Stäng

NU FINNS EN NY BETAVERSION AV PORTALEN!

Testa betaversionen av den europeiska e-juridikportalen och berätta vad du tycker!

 
 

Sökväg

menu starting dummy link

Page navigation

menu ending dummy link

Grundläggande rättigheter - Ungern


I. Nationella domstolar

I.1 Domstolar

I.2 Författningsdomstolen

II. Nationella människorättsinstitut, ombudsman

II.1 Ombudsmannen för de grundläggande rättigheterna

II.2 Människorättsorganisationer för särskilda områden

II.2.1 Ungerns nationella myndighet för dataskydd och informationsfrihet

II.2.2 Likabehandlingsmyndigheten

II.2.3 Oberoende nämnden för polisklagomål

III. Övriga

III.1 Ungerns åklagarmyndighet

III.2 Stöd till brottsoffer

III.3 Rättshjälp



I. Nationella domstolar

I. 1. Domstolar

1. Uppgifter

Enligt den ungerska grundlagen (Ungerns konstitution) har domstolarna till uppgift att skipa rättvisa. Det innebär att de dömer i brottmål och privata rättstvister, avgör huruvida förvaltningsbeslut och kommunala dekret är lagenliga och fastställer huruvida en lokal myndighet har fullgjort sina lagstadgade lagstiftningsskyldigheter. I lagen kan det även fastställas att andra mål ska avgöras av en domstol.

I grundlagen anges de principer som garanterar domstolarnas oberoende: Domarna lyder endast under lagen, de får inte ta emot instruktioner och får endast avsättas på de grunder och i enlighet med det förfarande som anges i lag. De får inte vara medlemmar i ett politiskt parti eller bedriva politisk verksamhet.

2. Organisation

I Ungern utförs uppgiften att skipa rättvisa av Högsta domstolen (Kúria), de regionala appellationsdomstolarna, de lägre allmänna appellationsdomstolarna, distriktsdomstolarna och förvaltnings- och arbetsdomstolarna.

De olika domstolsnivåerna står inte i ett hierarkiskt förhållande till varandra. Domstolar högre upp i hierarkin har inte rätt att ge instruktioner till domstolar längre ned i hierarkin. Domare avkunnar sina domar i enlighet med lagen och sin moraliska övertygelse.

Distriktsdomstolar (járásbíróságok)

I de flesta mål sker prövningen i första instans i en distriktsdomstol. För närvarande finns det 111 distriktsdomstolar i Ungern. På ungerska kallas distriktsdomstolarna i Budapest för ”kerületi bíróság”. Totalt verkar sex gemensamma distriktsdomstolar (egyesített kerületi bíróság) i Budapests 23 distrikt. Distriktsdomstolar är domstolar i första instans och leds av en ordförande.

Förvaltnings- och arbetsdomstolar

Ungern har 20 förvaltnings- och arbetsdomstolar. Som namnet antyder prövar dessa enbart förvaltnings- och arbetsrättsliga mål. Dessa domstolars huvuduppgift är att pröva förvaltningsbeslut och döma i mål som rör anställningsförhållanden och anställningsliknande förhållanden.

Lägre allmänna appellationsdomstolar (törvényszékek)

Lägre allmänna appellationsdomstolar fungerar som domstolar i första eller andra instans. Ett mål kan hänskjutas till en lägre allmän appellationsdomstol på två sätt. För det första kan en dom som meddelats i första instans (med andra ord i en distriktsdomstol eller en förvaltnings‑ och arbetsdomstol) överklagas av en berörd part. För det andra inleds vissa mål i en lägre allmän appellationsdomstol, och då fungerar dessa domstolar som domstolar i första instans. Processlagstiftningen (civilprocesslagen och straffprocesslagen) avgör vilka mål som ska prövas var. Avgörande är t.ex. storleken på de belopp som är i fråga i målet eller huruvida målet är ett särskilt mål eller rör ett särskilt allvarligt brott. Lägre allmänna appellationsdomstolar har paneler, grupper och avdelningar för brottmål, tvistemål, ekonomiska mål och förvaltnings- och arbetsrättsliga mål. Dessa leds av en ordförande

Regionala appellationsdomstolar (ítélőtáblák)

De fem regionala appellationsdomstolarna utgör en nivå mellan de lägre allmänna appellationsdomstolarna och Högsta domstolen och inrättades för att minska arbetsbördan vid den gamla Högsta domstolen. De regionala appellationsdomstolarna prövar överklaganden av domar som meddelats av de lägre allmänna appellationsdomstolarna. Regionala appellationsdomstolar är domstolar i tredje instans i brottmål om en lägre allmän appellationsdomstol var domstol i andra instans. Regionala appellationsdomstolar har paneler och avdelningar för brottmål och tvistemål. Dessa leds av en ordförande.

Ungerns högsta domstol (Kúria)

Högsta domstolen befinner sig högst upp i rättshierarkin och leds av sin ordförande. Dess viktigaste uppgift är att lägga fast en enhetlig och konsekvent rättspraxis. Högsta domstolen utför denna uppgift genom att meddela så kallade prejudicerande avgöranden. Dessa ger principiell vägledning och är bindande för domstolarna.

Högsta domstolen

  • prövar överklaganden av avgöranden som meddelats av lägre allmänna appellationsdomstolar eller regionala appellationsdomstolar i de fall som anges i lag,
  • prövar resningsansökningar,
  • meddelar prejudicerande avgöranden, som är bindande för domstolarna,
  • analyserar rättspraxis från mål som avslutats och vunnit laga kraft och utreder och undersöker inom ramen för detta domstolarnas rättspraxis,
  • offentliggör domstolens principiella beslut,
  • avgör huruvida kommunala dekret strider mot annan lagstiftning och ska upphävas,
  • avgör huruvida en lokal myndighet bryter mot sina lagstadgade lagstiftningsskyldigheter.

Högsta domstolen har paneler för avkunnande av domar, prejudicerande avgöranden, lokala myndigheter och utfärdandet av principiella beslut, avdelningar för brottmål, tvistemål och förvaltnings- och arbetsrättsliga mål och grupper som analyserar rättspraxis.

Den nationella domstolsförvaltningsmyndigheten (Országos Bírósági Hivatal) och det nationella rättsliga rådet (Országos Bírói Tanács)

Ordföranden för den nationella domstolsförvaltningsmyndigheten utför centraliserade uppgifter inom ramen för domstolsförvaltningen, utövar chefsbefogenheter enligt kapitlen om domstolar i budgetlagen och utövar tillsyn över de förvaltningsåtgärder som vidtas av ordförandena för de lägre allmänna appellationsdomstolarna och de regionala appellationsdomstolarna. Det nationella rättsliga rådet är ett oberoende organ som utses av domare och helt består av domare. Det fungerar som tillsynsmyndighet för den centraliserade domstolsförvaltningen. Utöver sina tillsynsuppgifter är det rättsliga rådet även delaktigt i förvaltningen av domstolarna.

