašīntulkojums, kura kvalitāti nevar garantēt.

Šī tulkojuma kvalitāte ir novērtēta kā: viduvēja

Vai šis tulkojums palīdz?


  1. Konstitutionella grundvalar
  2. Domstolsväsendet
  3. #II
  4. Ärenden rörande tillgång till information
  5. Allmänhetens deltagande vid rättslig prövning
  6. Rättslig prövning av myndigheters åtgärder eller underlåtenhet att vidta åtgärder
  7. Andra former för tillgång till rättslig prövning
  8. Partsbehörighet
  9. Rättsligt ombud
  10. Bevis
  11. Förbudsförelägganden
  12. Rättegångskostnader
  13. Mekanismer för ekonomiskt stöd
  14. Aktualitet
  15. Övriga frågor
  16. Utländska medborgare
  17. Gränsöverskridande ärenden

Konstitutionella grundvalar

Ordet inte förekommer någonstans i Maltas konstitution och få bestämmelser som kan vara relevanta och tillämpliga för miljöskydd och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. Dessa är följande:

  • Artikel 9: Staten ska skydda naturen och det historiska och konstnärliga arvet i landet.
  • Artikel 33: Rätten till livet för alla medborgare garanteras som en grundläggande mänsklig rättighet. Bestämmelsens ordalydelse är omfattande och kan tolkas som att den omfattar rätten till en hälsosam miljö är en aspekt av rätten till liv. En begäran om en sådan tolkning har dock aldrig uppstått vid en maltesisk domstol.
  • Artikel 46 avser den rätt varje medborgare har att inleda en konstitutionell process mot regeringen inför domstolarna påstods att de bryter mot mänskliga rättigheter gentemot honom eller någon annan person.

Såsom anges i styckena ovan nämnda bestämmelse är tillräckligt omfattande och Maltas domare i en liknande situation troligen skulle undersöka liknande fall i andra europeiska stater och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna som har godtagit den tolkning som omfattar rätten till liv, rätten till en hälsosam miljö.

II. Domstolsväsendet

Maltas rättssystem bygger på kontinentala civilrättsliga modell. Den maltesiska lagstiftningen har sina rötter i den romerska rätten och offentligrättsliga har varit starkt beroende av brittisk lag. Den enda källan till den maltesiska lagstiftningen är författningen, riktlinjer, lagar och sekundärlagstiftning som kan offentliggöras enligt dessa föreskrifter. De högsta domstol i Malta är författningsdomstolen som behandlar och avgör vissa tvister, inklusive överträdelse av de mänskliga rättigheterna. Alla ärenden som rör överträdelse av mänskliga rättigheter beaktas vid First Hall of the Civil Court och Författningsdomstolen kan då fungera som en domstol som dömer i sista instans. Det finns en skillnad mellan det civilrättsliga och straffrättsliga domstolar och båda domstolarna är indelade i lägre och högre instans. Rättsväsendet består av två organ:

  • Domare som leder till högre domstolar och domstolar i andra instans (Court of Appeal) och den domare som leder de lägre instanserna och genomföra undersökningar. Inferior Courts är mindre formella än Superior Courts och dömer i civilrättsliga tvister och brott av mindre omfattning.
  • De brott eller civilrättslig talan väcks vid domstolar i första instans. Parterna i tvisten får överklaga beslutet vid förstainstansrätten.

En enskild kan vidare överklagande av appellationsdomstolens beslut endast i två fall:

  • A) En unionsmedborgare kan åberopa ett åsidosättande av unionsrätten i Malta inför EU-domstolen.
  • B) Endast i ärenden rörande mänskliga rättigheter, en enskild kan väcka talan vid Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna om han/hon inte är nöjd med det beslut av författningsdomstolen.

Det inte finns några specialiserade domstolar på miljöfrågor. Det finns administrativa organ. ”forum shopping” inte egentligen någon möjlighet att maltesiska lagar bör tydligt ange när ansökningar inges med parallell behörighet irrelevant. Det enda undantaget är den myndighet som har rätt att välja huruvida den tvist i vilken den är part ska handläggas av First Hall of the Civil Court (överordnad domstol) eller Court of Magistrates (Inferior Courts behörighet). The First Hall of the Civil Court är också behörig i tvister som inte kan kvantifieras. Det är mycket ovanligt att en talan om skadestånd i tvister görs vid de lägre domstolarna eftersom det är många, och ofta även eftersom regeringen är part i tvisten. Den största skillnaden mellan de högre och de lägre domstolar är en formell betydelse, särskilt i procedurfrågor.

