Stäng

NU FINNS EN NY BETAVERSION AV PORTALEN!

Testa betaversionen av den europeiska e-juridikportalen och berätta vad du tycker!

 
 

menu starting dummy link

Page navigation

menu ending dummy link

Konkurs - Bulgarien

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Mot vem kan insolvensförfaranden inledas?

Bulgarien har ingen separat lag som reglerar insolvensförfaranden. De allmänna bestämmelser som reglerar insolvens anges i kapitlet om insolvens i handelslagen. Bankers och försäkringsbolags insolvens regleras av de särskilda bestämmelser som anges i lagen om bankers insolvens och i försäkringslagen.

Insolvensförfaranden inleds mot insolventa näringsidkare. Insolvensförfaranden inleds dessutom mot överskuldsatta bolag med begränsat ansvar, aktiebolag eller kommanditbolag.

Insolvensförfaranden får även inledas mot en person som i smyg bedriver näringsverksamhet via en insolvent gäldenär. När ett insolvensförfarande inleds mot ett kommersiellt företag anses förfarandet även ha inletts mot ett bolag med obegränsat ansvar.

Insolvensförfaranden inleds även mot enmansföretagare som har dött eller strukits ur handelsregistret om de var insolventa när de dog eller ströks ur registret. Insolvensförfaranden inleds även mot bolagsmän med obegränsat ansvar, även om bolagsmannen har dött eller strukits ur handelsregistret. En ansökan om att inleda ett insolvensförfarande kan inges inom ett år från den dag gäldenären dog eller ströks ur handelsregistret.

Insolvensförfaranden inleds även mot insolventa företag i likvidation. Insolvensförfaranden mot banker och försäkringsbolag regleras av de bestämmelser och förfaranden som anges i en separat lag.

Om en näringsidkare som är ett offentligt företag som utövar statligt monopol eller som har inrättats genom särskild lag blir insolvent regleras alla frågor i samband med insolvensen i en separat lag. Inga insolvensförfaranden kan inledas mot näringsidkare som är ett offentligt företag som utövar statligt monopol eller som har inrättats genom särskild lag.

Det finns inga bestämmelser i den nationella lagstiftningen om insolvensförfaranden som riktas mot andra fysiska personer än enmansföretagare.

En bulgarisk domstol kan inleda ett sidoinsolvensförfarande mot en näringsidkare som har förklarats insolvent av en utländsk domstol, om företaget har betydande tillgångar i Bulgarien.

2 Under vilka förutsättningar kan man inleda ett insolvensförfarande?

För att inleda ett insolvensförfarande måste följande villkor vara uppfyllda:

1) Gäldenären måste vara näringsidkare.

Insolvensförfaranden får inte enbart inledas mot en näringsidkare utan även mot en person som i smyg bedriver näringsverksamhet via en insolvent gäldenär, en bolagsman med obegränsat ansvar, även om denne har dött eller strukits ur handelsregistret, och en enmansföretagare som har dött eller strukits ur handelsregistret.

Enligt artikel 612 i handelslagen får insolvensförfaranden inte inledas mot ett offentligt företag som utövar statligt monopol eller som har inrättats genom särskild lag.

2) Ansökan måste inges av en av de personer som avses i artiklarna 625 och 742.2 i handelslagen, dvs. gäldenären, likvidatorn eller en av gäldenärens borgenärer om det rör sig om en affärstransaktion, den nationella uppbördsmyndigheten (vid en offentlig skuld till centralregeringen eller kommuner som härrör från gäldenärens affärsverksamhet eller en skuld i form av en privaträttslig statlig fordran) eller av en medlem av bolagets ledningsorgan.

När en gäldenär har blivit insolvent eller överskuldsatt måste denne inom 30 dagar ansöka om att ett insolvensförfarande ska inledas. Om gäldenären är en enmansföretagare får ansökan inges av enmansföretagaren eller dennes efterträdare. Om gäldenären är ett bolag inges ansökan av ledningsorganet, en bolagsman med obegränsat ansvar eller en bolagsföreträdare eller av en likvidator som utsetts av domstol. I så fall ska följande bifogas ansökan:

  • En kopia av den senaste årsredovisningen, bestyrkt av en auktoriserad revisor, och balansräkningen den dag ansökan görs, om näringsidkaren enligt lag är skyldig att upprätta årsredovisningar och balansräkningar.
  • En inventarieförteckning och en beskrivning av tillgångar och skulder den dag ansökan görs.
  • En förteckning över borgenärer, med deras adresser, typen av fordringar och fordringarnas storlek samt den säkerhet som har ställts för fordringarna.
  • En förteckning över personlig egendom och giftorättsgods tillhörande enmansföretagare och bolagsmän med obegränsat ansvar.
  • Bevis på att den nationella uppbördsmyndigheten har underrättats om att ett insolvensförfarande har inletts.
  • En uttrycklig fullmakt, om ansökan inges av ett ombud.

Om ansökan inges av en borgenär måste alla handlingar som styrker borgenärens fordran och gäldenärens påstådda insolvens bifogas ansökan, tillsammans med ett kvitto på betald stämpelskatt och bevis på att den nationella uppbördsmyndigheten har underrättats om att ansökan ingetts.

3) Villkor för verkställbarhet:

  • en ekonomisk förpliktelse för gäldenären som rör eller härrör från en handelstransaktion, inklusive den transaktionens giltighet, utförande, underlåtenhet att utföra, avslutande, annullering och ogiltighet eller följderna av att transaktionen avslutats,
  • en offentligrättslig skuld till staten och kommuner till följd av gäldenärens näringsverksamhet,
  • eller en privaträttslig statlig fordran.

Med ”handelstransaktion” avses en transaktion som en näringsidkare har gjort i sin yrkesutövning, inbegripet sådana transaktioner som uttryckligen anges i artikel 1.1 i handelslagen (inköp av varor eller andra artiklar för försäljning i deras ursprungliga, bearbetade eller slutförda form, försäljning av egentillverkade varor, köp av värdepapper för vidareförsäljning, handelsagentur och mäklarverksamhet, frakt- och transporttransaktioner, försäkringstransaktioner, bank- och valutatransaktioner, växlar, skuldebrev och checkar, lagertransaktioner, licenstransaktioner, tillsyn av varor, immaterialrättsliga transaktioner, hotelldrift, reklam, information, produktion av scen- och underhållningsföreställningar och andra tjänster, förvärv, uppförande och inredning av fastigheter för försäljning eller uthyrning), oavsett kapaciteten hos de personer som utför dessa transaktioner. Om det råder tvivel ska en gäldenär ha ansetts gjort en transaktion inom ramen för sin yrkesutövning.

De olika typerna av offentligrättsliga fordringar som staten eller kommunerna kan ha fastställs i artikel 162.2 i skatte- och socialförsäkringsprocesslagen. Det rör sig om

  • skatter, inklusive punktskatter och tullar, obligatoriska socialförsäkringsavgifter och andra avgifter som ska betalas till statsbudgeten,
  • andra avgifter vars grund och belopp har fastställts i lag,
  • stämpelskatt och kommunala avgifter som fastställts i lag,
  • socialförsäkringsutgifter som inte är förenliga med de lagstadgade kraven,
  • ett belopp som motsvarar värdet på egendom som förverkats av staten, böter och straffavgifter och kontanter som beslagtagits och förverkats av staten,
  • skulder till följd av pengar som tilldelats staten eller kommuner genom domstolsavgöranden som vunnit laga kraft och genom Europeiska kommissionens beslut om återbetalning av olagligt beviljat statligt stöd,
  • skulder till följd av strafförelägganden,
  • felaktigt utbetalade eller för stora utbetalade belopp och lagligt mottagna eller olagligt utdelade belopp inom ramen för projekt som medfinansierats av de finansiella instrumenten inför anslutningen, operativa program, EU:s strukturfonder och EU:s sammanhållningsfond, de europeiska jordbruksfonderna, Europeiska fiskerifonden, Schengenfaciliteten och övergångsmekanismen, inklusive relaterad nationell medfinansiering, som kan återkrävas med stöd av ett antaget administrativt beslut och andra böter och ekonomiska sanktioner enligt nationell lagstiftning och EU-lagstiftningen,
  • den ränta som ska betalas på ovannämnda fordringar.

Offentliga fordringar inbegriper fordringar som ska betalas till EU-budgeten till följd av beslut från Europeiska kommissionen, Europeiska unionens råd, EU-domstolen och Europeiska centralbanken beträffande ekonomiska förpliktelser som ska fullgöras med stöd av artikel 256 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och fordringar från EU‑medlemsstater som är verkställbara med stöd av lagakraftvunna beslut om beslagtagande eller förverkande av kontanter eller ett belopp som motsvarar den egendom som beslagtagits eller förverkats, samt beslut om tillämpning av ekonomiska sanktioner som införts i andra EU-medlemsstater när dessa erkänns och är verkställbara i Bulgarien.

Oavsett om fordran har uppkommit till följd av en handelstransaktion eller om det rör sig om en offentligrättslig fordran måste det fastställas att fordran är giltig och att fordran förelåg på dagen för domstolens beslut om ansökan om att inleda ett insolvensförfarande.

4) Insolvensförfaranden inleds mot insolventa näringsidkare. Insolvensförfaranden inleds även mot överskuldsatta bolag med begränsat ansvar, aktiebolag eller kommanditbolag. Insolvens och överskuldsättning är objektiva faktiska omständigheter, som motsvaras av en juridisk definition i handelslagen.

En näringsidkare är insolvent när denne inte kan betala

  • en ekonomisk förpliktelse som förfallit, som uppkommit till följd av eller i samband med en handelstransaktion, inklusive den transaktionens giltighet, utförande, underlåtenhet att utföra, avslutande, annullering och ogiltighet eller följderna av avslutandet av transaktionen,
  • en offentligrättslig skuld till staten eller kommuner som uppkommit i samband med näringsidkarens näringsverksamhet,
  • en förpliktelse i form av privaträttsliga statliga fordringar.

En näringsidkare antas oförmögen att betala en skuld som förfallit enligt det första villkoret om näringsidkaren, före ansökan om att inleda ett insolvensförfarande, under de tre senaste åren har underlåtit att lämna in årsredovisningar för offentliggörande i handelsregistret.

En gäldenär anses insolvent om vederbörande har ställt in betalningarna. En gäldenär anses ha ställt in betalningarna även om gäldenären helt eller delvis har betalat sina skulder till vissa borgenärer. Insolvens anses även föreligga om skulden, inom ramen för ett verkställighetsförfarande som inletts till följd av ett lagakraftvunnet avgörande till förmån för den borgenär som ingav ansökan om att inleda insolvensförfarandet, inte har betalats, varken helt eller delvis, inom sex månader från det att gäldenären mottog en begäran eller uppmaning om frivillig betalning.

Ett företag anses vara överskuldsatt när det inte har tillräckliga tillgångar för att betala sina skulder.

5) Gäldenären upplever inte tillfälliga svårigheter utan är objektivt sett och permanent insolvent och överskuldsatt.

Den behöriga konkursdomstolen är distriktsdomstolen i den domkrets där näringsidkaren har sitt säte vid tidpunkten för ansökan om att inleda ett insolvensförfarande. En ansökan om att inleda ett insolvensförfarande som ingetts av en gäldenär eller likvidator prövas utan dröjsmål vid en förhandling bakom stängda dörrar, och en kungörelse publiceras i handelsregistret. En ansökan om att inleda ett insolvensförfarande som inges av en borgenär prövas vid en förhandling bakom stängda dörrar. Borgenären och den sökande måste inställa sig vid förhandlingen efter att ha kallats av domstolen senast 14 dagar från ansökningsdagen. Domstolen avbryter handläggningen av en insolvensansökan som ingetts av en gäldenär eller likvidator om borgenären, när det är dags att fatta beslut om ansökan, har ingett en insolvensansökan. Fram till slutet av den första förhandlingen i det insolvensförfarande som inletts efter en ansökan från borgenären, kan andra borgenärer upptas som parter, göra invändningar och lägga fram skriftlig bevisning. Domstolen tilldelar ärendet ett målnummer samma dag som ansökan inkommer och fastställer när den senast måste ha fattat beslut om ansökan. Domstolen måste fatta sitt beslut inom högst tre månader.

Innan konkursdomstolen fattar beslut om ansökan kan den på begäran av borgenären eller på eget initiativ besluta om föregripande åtgärder eller säkerhetsåtgärder om detta krävs för att skydda gäldenärens tillgångar. Domstolen kan besluta

  • att en konkursförvaltare ska utses,
  • att säkerhet i form av utmätning, tvångsförsäljning eller andra säkerhetsåtgärder ska tillåtas,
  • att verkställighetsförfarandet avseende gäldenärens egendom ska vilandeförklaras, förutom vid verkställighetsförfaranden som inletts i enlighet med skatte- och socialförsäkringsprocesslagen,
  • att de lagstadgade åtgärderna för att skydda gäldenärens tillgängliga tillgångar ska tillåtas,
  • att lokaler, utrustning, transportfordon etc. för förvaring av gäldenärens personliga egendom och ägodelar ska förseglas, förutom bostadsutrymmen och andra utrymmen som gäldenären behöver för att fortsätta sin verksamhet eller för att förvara färskvaror.

Om åtgärderna begärs av en borgenär beviljar domstolen begäran om borgenärens begäran stöds av skriftlig bevisning och/eller om det ställts en säkerhet i form av ett belopp som domstolen fastställt för att ersätta gäldenären för eventuella skador om gäldenären i ett senare skede inte befinns vara insolvent eller överskuldsatt. Säkerhetsåtgärderna ska gynna samtliga borgenärer i konkursboet och kan hävas av domstolen om de inte längre behövs för att bevara konkursboet och säkra borgenärers rättigheter.

Beslutet meddelas den part som kommer att bli föremål för åtgärderna och den part som begärde att åtgärderna skulle vidtas. Åtgärderna ska genomföras utan dröjsmål och får överklagas inom sju dagar från det att delgavs. Överklaganden har inte suspensiv verkan. Säkerhetsåtgärder anses hävda samma dag som ett beslut om att avslå en ansökan om att inleda ett insolvensförfarande meddelas. Säkerhetsåtgärderna gäller fram till beslutet om att inleda insolvensförfarandet.

Om insolvens eller överskuldsättning har fastställts förklarar domstolen, genom det beslut som avses i artikel 630.1 i handelslagen, att insolvens eller överskuldsättning föreligger, fastställer från och med vilket datum så är fallet, inleder insolvensförfarandet, utser en preliminär konkursförvaltare, tillåter en säkerhet i form av utmätning, tvångsförsäljning eller någon annan säkerhetsåtgärd, och fastställer tidpunkten för det första mötet med borgenärerna till senast en månad efter beslutet.

När det är uppenbart att fortsatt verksamhet kommer att skada konkursboet får domstolen, på begäran av gäldenären eller konkursförvaltaren, den nationella uppbördsmyndigheten eller en borgenär, förklara gäldenären insolvent genom det beslut som avses i artikel 630.2 i handelslagen och förordna att gäldenären ska upphöra med sin verksamhet, antingen från och med dagen för beslutet om att inleda insolvensförfarandet eller från och med ett senare datum som föregår tidsfristen för att föreslå en återhämtningsplan. Vid ett beslut om att inleda ett insolvensförfarande mot ett företag som tillhandahåller vatten- och avloppstjänster får domstolen inte förordna att detta ska upphöra med sin verksamhet förrän en ny tjänsteleverantör har utsetts för det aktuella området.

Beslutet om att inleda insolvensförfarandet är bindande för alla parter.

Efter att domstolen har inlett ett insolvensförfarande eller vidtagit föregripande åtgärder och säkerhetsåtgärder fortsätter gäldenären sin verksamhet under överinseende av konkursförvaltaren. Gäldenären får endast ingå nya avtal efter att i förväg inhämtat konkursförvaltarens medgivande och på villkor att gäldenären fortsätter att följa de åtgärder som förordnats i beslutet om att inleda insolvensförfarandet. Om domstolen finner att gäldenärens handlingar skadar borgenärernas intressen får domstolen frånta gäldenären rätten att förvalta och råda över sin egendom och i stället tilldela konkursförvaltaren denna rätt.

Genom det beslut som avses i artikel 631 i handelslagen avslår domstolen ansökan om att inleda ett insolvensförfarande om det kan fastställas att gäldenärens svårigheter är tillfälliga eller att gäldenären har tillräckliga tillgångar för att täcka sina skulder utan att skada borgenärernas intressen.

När de tillgängliga tillgångarna inte räcker för att täcka de första kostnaderna för insolvensförfarandet, och dessa inte har betalats i förskott, fattar domstolen ett beslut i enlighet med artikel 632.1 i handelslagen och förklarar att insolvens eller överskuldsättning föreligger, inleder ett insolvensförfarande, tillåter säkerhet i form av utmätning, tvångsförsäljning eller andra säkerhetsåtgärder, förordnar att företaget ska upphöra med sin verksamhet, förklarar gäldenären insolvent och vilandeförklarar förfarandet, utan att förordna att näringsidkaren ska strykas ur handelsregistret. Vilandeförklarade förfaranden kan återupptas på begäran av gäldenären eller borgenären inom ett år från det att beslutet offentliggjordes i handelsregistret. Förfaranden kan återupptas om den sökande kan visa att det finns tillräckliga tillgångar för att deponera det belopp som krävs för att täcka de första kostnaderna. Om ingen av parterna begär att förfarandet ska återupptas avslutar domstolen förfarandet och förordnar att näringsidkaren ska strykas ur handelsregistret. Samma regel tillämpas om gäldenärens tillgängliga tillgångar under förfarandet befinns otillräckliga för att täcka kostnaderna för insolvensförfarandet.

