Stäng

NU FINNS EN NY BETAVERSION AV PORTALEN!

Testa betaversionen av den europeiska e-juridikportalen och berätta vad du tycker!

 
 

menu starting dummy link

Page navigation

menu ending dummy link

Konkurs - Slovenien

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Mot vem kan insolvensförfaranden inledas?

Insolvensförfaranden och förebyggande rekonstruktionsförfaranden beskrivs i Länken öppnas i ett nytt fönsterlagen om finansiella transaktioner, insolvensförfaranden och likvidation (Zakon o finančnem poslovanju, postopkih zaradi insolventnosti in prisilnem prenehanju) (nedan kallad ZFPPIPP).

I. INSOLVENSFÖRFARANDEN

1. Förfaranden för finansiell rekonstruktion – omorganisation

Förfarandet för tvångsackord kan inledas mot:

– en juridisk person i form av ett bolag eller ett kooperativ, om inte annat föreskrivs i lag för ett visst bolag eller kooperativ när hänsyn tas till den verksamhet som det bedriver,

– en entreprenör, eller

– någon annan juridisk person när detta föreskrivs i lag.

Tvångsackordsförfarandet innehåller även särskilda regler beroende på om det är ett stort, ett medelstort eller ett litet företag som är föremål för ackordsuppgörelsen. Detta förfarande erbjuder ett stort urval av åtgärder för finansiell rekonstruktion av en gäldenärs skulder (t.ex. borgenärers prioriterade fordringar).

Det förenklade förfarandet om tvångsackord får endast inledas mot ett företag som betraktas som ett mikroföretag enligt bestämmelserna i bolagslagen (Zakon o gospodarskih družbah) eller mot en entreprenör som uppfyller kriterierna för ett mikroföretag eller ett litet företag.

2. Konkursförfaranden

Ett konkursförfarande mot en juridisk person kan inledas mot varje form av juridisk person om inte annat förskrivs i den lag som reglerar en viss form eller en viss typ av juridiska personer eller en viss juridisk person. Konkursförfaranden mot ett bolag som tillhandahåller daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning är endast tillåtet med den slovenska regeringens samtycke.

En ansökan om personlig konkurs kan riktas mot egendom som tillhör

– en entreprenör,

– en enskild (doktor, notarie, advokat, jordbrukare eller någon annan fysisk person som inte är entreprenör och som bedriver en viss yrkesverksamhet), eller

– en konsument.

En ansökan om konkurs av dödsbo kan riktas mot egendom som tillhör en överskuldsatt testator – en avliden fysisk person

II. FÖRFARANDEN FÖRE INSOLVENS

Förfaranden för förebyggande rekonstruktion

Förfaranden för förebyggande rekonstruktion är bara tillåtna mot ett aktiebolag som betraktas som ett stort, ett medelstort eller ett litet företag enligt bestämmelserna i bolagslagen.

2 Under vilka förutsättningar kan man inleda ett insolvensförfarande?

Insolvens

Det viktigaste kravet för att inleda ett insolvensförfarande är att det råder insolvens. Insolvens definieras som en situation där

– gäldenären har varit betalningsoförmögen (insolvent) under en längre tid på grund av att denne inte har kunnat betala alla sina skulder som förfallit under denna period, eller

– gäldenären har blivit långvarigt betalningsoförmögen (insolvent) eftersom värdet på gäldenärens tillgångar är lägre än summan av skulderna (överskuldsatthet), eller på grund av att förlusten i gäldenärens aktiebolag tillsammans med den förlust som förts över till innevarande år överskrider halva aktiekapitalet, och förlusterna inte kan täckas genom balanserad vinst eller belopp från reserverna.

Preliminärt insolvensförfarande och huvudinsolvensförfarande

Insolvensförfarandena kan delas in i ”preliminära insolvensförfaranden” och ”huvudinsolvensförfaranden”. Ett preliminärt insolvensförfarande inleds genom en begäran om att inleda förfarandet (begäran om att inleda ett insolvensförfarande). Under det preliminära insolvensförfarandet bestämmer domstolen villkoren för att inleda förfarandet. Huvudförfarandet inleds genom ett domstolsbeslut om att inleda ett insolvensförfarande (beslut om att inleda ett insolvensförfarande).

Parter i det preliminära insolvensförfarandet och huvudinsolvensförfarandet

I det preliminära förfarandet kan processuella handlingar utföras av en sökande, en gäldenär som begäran om att inleda förfarandet riktas mot om gäldenären inte är identisk med sökanden, och en borgenär som kan styrka att denne har en fordran på den gäldenär som begäran om att inleda förfarandet riktas mot, förutsatt att borgenären meddelar att denne har för avsikt att delta i det preliminära förfarandet.

I huvudförfarandet får processuella handlingar utföras av varje borgenär som har en fordran i förfarandet mot den insolventa gäldenären och av den insolventa gäldenären själv (vid tvångsackord, förenklat tvångsackord och personlig konkurs).

Inledande och tillkännagivande av förfarandet

Samma dag som domstolen utfärdar ett beslut om att inleda förfarandet ska den offentliggöra det beslutet på den webbplats som används för att offentliggöra domstolshandlingar, handlingar från deltagarna i förfarandet och andra upplysningar i insolvensförfaranden. Domstolen upplyser borgenärer om att förfarandet har inletts genom ett tillkännagivande som ska offentliggöras samma dag och samtidigt som domstolen offentliggör sitt beslut om att inleda förfarandet. I beslutet meddelar domstolen viktiga upplysningar om förfarandet. Rättsverkningarna av att ett förfarande börjar samma dag som tillkännagivandet av att ett konkursförfarande har inletts offentliggörs.

Sökande

En begäran om att inleda ett tvångsackordsförfarande får endast göras av en insolvent gäldenär eller en personligt ansvarig aktieägare i ett gäldenärsbolag. En begäran om att inleda ett tvångsackordsförfarande mot ett stort, ett medelstort eller ett litet företag får även göras av borgenärer som tillsammans står för minst 20 % av alla finansiella fordringar. Sådana borgenärer kan t.ex. vara banker, som betraktas som välinformerade enheter och som har den information, infrastruktur och personal som krävs för att lägga fram en plan om finansiell rekonstruktion av den insolventa gäldenären.

Syftet med tvångsackord är att göra det möjligt för den insolventa gäldenären att bli finansiellt solvent på kort och lång sikt genom att lämpliga finansiella rekonstruktionsåtgärder vidtas. För att göra det möjligt för gäldenären att bedriva sin normala affärsverksamhet (och tillhandahålla de likvida medel som krävs för löpande affärstransaktioner) under den osäkra period som tvångsackordet pågår, är det inte tillåtet att tvångsavyttra gäldenärens tillgångar. Som en motvikt till denna ”fördel” och i syfte att förhindra att gäldenären missbrukar denna möjlighet begränsas gäldenärens affärstransaktioner under förfarandet till enbart sådana som är nödvändiga för den reguljära affärsverksamheten.

En begäran om att inleda det förenklade förfarandet för tvångsackord får endast göras av en insolvent gäldenär. I detta förfarande är endast oprioriterade fordringar föremål för rekonstruktion. Ett förenklat tvångsackord påverkar inte prioriterade fordringar, eller fordringar som avser skatter och avgifter.

En begäran om att inleda ett konkursförfarande får göras av en gäldenär, av en ansvarig aktieägare i ett gäldenärsbolag, av en borgenär eller av Sloveniens fond för statliga garantier, stöd och företag i svårigheter (Javni jamstveni, preživninski in invalidski sklad Republike Slovenije). En borgenär måste styrka sin fordran mot gäldenären och att gäldenären är mer än två månader sen med betalningen av fordran. Sloveniens fond för statliga garantier, stöd och företag i svårigheter måste styrka att arbetstagare har fordringar mot gäldenären i det föreslagna konkursförfarandet och även att gäldenären är mer än två månader sen med betalningen av dessa fordringar.

Förfaranden för förebyggande rekonstruktion genomförs i syfte att göra det möjligt för en gäldenär, som sannolikt kommer att bli insolvent inom ett år, att vidta vissa åtgärder för att rekonstruera sina finansiella skulder och andra finansiella rekonstruktionsåtgärder som är nödvändiga för att undanröja orsakerna till den eventuella insolvensen. En överenskommelse om finansiell rekonstruktion ligger till grund för åtgärderna. En begäran om att inleda ett förfarande om förebyggande rekonstruktion får endast göras av en gäldenär. Begäran om att inleda ett förfarande om förebyggande rekonstruktion måste godkännas av de borgenärer som står för minst 30 % av alla finansiella fordringar mot gäldenären. Till begäran ska gäldenären bifoga en av en notarie bestyrkt kopia av borgenärens godkännande av att förfarandet inleds.

