Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på tyska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Swipe to change

Vad kostar det?

Tyskland

Detta avsnitt ger information om kostnader för rättsliga förfaranden i Tyskland.

Innehåll inlagt av
Tyskland

Familjerätt – äktenskapsskillnad

Familjerätt – vårdnad om barn

Familjerätt – underhåll

Handelsrätt – avtal

Handelsrätt – ansvar

Regelverk för juristernas arvoden

Advokater

I Tyskland finns bara en kategori av advokater – Rechtsanwalt – och ingen skillnad görs mellan olika typer av yrkestitlar, t.ex. jurister, juridiska ombud och advokater.

Advokatarvoden i Tyskland debiteras antingen enligt lagen om advokatarvoden (Rechtsanwaltsvergütungsgesetz, RVG) eller enligt ett avtal om arvoden. I princip är avtal om arvoden alltid ett möjligt alternativ till de lagstadgade arvodena. Bestämmelserna i § 49b i den federala advokatlagen (Bundesrechtsanwaltsordnung, BRAO) och §§ 3a–4b i lagen om advokatarvoden måste dock alltid iakttas. Särskilt gäller att det avtalade arvodet inte får vara lägre än vad som fastställs enligt lag om advokaten företräder klienten i domstol. Det är alltid möjligt att ingå överenskommelse om ett arvode som är högre än de lagstadgade arvodena.

I ersättningstabellen som bifogas RVG (bilaga 1 till RVG) föreskrivs antingen fasta arvoden eller arvodesskalor som tillämpas på individuella tjänster. Nivån på arvodet fastställs normalt sett på grundval av fordrans värde och i arvodesskalorna baserade på fordrans värde anges de högsta och lägsta tillämpliga avgiftssatserna. De nuvarande arvodesnivåerna baserade på fordrans värde anges i arvodestabellen (bilaga 2 till RVG). För varje ärende måste lämpligt arvode enligt föreskriven skala fastställas i överensstämmelse med rätt och rimlighet (ex aequo et bono), med hänsyn till alla omständigheter, särskilt arbetets omfattning och svårighetsgrad, målets betydelse samt klientens inkomst och ekonomiska förhållanden. Om advokaten ådrar sig en särskild ansvarsrisk kan även detta beaktas när arvodet fastställs. Avgiftsskalor med lagstadgade lägsta och högsta belopp tillämpas inom ett antal specialområden, särskilt brottmål och socialrättsliga frågor.

Delgivningsmän/exekutionstjänstemän

Delgivningsmän/exekutionstjänstemän (Gerichtsvollzieher) debiterar endast de avgifter som föreskrivs i kostnadsföreskrifterna för delgivningsmän/exekutionstjänstemän (Gerichtsvollzieherkostengesetz, GvKostG). En fast avgift föreskrivs för varje individuell tjänst som delgivningsmannen/exekutionstjänstemannen utför.

Fasta kostnader

Fasta kostnader i civilrättsliga förfaranden

Fasta kostnader för parter i civilrättsliga förfaranden

Domstolen tar vanligtvis ut en rättegångsavgift som grundas på fordrans värde. I civilmål fastställs den i bestämmelserna om rättegångskostnader (Gerichtskostengesetz, GKG) och bestämmelserna om rättegångskostnader i familjemål (Gesetz über Gerichtskosten in Familiensachen, FamGKG). Avgiftssatserna anges i tabellen för kostnader (bilaga 1 till tillämplig lag). Avgifterna anges i förhållande till fordrans värde i avgiftstabellen (bilaga 2 till tillämplig lag). För allmänna civilrättsliga förfaranden och förfaranden som rör familjekonflikter, särskilt mål om underhållsskyldighet, är avgiftssatsen 3,0. För äktenskapsmål är den 2,0 och för ärenden som rör barn, inbegripet föräldrars vårdnad och umgänge, är avgiftssatsen 0,5. Underlag för rättegångsavgiften (förfarandets värde) fastställs enligt följande:

  • I äktenskapsmål fastställs värdet skönsmässigt med beaktande av de särskilda omständigheterna i det enskilda fallet, i synnerhet målets omfattning och betydelse samt makarnas relativa inkomst och förmögenhet. Inkomstunderlaget beräknas som tre gånger makarnas gemensamma nettoinkomst. Förfarandets värde fastställs i regel till tre gånger nettoinkomsten.
  • I familjemål beror värdet normalt sett på fordrans värde. I ärenden som rör underhåll baseras värdet på de framtida underhållsbetalningar som begärs och som högst beloppet för ett år. Underhållsskulder som inte har betalats innan ansökan lämnas in tas också med i beräkningen.
  • I ärenden som rör barn, inbegripet vårdnad och umgänge, är avgiften 3 000 euro.