3. Kontaktuppgifter

Országos Bírósági Hivatal
Adress: 1055 Budapest, Szalay u. 16.
Postadress: 1363 Budapest Pf.: 24.

Telefon: +36 (1) 354 41 00
Fax: +36 (1) 312-4453

E-post: Länken öppnas i ett nytt fönsterobh@obh.birosag.hu
Länken öppnas i ett nytt fönsterDomstolarnas webbplats

I.2 Författningsdomstolen

1. Uppgifter

Författningsdomstolen (Alkotmánybíróság) är det högsta organet med uppgift att se till att grundlagen följs. Författningsdomstolen har till uppgift att skydda den demokratiska rättsstatsprincipen, författningsenligheten och de rättigheter som garanteras i grundlagen, säkerställa ett enhetligt nationellt rättssystem och tillämpa principen om maktdelning.

Författningsdomstolen inrättades av nationalförsamlingen 1989. De grundläggande bestämmelser som reglerar författningsdomstolens uppgifter och existensberättigande anges i grundlagen. De viktigaste riktlinjerna för författningsdomstolens organisation och förfarandet vid domstolen anges däremot i lagen om författningsdomstolen. Detaljerade regler för förfarandet vid författningsdomstolen återfinns i domstolens rättegångsregler.

2. Organisation

Författningsdomstolen består av femton ledamöter. De utses av det ungerska parlamentet, med två tredjedels majoritet. Förordnandet är på 12 år. För att bli domare i författningsdomstolen måste en person vara en framstående lärare eller forskare vid en juridisk fakultet eller ha minst tjugo års juridisk yrkeserfarenhet. Nationalförsamlingen utser en av författningsdomstolens domare till domstolens ordförande. Han eller hon fungerar som ordförande under hela sitt förordnande som domare i författningsdomstolen.

Författningsdomstolen sammanträder i plenum, i paneler med fem domare eller med en ensam domare. Beslut om huruvida lagar är förenliga med konstitutionen och beslut i andra viktiga mål fattas i plenum.

Domstolens kansli utför uppgifter i samband med domstolens organisation, drift, förvaltning och beslutsfattande. Kansliet leds av en generalsekreterare som utses av plenum på förslag av ordföranden.

3. Befogenheter

Förhandsprövning av huruvida en lag är förenlig med grundlagen

Initiativtagaren till en lag, regeringen eller talmannen i nationalförsamlingen kan be nationalförsamlingen överlämna en antagen lag till författningsdomstolen för prövning av huruvida lagen är förenlig med grundlagen.

Dessutom är Ungerns president skyldig att överlämna en lag som parlamentet har antagit till författningsdomstolen, i stället för att underteckna den, om presidenten anser att lagen eller någon bestämmelse i lagen strider mot grundlagen, så att författningsdomstolen kan pröva huruvida lagen är förenlig med grundlagen. Om författningsdomstolen finner att den lag som är föremål för prövning strider mot grundlagen kan lagen inte utfärdas.

Prövning i efterhand av huruvida en lag är förenlig med grundlagen (förfarandet för prövning i efterhand)

Detta förfarande infördes 2012. Det kan inledas av regeringen, en fjärdedel av parlamentets ledamöter, ombudsmannen för de grundläggande rättigheterna, Högsta domstolens ordförande eller riksåklagaren.

Författningsdomstolen upphäver alla omtvistade bestämmelser som den enligt detta förfarande anser strida mot grundlagen.

Inledande av enskild prövning på begäran av en domare

En domare som vid prövningen av ett mål anser att den lag som ska tillämpas strider mot grundlagen måste begära att författningsdomstolen undersöker lagen och vilandeförklarar målet. Vid en prövning på begäran av en domare kan författningsdomstolen slå fast att lagen eller lagbestämmelsen strider mot grundlagen och inte kan tillämpas i det specifika fallet eller ens allmänt.

Författningsbesvär

Möjligheten att inge författningsbesvär är ett av de viktigaste instrumenten för att skydda de grundläggande rättigheterna. Detta instrument kan framför allt användas om de grundläggande rättigheter som klaganden tillförsäkras genom grundlagen har kränkts i samband med meddelandet av ett domstolsavgörande. En sådan kränkning kan förekomma när en lag som strider mot grundlagen tillämpas i ett mål, eller om ett avgörande som meddelas i själva sakfrågan eller något annat avgörande som avslutar domstolsförfarandet strider mot grundlagen. Författningsbesvär får i undantagsfall inges om det skett en direkt kränkning av klagandens grundläggande rättigheter i ett mål där det inte meddelats något domstolsavgörande. Författningsdomstolen upphäver då varje lag eller dom som den anser strider mot grundlagen.

Prövning av konflikter med internationella avtal

Enligt lagen om författningsdomstolen får en ungersk lag underkastas en prövning för att se om den är förenlig med internationella avtal. Inledandet av en sådan prövning får begäras av en fjärdedel av parlamentets ledamöter, regeringen, ombudsmannen för de grundläggande rättigheterna, Högsta domstolens ordförande, riksåklagaren eller en domare och ska avse den lag som ska tillämpas i ett mål.

Författningsdomstolen får upphäva hela eller delar av varje lag som den finner står i konflikt med ett internationellt avtal, och anmoda lagstiftaren att inom en viss tidsfrist vidta de åtgärder som krävs för att lösa konflikten.

Ytterligare befogenheter

Författningsdomstolen tolkar grundlagens bestämmelser i varje specifik grundlagsfråga där en tolkning begärts. En sådan begäran kan inges av nationalförsamlingen eller dess ständiga utskott, presidenten eller regeringen, om en sådan tolkning direkt går att härleda från grundlagen.

Vem som helst får inge en begäran till författningsdomstolen om prövning av ett beslut i nationalförsamlingen om att hålla en folkomröstning eller ett beslut om att avslå en begäran om att hålla en obligatorisk folkomröstning.

Nationalförsamlingen får upplösa en lokal myndighets församling eller en minoritets självstyrande församling om den agerar på ett sätt som strider mot grundlagen. På begäran av regeringen yttrar sig författningsdomstolen dessförinnan i ärendet.

Författningsdomstolen genomför förfarandet för att avsätta presidenten, på begäran av nationalförsamlingen.

Författningsdomstolen får avgöra behörighetskonflikter mellan statliga myndigheter och mellan statliga och lokala myndigheter.

Författningsdomstolen får på eget initiativ (ex officio) slå fast att en åtgärd strider mot grundlagen på grund av en lucka i lagstiftningen. I så fall anmodas den myndighet som är ansvarig för luckan att åtgärda denna.