Webbplats för offentliggörande av insolvensförfaranden

Vid alla insolvensförfaranden måste följande information offentliggöras på webbplatsen för offentliggöranden av insolvensförfaranden:

  • Upplysningar om enskilda tvångsackordsförfaranden, konkursförfaranden, tvångslikvidation, tvångsackord enligt det förenklade förfarandet, förebyggande rekonstruktion och konkurs av dödsbo.
  • Domstolsbeslut som meddelats i förfaranden (förutom i vissa lagstadgade undantagsfall).
  • Tillkännagivanden om inledande av förfaranden, tillkännagivanden om förhandlingsdatum och andra tillkännagivanden och andra kallelser till omröstning som utfärdas av en domstol i enlighet med gällande lagstiftning.
  • Protokoll från förhandlingar och möten i borgenärskommittén.
  • Förvaltares och insolventa gäldenärers rapporter i samband med tvångsackordsförfaranden.
  • Förteckning över styrkta fordringar.
  • De handlingar som parterna ingett och andra domstolshandlingar som måste offentliggöras enligt ZFPPIPP.
  • Alla tillkännagivanden om offentlig auktion i samband med konkursförfaranden och anbudsinfordringar avseende realisering av konkursbon.

Webbplatsen för offentliggörande av insolvensförfaranden förvaltas av Sloveniens byrå för offentliga rättsliga register och relaterade tjänster (Agencija Republike Slovenije za javnopravne evidence in storitve, nedan kallad AJPES). Enligt lagstiftningen ska parter i ett insolvensförfarande och alla andra berörda personer obestridligen anses ha fått kännedom om domstolsbeslut, ansökningar från andra parter i förfarandet och andra rättshandlingar åtta dagar efter att de offentliggjorts. Därför är webbplatsen Länken öppnas i ett nytt fönsteroffentlig och kostnadsfri.

3 Vilka tillgångar ingår i konkursboet? Hur behandlas de tillgångar som förvärvas av gäldenären efter att insolvensförfarandet har inletts?

Tvångsackordsförfaranden

Efter att ett tvångsackordsförfarande har inletts måste gäldenären behålla sin egendom. Gäldenären får bara sälja egendom som inte behövs i affärsverksamheten när försäljningen av sådan egendom anses utgöra en finansiell rekonstruktionsåtgärd enligt rekonstruktionsplanen. Efter att ha inlett tvångsackordsförfarandet får gäldenären endast ta lån med domstolens samtycke och högst med ett belopp motsvarande det totala värdet på de likvida tillgångar som krävs för att finansiera den reguljära affärsverksamheten och för att täcka kostnaderna för tvångsackordsförfarandet.

Fordringar som uppkommer i samband med finansieringen av gäldenärens reguljära affärsverksamhet i ett tvångsackordsförfarande eller ett förfarande för förebyggande rekonstruktion betalas i ett eventuellt påföljande konkursförfarande med medel från den allmänna fördelningen av tillgångarna i konkursboet, innan prioriterade fordringar betalas (särskilt kostnaderna för förfarandet).

Konkursförfaranden

I det konkursbo som tillhör en gäldenär som är en juridisk person ingår konkursgäldenärens egendom när förfarandet inleddes, all egendom som förvärvats genom försäljning och förvaltning av konkursboet och genom att bestrida konkursgäldenärens rättshandlingar, och den egendom som förvärvats genom fortsatt affärsverksamhet när konkursgäldenären fortsatt sin affärsverksamhet efter det att ett konkursförfarande har inletts enligt ZFPPIPP. I konkursboet ingår även egendom som förvärvats genom att talan väckts mot personligen ansvariga aktieägare i konkursgäldenärsbolaget, med undantag för tillgångar som gäldenären har ett direkt behov av för att trygga sina grundläggande behov.

I det konkursbo som tillhör en gäldenär som försatts i personlig konkurs ingår all egendom som konkursgäldenären förvärvar under bevakningsperioden, fram till dess att betalningsskyldigheten upphör eller konkursförfarandet avslutas. Vid personlig konkurs undantas följande från konkursboet:

– föremål (artiklar för personligt bruk (kläder, skor etc.), hushållsartiklar (möbler, kyl, spis, tvättmaskin etc.) som gäldenären och medlemmar i gäldenärens hushåll har ett direkt behov av, artiklar som gäldenären direkt behöver för att utföra sitt arbete, priser och erkännanden, en vigselring, personliga brev, handskrivet material och andra personliga dokument (bilder och fotografier på familjemedlemmar etc.), och

– fordringar (fordringar avseende underhållsbidrag, fordringar avseende ersättning för kroppsskada i enlighet med invaliditetsförsäkring, fordringar avseende finansiellt och socialt stöd etc.).

Vid en personlig konkurs inbegriper konkursboet dessutom inte de inkomster som gäldenären behöver för att trygga sin försörjning (gäldenären behåller minst 76 % av minimilönen, och om gäldenären försörjer en familjemedlem eller annan person måste gäldenären enligt lag kunna försörja dem med det belopp som föreskrivs för varje person som försörjs).

Vid en personlig konkurs är gäldenären garanterad samma minimilön som han hade erhållit i ett ärende med individuell verkställighet.

4 Vilka befogenheter har gäldenären respektive konkursförvaltaren?

En domstols behörighet och uppgifter

Distriktsdomstolen är behörig att hantera insolvensförfaranden. Vid insolvensförfaranden leds domstolen av en ensamdomare. Appellationsdomstolen i Ljubljana (Višje sodišče v Ljubljani) har territoriell behörighet att avgöra överklaganden i alla insolvensförfaranden.

Utnämning av en förvaltare och dennes befogenheter

En förvaltare utövar de befogenheter och utför de uppgifter i insolvensförfaranden som enligt lag ska utföras för att skydda borgenärernas rättigheter En förvaltare utses i tvångsackordsförfaranden och konkursförfaranden. En förvaltare utse av domstol genom ett beslut om att inleda ett insolvensförfarande. Vid tvångsackordsförfaranden mot stora, medelstora eller små företag utser domstolen en förvaltare genom ett särskilt beslut dagen efter att ha mottagit en begäran om att inleda förfarandet.

Vid tvångsackordsförfaranden övertar en förvaltare tillsynen av gäldenärens affärsverksamhet. Den insolventa gäldenären måste därför tillhandahålla alla upplysningar som behövs för tillsynen och tillåta granskning av dess affärshistorik och dokumentation. I ett sådant förfarande har gäldenären endast begränsad rättshandlingsförmåga. När förfarandet har inletts får gäldenären endast genomföra reguljär (löpande) affärsverksamhet som är knuten till hans eller hennes verksamhet och betala sina affärsrelaterade skulder. När förfarandet har inletts får gäldenären handla med sin egendom endast i den utsträckning som behövs för att genomföra den reguljära affärsverksamheten och får inte ta lån eller krediter, ställa garantier eller säkerheter, eller ingå ett avtal eller utföra någon annan handling som skulle leda till ojämlik behandling av borgenärer eller omöjliggöra genomförandet av den finansiella rekonstruktionen. När ett tvångsackordsförfarande har inletts får gäldenären, utöver reguljära avtal och efter att ha inhämtat tillstånd från en domstol, sälja egendom som inte behövs för affärsverksamheten om försäljningen av egendomen specificeras som en finansiell rekonstruktionsåtgärd i den finansiella rekonstruktionsplanen. Gäldenären får ta ut lån och krediter med högst ett belopp motsvarande det totala värdet på de likvida tillgångar som krävs för att finansiera den reguljära affärsverksamheten och för att täcka kostnaderna för tvångsackordsförfarandet. Domstolen beslutar om den ska samtycka till försäljningen på grundval av förvaltarens eller borgenärskommitténs yttrande.

När ett konkursförfarande mot en juridisk person har inletts upphör befogenheterna för gäldenärens företrädare, en innehavare av fullmakt och andra personer som bemyndigats att företräda gäldenären, samt befogenheterna att sköta gäldenärens affärer. Förvaltaren får befogenhet att sköta den insolventa gäldenärens affärsverksamhet under konkursförfarandet i enlighet med behoven enligt förfarandet och att företräda gäldenären i

  • processuella handlingar och andra rättshandlingar som rör styrkandet av fordringar, och separationsrätt och rätt till undantag,
  • förfaranden och andra rättshandlingar för att bestrida den insolventa gäldenärens rättshandlingar,
  • juridiska avtal och andra handlingar som krävs för realisering av konkursboet,
  • realisering av ett undantag och andra rättigheter som den insolventa gäldenären har förvärvat som en rättslig följd av inledandet av konkursförfarandet, och
  • andra rättshandlingar som den insolventa gäldenären enligt lag får företa.

När ett förfarande för personlig konkurs har inletts begränsas konkursgäldenärens rättshandlingsförmåga av att han eller hon

1. inte kan ingå avtal eller företa andra rättshandlingar eller åtgärder som inbegriper hantering av egendom som ingår i konkursboet, och

2. inte, utan domstolens tillstånd, får

  • ta ut lån eller krediter eller ställa garantier,
  • öppna ett bankkonto eller något annat kontantkonto, eller
  • avsäga sig arv eller andra äganderättigheter.