Om ingen överenskommelse har ingåtts beräknas avgifterna för representation av advokat i domstol på grundval av fordrans värde. Fordrans värde motsvarar i regel underlaget för rättegångsavgiften (förfarandets värde). I RVG definieras i detalj vilka avgifter som kan beräknas enligt vilken avgiftssats och för vilken typ av förfarande. Avgifterna som baseras på fordrans värde anges i bilaga 2 till RVG. För civilmål i första instans erhåller advokater vanligtvis ett domstolsarvode1,3 gånger avgiftssatsen och ett konsultarvode1,2 gånger avgiftssatsen. För ett förlikningsavtal i första instans erhåller advokater dessutom ett förlikningsarvode1,0 gånger avgiftssatsen.

När ska fasta kostnader betalas i civilrättsliga förfaranden?

I allmänna civilmål, underhållsmål och äktenskapsmål ska rättegångsavgifterna betalas så snart talan väcks eller ansökan lämnas in. I familjemål betalas de vid slutet av förfarandet. Om ingen annan överenskommelse har gjorts betalas advokater för sina tjänster när uppdraget är slutfört. De har dock en lagstadgad rätt till förskott.

Fasta kostnader i brottmål

Fasta kostnader i brottmål

I brottmål tas rättegångskostnaderna inte ut förrän den slutgiltiga domen har meddelats. Kostnaden fastställs i förhållande till utdömt straff och uppgår till mellan 140 euro och 1 000 euro i första instans. Om ingen överenskommelse har ingåtts om arvodet får advokater (både försvarsadvokater och advokater som företräder andra berörda parter) debitera sitt arvode inom en angiven ram.

När ska fasta kostnader betalas i brottmål?

Rättegångskostnaderna betalas efter att slutgiltig dom har meddelats. Om ingen annan överenskommelse har gjorts betalas advokater för sina tjänster vid uppdragets slut. De har dock en lagstadgad rätt till förskott.

Fasta kostnader i författningsrättsliga förfaranden

Fasta kostnader för parter i författningsrättsliga förfaranden

Förfaranden vid den federala författningsdomstolen (Bundesverfassungsgericht) är kostnadsfria, med undantag för okynnestalan (§ 34 i lagen om den federala författningsdomstolen – Bundesverfassungsgerichtsgesetz). En advokat krävs endast om en muntlig förhandling äger rum vid den federala författningsdomstolen (§ 22 i lagen om den federala författningsdomstolen).

När ska fasta kostnader betalas i författningsrättsliga förfaranden?

Om inget annat har avtalats ska advokaters arvode i princip betalas när uppdraget är slutfört. De har dock en lagstadgad rätt till förskott.

Förhandsinformation från advokater och andra juridiska ombud

Parternas rättigheter och skyldigheter

Advokater är skyldiga att ge sina klienter fullständig information och rådgivning och måste föreslå det säkraste och mest riskfria sättet att uppnå önskat syfte. Advokater måste även påpeka eventuella risker i samband med ärendet, så att klienten kan fatta ett välgrundat beslut. Omfattningen av den information som ska tillhandahållas beror på advokatens uppfattning om vad klienten behöver veta. Advokater måste svara fullständigt och sanningsenligt på klientens frågor. Innan ärendet tas upp i domstol måste advokater klargöra utsikterna och riskerna med en rättstvist. I detta ingår både kostnadsrisker och utsikterna att vinna målet.

Advokater har en särskild skyldighet att tillhandahålla information i följande fall:

  • Om deras avgifter grundas på fordrans värde är de skyldiga att uppmärksamma klienten på detta innan uppdraget tas emot (§ 49b.5 i den federala advokatlagen).
  • Om ett avtal ingås om arvodet måste de påpeka att om ersättning för kostnader beviljas kommer endast de lagstadgade avgifterna att återbetalas (§ 3a.1, tredje meningen i lagen om advokatarvoden).
  • Om ett avtal ingås om att erhålla ett resultatbaserat arvode måste de uppmärksamma klienten på att avtalet inte påverkar eventuella andra kostnader som klienten kan behöva betala (§ 4a.3, andra meningen i lagen om advokatarvoden).
  • Innan avtal ingås om att företräda en klient i ett förfarande vid en arbetsdomstol måste de uppmärksamma klienten på att advokatkostnader inte ersätts (§ 12a.1, andra meningen i lagen om arbetsdomstolar [Arbeitsgerichtsgesetz]).