En domare från de lägre allmänna domstolar är ordförande i Civil Court of Appeal medan tre domare vara ordförande i First Hall of the Civil Court of Appeal. Det finns lika möjligheter för båda parter att överklaga avgöranden i lägre och högre domstol i första instans. Överklagandet kan göras mot domen i dess helhet eller en del av det. Klaganden får överklaga de svarande. Svaranden får svara skriftligen eller inleda en räknare på en annan del av domen. Om parterna vill överklaga förstainstansrättens avgörande, en part överklagar först och därefter den andra gör en räknare på en annan del av domen. Appellationsdomstolen kan bekräfta domen helt eller delvis, eller den kan återkalla den ursprungliga domen helt och hållet. Domstolens beslut är slutgiltigt. Förfarandet för överklagande av högsta tvistemålsdomstol ännu mer formell än den som avser överklaganden från lägre domstolar. Det finns också en rad specialdomstolar (tribunals) som har en dömande funktion men som inte utgör en del av rättsväsendet. Dessa begränsade och särskilda behörighet. Författningsdomstolen som appellationsdomstolen i alla ärenden om överträdelse av mänskliga rättigheter som först prövas av First Hall of the Civil Court i dess konstitutionella ställning. Om det inte finns nya bevis eller allvarliga brister i den rättsliga processen kan man lämna in en invändning till förnyad prövning i straffrättsliga och civilrättsliga frågor. På vilka grunder denna grund kan godtas är fastställda i lag.

Avdelning IV i Code of Organisation and Civil Procedure) föreskrivs en ny prövning i ett mål som avgjorts genom en dom i den domstol där:

a) domen erhållits med svikliga medel för någon av parterna.

b) en edsvuren ansökan har inte delgivits den part som väckt, ska denna part inte inställde sig vid rättegången.

någon av parterna i målet var juridiska personer att föra talan, förutsatt att ingen invändning hade höjts och fastställts.

d) den dom som avkunnades av en domstol som saknar behörighet, under förutsättning att ingen invändning hade höjts och fastställts.

e) domen innehåller en felaktig rättstillämpning.

f) meddelades i alla frågor som inte ingår i efterfrågan.

g) Den meddelades överstiger efterfrågan.

Den domen är oförenlig med en tidigare dom som meddelats i en talan om samma sak och mellan samma parter, och utgör en lagakraftvunnen och förutsatt att ingen invändning om res judicata hade höjts och fastställts.

i) om domen innehåller motstridiga bestämmelser.

j) om domen grundade sig på bevisning som, i en senare dom förklarades vara oriktiga, vilket detta fastställts i en tidigare dom men parten rösterna inte var medvetna om detta faktum.

k) när det efter domen, några avgörande dokument har erhållit och den som producerar den inte kände till, eller som han inte kunde ha tillverkat före domen på ett sätt som är tillåtet enligt lag.

l) när domen har effekten av ett fel på grund av att handlingar i ärendet.

I Superior och Inferior Courts, kravet på en ny rättegång ska göras vid en domstol i första instans, med hjälp av en edsvuren ansökan, och vid en domstol i andra instans, genom en begäran. Ansökan ska åtföljas av en säkerhet för rättegångskostnader. Fristen för att begära en ny rättegång ska vara tre månader från dagen då domen överklagas eller, beroende på vad som är tillämpligt. En ny rättegång alltid begäras senare än fem år efter den första domen har avkunnats. Court of Appeal har reformatory rättigheter. Den kan ändra och ersätta beslutet av domstolen i första instans. Det finns inga särskilda särdrag för domstolsförfaranden i miljöfrågor. När en miljölagstiftning har överträtts ger detta upphov till en skadeståndstalan antingen som inrättats av offentliga myndigheter eller tredje parter eller både och. Om skadeståndet är mindre än 1 000 EUR talan väcks vid de lägre domstolarna. Sökanden lämnar in en stämningsansökan som beskrivs bakgrunden till tvisten och därefter anmodat domstolen att fastställa att svaranden är ansvarig och bedöma de skador som uppstått. Om skadestånd är högre, kan göras vid First Hall of the Civil Court. I detta fall kallelsen ska åtföljas av en förklaring på heder och samvete och en förteckning över sökandens vill kalla vittnen. När det gäller överträdelse av all miljölagstiftning gärningsmannen tas ut av polisen vid behörig domstol. De förfaranden inför civilrättsliga domstolar och brottmålsdomstolar för miljöfrågor finns inte något som skiljer sig från dem som gäller i allmänhet. Domstolen kan använda sina egna tekniska experter och utföra de kontroller som man finner lämpliga. Vittnen ska parterna, men domstolen har rätt att utse sina egna sakkunniga för att ge information.

III. Ärenden rörande tillgång till information

Rättsligt meddelande 116/2005 om fri tillgång till information om miljön, 2005 införlivar direktiv 2003/4/EG om allmänhetens tillgång till miljöinformation. Enligt bestämmelserna ska den som ansöker om miljöinformation kan vara en fysisk eller en juridisk person. Sökanden kan begära att den behöriga myndigheten, vid Maltas miljö- och planeringsmyndighet (MEPA), som ska ge honom all miljöinformation som innehas av eller förvaras för dem eller någon annan offentlig myndighet, utan att från början behöva ange ett direkt intresse av att begäran om information. Detta kan ske skriftligen eller via elektronisk post. Myndigheten ska, när den begärda miljöinformationen, ge sökanden informationen inom trettio dagar från och med mottagandet av begäran. Perioden ska förlängas med trettio dagar om omfattningen och komplexiteten i de uppgifter som inte kan tillhandahållas inom trettio dagar. Myndigheten ska underrätta sökanden om en sådan förlängning och förklara varför. MEPa får vägra att tillhandahålla den begärda miljöinformationen om de begärda upplysningarna:

  • Uppenbarligen är orimlig, för allmänt formulerad eller avser material som ännu inte färdigställts eller ännu inte färdiga handlingar och uppgifter. I det senare fallet MEPa uppge namnet på den myndighet som utarbetar materialet samt den beräknade tidpunkten för materialets färdigställande.
  • Avser interna meddelanden, varvid hänsyn ska tas till allmänhetens intresse av att informationen lämnas ut.
  • Skulle ha negativa följder för sekretessen för offentliga myndigheters förfaranden, då sådan sekretess föreskrivs enligt lag, internationella förbindelser, allmän säkerhet eller nationellt försvar, för domstolsförfaranden, personers möjlighet att få en rättvis rättegång eller en offentlig myndighets möjligheter att genomföra en undersökning av straffrättslig eller disciplinär natur,
  • Avser konfidentialitet, eftersom den påverkar kommersiell eller industriell information, där sådan sekretess föreskrivs i nationell lagstiftning eller gemenskapslagstiftning i syfte att skydda legitima ekonomiska intressen.
  • Påverkar det allmänna intresset att behålla sekretess för insynsskydd för statistiska uppgifter och skattesekretess, immateriell äganderätt, sekretess som omfattar personuppgifter och/eller akter om en fysisk person, om denna person inte har gett sitt medgivande till att informationen lämnas ut till allmänheten, om sådan sekretess föreskrivs i nationell lagstiftning eller gemenskapslagstiftning, om en person inte givit sitt medgivande till att informationen som ges på frivillig basis.
  • Kan äventyra skyddet av miljön (t.ex. lokalisering av sällsynta arter).

I förordningarna fastställs att skälen till avslag ska tolkas:

  • restriktivt,
  • från fall till fall.

Allmänhetens intresse av att informationen lämnas ut vägas mot det intresse som betjänas av att begäran avslås. Den behöriga myndigheten får inte vägra att lämna ut miljöinformation när begäran gäller uppgifter om utsläpp i miljön. Enligt artikel 41.1 a i lagen om planering och utveckling (edpa) om en begäran om miljöinformation avslås eller felaktigt eller besvarats otillräckligt med MEPa kan överklagas hos Environment and Planning Review Tribunal (förvaltningsnämnd). Tidsfristen för att överklaga myndighetens vägran att besvara en begäran om miljöinformation, eller dess svar på bristfälligt eller felaktigt, är 30 dagar från den dag då den meddelar sitt beslut till sökanden. Den första förhandlingen vid personaldomstolen ska hållas inom tre månader från mottagandet av klagandens överklagande. Domstolens beslut ska vara slutgiltigt och bindande, om det stöds av utlåtanden från två av sina tre ledamöter. Domstolens beslut är alltid offentliga. Ett överklagande av personaldomstolens beslut kan endast göras till Civil Court of Appeal, Inferior Jurisdiction) inom 20 dagar efter det att beslut fattats av personaldomstolen. Ingenting i förordningarna kräver MEPa bör omfatta information om tillgängliga rättsmedel utan anmälan även innehålla en hänvisning. Domstolarna får höra vittnesmål bakom stängda dörrar för att få tillgång till information som inte har röjts. Domstolarna skulle ha rätt till för MEPa eller varje myndighet ska lämna upplysningar om det är motiverat med lagstiftning på grundval av sin rätt till prövning av varje handling eller underlåtenhet av en offentlig myndighet.

IV. Allmänhetens deltagande vid rättslig prövning

MEPa är Maltas miljöbyrån och tillsynsmyndigheten om miljö och utveckling planeringsfrågor. MEPa har följande organ att besluta om administrativa förfaranden i miljöfrågor:

A Miljöplaneringsmyndighetens styrelse består av minst 13 och högst 15 medlemmar, varav en ska vara ordföranden. Betydelsen av Miljöplaneringsmyndighetens styrelse ska fatta beslut om varje ansökan avser:

  • verksamhet samt utveckling av nationella eller strategiska betydelse,
  • Den nationella säkerheten eller andra nationella intressen eller som kan påverka andra stater eller regeringar/ansökningar avseende utveckling av ett MKB-förfarande.
  • St när beslutet om omprövning fattades av myndigheten själv.

B) Miljöplaneringsmyndighetens styrelse består av fyra direktorat:

  • miljöskydd,
  • utvecklingsplanering,
  • Företagstjänster och verkställighet.

C) Direktoraten för övergripande tillsyn och kontroll av myndigheten och den verkställande direktören. Den verkställande myndigheten är ansvarig för (bland annat) för beviljande av licenser och tillstånd som krävs enligt olika lagar om miljö- och utvecklingsplanering.

D. Miljö och planeringsutskottet (EPC) kan ha olika avdelningar som var och en handhar olika typer av tillämpningar (t.ex. utanför utvecklingszoner urbana bevarandeområden osv.). Det europeiska yrkeskortet ska alltid ha 5 ledamöter per sammanträde med ordföranden. Myndighetens verkställande organet ska delegera till EPC den roll för att handlägga en ansökan om tillstånd, utom i de fall då Miljöplaneringsmyndighetens styrelse fattar beslut om.