En rättshandling eller annan rättslig åtgärd som en konkursgäldenär företagit och som strider mot dessa bestämmelser har ingen rättsverkan förutom om den andra avtalsparten inte visste och inte kunde ha vetat att ett förfarande om personlig konkurs hade inletts mot gäldenären när han företog den rättsliga handling eller rättsliga åtgärd som syftade till att avyttra den egendom tillhörande gäldenären som ingick i konkursboet. Regeln är att den andra avtalsparten obestridligen anses ha känt till att ett konkursförfarande har inletts mot gäldenären om avtalet eller någon annan rättshandling ingicks mer än åtta dagar efter det att inledandet av konkursförfarandet offentliggjordes på den offentliga webbplatsen för att offentliggöra insolvensförfaranden.

I ett förfarande om förbyggande rekonstruktion används inte någon förvaltare. I ett sådant förfarande är gäldenärens rättshandlingsförmåga inte begränsad. En förvaltare används inte heller vid det förenklade förfarandet för tvångsackord.

Tillstånd att verka som förvaltare

Endast en person som av justitieministern beviljats tillstånd att verka som förvaltare i insolvensförfaranden och tvångsackordsförfaranden får verka som förvaltare.

För att justitieministern ska utfärda ett tillstånd att verka som förvaltare måste en person uppfylla följande villkor:

  • Vara slovensk medborgare eller medborgare i en EU-medlemsstat, en EES-medlemsstat eller en OECD-medlemsstat och har praktiska kunskaper i slovenska.
  • Ha rättshandlingsförmåga och god allmänhälsa.
  • Ha högre utbildning på åtminstone grundnivå eller motsvarande utländsk utbildning som har nostrifierats, erkänts och utvärderats i enlighet med lagen om utvärdering och erkännande av utbildning, eller har tillstånd att utföra en revisors eller en auktoriserad revisors arbetsuppgifter.
  • Ha åtminstone tre års arbetslivserfarenhet inom ett område kopplat till hans eller hennes yrkesutbildning.
  • Ha en försäkring som täcker skador på minst 500 000 euro under ett år.
  • Ha klarat en yrkesexamination för att arbeta som förvaltare.
  • Vara en person som åtnjuter ett tillräckligt stort förtroende hos allmänheten för att arbeta som förvaltare.
  • Ha avgett en förklaring till justitieministern att han eller hon noggrant och ansvarsfullt kommer att fullgöra sina åligganden som förvaltare, och att han eller hon kommer att arbeta för att avsluta förfarandet så snabbt som möjligt till så bra återbetalningsvillkor som möjligt för borgenärerna i varje insolvensförfarande i vilket han eller hon utses.

5 Vilka villkor gäller för kvittning?

Kvittning av fordringar när ett tvångsackordsförfarande inleds

Om det vid inledandet av ett tvångsackordsförfarande finns en fordran från en borgenär mot en insolvent gäldenär och en motfordran från den insolventa gäldenären mot den borgenären ska fordringarna kvittas mot varandra när tvångsackordsförfarandet inleds. Denna regel gäller även fordringar som inte är penningfordringar och fordringar som inte har förfallit till betalning när tvångsackordsförfarandet inleds. Inledandet av tvångsackordsförfarandet påverkar inte säkrade och prioriterade fordringar och rätt till undantag. Vid insolvensförfaranden mot stora, medelstora eller små företag kan säkrade fordringar bli föremål för finansiell rekonstruktion.

Kvittning av fordringar när ett konkursförfarande inleds

Om det vid inledandet av ett konkursförfarande finns en fordran från en borgenär mot en insolvent gäldenär och en motfordran från den insolventa gäldenären mot den borgenären ska fordringarna kvittas mot varandra när tvångsackordsförfarandet inleds. Denna regel gäller även fordringar som inte är penningfordringar och fordringar som inte har förfallit till betalning när konkursförfarandet inleds. Borgenären anmäler inte sin fordran mot konkursgäldenären i ett konkursförfarande men måste anmäla kvittningen till förvaltaren inom tre månader från det att tillkännagivandet om inledandet av konkursförfarandet offentliggjordes. Om borgenären inte underrättar förvaltaren om kvittningen är borgenären ansvarsskyldig gentemot konkursgäldenären för kostnader och andra förluster som konkursgäldenären drabbas av på grund av borgenärens underlåtenhet. Om borgenärens fordran mot konkursgäldenären är villkorad sker en kvittning om borgenären begär kvittning och domstolen ger sitt samtycke till kvittning.

En fordran mot en konkursborgenär som uppkom innan konkursförfarandet inleddes eller som en ny borgenär förvärvade innan konkursförfarandet inleddes till följd av en överlåtelse från en tidigare borgenär kan inte kvittas mot en motfordran från konkursgäldenären mot den nya borgenären om den fordran uppkom innan konkursförfarandet inleddes.

En fordran mot konkursborgenären som uppkom innan konkursförfarandet inleddes får inte kvittas mot en motfordran från konkursgäldenären mot den borgenären om den fordran uppstod efter att konkursförfarandet inleddes.

6 Hur påverkar insolvensförfarandet gäldenärens gällande avtal?

Instruktioner om att en gäldenär ska företa en rättshandling eller någon annan rättslig åtgärd upphör att gälla om gäldenären utfärdade dessa innan konkursförfarandet inleddes. När konkursförfarandet har inletts får en betalningstjänsteleverantör inte göra några betalningar från den insolventa gäldenärens tillgångar enligt ett verkställighetsbeslut eller beslut om obligatorisk återvinning. Anbud som konkursgäldenären har lämnat innan konkursförfarandet inleddes gäller inte längre, förutom om mottagaren godtog budet innan konkursförfarandet inleddes.

När ett konkursförfarande inleds får en förvaltare säga upp hyres- och leasingavtal med tillämpning av en månads uppsägningstid om konkursgäldenären ingick dessa avtal innan konkursförfarandet inleddes. Detta gäller oberoende av vad som föreskrivs i de allmänna lagbestämmelserna och avtalsvillkoren. Om konkursgäldenären utövar sin rätt att säga upp avtal, börjar uppsägningstiden löpa den sista dagen i den månad den andra avtalsparten mottog konkursgäldenärens uppsägning, och löper ut den sista dagen i månaden efter. Den andra avtalsparten har rätt till ersättning från konkursgäldenären för den skada som uppkom till följd av utövandet av rätten att häva avtalet, i strid med de allmänna bestämmelserna. Ersättningsanspråket ska tas upp i konkursförfarandet och betalas ur konkursboet i enlighet med lagen om betalning av borgenärers fordringar.

Inledandet av ett konkursförfarande påverkar inte en ackordsuppgörelse eller ett kvalificerat finansiellt avtal som omfattas av bestämmelserna i ackordsuppgörelsen. Om en nettopenningfordran från en annan avtalspart mot konkursgäldenären uppkommer efter det att ömsesidiga rättigheter och skyldigheter har reglerats i enlighet med ackordsuppgörelsen måste den andra avtalsparten anmäla fordran i konkursförfarandet, och fordran betalas med medel ur konkursboet i enlighet med lagen om betalning av borgenärers fordringar.

7 Hur påverkar insolvensförfarandet förfaranden som inleds av enskilda borgenärer (med undantag för pågående rättegångar)?

Verkställighetsbeslut och beslut om panträtter är inte tillåtna

Efter att ett insolvensförfarande har inletts mot en insolvent gäldenär är det vanligtvis inte tillåtet att meddela ett verkställighetsbeslut eller ett beslut om panträtt, om inte annat föreskrivs i lagstiftningen.

Efter att ett förfarande för förebyggande rekonstruktion har inletts mot en gäldenär är det inte tillåtet att meddela ett verkställighetsbeslut eller ett beslut om panträtt i en finansiell fordran som är föremål för förebyggande rekonstruktion.

Avslutande av inledda verkställighets- eller panträttsförfaranden

Verkställighets- eller panträttsförfaranden som har inletts mot en insolvent gäldenär innan ett tvångsackordsförfarande inleddes avslutas när det sistnämnda förfarandet inleds, och får endast fortsätta om den domstol som genomför tvångsackordsförfarandet beslutar att förfarandena får fortsätta.

Inledandet av ett konkursförfarande har följande rättsverkningar för verkställighets- eller panträttsförfaranden som inletts mot en insolvent gäldenär innan konkursförfarandet inleddes:

  • Om borgenären i ett verkställighetsförfarande eller ett förfarande om panträtt i rörlig eller fast egendom inte har medgetts separationsrätt innan ett konkursförfarande inleds skjuts verkställighets- och panträttsförfarandet upp när konkursförfarande inleds.
  • Om borgenären i ett verkställighetsförfarande eller ett förfarande om panträtt i rörlig eller fast egendom har medgetts separationsrätt innan ett konkursförfarande inleds, och om den försäljning av egendom som omfattas av separationsrätt inte har hunnit genomföras innan konkursförfarandet inleds, skjuts verkställighets- och panträttsförfarandet upp när konkursförfarandet inleds.
  • Om en borgenär i ett verkställighets- eller panträttsförfarande medges separationsrätt innan ett konkursförfarande inleds, och om den försäljning av egendom som omfattas av separationsrätten har genomförts innan konkursförfarandet inleddes inom ramen för verkställighetsförfarandet, påverkar inledandet av konkursförfarandet inte verkställighetsförfarandet.
  • Säkerhetsförfaranden i form av en interimistisk eller preliminär åtgärd skjuts upp när ett konkursförfarande inleds, och alla åtgärder som vidtagits inom ramen för dessa förfaranden ogiltigförklaras.

