Stäng

NU FINNS EN NY BETAVERSION AV PORTALEN!

Testa betaversionen av den europeiska e-juridikportalen och berätta vad du tycker!

 
 

menu starting dummy link

Page navigation

menu ending dummy link

Konkurs - Frankrike

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på franska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till engelska är dock redan färdig.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Mot vem kan insolvensförfaranden inledas?

Alla personer som bedriver närings- eller hantverksverksamhet, alla jordbrukare eller andra fysiska personer som bedriver verksamhet som egenföretagare, inklusive utövare av ett fritt yrke som regleras i lag eller genom en skyddad yrkesbeteckning, och alla privaträttsliga enheter kan blir föremål för undsättningsåtgärder (procédure de sauvegarde), företagsrekonstruktion (procédure de redressement judiciaire) eller likvidation (procédure de liquidation judiciaire).

Insolvensförfaranden kan inledas mot en egenföretagare som kan klassificeras som entreprenör.

Ett ackordsförfarande kan endast inledas mot en person som bedriver näringsverksamhet. Vid företagsrekonstruktion eller likvidation kan personen redan ha upphört att bedriva näringsverksamhet när förfarandet inleds.

Privaträttsliga enheter som kan bli föremål för ett insolvensförfarande inkluderar icke-kommersiella företag, ekonomiska intressegrupper, föreningar, fackförbund, yrkes- eller branschorganisationer och arbetsråd.

Ett insolvensförfarande kan inte inledas mot grupper av privaträttsliga enheter som inte är juridiska personer, som t.ex. samriskföretag eller företag som håller på att slås samman.

Ett insolvensförfarande kan inte heller inledas mot offentligrättsliga juridiska personer.

Påskyndat undsättningsförfarande och påskyndat finansiellt undsättningsförfarande

En gäldenär kan använda sig av ett påskyndat undsättningsförfarande (procédure de sauvegarde accélérée) eller ett påskyndat finansiellt undsättningsförfarande (procédure de sauvegarde financière accélérée) om hans räkenskaper har godkänts av eller upprättades av en revisor och om gäldenären har fler än 20 anställda eller om bolaget har en omsättning efter skatt på mer än 3 miljoner euro eller en balansräkning på mer än 1,5 miljoner euro. Det påskyndade undsättningsförfarandet och det påskyndade finansiella undsättningsförfarandet kan även användas av gäldenärer som tillämpar koncernredovisning.

2 Under vilka förutsättningar kan man inleda ett insolvensförfarande?

Ett undsättningsförfarande inleds om gäldenären upplever oöverstigliga svårigheter men ännu inte har ställt in betalningarna.

En företagsrekonstruktion inleds om gäldenärens skulder överskrider tillgångarna och gäldenären har ställt in betalningarna.

Syftet med en företagsrekonstruktion är att göra det möjligt för företaget att fortsätta sin verksamhet, behålla sina anställda och betala sina skulder. Företagets ledning måste begära att detta förfarande ska inledas inom 45 dagar från betalningsinställelsen.

Ett likvidationsförfarande inleds om företaget har ställt in betalningarna och det är uppenbart att en företagsrekonstruktion inte är möjlig.

Det är bara gäldenären som kan begära att ett undsättningsförfarande ska inledas.

Företagsrekonstruktion eller likvidation kan däremot begäras av gäldenären, borgenären eller den allmänna åklagaren, under förutsättning att ett förlikningsförfarande (procédure de conciliation) inte pågår.

Beslutet om att inleda ett insolvensförfarande har rättsverkan från och med kl. 00.00 den dag det meddelades.

Gäldenären underrättas om beslutet att inleda förfarandet inom åtta dagar från den dag beslutet meddelades och beslutet översänds till förvaltaren och åklagarmyndigheten, inklusive i de andra medlemsstater där gäldenären har ett driftställe.

Beslutet har direkt effekt för samtliga berörda parter.

Senast femton dagar efter att domen meddelades förs den in i bolagsregistret, handelsregistret eller i ett särskilt register som förs vid den regionala domstolens kansli.

Ett utdrag ur domen förs in i Bodac (den officiella tidningen för civil- och handelsrättsliga kungörelser) och i ett register för rättsliga meddelanden på den ort där gäldenären har sitt säte eller bolagsadress.

Påskyndat undsättningsförfarande och påskyndat finansiellt undsättningsförfarande

Det finns även ett påskyndat undsättningsförfarande och ett påskyndat finansiellt undsättningsförfarande.

Det påskyndade undsättningsförfarandet kan inledas på begäran av en gäldenär som har inlett ett ackordsförfarande och som kan visa att han eller hon har utarbetat en plan för att säkerställa företagets fortsatta verksamhet.

Att gäldenären har ställt in betalningarna utgör inte i sig ett hinder för att inleda det påskyndade undsättningsförfarandet, förutsatt att detta inte skedde mer än 45 dagar före begäran om att inleda ett ackordsförfarande.

Det påskyndade finansiella undsättningsförfarandet kan inledas på samma villkor som det påskyndade undsättningsförfarandet och om gäldenärens bokföring visar att hans eller hennes skuld gör att endast de borgenärer som ingår i borgenärskommittén kan anta en undsättningsplan.

3 Vilka tillgångar ingår i konkursboet? Hur behandlas de tillgångar som förvärvas av gäldenären efter att insolvensförfarandet har inletts?

Insolvensförfarandet omfattar gäldenärens samtliga tillgångar.