(E) Miljö och utvecklingsplanering Tribunal bestämmelser om överklagande av administrativa beslut som fattats av administrativa organ som förtecknas ovan. Denna administrativa upphandlande organ inrättas inom ramen för edpa. Den består av 3 ledamöter. Ordföranden är en person som är väl förtrogna med miljö- och utvecklingsplanering och övriga ledamöter är advokater och arkitekter. Det finns skyltar med olika personer som sitter i personaldomstolen som ordförande eller ledamöter på grundval av deras erfarenhet, beroende på det aktuella målet. Den sekreterare som ansvarar för valet av ledamöter i förekommande fall.

Administrativa rättsmedel måste uttömmas innan en talan vid domstol. Miljön and Planning Review personaldomstolen först pröva talan och överklagande av personaldomstolens beslut endast kan fattas av domstolen. I annat fall domstolens beslut är slutgiltigt. Planer för markanvändning, zonindelningar, och andra normativa typer av miljörelevanta beslut om användningen av rymden kan ses över av domstol med stöd av:

A) antingen rätten att pröva beslut av offentliga organ som diskuteras i avsnitt V och/eller

B) Om en sökandes överklagande av beslutet från Environment and Planning Review Tribunal (prövning av en rättsfråga.

Detta förhållande gäller för överklaganden i förhållande till miljöplaneringsmyndigheten.

A Myndighetens besluten rör kontroll

B) genomförande av kontrollen

C besluten fattas av myndigheten som avser miljöskydd, inklusive miljökonsekvensbedömningar, IPPC-direktivet, direktivet om miljöinformation och avhjälpande av miljöskador.

MKB- och IPPC-direktivet skulle endast vara underkastade domstolens kontroll i processrättsligt och materiellt hänseende i domstol kan ingripa på det sätt som beskrivs ovan. Det måste dock påpekas att även om IPPC-direktivet i sig utgör inte ett tillstånd om miljöpåverkan. Även om MKB-direktivet är en förberedande process som krävs enligt lag och MEPA skulle fortfarande behöva bedöma om miljökonsekvensbedömningar och beakta dem när de beslutar huruvida de ska bevilja ett tillstånd eller inte. Ständiga vid nationella domstolar beror på om den process som avses ovan är uppfyllda. Att domstolar får granska den administrativa myndighetens beslut i fall av ett tillstånd endast efter det att käranden har uttömt de administrativa rättsmedlen och tillämpas vid Tribunal som nämns ovan. I alla andra fall där det skett en förvaltningsåtgärd eller en förvaltningsförsummelse som är föremål för översyn i enlighet med del V i denna rapport. Domstolarna fastställa om käranden skulle ha deltagit i en invändning eller en berörd part. Trots att miljöorganisationerna som inrättats genom lag för miljöskydd inom deras behörighetsområde bör enligt IPPC och MKB-förordningen har partsbehörighet.

Det finns inga förelägganden i MKB-förfarandet, eftersom miljökonsekvensbedömningen är inte i sig ett tillstånd. Man kan inte överklagas till domstol, utom då MKB-förfarandet kan man hävda att på något sätt processen har utförts i strid med lag och får väcka talan om tillgång till rättslig prövning av myndigheters åtgärder och underlåtenheter. Denna situation har inte uppstått. Det finns inga särskilda regler för MKB-förfarandena. Det finns ingen hänvisning till förelägganden i IPPC-direktivet. Samma förfarande som det som beskrivs för miljökonsekvensbedömning kan tillämpas. Eftersom IPPC är ett tillstånd, MEPA ställer en finansiell säkerhet som skulle förverkas, om tillståndet inte är uppfyllt och den har befogenhet att begära att verksamhetsutövaren vidtar alla nödvändiga åtgärder i akuta fall så att det kan utfärda ett föreläggande för att stänga fabriken.

V. Rättslig prövning vid åtgärd eller underlåtelse

Genom Code of Organisation and Civil Procedure (COCP), närmare bestämt i artikel 469a, föreskrivs att domstolsprövningen av en rättsakt från offentlig sektor. Domstolarna i tvistemål kan granska lagligheten av ett förvaltningsbeslut som fattats av en offentlig myndighet och förklara den ogiltig, ogiltig eller utan verkan om det administrativa beslut som strider mot författningen och när den administrativa rättsakt som är vidare än den offentliga myndighetens befogenhet på grund av följande skäl:

A) kan en sådan handling härrör från en myndighet som inte är behörig att göra det.

(b) en offentlig myndighet har åsidosatt principerna om skälighet eller tvingande formella krav i det administrativa förfarandet eller i sina tidigare synpunkter om detta. eller

C) När en administrativ rättsakt utgör ett missbruk av den offentliga myndighetens inflytande, eftersom det sker för olämpliga ändamål eller på grundval av överväganden som helt saknar relevans. eller det administrativa beslutet på något annat sätt bryter mot gemenskapsrätten.

Begreppet förvaltningsåtgärd inbegriper utfärdande av en offentlig myndighet:

  • Varje order, licens, motiverar, beslut eller en vägran att eventuella behov av en sökande, men den innehåller inte en åtgärd för intern organisation och förvaltning inom myndigheten.
  • ”offentlig myndighet” definieras här som Maltas regering, dess ministerier och avdelningar, inbegripet lokala myndigheter, och varje juridisk person som inrättats genom lag.

