Stäng

NU FINNS EN NY BETAVERSION AV PORTALEN!

Testa betaversionen av den europeiska e-juridikportalen och berätta vad du tycker!

 
 

Sökväg

menu starting dummy link

Page navigation

menu ending dummy link

Bryssel I-förordningen (omarbetning) - Estland


HITTA BEHÖRIGA DOMSTOLAR/MYNDIGHETER

Med sökverktyget nedan kan du hitta de domstolar eller myndigheter som har behörighet – en roll – för ett visst europeiskt instrument. Vi har gjort allt vi kan för att se till att sökresultaten är korrekta, men i några få fall har det inte gått att fastställa vem som är behörig.

Estland

Brussels I recast


Artikel 65.3 – information om hur man enligt nationell lag fastställer konsekvenserna av de domar som avses i artikel 65.2

Artikel 75 a – de domstolar till vilka ansökan om vägran av verkställighet ska göras enligt artiklarna 36.2, 45.4 och 47.1

Artikel 75 b – de domstolar till vilka ett överklagande av ett beslut med avseende på en ansökan om vägran av verkställighet ska ges in enligt artikel 49.2

Artikel 75 c – de domstolar till vilka eventuella ytterligare överklaganden ska ges in enligt artikel 50

Artikel 75 d – de språk som godkänns för översättningar av intyg rörande domar, officiella handlingar samt inför domstol ingångna förlikningar

Artikel 76.1 a – de bestämmelser om domstols behörighet som avses i artiklarna 5.2 och 6.2 i förordningen

Artikel 76.1 b – de bestämmelser om litisdenuntiation som avses i artikel 65 i förordningen

Artikel 76.1 c – de konventioner som avses i artikel 69 i förordningen

Artikel 65.3 – information om hur man enligt nationell lag fastställer konsekvenserna av de domar som avses i artikel 65.2

1. Hur kan litisdenuntiation beskrivas i allmänhet?

Enligt estnisk processrätt underrättas tredje man om en pågående rättsprocess genom att delges en litisdenuntiation. När en domstolstvist har avgjorts till nackdel för en viss part kan den parten väcka talan mot tredje man för att bli befriad från en skyldighet som härrör från ett påstått avtalsbrott, en skadeståndsskyldighet eller en ersättningsskyldighet. Om parten i fråga har anledning att tro att tredje man kommer att väcka en sådan talan mot den kan den dessutom hos den domstol som handlägger ärendet ansöka om att tredje man ska tillåtas att intervenera i målet. Domstolen delger tredje man litisdenuntiationen, informerar motparten om litisdenuntiationen och fastställer en tidsfrist för när dessa ska ha tagit ställning till litisdenuntiationen. Om litisdenuntiationen uppfyller kraven enligt lag och parten motiverar varför tredje man ska tillåtas att intervenera i målet, förordnar domstolen om intervention. Enligt estnisk processrätt deltar tredje man som inte för en självständig talan i rättegången, men utgör inte en av parterna i målet (kärande eller svarande). Om det visar sig att förutsättning för intervention saknas får domstolen besluta att tredje man inte får delta i rättegången. Tredje man som inte för en självständig talan och som intervenerar i målet till stöd för käranden eller svaranden stöder förmodligen den partens ståndpunkt, dvs. lägger fram argument till stöd för den parten och har ett intresse av att den parten vinner målet. Tredje man som inte för en självständig talan får företa alla processhandlingar förutom sådana som är förbehållna käranden eller svaranden, t.ex. att överklaga beslut som fattas i målet. Ansökningar, klagomål eller processhandlingar som inges eller företas av tredje man har endast rättsverkan i målet om detta inte strider mot ansökningar, klagomål eller processhandlingar som ingetts eller företagits av den kärande eller svarande som tredje man har intervenerat till stöd för. Vid ett klagomål eller annan processhandling gäller samma tidsfrist för tredje man som för den kärande eller svarande som denne har intervenerat till stöd för, om inte annat föreskrivs i lag.

2. Vilka är huvudkonsekvenserna av domar för personer som intervenerar inom ramen för en litisdenuntiation?

Om en part begär att tredje man ska tillåtas att intervenera i målet, men domstolen inte låter denne intervenera eller föra talan som tredje man, är den personen inte rättsligt bunden av avgörandet i målet rörande huvudsaken.

