Stäng

NU FINNS EN NY BETAVERSION AV PORTALEN!

Testa betaversionen av den europeiska e-juridikportalen och berätta vad du tycker!

 
 

Sökväg

menu starting dummy link

Page navigation

menu ending dummy link

Hitta en sakkunnig - Estland


I. Förteckningar och register över sakkunniga

Enligt den estniska lagen om kriminaltekniska undersökningar är en sakkunnig en person som tillhandahåller rättslig sakkunskap eller sakkunskap på andra områden i mål där detta är tillåtet enligt lag. Vissa sakkunniga är anställda av statliga myndigheter (”kriminaltekniska experter”) medan andra är registrerade i en expertmyndighets förteckning.

Det finns officiella förteckningar över sakkunniga i Estland. Alla har tillgång till dessa förteckningar. Förteckningarna kan laddas ned eller läsas Länken öppnas i ett nytt fönsterhär och Länken öppnas i ett nytt fönsterhär.

Det estniska kriminaltekniska institutet (EFSI), ett statligt kriminaltekniskt laboratorium, ansvarar för att förteckningen är aktuell. En person som uppfyller kraven i § 6.1.1–6.1.3 och § 2.1 och 2.2 i lagen om kriminaltekniska undersökningar ska registreras i den andra förteckningen ovan.

II. Den sakkunniges kvalifikationer

Minimikraven för att få status som kriminalteknisk expert grundas på lagen om kriminaltekniska undersökningar. Den kriminaltekniska expertkompetensen förvärvas genom utbildning.

Rättsläkarutbildningen sker genom ett fyraårigt rättsläkarprogram på universitetet i Tartu. Studenterna förvärvar sina yrkeskunskaper på EFSI, som är knutet till universitetet i Tartu.

Det finns inte någon utbildningsanstalt i Estland för utbildning av kriminaltekniska experter på andra kriminaltekniska områden. Fortbildningen på EFSI sker under ledning av erfarna yrkesutövare. I de flesta fall pågår fortbildningen i två år. Kursplanen innehåller både allmänna och mer specifika ämnen och syftet är att den sakkunnige ska förvärva yrkeskompetens på sitt fackområde. Kursplanen utarbetas utifrån de särdrag som utmärker varje typ av fackkunskap. Hänsyn tas även till praktikantens akademisk bakgrund och tidigare arbetslivserfarenhet.

Om en anställd uppfyller de krav på en kriminalteknisk expert som anges i lagen om kriminaltekniska undersökningar, har slutfört sin utbildning och förvärvat tillräcklig erfarenhet för att kunna tillhandahålla oberoende sakkunnigutlåtanden beviljas han eller hon status som kriminalteknisk expert. Man kan börja en anställning som kriminalteknisk expert efter att ha svurit den sakkunniged som föreskrivs i lagen om kriminaltekniska undersökningar.

III. Sakkunnigas arvode

I kapitel 5 i lagen om kriminaltekniska undersökningar beskrivs hur finansieringen av undersökningar går till. Undersökningar vid ett statligt kriminaltekniskt institut finansieras med medel ur statsbudgeten. Den exakta avgiften för undersökningar anges i § 26 i lagen om kriminaltekniska undersökningar.

Det finns inte någon särskild metod för att beräkna sakkunnigas ersättning. I de flesta fall måste de sakkunniga lämna en offert innan de utses. I processlagen föreskrivs också att den sakkunnige ska ersättas för sina utlägg.

I undersökningskostnaderna ingår alla kostnader som uppstått under undersökningen, däribland kostnader som uppstått på grund av sakkunniga eller institutioner som fungerat som underleverantörer. Kostnader för sakkunniga i utomrättsliga förfaranden kan ingå i kostnaderna för förfarandet.

Sakkunniga kan få en del av ersättningen utbetald i förskott.

IV. Sakkunnigas ansvarsskyldighet

Sakkunniga måste underrätta alla parter i förfarandet om att en undersökning inletts. Att medvetet lämna ett falskt sakkunnigutlåtande är ett brott enligt § 321 i strafflagen.

Sakkunniga är skadeståndsskyldiga enligt de allmänna avtalsrättsliga och skadeståndsrättsliga bestämmelserna. Sakkunnigas ansvarsskyldighet omfattas även av särskilda straffrättsliga bestämmelser: Falsk anklagelse: 1) Att medvetet lämna falska anklagelser om att en annan person har begått ett brott straffas med böter eller fängelse i upp till ett år. 2) Om detta görs med hjälp av förfalskade bevis straffas det med böter eller fängelse i upp till fem år.

