Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder

Det kan hända att du snabbt vill få åtgärder vidtagna i en annan medlemsstat än den där talan i själva saken är anhängiggjord, utan att behöva vänta på den slutliga domen.


Du har väckt talan vid domstol, men tycker att rättegången går för långsamt. Du är rädd att den som är skyldig dig pengar ska utnyttja det långsamma förfarandet och möjligheterna till överklagande för att slippa undan fordringsägarna före den slutliga domen. Han kanske försöker överföra sina tillgångar på en annan person eller gömma undan dem. I sådana fall kan du begära att domstolen beslutar om åtgärder för att förhindra detta.

Domstolen kan besluta om interimistiska (tillfälliga) åtgärder eller säkerhetsåtgärder rörande den betalningsskyldiges egendom. Avsikten med denna typ av åtgärder är att under en begränsad tid, innan målet är avgjort, säkra att den slutliga domen kan verkställas.

Förutsättningarna för att besluta om sådana åtgärder skiljer sig emellertid avsevärt mellan medlemsstaterna.

Om du vill läsa fördjupad information från ett visst land väljer du det landets flagga.


Den här sidan sköts av Europeiska kommissionen. Informationen på denna sida avspeglar inte nödvändigtvis Europeiska kommissionens officiella ståndpunkt. Kommissionen påtar sig inte något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. Vänligen läs den rättsliga informationen för upplysningar om upphovsrätten till EU-sidor.

Senaste uppdatering: 18/01/2019

Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder - Belgien

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på franska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till engelska är dock redan färdig.


1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

Syftet med säkerhetsåtgärder är att skydda rättigheter. I praktiken kan en fordringsägare använda dessa åtgärder för att skydda sig mot risken att gäldenären inte betalar sin skuld.

Om rena säkerhetsåtgärder inte räcker till, kan domstolen besluta om interimistiska åtgärder. Sådana åtgärder har liknande verkningar som ett förväntat beslut i förhandlingarna om sakfrågan. I den slutliga domen bekräftas eller hävs sedan dessa interimistiska åtgärder.

Domstolen kan besluta om interimistiska åtgärder eller säkerhetsåtgärder med avseende på gäldenärens tillgångar. För betalningskrav gäller att gäldenären ansvarar för skulden med all sin lösa (kontanter, möbler, smycken, aktier) och all sin fasta egendom (mark, byggnader, bostad). Fordringsägaren kan även ställa krav på gäldenärens rättigheter (banktillgodohavanden, lön).

1.1. Säkerhetsåtgärder

A. Beslagtagande

En fordringsägare kan i brådskande fall ansöka om att domstolen beslutar om att de av gäldenärens tillgångar som kan tas i förvar beslagtas (artikel 1413 i den belgiska processlagen). Gäldenären kan inte längre fritt förfoga över tillgångar som har tagits i beslag på detta sätt. Han eller hon kan alltså inte längre sälja, skänka bort eller belåna dessa tillgångar. Att gäldenären inte längre fritt kan förfoga över tillgångarna har enbart relativ betydelse; det är en situation som endast berör fordringsägarens krav. Gäldenären förblir ägare till egendomen och har rätt att nyttja den.

B. Kvarstad

Kvarstad innebär att den omtvistade egendomen tas i förvar fram till den slutliga domen (artikel 1955 ff i civillagen). Kvarstad kan avtalas mellan parterna (kvarstad enligt överenskommelse) eller fastställas av domstol (rättslig kvarstad). I motsats till när egendom tas i beslag enligt ovan, kan även fast egendom beläggas med kvarstad (artikel 1959 i civillagen).

C. Inventarieförteckning

Syftet med att upprätta en inventarieförteckning eller bouppteckning är att fastställa omfattningen av ett arv, de gemensamma tillgångarna i ett äktenskap eller ett oskiftat dödsbo (artikel 1175 i processlagen) på begäran av borgenärer, makar eller arvingar. Personer som kräver en bouppteckning har rätt att välja en notarie som ska upprätta den officiella förteckningen över tillgångarna. Om parterna inte kan komma överens är det fredsdomaren som utser notarien (artikel 1178 i processlagen). Om en tvist uppstår är det fredsdomaren som har behörighet att avgöra tvisten.

D. Försegling

Tillgångar som har tagits i förvar under försegling kan i praktiken inte nyttjas. Om de intressen som ska skyddas är särskilt viktiga, kan borgenärer, makar eller arvingar kräva att tillgångar som ingår i makars giftorättsgods, i ett arv eller i ett oskiftat dödsbo (artikel 1148 i processlagen) tas i förvar under försegling. Det är fredsdomaren som beslutar om försegling. På anmodan av den som har anbringat förseglingen, eller av borgenärer, äkta makar eller arvingar kan fredsdomaren besluta om att bryta förseglingen. Om hävandet av förseglingen överklagas är det åter fredsdomaren som beslutar.

1.2. Interimistiska åtgärder

Interimistiska eller provisoriska åtgärder är åtgärder som kan hävas och som inte är oåterkalleliga. Sådana åtgärder används i interimistiska förfaranden eller när mål prövas i sak.

1.3. Provisorisk verkställelse

Det är möjligt, under strikta villkor, att besluta om provisorisk verkställighet eller tvingande verkställighet av en dom som ännu inte vunnit laga kraft. Med andra ord, om domen fortfarande kan överklagas har den endast relativ laga kraft och kan i princip ännu inte verkställas, vilket kan få negativa följder för den part som gör anspråk på att få motparten att betala sina skulder. I vissa fall kan fordringsägaren ansöka om att domstolen beslutar om provisorisk verkställighet av domen. En form av provisorisk verkställighet är att gäldenärens tillgångar beslagtas.

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

A. Beslagtagande

En person som har vunnit ett mål, även om domen har meddelats i ett annat land, kan anmoda en exekutionstjänsteman vid domstolen att beslagta tillgångar hos den gäldenär som domen avser. Om dom ännu inte har meddelats krävs det ett domstolsbeslut för att tillgångarna ska kunna beslagtas. En skiljedomare kan inte fatta beslut om beslagtagande (artikel 1696 i processlagen).

Talan om beslagtagande väcks inför den domstol som avgör kvarstadsmål och behandlas genom ett interimistiskt förfarande (artikel 1395 i processlagen). Fristen innan åtgärden måste vara minst två dagar, men kan förkortas i mycket brådskande fall.

En ensidig talan om beslagtagande ges av en advokat in till domstolen, som har behörighet att fatta beslut om beslagtagandet. Domstolen måste fatta sitt beslut inom åtta dagar. Exekutionstjänstemannen ska delge gäldenären detta beslut tillsammans med meddelandet om beslagtagande, så att gäldenären får vetskap om beslagtagandet.

Beslutet är provisoriskt verkställbart och har endast relativ laga kraft. Domstolen som avgör kvarstadsmål kan när som helst ändra eller häva beslutet på grundval av förändrade omständigheter. Exekutionstjänstemannens avgifter regleras genom en kunglig förordning av den 30 november 1976 (Moniteur belge/Belgisch Staatsblad, av den 8 februari 1977).

B. Kvarstad

Vid kvarstad genom överenskommelse räcker det med ett giltigt avtal mellan parterna och det krävs inget domstolsingripande. Om det är fråga om rättslig kvarstad ska beslut däremot meddelas av rätten.

I båda fallen utses en rättslig förvaltare, antingen genom överenskommelse eller av rätten. Denne ska sörja för att de anförtrodda tillgångarna förvaltas på bästa möjliga sätt. Personen är skyldig att återställa tillgångarna om kvarstaden hävs. Förvaltaren har rätt till en enligt lag reglerad ersättning (artikel 1962.3 i civillagen).

C. Interimistiska åtgärder

För interimistiska åtgärder måste alltid en framställan göras inför domstol, antingen i ett interimistiskt förfarande eller i samband med sakprövningen av ett mål. Även en skiljedomare kan besluta om interimistiska åtgärder (artikel 1696 i processlagen).

Ordföranden för domstolen i första instans fattar preliminärt beslut i alla brådskande fall som inte enligt lag ligger utanför rättens behörighet (artikel 584.1 i processlagen). Att beslutet är preliminärt innebär att det inte är slutgiltigt och inte har oåterkalleliga följder. Även handelsdomstolens och arbetsdomstolens ordförande kan fatta preliminära beslut i brådskande ärenden som ligger inom deras respektive behörighetsområde.

Besluten i interimistiska förfaranden får inte vara till nackdel för själva saken, vilket innebär att beslutet endast har relativ laga kraft. Den domstol som dömer i målet får inte vara bunden av det, så den domstol som fattar beslut i brådskande ärenden kan endast fatta beslut om interimistiska åtgärder.

Ordföranden för domstolen i första instans har således till exempel i ett skilsmässoförfarande befogenhet att fatta beslut om interimistiska åtgärder i fråga om personen, tillgångarna och underhåll till makar och barn (artikel 1280.1 i civillagen).

Motparten underrättas formellt av exekutionstjänstemanen vid domstolen om vilka åtgärder som fastställts och åläggs, om nödvändigt med hjälp av polis och/eller vid vite, att rätta sig efter detta. Exekutionstjänstemannens avgifter är fastställd i en kunglig förordning av den 30 november 1976 (Moniteur belge/Belgisch Staatsblad, av den 8 februari 1977).

I en dom i första instans kan domstolen fatta beslut om interimistiska åtgärder för återstoden av den tid som gifta eller partnerskapsregistrerade personer lever tillsammans om det inte längre råder enighet mellan parterna om t.ex. den gemensamma bostaden, barnen och barnens egendom. Dessa åtgärder är endast preliminära och upphör när parterna inte längre lever tillsammans. De kan inte utgöra grund för en skilsmässa. En eventuell slutgiltig äktenskapsskillnad måste ske genom domstolen i första instans.

D. Provisorisk verkställighet

En dom är en exekutionstitel. Så länge domen inte har laga kraft kan den inte verkställas. Verkställigheten uppskjuts så länge en invändning kan lämnas in eller ett överklagande inledas men skjuts inte upp av ett möjligt överklagande till kassationsdomstolen angående en rättsfråga (artikel 1397 i processlagen).

