Stäng

NU FINNS EN NY BETAVERSION AV PORTALEN!

Testa betaversionen av den europeiska e-juridikportalen och berätta vad du tycker!

 
 

menu starting dummy link

Page navigation

menu ending dummy link

Konkurs - Kroatien

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Mot vem kan insolvensförfaranden inledas?

Ackordsförfaranden och konkursförfaranden kan inledas mot juridiska personer och mot en enskild gäldenärs tillgångar om inte annat föreskrivs i lag. En enskild gäldenär i den mening som avses i konkurslagen (Stečajni zakon – SZ) är en fysisk person som är skyldig att betala inkomstskatt för enskild näringsverksamhet enligt bestämmelserna i inkomstskattelagen (Zakon o porezu na dohodak) eller en fysisk person som är skyldig att betala bolagsskatt enligt bolagsskattelagen (Zakon o porezu na dobit).

2 Under vilka förutsättningar kan man inleda ett insolvensförfarande?

a) Ett ackordsförfarande kan inledas om domstolen fastställer att det finns en risk för en nära förestående insolvens, dvs. domstolen konstaterar att gäldenären inte kommer att kunna betala sina nuvarande skulder när de förfaller.

Insolvensen betraktas som nära förestående om de omständigheter som gör att gäldenären anses insolvent ännu inte har uppstått och om

− gäldenären, i det register över prioriteringsordningen för betalning av skulder som förs av finansmyndigheten (Financijska agencija), har en eller flera oreglerade skulder för vilka det finns en giltig betalningsgrund och som borde ha drivits in, utan ytterligare godkännande från gäldenären, från något av dennes konton, eller

− gäldenären är mer än 30 dagar sen med betalningen av löner till anställda till följd av ett anställningsavtal, arbetslagstiftning, ett kollektivavtal eller särskilda bestämmelser, eller en annan handling som reglerar arbetsgivarens skyldigheter gentemot sina anställda, eller

− gäldenären inte inom 30 dagar betalar skatt och sociala avgifter avseende ovannämnda löner räknat från den dagen gäldenären var skyldig att betala ut lönen till sina anställda.

b) Ett konkursförfarande kan inledas om domstolen fastställer att grunder för konkurs föreligger, dvs. insolvens eller överskuldsättning.

Insolvens föreligger om gäldenären kontinuerligt är oförmögen att reglera sina utestående skulder. Den omständigheten att gäldenären helt eller delvis har betalat eller kan betala vissa borgenärers fordringar innebär inte att gäldenären är solvent.

En gäldenär anses insolvent

− om denne i det register över prioriteringsordningen för betalning av skulder som förs av finansmyndigheten, har en eller flera oreglerade skulder som skulle ha betalats för mer än 60 dagar sedan, för vilka det finns en giltig betalningsgrund och som borde ha drivits in, utan ytterligare godkännande från gäldenären, från något av dennes konton,

− om denne tre gånger i följd inte har betalat löner till anställda till följd av ett anställningsavtal, arbetslagstiftning, ett kollektivavtal eller särskilda bestämmelser, eller en annan handling som reglerar arbetsgivarens skyldigheter gentemot sina anställda.

Överskuldsättning anses föreligga om gäldenären, i dennes egenskap av juridisk person, inte har tillräckliga tillgångar som räcker för att täcka sina befintliga skulder.

3 Vilka tillgångar ingår i konkursboet? Hur behandlas de tillgångar som förvärvas av gäldenären efter att insolvensförfarandet har inletts?

De tillgångar som ingår i konkursboet utgörs i ett konkursförfarande av alla tillgångar som gäldenären ägde när konkursförfarandet inleddes och de tillgångar som gäldenären förvärvat under konkursfarandet. Konkursboet används för att betala kostnaderna för konkursförfarandet och borgenärernas fordringar och fordringar vars betalning har säkrats genom viss rätt till gäldenärens tillgångar.

Att tillgångar ur konkursboet fritt används av personer som tidigare enligt lag varit bemyndigade att företräda gäldenären, eller av den enskilda gäldenären efter att konkursförfarandet har inletts, får inga rättsliga konsekvenser, med undantag av användning som regleras av de allmänna bestämmelserna för att skydda förtroendet för offentliga register. Ersättningen betalas tillbaka från konkursboet till motparten om ersättningen har ökat konkursboets värde.

Om den enskilda gäldenären har fått ett arv eller ett legat (testamentarisk gåva) före inledandet av konkursförfarandet eller under konkursförfarandet är det endast gäldenären som har rätt att tacka ja eller nej till arvet eller legatet.

Om gäldenären är delägare i ett företag eller har inträtt i något annat rättsförhållande eller partnerskap med en tredje man sker utdelningen av tillgångar utanför konkursförfarandet. En separat betalning från gäldenärens andel kan begäras för att reglera skulder som härrör från ett sådant förhållande.

4 Vilka befogenheter har gäldenären respektive konkursförvaltaren?

a) Ackordsförfaranden – Samma krav gäller för utnämning av en förvaltare som för utnämning av en likvidator. Om domstolen anser att det behövs utser den en förvaltare samtidigt som den beslutar att inleda ackordsförfarandet. Förvaltarens uppdrag upphör samma dag som det bekräftas att en ackordsuppgörelse har nåtts, ett konkursförfarande inleds eller på beslut av borgenärerna.

Förvaltaren i ett ackordsförfarande ska

1. undersöka gäldenärens affärsverksamhet,

2. undersöka förteckningen över gäldenärens tillgångar och skulder,

3. undersöka de registrerade fordringarnas trovärdighet,

4. bestrida fordringar om förvaltaren, grundat på utsagor från borgenärer eller av andra skäl, betvivlar deras sanningshalt,

5. övervaka gäldenärens affärsverksamhet, särskilt deras finansiella transaktioner, fastställa skulder gentemot tredje man, utfärda betalningsförsäkringsinstrument och affärsverksamhet vid försäljning av varor och tjänster, och samtidigt säkerställa att gäldenärens tillgångar inte skadas,

6. inge klagomål till domstolen om gäldenären handlar på ett sätt som strider mot bestämmelserna i artikel 67 i SZ,

7. utfärda beslut och intyg i enlighet med artiklarna 69 och 71 i SZ,

8. säkerställa att kostnaderna för ackordsförfarandet regleras och att detta sker i tid,

9. vidta andra åtgärder i enlighet med SZ.

Från och med den dag ackordsförfarandet inleds till och med den dag det avslutas får gäldenären endast utföra de betalningar som är nödvändiga för att bedriva gäldenärens reguljära affärsverksamhet. Under denna period får gäldenären inte reglera några andra skulder som uppkom och förföll till betalning innan ackordsförfarandet inleddes än bruttobetalningsskulder till gäldenärens anställda och tidigare anställda till följd av det anställningsavtal där fordringarna uppstod fram till och med den dag ackordsförfarandet inleddes, avgångsvederlag upp till det belopp som föreskrivs i lag och kollektivavtal, skadestånd på grund av arbetsskada eller arbetsrelaterad sjukdom och fordringar som grundas på anställdas löner plus anställdas basbidrag och andra materiella rättigheter i enlighet med anställningsavtal och kollektivavtal som förföll till betalning efter det att förslaget om att inleda ett ackordsförfarande ingavs, samt andra betalningar som är nödvändiga för att bedriva en reguljär affärsverksamhet enligt särskild lagstiftning.

Från den dag förslaget om ett inleda ett ackordsförfarande inges fram till utfärdandet av beslutet om att inleda ackordsförfarandet får gäldenären inte överlåta eller inteckna sina tillgångar utan förhandsgodkännande från förvaltaren, eller från domstolen om ingen förvaltare utsetts.

b) Konkursförfaranden – Likvidatorn i ett konkursförfarande väljs slumpvis från A‑förteckningen över likvidatorer för det område som omfattas av behörig domstols behörighet, om inte annat föreskrivs i SZ. Baserat på detta val utser domstolen likvidatorn i beslutet om att öppna konkursförfarandet. Om en förvaltare utsågs i det ackordsförfarande som föregick konkursförfarandet eller om en preliminär likvidator utsågs i konkursförfarandet kan domstolen undantagsvis utse förvaltaren eller den preliminära likvidatorn till likvidator.

Likvidatorn anförtros de rättigheter och skyldigheter som gäldenärens företagsenheter har, om inte annat föreskrivs i SZ. Om gäldenären fortsätter att bedriva sin affärsverksamhet under konkursförfarandet i enlighet med artikel 217.2 i SZ sköts affärsverksamheten av likvidatorn.

Likvidatorn företräder gäldenären. Likvidatorn sköter endast de delar av en enskild gäldenärs verksamhet som rör konkursboet och har samma befogenheter som en rättslig företrädare.