Beslut enligt artiklarna 630 och 632 i handelslagen kan överklagas inom sju dagar från det att de offentliggjordes i handelsregistret, och ett beslut om att avslå en ansökan om att inleda ett insolvensförfarande kan överklagas inom sju dagar från det att det meddelades i enlighet med det förfarande som föreskrivs i civilprocesslagen. Ett beslut enligt artikel 630 kan verkställas omedelbart.

Ett insolvensförfarande anses ha inletts samma dag som beslutet enligt artikel 630.1 i handelsregistret trädde i kraft. När beslutet om att inleda insolvensförfarandet upphävs anses beslut om utmätning och tvångsförsäljning ha hävts, gäldenärens rättigheter återställs och konkursförvaltarens befogenheter upphör den dag den lagakraftvunna domen offentliggörs i handelsregistret.

Domstolen godkänner eller förkastar företagets återhämtningsplan i ett särskilt beslut. Om återhämtningsplanen godkänns avslutar domstolen insolvensförfarandet och utser det tillsynsorgan som föreslås i planen eller som har utsetts vid borgenärssammanträdet. Beslutet kan överklagas inom sju dagar från införandet i handelsregistret.

Genom det beslut som avses i artikel 710 i handelslagen förklarar domstolen gäldenären insolvent om ingen återhämtningsplan har föreslagits inom den lagstadgade fristen eller om den föreslagna planen inte antas eller godkänns. Samma regler gäller i de fall som anges i artiklarna 630.2, 632.1 och 709.1 i handelslagen (återupptagande av förfarandet om gäldenären har underlåtit att fullgöra sina skyldigheter enligt återhämtningsplanen). I samma beslut förklarar domstolen gäldenären insolvent, förordnar att det insolventa företaget ska upphöra med sin verksamhet, tillåter allmän utmätning och tvångsförsäljning av gäldenärens egendom, fråntar ledningsorganen för en gäldenär som är en juridisk person deras befogenheter, fråntar gäldenären rätten att förvalta och råda över konkursboet och förordnar att konkursboets tillgångar ska omvandlas till kontanta medel och intäkterna delas ut. Beslutet om att förklara en gäldenär insolvent gäller samtliga parter och ska föras in i handelsregistret. Det kan verkställas omedelbart och får överklagas inom sju dagar från införandet.

Från det att den förklarade insolvensen har förts in i handelsregistret anses gäldenärens fasta egendom, lösa egendom och fordringar från tredje man som handlat i god tro belagda med kvarstad. Kvarstaden på fastigheter och fartyg som gäldenären äger förs in i notarieregistren eller fartygsregistret med stöd av det beslut om att förklara gäldenären insolvent som har förts in i handelsregistret. Alla gäldenärens ekonomiska och icke-ekonomiska förpliktelser kan verkställas mot honom eller henne från och med dagen för beslutet där han eller hon förklaras insolvent. Marknadsvärdet för icke-ekonomiska förpliktelser fastställs på dagen för beslutet. Icke-ekonomiska förpliktelser omvandlas till penningbelopp grundat på deras marknadsvärde på dagen för beslutet om att inleda insolvensförfarandet.

Utländska domstolsavgöranden om insolvens erkänns i Bulgarien grundat på principen om ömsesidighet, om de har utfärdats av ett organ i den stat där gäldenären har sitt säte. På begäran av en gäldenär, den konkursförvaltare som har utsetts av en utländsk domstol eller en borgenär får den bulgariska domstolen inleda ett sidoinsolvensförfarande mot en näringsidkare som förklarats insolvent av en utländsk domstol, om näringsidkaren förfogar över tillräckliga tillgångar i Bulgarien. I så fall gäller beslutet endast gäldenärens tillgångar i Bulgarien.

3 Vilka tillgångar ingår i konkursboet? Hur behandlas de tillgångar som förvärvas av gäldenären efter att insolvensförfarandet har inletts?

Från och med dagen för beslutet om att inleda insolvensförfarandet blir gäldenärens egendom det konkursbo från vilket samtliga borgenärers fordringar till följd av kommersiella eller icke‑kommersiella skulder ska betalas.

Enligt nationell rätt består konkursboet av

  • de tillgångar som gäldenären äger vid tidpunkten för beslutet om att inleda insolvensförfarandet,
  • de tillgångar som gäldenären har förvärvat efter beslutet om att inleda insolvensförfarandet,
  • de tillgångar som tillhör en gäldenär som är enmansföretagare inbegriper hälften av den personliga egendomen, sakrätter i personlig egendom och bankmedel i form av giftorättsgods,
  • de tillgångar som tillhör en gäldenär som är bolagsman med obegränsat ansvar inbegriper hälften av den personliga egendomen, sakrätter i personlig egendom och bankmedel i form av giftorättsgods.

En andel eller ett bidrag som inte betalats eller lämnats av en komplementär drivs in av konkursförvaltaren för att ingå i konkursboet. Varje ytterligare fordran som nyligen drivits in från gäldenären, intäkterna från försäljningen av gäldenärens tillgångar och de belopp som kan erhållas av borgenärer som har övergetts ingår i konkursboet.

När försäljningspriset för en sak som pantsatts eller för vilken säkerhet ställts överstiger den prioriterade fordran, inklusive ränta, förs restbeloppet till konkursboet. Samma regel gäller för borgenärer som beviljats rätt att behålla en säkerhet.

Om domstolen har ogiltigförklarat en transaktion som konkursboets borgenärer gjort återlämnas de tillgångar som kommer från tredje man, och om sådana tillgångar inte ingår i konkursboet eller det finns en penningskuld, betraktas tredje man som borgenär i förfarandet.

Om intäkterna från realiseringen av tillgångar som omfattas av säkerhetsåtgärder som vidtogs innan insolvensen uppstod för att säkra statliga skulder eller ett pågående förfarande för att driva in statliga skulder överstiger fordrans belopp, inklusive upplupen ränta och verkställighetskostnader, återför den statliga exekutionstjänstemannen restbeloppet till konkursboets bankkonto. Om den statliga exekutionstjänstemannen inte lyckas sälja tillgångarna inom sex månader från det att insolvensförfarandet inleddes övergår tillgångarna från den statliga exekutionstjänstemannen till konkursförvaltaren och säljs under insolvensförfarandet. Om en betalning till fordringsägaren görs mellan det datum verkställighetsförfarandet avbröts och införandet av beslutet om att inleda insolvensförfarandet, återbetalas det inbetalda beloppet till konkursboet. Om det vidtas åtgärder för att realisera en säkerhet till förmån för en prioriterad borgenär, överförs den del som överstiger säkerhetsbeloppet till konkursboet.

I konkursboet ingår inte

  • icke utmätningsbara tillgångar som tillhör gäldenären och bolagsmannen med obegränsat ansvar,
  • de finansiella säkerheter som avses i artiklarna 22h och 63a.2 i lagen om geologiska naturresurser,
  • de tillgångar som tillhör leverantörer av vatten- och avloppstjänster som krävs för att dessa ska kunna bedriva sin huvudsakliga verksamhet fram till dess att en ny leverantör har utsetts i respektive område,
  • bankmedel på det bankkonto som avses i artikel 60.2 i lagen om avfallshantering.

Enligt nationell rätt (artiklarna 444–447 i civilprocesslagen) får följande personliga ägodelar inte utmätas från en gäldenär som är en fysisk person:

  • Vardagsföremål som gäldenären och dennes familj använder, i enlighet med en förteckning som antagits av ministerrådet.
  • De livsmedel som gäldenären och dennes familj behöver för sin försörjning under en månad eller, om det rör sig om jordbrukare, fram till den nya skörden eller dess motsvarighet i andra jordbruksprodukter.
  • Det bränsle som behövs för uppvärmning, matlagning och belysning under tre månader.
  • De maskiner, verktyg, apparater och böcker som anses utgöra viktiga personliga ägodelar och som gör det möjligt för en frilansare eller hantverkare att fortsätta att utöva sitt yrke.
  • Den mark som tillhör en gäldenär som är jordbrukare, och särskilt trädgårdar och vingårdar med en yta på upp till 0,5 hektar eller fält med en yta på upp till 3 hektar, inklusive nödvändiga jordbruksmaskiner, verktyg, gödningsmedel, växtskyddsmedel och frön för ett års sådd.
  • En grupp dragdjur, en ko och fem små livsmedelsproducerande djur, tio bikupor och tamfjäderfä, inklusive det foder som behövs fram till nästa skörd eller fram till att djuren kan släppas ut på bete,
  • Gäldenärens bostad, om varken gäldenären eller någon av dennes familjemedlemmar som delar samma bostad, har någon annan bostad, oavsett om gäldenären bor i den eller inte. Om bostadsytan överstiger gäldenärens och dennes familjemedlemmars bostadsbehov, enligt ett dekret från ministerrådet, ska den del av bostaden som anses överflödig bjudas ut till försäljning om de villkor som anges i artikel 39.2 i lagen om äganderätt är uppfyllda.
  • Andra icke-utmätningsbara saker och fordringar som skyddas från att verkställas genom annan lag.

Ovannämnda förbud gäller inte borgenärer i fråga om egendom som pantsatts eller intecknats, om käranden är borgenären enligt pantsättningen eller inteckningen. I fråga om gäldenärens mark och bostad gäller inte förbuden

  • gäldenärer som är skyldiga att betala underhållsbidrag, skadestånd och finansiella underskott som ska återställas,
  • gäldenärer i andra fall som uttryckligen fastställts i lag.

Om verkställigheten riktas mot gäldenärens lön eller ersättning som erhållits för utfört arbete, eller mot en pension som överstiger minimilönen, kan följande avdrag göras:

  1. Om den person som beordrats att betala ovannämnda kostnader har en inkomst som inte överstiger 300 bulgariska leva (BGN) i månaden – en fjärdedel av beloppet om personen saknar barn och en femtedel av beloppet om personen har underhållsberättigade barn.
  2. Om den person som beordrats att betala ovannämnda kostnader har en inkomst på mellan 300 och 600 BGN i månaden – en tredjedel av beloppet, om personen saknar barn, och en fjärdedel av beloppet om personen har underhållsberättigade barn.
  3. Om den person som beordrats att betala ovannämnda kostnader har en inkomst på mellan 600 och 1 200 BGN i månaden – halva beloppet, om personen saknar barn, och en tredjedel av beloppet om personen har underhållsberättigade barn.
  4. Om den person som beordrats att betala ovannämnda kostnader har en inkomst som överstiger 1 200 BGN i månaden – det belopp som överstiger 600 BGN, om personen saknar barn, och det belopp som överstiger 800 BGN, om personen har underhållsberättigade barn.

I samtliga dessa fall beräknas månadslönen eller den månatliga ersättningen efter avdrag för skatt och obligatoriska socialförsäkringsavgifter. Dessa begränsningar gäller emellertid inte fordringar som avser underhållsbetalningar. I detta fall dras hela det belopp som beviljats i underhåll av, och avdragen från lön eller annan ersättning för utfört arbete eller pension för andra skulder för den person som beordrats att betala utestående underhåll görs från återstoden av den personens totala inkomst. Underhållsfordringar får inte drivas in. Indrivning av studiestöd är endast tillåtet vid fordringar som avser underhållsbetalningar.

En gäldenär som är en fysisk person kan inte avsäga sig det skydd som beviljats deras personliga egendom, lön eller annan ersättning för arbete eller pension.

I artiklarna 22h och 63a.2 i lagen om geologiska naturresurser fastställs kraven för de finansiella säkerheter som den driftansvarige, tillståndshavaren eller koncessionshavaren ska ställa till energiministern innan den verksamhet som licensen gäller inleds. Det rör sig framför allt om en oåterkallelig bankgaranti utfärdad till förmån för energiministern, ett förvaltningskonto i en bank som anvisats av den driftansvarige och som godtagits av energiministern, ett försäkringsavtal som namnger energiministern som förmånstagare, ett kreditbrev enligt vilket medel endast får tas ut för att utföra de angivna verksamheterna eller någon annan lagstadgad säkerhet som ställts i samråd med energiministern.

I artikel 60.2 i lagen om avfallshantering fastställs följde krav för de säkerheter som ska ställas för att täcka framtida förluster för stängning och sanering av avfallsdeponier: månatliga avdrag som ska betalas till ett förvaltningskonto tillhörande den regionala miljö- och vatteninspektionstjänst (RIOSV) som ansvarar för det område där avfallsdeponin är belägen, månatliga avdrag som ska betalas till ett särskilt konto som är blockerat tills alla åtgärder i samband med stängningen och saneringen har slutförts och godkänts, förutom när användningen av de insatta medlen uttryckligen tillåts, eller en bankgaranti utfärdad till förmån för den behöriga RIOSV som ansvarar för det område där avfallsdeponin är belägen.

På det sista borgenärssammanträdet fattas beslut om den personliga egendom i konkursboet som inte går att sälja. Borgenärerna får besluta att personlig egendom av ringa värde eller fordringar som det skulle vara orimligt svårt att driva in ska återgå till gäldenären.

Efter full betalning av alla skulder återgår återstoden av konkursboet till gäldenären.

4 Vilka befogenheter har gäldenären respektive konkursförvaltaren?

Gäldenären och konkursförvaltaren har följande rättigheter i insolvensförfaranden:

  • De kan invända mot balansräkningen och den rapport som likvidatorn har upprättat, om ett förfarande har inletts mot ett företag i likvidation. Domstolen fattar beslut om invändningen inom 14 dagar. Beslutet kan inte överklagas.
  • De kan begära att domstolen förklarar gäldenären insolvent och förordnar att gäldenären ska upphöra med sin verksamhet, antingen från dagen för beslutet om att inleda förfarandet eller från ett senare datum, dock före utgången av tidsfristen för att föreslå en återhämtningsplan, om det är uppenbart att fortsatt verksamhet skulle skada konkursboet.
  • De kan begära att domstolen tillåter de säkerhetsåtgärder som föreskrivs i lag för att säkra gäldenärens tillgängliga tillgångar.
  • De kan föreslå en återhämtningsplan.
  • De kan begära att domstolen sammankallar ett borgenärssammanträde.

Gäldenärens och konkursförvaltarens handlingar dokumenteras i ett offentligt register. Registret får föras som ett elektroniskt register och är tillgängligt på konkursdomstolens kansli.

Gäldenären, dennes ombud och konkursförvaltaren får inte delta i budgivning, varken direkt eller genom en ställföreträdare eller annan närstående part. De får inte heller delta som köpare i auktioner för försäljning av personlig egendom eller egendomsrätter som ingår i konkursboet. När en egendomsrätt förvärvas av en icke berättigad budgivare är försäljningen ogiltig, och de pengar som betalats av köparen behålls och används för att betala borgenärens fordringar.

Efter att domstolen har inlett insolvensförfarandet eller vidtagit föregripande åtgärder eller säkerhetsåtgärder fortsätter näringsidkaren att bedriva sin verksamhet under överinseende av konkursförvaltaren och får endast ingå nya avtal efter att i förväg ha inhämtat konkursförvaltarens medgivande och på villkor att gäldenären fortsätter att följa de åtgärder som förordnades i beslutet om att inleda insolvensförfarandet.

Domstolen får frånta gäldenären rätten att förvalta och råda över sin egendom och tilldela konkursförvaltaren denna rätt, om domstolen finner att gäldenärens handlingar skadar borgenärernas intressen.

Gäldenären

När en gäldenär har blivit insolvent eller överskuldsatt måste denne inom 30 dagar ansöka hos domstolen om tillstånd att inleda ett insolvensförfarande. Ansökan inges av gäldenären, gäldenärens arvinge, det kommersiella företagets ledningsorgan eller ombud eller likvidator eller av en bolagsman med obegränsat ansvar. När ansökan inges av ett ombud krävs en uttrycklig fullmakt. I ansökan får gäldenären föreslå en återhämtningsplan och utse en person som uppfyller de krav som fastställts för att utse konkursförvaltare, om domstolen beslutar att ett insolvensförfarande ska inledas.

Gäldenären får, personligen eller via en bemyndigad företrädare, vidta alla nödvändiga processuella åtgärder i insolvensförfarandet, och i förfaranden som inletts beträffande fastställelsedomar och ansökningar om godkännande, förutom sådana åtgärder som uteslutande faller inom konkursförvaltarens ansvarsområde.

Om vissa villkor är uppfyllda har gäldenären och dennes familj rätt till utbetalning av underhåll. Underhållsbeloppet fastställs av domstolen och utgör en kostnad i insolvensförfaranden.

En gäldenär får delta i borgenärssammanträdet om han eller hon anser att detta behövs.

Domstolen får på begäran av gäldenären upphäva ett beslut från borgenärssammanträdet om det är olagligt eller allvarligt skadar vissa borgenärers intressen.

Gäldenären kan inge en skriftlig invändning, med en kopia till konkursförvaltaren, mot varje fordran som konkursförvaltaren godkänt eller förkastat inom sju dagar från införandet av förteckningen över godkända och förkastade fordringar i handelsregistret. Gäldenären får väcka en fastställelsetalan i enlighet med artikel 694 i handelslagen inom 14 dagar från offentliggörandet av domstolens beslut om att godkänna förteckningen i handelsregistret, om domstolen avvisar gäldenärens invändning mot en fordran som borgenären har godkänt eller har inkluderat en fordran i förteckningen över godkända fordringar.