Domstolen som meddelar den slutgiltiga domen kan tillåta provisorisk verkställighet av domen, utom i de fall då lagen förbjuder detta (artikel 1398 i processlagen). Dessa fall omfattar skilsmässa, separation, invändningar mot ingående av äktenskap och annullering av äktenskap. Inte heller ett beslut om ett betalningskrav på ett fast belopp under 2 500 euro kan omfattas av provisorisk verkställighet (artikel 1399 i processlagen).

Om den provisoriska verkställigheten kan genomföras sker detta på fordringsägarens risk. Domstolen har möjlighet att förena verkställigheten med villkor och kräva att fordringsägaren ställer säkerhet (artikel 1400.1 i processlagen). Fordringsägaren kan genomföra verkställandet, men måste betala in ett belopp till kontoret för inlämnandet av säkerheter eller ställa en bankgaranti. Domen kan naturligtvis vid ett överklagande ändras i en högre instans och svaranden kan i så fall tilldömas skadestånd.

2.2 Huvudförutsättningar

A. Beslagtagande

Beslut om beslagtagande kan endast fattas i brådskande fall och på villkor att skulden som krävs in är oomtvistad, fastställd och har förfallit till betalning.

Brådskande omständigheter råder när den betalningsskyldiges solvens är i fara, så att det finns risk för att borgenärer inte kan få täckning för sina krav genom den betalningsskyldiges tillgångar. Beslagtagande kan inte bara användas som påtryckningsmedel, utan kan även vara motiverat så snart den betalningsskyldiges finansiella situation ur objektiv synvinkel är hotad. Det måste finnas ett visst mått av brådska såväl vid tiden för beslutet om beslagtagandet som vid den tidpunkt då domstolen ska fatta slutgiltigt beslut i beslagsärendet.

Betalningskravet från käranden måste vara oomtvistat, vilket innebär att det är tillräckligt välgrundat och att det inte finns några rimliga skäl att ifrågasätta det. Kravet måste även vara fastställt. Det ska vara på ett bestämt belopp eller det ska åtminstone vara möjligt att fastställa beloppet genom en preliminär beräkning. Om skuldens exakta belopp ännu inte är fastställt, är det den domstol som fattar beslut om beslagtagandet som ska beräkna det. Slutligen ska skulden vara förfallen, borgenären ska ha rätt att kräva att den betalas. Genom artikel 1415 i processlagen specificeras detta villkor, så att även betalningskrav på framtida periodiska intäkter (underhåll, hyra, ränta) och till och med villkorliga och eventuella krav kan omfattas av beslagtagande.

B. Kvarstad

Beslut om kvarstad kan meddelas av rätten avseende lös egendom som har beslagtagits av en fordringsägare, avseende fast och lös egendom för vilken ägandet är omtvistat eller besittningen är omtvistad mellan två eller fler personer och avseende föremål som har erbjudits av den betalningsskyldige som betalning för skulden genom kvittning (artikel 1961 i civillagen). Detta innebär i allmänhet att omständigheterna i ett mål motiverar att egendom tas i förvar av säkerhetsskäl för att se till att egendomen kvarstår i samma skick i väntan på att en tvist avgörs. Det krävs inte att fallet är brådskande. Domstolarna ska dock använda denna åtgärd med försiktighet, som en allvarlig åtgärd som kan vidtas undantagsvis när det finns tillräckligt starka skäl.

C. Interimistiska åtgärder

Ett mål kan endast handläggas genom ett interimistiskt förfarande när det är så brådskande att käranden, om ingen omedelbar lösning hittas, kommer att lida en betydande förlust eller andra allvarliga men. Brådska är således ett grundläggande krav för att ett interimistiskt förfarande ska kunna tillämpas.

Interimistiska åtgärder i mål som prövas i sak måste också ha akut karaktär. Man talar därför om att man kan göra en framställan till fredsdomaren om ”brådskande interimistiska åtgärder”.

D. Provisorisk verkställighet

Kriteriet för domstolarna när de ska fatta beslut om huruvida provisorisk verkställighet ska förordnas är vilka risker käranden kan utsättas för om domens verkställighet fördröjs i onödan eller förhindras av motparten. Om motparten överklagar domen enbart i syfte att förhindra verkställighet utgör detta tillräcklig grund för att begära provisorisk verkställighet av domen hos den domstol som meddelade den ursprungliga domen. För vissa typer av mål är dock provisorisk verkställighet utesluten (se ovan).

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

A. Beslagtagande

Alla typer av egendom (lös, fast, immateriell) kan beslagtas. Det finns dock vissa typer av tillgångar som inte (eller endast delvis) kan beslagtas. Vad som inte kan beslagtas är fastställt i lag, antingen på grund av tillgångarnas natur eller på grund av förhållandet mellan tillgångarna och den betalningsskyldige.

Vilka tillgångar som inte kan beslagtas anges i artikel 1408 i processlagen. Sammanfattningsvis rör det sig om absolut nödvändiga föremål, föremål som behövs för att den betalningsskyldige eller hans barn ska kunna fortsätta att studera eller arbeta, mat, bränsle och föremål som behövs för religiösa ändamål. I artikel 1410.2 i processlagen anges vilka penningbelopp som är undantagna från beslag. Dessa inbegriper bland annat barnbidrag och existensminimum.

Lön och liknande inkomster kan endast delvis beslagtas. Vilka summor som kan beslagtas anges i artikel 1409.1 i processlagen, och de anpassas från år till år genom en kunglig förordning på grundval av konsumentprisindex. Genom artikel 1410.1 i processlagen utökas räckvidden av denna anpassning av undantagna belopp till att även omfatta andra inkomstkällor, som underhåll, pensioner och ersättning för arbetslöshet, olyckshändelser på arbetsplatsen och invaliditet.

Tillgångar som kan beslagtas tas av en exekutionstjänsteman upp i en officiell förteckning i syfte att senare eventuellt säljas, såvida inte exekutionstjänstemannen träffar en överenskommelse med fordringsägaren. Det är straffbart och strikt förbjudet att göra sig av med egendom som har registrerats av exekutionstjänstemannen.

B. Kvarstad

Beslut om kvarstad kan meddelas av rätten avseende lös egendom som har beslagtagits av en fordringsägare, avseende fast och lös egendom för vilken ägandet är omtvistat eller besittningen är omtvistad mellan två eller fler personer och avseende föremål som har erbjudits av den betalningsskyldige som betalning för skulden (artikel 1961 i civillagen).

C. Interimistiska åtgärder

Alla typer av tillgångar kan beslagtas inom ramen för interimistiska förfaranden. Ordföranden för domstolen i första instans är behörig för alla civilrättsliga tvister. Arbetsrättsliga och handelsrättsliga tvister måste framställas inför arbetsdomstol respektive handelsdomstol.

Fredsdomaren kan fatta beslut om brådskande interimistiska åtgärder för återstoden av den tid som gifta eller partnerskapsregistrerade personer lever tillsammans om det inte längre råder enighet mellan parterna. Sådana åtgärder kan till exempel beröra den gemensamma bostaden, barnen och barnens egendom. Denna bestämmelse gäller endast gifta par (artikel 223.1 i civillagen) och personer som har registrerat partnerskap (artikel 1479.1 i civillagen, men inte för samboförhållanden.

D. Provisorisk verkställighet

En domstol som meddelar en slutgiltig dom kan i princip alltid ge tillstånd till provisorisk verkställighet av domen, utom i de fall som anges i lag (artikel 1398 i processlagen). Dessa fall omfattar skilsmässa, separation, invändningar mot ingående av äktenskap och annullering av äktenskap. Inte heller ett beslut om ett betalningskrav på ett fast belopp under 2 500 euro kan omfattas av provisorisk verkställighet (artikel 1399 i processlagen).

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

A. Beslagtagande

Ägaren till de beslagtagna tillgångarna förlorar inte äganderätten (användning, uthyrning, avkastning, inkomster, nyttjanderätt) till tillgångarna. Den enda begränsning som gäller är att ägaren inte får avlägsna eller belåna dem. Denna inskränkning i bruksrätten innebär att alla handlingar som de beslagtagna tillgångarnas ägare genomför i strid med denna begränsade bruksrätt visserligen är giltiga, men de kan inte göras gällande gentemot den som har beslagtagit tillgångarna. Denne kan således bortse från dessa handlingar och förfara som om de inte hade ägt rum.

B. Kvarstad

Kvarstad innebär, i likhet med normalt beslagtagande, att den fysiska besittningen av tillgångarna övergår till den som tar egendomen i förvar. Denne får endast vidta bevarande åtgärder.

C. Interimistiska åtgärder

Ej tillämpligt.

D. Provisorisk verkställighet

Effekten av provisorisk verkställighet är att en dom som fortfarande kan överklagas eller invändas mot ändå kan verkställas. Käranden bär risken för detta (se ovan).

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

A. Beslagtagande

Beslagtagandet är i princip tidsbegränsat till tre år. Domstolen kan fastställa en kortare tidsperiod. Beslutet kan förnyas så länge den ursprungliga tidsfristen inte har löpt ut. Förlängning, som i praktiken innebär en förlängning av en befintlig tidsfrist, beslutas när det finns goda grunder för detta och om det fortfarande råder brådskande omständigheter.

B. Kvarstad

Lagen föreskriver ingen tidsfrist för hur länge ett beslut om kvarstad kan gälla. Åtgärden hävs när risken för att tillgångarna inte ska förbli orörda är eliminerad och en slutlig uppgörelse inte längre är äventyrad.

C. Interimistiska åtgärder

Det finns ingen rättsligt fastställd tidsfrist för interimistiska åtgärders giltighetstid. Slutgiltig dom i målet kan bekräfta eller häva åtgärderna.

Brådskande interimistiska åtgärder som beslutats av fredsdomaren upphör att gälla när skilsmässoförfarandet inleds. Då är det däremot domstolen i första instans som är behörig, och framställan om interimistiska åtgärder kan göras inför dennas ordförande.

D. Provisorisk verkställighet

Ej tillämpligt.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

A. Beslagtagande

Om domstolen nekar ett beslagtagande kan käranden överklaga beslutet inom en månad från delgivningsdatum (artiklarna 1419.1 och 1031 i processlagen). Ärendet behandlas som inför den ursprungliga domstolen och domen går vidare till förundersökningsavdelningen (chambre du conseil/raadkamer). Om beslagtagande beslutas efter överklagande måste den person vars egendom ska beslagtas och som vill yttra sig mot detta väcka talan mot domen inför appellationsdomstol genom att väcka talan i egenskap av tredje man.