Likvidatorn är skyldig att agera samvetsgrant och i god ordning, och är framför allt skyldig

1. att reglera bokföringen fram till den dag konkursförfarandet inleddes,

2. att sammanställa en preliminär kalkyl över kostnaderna för konkursförfarandet och lägga fram den för borgenärskommittén för godkännande,

3. att inrätta en kommitté för inventering av tillgångar,

4. att sammanställa en preliminär beräkning av gäldenärens skulder,

5. att med vederbörlig aktsamhet avsluta sådan verksamhet som gäldenären inlett men inte avslutat, och vidta de åtgärder som krävs för att skydda gäldenärens tillgångar,

6. att se till att gäldenärens fordringar realiseras,

7. att samvetsgrant sköta de delar av gäldenärens affärsverksamhet som avses i artikel 217.2 i SZ,

8. att till det kroatiska pensionsförsäkringsinstitutet överlämna de handlingar som avser förmånstagarnas arbetsrättsliga ställning,

9. att realisera eller med vederbörlig aktsamhet driva in den egendom och de rättigheter som tillhör gäldenären och som ingår i konkursboet,

10. att förbereda utdelningen till borgenärerna och genomföra utdelningen efter att utdelningsförslaget godkänts,

11. att överlämna en slutredovisning till borgenärskommittén,

12. att göra senare utdelningar till borgenärer,

13. att, efter avslutat konkursförfarande, företräda konkursboet i enlighet med bestämmelserna i SZ.

Likvidatorn ska överlämna skriftliga rapporter om hur konkursförfarandet fortskrider och om hur mycket pengar som finns kvar i konkursboet. Ett standardformulär ska användas, och rapporterna ska inges minst en gång var tredje månad.

5 Vilka villkor gäller för kvittning?

Om borgenären när konkursförfarandet inleddes, i enlighet med lagstiftning eller avtal, hade rätt till kvittning påverkas denna rättighet inte av att konkursförfarandet inletts.

Om det, när konkursförfarandet inleddes, fanns en eller flera fordringar som ska kvittas enligt ett suspensivt villkor eller som inte förfaller eller som inte är avsedda att betalas på samma sätt, genomförs kvittningen när de nödvändiga villkoren är uppfyllda. Vad som inte gäller för kvittning är regeln om att utestående fordringar förfaller till betalning när konkursförfarandet inleds, och att fordringar som inte är penningfordringar och fordringar som avser ett ospecificerat belopp fastställs till det värde de beräknas ha när konkursförfarandet inleds. Om den fordring som ska kvittas blir ovillkorlig och ska betalas innan kvittningen kan genomföras är kvittning utesluten.

En kvittning är inte utesluten för fordringar i olika valutor eller beräkningsenheter, förutsatt att sådana valutor eller beräkningsenheter lätt kan växlas där den fordran som används för kvittningen betalas. Växlingen genomförs till gällande växelkurs på betalningsorten när anmälan om kvittning mottas.

En kvittning är otillåtlig

1. om borgenärens skuld på konkursboet har uppkommit först efter det att konkursförfarandet inleddes,

2. om fordran har överlåtits på borgenären av en annan borgenär först efter det att konkursförfarandet inleddes,

3. om borgenären har förvärvat sin fordran genom överlåtelse under de sex månader som föregick konkursförfarandet, eller om ett ackordsförfarandet inte hade inletts under de sex månader som föregick inledandet av konkursförfarandet, och borgenären kände till, eller borde ha känt till att gäldenären hade blivit insolvent, eller att det hade ingetts ett förslag om att inleda ett ackordsförfarande mot gäldenären; i undantagsfall är kvittningen tillåten om fordran överläts för att fullgöra ett avtal som inte fullgjorts eller om rätten att fullgöra fordran har återförvärvats genom ett framgångsrikt bestridande av en rättslig transaktion som gäldenären utfört,

4. om borgenären förvärvade rätten till kvittning genom en rättshandling som kan ogiltigförklaras.

6 Hur påverkar insolvensförfarandet gäldenärens gällande avtal?

Om, när konkursförfarandet inleds, gäldenären och den andra parten i avtalet inte har fullgjort eller inte till fullo har fullgjort ett bilateralt bindande avtal, får likvidatorn fullgöra avtalet i stället för gäldenären och begära att den andra parten fullgör avtalet. Om likvidatorn vägrar att fullgöra avtalet får den andra parten endast realisera sin fordran på grund av betalningsinställelse i egenskap av konkursborgenär. Om den andra parten i avtalet uppmanar likvidatorn att lämna synpunkter på rätten att välja, måste likvidatorn omgående, och senast efter förhandlingen, meddela den andra parten via rekommenderat brev om huruvida han eller hon avser att fullgöra avtalet. I undantagsfall, om den andra parten skulle lida betydande skada redan före förhandlingen och den har underrättat likvidatorn om detta, är likvidatorn skyldig att inom åtta dagar via rekommenderat brev meddela den andra parten huruvida han eller hon avser att fullgöra avtalet. Om likvidatorn underlåter att göra detta får han eller hon inte begära att avtalet ska fullgöras.

Om det fullgörande som återstår kan delas upp, och den andra parten delvis har fullgjort sina förpliktelser när konkursförfarandet inleds, har den parten rätt att åberopa sin rätt till ersättning motsvarade den del som fullgjorts i egenskap av konkursborgenär även om likvidatorn har begärt att den återstående delen av avtalet ska fullgöras. Den andra parten har inte, på grund av att den underlåtit att utöva sin rätt till ersättning, rätt att begära återbetalning av det mervärde till gäldenärens tillgångar som dennes delvisa fullgörande av avtalet lett till.

Om en reservation har införts i ett fastighetsregister för att säkra en fordran avseende förvärv eller upphävande av rätten till en av gäldenärens egendomar, eller en av de rättigheter som införts till förmån för en gäldenär, eller för att säkra fordran om en ändring av innehållet i en sådan rättighet eller hur den ska prioriteras, får borgenären reglera sin fordran som en borgenär från konkursboet. Detta gäller även om gäldenären hade övertagit alla andra skulder gentemot borgenären som de senare inte helt eller delvis lyckades fullgöra. Denna bestämmelse gäller analogt för reservationer i fartygsregistret, registret över fartyg som håller på att byggas och flygplansregistret.

Om gäldenären, för inledandet av konkursförfarandet, har sålt sitt lösöre med återtagandeförbehåll och har överlämnat egendomen till köparen, får köparen begära att köpeavtalet ska fullgöras. Detta gäller även om gäldenären har ådragit sig ytterligare skulder gentemot köparen som den inte helt har fullgjort eller endast delvis har fullgjort. Om gäldenären, före inledandet av konkursförfarandet, har köpt en fastighet med återtagandeförbehåll och har tagit denna i besittning från säljaren, har likvidatorn optionsrätt i enlighet med artikel 181 i SZ.

Uthyrning och arrende av fast egendom eller lokaler upphör inte om ett konkursförfarande inleds. Detta gäller även hyres- och arrendeavtal som gäldenären har ingått som uthyrare avseende föremål som, av försäkringsskäl, överfördes till en tredje man som finansierade förvärvandet eller framställningen av dem. Rättigheter som avser tiden före inledandet av konkursförfarandet, samt skador till följd av att ett avtal avslutats i förtid, får endast åberopas av den andra parten i egenskap av konkursborgenär.

Likvidatorn får säga upp avtal om hyra eller arrende av fast egendom eller lokaler som gäldenären har ingått som uthyrare oavsett avtalsvillkor och med förbehåll för den lagstadgade uppsägningstiden. Om likvidatorn säger upp ett avtal får den andra parten, som konkursborgenär, begära ersättning på grund av att avtalet sagts upp i förtid. Om gäldenären, när konkursförfarandet inleds, inte har tagit den fasta egendomen eller lokalerna i besittning får likvidatorn och den andra parten dra sig ur avtalet. Om likvidatorn drar sig ur avtalet får den andra parten, som konkursborgenär, begära ersättning för den skada som lidits på grund av att avtalet sagts upp i förtid. Var och en av parterna är skyldig att, på den andra partens begäran och inom 15 dagar, underrätta motparten om att de har för avsikt att dra sig ur avtalet. Om en part underlåter att göra detta förlorar parten sin rätt att dra sig ut avtalet.

Om gäldenären, som uthyrare av den fasta egendom eller lokaler som hyrts ut före inledandet av konkursförfarandet, hade fordringar avseende hyres- och arrendeförhållanden för en framtida period, har detta rättsverkan för hyres- eller arrendeförhållandet för innevarande kalendermånad vid tidpunkten för inledandet av konkursförfarandet. Om konkursförfarandet inleds efter den femtonde dagen i månaden har innehav av fordringar även rättsverkan för nästa kalendermånad och avser specifikt betalning av hyra och arrende. Fordringar som är föremål för indrivning likställs med avtalsmässiga fordringar.