Om gäldenären är en enskild näringsidkare ingår även hans eller hennes personliga tillgångar.

Kreditgivare är dock enligt lag förbjudna att utmäta den bostad en enskild näringsidkare som bedriver handel, industriverksamhet, hantverksverksamhet eller jordbruksverksamhet eller utövar ett fritt yrke använder som sin huvudsakliga bostad.

Andra bebyggda eller obebyggda fastigheter som inte används för affärsändamål kan bli föremål för en förklaring om undantag från utmätning. Denna förklaring, som ska upprättas inför en notarie och offentliggöras, gäller endast för kreditgivare vars fordringar uppkom efter offentliggörandet.

Förbudet för kreditgivare att utmäta gäldenärens huvudsakliga bostad syftar till att skydda gäldenären och hans eller hennes familj.

4 Vilka befogenheter har gäldenären respektive konkursförvaltaren?

Gäldenärens befogenhet att råda över sin egendom upphör

Undsättningsåtgärder och företagsrekonstruktion

Om ett undsättningsförfarande eller ett rekonstruktionsförfarande inleds behåller gäldenären besittningen över sin egendom och fortsätter att driva sitt företag.

I ett undsättningsfarande övervakar eller bistår en av domstol utsedd förvaltare gäldenären vid driften av företaget, i enlighet med det mandat som domstolen har angett.

Vid en företagsrekonstruktion bistår den av domstolen utsedda förvaltaren (administrateur judiciaire) gäldenären vid driften av företaget, eller driver i gäldenärens ställe, helt eller delvis, själv företaget.

Likvidation

I ett likvidationsförfarande fråntas gäldenären rätten att förvalta eller förfoga över sina tillgångar. Likvidatorn (liquidateur) utövar gäldenärens rättigheter och vidtar åtgärder beträffande gäldenärens affärstillgångar. Likvidatorn förvaltar således gäldenärens tillgångar. Likvidatorn förvaltar alltså gäldenärens tillgångar.

Förvaltare

Förvaltare utses av domstol. De verkar under överinseende av åklagarmyndigheten och utövar ett reglerat yrke.

Dessa specialiserade yrkesutövare måste föras in i nationella förteckningar och uppfylla stränga krav i fråga om lämplighet och god karaktär.

Det är även möjligt att utse personer som inte är uppförda i dessa förteckningar, men som har särskild erfarenhet eller särskilda kvalifikationer på det aktuella området.

Domstolen utser förvaltare när ett förfarande inleds.

Förvaltare kan bli civilrättsligt skadeståndsskyldiga enligt vanlig lagstiftning.

Förvaltarnas arvode fastställs enligt en tabell i ett dekret. Domstolen tar ut förvaltarnas ersättning av gäldenären i enlighet med tabellen.

Förvaltarnas och gäldenärens befogenheter

Förvaltare som utses av domstol

I princip utser den domstol som inleder ett undsättningsförfarande eller ett rekonstruktionsförfarande en förvaltare. Förvaltaren kan föreslås av gäldenären under undsättningsförfarandet eller av åklagarmyndigheten.

Det är inte obligatoriskt att utse en förvaltare om gäldenären har färre än 20 anställda och gäldenärens omsättning efter skatt är mindre än 3 miljoner euro.

Vid ett påskyndat undsättningsförfarande eller ett påskyndat finansiellt undsättningsförfarande är det alltid obligatoriskt att utse en förvaltare.

Under ett undsättningsförfarande övervakar eller bistår den av domstolen utsedda förvaltaren gäldenären vid driften av företaget, i enlighet med det mandat som domstolen har angett.

Under en företagsrekonstruktion bistår den av domstolen utsedda förvaltaren gäldenären vid driften av företaget, eller driver i gäldenärens ställe, helt eller delvis, själv företaget.

Den förvaltare som domstolen har utsett måste vidta, eller se till att gäldenären vidtar, de åtgärder som krävs för att bevara företagets rättigheter gentemot företagets gäldenärer och de åtgärder som krävs för att behålla företagets produktionskapacitet.

Den förvaltare som domstolen har utsett har särskilda befogenheter, t.ex. befogenhet att använda sin underskrift för att använda bankkonton som tillhör en gäldenär som har förbjudits att skriva ut checkar, befogenhet att fortsätta gällande avtal och befogenhet att göra nödvändiga personalnedskärningar.

Tvångsförvaltare som utses av domstol

I alla kollektiva förfaranden är det obligatoriskt för domstolen att utse en tvångsförvaltare (mandataire judiciaire).

Tvångsförvaltaren har till uppgift att företräda borgenärerna och deras kollektiva intressen.

Tvångsförvaltaren upprättar en förteckning över deklarerade fordringar, inklusive lönefordringar, och anger huruvida fordringarna bör beviljas, avslås eller hänskjutas till behörig domstol. Förteckningen översänds till konkursdomstolen.

Likvidator

I ett likvidationsförfarande utser domstolen en likvidator.

Likvidatorn kontrollerar fordringarna och realiserar gäldenärens tillgångar så att de återstående tillgångarna kan fördelas bland borgenärerna.

Likvidatorn genomför personalnedskärningar och kan välja att låta gällande avtal fortsätta.

Likvidatorn företräder en gäldenär som fråntagits rätten att råda över sin egendom och utövar de flesta av gäldenärens rättigheter och utför de flesta handlingar som rör dessa tillgångar under likvidationsförfarandet. Däremot får likvidatorn inte utöva gäldenärens ideella rättigheter.