Sakkunniga är inte skyldiga att ha en yrkesansvarsförsäkring.

V. Ytterligare information om sakkunnigförfaranden

För bestämmelser om sakkunnigförfaranden i Estland se

Det är ingen skillnad mellan utnämningen av sakkunniga i tvistemål eller förvaltningsmål. I brottmål utses en kriminalteknisk expert på begäran av EFSI för att vid behov bistå åklagaren och domstolen.

Titeln sakkunnig är inte en skyddad yrkesbeteckning i Estland. Sakkunniga deltar i mer än 70 % av brottmålen, 30 % av tvistemålen och 10 % av förvaltningsmålen.

V.1 Utnämning av sakkunniga

Domstolar, och i vissa fall parterna själva, kan utse sakkunniga. Sakkunniga kan också utses under förberedande förfaranden och under förfarandet före rättegången. Det är inte nödvändigt att utse en sakkunnig som är registrerad i en av förteckningarna. I brottmål kan polisen (den brottsutredande myndigheten) eller en åklagare utse en sakkunnig under förfarandet före rättegången.

Om parterna inte utser en sakkunnig eller om de inte kan enas om vem som ska utses, eller om ett sakkunnigutlåtande har utarbetats före rättegången, kan domstolen utse en sakkunnig. I tvistemål måste parterna innan en sakkunnig utses betala en depositionsavgift för kostnaden för anlitandet av denne. Parterna kan föreslå vem som bör utses till sakkunnig men domstolen är inte bunden av förslagen.

Det finns inga betydande skillnader mellan olika domstolars utnämning av en sakkunnig och mellan olika rättsområden.

Sakkunniga som utsetts av domstol är enligt lag skyldiga att anmäla eventuellt jäv.

V.2 Förfarande

Tvistemål

Det finns ett allmänt krav på att sakkunniga ska utföra sitt arbete noggrant, fullständigt och objektivt, och att de ska garantera att de utlåtanden de avger är vetenskapligt giltiga. Detta gäller alla typer av rättsprocesser.

Parterna kan ifrågasätta ett sakkunnigutlåtande genom en utsaga eller genom att lägga fram alternativa sakkunnigutlåtanden.

Domstolen är inte bunden av sakkunnigutlåtandet. Domstolen får följa sakkunnigutlåtandet även om en av parterna har ifrågasatt utlåtandet under rättegången.

Eftersom ett sakkunnigutlåtande endast är ett bevis bland andra gör domstolen en bedömning av sakkunnigutlåtandets bevisvärde i förhållande till annan bevisning.

Det finns inget förfarande där sakkunniga träffas före rättegången eller korsförhörs.

En sakkunnig får ha kontakt med parterna under förfarandet om den sakkunnige behöver mer information.

1. Sakkunnigutlåtande

I Estland kan sakkunnigutlåtanden lämnas både skriftligen och muntligen. Förutom i brottmålsprocesser behöver sakkunnigutlåtandet inte vara uppbyggt på ett viss sätt.

Den sakkunnige måste bemöta parternas argument i det slutliga utlåtandet. Om parterna begär ett nytt utlåtande på grund av problem i det ursprungliga utlåtandet kan domstolen förordna att den sakkunnige ska utarbeta ett nytt utlåtande. Om ett sakkunnigutlåtande uppvisar tvetydigheter, motsägelser eller brister som inte kan avhjälpas med hjälp av ytterligare frågor har domstolen rätt att förordna om en ny undersökning. Den nya undersökningen genomföras av samma sakkunnige eller av en annan sakkunnig.

2. Domstolsförhandling

Sakkunniga deltar inte i den förberedande förhandlingen men inbjuds till domstolsförhandlingar för att besvara domstolens eller parternas frågor. Sakkunniga brukar korsförhöras. Sakkunniga kan höras via telefonkonferens om parterna går med på detta före förhandlingen.

 

Den information som presenteras här samlades in inom ramen för projektet ”Hitta en sakkunnig” och kommer från de kontakter i varje land som valts ut av Länken öppnas i ett nytt fönsterEuropean Expertise & Experts Institute (EEEI).


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 10/09/2020