Verkställighets- eller panträttsförfaranden som har inletts mot gäldenären innan ett förfarande om förebyggande rekonstruktion inleds i syfte att verkställa eller säkra en ekonomisk fordran (som är själva syftet med förebyggande rekonstruktion) avslutas när förfarandet om förebyggande rekonstruktions inleds. På gäldenärens begäran fattar den verkställande domstolen beslut om att avsluta verkställighets- eller panträttsförfaranden.

Principen om ett samlat konkursförfarande

Vid en fordran som avser fullgörandet av en viss skyldighet som uppkommit till följd av förhållandet med konkursgäldenären får borgenären endast anmäla en sådan fordran fram till dess att ett konkursförfarande inleds i konkursförfarandet mot den gäldenären och i enlighet med bestämmelserna för det förfarandet (bestämmelser om anmälan och styrkande av fordringar, direktiv för att inleda en rättsprocess (väcka talan) avseende bestridda fordringar etc.).

8 Hur påverkar insolvensförfarandet pågående förfaranden som redan har inletts av enskilda borgenärer?

Om en borgenär har väckt talan om styrkande av en fordran innan ett konkursförfarande inleds skjuts handläggningen av målet upp enligt civilprocesslagen (Zakon o pravdnem postopku). En borgenär som har väckt talan innan ett konkursförfarande inleds måste anmäla sin fordran i konkursförfarandet.

Den dag ett beslut om styrkande av fordringar offentliggörs upphör grunderna för att vilandeförklara ett mål till följd av ett konkursförfarande. Om borgenärens fordran erkänns har denne inte längre något intresse av att fortsätta rättsprocessen om denna fordran och handläggningen av målet skjuts upp. Borgenären betalas en lika stor andel som de andra borgenärer vars osäkrade fordringar erkändes i konkursförfarandet.

Om en borgenärs fordran i ett konkursförfarande bestrids av förvaltaren måste borgenären senast inom en månad efter offentliggörandet av beslutet om styrkandet av fordringar ansöka om att det vilandeförklarade målet ska återupptas. I så fall behöver borgenären i sin talan endast styrka att det finns en fordran. Om en borgenärs fordran bestreds av en annan borgenär måste borgenären senast en månad efter offentliggörandet av beslutet om styrkandet av fordringar utvidga sin talan och föra upp den borgenär som bestrider talan som en ny svarande. Om fordran fastställdes i talan betalas borgenären en lika stor andel som de andra borgenärer vars osäkrade fordringar erkändes i konkursförfarandet.

9 Hur brukar borgenärerna delta i insolvensförfarandet?

I ett huvudinsolvensförfarande får processrättsliga handlingar utföras av varje borgenär i förfarandet som vill hävda sin fordran mot den insolventa gäldenären. Som allmän regel har varje borgenär (som en part) rätt att i ett insolvensförfarande överklaga alla domstolsbeslut med undantag av om det i lagstiftningen föreskrivs att ett överklagande av ett visst beslut endast får inges av vissa parter. Överklagandet måste inges inom 15 dagar. För personer som måste delges ett beslut i enlighet med ZFPPIPP börjar femtondagarsperioden löpa från och med delgivningsdagen. För andra personer börjar femtondagarsperioden löpa från och med den dag beslutet offentliggjordes.

I insolvensförfaranden får en borgenär dessutom utföra processrättsliga handlingar via en borgenärskommitté som, i egenskap av ett organ som företräder alla borgenärer som är parter i förfarandet, enligt lag är bemyndigad att utföra processrättsliga handlingar. En borgenärskommitté inrättas i tvångsackordsförfaranden. I konkursförfaranden inrättas en sådan kommitté endast om borgenärerna begär detta.

Tvångsackordsförfaranden

Borgenärskommitté

I tvångsackordsförfaranden utser domstolen en borgenärskommitté som, för att kunna utöva sina rättigheter och befogenheter, har rätt att granska gäldenärens affärshandlingar (dvs. granska gäldenärens transaktioner och finansiella situation) för att skydda borgenärernas intressen och lägga fram de förslag och avge de yttranden som krävs för att skydda borgenärerna under förfarandet. I tvångsackordsförfaranden får en borgenärskommitté, för att finansiellt rekonstruera den insolventa gäldenären, under vissa lagstadgade villkor anta ett beslut om att öka aktiekapitalet genom kapitaltillskott eller naturabidrag. Dessa omfattas av borgenärers fordringar not den insolventa gäldenären.

I slutet av 2013 ändrades lagstiftningen för att göra det lättare att finansiellt rekonstruera stora och medelstora företag. Bland dessa ändringar ingick specialbestämmelser för tvångsackordsuppgörelser med sådana företag, vilket kraftigt stärkte borgenärernas ställning. Efter en lagändring 2016 gäller de bestämmelser som reglerar dessa förfaranden även för småföretag. För att utföra förvaltarens uppgifter i tvångsackordsförfaranden behövs mer erfarenhet och utbildning. När en förvaltare i ett sådant förfarande utses används därför inte den automatiska turordning som normalt styr utnämningen av förvaltare. I stället utser domstolen en förvaltare efter att ha gjort en egen bedömning. När borgenärer själva föreslår ett tvångsackordsförfarande mot en insolvent gäldenär i enlighet med de nya lagbestämmelserna utser domstolen den förvaltare som sökandena har föreslagit. Enligt det nya systemet får borgenärskommittén även utse en företrädare för borgenärerna. Tack vare detta kan borgenärskommittén på ett effektivare sätt följa gäldenärsbolagets affärer och styra de processer för att genomföra finansiella rekonstruktionsåtgärder som hör till dess befogenheter (t.ex. åtgärder för företagsrekonstruktion för att optimera affärskostnaderna eller för att öka företagets effektivitet). Borgenärskommitténs befogenheter utvidgades ytterligare för att ge borgenärskommittén möjlighet att ändra den finansiella rekonstruktionsplanen.

En enskild borgenärs rättsmedel i tvångsackordsförfaranden

Varje borgenär eller förvaltare får invända mot hur ett tvångsackordsförfarande genomförs

  • om gäldenären inte är på obestånd (insolvent) och kan betala alla sina skulder till fullo och i tid,
  • om den insolventa gäldenären kan betala sina skulder i större utsträckning eller snabbare än vad som föreslås i förslaget till tvångsackord,
  • om det inte är troligt att realiseringen av den finansiella rekonstruktionsplanen kommer att göra det möjligt för gäldenären att på kort eller lång sikt bli solvent,
  • om det inte är troligt att borgenärerna, genom att bekräfta den tvångsackorduppgörelse som har föreslagits av gäldenären, kommer att ha större chans att få betalt för sina fordringar än om ett konkursförfarande hade inletts, eller
  • om den insolventa gäldenären agerar på ett sätt som strider mot reglerna för att begränsa dess affärsverksamhet under tvångsackordsförfarandet eller är mer än 15 dagar sen med att betala sina anställdas minimilöner eller med betalningen av skatter och avgifter som gäldenären måste beräkna och betala samtidigt som den betalar de anställdas löner.

Varje borgenär som påverkas av ett bekräftat tvångsackord får begära att domstolen ogiltigförklarar det bekräftade tvångsackordet om den insolventa gäldenären kan betala hela borgenärens fordran. En talan för att fastställa en ogiltig fordran måste väckas inom sex månader från det att fristen för att betala fordran löpte ut, i enlighet med det bekräftade tvångsackordet. Varje borgenär som påverkas av ett bekräftat tvångsackord får begära att domstolen ogiltigförklarar det bekräftade tvångsackordet om detta tillkom på ett bedrägligt sätt. En talan för att fastställa en ogiltig fordran måste väckas senast två år efter det att beslutet om bekräftelse av tvångsackordet vinner laga kraft.

Konkursförfaranden

Borgenärskommitté

I ett konkursförfarande har en borgenärskommitté rätt att granska all dokumentation som konkursförvaltaren innehar och rätt att granska den dokumentation som förvaltaren måste föra beträffande förfarandet. I ett konkursförfarande avger borgenärskommittén eventuellt sitt

  • yttrande om avslutande av konkursgäldenärens nödvändiga affärsverksamhet,
  • samtycke till att fortsätta konkursgäldenärens nödvändiga affärsverksamhet,
  • yttrande om förvaltarens föreslagna plan om hur konkursförfaranden ska genomföras,
  • yttrande om ett beslut att sälja egendom,
  • samtycke om ett start- eller reservationspris är mindre än hälften av egendomens värde, beräknat på grundval av likvidationsvärdet,
  • yttrande om förvaltarens bedömning av konkursförfarandets kostnader och ändringar av dessa, och
  • yttrande om avslutande av konkursförfarandet.

I det förenklade förfarandet för tvångsackord och förfarandet för förebyggande rekonstruktion utses ingen borgenärskommitté.