5 Vilka villkor gäller för kvittning?

Kvittning är ett sätt att fullgöra ömsesidiga förpliktelser upp till det lägre av beloppen.

Kvittning kan endast göras mellan två personer med symmetriska ömsesidiga fordringar och skulder.

Kvittning innebär således att ömsesidiga fordringar fullgörs åt båda hållen.

I princip är det förbjudet för gäldenären att betala en fordran som uppkommit före beslutet om att inleda ett undsättningsförfarande eller ett rekonstruktionsförfarande.

Förbudet mot att betala tidigare skulder hävs dock om relaterade fordringar betalas genom kvittning. Ömsesidiga fordringar som uppkommer eller härrör från fullgörandet eller underlåtenheten att fullgöra samma avtal anses vara relaterade fordringar.

Om en fordran som är relaterad till den tidigare fordran uppkommer efter beslutet om att inleda förfarandet kan den kvittas mot den tidigare fordran, förutsatt att den sistnämnda har anmälts.

Ömsesidiga fordringar anses vara relaterade om de har uppkommit från eller härrör från fullgörandet av samma avtal eller grupp av avtal, eller underlåtenhet att fullgöra dessa.

6 Hur påverkar insolvensförfarandet gäldenärens gällande avtal?

Förfarande för att fortsätta gällande avtal

Inledandet av insolvensförfarandet påverkar inte de avtal som finns mellan gäldenären och hans eller hennes avtalsparter (leverantörer, kunder) den dag förfarandet inleds.

Ett gällande avtal är ett avtal som finns och tillämpas när förfarandet inleds, ett avtal som ska fullgöras i etapper och som ännu inte har löpt ut den dagen eller ett avtal som genast ska fullgöras, och som ännu inte har fullgjorts, men som redan har ingåtts.

Motparten i det gällande avtalet har företrädesrätt och prioriteras framför andra borgenärer vid betalning.

Undsättningsåtgärder och företagsrekonstruktion

Avtalet fortsätter automatiskt som förut. Den förvaltare som domstolen har utsett har möjlighet att kräva att avtalet ska fortsätta gälla under förutsättning att de varor och tjänster som levereras till förvaltaren betalas.

Om domstolen inte har utsett någon förvaltare har gäldenären, efter medgivande från den tvångsförvaltare som domstolen har utsett, möjlighet att kräva att gällande avtal fullgörs.

Det fortsatta avtalet fullgörs på vanligt sätt, i enlighet med avtalsbestämmelserna.

Den förvaltare som domstolen har utsett har möjlighet att häva avtalet med motiveringen att gäldenären inte förväntas fullgöra avtalet, om förvaltaren konstaterar att gäldenären saknar tillräckliga medel för att fullgöra sina skyldigheter.

Det gällande avtalet hävs automatiskt om den förvaltare som domstolen har utsett inte inom en månad uttryckligen kräver att avtalet ska fullgöras.

Detsamma gäller vid utebliven betalning och om motparten inte godtar att avtalsförhållandet fortsätter.

Den förvaltare som domstolen har utsett kan även ansöka hos konkursdomstolen om att häva det gällande avtalet, om det är nödvändigt att häva avtalet för att kunna skydda eller rekonstruera gäldenären, och under förutsättning att motpartens intressen inte skadas allt för mycket.

Likvidation

I princip behålls alla gällande avtal.

Det är bara likvidatorn som kan kräva att de gällande avtalen ska fullgöras genom leverans av de utlovade varorna och tjänsterna till gäldenären.

Det gällande avtalet hävs automatiskt om likvidatorn inte inom en månad uttryckligen kräver att avtalet ska fullgöras.

Detsamma gäller om gäldenärens fullgörande avser betalning av ett penningbelopp, den dag avtalsparten underrättas om likvidatorns beslut att inte fortsätta avtalet, samt vid utebliven betalning.

Likvidatorn har även möjlighet att häva avtalet med motiveringen att gäldenären inte förväntas fullgöra avtalet om likvidatorn konstaterar att gäldenären saknar tillräckliga medel för att fullgöra sina skyldigheter.

Om fullgörandet avser en annan förpliktelse än betalningen av ett penningbelopp kan likvidatorn också be konkursdomstolen häva avtalet, om detta krävs för likvidationen och motpartens intressen inte skadas allt för mycket.

Överlåtelse av gällande avtal

Vid företagsrekonstruktion kan domstolen besluta, om rekonstruktionsplanen öppnar för försäljning av affärsverksamheten till tredje man, att sådana avtal som är användbara för företaget ska överlåtas (hyresavtal, leveransavtal, franchiseavtal, leasingavtal, drifttillstånd).

7 Hur påverkar insolvensförfarandet förfaranden som inleds av enskilda borgenärer (med undantag för pågående rättegångar)?

I ett insolvensförfarande får borgenärer endast åberopa sina rättigheter gentemot gäldenären enligt insolvensförfarandet och kan inte vidta enskilda åtgärder för att få betalt av gäldenären.

Den dom som avslutar ett likvidationsförfarande på grund av att tillgångarna inte räcker för att betala fordringarna medför inte att borgenärerna återfår rätten att vidta enskilda åtgärder mot gäldenären.

Följande undantag finns till denna regel:

– Åtgärder som rör varor som förvärvats genom arv under likvidationsförfarandet.