4. Kontaktuppgifter

Adress: 1015 Budapest, Donáti u. 35–45.
Postadress: 1535 Budapest, Pf. 773.

Telefon: +36 (1) 488 31 00

Länken öppnas i ett nytt fönsterFörfattningsdomstolens webbplats
Länken öppnas i ett nytt fönsterFacebooksida

II. Nationella människorättsinstitut, ombudsman

II.1 Ombudsmannen för de grundläggande rättigheterna (Az Alapvető Jogok Biztosa) (ett nationellt människorättsinstitut inom ramen för FN)

1. Ombudsmannen för de grundläggande rättigheterna

I enlighet med Ungerns grundlag antog nationalförsamlingen även lagen om ombudsmannen för de mänskliga rättigheterna och skapade på så sätt ett nytt enhetligt ombudsmannasystem.

Ombudsmannen för de grundläggande rättigheterna svarar endast inför parlamentet. Ombudsmannen vidtar oberoende åtgärder som enbart grundas på grundlagen och andra lagar. Ombudsmannen väljs av nationalförsamlingens ledamöter med två tredjedels majoritet och på förslag av presidenten. Förordnandet är på sex år, och en gång om året ska ombudsmannen överlämna en rapport till nationalförsamlingen om sitt arbete.

Ombudsmannen för de grundläggande rättigheterna kan omväljas en gång. Enligt lagen om ombudsmannen för de grundläggande rättigheterna bistås ombudsmannen av två biträdande ombudsmän: den biträdande ombudsmannen med ansvar för att skydda framtida generationers intressen och den biträdande ombudsmannen med ansvar för att skydda rättigheterna för de etniska minoriteterna i Ungern. Den ombudsman som nationalförsamlingen valt ger förslag på biträdande ombudsmän. Dessa väljs också av nationalförsamlingen.

2. Förfarande och åtgärder

Ombudsmannens främsta uppgift är att utreda missbruk som rör grundläggande rättigheter och vidta allmänna eller specifika åtgärder för att åtgärda de problem som upptäckts.

Inom ramen för den lag som reglerar ombudsmannens befogenheter väljer ombudsmannen den åtgärd som han eller hon finner lämplig. Det kan röra sig om

  • en rekommendation om att åtgärda missförhållanden som rör grundläggande rättigheter riktad till den tillsynsmyndighet som utövar tillsyn över det organ som gjort sig skyldigt till missförhållandena,
  • en åtgärd för att åtgärda missförhållandena som ombudsmannen har inlett tillsammans med chefen för det berörda organet,
  • ett förslag till talan vid författningsdomstolen,
  • inledandet av en prövning vid Högsta domstolen om huruvida ett kommunalt dekret är förenligt med annan lagstiftning,
  • inledandet, via riksåklagaren, av åtgärder som ska vidtas av åklagarmyndigheten,
  • inledandet av ett förfarande för att ställa en person till svars inför behörigt organ, om ombudsmannen uppmärksammas på att det finns skäliga misstankar om att en mindre förseelse eller en disciplinär förseelse har begåtts (vid brott måste förfarandet inledas),
  • ett förslag om att ändra, upphäva eller publicera lagstiftning eller förvaltningsbeslut som utfärdats av en myndighet som har rätt att utfärda lagar eller förvaltningsbeslut,
  • som en sista åtgärd hänskjuta ett ärende till nationalförsamlingen som en del av årsrapporten.

Varje person som anser att en myndighets agerande eller underlåtenhet att agera har åsidosatt deras grundläggande rättigheter eller hotar att göra detta kan inge en ansökan till ombudsmannen för de grundläggande rättigheterna, förutsatt att den personen har uttömt alla andra administrativa rättsmedel – med undantag av omprövning av förvaltningsbeslut – eller inte har tillgång till något rättsmedel.

Ombudsmannen för grundläggande rättigheter och de biträdande ombudsmännen övervakar genomförandet av etniska minoriteters rättigheter i Ungern och framtida generationers intressen.

Ombudsmannen för grundläggande rättigheter får inte undersöka den verksamhet som bedrivs av nationalförsamlingen, presidenten, författningsdomstolen, den ungerska riksrevisionsmyndigheten eller åklagarmyndigheten, med undantag av åklagarmyndighetens utredningsenhet.

Ombudsmannen får inte vidta åtgärder om

  • det har gått mer än ett år sedan offentliggörandet av det förvaltningsbeslut klagomålet avser,
  • förfarandet inleddes före den 23 oktober 1989,
  • en begäran om omprövning av förvaltningsbeslutet har ingetts eller ett lagakraftvunnet avgörande redan har meddelats,
  • den person som ingett klagomålet inte har avslöjat sin identitet och utredningen inte kan genomföras utan denna information.

Ingen får diskrimineras för att ha vänt sig till ombudsmannen för de grundläggande rättigheterna.

Metoder för att inge klagomål:

  • elektroniskt: genom att använda posten ”Ügyet szeretnék indítani” (Jag vill inge ett klagomål) i menyn på webbplatsen www.ajbh.hu, eller med hjälp formuläret ”Intelligens űrlap” (Intelligent formulär) på webbplatsen
  • med e-post: panasz@ajbh.hu
  • personligen till klagomålsenheten vid Ombudsmannen för de grundläggande rättigheternas kontor (Budapest V. ker., Nádor u. 22.), genom att boka tid för ett möte
  • med post: Alapvető Jogok Biztosának Hivatala (Ombudsmannen för de grundläggande rättigheternas kontor), 1387 Budapest Pf. 40.

Ingivandet av klagomål och förfarandet vid Ombudsmannen för de grundläggande rättigheterna är kostnadsfritt. En kopia på de handlingar som ärendet hittills har gett upphov till och de handlingar som krävs för att bedöma klagomålet ska bifogas.

3. Offentliggörande av uppgifter av allmänintresse

Enligt lagen om offentliggörande av uppgifter av allmänintresse av den 1 januari 2014 kan offentliggörandet även ske via ett skyddat elektroniskt system som sköts av ombudsmannen för de grundläggande rättigheterna. Offentliggörandet av uppgifter i allmänintresse uppmärksammar omständigheter som allmänheten eller samhället i stort har intresse av att de åtgärdas eller undanröjs. Ett offentliggörande av uppgifter av allmänintresse kan även inbegripa en rekommendation.

Metoder för att offentliggöra uppgifter av allmänintresse:

  • elektroniskt via det skyddade elektroniska systemet (https://www.ajbh.hu/kozerdeku-bejelentes-benyujtasa), eller
  • personligen till klagomålsenheten vid Ombudsmannen för de grundläggande rättigheternas kontor (Budapest V. ker., Nádor u. 22.), genom att boka tid för ett möte.