Enligt artikel 469a i COCP talan för att bestrida en administrativ rättsakt ska vara:

  • Lämnas in inom en period av sex månader från och med den dag då den berörda personen får kännedom om eller kunde ha fått kännedom om ett sådant förvaltningsbeslut, beroende på vilken dag som infaller först.
  • Bestämmelserna i denna artikel ska inte gälla om de bestrids eller metod för tvistlösning som föreskrivs i annan lagstiftning.
  • Sökanden kan begära betalning av skadestånd på uppdrag av en offentlig myndighet, eller så gott som utomobligatoriskt skadeståndsansvar till följd av en administrativ rättsakt.
  • Domstolen ska inte tilldöma skadestånd om det, oaktat ogiltigförklaringen av det administrativa beslutet, den offentliga myndigheten har inte handlat i ond tro eller otillbörligt, eller när det har begärts av sökanden skulle ha avslagits på ett rättsenligt och skäligt sätt genom någon effekt.

I COCP ges därför en allmän rätt till tillgång till rättvisa för alla ”berörda parter” att begära att domstolen som är behörig att pröva giltigheten av det administrativa beslut eller kränkning av någon lagstiftning.

  • En person kan överklaga beslutet av domstolen då den prövar giltigheten av ett förvaltningsbeslut enligt artikel 469a i COCP.
  • Den tid för överklagande är desamma som för andra överklaganden inför civila domstolar. När det gäller avgöranden i högre instans vid Court of Appeal, är tjugo dagar, som börjar löpa den dag då domen avkunnades.
  • Ett överklagande ska tas upp genom en skrivelse till förstainstansrättens kansli i vilken den överklagade domen meddelades.
  • Ett överklagande får göras för antingen hela eller endast delar av domen och både käranden och svaranden kan överklaga.

LN 126/2008 om förebyggande och avhjälpande av miljöskador, 2008, skapades en ram för miljöansvar. Den behöriga myndigheten och lagstiftaren miljöplaneringsmyndigheten. Dessa bestämmelser ska endast tillämpas på miljöskador eller överhängande hot om sådana skador som orsakas av en förorening av diffus karaktär, där det är möjligt att fastställa orsakssambandet mellan skadan och enskilda verksamhetsutövares verksamhet. Myndigheten ska ha rätt att inleda förfaranden om ersättning för kostnader mot den verksamhetsutövare, eller en tredje part som har orsakat skadan eller det överhängande hotet om skada, i samband med åtgärder som har vidtagits med stöd av dessa bestämmelser inom fem år efter det att åtgärderna har slutförts eller den ansvarige verksamhetsutövaren eller tredje parten har identifierats, beroende på vilken tidpunkt som infaller senast. LN 126/2008 definieras begreppet kostnader såsom kostnader som är skäliga med hänsyn till behovet att säkerställa ett korrekt och effektivt genomförande av dessa förordningar, inklusive:

  • Kostnaderna för att bedöma miljöskadan,
  • Ett överhängande hot om en sådan skada,
  • Alternativa åtgärder,
  • de administrativa, rättsliga och tillämpningsrelaterade kostnader,
  • kostnader för datainsamling och andra allmänna kostnader samt kostnader för övervakning och tillsyn.

”skada” definieras som en mätbar negativ förändring av en naturresurs eller dess funktioner som kan uppkomma direkt eller indirekt. Myndigheten ska ha följande uppgifter:

  • fastställa vilken verksamhetsutövare som har orsakat skadan eller det överhängande hotet om skada,
  • bedöma skadans betydelse och bestämma vilka hjälpåtgärder som ska vidtas med hänvisning till bilaga II.

Myndigheten kan kräva att den berörda verksamhetsutövaren genomför en egen bedömning samt lämnar de upplysningar och uppgifter som är nödvändiga. MEPa, eller begära att en tredje part får bemyndigas att utföra de nödvändiga förebyggande eller avhjälpande åtgärder. Alla beslut som fattas enligt dessa bestämmelser i vilka det föreskrivs förebyggande åtgärder eller hjälpåtgärder ska innehålla en noggrann redovisning av grunderna för beslutet. Ett sådant beslut ska genast delges den berörda parten, som samtidigt ska underrättas om vilka möjligheter till rättslig prövning som står till buds enligt gällande lagstiftning och inom vilken tid prövning ska begäras. Fysiska eller juridiska personer som påverkas eller sannolikt kommer att påverkas av miljöskador eller som har ett tillräckligt intresse i miljöbeslut som rör skadan, ska ha rätt att till den behöriga myndigheten rapportera eventuella iakttagelser om miljöskador som de känner till. De ska ha rätt att begära att myndigheten vidtar åtgärder enligt dessa förordningar.

  • En person ska anses ha ett ”tillräckligt intresse” om han är en registrerad person enligt edpa eller om han uppfyller villkoren för ett samråd med berörda parter eller en identifierad enligt bestämmelserna i Environmental Impact Assessment Regulations, 2007.
  • Det intresse som en icke-statlig miljöskyddsorganisation som uppfyller alla krav enligt nationell lag, anses tillräckligt för att räknas som en person med berättigat intresse.
  • En begäran om åtgärder ska åtföljas av relevanta upplysningar och uppgifter som styrker iakttagelserna om den aktuella miljöskadan.