– Om fordran har uppkommit till följd av ett brott där gäldenärens skuld fastställts eller rör borgenärens personliga rättigheter.

– Om fordran har uppkommit till följd av ett bedrägligt beteende gentemot de organ som ansvarar för de sociala trygghetssystemen. Fordrans bedrägliga ursprung fastställs antingen i ett domslut eller genom en påföljd som fastställt av en myndighet för social trygghet.

I följande fall återfår borgenärerna också sin rätt att vidta enskilda åtgärder:

– Om gäldenären har försatts i personlig konkurs.

– Om gäldenären har befunnits skyldig till bedräglig konkurs.

– Om gäldenären (vad någon av hans tillgångar beträffar) eller en juridisk person som han satt i ledningen för tidigare har varit föremål för ett likvidationsförfarande (på grund av otillräckliga tillgångar) som avslutades mindre än fem år innan det förfarande som gäldenären nu är föremål för inleddes och gäldenären, under de fem år som föregick det datumet, har gynnats av skuldeftergift.

– Om förfarandet inleddes som ett territoriellt förfarande i den mening som avses i artikel 3.2 i rådets förordning (EG) nr 1346/2000 av den 29 maj 2000 om insolvensförfaranden.

Vid bedrägeri gentemot en eller flera borgenärer tillåter domstolen dessutom att en borgenär återupptar ett enskilt förfarande mot gäldenären. Domstolen fattar sitt beslut när förfarandet avslutas, efter att ha hört eller vederbörligen kallat gäldenären, likvidatorn och tillsynsmännen. På begäran av en berörd part får domstolen fatta sitt beslut vid en senare tidpunkt, på samma villkor.

8 Hur påverkar insolvensförfarandet pågående förfaranden som redan har inletts av enskilda borgenärer?

Ett beslut om att inleda ett insolvensförfarande avbryter eller förbjuder åtgärder som vidtagits mot gäldenären för att få betalt för en penningfordran eller för att häva ett avtal på grund av underlåtenhet att betala en penningfordran.

Verkställighetsförfaranden och skyddsåtgärder skjuts också upp.

Åtgärder som borgenärer vidtagit innan ett kollektivt förfarande inleddes avbryts eller skjuts upp.

Alla tidigare borgenärer berörs därför, oavsett om de är säkrade eller inte.

Avbrytandet av eller förbudet mot förfarandet gäller alla insolvensförfaranden.

Pågående förfaranden avbryts till dess att borgenären har anmält sin fordran.

De återupptas sedan automatiskt, men syftar endast till att bekräfta fordran och fastställa beloppet, inte till att förplikta gäldenären att betala.

Under observationsperioden fortsätter andra rättsprocesser och verkställighetsförfaranden mot gäldenären än de som anges ovan, efter ingripande av den tvångsförvaltare som domstolen har utsett, och den förvaltare som domstolen har utsett om han eller hon har till uppgift att bistå eller företräda gäldenären, eller efter det att förfarandet har återupptagits på initiativ av den tvångsförvaltare eller förvaltare som domstolen har utsett.

9 Hur brukar borgenärerna delta i insolvensförfarandet?

Undsättningsförfarande och rekonstruktionsförfarande

Inför antagandet av en skyddsplan rådfrågas borgenärerna om betalningsvillkor och skuldeftergift.

Förslagen överlämnas av den förvaltare som domstolen utsett till den tvångsförvaltare som domstolen utsett och som företräder borgenärerna.

Den tvångsförvaltare som domstolen har utsett erhåller ett godkännande från varje borgenär som anmält sin fordran, antingen var för sig eller tillsammans.

Den tvångsförvaltare som domstolen har utsett är inte bunden att rådfråga de borgenärer för vilken den föreslagna planen inte innebär någon förändring av betalningsvillkoren eller som föreskriver full kontantbetalning så snart planen har antagits eller fordringarna godtagits.

Borgenärskommittéer

Om gäldenären har fler än 150 anställda och en omsättning på mer än 20 miljoner euro inrättas en borgenärskommitté som yttrar sig om de planerade förslagen för att betala av skulderna.

Borgenärskommittén samlar olika kategorier av borgenärer vid separata möten. Vid dessa lägger den fram förslag som borgenärerna kan diskutera och fatta majoritetsbeslut om.

Det finns även en kreditinstitutskommitté som består av finansbolag, kreditinstitut och likställda institut, och en handelsborgenärskommitté för de främsta varu- och tjänsteleverantörerna. Om det finns innehavare av obligationer sammankallas ett möte med alla borgenärer som innehar obligationer som emitterats i Frankrike eller utomlands för att diskutera det förslag till plan som borgenärskommittén har antagit.

Den förvaltare som domstolen har utsett måste samråda med borgenärskommittéerna om förslaget till plan och rösta för en plan innan domstolen kan fatta sitt beslut.

Om det finns borgenärskommittéer kan varje borgenär som ingår i en kommitté lägga fram alternativa förslag till det förslag till plan som gäldenären har lagt fram.

Förslaget till plan kan därför komma från gäldenären eller, vid företagsrekonstruktion, från förvaltaren med gäldenärens samtycke, men även vara ett resultat av ett initiativ från borgenärer som ingår i dessa kommittéer. Den plan som antas av kommittéerna och, om det rör sig om en separat plan, den plan som stöds av gäldenären och förvaltaren, kan sedan läggas fram för domstolen på samma gång.