10 I vilken mån kan konkursförvaltaren använda eller avyttra de tillgångar som ingår i konkursboet?

I konkursförfaranden är förvaltaren konkursgäldenärens juridiska företrädare och är i denna egenskap bemyndigad att förvalta och realisera konkursboet.

Konkursförvaltaren förvaltar konkursboet, framför allt genom att hyra ut konkursgäldenärens egendom och öka konkursgäldenärens monetära tillgångar. Förvaltaren får även ingå en uppgörelse i eller utanför domstol. Borgenärskommittén måste tillstyrka uppgörelsen, och domstolens samtycke behövs. När konkursförfarandet har inletts får konkursgäldenärens egendom endast hyras ut eller leasas om detta inte försenar försäljningen av egendomen. Ett hyres- eller leasingavtal får ingås för en specifik tidsperiod och för högst ett år. Förvaltaren får, med domstolens samtycke, fastställa att den som leasar en egendom ges förtursrätt att köpa egendomen.

Förvaltaren är bunden av lagstiftningen vid investering av konkursgäldenärens monetära tillgångar. Monetära tillgångar får endast investeras i skuldebrev som emitterats av Slovenien eller någon annan EU-medlemsstat, Europeiska centralbanken, Sloveniens riksbank eller en riksbank i någon annan EU-medlemsstat, eller i skuldebrev (med undantag av efterställda skuldebrev) som emitterats av en bank med registrerat kontor i Slovenien eller ett kreditinstitut med säte i någon annan EU-medlemsstat. Kontantinsättningar får bara göras i en bank med registrerat kontor i Slovenien eller i ett kreditinstitut med ett registrerat kontor i en annan EU-medlemsstat.

Inom ramen för en realisering får konkursförvaltaren sälja konkursgäldenärens egendom, begära att fordringar verkställs och företa varje annan rättshandling som behövs för att realisera gäldenärens äganderättigheter. Ett avtal om försäljning av konkursgäldenärens egendom kan ingås genom en offentlig auktion eller en bindande anbudsinfordran. Endast i undantagsfall får ett avtal ingås efter direkta förhandlingar med en köpare. Försäljningen startar med ett (första) beslut av en domstol om försäljning. Domstolen meddelar ett beslut om försäljning efter en begäran från förvaltaren och grundat på ett yttrande från borgenärskommittén. Om egendom säljs där en separat borgenär har en prioriterad återbetalningsrätt (fastställd panträtt) krävs även ett yttrande från denna borgenär. I det beslut där domstolen för första gången fattar beslut om att sälja viss egendom fattar domstolen även beslut om

1. försäljningsmetod,

2. startpriset på en offentlig auktion eller reservationspriset i en bindande anbudsinfordran, och

3. det belopp som ska lämnas i deposition.

Om en offentlig auktion eller en anbudsinfordran beträffande försäljningen av viss egendom som grundas på det första beslutet inte röner framgång får domstolen i ett efterföljande beslut

1. antingen

– på nytt besluta att försäljningen ska ske med hjälp av en offentlig auktion eller en bindande anbudsinfordran, och

– fastställa ett lägre start- eller reservationspris än i det första beslutet, eller

2. besluta att använda sig av en icke-bindande anbudsinfordran för att genomföra försäljningen på grundval av direkta förhandlingar.

Domstolen fastställer reservationspriset i förfarandet för att godta bindande anbud grundat på egendomens beräknade värde. I det första beslutet om försäljning får reservationspriset inte vara lägre än halva värdet på egendomen, beräknat på egendomens likvidationsvärde. I ett efterföljande beslut får domstolen fastställa ett start- eller reservationspris som är lägre än halva värdet på egendomen, beräknat på egendomens likvidationsvärde, om borgenärskommittén eller en separat borgenär ger sitt samtycke.

11 Vilka fordringar ska anmälas gentemot konkursboet och hur behandlas fordringar som uppkommer efter det att insolvensförfarandet har inletts?

I konkursförfaranden måste borgenärer anmäla de av sina fordringar mot konkursgäldenären som uppkom innan konkursförfarandet inleddes, med undantag av de fordringar som enligt lag inte behöver anmälas. En borgenär som ansvarar för konkursgäldenärens skuld i form av en solidariskt betalningsansvarig medgäldenär, borgensman eller panthavare måste i konkursförfarandet anmäla den eventuella regressrätt som ännu inte hade uppkommit när konkursförfarandet inleddes på grund av ett uppskjutet villkor om att borgenären skulle förvärva regressrätt mot konkursgäldenären grundat på att betalningen av fordran ska ske efter det att konkursförfarandet inletts. Om utöver konkursgäldenären även andra solidariskt betalningsansvariga medgäldenärer är ansvariga för att verkställa borgenärens fordran får borgenären anmäla och försöka fastställa hela fordran i konkursförfarandet till dess hela fordran har betalats i enlighet med ett resolutivt villkor. Detta anses uppfyllt när borgenärens fordran betalas av en annan solidariskt betalningsansvarig medgäldenär eller borgensman. Om borgenären missar att anmäla fordran inom den angivna fristen upphör dennes fordran mot konkursgäldenären att gälla, och domstolen avslår den för sent gjorda anmälan av fordran.

I konkursförfaranden är det inte nödvändigt att anmäla prioriterade fordringar för betalning av löner och löneersättning till anställda vars arbete blir onödigt på grund av inledandet av konkursförfarandet, för perioden från och med det att konkursförfarandet inleds till dess att anmälningsperioden löper ut, och avgångsvederlag till arbetstagare vars anställningsavtal avslutades av förvaltaren eftersom deras arbete blev onödigt på grund av inledandet av eller under konkursförfarandet. Vissa fordringar som avser beräkning och betalning av skatter anmäls inte heller.

Om en fordran säkras av en separationsrätt måste borgenären anmäla denna säkrade fordran i konkursförfarandet genom att även anmäla separationsrätten. Om konkursgäldenären, i enlighet med situationen vid inledandet av konkursförfarandet, har en registrerad äganderätt i fast egendom och den äganderätten begränsas av en registrerad inteckning eller en maximal inteckning som togs ut innan konkursförfarandet inleddes, anses den inteckningen eller den maximala inteckning och tillhörande fordran ha registrerats i konkursförfarandet i tid.

Borgenärer måste anmäla varje rätt till undantag som uppkom innan konkursförfarandet inleddes. Anmälan måste göras senast tre månader efter det att tillkännagivandet om inledandet av konkursförfarandet offentliggjordes. Om en borgenär inte respekterar fristen för att anmäla en rätt till undantag upphör rätten till undantag. Om förvaltaren säljer den egendom som omfattas av en oanmäld rätt till undantag förlorar den borgenär som innehar rätten till undantag den rätten till undantag men kan begära betalning med medel som erhållits från försäljningen av egendomen, minus de kostnader som uppkommit vid försäljningen. Den borgenär som innehar rätten till undantag har inte rätt att begära skadestånd. Borgenären förlorar sin rätt till undantag och rätten till betalning om denne inte anmäler rätten innan planen för den första allmänna fördelningen offentliggörs.

De av konkursgäldenärernas skulder som uppkommer efter inledandet av konkursförfarandet betraktas (med vissa undantag) som kostnader för förfarandet. De delas upp i

– löpande kostnader (t.ex. löner och andra ersättningar till parter som utför tjänster som är nödvändiga för att genomföra konkursförfarandet, inklusive skatter och avgifter som ska beräknas och betalas av gäldenären tillsammans med dessa betalningar, förvaltarens kostnader, kostnader för el, vatten, uppvärmning, telefon och andra kostnader kopplade till användningen av företagets lokaler för att genomföra konkursförfarandet, försäkringspremier för att försäkra egendomen i konkursboet, publiceringskostnader, konkursgäldenärens kostnader för att bestrida fordringar, kostnader för bokföringstjänster, administrativa tjänster och andra tjänster som behövs för att genomföra konkursförfarandet etc.), och

– tillfälliga kostnader (betalning av borgenärers fordringar som uppkom under tvångsackordsförfaranden, fullgörandet av förpliktelser på grundval av ömsesidiga avtalsbrott vid bilaterala avtal, fullgörandet av förpliktelser att slutföra brådskande rättshandlingar och för att fortsätta affärsverksamheten, kostnader för att värdera egendomen och andra åtgärder beträffande försäljning etc.).

12 Enligt vilka regler ska fordringar anmälas, styrkas och godtas?

Genom att anmäla en fordran får borgenären rätt att vidta processrättsliga åtgärder i huvudinsolvensförfarandet. Fordringar måste anmälas inom den föreskrivna fristen. Endast fordringar som uppkom innan konkursförfarandet inleddes anmäls.

I tvångsackordsförfaranden anmäls och styrks fordringar framför allt för att bedöma huruvida en borgenär har rätt att rösta om ett tvångsackord. Fordringar måste inges senast 30 dagar efter den dag tillkännagivandet om inledandet av förfarandet offentliggjordes på webbplatsen för Sloveniens byrå för offentliga rättsliga register och relaterade tjänst (AJPES). Underlåtenhet att anmäla en fordran eller en för sen anmälan innebär inte att fordran preskriberas, men däremot att borgenären förlorar sin rösträtt.