Gäldenären kan be domstolen att avlägsna den konkursförvaltare som utsetts om konkursförvaltaren underlåter att fullgöra sitt uppdrag eller handlar på ett sätt som skadar borgenärens eller gäldenärens intressen.

Gäldenären kan bestrida det beslut om tillträde till egendom som domstolen utfärdat vid försäljning av privat egendom och egendomsrättigheter i konkursboet.

Gäldenären kan inge en skriftlig invändning till domstolen mot inkomstfördelningskontot och bestrida det föreläggande genom vilket kontot godkändes.

För att säkerställa att tillgångarna bevaras och återhämtningsplanen kan genomföras får gäldenären begära att domstolen – vid godkännandet av återhämtningsplanen genom ett särskilt beslut eller vid en senare tidpunkt – utser tillgångar som gäldenären kan få råda över efter att i förväg ha inhämtat tillsynsorganets medgivande, eller om det inte finns något tillsynsorgan som gäldenären kan få råda över efter att i förväg ha inhämtat domstolens medgivande, eller byter ut en eller flera medlemmar av tillsynsorganet.

Enligt artikel 740 i handelslagen får en gäldenär när som helst under förfarandet ingå ett avtal med samtliga borgenärer vars fordringar godtagits i syfte att betala deras penningfordringar. I så fall företräder konkursförvaltaren inte gäldenären som part. Om gäldenären underlåter att uppfylla sina skyldigheter enligt avtalet kan borgenärer vars fordringar står för minst 15 procent av de totala fordringarna begära att insolvensförfarandet ska återupptas.

Gäldenären får begära att insolvensförfarandet ska återupptas inom ett år från den dag beslutet att vilandeförklara förfarandet infördes i handelsregistret. Begäran får endast göras efter att gäldenären har fastställt att det finns tillräckliga tillgångar eller satt in det belopp som krävs för att förskottsbetala de inledande rättegångskostnaderna.

Gäldenären kan be domstolen återuppta ett vilandeförklarat förfarande inom ett år från dagen för beslutet att vilandeförklara förfarandet, om belopp som avsatts för bestridda fordringar under den perioden frigörs eller tillgångar som inte var kända under insolvensförfarandet upptäcks.

Gäldenären kan ansöka hos domstolen om att beviljas återställande av försutten tid beträffande dennes återställbara rättigheter, om gäldenären till fullo har betalat alla skulder som godtagits i förfarandet, inklusive upplupen ränta och de kostnader som uppkommit. Gäldenärens rättigheter återställs utan full betalning av alla skulder om insolvensen orsakades av en negativ affärsmässig och ekonomisk utveckling. Rättigheterna för bolagsmän med obegränsat ansvar återställs på samma villkor. Domstolens beslut om återställande av försutten tid kan inte överklagas. Gäldenären har sju dagar på sig att överklaga ett beslut om avslag på sin ansökan. Det lagakraftvunna beslutet förs in i den insolventa näringsidkarens ärendeakt i handelsregistret.

Gäldenären kan invända mot konkursförvaltarens slutredovisning inom sju dagar från den dag redovisningen överlämnas till domstolen. Domstolen fattar beslut om redovisningen inom 14 dagar, och beslutet kan inte överklagas.

Gäldenären kan erhålla vad som eventuellt finns kvar i konkursboet efter full och definitiv betalning av alla skulder.

Om en borgenärs ansökan om insolvens avslås i en lagakraftvunnen dom har gäldenären, oavsett om denne är en fysisk eller en juridisk person, rätt till ersättning om borgenären handlade uppsåtligen eller med stor försumlighet. Ersättning ska utgå för alla materiella och immateriella skador som lidits som en direkt följd av det rättsstridiga agerandet. Om gäldenärens agerande bidrog till skadorna kan ersättningen minskas. Om ansökan om att inleda ett insolvensförfarande ingavs av flera borgenärer är dessa solidariskt betalningsansvariga.

Gäldenären måste senast 14 dagar efter inledandet av insolvensförfarandet tillhandahålla domstolen och konkursförvaltaren följande uppgifter:

  1. Nödvändig information om företagets affärsverksamhet och gäldenärens egendom.
  2. En förteckning över de kontantbetalningar och banköverföringar på belopp över 1 200 BGN som gjorts under de sex månader som föregick inledandet av insolvensen.
  3. En förteckning över de betalningar som gäldenären har gjort till närstående parter under de tolv månader som föregick inledandet av insolvensen.
  4. En notarieförklaring med en förteckning över alla personliga ägodelar, egendomsrätter och fordringar, och deras gäldenärers namn och adresser.

Gäldenären ska informera domstolen eller konkursförvaltaren om sina tillgångar och sin affärsverksamhet, inklusive alla relevanta handlingar, inom sju dagar från dagen för en skriftlig begäran om detta. Uppgifterna måste vara aktuella och gälla på dagen för begäran. I annat fall utdömer domstolen böter.

Senast en månad från dagen för beslutet att vilandeförklara insolvensförfarandet på grund av att de första kostnaderna för förfarandet inte har betalats måste gäldenären avsluta sina anställdas anställningsavtal, underrätta den nationella uppbördsmyndighetens behöriga lokalkontor, utfärda de erforderliga handlingar som intygar ovannämnda arbetstagares yrkeserfarenhet och anställningstid för socialförsäkringsändamål, sammanställa ett referensdokument med angivande av alla personer med garanterade fordringar enligt lagen om arbetstagares garanterade fordringar i händelse av arbetsgivarens insolvens och tillämpningsföreskrifterna till denna, och överlämna bolagets bokföring till det nationella försäkringsinstitutets behöriga lokalkontor.

Gäldenären ska minst en gång i kvartalet rapportera om sin verksamhet och de åtgärder som vidtagits för att genomföra återhämtningsplanen till det tillsynsorgan som anges i planen och underrätta detta organ om alla omständigheter som kan få materiella konsekvenser för återhämtningen.

Gäldenärens ledningsorgan måste i förväg inhämta tillsynsorganens medgivande innan de fattar beslut om

  • omstrukturering av gäldenären,
  • stängning eller flytt av företag eller betydande delar av företag,
  • andra egendomstransaktioner än rutintransaktioner och transaktioner som rör förvaltningen av gäldenärens affärsverksamhet,
  • en betydande förändring i gäldenärens affärsverksamhet,
  • betydande organisatoriska förändringar,
  • upprättandet av ett långvarigt samarbete som är avgörande för genomförandet av återhämtningsplanen eller avbrytandet av ett sådant arbete,
  • öppnande eller stängning av filialer.

Gäldenären måste följa den återhämtningsplan som domstolen har godkänt. Gäldenären bör utan dröjsmål genomföra de strukturella förändringar som anges i planen.

Gäldenären måste avstå från de handlingar och transaktioner som förtecknas i artiklarna 645, 646 och 647 i handelslagen inom de tidsperioder och på de villkor som anges i dessa artiklar. I annat fall kan dessa handlingar och transaktioner förklaras ogiltiga när det gäller konkursboets borgenärer.

Konkursförvaltaren

Enligt bulgarisk lagstiftning är en konkursförvaltare en fysisk person som uppfyller följande villkor:

  1. Han eller hon har inte som vuxen dömts för ett brott, om inte full rättslig rehabilitering har beviljats.
  2. Han eller hon är inte gift eller i rakt nedstigande led släkt med gäldenären eller borgenären. Han eller hon är inte släkt med gäldenären eller borgenären på sidolinjen intill sjätte led och genom äktenskap intill tredje led.
  3. Han eller hon är inte en av borgenärerna i insolvensförfarandet.
  4. Han eller hon är inte en insolvent gäldenär som inte beviljats återställande av försutten tid.
  5. Han eller hon har inga förbindelser med gäldenären eller med en borgenär som kan ge upphov till skälig misstanke om opartiskhet.
  6. Han eller hon har en universitetsexamen i ekonomi eller juridik och minst tre års yrkeserfarenhet.
  7. Han eller hon har klarat en behörighetskontroll i enlighet med de bestämmelser och förfaranden som anges i en för ändamålet avsedd förordning och har förts upp på den förteckning över yrkesutövare som uppfyller kriterierna för att utses till konkursförvaltare som har godkänts av justitieministern och offentliggjorts i Bulgariens officiella tidning.
  8. Han eller hon har inte avlägsnats som konkursförvaltare på grund av åsidosättande av sina åligganden eller ett agerande som har skadat borgenärernas eller gäldenärens intressen. Han eller hon har inte strukits ur det register som förs av centralbanken eller avlägsnats på fondens eget initiativ eller på begäran av finansministern för åsidosättande av sina åligganden eller ett agerande som skadar borgenärernas intressen.
  9. Han eller hon har inte varit föremål för de åtgärder som föreskrivs i artikel 65.2.11 i lagen om banker eller artikel 103.2.16 i lagen om kreditinstitut.

Justitieministern stryker en konkursförvaltare från förteckningen om det har fastställts att konkursförvaltaren har överträtt sina befogenheter och åsidosatt sina åligganden, oavsett om åsidosättandet slogs fast av konkursdomstolen eller inte, och ser till att den ändrade förteckningen offentliggörs i Bulgariens officiella tidning.

Konkursförvaltarens befogenheter får utövas av flera personer. I så fall fattas alla beslut med enhällighet och handlingarna utförs gemensamt, om inte borgenärerna eller, i händelse av en tvist mellan de parter som utövar konkursförvaltarens arbetsuppgifter, domstolen beslutar annorlunda. Om konkursförvaltarens befogenheter utövas av flera personer, som fattar beslut med enhällighet och som agerar gemensamt, är dessa solidariskt ansvariga.

Konkursförvaltaren måste betala en årlig fortbildningsavgift. En konkursförvaltare som inte betalar den obligatoriska avgiften i tid stryks ur registret. Senast tre dagar efter utnämningen av en konkursförvaltare och innan utnämningen har bekräftats måste konkursförvaltaren teckna en yrkesansvarsförsäkring för hela den tid insolvensförfarandet pågår så att han eller hon är skyddad mot krav på skadestånd för åsidosättande av sina åligganden.

Justitieministern ska, tillsammans med ekonomiministern, anordna årliga fortbildningskurser för konkursförvaltare.

Enligt handelslagen faller konkursförvaltare inom en av följande kategorier:

  • Tillfälliga konkursförvaltare som utsetts i beslutet om att inleda insolvensförfarandet.
  • Tillfälliga konkursförvaltare som utsetts som en säkerhetsåtgärd.
  • Permanenta konkursförvaltare, som kan utses på borgenärssammanträdet eller, om borgenärssammanträdet inte kan enas om en utnämning, av domstolen.
  • Assisterande konkursförvaltare.
  • Ex officio-konkursförvaltare, som utses vid entledigandet av en permanent konkursförvaltare. En sådan konkursförvaltare fullgör sina åligganden tills en ny permanent konkursförvaltare utses.

Den tillfälliga konkursförvaltaren har samma befogenheter som den permanenta konkursförvaltaren. Utöver detta ska den tillfälliga konkursförvaltaren upprätta följande handlingar inom 14 dagar från dagen för inledandet av insolvensförfarandet:

  • En förteckning över borgenärer baserad på gäldenärens bokföring, med uppgift om borgenärernas fordringar och vilka borgenärer som har eller haft en affärsförbindelse med gäldenären under de senaste tre åren före inledandet av insolvensförfarandet grundat på tillgängliga uppgifter i handelsregistret och gäldenärens bokföring.
  • En bestyrkt kopia av gäldenärens bokföring.
  • En skriftlig rapport om skälen till insolvensen, gäldenärens nuvarande tillgångar, vilka åtgärder som har vidtagits för att bevara tillgångarna och möjligheterna att rädda företaget.

Den tillfälliga konkursförvaltaren måste delta i det första borgenärssammanträdet.

Konkursdomstolen utser den valda konkursförvaltaren på det första borgenärssammanträdet, om personen i fråga uppfyller de föreskrivna kraven och har gett sitt skriftliga förhandsmedgivande i form av en av en notarie attesterad förklaring, och fastställer vilken dag konkursförvaltaren ska påbörja sitt uppdrag. I samband med sin utnämning ska konkursförvaltaren inge en notariehandling som intygar att det finns eller inte finns rättsliga hinder för honom eller henne att fullgöra de åligganden som anges i handelslagen. Det kan t.ex. röra sig om att konkursförvaltaren äger aktier i ett bolag med begränsat ansvar eller ett aktiebolag, samtidigt har uppdrag som likvidator och konkursförvaltare och har andra ämbeten för vilka arvode utgår. Konkursförvaltaren måste omgående underrätta konkursdomstolen om någon av ovannämnda omständigheter föreligger. Konkursförvaltaren måste tillträda sin post den dag domstolen har fastställt. I annat fall ersätter domstolen inom sju dagar den utsedda konkursförvaltaren med en annan person som väljs bland de personer som nominerades vid det första borgenärssammanträdet. Om inga andra personer nominerades utses en konkursförvaltare från den relevanta förteckningen, och ett nytt borgenärssammanträde sammankallas. Om borgenärssammanträdet inte lyckas enas om utnämningen av en konkursförvaltare eller inte kan komma överens om dennes ersättning, fastställs konkursförvaltarens ersättning av domstolen.

Domstolen fråntar konkursförvaltaren dennes uppdrag i följande fall:

  1. På konkursförvaltarens skriftliga begäran.
  2. Om konkursförvaltaren förlorar sin rättsliga handlingsförmåga.
  3. Om konkursförvaltaren inte längre uppfyller de lagstadgade kraven.
  4. På begäran av de borgenärer vars fordringar utgör mer än hälften av summan av samtliga fordringar.
  5. Genom ett beslut på borgenärssammanträdet.
  6. I de fall konkursförvaltaren inte längre har förmåga att utöva sina befogenheter.
  7. Vid dödsfall.

Domstolen får på eget initiativ eller på förslag från gäldenären, borgenärskommittén eller en borgenär när som helst frånta konkursförvaltaren dennes uppdrag om konkursförvaltaren underlåter att fullgöra sina åligganden eller agerar på ett sätt som skadar borgenärens eller gäldenärens intressen. En konkursförvaltare som på begäran har fråntagits sitt uppdrag måste fortsätta att fullgöra sina åligganden tills en ny konkursförvaltare har utsetts. Beslutet om att frånta konkursförvaltaren uppdraget ska verkställas omgående, och ett eventuellt överklagande har inte suspensiv verkan. Om beslutet om att frånta konkursförvaltaren uppdraget upphävs återinsätts inte den part som fråntogs uppdraget som konkursförvaltare i insolvensförfarandet. Domstolen kallar till ett borgenärssammanträde som ges i uppgift att nominera en ny konkursförvaltare. Fram till att en ersättare har utsetts utförs konkursförvaltarens arbetsuppgifter ex officio av en konkursförvaltare som utsetts av domstolen.

Senast tre dagar efter att konkursförvaltaren har tillträtt ska denne begära att förseglingen av de av gäldenärens egendomar som har förseglats ska brytas och upprätta en inventarieförteckning över gäldenärens fasta och personliga egendom, kontanter, värdesaker, värdepapper, kontrakt, fordringar etc., däribland personliga ägodelar som finns i tredje mans ägo. Konkursförvaltaren upprättar inventarieförteckningen, och om andra tillgångar senare upptäcks upprättas ytterligare en inventarieförteckning. Från och med konkursförvaltarens upprättande av inventarieförteckningen är konkursförvaltaren ansvarig för de tillgångarna som förtecknas i denna, såvida de inte överlämnas till gäldenären eller tredje man för att förvaras hos dem.

Konkursförvaltaren har följande rättigheter: Han eller hon ska

  1. företräda företaget,
  2. sköta driften av företaget,
  3. övervaka gäldenärens affärsverksamhet, om gäldenärens rätt att bedriva näringsverksamhet har begränsats,
  4. ska få ta del av och föra företagets bokföring och hantera företagets affärskorrespondens,
  5. göra förfrågningar och identifiera gäldenärens tillgångar,
  6. i de fall som anges i lag, begära att avtal som gäldenären är part i ska avslutas, sägas upp eller hävas,
  7. delta rättsprocesser som företaget är part i och väcka talan på dess vägnar,
  8. driva in skulder till gäldenären och sätta in pengarna på ett särskilt konto,
  9. med domstolens tillstånd råda över gäldenärens bankmedel, när detta är nödvändigt för att förvalta och bevara gäldenärens tillgångar,
  10. göra förfrågningar för att identifiera gäldenärens borgenärer,
  11. följa ett domstolsbeslut om att sammankalla och anordna ett borgenärssammanträde,
  12. föreslå en återhämtningsplan,
  13. vidta de åtgärder som krävs för att avsluta gäldenärens ägarintressen i andra företag,
  14. omvandla konkursboet till pengar,
  15. utföra andra handlingar som föreskrivs i lag och förordnats av domstolen.

Alla statliga organ och institutioner är skyldiga att bistå konkursförvaltaren vid fullgörandet av dennes åligganden.

Från och med den dag beslutet om att inleda ett insolvensförfarande vinner laga kraft godtar konkursförvaltaren inbetalningar för att betala gäldenärens fordringar.