Påskyndat undsättningsförfarande

Om ett påskyndat undsättningsförfarande inleds är det obligatoriskt att inrätta borgenärskommittéer – kreditinstitutskommittéer och handelsborgenärskommittéer – och i förekommande fall hålla en bolagsstämma.

Enskilda samråd hålls även med de borgenärer som inte är medlemmar i en borgenärskommitté.

Påskyndat finansiellt undsättningsförfarande

Om ett påskyndat finansiellt undsättningsförfarande inleds behöver bara en borgenärskommitté inrättas och, i förekommande fall, en bolagsstämma hållas.

10 I vilken mån kan konkursförvaltaren använda eller avyttra de tillgångar som ingår i konkursboet?

11 Vilka fordringar ska anmälas gentemot konkursboet och hur behandlas fordringar som uppkommer efter det att insolvensförfarandet har inletts?

Alla fordringar som uppkommit före beslutet om att inleda förfarandet måste anmälas, oavsett deras natur eller karaktär, dvs. oavsett om det rör sig om handelsrättsliga, civilrättsliga, förvaltningsrättsliga (statskassan, institutioner för social välfärd och social trygghet) eller straffrättsliga fordringar (böter). Det är oväsentligt om fordran är osäkrad eller prioriteras, har eller inte har förfallit, är säker eller villkorad.

Fordringar som uppkommer efter beslutet om att inleda förfarandet och som rör genomförandet av förfarandet eller fordringar i utbyte för varor eller tjänster som levererats till gäldenären inom ramen för hans eller hennes affärsverksamhet betalas den dag de förfaller till betalning.

12 Enligt vilka regler ska fordringar anmälas, styrkas och godtas?

Alla borgenärer vars fordran uppkommit före beslutet om att inleda förfarandet är vid undsättningsförfaranden och rekonstruktionsförfaranden skyldiga att anmäla sina fordringar till den tvångsförvaltare som domstolen utsett och vid likvidation till likvidatorn.

Fordringarna måste anmälas inom två månader från offentliggörandet av beslutet om att inleda förfarandet.

Gäldenären kan på samma villkor även själv anmäla en fordran som en av hans borgenärer har.

Anmälan rör även vissa fordringar som uppkommit efter beslutet om att inleda förfarandet, dvs. fordringar som inte omfattas av förmånsrätt och som är efterställda fordringar som gynnar företaget eller fordringar som hör ihop med processuella krav.

Av den anmälda fordran måste det framgå vilka belopp som har förfallit och vilka belopp som kommer att förfalla till betalning, förfallodagarna, hur rangordningen ser ut eller om det finns någon säkerhet samt hur räntan ska beräknas.

Inget särskilt formulär behövs för att anmälan en fordran. Det räcker att anmälan i sig på ett otvetydigt sätt visar att borgenären verkligen vill få betalt för sin fordran, få den registrerad i förteckningen över fordringar och delta i förfarandet.

Efter att ha mottagit gäldenärens synpunkter upprättar den tvångsförvaltare som domstolen har utsett en förteckning över anmälda fordringar, tillsammans med en rekommendation om huruvida fordringarna bör godtas, avvisas eller hänskjutas till behörig domstol.

Förteckningen överlämnas till konkursdomstolen och meddelas den förvaltare som domstolen har utsett.

Innan konkursdomstolen godtar eller avvisar en fordran styrker den fordrans existens, belopp och natur, i enlighet med den bevisning som har lagts fram av den som anmälde fordran och, i förekommande fall, den bevisning som har lagts fram av de som hörts och av den tvångsförvaltare som domstolen har utsett.

Borgenärer som inte har anmält sina fordringar inom den föreskrivna tidsfristen utesluts. Om de inte lyckas utverka att konkursdomstolen häver uteslutningen kan de vid antagandet av en plan eller realiseringen av gäldenärens tillgångar därför inte delta i den fördelning av tillgångar eller utdelning som fordran ger upphov till.

Om uteslutningen hävs kan de delta i de fördelningar av tillgångar som sker på deras begäran.

Påskyndat undsättningsförfarande och påskyndat finansiellt undsättningsförfarande

För de borgenärer som har deltagit i förlikningsförfarandet upprättar gäldenären en förteckning över varje borgenärs fordringar som måste anmälas. Förteckningen bestyrks av gäldenärens revisor och deponeras på domstolens kansli.

Den tvångsförvaltare som domstolen har utsett överlämnar till varje borgenär det utdrag ur förteckningen som rör hans eller hennes fordran.

13 Enligt vilka regler ska behållningen fördelas? Hur bestäms prioritetsordningen för borgenärernas fordringar och rättigheter?

En prioriterad borgenär garanteras betalning för sin fordran före gäldenärens övriga vanliga, osäkrade borgenärer, om ett kollektivt förfarande har inletts mot gäldenären.

En borgenär kan ha förmånsrätt

– på grund av att han är i besittning av en garanti som beviljats av hans gäldenär eller som han har mottagit genom ett domstolsbeslut, eller

– på grund av att han, till följd av sin ställning, har tilldelats en lagstadgad förmånsrätt.

Alla prioriterade borgenärer är inte likvärdiga. Om det finns flera prioriterade borgenärer betalas de i den ordning som fastställs i lagstiftningen, men före de osäkrade borgenärerna.

De osäkrade borgenärerna betalas med medel ur gäldenärens återstående tillgångar, efter att de prioriterade borgenärerna har betalats. Fördelningen sker proportionellt.