Likvidatorn får på begäran av gäldenären, i dennes egenskap av uthyrare, säga upp hyres‑ eller arrendeavtalet inom en lagstadgade uppsägningstid, oavsett den uppsägningstid som anges i avtalet.

En tredje man till vilken likvidatorn har överlåtit den fasta egendom eller de lokaler som gäldenären hyrt ut, och som därför inträder i ett hyres- eller arrendeavtal i gäldenärens ställe, får säga upp detta avtal inom en lagstadgad uppsägningstid.

Om gäldenären är arrendator får den andra parten i avtalet inte säga upp arrendeavtalet efter det att förslaget om att inleda konkursförfarandet har ingetts

1. på grund av försenad betalning av hyra eller arrende som uppkommit innan konkursförfarandet inleddes,

2. på grund av att gäldenärens finansiella situation har försämrats.

Inledandet av ett konkursförfarande medför inte att anställnings- eller tjänsteavtal med gäldenären sägs upp. Inledandet av ett konkursförfarande är ett särskilt berättigat skäl för att säga upp anställningsavtalet. Efter att konkursförfarandet inletts får likvidatorn, för gäldenärens räkning (i dennes egenskap av arbetsgivare), och den anställde säga upp anställningsavtalet, oavsett avtalslängden och oavsett rättsliga och avtalsmässiga bestämmelser om skydd av anställda. Uppsägningstiden är en månad om inte en lagen föreskriver en kortare period. Om anställda anser att uppsägningen av deras anställningsavtal är olaglig kan de åberopa arbetslagen (Zakon o radu) för att skydda sina rättigheter.

Likvidatorn får, efter att ha inhämtat domstolens godkännande, ingå nya tidsbegränsade anställningsavtal utan de begränsningar som anges i de allmänna bestämmelserna om tidsbegränsade anställningsavtal, för att avsluta affärsverksamhet som redan inletts och för att undvika eventuell skada.. Likvidatorn fastställer löner och andra anställningsförmåner efter att ha inhämtat domstolens godkännande och i enlighet med lagen och kollektivavtal. Den lön och anställningsförmåner som de anställda fick rätt till efter att konkursförfarandet inletts regleras som konkursboets skulder.

De anställdas rätt att delta upphör när konkursförfarandet inleds. Uppgörelser med arbetstagarråd är inte bindande för likvidatorn.

Gäldenärens instruktioner beträffande de tillgångar som utgör en del av konkursboet upphör att vara giltiga när konkursförfarandet inleds. Om den person som mottar en instruktion utan egen förskyllan inte har känt till konkursförfarandet och fortsätter med sin verksamhet anses instruktionen fortfarande gälla. Fordringarna från en person som mottar instruktionen beträffande sådan fortsatt verksamhet regleras som en konkursborgenärs fordringar. Den person som mottar instruktionen måste, för att åtgärda den skada som lidits, fortsätta sin verksamhet efter att konkursförfarandet inletts och fram till dess att likvidatorn övertar verksamheten. Fordringarna från den person som mottar instruktionen beträffande sådan verksamhet regleras som konkursborgenärers fordringar på konkursboet.

Erbjudanden till gäldenären eller erbjudanden som gäldenären gör upphör att gälla samma dag som konkursförfarandet inleds, om de inte har godtagits före den dagen.

När det gäller affärsavtal där någon har åtagit sig att utföra vissa tjänster på gäldenärens vägnar, och när det gäller gäldenärens tillstånd beträffande de tillgångar som förs in i konkursboet och om ett sådant tillstånd upphör att gälla vid inledandet av konkursförfarandet, måste den person som mottar instruktionen, för att åtgärda den skada som lidits, fortsätta driften av verksamheten även efter att konkursförfarandet inletts och fram tills likvidatorn övertar driften av verksamheten. De fordringar från den person som mottar instruktionen som härrör från den fortsatta driften av verksamheten regleras som borgenärers fordringar på konkursboet.

Avtalsbestämmelser som på förhand utesluter eller begränsar tillämpningen av bestämmelserna i SZ saknar rättsverkan.

7 Hur påverkar insolvensförfarandet förfaranden som inleds av enskilda borgenärer (med undantag för pågående rättegångar)?

a) Ackordsförfarandet – ingen verkställighet. Administrativa eller säkerhetsförfaranden kan inledas mot gäldenären från och med den dag ackordsförfarandet inleds och fram till det avslutas. Alla pågående sådana förfaranden vilandeförklaras samma dag som ackordsförfarandet inleds. De vilandeförklarade förfarandena återupptas på förslag av borgenärerna

– efter ingåendet av en ackordsuppgörelse – beträffande de fordringar eller delar av fordringar som bestreds i ackordsförfarandet,

– efter ett slutligt beslut om att avbryta ackordsförfarandet.

Dessa bestämmelser gäller inte för förfaranden som inte påverkas av ackordsförfaranden, eller för förfaranden för att reglera fordringar som uppkommit efter inledandet av konkursförfarandet.

Vid förfaranden inför en domstol i vilken förfarandet vilandeförklarades på grund av inledandet av ett ackordsförfarande och där det senare har meddelats ett slutligt beslut som bekräftar den ackordsuppgörelse som omfattar borgenärens fordringar, fortsätter domstolen förfarandet och ogillar talan, eller avbryter verkställighets- eller säkerhetsförfarandena, med undantag av vid de fordringar eller delar av fordringar som bestreds i ackordsförfarandet.

b) Konkursförfarandet – Efter inledandet av konkursförfarandet får enskilda borgenärer inte ansöka om verkställighet eller säkerhetsåtgärder mot gäldenären vad gäller de delar av deras tillgångar som ingår i konkursboet, eller mot andra tillgångar som tillhör gäldenären. Borgenärer som inte är konkursborgenärer har inte rätt att begära verkställighet eller säkerhetsåtgärder mot framtida fordringar från enskilda gäldenärer på grund av deras anställningsförhållande eller annan tjänst, eller deras fordringar på denna grund i konkursförfaranden, med undantag av verkställighet eller säkerhetsåtgärder beträffande fullgörandet av underhållsskyldigheter och andra fordringar som kan regleras från den del av gäldenärens lön från vilken andra borgenärers fordringar inte kan regleras. Sådana verkställighets- eller säkerhetsförfaranden som pågår när konkursförfarandet inleds avbryts. När dessa förfaranden fortsätter stoppar exekutionsdomstolen förfarandet.

Efter inledandet av konkursförfarandet får borgenärer som har rätt att begära att delar av gäldenärens tillgångar ska undantas från konkursboet (izlučni vjerovnici), för att hävda sina rättigheter inleda verkställighets- och säkerhetsförfaranden mot gäldenären i enlighet med de allmänna reglerna om verkställighetsförfaranden. Vilandeförklarade verkställighets- och säkerhetsförfaranden som borgenärerna har inlett innan konkursförfarandet inleddes fortsätter och kommer att verkställas av en exekutionsdomstol i enligt med reglerna för verkställighetsförfaranden.

Efter inledandet av konkursförfarandet har borgenärer med förmånsrätt (razlučni vjerovnici) inte rätt att ansöka om verkställighets- eller säkerhetsförfaranden. Verkställighets- och säkerhetsförfaranden som pågår när konkursförfarandet inleds vilandeförklaras. De vilandeförklarade verkställighets- och säkerhetsförfarandena återupptas av den domstol som handlägger konkursförfarandet i enlighet med reglerna för att realisera tillgångar med förmånsrätt i konkursförfaranden.

Efter inledandet av konkursförfarandet är införande i offentliga register tillåtet om villkoren för införande uppfylldes innan rättsverkningarna av inledandet av konkursförfarandet trädde i kraft.

Reglering av fordringar på konkursboet som inte grundas på likvidatorns rättshandlingar tillåts inte under sex månader efter inledandet av konkursförfarandet.

Denna bestämmelse gäller inte för

1. skulder i konkursboet från ett bilateralt bindande avtal som likvidatorn har åtagit sig att fullgöra,

2. skulder från ett permanent avtalsförhållande efter utgången av den första frist då likvidatorn kunde ha sagt upp avtalet,

3. skulder från ett permanent avtalsförhållande om likvidatorn har fått ersättning för konkursboets räkning.