Konkursförvaltaren ser till att förteckningarna över godtagna och avvisade fordringar, tillsammans med gäldenärens finansiella rapporter, offentliggörs i handelsregistret så snart de är färdiga och att de görs tillgängliga för borgenärerna och gäldenären på domstolens kansli.

För att öka storleken på konkursboet driver konkursförvaltaren in obetalda andelar och bidrag från komplementärer. Konkursförvaltaren kan även anmäla en fordran enligt artiklarna 645, 646 och 647 i handelslagen och artikel 135 i lagen om skyldigheter och avtal i samband med insolvensförfaranden, och vidta motsvarade åtgärder för att driva in en sådan fordran. Om fordran anmäls av en borgenär betraktar domstolen självmant konkursförvaltaren som medkärande. Konkursförvaltaren måste delta i förfaranden som inletts till följd av en fastställelsetalan som väckts av gäldenären eller en borgenär enligt artikel 694 i handelslagen.

Efter att ha inhämtat domstolens tillstånd anordnar konkursförvaltaren försäljningen av de egendomsrätter som ingår i konkursboet, utarbetar ett förslag till utdelning av de tillgångar som kan delas ut till de borgenärer som har anmält fordringar enligt artikel 722.1 i handelslagen beroende på deras prioriteringsordning, privilegier och säkerhet, ser till att utdelningsförslaget förs in i handelsregistret och gör utbetalningar i enlighet med förslaget. Konkursförvaltaren ska, efter ett domstolsbeslut, sätta in de belopp på bank som vid tidpunkten för slututdelningen har avsatts för att betala oindrivna eller bestridda fordringar.

Om gäldenären går med på att betala alla borgenärer vars fordringar godtagits företräder konkursförvaltaren inte gäldenären som part.

Konkursförvaltaren måste fullgöra sina åligganden på ett samvetsgrant och försiktigt sätt. Konkursförvaltaren får inte delegera sina befogenheter till tredje man utan domstolens uttryckliga tillstånd. Konkursförvaltaren får inte förhandla på gäldenärens vägnar, varken personligen eller via en närstående part. Konkursförvaltaren får inte på något sätt, varken direkt eller via en annan person, förvärva personlig egendom eller egendomsrätter från konkursboet. Denna begränsning gäller konkursförvaltarens make, deras släktingar i rakt nedstigande led och deras släktingar i sidolinjen intill sjätte led och genom äktenskap intill tredje led. Konkursförvaltaren får inte röja faktiska omständigheter, uppgifter och information som de har fått kännedom i samband med fullgörandet av sina åligganden.

Om en konkursförvaltare underlåter att fullgöra sina åligganden eller fullgör dem, får domstolen bötfälla konkursförvaltaren med ett belopp motsvarande upp till en månads ersättning. Konkursförvaltaren är skyldig att betala kompensation med ett belopp som motsvarar den lagstadgade räntan vid dröjsmål med att sätta in erhållna belopp i en bank. Konkursförvaltaren är skyldig att kompensera gäldenären och borgenärerna för eventuella skador som konkursförvaltaren felaktigt har orsakat vid fullgörandet av sina åligganden.

När en konkursförvaltares mandat upphör måste denne omgående lämna över bokföringen, handelsböcker och konton, tillsammans med eventuell egendom som mottagits för förvaring, till den nya konkursförvaltaren eller till en person som utsetts av domstolen och, om [borgenärssammanträdet] godtar att ta upp återhämtningsplanen till prövning, till gäldenären. Konkursförvaltarens befogenheter upphör när insolvensförfarandet avslutas. Konkursförvaltaren överlämnar bokföringen och resten av gäldenärens egendom till gäldenärens ledningsorgan. Konkursförvaltarens rättigheter återställs om man beslutar att öppna insolvensförfarandet igen.

År 2017 infördes systemet med assisterande konkursförvaltare. En assisterande konkursförvaltare är en fysisk person som uppfyller alla krav som fastställts för konkursförvaltare, förutom kravet på att ha minst två års relevant yrkeserfarenhet, att ha klarat ett behörighetsprov i enlighet med det förfarande som föreskrivs i en för detta ändamål avsedd förordning, och att vara upptagen i den förteckning över yrkesutövare som kan utses till konkursförvaltare som antagits av justitieministern och offentliggjorts i Bulgariens officiella tidning. Assisterande konkursförvaltare får inte någon gång ha varit föremål för de åtgärder som anges i artikel 65.2.11 i lagen om banker eller artikel 103.2.16 i lagen om kreditinstitut.

För att utses till assisterande konkursförvaltare måste sökande klara ett behörighetsprov i enlighet med det förfarande som föreskrivs i en förordning. Justitieministeriet utfärdar ett beslut om att föra upp assisterande konkursförvaltare som uppfyller de erforderliga behörighetskraven i en för ändamålet avsedd förteckning.

Assisterande konkursförvaltare kan vidta vissa åtgärder inom konkursförvaltarens ansvarsområde, efter att ha mottagit instruktioner från konkursförvaltaren och i enlighet med relevant förfarande (med domstolens uttryckliga tillstånd). Den assisterande konkursförvaltaren får underteckna vissa dokument som hör till konkursförvaltarens arbete, genom att lägga till ordet ”assisterande” till sin underskrift. Den assisterande konkursförvaltaren och konkursförvaltaren är solidariskt ansvariga för eventuella skador som de felaktigt har orsakat under fullgörandet av sina åligganden. Förhållandet mellan en konkursförvaltare och en assisterande konkursförvaltare regleras genom avtal. I avsaknad av särskilda regler regleras assisterande konkursförvaltares verksamhet av de regler som gäller för konkursförvaltare.

Den konkursförvaltare som utsetts genom en dom som meddelats av en utländsk domstol utövar de rättigheter som uppdraget medför i det land där insolvensförfarandet inleddes, så länge som deras agerande inte strider mot den grundläggande rättsordningen (ordre public) i Bulgarien. På begäran av den konkursförvaltare som utsetts av den utländska domstolen får den bulgariska domstolen inleda ett sidoinsolvensförfarande mot en näringsidkare som förklarats insolvent av en utländsk domstol, om näringsidkaren har betydande tillgångar i Bulgarien. Godkännandet av återhämtningsplanen i sidoinsolvensförfarandet kräver samtycke från konkursförvaltaren i huvudförfarandet. En ansökan om att ogiltigförklara en transaktion som konkursförvaltaren ingett i huvudförfarandet eller sidoförfarandet anses ha ingetts i båda förfarandena.

5 Vilka villkor gäller för kvittning?

I insolvensförfaranden kan en borgenärs fordringar kvittas mot borgenärens skulder till gäldenären om båda skulderna existerade före beslutet om att inleda insolvensförfarandet, de var ömsesidigt verkställbara och av samma slag och borgenärens fordran hade förfallit. Om borgenärens fordran förfaller under insolvensförfarandet eller till följd av beslutet om att förklara gäldenären insolvent, förutsatt att båda skulderna som ett resultat av beslutet rangordnas i samma kategori, får borgenären endast kvitta sin skuld efter att skulden har förfallit eller båda skulderna har fått samma rangordning. Kvittningsförklaringen måste meddelas konkursförvaltaren.

En kvittning kan ogiltigförklaras när det gäller konkursboets borgenärer om borgenären förvärvade fordran och ådrog sig skulden före beslutet om att inleda insolvensförfarandet, och borgenären vid den tidpunkten denne förvärvade fordran eller ådrog sig skulden kände till att gäldenären var insolvent eller överskuldsatt eller att en ansökan om att inleda ett insolvensförfarande hade ingetts. Oavsett när de ömsesidiga skulderna uppkom är en kvittning som genomförs av gäldenären efter förklaringen om insolvens eller överskuldsättning, men tidigast ett år före den dag ansökan ingavs, ogiltig när det gäller konkursboets borgenärer, förutom när det gäller den del av skulden som borgenären skulle ha erhållit vid utdelningen av intäkterna efter att tillgångarna omvandlats till pengar.

En talan om ogiltigförklaring av en kvittning får väckas av konkursförvaltaren eller, om konkursförvaltaren inte väcker talan, av alla konkursboets borgenärer inom ett år från dagen för inledandet av insolvensförfarandet eller dagen för beslutet om att återuppta ett vilandeförklarat insolvensförfarande. Om skulden kvittades efter dagen för beslutet om att inleda insolvensförfarandet börjar fristen för att väcka en talan om ogiltigförklaring av kvittningen att löpa från och med dagen för kvittningen.

Inledandet av insolvensförfaranden har suspensiv verkan på alla civil- och handelsrättsliga rättstvister och skiljeförfaranden som gäldenären är part i (med undantag av arbetstvister beträffande gäldenärens penningfordringar). Denna bestämmelse gäller inte om domstolen, den dag ett insolvensförfarande inleds i ett annat ärende i vilket gäldenären är svarande, har gått med på att pröva en invändning från gäldenären mot en kvittning.

6 Hur påverkar insolvensförfarandet gäldenärens gällande avtal?

Senast en månad från dagen för beslutet att avbryta insolvensförfarandet på grund av att de första kostnaderna för förfarandet inte har betalats (beslut enligt artikel 632.1 i handelslagen), måste gäldenären avsluta sina anställdas anställningsavtal, underrätta den nationella uppbördsmyndighetens behöriga lokalkontor, utfärda erforderliga dokument som intygar nämnda arbetstagares yrkeserfarenhet och anställningstid för socialförsäkringsändamål, sammanställa ett referensdokument med angivande av alla personer med garanterade fordringar enligt lagen om arbetstagares garanterade fordringar i händelse av arbetsgivarens insolvens och tillämpningsföreskrifterna till denna, och överlämna bolagets bokföring till det nationella försäkringsinstitutets behöriga lokalkontor.

Konkursförvaltaren får säga upp alla avtal som gäldenären är part i med motiveringen att avtalet helt eller delvis inte kan fullgöras. Konkursförvaltaren meddelar uppsägning av ett avtal 15 dagar i förväg och måste inom samma frist svara på den andra partens begäran om upplysningar om huruvida avtalet kommer att avslutas eller fortsätta vara giltigt. Om konkursförvaltaren inte svarar på en begäran anses avtalet ha avslutats. Om avtalet avslutas har den andra parten rätt till skadestånd. När ett avtal enligt vilket gäldenären gör regelbundna utbetalningar fortsätter att vara giltigt blir konkursförvaltaren inte skyldig att betala eventuellt utestående skulder som uppkommit före beslutet om att inleda insolvensförfarandet.

Från och med den dag beslutet om att inleda insolvensförfarandet vinner laga kraft godtar konkursförvaltaren inbetalningar som görs för att betala gäldenärens fordringar. Betalning av en av gäldenärens fordringar efter dagen för beslutet om att inleda insolvensförfarandet, men innan detta beslut trätt i kraft, är giltig om den part som betalade fordran inte kände till att ett insolvensförfarande hade inletts eller, om de kände till detta, den ekonomiska förmån som användes för att betala fordran ingick i konkursboet. God tro förutsätts tills motsatsen bevisas.

Enligt artikel 646 i handelslagen får följande handlingar som rör borgenärer inte företas efter dagen för beslutet om att inleda insolvensförfarandet, eftersom detta strider mot de vedertagna processuella reglerna:

  • Reglering av en skuld som uppkommit före beslutet om att inleda insolvensförfarandet.
  • En pant eller inteckning i en rättighet eller en personlig tillgång från konkursboet.
  • En transaktion som inbegriper en rättighet eller en tillgång från konkursboet.

7 Hur påverkar insolvensförfarandet förfaranden som inleds av enskilda borgenärer (med undantag för pågående rättegångar)?

Innan domstolen fattar beslut om ansökan om att inleda insolvensförfarandet får den, på borgenärens begäran eller på eget initiativ och om det är nödvändigt för att bevara gäldenärens tillgångar, förordna att förfaranden för att driva in gäldenärens tillgångar, med undantag av verkställighetsförfaranden som inletts i enlighet med skatte- och socialförsäkringsprocesslagen, ska vilandeförklaras. Om åtgärderna begärs av en borgenär beviljar domstolen begäran om borgenärens begäran stöds av skriftlig bevisning och/eller om det ställts en säkerhet i form av ett belopp som domstolen fastställt för att ersätta gäldenären för eventuella skador om gäldenären i ett senare skede inte befinns vara insolvent eller överskuldsatt. Domstolen kan häva införda säkerhetsåtgärder om de inte längre behövs för att bevara konkursboet.

Beslutet meddelas den part som kommer att bli föremål för åtgärderna och den part som begärde att åtgärderna skulle vidtas. Åtgärderna ska genomföras utan dröjsmål och får överklagas inom sju dagar från det att delgavs. Överklaganden har inte suspensiv verkan. Säkerhetsåtgärder anses hävda från och med dagen för meddelandet av ett beslut om att avslå ansökan om att inleda ett insolvensförfarande. Den säkerhetsåtgärd som har införts fortsätter att ha verkan fram till dagen för beslutet om att inleda insolvensförfarandet. Från och med den dagen upphävs säkerhetsåtgärdens verkan av beslutet om att inleda insolvensförfarandets verkan.

Beslutet om att inleda insolvensförfarandet har suspensiv verkan på förfaranden för att driva in tillgångar som ingår i konkursboet, med undantag av de tillgångar som anges i artikel 193 i skatte- och socialförsäkringsprocesslagen. Om en betalning till fordringsägaren görs mellan det datum verkställighetsförfarandet avbröts och införandet av beslutet om att inleda insolvensförfarandet, återbetalas det inbetalda beloppet till konkursboet. Om det finns risk för att borgenärers intressen skadas och åtgärder vidtas för att realisera säkerheten till förmån för en prioriterad borgenär får domstolen tillåta att förfarandet fortsätter på villkor att den del av intäkterna som överstiger säkerhetsbeloppet förs till konkursboet. Om en fordran anmäls och godtas i insolvensförfarandet avslutas vilandeförklarade förfaranden. De utmätnings- och tvångsförsäljningsåtgärder som vidtagits inom ramen för verkställighetsförfarandet kan inte verkställas mot de borgenärer som har fordringar på konkursboet. Det är inte tillåtet att vidta säkerhetsåtgärder enligt civilprocesslagen eller skatte- och socialförsäkringsprocesslagen mot gäldenärens egendom efter det att insolvensförfarandet har inletts.

De tillgångar som avses i artikel 193 i skatte- och socialförsäkringsprocesslagen är de tillgångar som är föremål för sådana säkerhetsåtgärder som redan vidtagits inom ramen för verkställighetsförfarandet för att återvinna statliga skulder som uppkommit innan insolvensförfarandet inleddes. De aktuella tillgångarna realiseras av den offentliga exekutionstjänstemannen i enlighet med de regler och förfaranden som fastställs i skatte- och socialförsäkringsprocesslagen. Om intäkterna från realiseringen av tillgångar inte räcker för att täcka hela skulden, den upplupna räntan och de kostnader som uppkommit i samband med det offentliga verkställighetsförfarandet betalas resten av statens eller kommunens fordran i enlighet med de allmänna reglerna. Om intäkterna från realiseringen av tillgångarna överstiger det totala skuldbeloppet, den upplupna räntan och de kostnader som uppkommit i samband med det offentliga verkställighetsförfarandet sätter den offentliga exekutionstjänstemannen in det överskjutande beloppet på konkursboets konto. Om den statliga exekutionstjänstemannen inte lyckas sälja tillgångarna inom sex månader från det att insolvensförfarandet inleddes övergår tillgångarna från den statliga exekutionstjänstemannen till konkursförvaltaren och säljs under insolvensförfarandet.

Så snart ett insolvensförfarande har inletts får ingen talan beträffande en privaträttslig egendomstvist väckas vid allmänna domstolar eller skiljedomstolar, med undantag av

  • för att skydda rättigheterna för tredje man som äger tillgångar som ingår i konkursboet,
  • i arbetstvister,
  • beträffande ekonomiska fordringar som säkrats genom tillgångar som ägs av tredje man.

Följande parter får väcka en fastställelsetalan enligt artikel 694 i handelslagen för att begära att det ska fastställas att en befintlig fordran som inte har godtagits i insolvensförfarandet är giltig eller bestrida en godtagen fordran:

  • Gäldenären, om domstolen avvisar en invändning mot en fordran som godtagits av konkursförvaltaren eller för upp den fordran i förteckningen över godtagna fordringar.
  • En borgenär vars fordran inte godtagits, om domstolen lämnar invändningen utan åtgärd eller tar bort fordran från förteckningen över godtagna fordringar.
  • En borgenär, om domstolen avvisar dennes invändning mot att en annan borgenärs fordran har godtagits eller för upp en annan borgenärs fordran i förteckningen över godtagna fordringar.

Fastställelsetalan får väckas inom 14 dagar från det att beslutet om att godkänna förteckningen över fordringar offentliggjorts i handelsregistret. Konkursförvaltaren måste delta i förfarandet. Det lagakraftvunna beslutet har avgörande rättsverkan för gäldenären, konkursförvaltaren och samtliga borgenärer i insolvensförfarandet.

Giltigheten av en försäljning av tillgångar som ingår i konkursboet för att omvandla tillgångarna till pengar kan bestridas genom att väcka en civilrättslig talan, om tillgången förvärvades av en part som inte hade rätt att delta i budgivningen vid auktionen eller om köpeskillingen inte betalas. I det sistnämnda fallet kan köparen bemöta talan genom att betala det utestående beloppet, tillsammans med upplupen ränta från och med den dag vederbörande förklarades ha köpt den sålda tillgången.