4. Nationellt besöksorgan inom ramen för OPCAT

Sedan den 1 januari 2015 har ombudsmannen, personligen eller genom sin personal, fungerat som nationellt besöksorgan inom ramen för det fakultativa protokollet till konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (OPCAT). I det nationella besöksorganets uppgifter ingår att

  • inspektera platser för frihetsberövande i förebyggande syfte och efter rapporter om missförhållanden
    • intervjua frihetsberövade personer
    • gå igenom dokumentation
  • skicka feedback
  • samråda med myndigheter
  • utfärda rekommendationer
  • utarbeta rapporter

5. Kontaktuppgifter

Adress: 1051 Budapest, Nádor utca 22.
Postadress: 1387 Budapest Pf. 40.

Telefon: (+36-1) 475-7100
Fax: (+36-1) 269-1615

E-post: Länken öppnas i ett nytt fönsterpanasz@ajbh.hu
Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.ajbh.hu/hu

II.2 Människorättsorganisationer för särskilda områden

II.2.1 Ungerns nationella myndighet för dataskydd och informationsfrihet

1. Uppgifter och organisation

Rätten till skydd för personuppgifter och rätten till offentliggörande av information av allmänintresse är grundläggande konstitutionella rättigheter. I artikel VI i Ungerns grundlag anges följande:

1) Alla har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem, sin korrespondens och sitt rykte.

2) Alla har rätt till skydd för sina personuppgifter, och rätt att få tillgång till och sprida information av allmänintresse.

3) En oberoende myndighet som inrättats genom en kardinallag ska övervaka genomförandet av rätten till skydd för personuppgifter och rätten till tillgång till uppgifter av allmänintresse.

Ungerns nationella myndighet för dataskydd och informationsfrihet (Nemzeti Adatvédelmi és Információszabadság Hatóság – NAIH) har ersatt den dataombudsman som fanns under perioden 1995–2011). Sedan den 1 januari 2012 har NAIH bidragit till att garantera informationsfriheten genom ytterligare lagstiftningsåtgärder (t.ex. genom att utdöma böter för brott mot den personliga integriteten).

Kärnan i dessa rättigheter, registeransvarigas skyldigheter och NAIH:s organisation och förfaranden anges i informationslagen (lag CXII från 2011 om rätt till självbestämmande och informationsfrihet). Närmare villkor för specifika databehandlingsförfaranden anges däremot i annan lagstiftning (t.ex. i polislagen och lagen om offentlig utbildning). Enligt § 1 i informationslagen är syftet med lagen att skydda fysiska personers privata sfär och garantera insyn i offentlig verksamhet.

NAIH är ett oberoende, självständigt regeringsorgan. Dess ordförande utses för nio år av Ungerns president på förslag av premiärministern, och myndigheten består av olika avdelningar.

2. Befogenheter

NAIH:s huvuduppgift är att genomföra utredningar i ärenden som rör dataskydd och informationsfrihet på grundval av rapporter och klagomål (som ingetts på nätet, skriftligen eller personligen) och att på eget initiativ (ex officio) vidta administrativa dataskyddsåtgärder (om den misstänkta överträdelsen rör många personer eller kan ha avsevärd negativ påverkan på intressen eller orsaka stor skada).

Dessutom får myndigheten på eget initiativ vidta administrativa åtgärder för att kontrollera sekretessbelagda uppgifter, hänskjuta fall av överträdelser till domstol om överträdelserna rör information av allmänintresse eller information som är offentlig på grund av sitt allmänintresse, och intervenera i rättegångar. Den för även ett dataskyddsregister.

I myndighetens befogenheter ingår även att yttra sig över relevant lagstiftning, företräda Ungern i gemensamma dataskyddsnämnder inom EU och på den registreringsansvariges begäran – mot betalning – göra dataskyddskontroller.

3. Kontaktuppgifter

Adress: 1125 Budapest Szilágyi Erzsébet fasor 22/C.
Postadress: 1530 Budapest, Pf.: 5.

Telefon: (+36-1) 391-1400

E-post: Länken öppnas i ett nytt fönsterugyfelszolgalat@naih.hu
Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.naih.hu/

II.2.2 Likabehandlingsmyndigheten

1. Uppgifter och organisation

Enligt lagen om likabehandling och främjande av lika möjligheter ansvarar likabehandlingsmyndigheten (Egyenlő Bánásmód Hatóság) för att se till att kravet på likabehandling uppfylls. Likabehandlingsmyndighetens behörighet omfattar hela landet. Myndigheten är ett självständigt regeringsorgan. Det är oberoende och lyder endast under lagen. Den får inte bindas av instruktioner och utför sina uppgifter separat från andra organ och utan otillbörlig påverkan. Uppgifter får endast delegeras till myndigheten genom lag. Myndigheten leds av en ordförande som utses för nio år av presidenten på förslag av premiärministern.

Myndighetens viktigaste och främsta uppgift är att utreda de klagomål och rapporter om diskriminering som inges till den. Myndigheten bistås i sitt arbete av ett landsomfattande nätverk av likabehandlingstjänstemän.

Enligt lagen om likabehandling innebär en överträdelse av kravet på likabehandling (diskriminering) att en person diskrimineras på grund av en verklig eller uppfattad skyddad egenskap.

De egenskaper som skyddas enligt lagen är

  1. kön
  2. ras
  3. hudfärg
  4. nationalitet
  5. nationell anknytning
  6. modersmål
  7. funktionsnedsättning
  8. hälsostatus
  9. religiös eller filosofisk åskådning
  10. politisk eller annan övertygelse
  11. familjestatus
  12. moderskap (graviditet) eller faderskap
  13. sexuell läggning
  14. könsidentitet
  15. ålder
  16. social härkomst
  17. egendom
  18. deltidsanställning eller fast anställning enligt en persons anställningsförhållande eller anställningsliknande förhållande
  19. medlemskap i en intresseorganisation
  20. annan status, kännetecken eller egenskap.

I kategorin ”annan status” kan kännetecken och egenskaper som inte förtecknas i lagen men som är av liknande natur beaktas som skyddade egenskaper i enlighet med myndighetens tolkning av lagen.

Myndigheten utreder kränkningar som påverkar personer och grupper vars skyddade egenskaper ges en vid definition i lagen. Vanligtvis agerar myndigheten efter en ansökan från den eller de personer som diskriminerats, men det är även möjligt för civilsamhällesorganisationer eller intresseorganisationer att inleda ett förfarande vid myndigheten om det har skett en kränkning eller ett hot om kränkning som påverkar en grupp med skyddade egenskaper. Myndigheten får på eget initiativ (ex officio) agera mot den ungerska staten, lokala myndigheter och minoriteters självstyrande myndigheter, deras organ, myndighetsutövande organisationer, Ungerns väpnade styrkor och brottsbekämpande organ. Myndighetens utredningar rör oftast områden som sysselsättning, social trygghet, hälso- och sjukvård, bostäder, utbildning och tillhandahållande av varor och tjänster.