8 Hur påverkar insolvensförfarandet pågående förfaranden som redan har inletts av enskilda borgenärer?

a) Ackordsförfaranden – Från det att ett konkursförfarande inleds till dess att det avslutas får en civilrättslig talan inte väckas mot gäldenären. Ett pågående civilrättsligt förfarande vilandeförklaras samma dag som konkursförfarandet inleds. Ett vilandeförklarat förfarande återupptas på förslag av borgenären

– efter ingåendet av en ackordsuppgörelse – beträffande de fordringar eller delar av fordringar som bestreds i ackordsförfarandet,

– efter ett slutligt beslut om att avbryta ackordsförfarandet.

Dessa bestämmelser gäller inte för förfaranden som inte påverkas av ackordsförfaranden, eller för förfaranden för att reglera fordringar som uppkommit efter inledandet av konkursförfarandet.

Vid förfaranden inför en domstol i vilken förfarandet vilandeförklarades på grund av inledandet av ett ackordsförfarande och där det senare har meddelats ett slutligt beslut som bekräftar den ackordsuppgörelse som omfattade borgenärens fordringar, fortsätter domstolen förfarandet och ogillar talan, eller avbryter verkställighets- eller säkerhetsförfarandena, med undantag av vid de fordringar eller delar av fordringar som bestreds i ackordsförfarandet.

b) Konkursförfaranden – Likvidatorn övertar de rättstvister, inklusive skiljeförfaranden, beträffande tillgångar som ingår i konkursboet, som pågick när konkursförfarandet inleddes. Likvidatorn agerar i gäldenärens namn och för dennes räkning. Rättstvister som rör fordringar som anmälts i konkursförfarandet kan inte fortsättas innan de prövas vid förhandlingen.

De rättstvister som pågår när konkursförfarandet mot gäldenären inleds övertas av likvidatorn i deras namn och för deras räkning om tvisterna rör

1. tillgångar som ska undantas från konkursboet,

2. separat reglering,

3. konkursboets skulder.

9 Hur brukar borgenärerna delta i insolvensförfarandet?

a) Ackordsförfaranden – Borgenärer i ett ackordsförfarande är de personer som när ackordsförfarandet inleds har penningfordringar på gäldenären. Bestämmelserna i SZ om rösträtt vid konkurs tillämpas på motsvarande sätt vid borgenärens rätt att rösta om omstruktureringsplanen.

Borgenärerna avger sin röst skriftligen och på det föreskrivna röstningsformuläret. Röstningsformuläret måste inges till domstolen senast vid röstningsförhandlingen och måste vara undertecknat och bestyrkt av en bemyndigad person. Om borgenärerna, vid inledandet av omröstningen, inte inger ett röstningsformulär av vilket det tydligt framgår hur de röstade anses de ha röstat mot omstruktureringsplanen.

De borgenärer som närvarar vid förhandlingen röstar med hjälp av det föreskrivna röstningsformuläret. Om borgenärer med rösträtt inte röstar vid förhandlingen anses de ha röstat emot omstruktureringsplanen.

Varje grupp av borgenärer med rösträtt röstar separat om omstruktureringsplanen. Bestämmelserna om klassificering av deltagarna i konkursförfaranden tillämpas i enlighet med klassificeringen av borgenärer i ackordsförfaranden.

Borgenärerna anses har godtagit omstruktureringsplanen om en majoritet av samtliga borgenärer har röstat för planen och, inom varje grupp, summan av alla fordringar från de borgenärer som röstade för planen är dubbelt så hög som summan av alla fordringar från de borgenärer som röstade emot planen.

Borgenärer som har gemensam rösträtt eller vars rösträtt utgjorde en enda gemensam rätt fram till att orsakerna till ackordsförfarandet uppstod räknas som en enda borgenär vid omröstningen. Innehavare av separata rösträtter eller nyttjanderätter behandlas i överenstämmelse med detta.

b) Konkursförfaranden – borgenärskommitté – För att skydda borgenärernas intressen i konkursförfarandet får domstolen före det första borgenärssammanträdet inrätta en borgenärskommitté och utse dess medlemmar.

Både borgenärer med stora fordringar och borgenärer med små fordringar måste ingå i borgenärskommittén. Dessutom måste en företrädare för gäldenärens tidigare anställda ingå i borgenärskommittén, om inte dessa deltar i förfarandet som borgenärer med ringa fordringar.

Borgenärer med förmånsrätt (razlučni vjerovnici) och personer som inte är borgenärer men som skulle kunna bidra till kommitténs arbete med sin sakkunskap kan utses till medlemmar av borgenärskommittén.

Borgenärskommittén måste ha ett udda antal medlemmar, högst nio. Om antalet borgenärer är färre än fem beviljas samtliga borgenärer samma befogenheter som borgenärskommittén.

Om borgenärernas erkända fordringar vid tidpunkten för förhandlingen uppgår till mer än 50 miljoner kroatiska kuna (HRK), och gäldenären den dag konkursförfarandet inleds har anställningsavtal med fler än 20 anställda, är domstolen skyldig att ge borgenärerna möjlighet att inrätta en borgenärskommitté.

Borgenärskommittén ska utöva tillsyn över likvidatorn och hjälpa honom eller henne vid bedrivandet av affärsverksverksamhet, samt övervaka transaktioner i enlighet med artikel 217 i SZ, granska bokföringen och annan redovisning som hänger samman med affärsverksamheten, och beordra bekräftelse på omsättning och kontanta medel. Borgenärskommittén får ge enskilda kommittémedlemmar tillåtelse att vidta enskilda åtgärder inom sitt ansvarsområde.

Inom sitt ansvarsområde ska borgenärskommittén framför allt

1. granska rapporter från likvidatorn om hur konkursförfarandet fortskrider och konkursboets skick,

2. granska handelsböcker och all dokumentation som övertagits av likvidatorn,

3. inge invändningar till domstol mot likvidatorns handlande,

4. godkänna kostnadskalkylen för konkursförfarandet,

5. avge ett utlåtande till domstolen om likvidationen av gäldenärens tillgångar, på begäran av domstolen,

6. avge ett utlåtande till domstolen om pågående affärstransaktioner eller om gäldenärens verksamhet, på begäran av domstolen,

7. avge ett utlåtande till domstolen om erkännande av berättigade förluster som fastställdes vid inventeringen av tillgångar, på begäran av domstolen.

3) Borgenärskommittén ska underrätta borgenärerna om hur förfarandet fortskrider och om konkursboets skick.

Borgenärssammanträdet

Domstolen sammankallar ett borgenärssammanträde. Alla konkursborgenärer, alla borgenärer med förmånsrätt, likvidatorn och den enskilda gäldenären har rätt att delta.

Vid den första förhandlingen eller en senare förhandling får borgenärssammanträdet

1. inrätta en borgenärskommitté, om en sådan inte redan har inrättats, ändra dess sammansättning eller upplösa kommittén,

2. utse en ny likvidator,

3. fatta beslut om att fortsätta eller avbryta gäldenärens verksamhet och hur och på vilka villkor gäldenärens tillgångar ska likvideras,

4. ge likvidatorn instruktioner om att utarbeta en konkursordning,

5. anta beslut som faller inom borgenärskommitténs behörighetsområde,

6. fatta beslut i andra frågor som är relevanta för att genomföra och avsluta konkursförfarandet i enlighet med SZ.

Borgenärssammanträdet har rätt att be likvidatorn om lägesrapporter och rapporter om affärstransaktioner. Om ingen borgenärskommitté har inrättats, får borgenärssammanträdet beordra att omsättning och kontanta medel som förvaltas av likvidatorn ske bekräftas.

10 I vilken mån kan konkursförvaltaren använda eller avyttra de tillgångar som ingår i konkursboet?

När ett konkursförfarande inleds upphör gäldenärens rättigheter som juridisk person, och dessa övergår på likvidatorn. När konkursförfarandet inleds övergår en enskild gäldenärs rätt att råda över de tillgångar som ingår i konkursboet på likvidatorn.

Efter inledandet av konkursförfarandet måste likvidatorn omedelbart överta besittningen och förvaltningen av alla tillgångar i konkursboet.

Likvidatorn får, grundat på ett verkställighetsbeslut om inledandet av ett konkursförfarande, begära att domstolen ska beordra gäldenären att lämna över tillgångar och ange verkställighetsåtgärder för tvångsverkställighet av domstolens beslut.

Likvidatorn får, så snart beslutet om inledandet av konkursförfarandet vinner laga kraft, begära att domstolen ska förordna tredje parter som är i besittning av tillgångar från konkursboet att lämna ifrån sig dessa tillgångar. Tillsammans med nämnda begäran måste likvidatorn överlämna ett dokument som visar vem som äger tillgångarna. Domstolen fattar beslut om likvidatorns förslag efter att ha hört de personer som är i besittning av tillgångar från konkursboet.