Om en part efter försäljningen av en tillgång för att omvandla tillgången till pengar och köparens förvärv av denna tillgång inte längre är i besittning av en egendomsrätt, är det enda rättsmedel denna part kan utnyttja en talan om äganderätt.

8 Hur påverkar insolvensförfarandet pågående förfaranden som redan har inletts av enskilda borgenärer?

Inledandet av insolvensförfaranden har suspensiv verkan på alla civil- och handelsrättsliga rättstvister och skiljeförfaranden som gäldenären är part i, med undantag av arbetstvister beträffande gäldenärens penningfordringar. Denna bestämmelse gäller inte om domstolen, den dag ett insolvensförfarande inleds i ett annat ärende i vilket gäldenären är svarande, har gått med på att pröva en invändning från gäldenären mot en kvittning. Vilandeförklarade förfaranden återupptas om fordran godtagits i insolvensförfarandet, dvs. förs in i den förteckning över godtagna fordringar som domstolen godkänt.

I samband med återupptagande av vilandeförklarade förfaranden deltar 1) konkursförvaltaren och borgenären, om fordran inte ingår i den förteckning över fordringar som konkursförvaltaren godtagit eller i den förteckning över fordringar som domstolen godkänt, 2) konkursförvaltaren, borgenären och den part som gjorde invändningen, om fordran ingår i den förteckning över fordringar som konkursförvaltaren godtagit men som en invändning har gjorts mot. I så fall har beslutet avgörande rättsverkan för gäldenären, konkursförvaltaren och samtliga borgenärer som har fordringar på konkursboet.

Pågående förfaranden mot gäldenären avseende penningfordringar som säkrats genom egendom i tredje mans besittning får inte vilandeförklaras.

9 Hur brukar borgenärerna delta i insolvensförfarandet?

En borgenär med en fordran mot gäldenären till följd av en handelstransaktion kan inge en insolvensansökan och ansluta sig till ett förfarande som inletts efter en ansökan från en annan borgenär. I ansökan får gäldenären föreslå en återhämtningsplan och nominera en person som uppfyller de föreskrivna kraven för att utses till konkursförvaltare och som får utnämnas, om domstolen förordnar att ett insolvensförfarande ska inledas. Borgenären kan be domstolen vidta föregripande åtgärder och säkerhetsåtgärder innan den fattar beslut om insolvensansökan om detta är nödvändigt för att bevara gäldenärens egendom.

När det är uppenbart att företagets fortsatta verksamhet skulle få negativa följder för konkursboet får domstolen, på begäran av borgenären, förordna att verksamheten ska upphöra, antingen från dagen för beslutet om att inleda insolvensförfarandet eller från och med ett senare datum, men före utgången av den period under vilken en återhämtningsplan måste föreslås.

När gäldenärens tillgångar är otillräckliga för att betala de första kostnaderna för insolvensförfarandet förordnar domstolen att en borgenär inom en viss tidsfrist ska betala ett förskottsbelopp för att insolvensförfarandet ska kunna inledas. Om gäldenärens tillgångar är otillräckliga eller de första kostnaderna för förfarandet inte har betalats i förskott får borgenären ansöka om att ett vilandeförklarat insolvensförfarande ska återupptas inom ett år från beslutet om att vilandeförklara förfarandet.

Om de villkor som anges i handelslagen är uppfyllda får borgenärer bestrida domstolens beslut och avgöranden i insolvensförfaranden och de handlingar som gäldenärens ledningsorgan företar och de beslut detta fattar.

I insolvensförfaranden delges borgenärer som är parter i förfarandet kallelser att inställa sig inför domstolen på deras respektive adress i Bulgarien. Om en borgenär har bytt adress utan att anmäla detta till domstolen bifogas alla kallelser och dokument ärendeakten och anses vederbörligen delgivna. Om borgenären saknar adress i Bulgarien och har sitt säte i ett annat land måste gäldenären ange en delgivningsadress i Bulgarien. Om ingen delgivningsadress i Bulgarien har anmälts offentliggörs kallelsen i handelsregistret. Efter inledandet av insolvensförfarandet anses de obestridda domstolshandlingar som inte ska föras in i handelsregistret eller meddelas parterna i enlighet med civilprocesslagen ha delgetts parterna genom att de förts in i det register som domstolen för. När det i handelslagen föreskrivs att kallelser ska delges parterna genom kungörelser som offentliggörs i handelsregistret måste uppmaningen, kungörelsen eller kallelsen offentliggöras senast sju dagar innan sammanträdet eller förhandlingen är tänkt att hållas.

Vid det första borgenärssammanträdet deltar de borgenärer som ingår i den förteckning som den tillfälliga konkursförvaltaren har sammanställt på grundval av gäldenärens bokföring och utdrag ur denna bokföring och som läggs fram vid det första sammanträdet. Borgenärerna deltar i sammanträdet personligen eller genom ett ombud som genom en uttrycklig fullmakt bemyndigats att företräda borgenären. När borgenären är en fysisk person måste underskriften av den som utfärdat fullmakten intygas av en notarie. Beslut fattas med enkel majoritet bland borgenärerna i förteckningen, exklusive röster från borgenärer som för tillfället är knutna till gäldenären, borgenärer som har varit knutna till gäldenären under den treårsperiod som föregick inledandet av insolvensförfarandet och de borgenärer som förvärvat fordringar från parter knutna till gäldenären under den treårsperiod som föregick inledandet av insolvensförfarandet. Under det första borgenärssammanträdet

  • tar deltagarna del av den rapport som upprättats av den tillfälliga konkursförvaltaren,
  • nominerar deltagarna en permanent konkursförvaltare och lägger fram nomineringen för domstolen,
  • väljer deltagarna en borgenärskommitté.

I följande fall sammankallas inte något borgenärssammanträde:

  1. Om gäldenären innan denne ingav sin insolvensansökan under tre år underlåtit att registrera sina finansiella rapporter i handelsregistret.
  2. Om gäldenären inte fullgör sin skyldighet att samarbeta med konkursförvaltaren och vägrar att överlämna sin bokföring eller uppenbart misskött bokföringen.

I så fall fullgör den tillfälliga konkursförvaltare som domstolen utsett sina åligganden fram till dess att en permanent konkursförvaltare utses av borgenärssammanträdet efter att domstolen godkänt de fordringar som konkursförvaltaren godtagit.

Borgenärssammanträdet kan sammankallas på begäran av gäldenären, konkursförvaltaren, borgenärskommittén eller de borgenärer som står för en femtedel av den totala summan av godtagna fordringar. Borgenärssammanträdet hålls oberoende av hur många borgenärer som deltar och leds av den domare som leder domstolsförfarandet. När beslut ska fattas har varje borgenär ett antal röster som motsvarar vederbörandes andel av den totala summan av de godtagna fordringarna med rösträtt som domstolen godkänt. Rösträtt kan även beviljas borgenärer i återupptagna domstols- eller skiljeförfaranden mot gäldenären i civil- eller handelsrättsliga egendomstvister, om övertygande skriftlig bevisning anförs till stöd för fordran, borgenärer vars fordringar inte har godtagits och som har väckt fastställelsetalan enligt artikel 694 i handelslagen och borgenärer vars fordringar har godtagits och mot vilka en talan om bestridande av fordran har väckts enligt artikel 694 i handelslagen. Rösträtt beviljas inte borgenärer med fordringar utan säkerhet som rör lagstadgad eller avtalad ränta som ska betalas efter beslutet om att inleda insolvensförfarandet, borgenärer med fordringar som rör lån till gäldenären som ställts ut av en partner eller aktieägare och borgenärer med fordringar till följd av donationer eller kostnader som uppkommit för borgenären under förfarandet, med undantag av utgifter som betalats i förskott, när gäldenärens tillgångar är otillräckliga för att täcka utgifterna. Beslut fattas med enkel majoritet, om inte annat anges i handelslagen.

Under borgenärssammanträdet

  • tar deltagarna del av konkursförvaltarens verksamhetsberättelse,
  • tar deltagarna del av borgenärskommitténs rapport,
  • väljer deltagarna en konkursförvaltare, om detta inte har gjorts,
  • fattar deltagarna beslut om att entlediga eller ersätta en konkursförvaltare,
  • fastställer deltagarna konkursförvaltarens nuvarande ersättning, ändrar ersättningen och fastställer konkursförvaltarens slutliga ersättning,
  • väljer deltagarna en borgenärskommitté om detta inte har gjorts, och gör ändringar i kommitténs sammansättning,
  • förslår deltagarna för domstolen vilket summa gäldenären och dennes familj bör beviljas i underhåll,
  • fastställer deltagarna hur gäldenärens tillgångar ska omvandlas till pengar, metoderna och villkoren för egendomsvärdering, valet av värderingsmän och deras ersättning.

Om borgenärssammanträdet inte lyckas fatta något beslut om utnämningen av en konkursförvaltare görs utnämningen av domstolen, och om sammanträdet inte lyckas fatta något beslut om hur gäldenärens egendom ska omvandlas till pengar fattas detta beslut av konkursförvaltaren. Domstolen entledigar konkursförvaltaren från dennes uppdrag på begäran av de borgenärer som står för mer än hälften av den totala summan av samtliga fordringar. Domstolen får, på begäran av en borgenär, när som helst entlediga konkursförvaltaren om denne underlåter att fullgöra sina åligganden eller agerar på ett sätt som skadar borgenärens eller gäldenärens intressen.

Borgenärssammanträdet får fatta beslut om att utse ett tillsynsorgan med befogenhet att övervaka gäldenärens verksamhet under tiden för återhämtningsplanen eller för en kortare tid, inklusive när detta inte uttryckligen föreskrivs i återhämtningsplanen.

Med borgenärssammanträdets samtycke får domstolen tillåta konkursförvaltaren att sälja personlig egendom som tillhör gäldenären innan tillstånd ges för att omvandla konkursboet till pengar, om kostnaden för att förvara sådan personlig egendom till dess beslutet om att omvandling av boet till pengar i enlighet med det allmänna förfarandet överstiger egendomens värde. Andra tillgångar som ingår i konkursboet får säljas med borgenärssammanträdets samtycke, om detta är nödvändigt för att täcka kostnaderna för insolvensförfarandet och ingen av borgenärerna har accepterat att betala kostnaderna i förskott trots att de har uppmanats att göra detta.

På förslag av konkursförvaltaren och i linje med borgenärssammanträdets beslut kan konkursdomstolen bevilja försäljning av gäldenärens tillgångar genom direkta förhandlingar eller genom en mellanhand. Detta sker när man inte har lyckats sälja personlig egendom och äganderätter, som bjudits ut till försäljning i sin helhet eller som separata delar eller enskilda saker eller rättigheter, på grund av att det saknats köpare eller på grund av att en köpare har dragit sig ur.

Borgenärssammanträdets beslut är bindande för samtliga borgenärer, inklusive de borgenärer som inte deltar i sammanträdet. På begäran av borgenären får domstolen upphäva ett beslut från borgenärssammanträdet om det är olagligt eller på ett allvarligt sätt skadar vissa borgenärers intressen.

Borgenärssammanträdet får inrätta en borgenärskommitté. Borgenärskommittén ska bestå av minst tre och högst nio medlemmar. Kommittén måste bestå av medlemmar som företräder både borgenärer med säkerhet och borgenärer utan säkerhet, med undantag av de borgenärer som avses i artikel 616.2 i handelslagen (de borgenärer vars fordringar betalas efter att alla andra borgenärers fordringar till fullo har betalats). Borgenärskommittén bistår och övervakar konkursförvaltaren i dennes arbete med att förvalta gäldenärens tillgångar, genomföra kontroller av gäldenärens bokföring och tillgängliga likvida medel, avger utlåtanden om att låta gäldenärens företag fortsätta sin verksamhet och ersättningen till den tillfälliga och ex officio-konkursförvaltaren, de åtgärder som vidtagits för att omvandla boet till pengar och konkursförvaltarens ansvarsskyldighet i andra fall. Borgenärskommitténs medlemmar har rätt till ersättning för borgenärernas räkning. Ersättningsbeloppet fastställs vid utnämningen.

En ledamot i borgenärskommittén får inte på något sätt, varken direkt eller via en annan person, förvärva personlig egendom eller egendomsrätter från konkursboet. Denna begränsning gäller sådana ledamöters make, deras släktingar i rakt nedstigande led och deras släktingar i sidolinjen intill sjätte led och genom äktenskap intill tredje led.

Vilandeförklarade civil- och handelsrättsliga rättstvister och skiljeförfaranden som gäldenären är part i återupptas och förfarandet fortsätter med deltagande av konkursförvaltaren och borgenären, om fordran inte ingår i den förteckning över fordringar som konkursförvaltaren godtagit eller i den förteckning över fordringar som godkänts av domstolen, konkursförvaltaren, borgenären och den part som gjorde invändningen, om fordran ingår i den förteckning över fordringar som konkursförvaltaren godtagit men som det har gjorts invändningar mot.

På begäran av borgenären får konkursdomstolen tillåta de säkerhetsåtgärder som föreskrivs i lag för att säkra gäldenärens tillgängliga tillgångar.

Borgenären får kvitta en skuld till gäldenären om de villkor som anges i artikel 645 i handelslagen är uppfyllda. För att öka storleken på konkursboet får konkursförvaltaren väcka talan enligt artiklarna 645, 646 och 647 i handelslagen och artikel 135 i lagen om skyldigheter och avtal i samband med insolvensförfaranden, och vidta åtgärder för att driva in dessa fordringar. Om en fordran har anmälts av en borgenär är det inte tillåtet att anmäla samma fordran en gång till. Den andra borgenären får ansöka hos domstolen om att bli betraktad som medkärande.

Borgenären får be konkursförvaltaren om lov att konsultera registret och rapporten och be konkursförvaltaren utarbeta en särskild rapport om intressanta frågor som inte diskuteras i rapporten för respektive period. Om konkursförvaltaren entledigas får borgenären invända mot konkursförvaltarens skriftliga rapport inom sju dagar från det att rapporten lades fram.

Borgenärer får anmäla sina fordringar i skriftlig form. De kan lämna skriftliga invändningar till domstolen mot fordringar som godtagits eller inte godtagits av konkursförvaltaren inom sju dagar från offentliggörandet av förteckningen i handelsregistret och väcka fastställelsetalan enligt artikel 694 i handelslagen inom 14 dagar från offentliggörandet i handelsregistret av domstolens beslut om att godkänna förteckningen.

Borgenärer får anmäla sina fordringar i skriftlig form. De kan lämna skriftliga invändningar till domstolen mot fordringar som godtagits eller inte godtagits av konkursförvaltaren inom sju dagar från offentliggörandet av förteckningen i handelsregistret och därefter väcka fastställelsetalan om fordringar som inte godtagits ska förklaras giltiga och bestrida godtagna fordringar inom sju dagar från offentliggörandet i handelsregistret av domstolens beslut om att godkänna förteckningen.

En återhämtningsplan får föreslås av de borgenärer som innehar minst en tredjedel av fordringarna med säkerhetsrätt och de borgenärer som innehar minst en tredjedel av fordringarna utan säkerhetsrätt, med undantag av följande borgenärer: borgenärer med fordringar till följd av lagstadgad eller avtalad ränta på skulder utan säkerhet som förföll till betalning efter beslutet om att inleda insolvensförfarandet, borgenärer med fordringar till följd av lån som gäldenären beviljats av en affärspartner eller aktieägare, borgenärer med fordringar till följd av donationer och utgifter som uppkommit för en borgenär i insolvensförfarandet, med undantag för utgifter som betalats i förskott, när gäldenären saknar tillräckliga tillgångar för att täcka utgifterna.

En borgenär med fordran som godtagits eller en rösträtt som erkänts av domstolen får föreslå och rösta om (inbegripet, i sin utevaro, via en notariehandling som borgenären undertecknat) en återhämtningsplan för gäldenärens insolventa affärsverksamhet. Borgenärer, inklusive borgenärer med otillåtna fordringar avseende vilka en fastställelsetalan enligt artikel 694 i handelslagen har väckts vid domstolen, får invända mot den antagna planen inom sju dagar från och med antagandet av planen.

Om gäldenären underlåter att fullgöra sina skyldigheter enligt återhämtningsplanen får de borgenärer som innehar minst 15 procent av den totala summan av de fordringar som omvandlats enligt planen begära att insolvensförfarandet ska återupptas.

Borgenären kan inge en skriftlig invändning mot utdelningsförslaget och därefter överklaga det beslut i vilket förslaget godkändes av domstolen.

Om gäldenären underlåter att fullgöra den utomrättsliga överenskommelse som träffats med borgenärerna med stöd av artikel 740 i handelslagen, får de borgenärer som innehar minst 15 procent av den totala summan av fordringarna begära att domstolen ska återuppta insolvensförfarandet.

Gäldenären eller en borgenär vars fordran har godtagits eller vars fordran har förklarats giltig efter en civilrättslig talan får ansöka om att ett vilandeförklarat insolvensförfarande ska återupptas inom ett år från och med dagen för domstolens beslut att vilandeförklara förfarandet, om de belopp som avsatts för bestridda fordringar under den perioden friges eller tillgångar som inte var kända under insolvensförfarandet upptäcks.

Inom en månad från och med att gäldenärens ansökan om återställande av försutten tid i offentliggjordes handelsregistret får varje borgenär vars fordran har godtagits eller vars fordran har förklarats giltig efter en civilrättslig talan invända mot detta.