Hur kostnader fastställs – rättslig grund

Var hittar jag information om bestämmelser om kostnader i Tyskland?

Lagtexterna om kostnader kan köpas i bokhandlar och finns även tillgängliga utan kostnad i senaste versionen på internet.

På vilka språk kan jag få information om bestämmelser om kostnader i Tyskland?

Informationen är på tyska.

Var hittar jag mer information om kostnaderna?

Webbinformation om kostnader

De senaste versionerna av lagarna finns på webbplatsen för det federala justitie- och konsumentskyddsministeriet (Bundesministerium der Justiz und für Verbraucherschutz). De olika lagarna om kostnader kan laddas ned genom att ange relevant förkortning (GKG, FamGKG, GvKostG och RVG).

Var hittar jag information om den genomsnittliga tidsåtgången för olika förfaranden?

Den federala statistikbyrån (Statistisches Bundesamt) utarbetar en årlig serie av statistiska publikationer om förvaltningen av rättsväsendet. Serie 10, underserie 2.1 innehåller t.ex. uppgifter om tidsåtgången för civilrättsliga mål i Tyskland, uppdelat per delstat och domkrets för delstatsöverdomstolarna (Oberlandesgericht). Separata uppgifter tillhandahålls för dels distriktsdomstolar (Amtsgerichte) och delstatsdomstolar (Landgerichte) och dels delstatsöverdomstolar, samt för förfaranden i första och andra instans. Serien innehåller ingen statistik om förfarandenas längd i olika typer av ärenden.

Var hittar jag information om den genomsnittliga totalkostnaden för ett visst förfarande?

Det finns böcker med information om den genomsnittliga kostnadsrisken i civilrättsliga förfaranden.

Moms

Var hittar jag information om moms? Vilka momssatser gäller?

Domstolar och delgivningsmän/exekutionstjänstemän är inte skyldiga att betala moms. Momssatsen för advokater är 19 % och är inte inräknad i deras arvoden. Den betalas separat som en utgift.

Rättshjälp

Tillämplig inkomstgräns inom civilrätt

Rättshjälp kan beviljas efter ansökan till var och en som på grund av personliga eller ekonomiska förhållanden inte kan betala kostnaderna för förfarandet, eller som endast kan betala dem delvis eller i form av avbetalningar. För detta krävs att sökanden i egenskap av kärande eller svarande har rimliga utsikter att få sin talan bifallen och att talan är befogad. Den rättssökande måste dock använda sina egna medel i rimlig utsträckning. Beroende på inkomst kan en part beviljas antingen rättshjälp utan återbetalningsskyldighet eller rättshjälp som ska betalas tillbaka genom avbetalning. Det federala justitie- och konsumentskyddsministeriet har utarbetat en broschyr med titeln Beratungshilfe und Prozesskostenhilfe (juridisk rådgivning och rättshjälp) där de vanligaste frågorna besvaras med hjälp av exempel.

Gällande inkomsttröskel för tilltalade i brottmålsprocesser

Inkomsttrösklar gäller inte för brottsmisstänkta och tilltalade. Rättshjälp beviljas enligt andra kriterier.

Gällande inkomsttröskel för brottsoffer i brottmålsprocesser

Rättshjälp beviljas enligt inkomsttrösklar. Dessa inkomsttrösklar är flexibla och fastställs med hänsyn till målets beräknade kostnader och rättssökandens sociala situation (underhållsskyldighet, boendekostnad osv.) Rättshjälp kan även beviljas med villkor om att det ska betalas tillbaka genom avbetalning.

Övriga villkor för beviljande av rättshjälp till brottsoffer

Offer för vissa särskilt allvarliga brott kan ansöka om att bli tilldelade en juridisk rådgivare kostnadsfritt, oavsett ekonomisk situation.

Övriga villkor för beviljande av rättshjälp till tilltalade

Rättshjälp till misstänkta eller tilltalade (en försvarsadvokat som utses av domstolen) beviljas inte efter inkomsttrösklar utan är beroende av vissa rättsliga villkor. Dessa villkor rör framför allt brottets svårighetsgrad, risken för vissa rättsliga följder (t.ex. att förbjudas att utöva ett yrke eller att bli dömd till psykiatrisk eller neurologisk vård), om den tilltalade är häktad eller har tagits i skyddsförvar, om den tidigare försvarsadvokaten har blivit avstängd, hur komplex den faktiska eller rättsliga situationen är och huruvida den tilltalade kan försvara sina intressen.