Om en part begär att tredje man ska tillåtas att intervenera i målet och detta medges gäller följande för denna intervenient i förhållande till den kärande eller svarande som han eller hon intervenerar till stöd för: I ett mål som följer på målet rörande huvudsaken får intervenienten inte göra gällande att avgörandet i målet rörande huvudsaken var felaktigt eller att de faktiska omständigheterna i detta mål fastställdes på ett felaktigt sätt. Om en part i målet väcker talan mot tredje man som inte för en självständig talan och hänvisar till ett tidigare mål kan tredje man göra samma invändningar som den gjorde som tredje man i det målet och bestrida partens utsagor. Tredje man får också invända mot att den inte kunde inge ansökningar, invändningar, bevisning eller klagomål, eftersom den intervenerade eller tilläts intervenera i målet för sent eller var förhindrad att inge sådana handlingar på grund av utsagor eller handlingar som ingetts av den kärande eller svarande som den intervenerat till stöd för. Tredje man kan också invända mot att käranden eller svaranden, utan tredje mans vetskap, avsiktligen eller genom grov oaktsamhet underlät att inge ansökningar, invändningar, bevisning eller klagomål.

3. Har den rättsliga bedömningen i målet rörande huvudsaken bindande verkan?

Om en part begär att tredje man ska tillåtas att intervenera, men domstolen inte låter tredje man intervenera i målet eller föra talan i egenskap av tredje man, har avgörandet i målet rörande huvudsaken, inbegripet den rättsliga bedömningen, inte bindande verkan.

4. Har faktiska omständigheter som tredje mann inte kunde bestrida i målet rörande huvudsaken, t.ex. på grund av att parterna inte bestred dem, bindande verkan?

Faktiska omständigheter som domstolen har fastställt har inte bindande verkan för tredje man om denne var förhindrad att bestrida dessa på grund av att de övriga parterna inte bestred dem, eller om den part som tredje man har intervenerat till stöd för inte höll med om de omständigheter som tredje man bestred.

5. Har litisdenuntiation verkan oavsett om tredje man intervenerade i målet rörande huvudsaken eller inte?

Eftersom tredje man enligt estnisk processrätt endast underrättas genom att delges en litisdenuntiation från en av parterna och inte självständigt, är rättsverkan beroende av huruvida tredje man intervenerade i målet.

6. Påverkar litisdenuntiationen förhållandet mellan tredje man och den underrättande partens motpart?

Om en part begärde att tredje man skulle tillåtas att intervenera, men domstolen inte medgav detta, påverkar detta inte förhållandet mellan den part som ingav begäran och dess motpart, såvida inte tredje man tilläts att intervenera.

Intervention av tredje man som inte för en självständig talan samt konsekvenserna av en sådan intervention omfattas av §§ 214 och 216 i civilprocesslagen.

Artikel 75 a – de domstolar till vilka ansökan om vägran av verkställighet ska göras enligt artiklarna 36.2, 45.4 och 47.1

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på estniska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Regiondomstolen.

Artikel 75 b – de domstolar till vilka ett överklagande av ett beslut med avseende på en ansökan om vägran av verkställighet ska ges in enligt artikel 49.2

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på estniska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Distriktsdomstolen via den regiondomstol vars beslut bestrids genom överklagandet.

Artikel 75 c – de domstolar till vilka eventuella ytterligare överklaganden ska ges in enligt artikel 50

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på estniska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Högsta domstolen.

Artikel 75 d – de språk som godkänns för översättningar av intyg rörande domar, officiella handlingar samt inför domstol ingångna förlikningar

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på estniska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Engelska.

Artikel 76.1 a – de bestämmelser om domstols behörighet som avses i artiklarna 5.2 och 6.2 i förordningen

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på estniska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

§ 86 (om domstols behörighet på egendomsorten) i civilprocesslagen, så länge som kravet inte är kopplat till denna persons egendom. §100 (krav om upphörande av tillämpningen av standardvillkor) i civilprocesslagen, i den mån som talan prövas i den domstol i vars domkrets standardvillkoret tillämpades.

Artikel 76.1 b – de bestämmelser om litisdenuntiation som avses i artikel 65 i förordningen

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på estniska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

§§ 212–216 i civilprocesslagen.

Artikel 76.1 c – de konventioner som avses i artikel 69 i förordningen

  • Avtalet om rättsligt bistånd och rättsförhållanden mellan Lettland, Litauen och Estland, undertecknat i Tallinn den 11 november 1992.
  • Avtalet mellan Estland och Polen om rättslig hjälp och rättsliga förhållanden i civil-, arbets- och straffrättsliga ärenden, undertecknat i Tallinn den 27 november 1998.

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 24/05/2019