Om domstolen bifaller en begäran om beslagtagande kan den person vars egendom ska beslagtas och eventuella andra berörda parter väcka talan i egenskap av tredje man (artikel 1419 i processlagen). Detta överklagande måste göras inom en månad från domens delgivningsdatum inför den domstol där den ursprungliga domen meddelades (artikel 1125 i processlagen). Denna talan i egenskap av tredje man har ingen uppskjutande verkan såvida inte den domstol som fattar beslut i målet går med på att uppskjuta verkställigheten.

B. Kvarstad

Inte tillämpligt när det är fråga om kvarstad genom avtal mellan parterna.

Beslut om kvarstad som meddelas av rätten kan överklagas enligt de förfaranden som anges i processlagen.

C. Interimistiska åtgärder

En part som har fått ett beslut emot sig i ett interimistiskt förfarande har möjlighet att överklaga beslutet eller att väcka talan i egenskap av tredje man. Talan mot beslut som har fattats av ordföranden för en domstol i första instans eller handelsrätten ska väckas inför appellationsdomstolen. Talan mot beslut som har fattats av ordföranden för arbetsdomstolen ska väckas inför arbetsdomstolen.

Tidsfristen för att överklaga eller väcka talan är en månad från delgivningsdatum i förfaranden som inleds genom kallelse till en domstolsförhandling eller frivillig inställelse och en månad från delgivning av domen genom en rättslig skrivelse i förfaranden som inleddes genom ensidig ansökan.

D. Provisorisk verkställighet

Det går inte att överklaga ett beslut om provisorisk verkställighet. Appellationsdomstolen har ingen behörighet att förbjuda eller skjuta upp ett beslut om provisorisk verkställighet (artikel 1402 i processlagen).


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 14/11/2014

Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder - Bulgarien


1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

Rättegången kan ta längre eller kortare tid i anspråk. Denna tidsperiod, som beror på rättegångens olika delar och instanser, kan ibland innebära att det eftersträvade rättsliga skyddet blir mindre effektivt, då domen och därmed ikraftträdandet skjuts upp. Här har lagstiftaren föreskrivit en rad åtgärder för att se till att det eftersträvade rättsliga skyddet blir effektivt.

Säkerhet omfattas av bestämmelserna i artiklarna 389–404 i civilprocesslagen.

Enligt artikel 391 i civilprocesslagen är säkerhetsåtgärder tillåtna när det utan sådana interimistiska åtgärder skulle vara omöjligt eller mycket svårt för käranden att tillgodogöra sig de rättigheter som följer av domen och när a) fordran stöds av tillförlitlig bevisning eller b) en säkerhet ska ställas till ett belopp som domstolen fastställt enligt artiklarna 180 och 181 i lagen om förpliktelser och avtal. Säkerhet kan även begäras när det finns tillförlitlig bevisning.

En grundläggande förutsättning och ett obligatoriskt villkor för att bevilja interimistiska åtgärder är därför att det ska finnas en risk för att käranden inte kan tillgodogöra sig de rättigheter som följer av en dom som kan komma att meddelas gällande en potentiellt bestyrkt fordran.

För att tillåta säkerhetsåtgärder bör domaren bedöma om följande förutsättningar är uppfyllda: behovet av säkerhetsåtgärder, rimliga skäl för fordran och en interimistisk åtgärd, i enlighet med kärandens uppgifter, som är lämpligt och tillräckligt med avseende på behoven i det särskilda fallet och det rättsliga skydd som uttryckligen begärs.

I enlighet med artikel 397.1 i civilprocesslagen föreskrivs följande interimistiska åtgärder i lagstiftningen:

  1. Beslagtagande av fast egendom.
  2. Kvarstad på lös egendom och utestående fordringar, inbegripet kvarstad på aktier i ett företag.
  3. Andra lämpliga åtgärder som domstolen fastställer, inbegripet beslagtagande av motorfordon och inhibition.

Domstolen kan även bevilja flera interimistiska åtgärder upp till fordrans belopp.

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

Enligt bestämmelserna i kapitel 34 i civilprocesslagen kan säkerhetsåtgärder beslutas i följande fall:

  1. Enligt artikel 389 i civilprocesslagen – för alla typer av fordringar – i alla delar av målet, före slutförande av rättsundersökningen vid överklaganden.
  2. I enlighet med artikel 390 i civilprocesslagen får alla fordringar bli föremål för säkerhetsåtgärder, också innan talan har väckts.

Ansökan om interimistiska åtgärder gällande ett pågående mål:

Käranden inger ansökan till den domstol som är behörig att pröva rättstvisten. För att säkerhetsåtgärder ska kunna tillåtas måste de förutsättningar som fastställs i artikel 391 i civilprocesslagen vara uppfyllda, nämligen att det finns rimliga skäl för fordran, att det krävs säkerhetsåtgärder (dvs. att det finns en risk för att kärandens fordran, om den godtas, inte betalas) samt att den angivna åtgärden är lämplig. Enligt artikel 391.2 och 391.3 i civilprocesslagen kan domstolen, efter eget gottfinnande och när bevisningen är otillräcklig, även begära att en kontant säkerhet ställs, vars storlek domstolen fastställer.

Säkerhetsåtgärder tillåts även om målet skjuts upp.

Ansökan om säkerhetsåtgärder för en framtida fordran:

Ansökan inges på den plats där käranden är skriven eller där den egendom som ska fungera som säkerhet för fordran finns. Om en interimistisk åtgärd för inhibition begärs måste ansökan inges till behörig domstol på den plats där verkställighet ska ske.

Om interimistiska åtgärder beviljas för en framtida fordran fastställer domstolen en tidsfrist för anmälan av fordran på högst en månad. De grundläggande förutsättningarna för att bevilja sådana interimistiska åtgärder är desamma som för beviljande av interimistiska åtgärder gällande ett pågående mål.

I ansökan bör den interimistiska åtgärd som begärs och fordrans värde anges. Ansökan ska inges till berörd regional domstol eller till berörd distriktsdomstol, beroende på domstolens behörighet i enlighet med artikel 104 i civilprocesslagen.

Ansökan kan inges av den person som berörs eller av personens ombud eller advokat. Det räcker med ett exemplar av ansökan då motparten inte får någon kopia.

De interimistiska åtgärder som beviljas av domstolen genomförs enligt följande:

  • Beslagtagande av fast egendom: via inskrivningsmyndigheten.
  • Kvarstad på lös egendom och utestående fordringar som gäldenären har: via en statlig eller privat stämningsman, inbegripet genom delgivning till gäldenären för tredje parter som banker och andra kreditinstitut.
  • För interimistiska åtgärder som rör bilar: via berörd avdelning inom trafikpolisen.
  • För den interimistiska åtgärden inhibition: en kopia av domstolens dom för det beviljade tillståndet bör lämnas till den stämningsman som inledde verkställighetsförfarandet.
  • Övriga lagstadgade åtgärder: via den berörda statliga eller privata stämningsman som personen har utsett.

2.2 Huvudförutsättningar

De grundläggande förutsättningarna för att bevilja sådana interimistiska åtgärder (enligt ovan) fastställs i artikel 391 i civilprocesslagen.

Säkerhetsåtgärder för en underhållsfordran tillåts även om kraven i artikel 391 i civilprocesslagen inte är uppfyllda, och domstolen får då besluta om interimistiska åtgärder på eget initiativ (ex officio).

Begränsade säkerhetsåtgärder för en fordran är också tillåtna, men endast när det gäller de delar som understöds av tillräcklig bevisning.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

I allmänhet kan all egendom som gäldenären har bli föremål för interimistiska åtgärder. Det är inte tillåtet med säkerhetsåtgärder för en penningfordran genom kvarstad på utestående fordringar som inte omfattas av verkställighet.

Enligt artikel 393.1 i civilprocesslagen är det inte tillåtet med säkerhetsåtgärder för en penningfordran gentemot staten, statliga institutioner eller sjukvårdsinrättningar enligt artikel 5.1 i lagen om sjukvårdsinrättningar.

Följande typer av egendom kan bli föremål för interimistiska åtgärder:

  • Bankkonton.
  • Lös egendom.
  • Fast egendom.
  • Bilar, när det gäller beslagtagande.
  • Verkställighetsåtgärder.
  • Särskilda tillgångar som ägs av den framtida gäldenären och som undersöks i andra fall som uttryckligen fastställs i lagstiftningen.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Allt förfogande över tillgången från gäldenärens sida är ogiltigt med avseende på borgenären eller närstående borgenärer. När det gäller fast egendom gäller ogiltigheten endast det förfogande som äger rum efter att utmätningen har registrerats – i enlighet med artikel 452 i civilprocesslagen.

Artikel 453 i civilprocesslagen reglerar eventualiteten att verkställighet inte kan ske, för borgenärens eller närstående borgenärers räkning, när det gäller de rättigheter som erhållits efter att utmätningen har registrerats och delgivning av kvarstadsbeslut har skett.

Enligt artikel 401 i civilprocesslagen kan en borgenär med säkerhetsrätt väcka talan mot en tredje ansvarig part gällande de belopp eller tillgångar som den senare vägrar att tillhandahålla frivilligt.

Utgifterna för säkerhetsåtgärder ska betalas av den person på vars begäran de interimistiska åtgärderna beviljades, i enlighet med artikel 514 i civilprocesslagen, med hänvisning till artikel 401 i civilprocesslagen, som reglerar interimistiska åtgärder.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

När det gäller pågående mål beviljas tillstånd för säkerhetsåtgärder utifrån principen att den berörda interimistiska åtgärden vidtas innan målet avgörs genom motsvarande dom som har trätt i kraft.

Om interimistiska åtgärder beviljas för en framtida fordran fastställer domstolen en tidsfrist för inlämning av fordran på högst en månad. Om det inte framläggs några bevis för att fordran har ingetts inom den fastställda tidsfristen upphäver domstolen de interimistiska åtgärderna på eget initiativ (ex officio) – i enlighet med artikel 390.3 i civilprocesslagen.