I konkursförfaranden utgör anmälan och styrkandet av fordringar grunden för fördelningen av tillgångarna i konkursboet. I sådana förfaranden måste borgenären anmäla sina fordringar senast tre månader från den dag inledandet av förfarandet offentliggjordes på AJPES webbplats.

Vid personlig konkurs förlorar borgenären inte sin fordran om den anmäldes efter det att fristen löpt ut, men förvaltaren för upp den i förteckningen över ytterligare fordringar.

Om det har väckts talan mot en borgenär i vilken de rättshandlingar som företagits av konkursgäldenären bestrids måste borgenären senast en månad efter det att talan delgavs i konkursförfarandet anmäla sin fordran som en villkorad fordran. I så fall uppkommer fordran om talan bifalls i ett lagakraftvunnet beslut. En borgenär måste anmäla sin fordran på skadestånd på grund av förvaltarens hävande av ett leasingavtal eller hävande av ett bilateralt avtal på grund av avtalsbrott senast en månad efter att ha erhållit en förklaring från konkursgäldenären att denne tänker utöva sin rätt att häva eller dra sig ur avtalet.

Vad en fordran ska innehålla

En anmälan av en fordran i ett insolvensförfarande måste innehålla

1. det belopp som ska erkännas som fordran i förfarandet, och

2. en beskrivning av de omständigheter som fordran grundas på och bevis som styrker dessa, inklusive överlämnad dokumentation.

En anmälan av en fordran i ett konkursförfarande måste även innehålla uppgifter om det bankkonto som betalningen av fordran ska göras till. Om borgenären har väckt talan eller inlett något annat förfarande innan konkursförfarandet inleddes måste anmälan även innehålla uppgifter vid vilken domstol eller annan behörig myndighet målet eller förfarandet pågår, och målets referensnummer.

En begäran om styrkande av en fordran måste innehålla

1. huvudfordrans belopp,

2. om borgenären i ett insolvensförfarande utöver huvudbeloppet även vill ha ränta på beloppet: det kapitaliserade räntebeloppet för perioden från det att fordran löpte ut fram till dess att insolvensförfarandet inleddes, eller vid prioriterade fordringar från förvaltaren: det beräknade kapitaliserade räntebeloppet.

3. Om borgenären i ett insolvensförfarande, utöver huvudbeloppet även vill få ersättning för kostnader som uppkommit vid verkställandet av fordran i domstol eller i något annat förfarande som inletts innan insolvensförfarandet inleddes: ersättning för de faktiska kostnaderna.

4. Om borgenären vill få fastslaget att fordran är en prioriterad fordran: en kortfattad begäran om att fordran ska betraktas som en prioriterad fordran vid fördelningen av tillgångarna.

5. Om borgenären vill få fastslaget att fordran är en villkorad fordran: en kortfattad beskrivning av vilka omständigheter som innebär att ett uppskjutet eller resolutivt villkor kopplat till fordran ska anses uppfyllt.

I insolvensförfaranden får en borgenär anmäla flera fordringar i en enda ansökan.

Förfarandet för att styrka fordringar

Förfarandet för att styrka fordringar sker i tre faser:

1. Förvaltarens utlåtande om ingivna fordringar

Förvaltaren meddelar att han eller hon erkänner eller bestrider fordringar genom att upprätta en enkel förteckning över styrkta fordringar (osnovni seznam preizkušenih terjatev). I förteckningen anger förvaltaren för varje fordran huruvida den erkänns eller bestrids. Domstolen offentliggör förteckningen på den webbplats som används för att offentliggöra insolvensförfaranden. Borgenärer kan invända mot felaktigheter i samband med de anmälda fordringarna inom 15 dagar från offentliggörandet genom att inge en invändning mot grundförteckningen (ugovor proti osnovnem seznamu). Om borgenärens invändning är befogad måste förvaltaren utförda en rättelse till grundförteckningen.

2. Borgenärens utlåtande om andra borgenärers anmälda fordringar

Varje borgenär som har anmält sin fordran i tid får invända mot andra borgenärers fordringar genom att inge en invändning om bestridande av fordran (ugovor o prerekanju terjatve). I ett tvångsackordsförfarande måste borgenären inge sin invändning om bestridande av en fordran inom 15 dagar och i ett konkursförfarande inom en månad efter offentliggörandet av grundförteckningen över styrkta fordringar. I förfaranden för personlig konkurs och tvångsackordsförfaranden får en sådan invändning även inges av den insolventa gäldenären i egenskap av part i förfarandet. Förvaltaren för in borgenärers och gäldenärens utlåtanden om bestridda fordringar i en kompletterande förteckning över styrkta fordringar (dopolnjeni seznam preizkušenih terjatev). Underlåtenhet att behandla en ingiven invändning anges i en invändning till den kompletterande förteckningen.

3. Domstolens beslut om styrkande av fordringar

Domstolen beslutar om styrkande av fordringar genom ett beslut om styrkande av fordringar (sklep o preizkusu terjatev). På grundval av detta beslut utarbetar förvaltaren en slutlig förteckning över styrkta fordringar (končni seznam preizkušenih terjatev), som domstolen offentliggör tillsammans med beslutet om styrkande av fordringar.

I beslutet om styrkande av fordringar fattar domstolen beslut om invändningar, styrkta och bestridda fordringar och fordringar som sannolikt kommer att styrkas och där detta måste ske genom ett annat förfarande (genom att en talan väcks). Fristen för att väcka talan är en månad.

13 Enligt vilka regler ska behållningen fördelas? Hur bestäms prioritetsordningen för borgenärernas fordringar och rättigheter?

Konkursboet utgörs konkursgäldenärens egendom, som realiseras för att täcka kostnaderna för förfarandet och för att betala borgenärernas fordringar. I lagstiftningen görs en åtskillnad mellan ”konkursbo” och ”särskilt konkursbo”. Ett särskilt konkursbo är en egendom som omfattas av en separationsrätt eller monetära tillgångar som erhållits vid realisering av den egendomen. För all egendom som omfattas av en separationsrätt måste ett särskilt konkursbo upprättas, och denna egendom måste förvaltas separat från den egendom som utgör en del av det allmänna konkursboet och egendom som tillhör andra särskilda konkursbon.

Den del av ett konkursbo som realiseras utgör behållning som kan fördelas och användas för att betala borgenärers fordringar. Den allmänna behållning som kan fördelas utgörs av de monetära tillgångar som realiseringen av det allmänna konkursboet har gett upphov till, minus kostnaderna för konkursförfarandet. Den särskilda behållning som kan fördelas utgörs av de monetära tillgångar som realiseringen av det särskilda konkursboet har gett upphov till, minus kostnaderna för realiseringen.

När det gäller prioriterade betalningar i konkursförfaranden delas de borgenärsfordringar som uppkom innan förfarandet inleddes in i

  • säkrade fordringar, vars betalning är säkrad genom en separationsrätt som inbegriper rätten till prioriterad betalning av fordran från specifik egendom, och
  • osäkrade fordringar. Av dessa betalas prioriterade fordringar först, sedan vanliga fordringar, därefter efterställda fordringar och slutligen rättigheter i ett bolag.

Säkrade fordringar är fordringar vars betalning har säkrats genom en separationsrätt. En separationsrätt är varje rätt som inbegriper rätten till prioriterad betalning av en fordran från specifik egendom. Den vanligaste separationsrätten är panträtt. I konkursförfaranden prioriteras säkrade fordringar, och dessa betalas med de pengar som erhållits från försäljningen av den egendom som omfattades av separationsrätten.

Osäkrade fordringar är fordringar som inte har säkrats genom en separationsrätt. Dessa är efterställda säkrade fordringar när det gäller betalning från den egendom som omfattades av separationsrätten. Betalning från den återstående egendomen sker i följande turordning: 1) prioriterade fordringar, 2) vanliga fordringar och 3) eventuella efterställda fordringar.

  • Prioriterade fordringar är sådana (osäkrade) fordringar som enligt lag måste betalas före vanliga (osäkrade) fordringar (t.ex. löner och löneersättning för de senaste sex månaderna innan insolvensförfarandet inleddes, avgångsvederlag till arbetstagare, obetalda bidrag/avgifter etc.). Om ett konkursförfarande inleds på grund av ett tvångsackordsförfarande inte rönte någon framgång har fordringar som uppkom under tvångsackordsförfarandet absolut prioritet och ska betalas före prioriterade fordringar.
  • Vanliga fordringar är osäkrade fordringar som varken är prioriterade fordringar eller efterställda fordringar.
  • Efterställda fordringar är osäkrade fordringar som betalas först efter betalning av alla osäkrade fordringar mot gäldenären till följd av ett rättsförhållande mellan borgenären och gäldenären om gäldenären blir insolvent. I ett tvångsackord kan efterställda fordringar omvandlas till ägandeandelar. Om fordringarna inte överlåts som naturabidrag innebär ett bekräftat tvångsackord att fordringarna avskrivs.

Rättigheter i bolag, aktier eller andelar i företag medför inte en (lagstadgad) betalningsskyldighet för gäldenären utan ger andels- eller aktieägare rätt till en proportionell del av det som finns kvar i konkursboet.