2. Befogenheter

Myndigheten genomför sina utredningar inom ramen för administrativa förfaranden. Särskilda bevisregler tillämpas under förfarandena. Den skadelidande parten (sökanden) måste styrka att han eller hon har missgynnats och vid tidpunkten för kränkningen faktiskt hade – eller av förövaren antogs ha – en sådan skyddad egenskap som anges i lagen. Om sökanden har fullgjort sin skyldighet att överlämna sådan bevisning måste den andra parten (den part som är föremål för förfarandet) bevisa att de omständigheter som den bevisning som den skadelidande parten har överlämnat avser att styrka inte ägde rum eller att vederbörande har efterlevt kravet på likabehandling eller under rådande rättsförhållanden inte var skyldig att efterleva detta krav.

Myndigheten strävar alltid efter att parterna ska nå en uppgörelse innan den meddelar sitt beslut, och godkänner i så fall denna uppgörelse. Om parterna inte når en uppgörelse meddelar myndigheten på grundval av sin utredning ett beslut i sakfrågan. Om myndigheten slår fast att kravet på likabehandling inte har uppfyllts kan den som påföljd beordra att den olagliga situationen ska upphöra, förbjuda det olagliga beteendet i framtiden, beordra att det slutliga beslut i vilket överträdelsen fastställdes ska offentliggöras, utdöma böter på mellan 50 000 ungerska forinter (HUF) och 6 miljoner ungerska forinter (HUF) och tillämpa ytterligare rättsliga påföljder i enlighet med speciallagstiftning. Myndighetens beslut kan inte överklagas via administrativa kanaler men kan omprövas av förvaltnings- och arbetsdomstolen i ett förvaltningsmål.

Utöver att utreda specifika fall av diskriminering har myndigheten enligt lag även flera andra uppgifter. I dessa ingår bland annat att tillhandahålla information och bistånd till berörda parter för att kunna vidta åtgärder mot likabehandlingskränkningar, yttra sig över lagförslag om likabehandling, föreslå lagstiftning om likabehandling, ge allmänheten och nationalförsamlingen en lägesbeskrivning av genomförandet av likabehandlingspolitiken, samarbeta med civilsamhällsorganisationer och internationella organisationer etc.

Myndigheten är medlem i det europeiska nätverket för jämställdhetsorgan (Equinet). Equinet består av över 40 medlemsorganisationer från 33 europeiska länder som fungerar som nationella organ för likabehandling i sina hemländer. Myndighetens personal deltar i det arbete som pågår i Equinets tematiska arbetsgrupper och de kurser och seminarier som flera gånger om året anordnas för att hålla sig à jour med den senaste internationella utvecklingen inom likabehandlingsområdet och för att utbyta erfarenheter med företrädare för organisationer som utför liknande uppgifter.

Som ett led i myndighetens internationella förbindelser deltar den regelbundet i de evenemang och tematiska projekt som anordnas av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) och Europarådets kommission mot rasism och intolerans (ECRI).

Närmare information om myndigheten finns på myndighetens webbplats.

3. Kontaktuppgifter

Säte: 1013 Budapest, Krisztina krt. 39/B

Telefonnummer: (+36-1) 795-2975
Faxnummer: (+36-1) 795-0760

Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.egyenlobanasmod.hu/

II.2.3 Oberoende nämnden för polisklagomål

1. Uppgifter och organisation

År 2008 beslutade nationalförsamlingen att inrätta den oberoende nämnden för polisklagomål (Független Rendészeti Panasztestület) för att skapa en instans för klagomål mot polisförfaranden. Nämndens medlemmar utses nationalförsamlingen. Deras förordnande är på sex år. Medlemmarna har juristexamen, de får inte ta emot instruktioner av någon och nämndens arbetsordning regleras i lag.

Nämndens arbete regleras främst av polislagen. Nämndens syfte är att utreda klagomål inom polisens ansvarsområde, men oberoende av hierarkiska förhållanden. Utgångspunkten ska vara skyddet av de grundläggande rättigheterna. Nämnden granskar därför polisens arbete efter särskilda klagomål i enskilda fall, inte rent allmänt och på teoretiska grunder.

2. Befogenheter och förfarande

Vem får inge klagomål, när och hur?

Klagomål får inges av varje person, oavsett nationalitet,

  • som utsatts för en polisåtgärd eller som påverkas av en polisåtgärd
  • eller för vilken polisen har underlåtit att vidta en åtgärd
  • eller som utsatts för tvångsåtgärder från polisens sida och anser att detta medfört att hans eller hennes grundläggande rättigheter inskränkts eller mänskliga rättigheter kränkts.

Klagomål får inges personligen, genom ombud eller av en persons juridiska ombud (om det rör sig om en minderårig person eller en person utan rättshandlingsförmåga, av dennes juridiska ombud). Klagomålet måste inges inom 20 dagar från polisens åtgärd, underlåtenhet att agera eller tvångsåtgärd eller, om klaganden inte fick kännedom om detta förrän senare, inom 20 dagar från den dag han eller hon fick kännedom om detta. Klagomålet ska skickas med post (och ska i så fall vara undertecknat av klaganden personligen) med fax eller med e‑post via nämndens webbplats, eller inges personligen under nämndens kontorstid (efter att ha bokat tid för besök via telefon).

Om ett objektivt hinder hindrade klaganden från att inge sitt klagomål inom tidsfristen kan klagomålet eventuellt inges senare. I så fall måste klaganden kunna styrka skälen till förseningen (t.ex. långvarig sjukhusvård).

En person som missat att inge sitt klagomål inom fristen på 20 dagar, men det fortfarande har gått mindre än trettio dagar från händelsen (eller från när han eller hon fick kännedom om händelsen), kan inge en ansökan till polisledningen (polischefen eller polismästaren) på den ort där de åtgärder som klagomålet avser vidtogs och ändå hålla sig inom tidsfristen. I så fall ansvarar chefen vid den aktuella polisstationen för att klagomålet utreds.

Vad undersöker nämnden?

  • Kravet på att utföra polisuppgifter och instruktioner, brott mot sådana uppgifter eller instruktioner eller underlåtenhet att utföra dessa (särskilt kravet att vidta åtgärder, proportionalitet, identifierbarhet, skyldighet att ge assistans etc.).
  • Polisåtgärder eller underlåtenhet att vidta polisåtgärder, deras lagenlighet (särskilt identitetskontroller, undersökning av kläder, bagage och fordon, gripanden, intag av personer för förhör, utlänningskontroller, åtgärder som vidtas i privata bostäder, trafikkontroller etc.).
  • Användning av tvångsmedel och deras lagenlighet (särskilt fysiska tvångsmedel, handbojor, kemiska ämnen, elpistoler, batonger, vägspärrar, användning av handeldvapen, användning av grupptryck, skingring av folkmassor etc.).