Om en fordran lämnas in som interimistiska åtgärder har beviljats för, såsom vanligen sker, fortsätter de interimistiska åtgärderna att gälla och ha verkan tills målet har avgjorts.

Artikel 402 i civilprocesslagen reglerar förfarandet för att upphäva beviljade interimistiska åtgärder. Där föreskrivs att den berörda parten måste inge en ansökan och att en kopia av ansökan måste lämnas till den person som har begärt att interimistiska åtgärder ska beviljas. Den senare kan göra invändningar inom tre dagar. Domstolen, vars förhandlingar hålls bakom lyckta dörrar, upphäver de interimistiska åtgärderna om den är förvissad om att skälen för åtgärdernas beviljande inte längre föreligger eller att svaranden inom den föreskrivna tidsfristen har lämnat en säkerhet i form av en deposition av hela det belopp som käranden gör anspråk på (artikel 398.2 i civilprocesslagen). Domstolens beslut om upphävande av de interimistiska åtgärderna kan överklagas inom en vecka.

Ersättande av beviljade interimistiska åtgärder, enligt artikel 398 i civilprocesslagen, får beviljas i följande två fall:

  • Enligt punkt 1 får domstolen, på begäran av någon av parterna och efter att ha underrättat den andra parten och beaktat denna parts invändningar, som måste lämnas inom tre dagar, tillåta att en typ av interimistiska åtgärder ersätts av en annan.
  • Enligt punkt 2 får svaranden, när det gäller säkerhetsåtgärder för en fordran som kan uppskattas i penningtermer, alltid ersätta den tillåtna säkerheten, utan den andra partens medgivande, med en pant i form av pengar eller andra säkerheter, i enlighet med artiklarna 180 och 181 i lagen om förpliktelser och avtal.

I de fall som fastställs i artikel 398.1.2 i civilprocesslagen upphävs kvarstaden eller beslagtagandet.

Lagstiftningen utesluter inte att svaranden kan kräva kompensation från käranden för de skador som de interimistiska åtgärderna har åsamkat svaranden, om den fordran som omfattas av interimistiska åtgärderna upphävs eller om fordran inte regleras inom den föreskrivna tidsfristen liksom om målet avslutas (artikel 403 i civilprocesslagen).

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Enligt artikel 396 i civilprocesslagen kan domstolens beslut om säkerhetsåtgärd överklagas inom en vecka. För käranden inleds tidsfristen på en vecka när domslutet mottas, men för svaranden (den person som är föremål för de interimistiska åtgärder som beviljats) inleds tidsfristen samma dag som beslutet om interimistiska åtgärder delges svaranden av stämningsmannen, inskrivningsmyndigheten eller domstolen. Vid överklagande ska en kopia lämnas till motparten, som har en vecka på sig att svara.

Om ett domstolsbeslut om att inte bevilja interimistiska åtgärder överklagas lämnas ingen kopia av kärandens överklagande till svaranden.

Om appellationsdomstolen har fastställt en dom om beviljande eller avslag av interimistiska åtgärder kan domen inte bli föremål för kassationsöverklagande. Om appellationsdomstolen har beviljat interimistiska åtgärder som avslagits i första instans kan appellationsdomstolens dom överklagas till högsta kassationsdomstolen, om de villkor som anges i artikel 280 i civilprocesslagen för sådana överklaganden är uppfyllda.

Enligt den nu gällande civilprocesslagen kan såväl de beviljade interimistiska åtgärderna som det belopp för säkerheten som domstolen har fastställt som ett villkor för att bevilja åtgärderna överklagas. De interimistiska åtgärderna kan dock inte upphävas genom ett överklagande till appellationsdomstolen innan den högre instansen har avgjort frågan om överklagandet och upphävt åtgärderna.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 03/01/2018

Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder - Tjeckien


1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

Interimistiska åtgärder:

Interimistiska åtgärder används för att reglera parternas relationer under en begränsad tid, dvs. tillfälligt, eller i en situation då det befaras att verkställigheten av ett domstolsavgörande kan undergrävas.

Interimistiska åtgärder innan förfarandet i saken inleds omfattas i allmänhet av §§ 74 ff i civilprocesslagen (lag nr 99/1963), i dess ändrade lydelse, medan interimistiska åtgärder efter att ett sådant förfarande har inletts omfattas av § 102 i lagen. Särskilda interimistiska åtgärder för vissa bestämda situationer omfattas av lagen om särskilda rättsliga åtgärder (lag nr 292/2013), nämligen interimistiska åtgärder för underåriga barn som inte har getts tillräcklig omsorg (§§ 452 ff och interimistiska åtgärder för skydd mot våld i hemmet (§§ 400 ff). I §f 12 i lag nr 292/2013 fastställs även vissa särskilda regler som kompletterar de allmänna bestämmelserna för interimistiska åtgärder, för de typer av förfaranden som omfattas av den lagen.

Bevissäkring:

Bevis säkras om det befaras att bevisupptagningen i framtiden kommer att vara omöjlig eller starkt försvårad (t.ex. vid bristande fullgörelse av ett köpeavtal som rör fördärvliga varor, eller förhör av ett vittne som är allvarligt sjuk eller i ett livshotande tillstånd).

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

Interimistiska åtgärder:

  • I § 74 i civilprocesslagen (lag nr 99/1963), i dess ändrade lydelse, föreskrivs att förfaranden om att vidta en interimistisk åtgärd inleds efter yrkande.
  • I § 12 i lag nr 292/2013 fastställs dock att en interimistisk åtgärd får förordnas av domstol på eget initiativ om den också får inleda det berörda förfarandet på eget initiativ (t.ex. förfaranden om vårdnad av underårigt barn, omyndighetsförfaranden, förfaranden om förmyndarskap och förfaranden som rör en försvunnen person, eller dödsfall). I dessa fall förordnar domstolen en interimistisk åtgärd på eget initiativ.
  • Domstolen som är behörig att meddela en interimistisk åtgärd är den domstol som är behörig i saken. Undantag från denna regel återfinns i §§ 400 och 453 i lag nr 292/2013.

Bevis kan säkras på följande sätt:

  • Innan förfarandet i saken inleds, efter yrkande. Behörig domstol är den domstol som skulle vara behörig i saken eller den domstol i vars distrikt bevisen som är utsatta för fara är belägna.
  • Bevis kan säkras under förfarandet även utan ett yrkande.

Parterna i målet bör vara närvarande när bevisen säkras, såvida inte ett dröjsmål i detta avseende kan innebära en fara.

Bevis kan också säkras genom notariatshandling (notářský zápis) eller exekutionstjänstemans handling (exekutorský zápis), om denna process sker i närvaro av notarie eller exekutionstjänsteman, eller om en notarie eller exekutionstjänsteman har vittnat om situationen.

2.2 Huvudförutsättningar

En interimistisk åtgärd får förordnas

  • om tillfälliga åtgärder krävs för att reglera parternas relationer,
  • om det befaras att verkställigheten av ett domstolsavgörande kommer att äventyras,
  • för att reglera relationer på tillfällig grund.

Bedömningen av om det finns behov av tillfälliga åtgärder som reglerar parternas relationer beror på omständigheterna i det konkreta fallet. En interimistisk åtgärd förordnas endast om det finns ett påvisbart behov av tillfälliga åtgärder för att reglera parternas rättsliga relationer. När det gäller andra omständigheter som är relevanta för förordnandet av en sådan interimistisk åtgärd räcker det att åtminstone de sakförhållanden som är avgörande för åläggandet av skyldigheten enligt den interimistiska åtgärden är bevisade.

  • Undergrävande av verkställigheten av ett avgörande

Om en interimistisk åtgärd ska förordnas på grund av farhågor om att verkställigheten av ett avgörande kan undergrävas, måste den berättigade parten besitta ett beslut eller annat instrument som utgör skäl för verkställighet av avgörandet. En interimistisk åtgärd får endast förordnas fram till dess att avgörandet blir verkställbart, eller om det finns synnerliga skäl till att den berättigade parten (tillfälligt) inte har kunnat omsätta den ålagda skyldigheten i praktiken genom att verkställa avgörandet. Samtidigt måste uppgifter som bestyrker oron över att verkställigheten av avgörandet skulle äventyras (huvudsakligen på grund av gäldenärens beteende) vara underbyggda.

Ett yrkande om en interimistisk åtgärd måste innehålla de uppgifter som anges i § 42.4 och § 75 i civilprocesslagen (lag nr 99/1963), bland annat

  • information om vilken domstol yrkandet är riktat till,
  • vem som framställer yrkandet och vilket mål det rör, dvs. en redogörelse av de sakförhållanden som motiverar den begärda interimistiska åtgärden,
  • syftet med yrkandet, dvs. vilken interimistisk åtgärd sökanden begär,
  • datum för yrkandet, och underskrift av sökanden eller sökandens ombud,
  • en beskrivning av sakförhållandet att det krävs tillfälliga åtgärder för att reglera parternas relationer, eller att det befaras att verkställigheten av domstolsavgörandet kommer att äventyras.

Alla instrument som sökanden hänvisar till ska bifogas yrkandet.

Senast den dag yrkandet lämnas in ska sökanden på eget initiativ, dvs. utan uppmaning från domstolens sida, översända en deposition på 10 000 tjeckiska kronor. I mål som rör relationer mellan företag inom ramen för näringsverksamhet är depositionen 50 000 tjeckiska kronor. Yrkanden är undantagna från kravet på deposition om de rör social trygghet (t.ex. underhåll, arbete eller ersättning för personskada). Yrkandet avslås om depositionskravet inte uppfylls.

Depositionen fungerar som säkerhet för krav på ersättning för skada eller andra förluster som parterna eller tredje part (dvs. personer som inte är part i förfarandet om interimistiska åtgärder) kan ådra sig om en interimistisk åtgärd förordnas.

I § 12.3 i lag nr 292/2013 anges undantag från behovet att översända den deposition som föreskrivs i denna lag.