På begäran av en borgenär får den bulgariska domstolen inleda ett sidoinsolvensförfarande mot en näringsidkare som förklarats insolvent av en utländsk domstol, om näringsidkaren har betydande tillgångar i Bulgarien. En borgenär som delvis har fått sin fordran betald i huvudförfarandet deltar i utdelningen i sidoförfarandet, om den del borgenären skulle få är större än den del som delas ut till de övriga borgenärerna i sidoförfarandet.

10 I vilken mån kan konkursförvaltaren använda eller avyttra de tillgångar som ingår i konkursboet?

Konkursförvaltaren har följande befogenheter: Han eller hon kan genomföra undersökningar och identifiera egendom som tillhör gäldenären, delta i rättegångar mot gäldenären eller väcka talan på gäldenärens vägnar, begära att avtal som gäldenären är part i ska avslutas, sägas upp eller hävas, driva in skulder till gäldenären och sätta in pengarna på ett särskilt konto, med domstolens tillåtelse råda över gäldenärens bankmedel, när detta behövs för förvaltningen och bevarandet av gäldenärens tillgångar, och omvandla tillgångarna i konkursboet till pengar.

Konkursförvaltaren säljer personlig egendom och äganderätter i konkursboet i sin helhet eller som separata delar eller enskilda saker eller rättigheter efter att ha inhämtat domstolens tillstånd och i linje med borgenärssammanträdets beslut. Om det inte har fattats något sådant beslut avgör konkursförvaltaren hur tillgångarna ska omvandlas till pengar och reglerna för utvalda värderingsmäns värdering av tillgångarna.

Konkursförvaltaren utarbetar ett försäljningsmeddelande, med upplysningar om gäldenären, en beskrivning av den egendom som är till salu, reglerna och förfarandet för försäljningen, dag, tidpunkt och plats för försäljningen, fristen för att lämna bud under dagen och värderingen av den egendom som är till salu. Konkursförvaltaren anslår meddelandet på en tydlig plats i lokaler som tillhör den kommun där huvudkontoret för gäldenärens företag är beläget och i gäldenärens huvudkontors lokaler minst 14 dagar före det försäljningsdatum som anges i meddelandet. Konkursförvaltaren upprättar dessutom ett protokoll med närmare upplysningar om ovannämnda åtgärder och ser till att protokollet offentliggörs i en särskild bulletin från ekonomiministeriet 14 dagar före det försäljningsdatum som anges i meddelandet.

Försäljningen sker på konkursförvaltarens kontor eller på gäldenärens huvudkontors adress den dag som anges i meddelandet. Den som vill delta i budgivningen måste i förväg deponera ett belopp motsvarande 10 procent av det värderade värdet. Varje budgivare måste ange sitt bud med siffror och bokstäver och lämna budet, tillsammans med kvitto på att depositionsavgiften har betalats, i ett förseglat kuvert. Buden lämnas till konkursförvaltaren på försäljningsdagen inom den angivna fristen och förs in i ett särskilt register i den ordning de lämnades. När tidsfristen har löpt ut meddelar konkursförvaltaren i närvaro av de deltagande budgivarna vilka bud som mottagits och upprättar ett särskilt protokoll över förfarandet. Bud som lämnats av oberättigade budgivare och eventuella bud som är lägre än värderingsvärdet är ogiltiga. Egendomen säljs till högstbjudande. Om det högsta budet lämnades av mer än en budgivare fastställs köparen genom auktion, som konkursförvaltaren utan dröjsmål anordnar i närvaro av budgivarna. Budgivaren med det vinnande budet antecknas i det protokoll som konkursförvaltaren upprättat. Detta undertecknas sedan av konkursförvaltaren och samtliga budgivare. Köparen måste betala det pris som bjöds, med avdrag för den depositionsavgift på 10 procent som betalades i förskott. Köpeskillingen ska betalas sju dagar från och med försäljningsdatumet. När köparen är en borgenär vars fordran har godtagits eller en borgenär med säkerhet upprättar konkursförvaltaren ett utdelningsförslag. I detta anges vilken del av priset som ska betalas av köparen och behållas för att fullgöra andra borgenärers fordringar och vilken del av priset som ska kvittas mot borgenärens fordran. I detta fall måste köparen betala de belopp som ska behållas för att fullgöra andra borgenärers fordringar i enlighet med utdelningsförslaget inom sju dagar från och med dess ikraftträdande, eller om det inte finns några andra borgenärer, den summa som överstiger borgenärens fordran. Om köpeskillingen inte erläggs inom sju dagar erbjuder konkursförvaltaren egendomen till den budgivare som lämnade näst högst bud, om inte denne har tagit tillbaka sin depositionsavgift. Med den budgivarens samtycke förklarar domstolen sedan denne som köpare. Konkursförvaltaren upprepar vid behov processen tills egendomen har erbjudits alla budgivare vars bud inte var lägre än värderingspriset.

Om det inte finns några budgivare eller om inga giltiga bud mottas, eller om köparen inte betalar köpeskillingen, offentliggörs ett nytt försäljningsmeddelande. Denna gång anordnas en auktion med öppen budgivning vars startpris motsvarar 80 procent av värderingspriset. Buden antecknas i en budförteckning, och det vinnande budet fastställs av konkursförvaltaren och anges i meddelandet.

När den förklarade köparen betalar det aktuella beloppet i tid utfärdar domstolen ett beslut om att egendomen ska övergå i köparens besittning dagen efter betalningen. Övriga budgivare i auktionen och gäldenären kan överklaga beslutet till appellationsdomstolen. Om beslutet om övergång av besittningsrätten ogiltigförklaras anordnas en annan auktion efter att ett nytt meddelande har offentliggjorts.

Köparen övertar besittningsrätten från konkursförvaltaren med stöd av ett beslut om övergång av besittningsrätt och ett kvitto som intygar att erforderlig betalning för köpet och överlåtelseavgifter har erlagts. Köparen bär risken för förlust av rätten till egendomen, och utgifterna för att bevara egendomen fram till dess att den övergår i köparens besittning täcks med medel ur konkursboet.

Om verkställighetsförfaranden har inletts mot en gemensamt ägd egendom för att täcka en skuld som vissa av ägarna har beskrivs hela egendomen, men endast den immateriella del som ägs av gäldenären säljs. Egendomen får säljas i sin helhet om de övriga ägarna skriftligen ger sitt samtycke till detta.

Vid försäljning av egendom som gäldenären har intecknat eller pantsatt för att säkra en annan parts skuld eller förvärvat med en inteckning eller panträtt underrättar konkursförvaltaren den prioriterade borgenären om tidpunkten för försäljningen. Ett separat utdelningsförslag upprättas. I detta anges vilka summor som ska betalas till den prioriterade borgenären med medel från försäljningen av sådan egendom. Konkursförvaltaren reserverar den summa som ska betalas till den prioriterade borgenären enligt utdelningsförslaget och lämnas över mot uppvisande av en exekutionstitel beträffande skulden eller ett intyg om att fordran har godtagits i insolvensförfarandet. Konkursförvaltaren reserverar den summa som ska betalas till en prioriterad borgenär som har en fordran beträffande en skuld som säkrats genom en panträtt mot uppvisande av ett intyg från registret som intygar att en panträtt införts och en notariehandling som undertecknats av borgenären och som intygar det aktuella beloppet på det säkerställda lånet.

På begäran av konkursförvaltaren och i linje med borgenärssammanträdet ger konkursdomstolen sitt tillstånd till försäljningen av gäldenärens tillgångar genom direkt förhandling eller via en mellanhand, när den personliga egendomen och egendomsrätterna som har bjudits ut till försäljning i sin helhet, som separata delar eller individuella ägodelar och rättigheter, inte kunde säljas på grund av att det saknades köpare eller att en köpare drog sig ur. Försäljningspriset får inte vara lägre än 80 procent av värderingspriset. Ett erbjudande om att förvärva aktier som gäldenären äger i andra företag måste först göras till de övriga aktieägarna. Om erbjudandet inte accepteras inom en månad säljs aktierna. I så fall måste aktiernas förvärvspris betalas inom en period på högst 60 månader från och med det datum en köpare utses och ett avtal ingås efter att hela priset har betalats.

Om bostadsenheter som gäldenären äger hyrs ut till gäldenärens arbetstagare och anställda vid tidpunkten för borgenärssammanträdets beslut om reglerna och förfarandet för omvandlingen av dessa till pengar, måste konkursförvaltaren först bjuda ut bostadsenheterna till försäljning till arbetstagarna eller de anställda eller till andra personer som har fordringar till följd av anställningsförhållanden med gäldenären, med undantag av om det pågår rättegångar beträffande de aktuella egendomarna. Konkursförvaltaren skickar ett skriftligt erbjudande till varje person. I detta beskrivs egendomen, dess värde, betalningsperioden, som inte får vara kortare än 30 dagar och inte längre än 60 dagar, och det bankkonto som pengarna ska överföras till. Parterna måste svara inom 14 dagar och underrätta konkursförvaltaren om huruvida de vill köpa egendomen till ett pris motsvarande värderingspriset inom den angivna perioden. När priset har betalats får arbetstagare och anställda kvitta sina fordringar i form av de obetalda löner som gäldenären är skyldig dem. Köpeavtalet upprättas i form av ett lagfartsbevis och undertecknas av konkursförvaltaren i egenskap av säljare. Kostnaderna i samband med försäljningen ska betalas av säljaren.

Konkursförvaltaren begär att en pantsatt personlig ägodel som är i borgenärens eller en tredje mans besittning ska överlämnas och säljer denna i enlighet med det förfarande som fastställs i kapitel 46 i handelslagen, om inte lagen tillåter att borgenären anordnar försäljningen utan inblandning av domstolen.

11 Vilka fordringar ska anmälas gentemot konkursboet och hur behandlas fordringar som uppkommer efter det att insolvensförfarandet har inletts?

Följande fordringar får anmälas i insolvensförfaranden:

  • Fordringar beträffande skulder som säkerställts genom pant eller inteckning, eller fordringar beträffande skulder som har belagts med kvarstad eller utmätts, som registrerats i enlighet med lagen om panträtter.
  • Fordringar för vilka borgenären har panträtt.
  • Kostnader som uppkommit i samband med insolvensförfarandet (stämpelskatt som ska betalas när fordringen anmäls och alla andra kostnader som uppkommer fram till dess att beslutet om att inleda insolvensförfarandet träder i kraft, konkursförvaltarens arvode, fordringar från arbetstagare och anställda när gäldenärens näringsverksamhet inte har upphört, kostnader som uppkommit i samband med ökning, förvaltning, värdering och utdelning av konkursboet och underhållsutbetalningar till gäldenären och dennes familj).
  • Fordringar till följd av anställningsavtal som existerade innan insolvensförfarandet inleddes.
  • Lagstadgad ersättning som gäldenären är skyldig att betala till tredje man.
  • Offentligrättsliga skulder till stat eller kommun, inklusive men inte begränsat till skulder till följd av skatter, tullar, avgifter och obligatoriska socialförsäkringsavgifter, om dessa uppkom innan insolvensförfarandet inleddes.
  • Fordringar som uppstod efter att insolvensförfarandet inleddes och som fortfarande är obetalda på respektive förfallodag.
  • Alla andra oprioriterade fordringar som uppstod innan insolvensförfarandet inleddes.
  • Lagstadgad eller avtalad ränta på skulder utan säkerhet som förfallit efter att insolvensförfarandet inleddes.
  • Lån som beviljats gäldenären av en affärspartner eller aktieägare.
  • Donationer.
  • De kostnader borgenärerna har haft i samband med insolvensförfarandet, med undantag av kostnader enligt artikel 629b i handelslagen (förskottsbetalning av inledande rättegångskostnader).

Borgenärer med fordringar som uppkom efter beslutet om inledandet av insolvensförfarandet erhåller betalning på respektive förfallodag. Om ingen betalning erhållits betalas deras fordringar i enlighet med det förfarande som anges i artikel 722.1 i handelslagen.

12 Enligt vilka regler ska fordringar anmälas, styrkas och godtas?

Borgenärer måste skriftligen anmäla sina fordringar till konkursdomstolen inom en månad från det att beslutet om att inleda insolvensförfarandet förs in i handelsregistret. De ska ange skälen till och storleken på fordran, privilegier och säkerheter och en delgivningsadress, samt lägga fram skriftlig bevisning.

Senast sju dagar efter utgången av enmånadsfristen utarbetar konkursförvaltaren

  • en förteckning över anmälda fordringar, som arrangeras i den ordning de inkommit, med angivande av skälen till och storleken på fordran, privilegier och säkerheter och ingivningsdag,
  • en förteckning över de fordringar som konkursförvaltaren på eget initiativ ska föra upp i förteckningen, framför allt fordringar från arbetstagare och anställda till följd av deras anställningsförhållande med gäldenären och skulder till staten som bedömts och angetts i ett beslut som har trätt i kraft,
  • en förteckning över anmälda fordringar som inte godtagits.

De fordringar som anmäls efter utgången av enmånadsfristen från införandet av beslutet i handelsregistret, men inte senare än två månader efter detta datum, läggs till i förteckningen över anmälda fordringar och godtas i enlighet med det förfarande som anges i lag. Efter att den andra perioden har löpt ut får inga fordringar anmälas beträffande skulder som uppkommit fram till inledandet av insolvensförfarandet.

När ett vilandeförklarat insolvensförfarande återupptas börjar fristen för att anmäla fordringar löpa från och offentliggörandet av beslutet i enlighet med artikel 632.2 i handelslagen (beslut om att återuppta ett vilande insolvensförfarande).

Fordringar beträffande en skuld som inte har betalats på förfallodagen, och som uppkom efter inledandet av insolvensförfarandet och innan godkännandet av en återhämtningsplan, anmäls i enlighet med samma förfarande och förs in i en sidoförteckning som konkursförvaltaren upprättar.

Konkursförvaltaren ser till att förteckningarna offentliggörs i handelsregistret så snabbt som möjligt och gör dem tillgängliga för borgenärerna och gäldenären på domstolens kansli.

Både gäldenären och borgenären får inom sju dagar från det att förteckningen offentliggjordes i handelsregistret inge en skriftlig invändning till domstolen, med en kopia till konkursförvaltare, mot en fordran som godtagits eller inte godtagits. En fordran som styrkts genom en lagakraftvunnen dom som meddelats efter beslutet om att inleda det insolvensförfarande som konkursförvaltaren deltar i får inte bestridas.

Om det inte görs några invändningar mot förteckningarna godkänner domstolen ex officio förteckningen över de fordringar som godtagits och förts in vid en överläggning bakom stängda dörrar omedelbart efter utgången av sjudagarsperioden. Om det har gjorts invändningar mot förteckningarna prövar domstolen dessa vid en offentlig förhandling, efter att ha kallat konkursförvaltaren, gäldenären och den borgenär vars bestridda fordran har godtagits eller inte godtagits och den borgenär som har invänt mot fordran. Om det är möjligt behandlas alla invändningar vid en enda förhandling. Om en invändning anses välgrundad godkänner domstolen förteckningen med nödvändiga ändringar. Om så inte är fallet avvisar domstolen invändningarna inom 14 dagar från och med datumet för förhandlingen. Domstolens beslut om godkännandet av förteckningen offentliggörs i handelsregistret och kan inte överklagas.

En borgenär som har anmält en fordran senare än en månad, men inte senare än två månader, efter införandet av beslutet i handelsregistret får inte bestrida den fordran som godtagits eller inte godtagits eller försöka driva in skulder från återstoden av konkursboet, om boets egendom har omvandlats till pengar.

Senare anmälda fordringar som godtagits i enlighet med det lagstadgade förfarandet läggs till i den förteckning som domstolen godkänt.

En borgenär eller gäldenär som ingett en avvisad invändning mot den förteckning som konkursförvaltaren upprättat och en borgenär med en fordran som inte förts in i förteckningen över godtagna fordringar eller en borgenär och gäldenär beträffande en fordran som lagts till i förteckningen över tillåtna fordringar efter en invändning som domaren har godkänt, får inom sju dagar från det att domstolens beslut om godkännande av förteckningen över tillåtna fordringar offentliggjorts i handelsregistret väcka talan enligt artikel 694 i handelslagen för giltigförklara en fordran som inte godtagits eller ogiltigförklara en fordran som godtagits. Ikraftträdandet av beslutet har rättsverkningar för gäldenären, konkursförvaltaren och samtliga borgenärer i insolvensförfarandet.

I insolvensförfaranden förs en fordran som godtagits in i den förteckning över godtagna fordringar som domstolen godkänt, med undantag av fordringar som bestridits genom en talan om ogiltigförklaring enligt artikel 694 i handelslagen.

13 Enligt vilka regler ska behållningen fördelas? Hur bestäms prioritetsordningen för borgenärernas fordringar och rättigheter?

Enligt handelslagen kan utdelning genomföras när tillräckliga intäkter har genererats från omvandlingen av konkursboet till pengar.