När en begäran om åtgärder och åtföljande iakttagelser på ett rimligt sätt ger belägg för att miljöskada föreligger, ska myndigheten beakta alla dessa observationer och framställningar om åtgärder. I sådana fall ska myndigheten ge den berörda verksamhetsutövaren tillfälle att tillkännage sina egna synpunkter beträffande begäran om åtgärder och åtföljande observationer. Myndigheten ska, så snart som möjligt och i enlighet med tillämpliga bestämmelser i nationell lagstiftning underrätta de personer med tillräckligt intresse som rapporterade sina iakttagelser till myndigheten om sitt beslut att tillmötesgå eller avslå begäran om åtgärder och ska ange skälen till detta. Det är MEPa därefter som fortsätter med ärendet till domstol: en operatör ska dömas till ansvar. MEPa har hittills inte haft möjlighet att väcka en sådan talan vid maltesisk domstol.

VI. Andra former för tillgång till rättslig prövning

Allmänheten kan vända sig till ombudsmannen enligt lag, för att inhämta ett yttrande om huruvida ett ministerium eller annat offentligt organ utövar sina uppgifter på ett rättvist och balanserat sätt. Ombudsmannens beslut är inte bindande. Det finns också en revisor för MEPa för ombudsmannens kontor som är särskilt ansvarig för myndighetens relaterade frågor. Enskilda kan vända sig till användarkommittén, om han kan ifrågasätta myndighetens praxis inom när den utövar sina befogenheter och begära att ordföranden i användarkommittén för att undersöka saken och avkunna sin syn på ärendet. Beslut av ordföranden i användarkommittén är inte bindande. Privata åtal är inte möjliga i miljöärenden.

VII. Partsbehörighet

Partsbehörighet

Administrativt förfarande

Rättsligt förfarande

Enskilda personer

X

Måste vara direkt intresse inte i strid med de mänskliga rättigheterna i konstitutionen. Antingen är en registrerad överklagar till utvecklingsplanering tillstånd eller ett samråd med berörda parter eller en identifierad enligt bestämmelserna i Environmental Impact Assessment Regulations, 2007.

Icke-statliga organisationer

X

Men de måste registrera sig som rest invändningar.

Endast föreligger enligt MKB-direktivet och IPPC-direktivet och rätt att få tillgång till information om rätten till omprövning av beslut av myndigheten. I miljöansvar EIA IPPC icke-statlig miljöskyddsorganisation som uppfyller alla krav enligt nationell lag, anses tillräckligt för att räknas som en person med berättigat intresse. Vid bestridanden utvecklingsplanering tillstånd kan de vända sig till domstolen först efter att ha uttömt de administrativa rättsmedlen och endast avser en rättsfråga. I en nyligen avkunnad dom tolkade domstolen fortfarande ett berättigat intresse av att begära att de borde ha registrerat sig som rest invändningar.

Övriga juridiska personer

X

Men de måste registrera sig som rest invändningar.

Endast om de har ett ansvarsområde som är tillämplig i det aktuella fallet.

Tillfälliga arbetsgrupper

Endast om i sin personliga kapacitet och om de register som rest invändningar.

Endast om i sin personliga kapacitet och om det finns ett direkt intresse

Utländska icke-statliga organisationer

Endast om de är icke-statliga organisationer som är registrerade i EU.

Bortsett från ovanstående re icke-statliga utländska icke-statliga organisationer måste vara registrerade i EU.

Övriga

I en senare dom underkände domstolen en invändning som gjorts av en icke-statlig organisation för talan mot en enskild person på grund av bristande talerätt när organisationen hävdade att han inte hade iakttagit de villkor för tillstånd för utveckling (markanvändning) från miljöplaneringsmyndigheten. Den ställning som de icke-statliga organisationerna är strikt inom ramen för de parametrar som fastställts i lag för tillgång till miljöinformation rättigheter MKB och IPPC lagstiftning. Den icke-statliga organisationen i fråga inte väcka talan mot myndigheten utan av en privatperson. Förfarandereglerna är desamma för samtliga sektorer där den enskilde kan invända mot en miljö- eller utvecklingsplanering tillstånd. Om ett tillstånd har utfärdats kan en person bestrida denna invändning och om tillståndet beviljas endast de personer kan åberopa inför miljö- och utvecklingsplanering tribunal för prövning. Vid domstolarna, ett klagomål i samma ärende kan endast avse rättsfrågor och efter den administrativa rättsmedel är uttömda. Det är föga troligt att domstolen skulle godta det, eftersom domstolen endast skulle godkänna tillgång till rättslig prövning av om det har ingetts enligt det förfarande som beskrivs i punkt 5 ovan. Det enda fallet av allmän talerätt (actio popularis) som kan göras av varje person som agerar på uppdrag av en annan är för kränkningen av de grundläggande mänskliga rättigheter som anges i författningen. Andra statliga institutioner eller organ (till exempel ombudsmän, åklagare) har ingen rättslig status. Om inte annat särskilt anges i tillämplig lagstiftning i fråga om tillgång till miljöinformation, miljökonsekvensbedömningar och IPPC-direktivet är undantagna från rätten till tillgång till rättslig prövning för personer som inte har ett direkt intresse. Administrativa rättsmedel inför domstol och utvecklingsplanering måste vara uttömda och då ett överklagande endast kan avse rättsfrågor.