När får nämnden inte inleda ett förfarande eller undersöka sakfrågan i ett ärende?

Nämnden är enligt lag inte bemyndigad, och har därmed inte befogenhet eller rätt att,

  • bedöma allmänna kommentarer, kommentarer som föreslår förbättringar eller kritiska kommentarer eller offentliggöranden av uppgifter av allmänintresse,
  • utreda mindre förseelser, eller sätta ned eller upphäva administrativa böter,
  • bedöma lagenligheten i de åtgärder som har vidtagits under ett straffrättsligt förfarande,
  • bevilja skadestånd,
  • fastställa brottsligt, administrativt eller disciplinärt ansvar hos de poliser som vidtar en åtgärd,
  • granska lagenligheten i beslut som fattats i administrativa eller straffrättsliga förfaranden.

Om polisen har vidtagit en åtgärd som det går att göra invändningar mot under andra förfaranden som pågår, t.ex. straffrättsliga eller administrativa förfaranden, måste klaganden dessutom använda sig av tillgängliga rättsmedel och göra sina invändningar i de andra förfarandena, om inte klagandens invändningar rör det sätt som polisen agerade på under förfarandet (t.ex. den ton som användes när ett vittne förhördes eller det sätt som ett hus genomsöktes på). I så fall har nämnden också rätt att genomföra undersökningen.

Vad man behöver känna till om förfarandet

För att få sitt ärende utrett kan klaganden välja mellan att inge sitt klagomål till polischefen för den polismyndighet som vidtog åtgärden eller till nämnden. Klaganden kan således välja om en enhet inom polisen (polischefen för den polismyndighet som vidtog åtgärden) eller ett oberoende organ utanför polisen (nämnden) ska utreda klagomålet. Syftet med denna bestämmelse är samtidigt att separera de två förfarandena från varandra. Vid varje givet tillfälle får endast ett av förfarandena vidtas, nämligen det förfarande som klaganden valt.

Nämnden har dessutom rätt att göra förfrågningar om varje klagomål som ingetts till polisen, och om den får kännedom om ett ärende där villkoren för ett ingripande från nämndens sida är uppfyllda underrättar den klaganden och den polismyndighet som handlägger ärendet om detta. Inom åtta dagar från underrättelsen får klaganden begära att polismyndigheten ska bedöma klagomålet, grundat på en undersökning som nämnden genomfört. Den polismyndighet som handlägger ärendet ska avbryta handläggningen när den mottar nämndens underrättelse. Klagandena kan under förfarandet själva ta initiativ till att ärendet hänskjuts på detta sätt ända fram till dess att det slutliga förvaltningsbeslutet meddelas. Om villkoren för att hänskjuta ärendet är uppfyllda kommer handläggningen att fortsätta i enlighet med förfarandet i nämnden.

Vid en undersökning av sakfrågan i ett klagomål försöker nämnden fastställa huruvida de polisåtgärder som beskrivs i klagomålet vidtogs i enlighet med reglerna, huruvida de var nödvändiga, motiverade och proportionella och huruvida de kränkte några av klagandens grundläggande rättigheter.

Om det under undersökningen fastställs att klagandens grundläggande rättigheter har kränkts måste nämnden också bedöma hur allvarlig kränkningen är i förhållande till samtliga omständigheter i ärendet. Om nämnden finner att

  • ingen kränkning har skett (t.ex. på grund av att inskränkningen av klagandens grundläggande rättigheter var laglig), eller
  • kränkningen av en grundläggande rättighet inte kan fastställas på grund av motstridiga uppgifter i inlagorna, och detta problem inte kan lösas med hjälp av de dokument som är för handen,
  • en grundläggande rättighet kränktes, men kränkningen är av mindre vikt,

vidarebefordrar nämnden sin bedömning till chefen för behörig polismyndighet. Denne fattar sedan beslut i enlighet klagomålsförfarandet, grundat på de officiella regler som styr polisen och med beaktande av nämndens rättsliga bedömning. Klaganden kan överklaga beslutet till högre instans. Klaganden har även möjlighet att begära omprövning av beslutet, i enlighet med lagen om allmänna regler för administrativa förfaranden och tjänster (förvaltningslagen). Klagande kan i förväg motsätta sig att nämnden hänskjuter prövningen av klagomålet till behörig polismyndighet om de exempelvis befarar att de inte kommer att bedömas opartiskt och är rädda för eventuella konsekvenser. I så fall blir nämnden tvungen att avsluta förfarandet, eftersom ärendet inte kan hänskjutas om klaganden motsätter sig detta.

Om nämnden finner att en allvarlig kränkning av grundläggande rättigheter har skett vidarebefordrar den – beroende på vilken myndighet som berörs – sin bedömning till den ungerska rikspolischefen, generaldirektören för polisens avdelning för internutredningar eller generaldirektören för avdelningen för terroristbekämpning, som fattar ett beslut om klagomålet grundat på tillämpliga bestämmelser och med beaktande av nämndens rättsliga bedömning. Om det beslut som fattas av det organ som handlägger ärendet skiljer sig från nämndens bedömning måste skälen till detta anges. Ett polisbeslut som meddelas på detta sätt kan naturligtvis också överklagas till domstol. Nämndens bedömning kan användas i det domstolsförfarandet.

Närmare bestämmelser om nämndens arbetssätt finns i nämndens arbetsordning, som finns på dess webbplats.

3. Kontaktuppgifter

Postadress: H-1358 Budapest, Széchenyi rakpart 19.

Telefon: +36-1/441-6501
Fax: +36-1/441-6502

E-post: Länken öppnas i ett nytt fönsterinfo@repate.hu
Webbplats: https://www.repate.hu/index.php?lang=hu

III. Övriga

III.1 Ungerns åklagarmyndighet

1. Hur Ungerns åklagarmyndighet är organiserad

Ungerns åklagarmyndighet är ett oberoende konstitutionellt organ som endast lyder under lagen.

Åklagarmyndigheten leds av riksåklagaren som utses av nationalförsamlingen bland de allmänna åklagarna. Förordnandet är på nio år, och enligt offentlig rätt svarar riksåklagaren inför parlamentet. Riksåklagaren är skyldig att varje år överlämna en rapport om myndighetens verksamhet.

Ungerns åklagarmyndighet består av

  1. riksåklagarens kontor
  2. kontor för chefsåklagare vid appellationsdomstolar
  3. chefsåklagarkontor
  4. distriktsåklagarkontor

Ett oberoende chefsåklagarkontor eller ett distriktsåklagarkontor får i motiverade fall inrättas för att genomföra åklagarutredningar eller andra av åklagarmyndighetens uppgifter.