Bevissäkring:

Innan förfarandet i saken inleds får bevis säkras (på förslag) om det befaras att bevisupptagningen i framtiden kommer att vara omöjlig eller starkt försvårad. Bevis säkras inte om det uppenbarligen är betydelselöst i förfarandet. Domstolen vägrar att godta ett yrkande om bevissäkring om den misstänker att sökanden, snarare än att försöka skydda bevisen, i själva verket har framställt yrkandet i ett försök att uppnå ett annat mål (t.ex. att erhålla information som annars inte är tillgänglig om en annan persons verksamhet).

Jämte de allmänna uppgifterna ska yrkandet om bevissäkring innehålla en beskrivning av de sakförhållanden som ska bli föremål för bevisupptagningen. De bevis som ska säkras måste också uttryckligen anges.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

Interimistiska åtgärder:

I § 76 i civilprocesslagen anges att en interimistisk åtgärd får innebära att en part exempelvis ska betala underhåll, deponera en summa pengar till domstolen, placera en sak i domstolens förvar, inte förfoga över vissa saker eller rättigheter, göra något, avstå från att göra något eller låta något utföras. Åtgärden kan avse vilken sak som helst som ägs av den berörda parten.

Inom ramen för en interimistisk åtgärd får domstolen ålägga någon annan än parten i förfarandet en skyldighet, om detta är motiverat (t.ex. om någon köper en fastighet med full insikt om att han köper den av en ägare som inte har fullgjort sina betalningsskyldigheter gentemot fordringsägarna).

Särskilda interimistiska åtgärder enligt lag nr 292/2013:

Den särskilda interimistiska åtgärd som reglerar situationen för ett barn enligt § 452 ff tillämpas om ett underårigt barn inte har getts tillräcklig omsorg, oavsett om någon har rätt att ta hand om barnet, eller om barnets liv, normala utveckling eller andra viktiga intressen är i allvarlig fara eller har undergrävts. Domstolens interimistiska åtgärd reglerar barnets situation för den tid som är absolut nödvändig genom att placera barnet i en lämplig miljö i enlighet med förordnandet.

En särskild interimistisk åtgärd enligt §§ 400 ff kan föreläggas en svarande, för att han eller hon ska lämna ett gemensamt hushåll och dess omedelbara omgivningar, hålla sig borta från och inte tränga in i det gemensamma hushållet, avhålla sig från att ta kontakt med sökanden, eller avhålla sig från att på något som helst sätt förfölja och trakassera sökanden. Yrkandet ska innehålla en beskrivning av de sakförhållanden som visar att sökanden och svaranden inte kan bo tillsammans i det hus eller den lägenhet där de har ett gemensamt hushåll, på grund av att sökanden eller en annan person som bor i det gemensamma hushållet utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, eller en beskrivning av sakförhållanden som visar att sökanden förföljs eller trakasseras.

Bevissäkring:

I yrkandet bör det även förklaras varför sökanden yrkar på att bevis ska säkras. Alla medel som gör det möjligt att fastställa statusen i ett mål, särskilt vittnesförhör, ett sakkunnigutlåtande, myndigheters och juridiska personers rapporter och iakttagelser osv. kan användas som bevis.

Ett särskilt medel för bevissäkring innebär att bevisföremål säkras i ett mål om immateriella rättigheter (§ 78b i civilprocesslagen (lag nr 99/1963)). En person som har bevittnat ett intrång i en immateriell rättighet har talerätt. Behörig domstol är den regionala domstol inom vars jurisdiktion bevisföremålet har säkrats. Följande kan säkras: varorna i fråga; material och verktyg; handlingar som rör varorna i fråga.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Interimistiska åtgärder:

En interimistisk åtgärd är ett tillfälligt avgörande som ska skydda sökanden. Den meddelas för att skydda en av sökandens rättigheter som har utsatts för intrång eller är i farozonen. När en interimistisk åtgärd meddelas innebär det inte att sökanden tilldelas rättigheter som ännu inte har fastställts. Inte heller är det ett sätt att ta itu med en preliminär fråga. Att en interimistisk åtgärd har meddelats får heller inte påverka domstolens beslut i saken. Även efter att en interimistisk åtgärd har meddelats får gäldenärer fortsätta att förfoga över sin egendom, men måste agera i enlighet med den meddelade åtgärden.

Alla som på ett flagrant sätt hindrar förfarandet, särskilt genom att utebli från rätten utan giltigt skäl eller genom att inte hörsamma ett förordnande, kan av domstolen föreläggas att betala vite på upp till 50 000 tjeckiska kronor. En domstol får verkställa ett avgörande om en interimistisk åtgärd om den ansvariga parten inte frivilligt följer avgörandet. Straffet för att man hindrar verkställigheten av ett officiellt beslut eller ett kontaktförbud (i förhållande till ett gemensamt hushåll) anges också i § 337.2 i lag nr 40/2009, strafflagen, i vilken det fastställs att det är en lagöverträdelse att hindra verkställigheten av ett officiellt beslut eller ett kontaktförbud.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

Interimistiska åtgärder:

  • Interimistisk åtgärd för en bestämd tid

I ett förordnande om en interimistisk åtgärd får domstolen fastställa att åtgärden ska vara tidsbegränsad, även om detta inte begärs av käranden (sökanden).

  • Åläggande av en skyldighet att väcka talan eller framställa ytterligare ett yrkande om inledande av ett förfarande

En domstol som beslutar om en interimistisk åtgärd kräver också att sökanden (käranden) framställer ett yrkande till domstolen om inledande av ett förfarande (en talan) i saken

En interimistisk åtgärd gäller fram till dess att den löper ut eller upphävs av domstolen.

En interimistisk åtgärd löper ut om sökanden inte ansöker om att förfarandet ska inledas inom den tidsfrist som domstolen har fastställt, om yrkandet i saken ogillas, om domstolen bifaller yrkandet i saken och mer än 15 dagar har gått sedan avgörandet i målet blev verkställbart,  eller om den fastställda tiden för den interimistiska åtgärden har löpt ut.

En domstol upphäver en interimistisk åtgärd om de skäl som ligger till grund för den upphör.

I § 400 ff i lag nr 292/2013 föreskrivs att en interimistisk åtgärd ska gälla i en månad från dagen då den blir verkställbar (§ 408), och att denna period får förlängas beroende på när förfarandet i saken inleds.

I § 452 ff i lag nr 292/2013 föreskrivs att en interimistisk åtgärd ska gälla i en månad från dagen då den blir verkställbar (§ 459), och att denna period får förlängas.

Bevissäkring:

Bevis säkras inom den tid som anges av domstolen eller så snart som möjligt. Parterna får vara närvarande när bevis säkras, men de har inte rätt att vara där om dröjsmål kan innebära en fara. Efter att förfarandet i saken har inletts har parterna rätt att svara på framlagda bevis och på alla bevis som har tagits upp. Dessutom kan parterna förhöras.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Interimistiska åtgärder:

Beslut om interimistiska åtgärder tar formen av förordnanden. Ett förordnande om en interimistisk åtgärd blir verkställbart vid offentliggörandet. Om det inte offentliggörs blir det verkställbart när det har delgetts den ansvariga parten. En skriftlig kopia av en interimistisk åtgärd delges parterna i förfarandet och en tredje part (om en skyldighet åligger denna tredje part), och en kopia översänds också till det behöriga fastighetsregistret om åtgärden rör skyldigheten att inte förfoga över fast egendom. Ett förordnande om en interimistisk åtgärd blir verkställbart vid offentliggörandet eller delgivningen (§l 76d i civilprocesslagen) och utgör skäl för verkställighet av ett avgörande.

Det är möjligt att överklaga förordnanden om interimistiska åtgärder. Överklagandet inges till den domstol som meddelade det bestridda avgörandet, men prövas av domstolar i andra instans, dvs. regionala domstolar eller högre appellationsdomstolar. Överklagandet inges inom 15 dagar efter att en skriftlig kopia av avgörandet har mottagits.

Om ett tillåtligt överklagande inges i tid av en berättigad part vinner inte avgörandet laga kraft förrän appellationsdomstolen har fattat ett slutligt beslut om överklagandet. Ett förordnande om en interimistisk åtgärd blir dock verkställbart (dvs. förfarandet enligt förordnandet följs) när tidsfristen för fullgörelsen, som inleds på delgivningsdagen, löper ut. Om det inte ålägger någon fullgörelseskyldighet blir det verkställbart vid delgivningen. En domstol kan besluta att ett förordnande om en interimistisk åtgärd endast blir verkställbart efter att domstolens avgörande har vunnit laga kraft, såvida inte detta är uteslutet genom den interimistiska åtgärdens karaktär eller skulle vara oförenligt med dess ändamål.

§§ 409 och 463 i lag nr 292/2013 omfattar bestämmelser om överklaganden av särskilda interimistiska åtgärder enligt denna lag.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 20/08/2018

Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder - Irland


1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

De interimistiska åtgärder som kan vidtas av de irländska domstolarna är olika typer av förelägganden. Ett föreläggande är ett domstolsbeslut om att en part ska göra något eller avstå från att göra något. Överträdelse av ett föreläggande betraktas som domstolstrots, och en person som gör sig skyldig till en sådan överträdelse kan dömas till fängelse. Ett föreläggande är antingen

i) permanent,

ii) giltigt en viss tid, eller

iii) giltigt fram till dess att rättegången i målet inleds.

Om käranden anser att det finns risk för att svaranden avlägsnar eller förstör viktiga föremål eller dokument kan han eller hon ex parte ansöka hos domstolen om ett s.k. Anton Piller-beslut, en typ av föreläggande som förpliktar svaranden att tillåta käranden tillträde till hans eller hennes lokaler för att inspektera dokument eller andra föremål och ta med sig allt som tillhör käranden. Om käranden är orolig för att svaranden kommer att avyttra en del eller alla sina tillgångar och inte kommer att kunna tillmötesgå kärandens krav om käranden i slutändan vinner målet, kan käranden ansöka hos domstolen om ett s.k. Mareva-föreläggande, dvs. ett beslut om att frysa tillgångarna, vilket gör att svaranden inte kan komma åt sina tillgångar under den tid beslutet gäller. I regel hindrar ett Mareva-föreläggande en svarande som inte har hemvist i landet, men som har tillgångar där, att föra ut dessa ur landet i väntan på rättegång.