Prioriteringsordning

Undsättningsförfarande och rekonstruktionsförfarande

Intäkterna från försäljningen av fast egendom fördelas mellan borgenärerna i följande ordning:

  1. ”Superförmånsrätt” för lönefordringar: utbetalning av utestående lön för de senaste sextio dagarnas arbete före beslutet om att inleda förfarandet.
  2. Domstolskostnader som uppkommit efter beslutet om att inleda förfarandet för att uppfylla de krav som gäller för genomförandet av förfarandet: kostnader som rör bevarande av tillgångar, realisering av tillgångar och fördelning av intäkterna bland borgenärerna (inventering och annonskostnader, ersättning till företrädare som domstolen förordnat etc.).
  3. Fordringar som garanteras genom förmånsrätt för förlikning: borgenärer som skjuter till nytt kapital eller levererar nya varor eller tjänster i syfte att säkerställa företagets fortsätta verksamhet eller överlevnad.
  4. Förmånsrätt för fordringar som uppkommer efter beslutet om att inleda förfarandet: fordringar som uppkommer för att uppfylla kraven för att genomföra förfarandet eller för att tillfälligt fortsätta företagets verksamhet, eller fordringar som uppkommer i utbyte för varor eller tjänster som levererats till gäldenären under den fortsatta affärsverksamheten eller för att fullgöra ett gällande avtal som likvidatorn fortsatt, eller fordringar som uppkommer för att tillgodose de vardagsbehov som en fysisk person som är gäldenär har.
  5. Fordringar som garanteras av anställdas allmänna förmånsrätt: betalning av utestående lön för de senaste sex månadernas arbete före beslutet om att inleda förfarandet.
  6. Fordringar som garanteras av en särskild förmånsrätt eller av en inteckning.
  7. Osäkrade fordringar.

Intäkterna från försäljningen av lös egendom fördelas mellan borgenärerna i följande ordning:

  1. Fordringar som garanteras av en särskild säkerhet i form av lös egendom med panträtt.
  2. ”Superförmånsrätt” för lönefordringar: utbetalning av utestående lön för de senaste sextio dagarnas arbete före beslutet om att inleda förfarandet.
  3. Domstolskostnader som uppkommit efter beslutet om att inleda förfarandet för att uppfylla de krav som gäller för genomförandet av förfarandet: kostnader som rör bevarande av tillgångar, realisering av tillgångar och fördelning av intäkterna bland borgenärerna (inventering och annonskostnader, ersättning till företrädare som domstolen förordnat etc.).
  4. Fordringar som garanteras genom förmånsrätt för förlikning: borgenärer som skjuter till nytt kapital eller levererar nya varor eller tjänster i syfte att säkerställa företagets fortsätta verksamhet eller överlevnad.
  5. Förmånsrätt för fordringar som uppkommer efter beslutet om att inleda förfarandet: fordringar som uppkommer för att uppfylla kraven för att genomföra förfarandet eller för att tillfälligt fortsätta företagets verksamhet, eller fordringar som uppkommer i utbyte för varor eller tjänster som levererats till gäldenären under den fortsatta affärsverksamheten eller för att fullgöra ett gällande avtal som likvidatorn fortsatt, eller fordringar som uppkommer för att tillgodose de vardagsbehov som en fysisk person som är gäldenär har.
  6. Förmånsrätt för statskassan.
  7. Fordringar som garanteras av en särskild säkerhet i form av lös egendom utan panträtt.
  8. Fordringar som garanteras av andra allmänna säkerheter i lös egendom.
  9. Osäkrade fordringar.

Likvidation

Intäkterna från försäljningen av fast egendom fördelas mellan borgenärerna i följande ordning:

  1. ”Superförmånsrätt” för lönefordringar: utbetalning av utestående lön för de senaste sextio dagarnas arbete före beslutet om att inleda förfarandet.
  2. Domstolskostnader som uppkommit efter beslutet om att inleda förfarandet för att uppfylla de krav som gäller för genomförandet av förfarandet: inventering och annonskostnader, ersättning till företrädare som domstolen förordnat etc.
  3. Fordringar som garanteras genom förmånsrätt för förlikning: borgenärer som skjuter till nytt kapital eller levererar nya varor eller tjänster i syfte att säkerställa företagets fortsätta verksamhet eller överlevnad.
  4. Fordringar som garanteras av en särskild säkerhet i form av lös egendom.
  5. Förmånsrätt för fordringar som uppkommer efter beslutet om att inleda förfarandet: fordringar som uppkommer för att uppfylla kraven för att genomföra förfarandet eller för att tillfälligt fortsätta företagets verksamhet, eller fordringar som uppkommer i utbyte för varor eller tjänster som levererats till gäldenären under den fortsatta affärsverksamheten eller för att fullgöra ett gällande avtal som likvidatorn fortsatt, eller fordringar som uppkommer för att tillgodose de vardagsbehov som en fysisk person som är gäldenär har.
  6. Osäkrade fordringar.