Konkursförvaltaren utarbetar ett förslag till utdelning av de ekonomiska tillgångar som kan delas ut till borgenärerna, med hänsyn till deras prioriteringsordning, privilegier och säkerheter. Utdelningsförslaget förblir ofullständigt tills alla fordringar helt har betalats eller hela konkursboet har omvandlats till pengar, med undantag av personlig egendom som inte kan säljas. Utdelningsförslaget anslås under 14 dagar på en tydlig plats på en särskild anslagstavla i de delar av domstolen som är öppna för allmänheten. Utdelningsförslaget offentliggörs i handelsregistret. Inom ovannämnda period får borgenärskommittén och varje enskild borgenär inge en skriftlig invändning mot utdelningsförslaget till domstolen. Domstolen godkänner utdelningsförslaget, med nödvändiga ändringar, antingen på eget initiativ eller efter en annan invändning mot förslagets laglighet. Beslutet om att godkänna utdelningsförslaget och invändningarna mot detta offentliggörs i handelsregistret, och borgenärerna och gäldenären underrättas på så sätt om beslutet. Beslutet om att godkänna utdelningsförslaget kan överklagas av konkursförvaltaren, borgenärskommittén eller en borgenär, oavsett om borgenären har eller inte har invänt mot domstolens beslut att annullera eller ändra utdelningsförslaget. Utdelningen enligt det förslag som domstolen godkänt utförs av konkursförvaltaren.

Vid betalning av fordringar genom utdelning av intäkterna från omvandlingen av konkursboet till pengar, enligt artikel 722 i handelslagen, tillämpas följande förfarande:

  1. Fordringar som säkrats genom pant, inteckning, utmätning eller kvarstad, som registrerats i enlighet med lagen om panträtter – från intäkterna från realiseringen av säkerheten.
  2. Fordringar för vilka panträtt finns – från värdet på den tillgång som omfattas av panträtt.
  3. Kostnader som uppkommit i samband med insolvensförfarandet (stämpelskatt som ska betalas när fordringen anmäls och alla andra kostnader som uppkommer fram till dess att beslutet om att inleda insolvensförfarandet träder i kraft, konkursförvaltarens arvode, fordringar från arbetstagare och anställda när gäldenärens näringsverksamhet inte har upphört, kostnader som uppkommit i samband med ökning, förvaltning, värdering och utdelning av konkursboet och underhållsutbetalningar till gäldenären och dennes familj).
  4. Fordringar till följd av anställningsavtal som existerade innan insolvensförfarandet inleddes.
  5. Lagstadgad ersättning som gäldenären är skyldig att betala till tredje man.
  6. Offentligrättsliga skulder till stat eller kommun, inklusive men inte begränsat till skulder till följd av skatter, tullar, avgifter och obligatoriska socialförsäkringsavgifter, om dessa uppkom innan insolvensförfarandet inleddes.
  7. Fordringar som uppstod efter insolvensförfarandet inleddes och som fortfarande är obetalda på respektive förfallodag.
  8. Alla andra fordringar utan säkerhet som uppstod innan insolvensförfarandet inleddes.
  9. Lagstadgad eller avtalad ränta på skulder utan säkerhet som förfallit efter att insolvensförfarandet inleddes.
  10. Lån som beviljats gäldenären av en affärspartner eller aktieägare.
  11. Donationer.
  12. De kostnader borgenärerna har haft i samband med insolvensförfarandet, med undantag av kostnader enligt artikel 629b i handelslagen (förskottsbetalning av inledande rättegångskostnader).

Om det saknas tillräckliga tillgångar för att till fullo betala de fordringar som avses i punkterna 3–12, sker en proportionell fördelning till varje kategori av borgenärer. Om staten har anmält flera fordringar i samma kategori och dessa har godtagits överförs dessa i en gemensam betalning från kontot för utdelning av tillgångar och delas, vid mottagandet, ut av den nationella uppbördsmyndigheten i enlighet med skatte- och socialförsäkringsprocesslagen. Den nationella uppbördsmyndigheten ska utan dröjsmål underrätta konkursdomstolen och borgenären om den utdelning som gjorts.

Fordringar till följd av avtalad ränta på skulder utan säkerhet, som förföll efter beslutet om att inleda insolvensförfarandet, fordringar beträffande skulder som uppkommit från lån som beviljats gäldenären av en affärspartner eller aktieägare, borgenärer med fordringar till följd av donationer och från kostnader som borgenären ådragit sig i insolvensförfarandet, med undantag av de kostnader som anges i artikel 629b i handelslagen (förskottsbetalning av inledande rättegångskostnader) får betalas först efter det att alla övriga borgenärers fordringar till fullo har betalats. En borgenär som anmäler en fordran efter att utdelningen har genomförts läggs till i förteckningen över borgenärer vars fordringar ska betalas i senare fördelningar utan att ha rätt att få sin fordran betald genom att erhålla en större andel av det omvandlade boet i senare fördelningar som kompensation för att inte ha erhållit en andel i tidigare fördelningar.

Prioriterade borgenärer behåller sina säkerheter i insolvensförfarandet, och fordringar betalas först. Detta gäller endast intäkterna från realiseringen av den säkerhet som ställts. När försäljningspriset för den personliga egendom som pantsatts eller intecknats är otillräckligt för att täcka hela skulden, inklusive upplupen ränta, deltar borgenären i utdelningen som en oprioriterad borgenär. När försäljningspriset för en personlig ägodel som pantsatts eller intecknats överskrider den säkerställda skulden, inklusive upplupen ränta, förs det överskjutande beloppet till konkursboet. Denna regel gäller även vid fullgörandet av fordringar från borgenärer med panträtt.

En borgenär vars fordran delvis betalats i det huvudförfarande där en näringsidkare har förklarats insolvent av en utländsk domstol deltar i utdelningen av tillgångar i det sidoförfarande som inletts vid en bulgarisk domstol, om näringsidkaren har betydande tillgångar i Bulgarien och den andel som borgenären skulle få från utdelningen av tillgångar i sidförfarandet är större än andra borgenärers andel i samma förfarande. De tillgångar som finns kvar efter utdelningen i sidoförfarandet överförs till tillgångarna i huvudförfarandet.

En fordran som ska skjutas upp inkluderas i den inledande utdelningen som en bestridd fordran, och medel för dess betalning avsätts på utdelningskontot. Fordran undantas från den slutliga utdelningen om villkoret för att skjuta upp fordran fortfarande är giltigt. En fordran som omfattas av ett tvingande villkor inkluderas emellertid i utdelningen som en fordran som betalats som en ovillkorlig fordran.

Medel för betalning av den del av fordran som bestridits genom en civilrättslig talan avsätts på delningskontot. Om endast säkerheten eller privilegiet bestrids inkluderas fordran tillfälligt i utdelningen som en oprioriterad fordran tills tvisten avgjorts, och en summa motsvarande den summa som borgenären skulle erhålla för en prioriterad fordran avsätts på fördelningskontot. Särskilda bestämmelser måste anges i återhämtningsplanen eller vid utdelning av boet efter omvandling till pengar för sådana fordringar som inte godtagits och som bestridits i en talan om ogiltigförklaring enligt artikel 694 i handelslagen.

Konkursförvaltaren ska, efter ett domstolsbeslut, sätta in de belopp på bank som vid tidpunkten för slututdelningen har avsatts för att betala oindrivna eller bestridda fordringar. Efter full betalning av alla gäldenärens skulder får gäldenären behålla vad som finns kvar i konkursboet.

14 Vilka är villkoren för och verkningarna av att insolvensförfarandet slutförs (inklusive ackord)?

Domstolen förordnar att insolvensförfarandet ska avslutas

  • om det inom ett år från beslutet enligt artikel 632.1 i handelslagen (beslutet att vilandeförklara insolvensförfarandet på grund av att tillgängliga tillgångar inte räcker för att täcka kostnaderna för insolvensförfarandet och de inledande kostnader som har uppkommit i samband med förfarandet inte har betalats) inte har begärts att förfarandet ska återupptas,
  • om konkursboet är tömt,
  • om alla fordringar har betalats,
  • om återhämtningsplanen godkänns,
  • om en uppgörelse har träffats mellan gäldenären och samtliga borgenärer vars fordringar godtagits, om uppgörelsen uppfyller gällande lagstadgade krav och ingen fastställelsetalan har väckts i enlighet med artikel 694 i handelslagen beträffande en icke-existerande fordran som godtagits.

I de första tre fallen förordnar konkursdomstolen i sitt beslut om att avsluta förfarandet att näringsidkaren ska strykas ur registret, om inte samtliga borgenärers fordringar har betalats och orealiserade tillgångar finns kvar i konkursboet. Beslutet kan överklagas inom sju dagar från införandet i handelsregistret.

Insolvensförfaranden avslutas inte om tredje man ställt säkerhet för gäldenärens skulder och indrivning av säkerheterna fortfarande pågår eller om gäldenären är part i en rättegång.

Enligt nationell rätt är rekonstruktion för att rädda gäldenärens företag en del av insolvensförfarandet.

Företagsrekonstruktion är ett självständigt valfritt steg i insolvensförfarandet. För företagsrekonstruktion krävs en skriftlig ansökan till domstolen med förslag till återhämtningsplan från någon av följande parter: gäldenären, konkursförvaltaren, borgenärer med minst en tredjedel av de prioriterade fordringarna, borgenärer med minst en tredjedel av de oprioriterade fordringarna, bolagsmän eller aktieägare som innehar minst en tredjedel av aktierna i gäldenärens företag, en bolagsman med obegränsat ansvar eller tjugo procent av det totala antalet arbetstagare eller anställda i gäldenärens företag.

En återhämtningsplan (eller återhämtningsplaner) får föreslås från och med ingivandet av insolvensansökan till och med en månad från införandet i handelsregistret hos den domstol som fattar beslut om godkännandet av förteckningen över godtagna fordringar. Kostnaderna i samband med en återhämtningsplan som föreslås av gäldenären eller konkursförvaltaren täcks med medel från konkursboet och i övriga fall av den part som har föreslagit planen.

Innehållet i återhämtningsplanen måste uppfylla villkoren i artikel 700.1 i handelslagen och ta upp frågor som i vilken utsträckning de fordringar som ingår i de förteckningar som domstolen godkänt den dag planen godkändes kommer att betalas, hur och när varje kategori av fordringar kommer att betalas, garantierna för betalning av bestridda icke godtagna fordringar som är föremål för pågående rättsprocesser den dag planen föreslås, villkoren för när vanliga partner eller kommanditbolag är helt eller delvis befriade från ansvarsskyldighet, i vilken utsträckning de fordringar som varje kategori av borgenärer har kommer att fullgöras jämfört med den egendom de skulle erhålla i enlighet med det allmänna lagstadgade förfarandet, de garantier som getts för varje kategori av borgenärer i samband med genomförandet av planen, de förvaltningsmässiga, organisatoriska, rättsliga, finansiella, tekniska och andra åtgärder som ska vidtas för att genomföra planen, och planens konsekvenser för arbetstagarna och de anställda i gäldenärens företag. I återhämtningsplanen får man även föreslå åtgärder och transaktioner för att återställa företagets lönsamhet, inklusive en försäljning av hela eller delar av företaget, på vilka villkor och hur försäljningen ska genomföras, konvertering av skulder till aktier, novation av skulder eller andra åtgärder och transaktioner (planen exkluderar uttryckligen alternativet att sälja sådan egendom som leverantörer av vatten och avloppstjänster behöver för sin huvudsakliga verksamhet förrän en ny leverantör av vatten- och avloppstjänster har utsetts i respektive område), utnämningen av ett tillsynsorgan med befogenhet att utöva kontroll över gäldenärens verksamhet under hela återhämtningsplanens löptid eller för en kortare period, uppskjutande av eller uppskov med betalning, fullständig eller delvis skuldbetalning, företagsrekonstruktion eller andra åtgärder och transaktioner.

Om planen uppfyller de lagstadgade villkoren (artikel 700.1 i handelslagen) utfärdar domstolen ett beslut om att planen får tas upp på borgenärssammanträdet och förordnar att en kungörelse med datumet för sammanträdet ska offentliggöras i handelsregistret. Vid behov underrättas den part som föreslog planen, med instruktioner om att åtgärda de brister som upptäckts. Beslutet får överklagas inom sju dagar.

Endast borgenärer med godtagna eller giltigförklarade fordringar eller borgenärer som domstolen beviljat rösträtt får rösta om planen. Borgenärerna röstar i separata omröstningar för varje kategori av borgenärer som har fastställts i lag och får lägga sin röst utan att vara närvarande vid sammanträdet via en inför notarie upprättad fullmakt som borgenären har undertecknat. Planen antas av varje kategori av borgenärer med enkel majoritet för fordringar i relevant kategori. Invändningar mot den antagna planen kan inges till konkursdomstolen inom sju dagar från omröstningsdagen. Invändningar kan även göras av borgenärer som har väckt talan om ogiltigförklaring av fordringar enligt artikel 694 i handelslagen. Planen förkastas om fler än hälften av de borgenärer som har godtagna fordringar, oavsett vilken kategori fordringarna tillhör, röstar mot den. En kungörelse om att planen har antagits offentliggörs i handelsregistret.

Domstolen godkänner återhämtningsplanen om den uppfyller villkoren i artikel 705.1 i handelslagen, dvs. om alla lagstadgade villkor för planens godkännande av de olika kategorierna av borgenärer har uppfyllts och planen har antagits av en majoritet av de borgenärer som har fler än hälften av de godtagna fordringar som har förts in i de förteckningar som domstolen godkänt. Om planen föreskriver delvis betalning får minst en kategori av de borgenärer som har antagit planen delvis betalning. Alla borgenärer i samma kategori behandlas lika, om inte den borgenär som lidit skada skriftligen har avsagt sig sina invändningar mot antagandet av planen. Planen säkerställer att en borgenär och en gäldenär med skiljaktiga meningar erhåller samma betalning som om tillgångarna hade fördelats enligt det allmänna lagstadgade förfarandet. Ingen borgenär erhåller mer än han eller hon har rätt till enligt sin godtagna fordran. Inga intäkter betalas till partner eller aktieägare förrän fordringarna från den kategori av borgenärer vars intressen påverkas av planen till fullo och definitivt har betalats. Inga underhållsutbetalningar görs till enmansföretagare, bolagsmän med obegränsat ansvar och deras familjer som överstiger den summa som domstolen fastställt, förrän den kategori av borgenärer vars intressen påverkas av planen till fullo och definitivt har betalats. Om flera planer har antagits på borgenärssammanträdet och samtliga planer uppfyller de lagstadgade villkoren godkänner domstolen den plan som antagits av de borgenärer som innehar fler än hälften av de godtagna fordringarna.

Återhämtningsplanen får tas upp i det sidoinsolvensförfarande som inletts av en bulgarisk domstol, om näringsidkaren äger betydande tillgångar i Bulgarien, efter att ha inhämtat medgivande från konkursförvaltaren i det huvudförfarande i vilket näringsidkaren har förklarats insolvent av en utländsk domstol.

Genom beslutet om godkännande av återhämtningsplanen förordnar domstolen att förfarandet ska avslutas och utser det tillsynsorgan som föreslagits i planen eller som utsetts av borgenärskommittén. Beslutet om att godkänna återhämtningsplanen och beslutet om att förkasta en plan som tagits fram för att återställa lönsamheten i gäldenärens företag, som har antagits av borgenärssammanträdet, kan överklagas inom sju dagar från införandet i handelsregistret.

Den plan som domstolen godkänt är tvingande för gäldenären och alla borgenärer med fordringar som avser skulder som uppkommit före beslutet om att inleda insolvensförfarandet. Varje borgenär får ansöka om ett beslut om verkställighet i enlighet med det förfarande som anges i artikel 405 i civilprocesslagen för att driva in den omvandlade fordran, oavsett belopp.

Om gäldenären underlåter att genomföra återhämtningsplanen får de borgenärer som innehar fordringar som omvandlats enligt planen och som motsvarar minst 15 procent av den totala summan av fordringarna, eller det tillsynsorgan som domstolen utsett, be domstolen att återuppta insolvensförfarandet utan något krav på insolvens eller överskuldsättning. I så fall påverkas inte planens omvandlingskonsekvenser i fråga om borgenärernas rättigheter och säkerheter. Inget rekonstruktionsförfarande genomförs inom ramen för det återupptagna insolvensförfarandet.

Om försäljningen av hela eller delar av företaget föreskrivs i den godkända återhämtningsplanen, måste köpetalet ingås inom en månad från den dag beslutet om att godkänna planen trädde i kraft. Om ett köpeavtal inte kan ingås inom den frist som anges i den godkända återhämtningsplanen får var och en av parterna, inom en månad från utgången av enmånadsfristen för att ingå ett köpeavtal, be konkursdomstolen förklara att avtalet har ingåtts. Om ingen av parterna begär att avtalet ska förklaras ha ingåtts och en borgenär har ingett en ansökan, fortsätter domstolen förfarandet och förklarar gäldenären insolvent.

Utöver antagandet av återhämtningsplanen föreskriver handelslagen en annan möjlig uppgörelse mellan gäldenären och borgenärerna. Borgenären får på egen hand ingå ett skriftligt skuldbetalningsavtal med alla borgenärer med godtagna fordringar när som helst i förfarandet utan att företrädas av konkursförvaltaren. Om avtalet uppfyller de lagstadgade kraven vilandeförklarar domstolen förfarandet, om en fastställelsetalan om bestridande av godtagna fordringar har väckts enligt artikel 694.1 i handelslagen. En fastställelsedom får överklagas inom sju dagar från införandet i handelsregistret.