Likvidatorn sammanställer en förteckning över individuella tillgångar i konkursboet. Den enskilda gäldenären och personer som tidigare bemyndigats att agera som rättsliga företrädare för gäldenären måste samarbeta med likvidatorn i frågan. Likvidatorn måste samla in den information som behövs från nämnda personer om inte detta skulle försena förfarandet.

Likvidatorn sammanställer en förteckning över gäldenärens samtliga borgenärer som likvidatorn känner till från gäldenärens handelsbok och affärsdokumentation, annan information från gäldenären, anmälan av fordringar eller på annat sätt.

Likvidatorn sammanställer en systematisk översikt, med hänsyn till när konkursförfarandet inleddes. Översikten innehåller uppgifter om och en jämförelse mellan tillgångarna i konkursboet och gäldenärens skulder och bedömningen av dessa.

Konkursbouppteckningen, förteckningen över borgenärer och översikten över tillgångar och skulder måste inges till domstolens kansli senast åtta dagar före den första förhandlingen.

Gäldenärens skyldighet enligt bolags- och skattelagstiftningen att föra handelsbok och lämna redovisning påverkas inte av att ett konkursförfarande inletts. Likvidatorn måste fullgöra sådana skyldigheter för konkursboets räkning.

Senast 15 dagar före den första förhandlingen måste likvidatorn lämna en rapport om gäldenärens ekonomiska situation och orsakerna till denna. Uppgifterna offentliggörs på domstolens elektroniska anslagstavla (e-Oglasna ploča suda) senast åtta dagar före den första förhandlingen.

Efter den första förhandlingen måste likvidatorn utan dröjsmål realisera de tillgångar som ingår i konkursboet, om detta inte strider mot borgenärssammanträdets beslut.

Likvidatorn måste realisera tillgångarna från konkursförfarandet i enlighet med borgenärssammanträdets och borgenärskommitténs beslut.

11 Vilka fordringar ska anmälas gentemot konkursboet och hur behandlas fordringar som uppkommer efter det att insolvensförfarandet har inletts?

När ett konkursförfarande inleds upphör gäldenärens rättigheter som juridisk person, och dessa övergår på likvidatorn. När konkursförfarandet inleds övergår en enskild gäldenärs rätt att råda över de tillgångar som ingår i konkursboet på likvidatorn.

Efter inledandet av konkursförfarandet måste likvidatorn omedelbart överta besittningen och förvaltningen av alla tillgångar i konkursboet.

Likvidatorn får, grundat på ett verkställighetsbeslut om inledandet av ett konkursförfarande, begära att domstolen ska beordra gäldenären att lämna över tillgångar och ange verkställighetsåtgärder för tvångsverkställighet av domstolens beslut.

Likvidatorn får, så snart beslutet om inledandet av konkursförfarandet vinner laga kraft, begära att domstolen ska förordna tredje parter som är i besittning av tillgångar från konkursboet att lämna ifrån sig dessa tillgångar. Tillsammans med nämnda begäran måste likvidatorn överlämna ett dokument som visar vem som äger tillgångarna. Domstolen fattar beslut om likvidatorns förslag efter att ha hört de personer som är i besittning av tillgångar från konkursboet.

Likvidatorn sammanställer en förteckning över individuella tillgångar i konkursboet. Den enskilda gäldenären och personer som tidigare bemyndigats att agera som rättsliga företrädare för gäldenären måste samarbeta med likvidatorn i frågan. Likvidatorn måste samla in den information som behövs från nämnda personer om inte detta skulle försena förfarandet.

Likvidatorn sammanställer en förteckning över gäldenärens samtliga borgenärer som likvidatorn känner till från gäldenärens handelsbok och affärsdokumentation, annan information från gäldenären, anmälan av fordringar eller på annat sätt.

Likvidatorn sammanställer en systematisk översikt, med hänsyn till när konkursförfarandet inleddes. Översikten innehåller uppgifter om och en jämförelse mellan tillgångarna i konkursboet och gäldenärens skulder och bedömningen av dessa.

Konkursbouppteckningen, förteckningen över borgenärer och översikten över tillgångar och skulder måste inges till domstolens kansli senast åtta dagar före den första förhandlingen.

Gäldenärens skyldighet enligt bolags- och skattelagstiftningen att föra handelsbok och lämna redovisning påverkas inte av att ett konkursförfarande inletts. Likvidatorn måste fullgöra sådana skyldigheter för konkursboets räkning.

Senast 15 dagar före den första förhandlingen måste likvidatorn lämna en rapport om gäldenärens ekonomiska situation och orsakerna till denna. Uppgifterna offentliggörs på domstolens elektroniska anslagstavla (e-Oglasna ploča suda) senast åtta dagar före den första förhandlingen.

Efter den första förhandlingen måste likvidatorn utan dröjsmål realisera de tillgångar som ingår i konkursboet, om detta inte strider mot borgenärssammanträdets beslut.

Likvidatorn måste realisera tillgångarna från konkursförfarandet i enlighet med borgenärssammanträdets och borgenärskommitténs beslut.

12 Enligt vilka regler ska fordringar anmälas, styrkas och godtas?

a) Ackordsförfaranden – Fordringar anmäls till behörig enhet vid finansmyndigheten med hjälp av ett standardformulär. Kopior på de handlingar som gav upphov till eller styrker fordran bifogas.

Finansministeriets skatteavdelning (Ministarstvo financija – Porezna uprava) får anmäla fordringar till följd av skatt, tilläggsskatt, avgifter till obligatoriska försäkringar som enligt lag ska tas från inkomst och lön, samt andra fordringar som denna har rätt att driva in på grundval av särskilda bestämmelser, med undantag av fordringar till följd av skatt och tilläggsskatt på inkomst från anställning och bidrag från basbeloppet för personer som är försäkrade inom ramen för ett anställningsförhållande.

I ackordsförfaranden får gäldenärens anställda och tidigare anställda samt finansministeriets skatteavdelning inte anmäla fordringar till följd av ett anställningsförhållande, avgångsvederlag upp till den summa som anges i lag eller kollektivavtal och fordringar på grundval av skadestånd till följd av arbetsskada eller arbetsrelaterad sjukdom. Dessa fordringar kan inte omfattas av ett ackordsförfarande. Om sökanden inte har angett dessa fordringar i förslaget om att inleda ett ackordsförfarande, eller om de angetts på ett felaktigt sätt, har gäldenärens anställda och tidigare anställda samt finansministeriets skatteavdelning rätt att inge en invändning.

Borgenärer med förmånsrätt (razlučni vjerovnici) är i sin anmälan skyldiga att tillhandahålla upplysningar om sina rättigheter, den rättsliga grunden för förmånsrätten och den del av gäldenärens tillgångar som omfattas av deras förmånsrätt och en förklaring om huruvida de tänker avstå från sin förmånsrätt.

I sin anmälan av fordringar är borgenärerna som har rätt att ansöka om att delar av gäldenärens tillgångar ska undantas från konkursboet (izlučni vjerovnici) skyldiga tillhandahålla upplysningar om sina rättigheter, den rättsliga grunden för rätten att undanta vissa tillgångar och den del av gäldenärens tillgångar som omfattas av deras rätt att undanta vissa tillgångar.

I sina anmälningar av fordringar måste båda dessa typer av borgenärer (razlučni vjerovnici och izlučni vjerovnici) ange huruvida de ger eller inte ger sitt samtycke till att skjuta upp regleringen av fordringarna från de tillgångar som omfattas av deras förmånsrätt, eller skjuta upp uppdelningen av de tillgångar som omfattas av deras rätt att undanta vissa tillgångar, för att genomföra omstruktureringsplanen.

En ackordsuppgörelse får inte inverka på borgenärernas rätt till separat betalning av de fordringar som omfattas av deras förmånsrätt, om inte annat föreskrivs i uppgörelsen. Om inte annat uttryckligen föreskrivs i ackordsuppgörelsen, måste det specificeras vilka borgenärsrättigheter som ska begränsas, hur länge regleringen av fordringarna ska skjutas upp och vilka andra bestämmelser i ackordsförfarandet som gäller för dessa rättigheter.

Om borgenären underlåter att anmäla en fordran men fordran redan har angetts i förslaget om att inleda ett ackordsförfarande, anses en sådan fordran anmäld.

Gäldenären och förvaltaren, om en sådan utses, måste anges hur de ställer sig till de fordringar som borgenärerna har anmält. Deras synpunkter överlämnas till behörig enhet vid finansmyndigheten med hjälp av ett standardformulär. För varje fordran anges följande:

1. Numret på fordran från tabellen över fordringar.

2. De uppgifter krävs för att identifiera borgenären.

3. Den anmälda fordrans belopp.

4. En förklaring från gäldenären eller förvaltaren, om en sådan har utsetts, om att fordran erkänns eller bestrids.

5. Det belopp som bestrids.

6. De faktiska omständigheter som talar för att den fordran eller del av fordran som bestrids inte finns.

När tidsfristen för att ta ställning till anmälda fordringar har löpt ut kan gäldenären och förvaltaren, om en sådan har utsetts, inte längre motsätta sig fordringar som de inte har erkänt.