Om kärandens fordran avser ett penningbelopp kan han eller hon be domstolen att utfärda ett föreläggande som ålägger svaranden att betala delar av eller hela det belopp som käranden krävt i domstolen. Omvänt kan en svarande, som är orolig för att käranden inte kan betala svarandens rättegångskostnader om käranden skulle förlora målet, be domstolen att ålägga käranden att ställa säkerhet för rättegångskostnaderna genom att betala ett visst belopp till domstolen. Om ett beslut om ställande av säkerhet för kostnader fattas till förmån för svaranden kan käranden inte gå vidare med sina fordringar förrän han eller hon har betalat det i domstolsbeslutet föreskrivna beloppet till domstolen.

Om det är påkallat får High Court även meddela interimistiska beslut för att bistå en domstol vid en rättegång i ett annat land. Den kan bevilja ett föreläggande om frysning av tillgångar i hela världen. Ett sådant föreläggande är tillämpligt på tillgångar i andra länder om det befaras att svaranden ska skingra sina tillgångar för att undgå dom.

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

De flesta ansökningar om föreläggande kan ställas antingen till en regional överrätt, en grevskapsdomstol, (Circuit Court) eller till High Court. Vissa typer av interimistiska åtgärder får endast beviljas av High Court, t.ex. beslut om frysning av tillgångar, Anton Piller-beslut och beslut som avser utländska mål.

Den part som önskar ett beslut om interimistiska åtgärder måste fylla i en ansökan och styrka denna med en edsvuren utsaga (affidavit). Sökanden måste redovisa alla relevanta sakomständigheter, särskilt om ansökan görs utan att underrätta den andra parten. I den edsvurna utsagan ska det även ingå ett förslag till beslut, där det i detalj anges vad som yrkandena består i. För mer information om de nödvändiga domstolsblanketterna, se det irländskaLänken öppnas i ett nytt fönsterdomstolsverkets (Courts Service) webbplats.

Om den som ansöker om ett föreläggande beviljas det sökta beslutet måste han eller hon i regel göra ett s.k. åtagande i fråga om ersättning för skada för det fall han eller hon i slutändan förlorar målet, så att den part mot vilket föreläggandet riktades kan få ersättning för de kostnader som beslutet medfört.

Ansökningar om förelägganden får göras ex parte, dvs. utan att underrätta den andra parten, om det finns goda skäl för detta. Sådana ansökningar får även göras innan målet inleds om käranden befinner sig i en akut situation. [För tillfälliga eller interimistiska åtgärder i handelsdomstolen (Commercial Court), se Order 63A, rule 6.3 i Länken öppnas i ett nytt fönsteröverinstansernas rättegångsregler från 1986].

2.2 Huvudförutsättningar

Domstolarna har rätt att själva avgöra om en ansökan om ett tillfälligt föreläggande ska beviljas eller inte och meddelar ett sådant beslut när så är skäligt. [Order 50, rule 6.1 i Länken öppnas i ett nytt fönsteröverinstansernas rättegångsregler från 1986]. Vid sin bedömning av huruvida det är lämpligt att bevilja ett tillfälligt föreläggande ska domstolen fastställa följande:

i) Huruvida den fråga som ska avgöras är rimlig.

ii) Huruvida beviljandet av skadestånd eller ersättning skulle vara en tillräcklig åtgärd om sökandens ansökan avslogs och denne senare vann målet.

iii) Om intresseavvägningen ligger i själva fastställandet.

Det första kravet innebär att sökanden måste styrka att det är en rimlig fråga som ska prövas. Detta är en relativt låg tröskel för sökanden, men de senaste åren har det varit svårare att uppfylla detta krav när den tillfälliga åtgärd som sökanden vill få till stånd utgörs av ett föreläggande som ålägger den andra parten att göra något. I ett sådant fall framgår det numera av myndigheternas praxis att sökanden måste visa att det finns tillräckligt mycket som talar för att han eller hon sannolikt kommer att vinna målet.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

Ansökan om förelägganden kan ske av en mängd olika skäl, bl.a. för att förhindra att en part använder mark i strid med planeringsvillkor eller servitut, för att göra det möjligt att söka igenom egendom och avlägsna föremål, för att förplikta en arbetsgivare att fortsätta betala en arbetstagare eller för att förhindra en arbetsgivare från att anställa ny personal i väntan på att en tvist ska avgöras. Om ett beslut om att frysa tillgångar (ett Mareva-föreläggande) meddelas kan den part som beslutet riktas mot inte använda sina tillgångar på ett sätt som skulle strida mot domstolsbeslutet. Av beslutet kan det t.ex. framgå att parten ifråga endast får ta ut vissa fastställda kontantbelopp från ett bankkonto och inte får minska värdet på sina tillgångar under ett visst belopp förrän hela rättegången har avslutats.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Om en part bryter mot ett beslut om interimistiska åtgärder kan den personen anses ha gjort sig skyldig till domstolstrots och dömas till fängelse, böter eller att få sina tillgångar beslagtagna. På beslutets första sida bör anges att det rör sig om ett strafföreläggande, och framgå vad följderna kan bli för mottagaren om han eller hon bryter mot villkoren i föreläggandet. Om en tredje part medvetet hjälper svaranden att göra sig av med tillgångar som är föremål för ett beslut om frysning av tillgångar, kan även den personen anses ha gjort sig skyldig till domstolstrots. Till följd av detta delges i regel alla domstolsbeslut om frysning av tillgångar till samtliga berörda tredje parter, t.ex. bankchefer, revisorer och juridiska ombud som har anlitats av eller arbetar för den part som beslutet riktas till.

Varje avtal som ingås i strid med ett föreläggande är olagligt och kan inte verkställas av en part som känner till föreläggandet. Även genom ett ogiltigt avtal kan dock äganderätt överföras. När ett sådant avtal fullgörs är det därför vanligtvis inte möjligt att återvinna de överförda tillgångarna, och kärandens enda rättsmedel i en sådan situation är en skadeståndstalan.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

I regel är ett föreläggande giltigt fram till dess att rättegången avslutas (ett tillfälligt föreläggande). Om ett interimistiskt föreläggande meddelas utan att den andra parten underrättas gäller detta vanligtvis endast för en begränsad tid. Därefter krävs ett nytt domstolsbeslut.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Ja. Svaranden eller varje part som påverkas av ett interimistiskt föreläggande kan när som helst ansöka hos domstolen om ändring eller upphävande av föreläggandet. Den part som vill bestrida föreläggandet måste underrätta den andra partens juridiska ombud. Domstolen kan upphäva ett föreläggande om svaranden kan visa att det aldrig borde ha beviljats, om omständigheterna kraftigt har ändrats sedan föreläggandet meddelades eller om det är skäligt att upphäva det. Som påpekats ovan kan en domstol förplikta en part som ansöker om ett föreläggande att göra ett s.k. åtagande om att betala ersättning till domstolen, så att om den parten i slutändan förlorar målet ges den part som föreläggandet riktas mot visst skydd mot de kostnader som uppkommit till följd av beslutet.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 07/11/2018

Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder - Grekland


1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder, som mer allmänt kallas ”handräckning” (asfalistiká métra), är åtgärder som förordnas av en domstol där hela sakprövningen är anhängig eller ska inledas och det föreligger ett anspråk som kräver rättsligt skydd under tiden. Syftet med interimistiskt rättsligt skydd av detta slag är att se till att det verkligen är möjligt att tillgodose det anspråk som ska bedömas efter sakliga hänsyn. De åtgärder som kan förordnas är följande: ställande av säkerhet (engyodosía), registrering av ett pantbrev i en gäldenärs fastighet (engrafí prosimeíosis ypothíkis), säkerhetsåtgärder (syntiritikí katáschesi), rättslig kvarstad (dikastikí mesengýisi), tillfälligt tillerkännande av anspråk (prosoriní epidíkasi apaitíseon), en förbudstalan som tillfälligt reglerar saken (prosoriní rýthmisi katástasis), försegling (sfrágisi), öppning (aposfrágisi), inventering (apografí) och offentligt förvar (dimósia katáthesi) av egendom, samt åtgärder för att skydda besittning (asfalistiká métra nomís).

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

Åtgärder av detta slag ska alltid förordnas av domstol.

Förstainstansdomstolar med en domare (monomelés protodikeío) har allmän behörighet att förordna om sådana åtgärder. Dessa förstainstasdomstolar med en domare kan dock förlora denna allmänna behörighet till förmån för fredsdomstolen (eirinodikeío) då det rör tillfällig reglering av besittnings- eller nyttjanderätt, och då fredsdomstolen enligt de allmänna bestämmelserna i civilprocesslagen är behörig att pröva huvudkäromålet. Fredsdomstolen har exklusiv behörighet då ett pantbrev ska registreras eller återkallas efter överenskommelse mellan parterna. Handräckning får också förordnas av en förstainstansdomstol med flera domare (polymelés protodikeío) om den prövar huvudtalan. I sådana fall konkurrerar dess behörighet med behörigheten hos förstainstansdomstolen med en domare. Domstolen med territoriell behörighet är normalt den domstol som har territoriell behörighet att pröva huvudtalan, men handräckning får även förordnas av den domstol som är närmast den plats där handräckningen ska genomföras. Det domstolsbeslut som förordnar om dessa åtgärder delges den part som är ansvarig för att fullgöra dem och verkställs av en exekutionstjänsteman (dikastikós epimelitís). Om verkställigheten förhindras får exekutionstjänstemannen begära hjälp av polisen. Det är svårt att ange kostnaderna, eftersom advokaters och exekutionstjänstemäns arvoden varierar. En indikativ kostnad skulle vara ungefär 250,00 euro.

2.2 Huvudförutsättningar

Domstolen förordnar endast om handräckningsåtgärder om

a) det föreligger ett akut behov eller en överhängande risk, för att skydda eller bevara ett legitimt intresse eller för att reglera en situation, och

b) det finns rimliga skäl att anta att den rättighet som handräckningen avser verkligen existerar.