VIII. Rättsligt ombud

Juridiskt biträde är obligatoriskt. Det finns inget särskilt förfarande för miljöfrågor. Rättsligt biträde följer gängse förfaranden inför civilrättsliga och straffrättsliga domstolar. Det finns inget särskilt system, vanligen en advokat kan inleda ett miljöärende prövat. Specialisering i miljölagstiftningen är inte möjligt eftersom Maltas stordriftsfördelar inte gör det möjligt för advokater och advokatbyråer endast ta upp miljömål, som är mycket sällsynta. Det finns större engagemang inom juristkåren i stället för bygglov och miljötillstånd. Den enda grupp av maltesiska advokater som är specialiserade på miljölagstiftning finns i den akademiska världen, nämligen inom avdelningen för miljörätt och lagstiftning vid fakulteten för lagstiftning. Departementet har ibland gett sitt råd även pro bono likaledes kan det hända att advokater bistå miljöorganisationer pro bono men det inte finns någon officiell juridisk person/icke-statliga organisationer som ger kostnadsfri juridisk rådgivning i miljöfrågor.

IX. Bevis

Uppvisande av bevis i domstolsförfaranden i miljöfrågor är densamma som i det allmänna domstolssystemet. Expertutlåtande är inte bindande för domarna i det avseendet att även om de experter som de har rätt att självständigt besluta om detta. Det maltesiska rättssystemet är det en absolut rätt för domare. Även tidigare rättspraxis inte är bindande även om domare skulle undersöka frågan närmare. Även om rättsliga avgöranden har en exekutionstitel inte ”lag”.

X. förbudsförelägganden

Domstolen kan beordra förbudsförelägganden på grundval av sitt utrymme för skönsmässig bedömning. Det finns inga villkor i vilka förvaltningsbeslut kan vara omedelbart verkställbar, oavsett överklagan eller ett domstolsförfarande. Domstolen kan godta en warrant of prohibitory injunction vid rättsliga förfaranden endast. Lagen om organisation och civilprocess i artikel 873 föreskriver en warrant of prohibitory injunction är att hindra en person att göra något som skulle kunna skada den person som har ansökt om beslutet om vidtagande av åtgärden. Domstolen ska inte utfärda en sådan arresteringsorder om den inte är övertygad om att det är nödvändigt att bevara de rättigheter som tillkommer den person som ansökt om beslutet om vidtagande av åtgärden, och att en sådan person förefaller vid första anblicken har dessa rättigheter. Ansökan ska delges den part mot vilken det har utfärdats. Den berörda parten ska lämna ett svar inom tio dagar. Domstolen kan i brådskande fall förkorta denna frist i detta underartikel. Om den andra parten motsätter sig inte domstolen kan ansluta sig till efterfrågan. Domstolen kan utfärda en tillfällig arresteringsorder avseende ursprungligen på de villkor som det anser nödvändiga vid behov och därefter fatta beslut i ärendet på ett definitivt sätt. Domstolen ska, efter att ansökan om förhandling besluta i sak efter varje bevis som den anser vara lämpligt, snarast möjligt men inte senare än en månad från den dag då beslutet hade lämnats in och bekräftas enligt ed och parterna har anmälts i vederbörlig ordning. Det finns ett överklagande av beslutet om föreläggande.

XI. Rättegångskostnader

Det finns inga särskilda kostnadskategorier en sökande skulle utsättas för tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor endast. Domstolsavgifterna kan variera mellan 100 och 300 EUR, själv kostar ca 170 EUR, och varje meddelande som kostar 7 EUR. En grov uppskattning av kostnader för sakkunniga som skulle omfatta en frekvens på 70–100 EUR för en timmes arbete. En warrant of prohibitory injunction kostar 47 EUR och 7 EUR varje anmälan. En deposition eller en garanti kan fastställas av domstolen. Det finns absolut tillämpning av principen om att förloraren betalar, men den person som hålls ansvarig i regel måste betala för kostnader i samband med processen med den andra parten. Domstolen kan emellertid välja att fördela kostnaderna.

XII. Mekanismer för ekonomiskt stöd

Domstolen kan inte göra undantag från några kostnader, tullar, avgifter, skatter, osv. i miljöfrågor. Det finns inga andra finansiella mekanismer för att ge ekonomiskt stöd till de sökande. Det finns ingen rättshjälp i civilrättsliga, endast för straffrättsliga förfaranden. Det finns inget rättsligt bistånd i miljöärenden, såvida inte personen har begått ett brott. Officiellt finns det ingen ideell rättslig hjälp som tillhandahålls av advokatbyråer, icke-statliga organisationer mat har sådan hjälp vid advokatbyråer väljer att arbeta för dem utan vederlag. Det finns inga Ideella juridiska rådgivningsbyråer som sysslar med miljöfrågor. Det finns inget allmänintresse miljölagstiftning organisationer eller jurister på Malta.