Det finns fem kontor för chefsåklagare vid appellationsdomstolar och tjugoen chefsåklagarkontor (ett för storstadsregionen Budapest, nitton regionala och ett för centrala utredningar) som lyder under riksåklagarens kontor. Verksamheten vid chefsåklagarkontoren är – med undantag för chefsåklagarkontoret för centrala utredningar – uppdelat mellan straffrättslig och offentligrättslig verksamhet.

Distriktsåklagarkontor och åklagarkontor på distriktsnivå som lyder under chefsåklagarkontoret i storstadsregionen Budapest och de regionala chefsåklagarkontoren handlägger ärenden som inte tilldelats något annat åklagarorgan genom lag eller genom instruktioner från riksåklagaren och utför uppgifter kopplade till åklagarmyndighetens utredningar.

Åklagarmyndighetens vetenskapliga forskningsinstitution, det nationella institutet för kriminologi (Országos Kriminológiai Intézet), ingår i åklagarmyndighetens organisationen men är inte ett åklagarorgan. Det arbetar med att ta fram teorier och praktiska tillämpningar inom brottsforskning, kriminologi och kriminalteknik.

2. Åklagarmyndighetens huvuduppgifter

Riksåklagaren och åklagarmyndigheten är oberoende, och när en allmän åklagare ingriper i rättsskipningen är de exklusiva utövare av statens bestraffningsrätt. Åklagarmyndigheten väcker åtal i brottmål, vidtar åtgärder mot rättsstridigt agerande och underlåtenhet att agera och främjar brottsförebyggande åtgärder.

Riksåklagaren och åklagarmyndigheten

  1. utövar rättigheter i samband med brottsutredningar, i enlighet med lag,
  2. företräder åklagarsidan i brottmålsrättegångar,
  3. granskar att kriminalvården sker på ett lagenligt sätt,
  4. utövar ytterligare befogenheter enligt lag i egenskap av beskyddare av allmänhetens intresse.

Åklagarmyndigheten

  1. utreder sådana ärenden som anges i straffprocesslagen (åklagarutredningar),
  2. övervakar att oberoende utredningar som utförs av en utredningsmyndighet utförs på ett lagenligt sätt (granskning av utredningar),
  3. utövar andra lagstadgade rättigheter i samband med utredningar,
  4. utövar, i egenskap av allmän åklagare, rätten att väcka åtal i brottmål och företräder åklagarsidan i brottmålsrättegångar och utövar den rätt till överklagande som föreskrivs i straffprocesslagen,
  5. övervakar att straff, sekundära påföljder, åtgärder, tvångsmedel för att beröva eller inskränka en persons frihet och uppföljningsåtgärder efterlevs på ett lagenligt sätt, övervakar att lagen om databaser med brottsregister, administrativa register och register över de mest efterlysta brottslingarna efterlevs, och deltar även i förfarandet då domare fastställer straff,
  6. medverkar till korrekt rättstillämpning i domstolsförfaranden (en allmän åklagare deltar i domstolsförfaranden och förfaranden för frivillig rättsvård vid tvistemåls-, arbets-, förvaltnings- och handelsdomstolar),
  7. ser till att organ som utövar verksamhet som offentliga myndigheter eller handlägger tvister utanför domstol följer lagen,
  8. fäster särskild vikt vid åtal beträffande brott som begåtts av barn eller mot barn och vid iakttagandet av de särskilda bestämmelser som gäller vid förvaltnings- och straffrättsliga förfaranden mot minderåriga, samarbetar för att hävda barns rättigheter i den typ av mål som anges i lagstiftningen och inleder förfaranden för att vidta de åtgärder som krävs för att skydda barn,
  9. utför de åligganden som internationella avtal ger upphov till, särskilt när det gäller att tillhandahålla och begära rättshjälp,
  10. utför Ungerns uppgifter som medlem i Eurojust,
  11. tillhandahåller juridiska ombud i stämningar som avser ersättning för kränkningar och skador som orsakats inom ramen för dess verksamhet.

För att värna allmänintresset arbetar åklagarmyndigheten för att se till att alla följer lagen. Vid lagöverträdelser vidtar åklagarmyndigheten åtgärder för att kontrollera lagenlighet, i de mål och på det sätt som anges i lag. Om inte annat anges i lag är åklagarmyndigheten skyldig att vidta åtgärder om ett organ som ålagts att se till att en lagöverträdelse upphör underlåter att vidta de åtgärder som krävs, trots att den enligt grundlagen, en rättsakt eller någon annan lagbestämmelse eller förvaltningsbestämmelse är skyldig att göra detta, eller om åklagaren omedelbart måste vidta åtgärder för att få ett slut på kränkningen av en rättighet som uppstått till följd av en lagöverträdelse.

Åklagarmyndighetens befogenheter och skyldigheter när det gäller att värna allmänintresset i andra mål än brottmål anges i särskild lagstiftning. En allmän åklagare utövar i första hand dessa befogenheter genom att väcka talan vid domstol och inleda förfaranden för frivillig rättsvård, samt genom att inleda förfaranden vid förvaltningsmyndigheter och inge överklaganden.

3. Kontaktuppgifter

Riksåklagaren: Dr Péter Polt
Säte: 1055 Budapest, Markó u. 16.
Postadress: 1372 Budapest, Pf. 438.

Telefonnummer: +36-1354-5500

E-post: Länken öppnas i ett nytt fönsterinfo@mku.hu
Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://mklu.hu/

III.2 Stöd till brottsoffer

Brottsoffermyndigheten (Áldozatsegítő Szolgálat) ger framför allt stöd till offer som har fått fysiska eller psykiska skador (psykiskt trauma, chock) eller drabbats av förluster som en direkt följd av ett brott mot deras person eller egendom. Staten bedömer brottsoffrens behov och ger dem lämplig hjälp.

1. Förfarandet

Stöd till brottsoffer ges av särskilda enheter inom den statliga (eller lokala) förvaltningen. Brottsoffer kan be valfri brottsoffermyndighet om hjälp med sin fordran. De kan även ansöka hos valfri brottsoffermyndighet om omedelbart ekonomiskt stöd, intyg om brottsofferstatus och skadestånd (Länken öppnas i ett nytt fönsterPDF).

Ansökningar om omedelbart ekonomiskt stöd, intyg om brottsofferstatus eller skadestånd måste inges på de relevanta formulären (Länken öppnas i ett nytt fönsteransökningsformulär, Länken öppnas i ett nytt fönsteransökan om intyg om brottsofferstatus). Brottsoffermyndigheten hjälper till att fylla i formulären.

Brottsofferförfarandet är kostnadsfritt.

Ansökningar om omedelbart ekonomiskt stöd får inges inom fem dagar från det att brottet mot en person eller egendom begicks. Skadeståndsansökningar kan inges inom tre månader från det att brottet begicks – förutom vid de undantag som anges i lagen om stöd till brottsoffer och skadestånd från staten.