Innan betalningen till borgenärer görs dras det belopp som behövs för att betala kostnaderna för konkursförfarandet av från konkursboets tillgångar (den behållning som kan fördelas). Borgenärer betalas i följande turordning: Separationsborgenärer, vars fordran har säkrats genom en separationsrätt (exempelvis en inteckning), är de som först får betalt från den egendom som omfattades av säkerheten (den särskilda behållning som är möjlig att fördela). Borgenärer som har fordringar enligt avtal eller andra rättshandlingar som konkursgäldenären har ingått under perioden från det att tvångsackordsförfarandet inleddes till det att konkursförfarandet inleddes är de som, enligt bestämmelserna om begränsning av affärsverksamheten i tvångsackordsförfaranden, betalas först ur den allmänna behållning som är möjlig att fördela. Därefter betalas borgenärer med prioriterade fordringar (arbetstagare) och slutligen övriga borgenärer – borgenärer med osäkrade vanliga fordringar och borgenärer med efterställda fordringar. Eventuell återstående behållning från den realiserade egendomen fördelas bland aktieägarna.

14 Vilka är villkoren för och verkningarna av att insolvensförfarandet slutförs (inklusive ackord)?

Tvångsackordsförfaranden

Ett tvångsackord som godkänts efter omröstning bland borgenärerna måste även bekräftas av domstol. I ett beslut om bekräftelse av tvångsackord

1. beslutar domstolen att bekräfta eller inte bekräfta tvångsackordet,

2. fastställer domstolen innehållet i det bekräftade tvångsackordet genom att slå fast

– hur stor procentandel av borgenärernas fordringar som ska betalas,

– fristerna för betalningen av dessa fordringar, och

– räntan på borgenärernas fordringar under perioden från det att tvångsackordsförfarandet inleddes till det att fristen för att betala fordringarna har löpt ut,

3. beslutar domstolen vilka fordringar som har styrkts i tvångsackordsförfarandet, och

4. ålägger domstolen gäldenären att betala borgenärernas fordringar, såsom dessa har styrkts i tvångsackordsförfarandet, i den omfattning, inom de frister och till den ränta som anges i det bekräftade tvångsackordet.

Regeln om absolut prioritet gäller i förfarandet. En finansiell rekonstruktion av gäldenärens affärsverksamhet i ett tvångsackordsförfarande innebär att

  • aktieägare i gäldenärsbolaget endast får behålla den del av aktiekapitalet som motsvarar den återstående del av gäldenärens egendom som de skulle få om ett konkursförfarande inleddes mot gäldenären,
  • borgenärer ska ges gynnsammare villkor vid betalning av deras fordringar än om ett konkursförfarande hade inletts mot gäldenären, med beaktande av prioriteringsordningen och andra regler för betalningsprioriteringar, vanliga och efterställda fordringar och säkrade fordringar i konkursförfaranden, och
  • gäldenärens affärsverksamhet, eller den bärkraftiga delen av verksamheten, fortsätter.

Finansiell rekonstruktion genomförs genom att gäldenären ber borgenärer att gå med på att minska sina fordringar eller skjuta upp betalningen av dem. Gäldenären måste erbjuda alla borgenärer betalning av en likvärdig procentandel av deras fordringar, likvärdiga betalningsfrister och samma ränta från det att tvångsackordsförfarandet inleds till det att betalningsfristen löper ut. Om gäldenären är ett aktiebolag kan gäldenären be borgenären att välja mellan att antingen

  • gå med på en minskning av eller uppskjuten förfallodag för sina vanliga fordringar, eller
  • att fordringarna ska överlåtas på gäldenären som ett naturabidrag på grundval av ett kapitaltillskott till gäldenären (utbyte av skulder mot aktier).

Ett tvångsackord påverkar inte prioriterade fordringar eller rätt till undantag. Efterställda fordringar avskrivs. Säkrade fordringar får bara rekonstrueras på frivillig väg i ett tvångsackord. I tvångsackordsförfaranden som rör stora, medelstora eller små företag får säkrade fordringar rekonstrueras genom att förfallodagen skjuts upp eller räntan minskas så att kravet på att ett beslut ska fattas med 75 procents majoritet även gäller för de borgenärer som har en separationsrätt och som inte röstade för tvångsackordet. Som en särskild form av finansiell rekonstruktionsåtgärd kan man i sådana förfaranden undanta en bärkraftig del av gäldenärens affärsverksamhet till förmån för ett annat företag (sidoeffekt). Det är även tillåtet att rekonstruera separationsrätter till gemensamma rekonstruktionsrätter (en majoritet på 85 % krävs).

Konkursförfaranden mot juridiska personer

Konkursförfaranden genomförs i syfte att realisera konkursboet och betala borgenärerna. I regel får ett avtal om försäljning av konkursgäldenärens egendom ingås genom en offentlig auktion eller en bindande anbudsinfordran. En offentlig auktion kan anordnas genom att öka eller minska startpriset. I konkursförfaranden kan ett av företagets affärsområden eller en av företagets verksamheter behållas genom att företaget säljs på en offentlig auktion som en enda affärsenhet eller genom att de bärkraftiga delarna säljs var för sig (försäljning av ett företag så att det kan fortsätta sin affärsverksamhet).

Innan betalningen till borgenärer görs dras det belopp som behövs för att betala kostnaderna för konkursförfarandet av från konkursboets tillgångar. Borgenärer betalas i följande turordning: Separationsborgenärer, vars fordran har säkrats genom en separationsrätt (exempelvis en inteckning), är de som först får betalt från den egendom som omfattades av säkerheten. Därefter betalas borgenärer som har fordringar enligt avtal eller andra rättshandlingar som konkursgäldenären har ingått under perioden från det att tvångsackordsförfarandet inleddes till det att konkursförfarandet inleddes är de som, enligt bestämmelserna om begränsning av affärsverksamheten i tvångsackordsförfaranden. Därefter betalas borgenärer med prioriterade fordringar (arbetstagare) och slutligen övriga borgenärer – borgenärer med osäkrade vanliga fordringar och borgenärer med efterställda fordringar. Eventuell återstående behållning från den realiserade egendomen fördelas bland aktieägarna.

Personlig konkurs

Precis som vid konkursförfaranden mot juridiska personer genomförs förfarandet för personlig konkurs med målet att alla borgenärernas fordringar ska betalas proportionellt och samtidigt. Borgenärer betalas därför proportionellt och samtidigt från gäldenärens egendom. I konkursboet ingår all egendom som tillhörde den överskuldsatta personen när konkursförfarandet inleddes, om det inte är undantaget verkställighet i enlighet med bestämmelserna i lagen om verkställighet på det civilrättsliga området och säkerhet (Zakon o izvršbi in zavarovanju). Eftersom en fysisk person, till skillnad från en juridisk person, inte upphör att existera när ett konkursförfarande har avslutats, avskrivs fordringar som inte har betalats under konkursförfarandet. Till skillnad från borgenärers fordringar i konkursförfaranden mot en juridisk person upphör inte verkställigheten av fordringar i förfaranden för personlig konkurs när konkursförfarandet avslutas. Ett beslut om att avsluta ett förfarande för personlig konkurs som innehåller en förteckning över obetalda, erkända fordringar är ett sätt för borgenärer som inte har fått betalt att ansöka om verkställighet av dessa fordringar.

För att befrias från sin betalningsskyldighet ges konkursgäldenären möjlighet att innan beslutet om att avsluta förfarandet för personlig konkurs begära att bli befriad från den betalningsskyldighet som uppkom innan förfarandet för personlig konkurs inleddes och som inte kommer att fullgöras i enlighet med detta förfarande. Om konkursgäldenären begär att bli befriad från sin betalningsskyldighet och om han eller hon efter att alla fordringar har styrkts befrias från sin denna skyldighet, är gäldenären inte längre skyldig att betala de fordringar som gäldenären annars hade varit skyldig att betala när konkursförfarandet avslutas. Följaktligen upphör borgenärers rätt att ansöka om verkställighet av dessa fordringar i domstol.

Även om befrielse från skyldigheter är till fördel för gäldenären påverkar befrielsen inte följande typer av gäldenärsskyldigheter:

1. prioriterade arbetstagarrättigheter,

2. fordringar mot konkursgäldenären som grundas på lagstadgat underhåll, skadestånd till följd av en minskning av basverksamheter eller minskad eller förlorad arbetsförmåga, och ersättning för förlorat underhåll till följd av att den person som stod för underhållet har avlidit,

3. fordringar som avser böter eller återvinning av penningförmån som erhållits genom ett ringa brott och som meddelats i ett brottmål,

4. fordringar enligt en villkorad dom med ett villkor som kopplas till återvinning av en ekonomisk fördel som erhållits från ett brott eller gottgörelse för skador som orsakats av ett brott,

5. fordringar som avser böter eller återvinning av penningförmån som erhållits genom en mindre förseelse och som meddelats i ett småmålsförfarande,

6. fordringar som rör återvinning av olagligt erhållen egendom, och

7. fordringar som rör möjligheten till gottgörelse för skador som orsakats med uppsåt eller genom stor oaktsamhet.