XIII. Aktualitet

Tidsfristen för att fatta ett beslut med tre månader är ett administrativt organ, men det kan förlängas. Det finns inga sanktioner mot administrativa organ att besluten försenas. Det finns inga tidsfrister fastställts i lag för domstolsförfaranden i miljöfrågor, för både domstolen och parterna. Domstolen är inte skyldig att besluta om en tidsfrist. Den maltesiska domstolar ibland tar lång tid att avgöra ett mål: ibland fem, tio eller till och med tjugo åren. Det finns inte någon tendens vad den typiska löptiden för miljödomstol i olika typer av förfaranden och det är ännu inte klart när beslutet kommer att göras. Det finns ingen tidsfrist för domstolen att meddela sin dom. Det finns inte några påföljder för domstolar som dröjer med att fatta beslut.

XIV. Övriga frågor

I allmänhet ifrågasätter beslut vid det offentliga samrådet, men kan också ingripa när beslutet fattas. Det inte har förekommit många domstolsärenden endast protester. Det finns ingen information om tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor för allmänheten på ett strukturerat och lättillgängligt sätt på Malta. Skiljeförfarande som finns, men detta gäller inte för tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor, endast i civilrättsliga tvister. Enligt lagen om planering och utveckling av en förlikning utanför domstol, men detta gäller endast straffrättsliga förfaranden mot personer som påstås åsidosätta miljölagar. Situationen är inte tillämpligt på tillgång till rättsliga frågor. I stället för medling, som kan förekomma, MEPA och sökandena och de invändande parterna kan anordna informella möten.

XV. Utländska medborgare

Det är en konstitutionell rättighet att utan diskriminering på grundval av ras eller nationalitet kan göras. Användning av olika språk är tillåten i domstolsförfaranden och är en tolk om så behövs. Rätten till en rättvis rättegång garanteras att översättning tillhandahålls och betalas av staten i domstolsförfaranden vid behov.

XVI. Gränsöverskridande ärenden

  1. Ange förfaranderegler om ärenden som omfattar miljöfrågor i ett annat land. (5 domar)

MKB-förordningen LN 114/2006 föreskrivs gränsöverskridande samråd. Om ministern med ansvar för miljö är medvetet om att ett projekt i Malta kan antas medföra en betydande inverkan på miljön i en annan medlemsstat, eller om en medlemsstat som kan antas komma att påverkas betydligt begär det, ska överlämnas till den berörda medlemsstaten så snart som möjligt och senast när den maltesiska allmänheten informeras om följande:

En beskrivning av projektet, tillsammans med alla tillgängliga uppgifter om dess möjliga gränsöverskridande konsekvenser

B relevant information om förfarandet för den miljökonsekvensbedömning

C) uppgifter om vilket slags beslut som kan komma att fattas och ska ge den berörda medlemsstaten rimlig tid att ange om den vill delta i förfarandet för miljökonsekvensbedömning.

Om den berörda staten som tar emot informationen visar att ministern att den avser att delta i förfarandet för miljökonsekvensbedömning, ska ministern skicka information om det föreslagna projektet till den berörda staten. Den berörda medlemsstaten ska inleda samråd med ministern om bland annat

A) projektets eventuella gränsöverskridande påverkan och planerade åtgärder för att minska eller eliminera sådan påverkan

B) det ska parterna enas om en rimlig tidsram för hur länge samrådet.

C Den drabbade staten kan avtala om informationen som ska göras tillgänglig inom rimlig tid för att myndigheter och allmänheten i dess territorium inom den tidsram som fastställts i samförstånd mellan parterna,

D den drabbade staten ska lämna sitt yttrande till ministern, som ska vidarebefordra den till myndigheten

Överlämnandet av information om eventuella gränsöverskridande effekter, och mottagandet av uppgifter av den berörda staten ska omfattas av maltesisk rätt. Ministeriet ska meddela den berörda medlemsstaten sitt slutliga beslut om det föreslagna projektet tillsammans med de skäl och överväganden inklusive information om allmänhetens deltagandeprocess som den bygger på och eventuella villkor för detta. Det ska även finnas en eventuell beskrivning av de huvudsakliga åtgärderna för att undvika, minska och om möjligt motverka de allvarligaste negativa effekterna. Ministern ska omedelbart underrätta den berörda medlemsstaten och samråda om de nödvändiga åtgärder som kan vidtas för att minska eller undanröja avsevärda gränsöverskridande påverkan. Myndigheten ska förse den med all nödvändig dokumentation och information de begär. LN 126/2008 bestämmelser om avhjälpande av miljöskador innehåller också bestämmelser om gränsöverskridande miljöskador om en miljöskada påverkar eller kan komma att påverka andra medlemsstater. Om en miljöskada har uppkommit skulle Malta behöva lämna tillräcklig information till de medlemsstater som kan påverkas. Begreppet den berörda allmänheten i ett gränsöverskridande sammanhang är desamma som för landets medborgare, oavsett om de är juridiska eller fysiska personer och icke-statliga miljöorganisationer. Det finns ingen särskild lista över fall där enskilda personer eller icke-statliga organisationer kan välja mellan domstolar i olika länder. Valet kommer att bero på resultatet av domstolarna ta del av ärendet.

Länkar


Det här är en maskinöversättning. Ägaren av sidan tar inget som helst ansvar för kvaliteten på den maskinöversatta texten.

Senaste uppdatering: 14/09/2016