Det måste läggas fram preliminära bevis som visar att det finns rimliga skäl till åtgärden: fullständiga bevis krävs inte, utan det räcker om det finns ofullständiga bevis med en lägre grad av säkerhet när det gäller de sakförhållanden som måste fastställas. Domstolen kan bevilja skydd om den anser att de påstådda sakförhållandena är sannolika. Domstolen beviljar endast skydd om det föreligger ett akut behov eller en överhängande risk för att gäldenären kan skiljas från egendom som kan beläggas med kvarstad, på ett sådant sätt att det i ett senare skede blir omöjligt att verkställa anspråket om fordringsägaren tillerkänns en exekutionstitel i slutet av huvudförhandlingen.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

Vilka som helst av gäldenärens tillgångar kan bli föremål för sådana åtgärder, vare sig de är i gäldenärens egen besittning eller i tredje parts besittning, så länge de är överlåtbara enligt civilrättens regler och inte är rättsligt undantagna från verkställighet. Sådana åtgärder kan i synnerhet avse fast egendom samt lös egendom som anses kunna beläggas med kvarstad, däribland fartyg, flygplan, fordon, bankmedel och icke fysiska aktier.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

När väl ett interimistiskt förordnande beviljas i fråga om tillgångarna, t.ex. ett förordnande om säkerhetsåtgärder eller ett förordnande om registrering av ett pantbrev i en fastighet, får inte gäldenären överlåta tillgångarna till tredje part. Om inte förordnandet hörsammas är minimistraffet sex månaders fängelse enligt paragraf 232A i strafflagen.

Genom lagdekret (nomothetikó diátagma) nr 1059/1971 infördes tystnadsplikt när det gäller bankmedel. Dessutom föreskrevs ett minimistraff på sex månaders fängelse för direktörer, chefer eller anställda på banker som bryter mot tystnadsplikten. Detta är inte något hinder för säkerhetsåtgärder, eftersom det i förordnandet om säkerhetsåtgärder inte behöver anges vilka bankmedel eller icke fysiska aktier som ska beläggas med kvarstad. Förordnandet hindrar bankerna från att överföra tillgångarna, men det påverkar inte tystnadsplikten, eftersom bankerna inte anmodas att avslöja om det finns några bankmedel. Eventuella andra tredje parter som besitter egendom som har belagts med kvarstad måste uppge om de anspråk eller rättigheter som beläggs med kvarstad faktiskt existerar, och om någon annan egendom i deras besittning har belagts med kvarstad, och i så fall upp till vilket värde.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

Enligt lagen gäller dessa åtgärder

a) tills en slutlig dom har meddelats i huvudförhandlingen mot den part som yrkade på förordnandet, och domen inte längre kan överklagas,

b) tills en slutlig dom har meddelats för den part som yrkade på förordnandet, och denna dom har verkställts,

c) tills en överenskommelse nås mellan parterna i huvudförfarandet,

d) i 30 dagar efter att förfarandet avbröts eller på annat sätt avslutades av domstolen,

e) tills förordnandet om åtgärden upphävs eller revideras, antingen av den domstol som ursprungligen meddelade förordnandet på grund av ny bevisning, eller av den domstol som prövar huvudkäromålet, vilket inte behöver bygga på ny bevisning, eller

f) om det i förordnandet anges en tidsfrist inom vilken sökanden ska väcka huvudtalan vid domstol, och sökanden inte gör detta i tid.

Om endera parten uteblir från förhandlingen om yrkandet, trots att parten i god tid har kallats, äger förhandlingen rum i den partens frånvaro. Domstolen prövar dock målet som om alla parter är närvarande, eftersom utevaro i förfaranden om handräckning inte anses utgöra ett erkännande av påståendena i yrkandet. Domstolen får endast ta upp ett mål för ny prövning om den uteblivna parten begär att den ska upphäva eller revidera sitt avgörande på grundval av nya bevis som skulle ha lett till en annan slutsats om domstolen hade varit medveten om dem.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Förordnanden om handräckning kan normalt inte överklagas. Enda undantaget är förordnanden om tillfällig reglering av besittnings- eller nyttjanderätt, som enligt lagens uttryckliga lydelse får överklagas till behörig förstainstansdomstol med flera domare inom 10 dagar efter delgivningen. Allmänna åklagaren vid Högsta domstolen (Áreios Págos) får överklaga alla förordnanden i rättsfrågor av hänsyn till allmänintresset. Högsta domstolen utreder därefter saken och bifaller eller ogillar det bestridda förordnandet. Det avgörandet har endast tillfällig verkan. Endera parten i förfarandet kan som sagt begära att domstolen som meddelade förordnandet upphäver eller reviderar sitt avgörande. Alla tredjeparter som inte blev kallade och som inte närvarade vid förhandlingen får också lämna in en begäran i den riktningen, förutsatt att de har ett legitimt intresse.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 04/01/2018

Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder - Spanien

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på spanska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.


1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

Civilprocesslagen (Ley de Enjuiciamiento Civil) är primärkällan för säkerhetsåtgärder. Andra åtgärder fastställs dock i särskild materiell rätt.

Åtgärder som föreskrivs i civilprocesslagen (artikel 727):

  1. Kvarstad (el embargo preventivo de bienes), i syfte att säkerställa verkställighet av domar för överlämnande av penningbelopp eller avkastning, hyror och fungibla varor som kan värderas i pengar genom tillämpning av fasta priser.
  2. Domstolsadministration eller konkursförvaltning av produktiva tillgångar (la intervención o la administración de bienes productivos), när en dom begärs för överlämnande av tillgångarna på grundval av en rätt som ägare eller nyttjanderättshavare eller annan äganderätt som innebär ett legitimt intresse i att upprätthålla eller förbättra produktiviteten, eller då det är av största vikt att garantera produktiviteten för den framtida domens verkan.
  3. Beslagtagande av lösegendom (el depósito de cosa mueble), när fordran ställer krav på beslut om överlämnande av egendomen och denna egendom är i svarandens besittning.
  4. Bouppteckning (la formación de inventarios de bienes), i enlighet med de villkor som fastställs av domstolen.
  5. Införande av anteckning om fordran i register (la anotación preventiva de demanda), när det gäller tillgångar eller rättigheter som registreras i offentliga register.
  6. Andra anteckningar i register (otras anotaciones registrales), i fall då registrets offentliga prägel kan bidra till en tillfredsställande utgång.
  7. Ett rättsligt beslut om att tillfälligt upphöra med en verksamhet (la orden judicial de cesar provisionalmente en una actividad), dvs. att tillfälligt avstå från ett visst beteende, eller ett tillfälligt förbud som förhindrar att en tillhandahållen tjänst avbryts eller dras in.
  8. Beslagtagande och förverkande av inkomster (la intervención y depósito de ingresos) från en verksamhet som betraktas som olaglig och som enligt fordringsanspråket bör förbjudas eller upphöra, samt förvar av de belopp som krävs som ersättning för immateriella äganderätter.
  9. Tillfälligt förverkande av exemplar av verk eller föremål (el depósito temporal de ejemplares de las obras u objetos) som, efter vad som påstås, framställs i strid mot bestämmelserna om immateriella och industriella äganderätter, samt förvar av det material som används för framställningen.
  10. Tillfälligt upphävande av omtvistade företagsbeslut (la suspención de acuerdos sociales), när sökanden eller sökandena innehar minst 1 eller 5 procent av aktiekapitalet, beroende på om företaget har emitterat värdepapper som vid tidpunkten för anspråket handlas på en officiell sekundärmarknad.

Jämte dessa åtgärder innebär sista punkten i artikel 727 i civilprocesslagen att domaren även kan godkänna andra åtgärder:

  1. Alla andra åtgärder som uttryckligen fastställs i lag för att skydda vissa rättigheter eller som bedöms vara nödvändiga för att säkerställa verkan av det rättsliga skydd som kan beviljas i domen.

Vid sidan av denna allmänna ordning finns andra lagbestämmelser på området för interimistiskt skydd, bland annat följande:

  1. Förfaranden avseende fysiska personers rättshandlingsförmåga: Enligt artikel 726 i civilprocesslagen kan domstolen officiellt anta de åtgärder den anser vara nödvändiga för att skydda den person som antas sakna rättshandlingsförmåga eller den personens egendom.
  2. Förfaranden avseende föräldraskap, faderskap och moderskap: I artikel 768 i civilprocesslagen föreskrivs skyddsåtgärder för den person och egendom som står under förmynderskap av någon som framstår som förälder samt beviljande av tillfälligt underhåll till sökanden, i brådskande fall även utan föregående förhandling.
  3. Skydd av kvarlåtenskap: det kan vara nödvändigt att bland annat skydda dödsboets tillgångar och den avlidnes handlingar, förvalta dödsboet eller kontrollera den avlidnes släktingar (artiklarna 790–796 i civilprocesslagen).

Särskilda säkerhetsåtgärder anges även i specialbestämmelser, bland andra följande:

  1. Lagen om immateriell äganderätt (kungligt lagdekret nr 1/1996 av den 12 april 1996), artiklarna 138 och 141 (beslagtagande och förverkande av inkomster från olaglig verksamhet, inställande av reproduktion, distribution och offentlig kommunikation, förverkande av de framställda föremålen, beslagtagande av utrustning, apparater och fysiska medier osv.).
  2. Varumärkeslagen (lag nr 17/2001 av den 7 december 2001), artikel 61 (införande av anteckning om fordran i varumärkesregistret).
  3. Patentlagen (lag nr 24/2015 av den 24 juli 2015), artikel 11 (upphävande av förfarandet för beviljande av patent) och artiklarna 117 och 127 och följande (upphörande med handlingar som kan kränka sökandens rättigheter, beslagtagande och kvarhållande av varor som påstås kränka patenthavarens rättigheter, garanterad ersättning för skador och följande anteckningar i register).
  4. Konkurslagen (lag nr 22/2003 av den 9 juli 2013), artikel 48 b (kvarstad på företags varor) och artikel 17 (bl.a. om fråntagande av rätten att förfoga över gäldenärens egendom).
  5. Sjöfartslagen (lag nr 14/2014 av den 24 juli 2014), artikel 43 och artikel 470 och följande (arrest på havsgående fartyg).
  6. Lagen om ägarlägenheter (lag nr 49/1960 av den 21 juli 1960), artikel 7 (upphörande med förbjuden verksamhet) och artikel 28 (upphävande av avtal som ingåtts av ägarföreningar).