15 Vad har borgenärerna för ställning efter slutfört insolvensförfarande?

Vid det sista borgenärssammanträdet fattas beslut om den personliga egendom i konkursboet som inte går att sälja. Eventuellt bestämmer man att personlig egendom av ringa värde eller fordringar som det skulle vara orimligt svårt att driva in ska återgå till gäldenären. Konkursförvaltaren ska, efter ett domstolsbeslut, sätta in de belopp på bank som vid tidpunkten för slututdelningen har avsatts för att betala oindrivna eller bestridda fordringar.

I samband med att insolvensförfarandet avslutas hävs kvarstaden, och säkerhetsåtgärden stryks ex officio från och med den dag beslutet om att avsluta insolvensförfarandet träder i kraft.

Alla fordringar som inte anmälts och förmånsrätter som inte utövats i insolvensförfarandet upphör att gälla. Fordringar som det inte har varit möjligt att betala i insolvensförfarandet upphör att gälla, med undantag av om förfarandet återupptas i enlighet med artikel 744.1 i handelslagen (om medel som avsatts för bestridda fordringar, inom ett år från det att förfarandet vilandeförklarades, friges eller tillgångar som var okända under insolvensförfarandet upptäcks).

Om gäldenären har ingått ett avtal om skuldreglering med samtliga borgenärer med godtagna fordringar och insolvensförfarandet har avslutats får borgenärerna begära domstolsprövning i enlighet med de allmänna civilrättsliga reglerna, om inte annat föreskrivs i handelslagen. Om gäldenären inte fullgör sina skyldigheter enligt avtalet om skuldreglering får de borgenärer som innehar minst 15 procent av de totala fordringarna begära att insolvensförfarandet återupptas utan krav på bevis på insolvens eller överskuldsättning.

Om insolvensförfarandet avslutas efter att en återhämtningsplan har godkänts börjar en ny lagstadgad preskriptionstid enligt artikel 110 i lagen om skyldigheter och avtal att löpa för de skulder som uppkommit före beslutet om att inleda insolvensförfarandet från och med den dag beslutet om att godkänna återhämtningsplanen träder i kraft, om de aktuella skulderna ska regleras omedelbart eller från och med det datum skulderna förfaller till betalning, om återhämtningsplanen tillåter uppskov med betalningen. Enligt artikel 110 i lagen om skyldigheter och avtal upphör alla fordringar att gälla efter att den lagstadgade femåriga preskriptionstiden har löpt ut, om inte annat föreskrivs i lag. Om en ansökan om att återuppta insolvensförfarandet har ingetts förlängs den lagstadgade preskriptionstiden för godtagna fordringar med den tid som det återupptagna förfarandet tar. En borgenär kan ansöka om ett beslut om verkställighet av sin omvandlade fordran, oavsett storleken på fordran, på grundval av den återhämtningsplan som godkänts av domstolen.

16 Vem står för kostnaderna för insolvensförfarandet?

Enligt nationell rätt är insolvensförfarandet förenat med följande kostnader:

  • Den stämpelskatt som ska betalas när fordringen anmäls och alla andra kostnader som uppkommer fram till dess att beslutet om att inleda insolvensförfarandet träder i kraft.
  • Konkursförvaltarens arvode.
  • Fordringar från arbetstagare och anställda när gäldenärens näringsverksamhet inte har upphört.
  • Kostnader som uppkommit i samband med ökning, förvaltning, värdering och utdelning av konkursboet.
  • Underhållsutbetalningar till gäldenären och dennes familj.

Ingen stämpelskatt behöver betalas i förskott när gäldenären har ingett en insolvensansökan. Stämpelskatten betalas med medel ur konkursboet vid utdelningen av tillgångarna. När en borgenär har ingett en insolvensansökan, och när en medborgenär anses utgöra part i förfarandet, tas stämpelskatten ut från borgenären eller den part som anses vara medborgenär.

För att kunna inleda ett insolvensförfarande, när gäldenären saknar tillräckliga tillgångar för att täcka kostnaderna för att inleda insolvensförfarandet, eller när det under insolvensförfarandet slås fast att gäldenären saknar tillräckliga tillgångar för att täcka kostnaderna för insolvensförfarandet, fastställer domstolen en summa som gäldenären eller en borgenär ska betala i förskott inom en period som fastställs av domstolen. Domstolen gör en bedömning av vilka kostnader som måste betalas för att kunna inleda insolvensförfarandet, med hänsyn till den tillfälliga konkursförvaltarens nuvarande arvode och de förväntade kostnaderna för insolvensförfarandet. Om gäldenären är ett kommanditbolag beslutar domstolen om förskottsbetalning av kostnaderna med hänsyn till den egendom som tillhör bolagsmän med obegränsat ansvar.

När insolvensförfarandet inleds täcks kostnaderna med medel ur konkursboet. Domstolen får utfärda ett beslut som bemyndigar konkursförvaltaren att vidta nödvändiga åtgärder i detta syfte.

Om förfarandet är i det skedet att det handlar om att öka konkursboets tillgångar behöver stämpelskatten inte betalas i förskott. Ingen stämpelskatt tas ut när omständigheter i samband med insolvensförfarandet förs in i handelsregistret på grundval av domstolsbeslut och när beslut om utmätning eller kvarstad träder i kraft eller hävs.

I förfaranden som inletts efter en återvinningstalan med stöd av artiklarna 645, 646 och 647 i handelslagen och artikel 135 i lagen om skyldigheter och avtal, behöver stämpelskatten inte betalas i förskott, oavsett rättsinstans. Om talan vinner bifall tas stämpelskatten ut av den tappande parten i rättegången. Om talan ogillas täcks stämpelskatten med medel ur konkursboet. Om återvinningstalan har väckts av konkursförvaltaren och ogillats täcks tredje mans kostnader i insolvensförfarandet med medel ur konkursboet.

Ingen stämpelskatt betalas i förskott vid en fastställelsetalan som väckts av en borgenär eller gäldenär enligt artikel 694 i handelslagen. Om talan ogillas måste kostnaderna betalas av käranden.

En fordran från en borgenär som anmäls efter det att den lagstadgade anmälningstiden har gått ut, men inte senare än två månader efter detta datum, förs upp i förteckningen över anmälda fordringar och godtas i enlighet med det förfarande som föreskrivs i lag. De extrakostnader som godtagandet medför betalas av den borgenär som anmälde fordran.

De kostnader som uppkommit i samband med en återhämtningsplan som föreslagits av gäldenären eller konkursförvaltaren täcks med medel ur konkursboet och i alla andra fall av den part som föreslog planen. Om inte annat föreskrivs i återhämtningsplanen ålägger domstolen gäldenären att betala stämpelskatten och de kostnader som uppkommit.

De kostnader som uppkommit i samband med bevarandet av egendom som ska omvandlas till pengar till dess att den kommer i köparens besittning täcks med medel ur konkursboet. De kostnader som uppkommit vid försäljningen av ett bostadsbestånd som gäldenären äger och hyr ut till sina arbetstagare och anställda bärs av säljaren.

I samband med utdelningen av omvandlade tillgångar betalas fordringar till följd av kostnader som uppkommit i insolvensförfarandet efter att prioriterade fordringar och fordringar som omfattas av retentionsrätt har fullgjorts.

17 Enligt vilka regler avgör man vilka återvinningsbestämmelser eller liknande bestämmelser som ska tillämpas?

Handelslagen innehåller skyddsåtgärder som skyddar borgenärer med fordringar på konkursboet mot åtgärder och transaktioner från gäldenärens sida i avsikt att tömma konkursboet och skada borgenärernas intressen. I lagen har begreppet ”misstänkt period” införts – en obestridlig presumtion om att borgenärernas intressen har skadats om vissa åtgärder har vidtagits eller vissa transaktioner har genomförts under denna period. Längden på den misstänkta perioden varierar beroende på den typ av transaktion som den lagstadgade skadepresumtionen omfattar. För vissa transaktioner och åtgärder börjar den misstänkta perioden löpa från och med datumet för insolvensen eller överskuldsättningen, men inte tidigare än ett år före ansökan om att inleda insolvensförfarandet ingavs, och löper ut på dagen för beslutet att inleda insolvensförfarandet. I andra situationer utökas den till tre år, två år eller ett år innan ansökan om att inleda insolvensförfarandet ingavs och inkluderar perioden mellan det datum då ansökan om att inleda insolvensförfarandet ingavs och datumet för beslutet om att inleda insolvensförfarandet. Vissa åtgärder som vidtagits och transaktioner som genomförts efter datumet för beslutet om att inleda insolvensförfarandet i strid med det vedertagna förfarandet, dvs. utan att först ha inhämtat konkursförvaltarens samtycke, anses också skadliga.

De typer av åtgärder och transaktioner som anses skadliga enligt handelslagen definieras i en uttömmande förteckning och faller inom två kategorier: ogiltiga åtgärder och transaktioner och åtgärder och transaktioner som inte kan verkställas med avseende på borgenärer med fordringar på konkursboet.

Ogiltiga transaktioner regleras av artikel 646.1 i handelslagen. I den artikeln anges att följande åtgärder och transaktioner är ogiltiga med avseende på borgenärer, om de i strid med det vedertagna förfarandet vidtas/genomförs efter datumet för beslutet om att inleda insolvensförfarandet:

  1. Regleringen av en skuld som uppkommit före datumet för beslutet om att inleda insolvensförfarandet.
  2. Användning av en panträtt för att pantsätta eller inteckna en personlig ägodel i konkursboet.
  3. En transaktion som rör en rättighet eller tillgång i konkursboet.

Andra typer av skadliga åtgärder eller transaktioner som kan förklaras overkställbara regleras av bestämmelserna i artiklarna 645.3, 646.2 och 647 i handelslagen och artikel 135 i lagen om skyldigheter och avtal. För att de aktuella åtgärderna och transaktionerna ska vara overkställbara med avseende på borgenärer med fordringar på konkursboet måste åtgärderna och transaktionerna ha förklarats overkställbara i en lagakraftvunnen dom.

Enligt artikel 646.2 i handelslagen kan följande åtgärder som gäldenären vidtagit eller transaktioner som gäldenären genomfört efter att ha förklarats insolvent eller överskuldsatt förklaras overkställbara med avseende på borgenärer inom respektive tidsperiod:

  1. Förtida reglering av skuld, oavsett regleringssätt, inom en period av ett år före ansökan om att inleda insolvensförfarandet ingavs.
  2. Användning av inteckning eller pantsättning för att säkra en tidigare osäkrad fordran mot gäldenären inom en period av ett år innan ansökan om att inleda insolvensförfarandet ingavs.
  3. Gäldenärens reglering av en skuld som förfallit till betalning, oavsett regleringssätt, inom en period av sex månader före ansökan om att inleda insolvensförfarandet.

Om borgenären kände till att gäldenären var insolvent eller överskuldsatt förlängs den misstänkta perioden i de två första fallen med två år och i det tredje fallet med ett år. Borgenären anses ha känt till gäldenärens situation när borgenären och gäldenären är närstående parter eller när borgenären kände till eller kunde ha känt till omständigheter som rimligen borde ha lett till slutsatsen att gäldenären var insolvent eller överskuldsatt.

Overkställbarhet kan inte åberopas i det första och det tredje fallet, om skulden regleras inom ramen för gäldenärens normala affärsverksamhet och när

  • skuldregleringen är förenlig med de villkor som parterna har avtalat och verkställs samtidigt som gäldenären tillhandahålls varor och tjänster till motsvarande värde eller inom 30 dagar från det att skulden förföll till betalning, eller
  • borgenären efter betalningen tillhandahöll gäldenären varor eller tjänster till motsvarande värde.

Overkställbarhet får inte åberopas i det andra fallet, om panten eller inteckningen skapades

  • före eller samtidigt med beviljandet av ett lån till gäldenären,
  • för att ersätta en annan säkerhet i sakrätter, som inte kan förklaras overkställbar enligt bestämmelserna i avsnitt I, kapitel 41 i handelslagen,
  • för att säkra ett lån som beviljats för att förvärva den tillgång som pantsatts eller intecknats.

Ogiltigheten enligt artikel 646.2 i handelslagen påverkar inte de rättigheter som tredje man i god tro förvärvat innan återvinningstalan avseende en transaktion väcktes. Ond tro antas föreligga tills motsatsen har bevisats, om tredje man är släkt med gäldenären eller den person som gäldenären förhandlade med.

De av statens privat- och offentligrättsliga fordringar som är föremål för privat verkställighet får inte ogiltigförklaras med avseende på borgenärer med fordringar på konkursboet i enlighet med ovannämnda regler och förfarande.

Enligt artikel 647.1 i handelslagen får följande åtgärder och transaktioner från gäldenärens sida, om de utförts inom de angivna tidsperioderna, ogiltigförklaras med avseende på borgenärer med fordringar på konkursboet:

  1. Transaktioner utan ekonomiskt vederlag som genomförts med en part som är släkt med gäldenären inom en period av tre år innan ansökan om att öppna insolvensförfarandet ingavs.
  2. Transaktioner utan ekonomiskt vederlag som genomförts inom en period av två år innan ansökan om att öppna insolvensförfarandet ingavs.
  3. Transaktioner till underpris som genomförts inom en period av två år innan ansökan om att öppna insolvensförfarandet ingavs, men inte innan insolvensen eller överskuldsättningen blev ett faktum.
  4. Inteckningar, panter eller personliga säkerheter som skapats beträffande tredje mans skulder inom en period av ett år innan ansökan om att öppna insolvensförfarandet ingavs, men inte innan insolvensen eller överskuldsättningen blev ett faktum.
  5. Inteckningar, panter eller personliga säkerheter som skapats beträffande tredje mans skulder till förmån för en borgenär som är släkt med gäldenären inom en period av två år innan ansökan om att öppna insolvensförfarandet ingavs, men inte innan insolvensen eller överskuldsättningen blev ett faktum.
  6. Transaktioner som är skadliga för borgenärer som har ingåtts med en part som är släkt med gäldenären inom en period av två år innan ansökan om att öppna insolvensförfarandet ingavs.

Artikel 647.1 i handelslagen gäller även åtgärder som gäldenären vidtagit och transaktioner som gäldenären genomfört under perioden mellan det att ansökan om att inleda insolvensförfarandet ingavs och datumet för beslutet om att inleda insolvensförfarandet. Ogiltigförklaringen påverkar inte de rättigheter som tredje man i god tro har förvärvat mot vederlag innan ansökan ingavs.

En kvittning kan också ogiltigförklaras med avseende på de borgenärer som har fordringar på konkursboet om en borgenär förvärvade fordran och ådrog sig skulden till gäldenären före datumet för beslutet att inleda insolvensförfarandet, med vetskap om att borgenären när fordringen förvärvades eller skulden ådrogs var insolvent eller överskuldsatt eller att en ansökan om att inleda ett insolvensförfarande hade inletts.

Oavsett när de ömsesidiga skulderna uppkom är en kvittning som utförs av gäldenären efter förklaringen om insolvens eller överskuldsättning, men inte tidigare än ett år innan beslutet att inleda insolvensförfarandet ingavs, ogiltig med avseende på de borgenärer som har fordringar på konkursboet, med undantag av den del av skulden som borgenären skulle få vid utdelning efter omvandling av tillgångar till pengar.

Artikel 135 i lagen om skyldigheter och avtal reglerar vilka åtgärder konkursförvaltaren eller borgenären får vidta för att få till stånd en ogiltigförklaring av åtgärder som skadar borgenären, om gäldenären kände till åtgärdernas skadliga effekter. Om åtgärden motiveras av ett vinstintresse anses den part som gäldenären förhandlar med också känna till skadan. Ogiltighetsförklaringen påverkar inte de rättigheter som tredje man i god tro har förvärvat mot vederlag innan talan om återvinning av en transaktion väcktes. Kännedom anses föreligga till motsatsen har bevisats, om tredje man är make, släkting i uppstigande led, släktning i nedstigande led eller syskon till gäldenären. Om åtgärden vidtas innan en fordran har uppstått är den endast ogiltig om den vidtas av gäldenären eller den part som gäldenären förhandlade med i avsikt att skada borgenären.

En talan om ogiltigförklaring av åtgärder eller transaktioner med avseende på de borgenärer som har fordringar på konkursboet och en åtföljande fullgörelsetalan för att öka storleken på konkursboet får väckas av konkursförvaltaren eller, om konkursförvaltaren inte gör detta, av alla borgenärer med fordringar på konkursboet. Om fordran anmäls av en borgenär betraktar domstolen självmant konkursförvaltaren som medkärande. Om en fordran har anmälts av en borgenär är det inte tillåtet att anmäla samma fordran en gång till. Den andra borgenären får emellertid be domstolen att betrakta den som medkärande innan den första förhandlingen i målet hålls. En lagakraftvunnen dom är giltig och verkställbar gentemot gäldenären, konkursförvaltaren och samtliga borgenärer.

Om domstolen har ogiltigförklarat en transaktion med avseende på borgenärerna med fordringar på konkursboet, återlämnas de tillgångar som överlämnats av tredje man. Om sådana tillgångar inte ingår i konkursboet eller det finns en ekonomisk skuld, betraktas tredje man som borgenär i förfarandet.

En återvinningstalan avseende en transaktion som väckts av konkursförvaltaren i det huvud‑ eller sidoförfarande där en utländsk domstol har förklarat en näringsidkare insolvent eller i ett sidoförfarande som inletts av en bulgarisk domstol, om näringsidkaren äger betydande tillgångar i Bulgarien, anses ha väckts i båda förfarandena.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 04/11/2019