15 Vad har borgenärerna för ställning efter slutfört insolvensförfarande?

Tvångsackordsförfaranden avslutas genom ett slutligt beslut från domstolen som bekräftar tvångsackordet.

Varje borgenär vars fordran påverkas av ett bekräftat tvångsackord får be att domstolen att ogiltigförklara det bekräftade tvångsackordet om den insolventa gäldenären kan betala hela eller delar av borgenärens fordran. En talan om fastställelse av en ogiltig fordran måste väckas inom sex månader från det att fristen för att betala fordran löpte ut, i enlighet med det bekräftade tvångsackordet.

Varje borgenär som påverkas av ett bekräftat tvångsackord får be domstolen att ogiltigförklara det bekräftade tvångsackordet om ackordet tillkom på ett bedrägligt sätt.

En talan om fastställelse av en ogiltig fordran måste väckas senast två år efter det att ett beslut om bekräftelse av tvångsackordet har vunnit laga kraft.

Den domstol som meddelade beslutet om bekräftelse av tvångsackordet är behörig att avgöra talan.

Domstolen får i ett beslut där den ogiltigförklarar det bekräftade tvångsackordet ålägga gäldenären att betala varje obetald del av fordringarna som påverkades av det bekräftade tvångsackordet. Betalningen ska ske inom en period som fastställs av domstolen och ska löpa ut senast ett år efter att beslutet vunnit laga kraft.

Avslutning av konkursförfaranden mot en juridisk person

Konkursförfaranden mot en juridisk person avslutas genom ett beslut om att konkursförfarandet avslutas. Domstolen meddelar detta beslut grundat på förvaltarens slutrapport, som utarbetas efter det att förvaltaren har slutfört alla lagstadgade åtgärder och på grundval av borgenärskommitténs yttrande. Förvaltaren måste överlämna slutrapporten till domstolen senast en månad efter att den slutliga fördelningen har slutförts.

Om egendom tillhörande konkursgäldenären påträffas efter det att en domstol har meddelat ett beslut om avslutning av konkursförfarandet kan konkursförfarandet mot den gäldenären återupptas beträffande den senare påträffade egendomen. Förfarandet kan återupptas på begäran av en borgenär som hade rätt att vidta civilrättsliga åtgärder i konkursförfarandet mot gäldenären och vars rätt att delta i förfarandet inte upphörde att gälla innan konkursförfarandet avslutades, eller på begäran av en aktieägare i gäldenärsbolaget.

Avslutning av personlig konkurs

Vid personlig konkurs avslutas förfarandet genom ett beslut om avslutning av konkursförfarandet.

Om befrielse från betalningsskyldighet beviljades en gäldenär som försatts i personlig konkurs får varje borgenär vars fordran påverkas av det slutliga beslutet om befrielse från betalningsskyldighet begära att domstolen upphäver den befrielse som beslutet avsåg, om gäldenären erhöll beslutet om befrielse från betalningsskyldighet genom att dölja eller på ett falskt sätt presentera information om sin egendom eller genom att på annat sätt agera bedrägligt. En talan måste väckas senast tre år efter det att beslutet om befrielse från betalningsskyldighet vann laga kraft (artikel 411 i ZFPPIPP). Borgenärer som – efter det att ett beslut om befrielse från betalningsskyldighet vann laga kraft – påträffar egendom tillhörande gäldenären som gäldenären innehade innan dennes befrielse från betalningsskyldighet beviljades (och som gäldenären gömt undan) får även försöka få befrielsen från betalningsskyldighet upphävd genom att begära att det ska inledas ett konkursförfarande avseende sådan egendom. I detta fall behöver en talan om upphävande av befrielsen från betalningsskyldighet inte väckas inom fristen på tre år.

16 Vem står för kostnaderna för insolvensförfarandet?

Varje borgenär måste stå för sina egna kostnader för att delta i insolvensförfaranden.

I tvångsackordsförfaranden som inleddes på begäran av gäldenären ska gäldenärerna stå för alla kostnader för förfarandet och alla övriga kostnader.

I tvångsackordsförfaranden mot stora, medelstora eller små företag står den som begärt förfarandet för den inledande kostnaden. I sådana förfaranden står den som begärt förfarandet även för kostnaderna för förvaltarens arvode. Den gäldenär som förfarandet har inletts mot står för kostnaderna för följande betalningar:

– Betalningar enligt avtal som ingåtts med kvalificerade juridiska och finansiella rådgivare om juridiska och finansiella tjänster som krävs för att utarbeta rapporten om gäldenärens finansiella situation och affärsverksamhet, den finansiella rekonstruktionsplanen och andra handlingar som måste överlämnas som ett led i förslaget om tvångsackord.

– Betalningar enligt ett avtal med en revisor om granskning av rapporten om gäldenärens finansiella situation och affärsverksamhet.

– Betalningar enligt ett avtal med en auktoriserad värderingsman som anlitats för att granska den finansiella rekonstruktionsplanen.

I konkursförfaranden tas kostnaderna för förfarandet och utgifter under förfarandet ut av konkursboet innan fordringar betalas från behållningen. Om en borgenär ansöker om att inleda ett konkursförfarande måste borgenären lämna en deposition för att täcka de inledande kostnaderna för konkursförfarandet, samtidigt som borgenären behåller rätten till återbetalning av förskottsbetalningen i enlighet med bestämmelserna om betalning av kostnaderna för konkursförfaranden.

I förfaranden för förebyggande rekonstruktion måste gäldenären betala tillbaka en proportionerlig del av kostnaderna för de borgenärer som deltog i förfarandet. Enligt vedertagen affärspraxis är det i regel gäldenären som står för dessa kostnader. Gäldenären och borgenären kommer överens om återbetalning av dessa kostnader i överenskommelsen om finansiell rekonstruktion.

17 Enligt vilka regler avgör man vilka återvinningsbestämmelser eller liknande bestämmelser som ska tillämpas?

Villkor för återvinning

Borgenärer och konkursförvaltaren har rätt att bestrida en gäldenärs rättshandlingar. Bestridanden eller invändningar görs mot den person till vars förmån den berörda rättshandlingen företogs.

Alla rättshandlingar (inklusive underlåtenhet att handla) som leder till en orättvis eller minskad betalning för konkursborgenärerna eller till att en enskild borgenär gynnas (borgenärerna ges fördelar, den s.k. den objektiva aspekten av återvinning) kan bestridas. Om en rättshandling bestrids måste käranden kunna visa att den part till vars förmån den berörda rättshandlingen företogs kände till eller borde ha känt till gäldenärens dåliga ekonomiska och finansiella situation (den s.k. subjektiva aspekten av återvinning). I lagstiftningen anges de juridiska förutsättningarna för att detta villkor ska vara uppfyllt samt de fall då rättshandlingar inte kan bestridas. I lagstiftningen anges också vad ansökan ska innehålla och hur en ansökan om återvinning i konkurs går till.

Den period under vilken rättshandlingar får bestridas

De rättshandlingar som får bestridas i konkursförfaranden är sådana rättshandlingar som företogs under perioden från och med det sista året innan ansökan om att inleda ett konkursförfarande ingavs fram till dess att konkursförfarandet inleds. En obetald rättshandling (eller rättshandlingar med oproportionellt lågt motvärde) får bestridas om de företas under den period som inleds 36 månader innan ansökan om att inleda konkursförfarandet ingavs och avslutas när konkursförfarandet inleds. En talan om återvinning i konkurs måste väckas inom 12 månader från det att ett beslut om att inleda ett konkursförfarande vunnit laga kraft.

Vilka handlingar kan inte bestridas

Det går inte att bestrida rättshandlingar som företas av konkursgäldenären under tvångsackordsförfaranden, i enlighet med tillämplig lagstiftning för att bedriva gäldenärens verksamhet under förfarandet, rättshandlingar som företas av konkursgäldenären för att betala en proportionell del av borgenärers fordringar, inom fristerna och till den ränta som anges i tvångsackordet, och betalningar för växlar eller checkar om motparten var tvungen att få betalt för att konkursgäldenären inte skulle förlora sin återvinningsrätt gentemot en annan person enligt växeln eller checken.

Rättshandlingar som gäldenären företar för att betala borgenärers fordringar eller för att fullgöra andra skyldigheter i enlighet med en bekräftad överenskommelse om finansiell rekonstruktion kan inte heller bestridas.

Vad som särskilt kännetecknar personlig konkurs

Vid personlig konkurs är perioden för återvinning av obetalda rättshandlingar och rättshandlingar som gäldenären vidtagit för att gynna närstående personer fem år. Denna regel inbegriper avtal med närstående fysiska personer och juridiska personer som förknippas med konkursgäldenären eller närstående fysiska personer. Dessa är juridiska personer i vilka en konkursgäldenär eller till gäldenären närstående personer individuellt eller tillsammans äger minst 25 % av det tecknade kapitalet, eller har 25 % av rösträtterna, eller rätten att tillsätta och avsätta personer som är bemyndigade att företräda den juridiska personen, eller som är bemyndigade att företräda den juridiska personen eller till förmån för närstående bolag.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 23/05/2018