Intäkterna från försäljningen av lös egendom fördelas mellan borgenärerna i följande ordning:

  1. Fordringar som garanteras av en särskild säkerhet i form av lös egendom med panträtt.
  2. ”Superförmånsrätt” för lönefordringar: utbetalning av utestående lön för de senaste sextio dagarnas arbete före beslutet om att inleda förfarandet.
  3. Domstolskostnader som uppkommit efter beslutet om att inleda förfarandet för att uppfylla de krav som gäller för genomförandet av förfarandet: inventering och annonskostnader, ersättning till företrädare som domstolen förordnat etc.
  4. Fordringar som garanteras av förmånsrätt för förlikning.
  5. Förmånsrätt för fordringar som uppkommer efter beslutet om att inleda förfarandet: fordringar som uppkommer för att uppfylla kraven för att genomföra förfarandet eller för att tillfälligt fortsätta företagets verksamhet, eller fordringar som uppkommer i utbyte för varor eller tjänster som levererats till gäldenären under den fortsatta affärsverksamheten eller för att fullgöra ett gällande avtal som likvidatorn fortsatt, eller fordringar som uppkommer för att tillgodose de vardagsbehov som en fysisk person som är gäldenär har.
  6. Fordringar som garanteras av inteckning i egendom eller fordringar som garanteras genom panträtt i maskiner eller utrustning.
  7. Förmånsrätt för statskassan.
  8. Fordringar som garanteras av en särskild säkerhet i form av lös egendom utan panträtt.
  9. Annan allmän förmånsrätt för lös egendom (artikel 2331 civillagen (Code civil)) och allmän förmånsrätt för lön.
  10. Osäkrade fordringar.

14 Vilka är villkoren för och verkningarna av att insolvensförfarandet slutförs (inklusive ackord)?

Undsättningsförfarande och rekonstruktionsförfarande

Undsättningsförfarandet och rekonstruktionsförfarandet infördes för att rädda företag, fortsätta ett företags affärsverksamhet och behålla de anställda samt för att betala av skulderna med hjälp av en plan. En undsättnings- eller rekonstruktionsplan kan bara antas om följande villkor är uppfyllda:

Gäldenären (vid ett undsättningsförfarande) eller förvaltaren (vid ett rekonstruktionsförfarande) utarbetar ett förslag till plan om det finns en realistisk chans att rädda företaget. Planen består av följande tre delar:

– En ekonomisk och finansiell del, som redogör för utsikterna för att vända företagets utveckling grundat på driftsmöjligheter och driftsmetoder, marknadsvillkor och tillgängliga finansiella resurser.

– En definition av villkoren och förutsättningarna för att reglera skulderna och eventuella garantier som företagsledaren måste tillhandahålla för att planen ska kunna genomföras.

– En social del, som anger och motiverar nivån på, och utsikterna till, sysselsättning och de sociala förhållandena vid fortsatt verksamhet. Om förslaget innehåller personalnedskärningar av ekonomiska skäl ska förslaget innehålla en granskning av de åtgärder som redan vidtagits och upplysningar om vilka åtgärder som ska vidtas för att göra det lättare för de anställda som hotas av uppsägning att hitta ett nytt arbete och få ersättning.

I planen anges alla åtaganden som har gjorts av de personer som ansvarar för genomförandet av planen och som krävs för att vända företagets utveckling.

Domstolen fattar sedan beslut om det förslag till plan som gäldenären eller en borgenär har lagt fram.

Domstolens beslut att anta en undsättnings- eller rekonstruktionsplan eller en försäljningsplan räknas som ett domstolsavgörande. Om en borgenärskommitté har inrättats innehåller planen även en avtalsmässig aspekt.

Planens löptid får inte överstiga tio år, eller femton år för jordbrukare.

Domstolen förordnar en förvaltare eller en tvångsförvaltare som under hela löptiden ska övervaka genomförandet av planen.

När planen antas avslutas observationsperioden. Gäldenären återfår kontrollen över sina tillgångar och kan på nytt leda sitt företag, med förbehåll för de åtgärder som domstolen i planen har ålagt honom att vidta.

Gäldenären måste rätta sig efter alla aspekter av de bestämmelser som anges i planen.

Om gäldenären underlåter att rätta sig efter planen, och inte fullgör sina åtaganden eller ställer in betalningarna under genomförandet av undsättnings- eller rekonstruktionsplanen, riskerar gäldenären att planen ställs in och insolvensförfarandet återupptas.

Omvandling till likvidation

Likvidationen kan förklaras genomförd under eller i slutet av den observationsperiod som inleddes genom beslutet om undsättningsåtgärder eller företagsrekonstruktion.

Domstolen måste förklara likvidationen genomförd så snart som det visar sig omöjligt att fortsätta företagets verksamhet eller om ingen försäljningsplan kunde antas under rekonstruktionsförfarandet.

Förpliktelserna upphör för den fysiska person som är gäldenär vid en likvidation

Avvecklingen av gäldenärsföretaget inleds den dag beslutet om likvidation meddelas och pågår fram till dess att likvidationen avslutas. Gäldenären återfår då sina rättigheter och kan åter vidta åtgärder.

15 Vad har borgenärerna för ställning efter slutfört insolvensförfarande?

Slutförandet av undsättnings- eller rekonstruktionsplanen gör det inte möjligt för borgenärer som inte hade anmält sin fordran att vidta åtgärder mot gäldenären.

I undantagsfall kan enskilda förfaranden återupptas, men endast om likvidationen avslutades på grund av att tillgångarna var otillräckliga.

Tidpunkt då insolvensförfarandet anses slutfört

Observationsperioden är perioden från dagen för beslutet om att inleda förfarandet till dagen för beslutet om att anta undsättnings- eller rekonstruktionsplanen, eller förklaringen om att företaget har likviderats.