En borgenär får bestrida en fordran som anmälts av en annan borgenär.

Bestridanden av fordringar inges till behörig enhet vid finansmyndigheten på standardformuläret. Följande uppgifter måste anges:

1. De uppgifter som krävs för att identifiera den borgenär som bestrider fordran.

2. Den bestridda fordrans referensnummer från tabellen över anmälda fordringar.

3. De uppgifter som krävs för att identifiera den borgenär som anmälde den bestridda fordran.

4. Det belopp i den anmälda fordran som bestrids.

5. En förklaring från den borgenär som bestrider fordran.

6. Det belopp som bestrids.

7. De faktiska omständigheter som talar för att den fordran eller del av fordran som bestrids inte finns.

Finansmyndigheten sammanställer en tabell över anmälda fordringar på ett standardformulär.

b) Konkursförfaranden – Fordringar anmäls till likvidatorn på ett standardformulär. Kopior på de handlingar som gav upphov till eller styrker fordran ska bifogas.

Likvidatorn upprättar en förteckning över alla fordringar från gäldenärens anställda och tidigare anställda fram till och med inledandet av konkursförfarandet. Fordringarna ska anges till sitt brutto- och nettobelopp. Två kopior av anmälan av fordringar ska inges för undertecknande.

Fordringar från borgenärer med låg prioritet anmäls endast på särskild uppmaning av domstolen. I anmälan av sådana fordringar ska det anges att fordringarna har låg prioritet och i vilken ordning borgenären kommer att betalas.

Borgenärer som har rätt att ansöka om att vissa tillgångar ska undantas (izlučni vjerovnici) måste underrätta likvidatorn om sin rätt till undantag och den rättsliga grunden för denna rätt, och ange vilka tillgångar som omfattas av denna rätt, eller i sin anmälan av fordringar ange sin rätt till ersättning för rätten till undantag.

Borgenärer med förmånsrätt (razlučni vjerovnici) är skyldiga att underrätta likvidatorn om sin företrädesrätt och den rättsliga grunden för denna rätt, och ange vilka tillgångar som omfattas av denna rätt. Om sådana borgenärer även anmäler en fordran som konkursborgenärer måste de i sin anmälan ange vilken del av tillgångarna som omfattas av deras förmånsrätt och den summa som troligen inte kommer att regleras genom den förmånsrätten.

Borgenärer med förmånsrätt som inte vederbörligen underrättar likvidatorn om denna rätt förlorar sin förmånsrätt. I undantagsfall förlorar borgenärer med förmånsrätt sin företrädesrätt och har inte rätt att begära skadestånd eller någon annan kompensation från en konkursgäldenär eller borgenär om föremålet för förmånsrätten har realiserats i konkursförfarandet utan dem, och förmånsrätten inte var införd i ett offentligt register och likvidatorn inte kände till eller hade kunnat känna till denna rätt.

De anmälda fordringarnas belopp och prioriteringsordning prövas vid prövningsförhandlingen.

Likvidatorn måste för varje fordran ange om han eller hon erkänner eller bestrider fordran.

De fordringar som likvidatorn, den enskilda gäldenären eller en av konkursborgenärerna bestrider granskas separat. Rätten till undantag och förmånsrätt prövas inte.

En fordran anses styrkt om den vid prövningsförhandlingen erkännas av likvidatorn och inte bestrids av en konkursborgenär, eller om ett bestridande förkastas. Om en enskild gäldenär bestrider en fordran hindrar detta inte att fordran fastställs.

Domstolen sammanställer en tabell över fordringar som har prövats. För varje anmäld fordran för domstolen in den summa som har fastställts, fordrans prioriteringsordning och den person som bestridit fordran. En enskild gäldenärs bestridande av fordringar förs också in i tabellen. Domstolen anger även fastställandet av fordringar på växlar och andra skuldebrev.

Grundat på tabellen över prövade fordringar fattar domstolen ett beslut i vilket den fastställer varje fastställd eller bestridd fordrans belopp och prioriteringsordning. Med stöd att detta beslut fattar domstolen även beslut om hänskjutande av fastställandet eller bestridandet av fordringarna.

Om likvidatorn har bestridit fordran hänvisar domstolen borgenären till att väcka talan mot gäldenären för att fastställa den bestridda fordran.

Om en av konkursborgenärerna har bestridit en fordran som erkänts av likvidatorn hänvisar domstolen den borgenären till att väcka talan för att fastställa den bestridda fordran. I en sådan talan agerar den som motsätter sig fordran på gäldenärens vägnar och för dennes räkning.

Om fordringar från gäldenärens anställda eller tidigare anställda har bestridits väcks talan för att fastställa bestridda fordringar i enlighet med de allmänna bestämmelserna för domstolsförfaranden och de särskilda bestämmelserna för arbetstvister.

Om det finns ett verkställighetsbeslut avseende den bestridda fordran hänvisar domstolen den bestridande parten till att väcka talan för att pröva bestridandet i sak.

13 Enligt vilka regler ska behållningen fördelas? Hur bestäms prioritetsordningen för borgenärernas fordringar och rättigheter?

Behållningen delas ut till borgenärerna utifrån kassaflödet. Borgenärer med låg prioritet beaktas inte vid delvis utdelning. Utdelningen utförs av likvidatorn. Före varje utdelning måste likvidatorn inhämta borgenärskommitténs medgivande eller, om ingen borgenärskommitté inrättats, en domstols medgivande.

De högst prioriterade fordringarna inbegriper fordringar från gäldenärens anställda och tidigare anställda som uppstått fram till och med inledandet av konkursförfarandet till följd av ett anställningsförhållande (som anges till det totala bruttobeloppet), avgångsvederlag med den summa som anges i lag eller kollektivavtal och fordringar till följd av skadestånd på grund av arbetsskada eller arbetsrelaterad sjukdom.

De näst högst prioriterade fordringarna inbegriper alla övriga fordringar mot gäldenären, förutom de fordringar som fastställts som oprioriterade.

Efter att alla prioriterade fordringar har betalats betalas de oprioriterade fordringarna i följande ordning:

1. Ränta på fordringar från konkursborgenärer sedan inledandet av konkursförfarandet.

2. Kostnader som enskilda borgenärer haft till följd av sitt deltagande i förfarandet.

3. Böter för straffbelagda gärningar eller överträdelser och kostnader till följd av straffrättsliga förfaranden eller överträdelseförfaranden.

4. Fordringar med krav på att gäldenären kostnadsfritt ska tillhandahålla tjänster.

5. Fordringar med krav på återbetalning av lån för att ersätta en bolagsmans kapital eller motsvarande fordran.

Utestående fordringar förfaller till betalning när ett konkursförfarande inleds.

Fordringar som rör ett tvingande villkor som träder i kraft samtidigt som konkursförfarandet inleds betraktas som ovillkorliga fordringar fram till dess att ett sådant villkor träder i kraft.

Kostnaden för konkursförfarandet och konkursboets övriga förpliktelser betalas i första hand ur konkursboet. Likvidatorn betalar fordringarna i förfalloordning.

Innan utdelningen upprättar likvidatorn en förteckning över de fordringar som ska beaktas vid utdelningen (utdelningsförteckningen). För fordringar från gäldenärens anställda och tidigare anställda till följd av ett anställningsförhållande som uppkommit fram till och med inledandet av konkursförfarandet beaktas bruttobeloppet. Förteckningen måste innehålla summan av fordringarna och den behållning i konkursboet som ska delas ut till borgenärerna.

En borgenär med förmånsrätt som gäldenären även har en personlig skuld till ska senast 15 dagar från kungörandet av utdelningsförteckningen lägga fram bevis för likvidatorn att de avstår från sin förmånsrätt – och till vilket belopp – eller att det inte har förekommit någon förmånsrätt. Om de underlåter att lägga fram bevis i tid beaktas deras fordran inte vid den delvisa utdelningen.

Fordringar med ett suspensivt villkor beaktas till hela sitt belopp under en delvis utdelning. Den del som avser dessa fordringar reserveras under utdelningen.

Under slututdelningen beaktas inte fordringar med ett suspensivt villkor om det vid tidpunkten för utdelningen är så liten chans att villkoret ska uppfyllas att det saknar materiellt värde. I så fall inkluderas de belopp som reserverats för fullgörandet av denna fordran under tidigare utdelningar i det konkursbo från vilken slututdelningen görs.