Kostnadsfria domstolsförhandlingar

Enligt § 183 i lagen om socialdomstolar (Sozialgerichtsgesetz, SGG) medför förfaranden i socialdomstolar (Sozialgerichte) inga kostnader för bidragsberättigade personer (dvs. försäkrade personer, personer som lever på förmåner, vilket även omfattar personer som erhåller överlevandepension, personer med funktionsnedsättning och deras arvingar, förutsatt att de är part i målet som målsägande eller svarande). Målsägande och svarande som inte omfattas av de kategorier som anges i § 183 i SGG måste betala en avgift enligt § 184 i SGG (150 euro för förfaranden vid socialdomstolar, 225 euro för förfaranden vid delstatssocialdomstolarna (Landessozialgerichte) och 300 euro för förfaranden vid förbundssocialdomstolen (Bundessozialgericht).I § 197a i SGG anges undantag från dessa specialregler, där kostnaderna som vanligtvis ska betalas enligt bestämmelserna om rättegångskostnader även tillämpas i förfaranden vid socialdomstolar om varken sökanden eller svaranden i ett mål omfattas av de kategorier som anges i § 183 i SGG.

Följande gäller i brottmålsprocesser: Om den tilltalade frikänns, eller om målet inte går till rättegång eller om processen mot den tilltalade avslutas, ska i princip staten ersätta den tilltalades kostnader (offentliga utgifter) och nödvändiga utgifter.

När betalar den förlorande parten den vinnande partens kostnader?

Den förlorande parten måste betala den andra partens kostnader om de var nödvändiga för att driva rättsprocessen, dvs. den vinnande partens advokats lagstadgade arvode och utgifter och den vinnande partens resekostnader, vilket även omfattar eventuell förlorad inkomst på grund av närvaro i domstol.

Arvoden för sakkunniga

Sakkunniga som kallats av domstolen erhåller ett arvode enligt en timtaxa. Timtaxan fastställs enligt lagen om ersättningar och kompensation till rättsväsendet (Justizvergütungs- und -entschädigungsgesetz, JVEG) och betalas av parterna i förfarandet.

Kostnaderna för en sakkunnig som anlitas privat av en part för att förbereda för en rättsprocess räknas inte som en förfarandekostnad som ska ersättas enligt domen i målet. Sådana kostnader måste därför återkrävas separat. Om en part har anlitat en sakkunnig för att ge rådgivning under förfarandets gång beror ersättningen på hur nödvändigt detta var för målet i fråga. Kostnaderna för en sakkunnig som anlitas av domstolen för att avlägga vittnesmål betalas av den förlorande parten. Om talan endast bifalls delvis ska vardera parten bära sin del av kostnaden, beräknat utifrån den relativa utsträckning i vilken de vunnit eller förlorat.

Arvoden för översättare och tolkar

Tolkar och översättare som anlitas av domstolen får ett arvode som även det fastställs i JVEG och som parterna i förfarandet betalar. Tolkar får en timersättning och översättare får betalt per textrad.

I brottmål betalar staten kostnader för tolkning och översättning för den tilltalade eller berörda parter, förutsatt att de är nödvändiga för försvaret eller för utövandet av processuella rättigheter.

Länkar

Förbundsministeriet för rättsliga frågor och konsumentskydd

Tyska advokatsamfundets medlingsgrupp

Federala familjemedlingsförbundet

Federala medlingsförbundet

Federala förbundet för medling i ekonomiska ärenden och arbetsärenden

Medlingscentralen (CfM)

Ombudsmannen för privata banker

Ombudsmannen för offentliga banker

Tyska centralbankens förlikningskommitté

Ombudsmannen för den tyska kooperativa bankgruppen

Ombudsmannen för privata kreditinstitut för bosparande

Ombudsmannen för regionala kreditinstitut för bosparande

Rådgivande kommittéer och förlikningsorgan för tyska läkarförbundet

Förlikningsorgan för rörlighet

Förlikningsorgan för turism

Förlikningsorgan för lokaltrafik i Nordrhein-Westfalen

Ombudsmannen för privata sjukvårdsförsäkringar

Förlikningsorgan för den federala tyska organisationen för begravningsentreprenörer

Förlikningsorgan för den federala nätverksbyrån

Fastighetsombudsman i det tyska fastighetsförbundet

Förlikningsorgan för handelskammare och hantverkskammare

Skiljedomsorgan för avgifter och anbud

Centralförbundet för den tyska bilhandeln

Senaste versionen av lagar

Bakgrundsmaterial

Tysklands landsrapport om undersökningen om insyn i kostnaderna  PDF (565 Kb) en

Senaste uppdatering: 06/09/2023

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.