Överklaganden av brottsoffermyndighetens beslut ska inges till brottsoffermyndigheten inom 15 dagar. De ska dock riktas till justitiemyndigheten.

2. Tjänster

Enligt lagen tillhandahålls följande tjänster:

  • Hjälp med att inge fordringar. Brottsoffermyndigheten hjälper brottsoffer att hävda sina rättigheter på det sätt och i den omfattning som är lämpligt. Detta innebär att myndigheten ger råd till brottsoffer om deras rättigheter och skyldigheter i straffrättsliga och förvaltningsrättsliga förfaranden, villkoren för tillgång till sjukvård, sjukförsäkring, sociala förmåner och annat statligt stöd samt tillhandahåller information, juridisk rådgivning, känslomässigt stöd och alla andra former av praktiskt stöd i detta sammanhang.
  • Omedelbart ekonomiskt stöd. Detta kan beviljas under ett pågående brottmål till det belopp som anges i lagen. Stödet ska gå till bostäder, kläder, resa och mat och till läkarkostnader och begravningskostnader, om brottsoffret inte kan betala dessa kostnader till följd av brottet mot vederbörandes person eller egendom.
  • Intyg om brottsofferstatus. Under ett pågående brottmål intygar brottsoffermyndigheten klientens status som brottsoffer genom ett officiellt intyg som bygger på polisdokument. Brottsoffret kan använda intyget i administrativa förfaranden och andra förfaranden, t.ex. för att få dokument utfärdade eller för att beviljas rättshjälp.
  • Vittnesstöd. Vittnen som kallas till en domstolsförhandling kan be domstolens tjänsteman med ansvar för vittnesstöd om lämpliga råd. Domstolens tjänsteman med ansvar för vittnesstöd är en tjänsteman som, i enlighet med relevant lagstiftning, ger vittnen råd i samband med avläggandet av vittnesmål, så att det blir lättare för dem att delta i domstolsförhandlingen.
  • Tillhandahållande av skyddat boende. Staten erbjuder vid behov skyddat boende till de ungerska medborgare och personer med rätt att fritt röra och uppehålla sig i Ungern som har identifierats som offer för människohandel, oavsett om ett straffrättsligt förfarande har inletts.
  • Skadestånd från staten. Anhöriga till en person som dödats vid ett våldsbrott mot en person, eller en person som skadats allvarligt vid ett sådant brott, kan ansöka om skadestånd från staten i form av ett engångsbelopp eller en månatlig utbetalning om de är behövande i den mening som avses i lagen.

3. Kontaktuppgifter

Tillgång till gratis stödlinje för brottsoffer dygnet runt från nät i Ungern:

+36 (1) 80 225 225

Länken öppnas i ett nytt fönsterBrottsoffermyndigheten

Närmare information om Länken öppnas i ett nytt fönsterstöd till brottsoffer.

III.3 Rättshjälp

Enligt lagen om rättshjälp är huvudsyftet med myndigheten för rättshjälp (Jogi Segítségnyújtó Szolgálat) att ge professionell juridisk rådgivning till personer med sociala behov så att de kan hävda sina rättigheter och lösa sina rättstvister – inom vissa tidsfrister och på ett särskilt sätt.

1. Förfarandet

En ansökan om rättshjälp kan inges personligen eller med post (Länken öppnas i ett nytt fönsterRättshjälp – kontaktuppgifter) till den enhet (det ”regionkontor”) som ansvarar för rättshjälp vid behörig regional (eller lokal) myndighet på den ort där sökanden har hemvist eller är varaktigt bosatt, eller om denna inte kan fastställas, till deras postadress eller arbetsplats genom att fylla i och underteckna ett formulär (http://igazsagugyihivatal.gov.hu/dokumentumok-jogi-segitsegnyujtas) och bifoga de bilagor som krävs. Ansökan är gratis.

Om regionkontoret utfärdar ett (slutligt) beslut om beviljande av rättshjälp kan den berörda personen sedan få tillgång till tjänster hos valfri jouradvokat (advokater, advokatbyråer, civilsamhällsorganisationer) på justitiemyndighetens förteckning över jouradvokater (http://www.kimisz.gov.hu/alaptev/nepugyvedje/nevjegyzek).

Överklaganden av rättshjälpsmyndighetens beslut ska inges till regionkontoret inom 15 dagar. De ska dock riktas till justitiemyndigheten.

2. De viktigaste formerna av rättshjälp

A.) Stöd vid förfaranden utanför domstol

  • om talan ännu inte väckts för att lösa en tvist,
  • råd och/eller hjälp med att utarbeta dokument,
  • ger inte rätt att företrädas av ett juridiskt ombud, jouradvokaten får inte agera på klientens vägnar eller i dennes ställe.

B.) Stöd vid domstolsförfaranden

  • om ett mål redan pågår,
  • tillgång till ett juridiskt ombud,
  • kan inte beviljas den person som begått brottet eller förseelsen,
  • brottsoffret kan få tillgång till ett juridiskt ombud redan i utrednings- och åtalsstadiet av ett straffrättsligt förfarande.

C.) I enkla ärenden ger brottsoffermyndigheten korta, muntliga råd utan att pröva vilka medel klienten förfogar över.

3. Villkor för att ha rätt till rättshjälp

A.) I tvistemål och mål som inte är tvistemål:

  • Staten täcker avgifterna för jouradvokaten/det juridiska ombudet eller förskottsbetalar avgifterna för juridisk rådgivning under ett år om klientens inkomst- och egendomssituation uppfyller de lagstadgade kriterierna.
  • Staten förskottsbetalar avgifterna för juridisk rådgivning för varje klient som brottsoffermyndigheten i ett enskilt förfarande har fastställt har utsatts för brott och som uppfyller de lagstadgade inkomst- och egendomsvillkoren.

B.) I brottmål:

  • Staten förskottsbetalar avgifterna för jouradvokaten/det juridiska ombudet under ett år om klientens inkomst- och egendomssituation uppfyller de lagstadgade kriterierna.
  • Staten förskottsbetalar avgifterna för juridisk rådgivning för varje klient som brottsoffermyndigheten i ett enskilt förfarande har fastställt har utsatts för brott och som uppfyller de lagstadgade inkomst- och egendomsvillkoren.

C.) Gemensamma bestämmelser:

Klienter måste styrka sin inkomst och inkomsten för andra personer som de delar hushåll med med hjälp av de dokument som anges i lagen om rättshjälp.

I lagen anges de fall där stöd inte får beviljas, t.ex. vid utarbetandet av avtal, om inte avtalsparterna gemensamt ansöker om stöd och stödvillkoren till fullo uppfylls, eller för tullärenden etc.

4. Kontaktuppgifter

Länken öppnas i ett nytt fönsterRegionkontor:

Närmare information om Länken öppnas i ett nytt fönsterrättshjälp.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 22/12/2017