De borgenärer som är undantagna från den delvisa utdelningen och som senare uppfyller de villkor som anges i artiklarna 275 och 276 i SZ betalas ett lika stort belopp som andra borgenärer från konkursboets saldo under nästa utdelning. Först då kan man fortsätta med betalningen av andra borgenärers fordringar.

Slututdelningen inleds så snart realiseringen av konkursboet har avslutats. Slututdelningen får endast inledas efter domstolens medgivande.

Om alla borgenärers fordringar kan betalas till fullo vid slututdelningen överför likvidatorn eventuellt överskott till den enskilda gäldenären. Om gäldenären är en juridisk person överlåter likvidatorn till varje person som har ett intresse i gäldenären den del av överskottet som denna person skulle ha rätt till vid ett likvidationsförfarande utanför konkursförfarandet.

14 Vilka är villkoren för och verkningarna av att insolvensförfarandet slutförs (inklusive ackord)?

a) Ackordsförfaranden – Om borgenärerna godtar omstruktureringsplanen meddelar domstolen i ett beslut att omstruktureringsplanen har godkänts och bekräftar ackordsuppgörelsen, såvida inte

− en av borgenärerna, med tillräcklig säkerhet, slår fast att omstruktureringsplanen begränsar deras rättigheter mer än vad som rimligen kunde förväntas utan omstruktureringen,

− det av omstruktureringsplanen inte verkar sannolikt att genomförandet av denna kommer att göra gäldenären solvent före utgången av innevarande år och inom de två följande kalenderåren,

− omstruktureringsplanen inte har fastställt vilka summor borgenärerna kommer att erhålla om deras fordran inte bestrids, eller

− det i omstruktureringsplanen har föreslagits kapitalisering av en eller flera borgenärers fordringar och gäldenärens aktieägare inte gett sitt medgivande till en sådan åtgärd i enlighet med bolagslagen (Zakon o trgovačkim društvima).

Om villkoren för bekräftelse av ackordsuppgörelsen inte är uppfyllda slår domstolen i ett beslut fast att ackordsuppgörelsen inte har bekräftats och vilandeförklarar förfarandet.

En bekräftad ackordsuppgörelse har rättsverkan för de borgenärer som inte deltog i förfarandet och de borgenärer som deltog i förfarandet, och deras bestridda fordringar fastställs senare.

En gäldenär som gjorde en vinst till följd av skulder som skrevs av enligt en bekräftad ackordsuppgörelse måste behålla denna vinst tills fristen för att reglera alla skulder till följd av ackordsuppgörelsen har löpt ut.

Om en borgenär skriver av en gäldenärs skuld i enlighet med en bekräftad ackordsuppgörelse erkänns den avskrivna fordran som en utgift som borgenären kan göra skatteavdrag för.

b) Konkursförfaranden – Omedelbart efter att slututdelningen har avslutats meddelar domstolen ett beslut som avslutar konkursförfarandet. Beslutet meddelas den myndighet som sköter det register i vilket gäldenären är registrerad. När en gäldenär som är en juridisk person stryks ur registret upphör denne att existera, och en gäldenär som är en fysisk person förlorar sin ställning som enskild näringsidkare, entreprenör eller egenföretagare.

15 Vad har borgenärerna för ställning efter slutfört insolvensförfarande?

Efter att ett konkursförfarande mot en enskild gäldenär har slutförts får konkursborgenärer fortsätta att göra allt de kan för att få betalt för sina återstående fordringar.

Konkursborgenärer får driva sina fordringar gentemot gäldenären med stöd av ett beslut där deras fordringar har fastställts, förutsatt att fordringarna har fastställts och inte bestridits av gäldenären vid förhandlingen. En fordran som inte med framgång har bestridits likställs med en obestridd fordran.

Domstolen beslutar på förslag av likvidatorn eller någon av borgenärerna eller på eget initiativ (ex officio) att förfarandet ska fortsätta i syfte att göra en s.k. efterutdelning om, efter slutförhandlingen,

1. villkoren är uppfyllda för att dela ut reserverade belopp till borgenärerna,

2. belopp som har betalats ur konkursboet återförs till konkursboet,

3. tillgångar upptäcks som ingår i konkursboet.

Domstolen beslutar att förfarandet ska fortsätta i syfte att göra en efterutdelning oavsett om förfarandet har avslutats.

Domstolen kan avstå från efterutdelning och överföra den behållning som är tillgänglig för utdelning till borgenärerna eller överföra den tillgång som har upptäckts till den enskilda gäldenären om den anser att detta är lämpligt med tanke på de obetydliga summor som det rör sig om eller tillgångens ringa värde och kostnaderna för att fortsätta förfarandet i syfte att göra en efterutdelning. Som villkor för att fortsätta förfarandet för att göra en efterutdelning kan domstolen föreskriva att kostnaderna för detta ska betalas i förskott.

Efter att efterutdelningen har genomförts meddelar domstolen ett beslut om att konkursförfarandet har slutförts.

Efter ett beslut om efterutdelning delar likvidatorn, i enlighet med slutförteckningen, ut det belopp som han eller hon fritt får förfoga över eller det belopp som erhållits från realiseringen av den del av konkursboet som upptäcktes i efterhand. Likvidatorn lämnar en slutredovisning till domstolen.

De borgenärer från konkursboet vars fordringar likvidatorn har fått kännedom om

1. under delvis utdelning, efter att den del som ska delas ut har fastställts,

2. under slututdelningen, efter slutförhandlingen har avslutats,

3. under efterutdelningen, efter att förteckningen över den utdelningen har offentliggjorts,

får endast begära betalning av sina fordringar från vad som finns kvar i konkursboet efter utdelning.

16 Vem står för kostnaderna för insolvensförfarandet?

Varje borgenär står för sina egna kostnader i ackords- och konkursförfaranden, om inte annat föreskrivs i SZ.

17 Enligt vilka regler avgör man vilka återvinningsbestämmelser eller liknande bestämmelser som ska tillämpas?

Sådana rättshandlingar som företagits innan konkursförfarandet inleddes och som hindrar en enhetlig reglering av konkursborgenärers fordringar (och förorsakar borgenärerna skada) eller som gynnar vissa borgenärer framför andra (förmånsbehandling av borgenärer) får bestridas av likvidatorn på gäldenärens, och konkursborgenärernas, vägnar i enlighet med bestämmelserna i SZ. Om underlåtelse att företa en handling medförde att gäldenären förlorade en rätt eller den grund på vilken penningfordringarna mot dem byggde, upprätthölls eller säkrades anses en sådan underlåtelse likvärdig med sådana rättshandlingar.

En rättshandling som ger eller medger en borgenär säkerhet eller betalning på ett sätt och vid en tidpunkt som överensstämmer med kärnan i deras rättigheter (kongruent betalning) och som företogs under de tre månader som föregick ingivandet av ett förslag om att inleda ett konkursförfarande får bestridas om gäldenären, vid tidpunkten för handlingen, var insolvent och borgenären kände till insolvensen.

En rättshandling som ger eller medger en borgenär säkerhet eller betalning i enlighet med kärnan i deras rättigheter får bestridas om den företogs efter ingivandet av förslaget om att inleda ett konkursförfarande och om borgenären, vid tidpunkten för handlingen, kände till insolvensen eller förslaget om att inleda ett konkursförfarande.

Borgenären anses ha känt till insolvensen eller förslaget om att inleda ett konkursförfarande om denne kände till eller borde ha känt till omständigheter av vilka det var uppenbart att gäldenären var insolvent eller att ett förslag om att inleda ett konkursförfarande hade ingetts.

Närstående till gäldenären vid tidpunkten för handlingen ska anses ha känt till insolvensen eller förslaget om att inleda ett konkursförfarande.

En rättshandling som ger eller gör det möjligt för en borgenär som inte hade rätt att framställa en fordran att få säkerhet eller betalning, eller som inte hade rätt att framställa en fordran på det sättet eller vid den tidpunkten, får bestridas

1. om handlingen företogs under den månad som föregick ingivandet av förslaget om att inleda ett konkursförfarande eller efter att förslaget ingetts, eller

2. om handlingen företogs under den andra eller tredje månad som föregick ingivandet av förslaget om att inleda ett konkursförfarande och gäldenären vid denna tidpunkt var insolvent, eller

3. om handlingen företogs under den andra eller tredje månad som föregick ingivandet av förslaget om att inleda ett konkursförfarande och borgenären när handlingen företogs visste att den skulle skada konkursborgenärerna.

En borgenär anses ha vetat att handlingen skulle skada andra borgenärer om den borgenären kände till eller borde ha känt till omständigheter av vilka det måste ha varit uppenbart att borgenärer skulle lida skada. Närstående till gäldenären vid tidpunkten för handlingen ska anses ha känt till att konkursborgenärerna skulle lida skada.