Under undsättningsförfarandet och rekonstruktionsförfarandet fortsätter företagets affärsverksamhet under observationsperioden, och gäldenären fortsätter i princip att leda sitt företag, med vissa begränsningar.

Om det finns en realistisk möjlighet att vända företagets utveckling avslutas observationsperioden med en undsättnings- eller rekonstruktionsplan.

Antagandet av en undsättnings- eller rekonstruktionsplan gör det möjligt för gäldenären att återfå kontrollen över sitt företag, även om detta inte avslutar det aktuella förfarandet.

Förfarandet avslutas först när slutredovisningen från förvaltaren eller den av domstolen förordnade tvångsförvaltaren har godkänts av konkursdomstolen. Domstolens ordförande meddelar därefter ett beslut om att förfarandet avslutas. Detta är ett förvaltningsbeslut som inte kan överklagas.

I rättslig mening har förfarandet därför slutförts när beslutet om att avsluta förfarandet meddelas.

Effekterna av förfarandet upphör dock inte i och med beslutet om att avsluta förfarandet, eftersom undsättnings- eller rekonstruktionsplanen fortfarande pågår.

Gäldenären måste rätta sig efter alla aspekter av de bestämmelser som anges i planen.

Om gäldenären underlåter att rätta sig efter planen, och inte fullgör sina åtaganden eller ställer in betalningarna under genomförandet av undsättnings- eller rekonstruktionsplanen, riskerar gäldenären att planen ställs in och insolvensförfarandet återupptas.

16 Vem står för kostnaderna för insolvensförfarandet?

De kostnader och utgifter som uppkommer i förfarandet betalas av det företag som är föremål för insolvensförfarandet.

17 Enligt vilka regler avgör man vilka återvinningsbestämmelser eller liknande bestämmelser som ska tillämpas?

Om domstolen inleder ett rekonstruktionsförfarande eller ett likvidationsförfarande anses gäldenärens betalningsinställelse i princip ske den dag beslutet om att inleda förfarandet meddelades.

Domstolen kan emellertid besluta att betalningsinställelsen har skett upp till 18 månader innan insolvensförfarandet inleddes.

Perioden från dagen för betalningsinställelsen till dagen för inledandet av ett rekonstruktionsförfarande eller ett likvidationsförfarande benämns i så fall ”den misstänkta perioden”.

Vissa åtgärder som gäldenären vidtagit under den misstänkta perioden, och som förefaller bedrägliga, ogiltigförklaras.

Den domstol som är behörig för förfarandet har ensamrätt att pröva en talan om ogiltigförklaring av åtgärder som vidtagits under den misstänkta perioden.

Talan kan endast väckas av den av domstolen förordnade förvaltaren, den av domstolen förordnade tvångsförvaltaren, likvidatorn och åklagarmyndigheten.

Borgenärer kan via den av domstolen förordnade tvångsförvaltaren väcka enskild eller kollektiv talan och yrka att gäldenärens rättshandlingar ska förklaras sakna juridik giltighet.

Handlingen är ogiltig i förhållande till alla och upphävs retroaktivt.

Följande rättsstridiga handlingar ska alltid anses ogiltiga:

  • Alla handlingar som gratis överlåter äganderätt till lös eller fast egendom.
  • Ett ömsesidigt avtal där gäldenärens förpliktelser vida överstiger motpartens förpliktelser.
  • En betalning, oavsett betalningsmetod, av skulder som inte förfallit på betalningsdagen.
  • En betalning av skulder som förfallit som gjorts med en annan betalningsmetod än kontanter, växlar, banköverföring, överlåtelse av handlingar eller någon annan vedertagen betalningsmetod mellan företag.
  • En deposition eller ett överlämnande av belopp efter pantsättning av egendom, i avsaknad av en lagakraftvunnen dom.
  • En inteckning enligt avtal, en rättslig inteckning, en rättslig inteckning som makar gjort och panträtt i gäldenärens tillgångar som säkerhet för tidigare skulder.
  • En undsättningsåtgärd, om inte registreringen eller beslutet om utmätning föregick betalningsinställelsen.
  • Varje bemyndigande och alternativ som företagets anställda väljer att begagna sig av.
  • Överföring av egendom eller rättigheter till en anförtrodd person, om inte överföringen skedde som garanti för en skuld som uppkom samtidigt.
  • Ändring av ett stiftelseavtal som påverkar rättigheter eller tillgångar som redan överförts till en anförtrodd person för att garantera skulder som uppkommit före denna ändring.
  • Om gäldenären är enskild näringsidkare med begränsat ansvar, en överlåtelse eller en ändring av en överlåtelse av en tillgång som är föremål för betalning av en intäkt som inte överlåtits på affärsverksamheten, och som resulterar i att de tillgångar som omfattas av förfarandet minskar till förmån för en annan tillgång som tillhör den enskilde näringsidkaren.
  • Den förklaring från gäldenären om undantag från utmätning som upprättats inför en notarie.

Domstolen måste upphäva dessa handlingar, oberoende av om parterna handlade i god tro eller i ond tro. Upphävandet är alltså obligatoriskt.

Domstolen får även upphäva de handlingar som gratis överlåter äganderätten till lös eller fast egendom och förklaringen om undantag från utmätning, om dessa har skett under de sex månader som föregick betalningsinställelsen. I så fall är upphävandet alltså valfritt.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 14/02/2018