En rättshandling som direkt medför att konkursborgenärer lider skada får bestridas

1. om handlingen företogs under de tre månader som föregick ingivandet av förslaget om att inleda ett konkursförfarande, om gäldenären vid tidpunkten för handlingen var insolvent och om den andra parten kände till insolvensen, eller

2. om handlingen företogs efter ingivandet av förslaget om att inleda ett konkursförfarande och om den andra personen vid tidpunkten för rättshandlingen kände till, eller borde ha känt till insolvensen eller förslaget om att inleda ett konkursförfarande.

Varje rättshandling från gäldenärens sida som resulterar i att gäldenären förlorar någon av sina rättigheter, eller som hindrar gäldenären från att hävda någon av sina rättigheter, eller varje handling på grundval av vilken en penningfordran mot gäldenären kan hållas giltig eller drivas in, behandlas på samma sätt som en handling som gör att borgenärerna lider direkt skada.

En rättshandling som gäldenären företagit under den tioårsperiod som föregick ingivandet av föreslaget om att inleda ett konkursförfarande, eller därefter, i avsikt att skada borgenärer, får bestridas om den andra parten kände till gäldenärens avsikt vid tidpunkten för handlingen. Kännedom om avsikten antas föreligga om den andra parten kände till att gäldenären hotades av insolvens och att denna handling skulle skada borgenärerna.

Borgenären antas ha känt till att gäldenären hotades av insolvens och att en sådan handling skulle skada borgenärerna om borgenären kände till, eller borde ha känt till, omständigheter av vilka det måste ha varit uppenbart att gäldenären var insolvent och att en sådan handling skulle skada borgenärerna.

Ekonomiska avtal som ingåtts av gäldenären och personer närstående till gäldenären får bestridas om de medför direkt skada för borgenärerna. Ett sådant avtal får inte bestridas om det ingicks mer än två år innan förslaget om att inleda konkursförfarandet ingavs eller om den andra parten bevisar att den, när avtalet ingicks, inte kände till att gäldenären hade för avsikt att skada borgenärerna.

En rättshandling som gäldenären företagit utan ersättning eller mot ringa ersättning får bestridas om den inte företogs fyra år innan förslaget om att inleda ett konkursförfarande inleddes. Om det rör sig om en enstaka gåva av ringa värde får handlingen inte bestridas.

En rättshandling genom vilken en bolagsman kräver återbetalning av lån som använts för utbyte av kapital eller en liknande fordran är ogiltig

1. om den ställer säkerhet och om handlingen företogs under den femårsperiod som föregick ingivandet av förslaget om att inleda ett konkursförfarande eller därefter,

2. om den garanterar betalning och om handlingen företogs under året före ingivandet av förslaget om att inleda ett konkursförfarande eller därefter.

En rättshandling genom vilken insatsen från bolagets passive delägare helt eller delvist återgår till denne, eller genom vilken dennes förlust helt eller delvist bortses från, får bestridas om det avtal som ligger till grund får en sådan handling ingicks under året före ingivandet av förslaget om att inleda ett konkursförfarande eller därefter. Samma sak gäller om den passive delägaren likvideras i enlighet med avtalet.

Om det rör sig om en kongruent betalning får gäldenärens betalningar med hjälp av växlar inte återvinnas från mottagaren om mottagaren, om han eller hon inte godtar betalningen, enligt lagen om överlåtbara värdepapper skulle förlora en fordran mot andra gäldenärer.

En rättshandling anses ha företagits vid den tidpunkt då dess rättsverkningar ägde rum.

Om införandet av en post i en offentlig handelsbok, ett register eller en loggbok krävs för att en rättshandling ska vara giltig, anses rättshandlingen ha företagits så snart de andra förutsättningarna för dess giltighet är uppfyllda, gäldenärens förklaring om att denne har för avsikt att införa en sådan post blir bindande, och den andra parten ansöker om ändring av associationsform. Denna bestämmelse gäller även ansökningar om att i förväg införa en post för att säkerställa rätten till ändring av associationsform.

Om en rättshandling är underställd ett villkor eller en tidsfrist tar man hänsyn till när den företogs, inte till när villkoret uppfylldes eller tidsfristen löpte ut.

En rättshandling för vilken en exekutionstitel har erhållits och en rättshandling som företagits inom ramen för verkställighetsförfarandet får bestridas.

Om gäldenären för sin prestation har godtagit en ersättning av samma värde, som direkt har blivit en del av deras tillgångar, får den rättshandling som ligger till grund för prestationen endast bestridas på villkor att det rör sig om avsiktlig skada.

Med domstolens tillåtelse får likvidatorn, på gäldenärens vägnar, bestrida rättshandlingar från gäldenärens sida. Klagomålet inges mot den person gentemot vilken den bestridda handlingen företogs.

Likvidatorn får inge ett klagomål för att bestrida rättshandlingar inom ett och ett halvt år från dagen för inledandet av ett konkursförfarande.

Varje konkursborgenär får för egen räkning och på egen bekostnad väcka talan för att bestrida rättshandlingar om

– likvidatorn inte har väckt en talan för att bestrida rättshandlingarna inom den tidsfrist som föreskrivs i artikel 212.3 i SZ – inom tre månader från utgången av den tidsfrist som föreskrivs i artikel 212.3 i SZ,

– likvidatorn drar tillbaka en talan om bestridande av rättshandlingarna – inom tre månader från att det slutliga beslutet om bekräftelse på att talan dras tillbaka offentliggjordes på domstolens elektroniska anslagstavla (e-Oglasna ploča suda),

– konkursborgenären inte tidigare har begärt en förklaring från likvidatorn och likvidatorn har förklarat att han eller hon inte kommer att väcka en talan för att bestrida rättshandlingarna – inom tre månader från offentliggörandet av likvidatorns förklaring på domstolens elektroniska anslagstavla,

– konkursborgenären tidigare har begärt en förklaring från likvidatorn och likvidatorn inte inom tre månader har förklarat huruvida han eller hon kommer att väcka talan för att bestrida rättshandlingarna – inom tre månader från offentliggörandet av begäran om en sådan förklaring.

Om begäran om bestridande av rättshandlingar har beviljats får den bestridda rättshandlingen inte någon rättsverkan gentemot konkursboet, och den andra parten är skyldig att återlämna alla materiella förmåner som förvärvats genom den bestridda transaktionen till konkursboet, om inte annat föreskrivs i SZ. Ett förslag om verkställighet som grundas på beslutet att bevilja begäran om bestridande av rättshandlingar får inges av likvidatorn på gäldenärens eller konkursboets vägnar och för dess räkning, och av en konkursborgenär på dennes egna vägnar och för konkursgäldenärens eller konkursboets räkning.

En person som godtar en prestation utan ersättning, eller mot ringa ersättning, behöver endast återlämna vad de har erhållit om de har berikats av ersättningen, om de inte kände till, eller borde ha känt till att en sådan prestation skulle skada borgenärerna.

Ett slutligt beslut i ett mål om bestridande av rättshandlingar är tillämpligt på konkursgäldenären, konkursboet och samtliga konkursborgenärer, om inte annat föreskrivs i SZ.

Om domstolen har beviljat en begäran om bestridande av en rättshandling är motparten skyldig att till konkursboet återlämna alla materiella förmåner som förvärvats genom den bestridda transaktionen. Så snart förmånerna har återlämnats till konkursboet har de borgenärer som är kärande i tvistemålet företrädesrätt till dessa förmåner i proportion till deras fastställda fordringar.

Gäldenärens rättshandlingar får bestridas genom en invändning inom ramen för en rättstvist, utan någon tidsfrist.

En rättshandling får till och med bestridas mot motpartens arvinge eller annan universell rättslig efterträdare.

En rättslig transaktion får bestridas mot andra rättsliga efterträdare till motparten

1. om den rättsliga efterträdaren, vid tidpunkten för förvärvet, kände till de omständigheter som gör att förvärvet av efterträdarens rättsliga föregångare är ogiltigt,

2. om den rättsliga efterträdaren, vid tidpunkten för förvärvet var närstående person till gäldenären, om efterträdaren inte bevisar att denne vid den aktuella tidpunkten inte kände till de omständigheter som gör att förvärvet av efterträdarens rättsliga föregångare är ogiltigt,

3. om det som förvärvades överfördes till den rättsliga efterträdaren utan ersättning, eller mot ringa ersättning.

En rättshandling som företagits efter inledandet av konkursförfarandet och som fortsätter att vara giltig i enlighet med bestämmelserna för att skydda förtroendet för offentliga register får bestridas i enlighet med bestämmelserna om bestridande av rättshandlingar som företagits före inledandet av konkursförfarandet.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 04/12/2018