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

Åtgärderna beviljas av den domare eller domstol som är behörig för sakområdet eller territoriet. Detta är den domare eller domstol som handlägger målet, eller om förfarandet ännu inte har inletts, den domare eller domstol vars skyldighet det skulle vara att handlägga målet.

Man får ansöka om säkerhetsåtgärder innan en fordran inges, på villkor att deras karaktär inte gör det omöjligt att bevilja dem (som med en anteckning om fordran i register), och på villkor att lagen inte kräver att ansökan ska lämnas in samtidigt med fordran (som med upphörandet av förbjuden verksamhet, eller tillfälligt upphävande av avtal avseende bostadskooperativ när det gäller tvister om bostadskooperativ). På grund av deras undantagskaraktär (normalt behandlas bara fordran i sig) måste det vara både ett nödfall och föreligga fara i dröjsmål. De kan antas utan att motparten i förfarandet hörs (utan att det påverkar motpartens rätt att invända mot åtgärderna när de väl har beviljats). De upphör dock om motsvarande fordran inte har lämnats in inom 20 dagar från den dag åtgärderna beviljades.

Som nämndes ovan är det dock vanligare att man ansöker om åtgärderna samtidigt som man lämnar in fordran. I detta fall upprättar domaren eller domstolen en separat akt för säkerhetsåtgärden, som handläggs samtidigt med målets sakfråga, där bevis kan läggas fram för att visa att villkoren för interimistiskt skydd är uppfyllda. I regel kallas parterna till en förhandling vid domstolen innan säkerhetsåtgärderna antas. Framställningar görs, och bevis kan läggas fram i frågan huruvida säkerhetsåtgärderna ska antas eller inte. När så är lämpligt beaktas den säkerhet som krävs från parten som begär säkerhetsåtgärden, om ansökan skulle ogillas. Utan hinder av detta får den part som ansöker om åtgärden begära att den antas utan att den andra parten hörs, om parten lägger fram bevis på att det föreligger fara i dröjsmål eller att hörandet kan äventyra åtgärdens resultat – t.ex. om det finns en risk för att gäldenärens egendom skaffas undan eller förfars. I detta fall kan den drabbade parten lämna in en invändning när väl åtgärden har antagits.

Man kan också ansöka om åtgärder efter fordran eller under ett överklagande, men en sådan ansökan måste ha stöd i sakförhållanden eller omständigheter som motiverar att ansökan inges först då.

I mål som kräver ingripande av en advokat och åklagare krävs deras medverkan vid ansökan om säkerhetsåtgärder. Vid brådskande åtgärder före fordran krävs inte juridiska ombud (artiklarna 23 och 31 i civilprocesslagen).

2.2 Huvudförutsättningar

För att en domstol ska bevilja någon av ovanstående åtgärder måste följande föreligga:

  1. Fara i dröjsmål, eller periculum in mora. Detta är den risk för skada som sökanden kan drabbas av på grund av dröjsmål i förfarandet, vilket kan hindra verkställigheten av det som beviljas i domen eller det beslut som avslutar förfarandet. Den part som ansöker om åtgärden ska vara övertygad om att verkan av det skydd som beviljas i en bekräftande dom skulle kunna hindras eller minskas under förfarandet om de begärda åtgärderna inte antas. I alla händelser är det inte lämpligt att bevilja åtgärden om sökanden har varit utsatt för faran under lång tid, såvida inte sökanden lägger fram bevis som förklarar varför ansökan om åtgärden inte har ingetts tidigare.
  2. Rättsligt goda grunder eller ett prima facie-fall: Sökanden ska ge domstolen underlag så att den preliminärt kan avgöra anspråkets rättsliga lämplighet. Kravet innebär att sökanden ska lämna in uppgifter, argument och skriftliga bevis som domstolen kan använda som underlag, utan att på förhand döma i saken (eftersom säkerhetsåtgärder i Spanien antas av samma domstol som sedan ska avgöra målet), för ett preliminärt och indiciebaserat beslut till förmån för grunden för fordran (artikel 728 punkt 2 i civilprocesslagen). Utöver skriftliga bevis är även andra typer av bevis (vittnen, sakkunniga, framställningar av parterna) tillåtna.
  3. Säkerhet: Såvida det inte uttryckligen beslutas något annat ska den som ansöker om åtgärden ställa en säkerhet som är tillräcklig för att på ett skyndsamt och effektivt sätt ersätta den skada som svarandens tillgångar kan tillfogas av säkerhetsåtgärden. Domstolen ska fastställa beloppet med hänsyn till a) fordrans karaktär och innehåll, b) sin bedömning av grunden för ansökan om åtgärden och c) skälen till att det är lämpligt eller tillräckligt med avseende på kvantifieringen av den skada åtgärderna kan orsaka.
  4. Proportionalitet: Detta krav fastställs inte uttryckligen i civilprocesslagen, men vi kan generellt betrakta det som ett kompletterande krav, eftersom domstolen endast beviljar åtgärder som är absolut nödvändiga för att trygga förfarandet genom interimistiskt skydd. Det bygger på rättsstatsprincipen och på principen om att minimera inskränkningarna av den enskildes frihet. Genom författningen genomsyrar dessa principer hela rättssystemet.
  5. Komplementaritet: Säkerhetsåtgärderna ska vara i linje med huvudförfarandet.
  6. Variabilitet: Säkerhetsåtgärderna kan ändras om sakförhållanden eller omständigheter åberopas och bevisas vilka inte kunde ha beaktats då åtgärderna beviljades eller inom tidsfristen för att invända mot dem.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

En säkerhetsåtgärd antas på grund av att det är möjligt att svaranden, i ett nuvarande eller framtida mål, antingen måste avstå från vissa åtgärder avseende sina tillgångar, eller tvärtom vidta åtgärder. Det är ett försök att hindra svaranden från att vidta åtgärder som förhindrar tillträdet till svarandens tillgångar och rättigheter, orsakar eller tillåter skada på dessa tillgångar eller skaffar undan vissa tillgångar från rättvisan genom insolvens, i syfte att förhindra att eventuella domar verkställs.

Enligt spansk lagstiftning kan säkerhetsåtgärder endast antas av domstol. De kan inte antas av skiljemän eller medlare, det finns inte något visst antal åtgärder, de kan endast antas efter ansökan av en part, de avser egendom, eftersom de påverkar svarandens tillgångar och rättigheter, syftet är att en eventuell bekräftande dom ska kunna verkställas, och de är behjälpliga i det beslut som meddelas i huvudförfarandet.

De kan antas för både materiella och immateriella tillgångar. De är inte bara ekonomiska till sin karaktär. Säkerhetsåtgärder kan även antas för att begränsa individens rättigheter.

De gör det möjligt att anta förelägganden och förbud, så de kan omfatta åtgärder som ska eller inte får utföras.

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

  1. Säkerhetsåtgärder kan meddelas avseende konkreta och bestämda tillgångar, och avseende allt som kan kvantifieras i penningtermer, såsom produkter, hyror och avkastning som erhålls från egendom.

    Kvarstad på denna egendom kan begäras, för att få rätt till återvinning på grundval av en allmän skyldighet där den egendom som gäldenären är skyldig inte individualiseras utan ersätts av ett bestämt, värderingsbart penningbelopp genom enkla beräkningar.

    Bestämd lösegendom tas i förvar av en lämplig förmyndare som domaren utser.

    Det är också möjligt att beslagta, ta i förvar och förverka penningbelopp. Det är skillnad mellan beslagtagande och förverkande av inkomster från olaglig verksamhet, och beslagtagande och förverkande av inkomster från tillåten verksamhet, exempelvis från immateriell äganderätt.
  2. En annan grupp åtgärder som kan antas är handlingar domstolen kan bevilja med avseende på en fordran som anmäls i en ansökan som inte rör en viss tillgång.

Följaktligen möjliggörs domstolsadministration eller konkursförvaltning av produktiva tillgångar när en dom begärs för överlämnande av tillgångarna på grundval av en rätt som ägare eller nyttjanderättshavare eller annan äganderätt som innebär ett legitimt intresse.

Bouppteckning, i enlighet med de villkor som fastställs av domstolen, kan också begäras.

En anteckning om fordran i register är tillåten för tillgångar eller rättigheter som registreras i offentliga register, men även andra anteckningar i register är tillåtna om registrets offentliga prägel kan bidra till en tillfredsställande utgång.

Slutligen kan det också fattas ett rättsligt beslut om att tillfälligt upphöra med en verksamhet, att tillfälligt avstå från ett visst beteende, eller om ett tillfälligt förbud som avbryter eller stoppar en tjänst som har tillhandahållits.

  1. Den sista gruppen av egendom som kan påverkas av åtgärderna är material och föremål som är förknippade med exklusiv nyttjanderätt (i verkligheten rör det sig om konkursförvaltning eller domstolsadministration av tillgångar som används i samband med industriella och immateriella äganderätter).

Även företagsbesluten i alla typer av rörelseidkande bolag kan tillfälligt upphävas.

  1. Enligt spansk lagstiftning är det slutligen möjligt att anta en rad inte närmare angivna åtgärder för att skydda vissa lagstadgade rättigheter eller åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att säkerställa det rättsliga skyddets verkan. Vad dessa åtgärder kan påverka anges inte, och de kan ha vilken form som helst så länge de är nödvändiga.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

  1. Kvarstad på kvantifierbar egendom, pengar, inkomster och produkter används för att se till att svaranden kan betala kostnaderna för eventuella förelägganden, särskilt i de fall då svaranden inte frivilligt skulle rätta sig efter domen.
  2. Beslagtagande av lös egendom kan endast beviljas om ansökan gäller överlämnandet av ett visst objekt som är i svarandens besittning.
  3. När domstolsadministration eller konkursförvaltning beviljas är avsikten att säkra särskilt produktiva tillgångar för att förhindra dålig förvaltning som gör att avkastningen minskar eller försvinner.
  4. Att placera kapitalvaror under domstolsadministration innebär rättslig kontroll men berövar inte svaranden förvaltningen. Konkursförvaltning innebär däremot att konkursförvaltaren ersätter svarandens förvaltning.
  5. En ansökan om bouppteckning kan beviljas i alla typer av förfaranden, oavsett syfte, så länge bouppteckningen är nödvändig för en bekräftande dom. Domaren måste tydligt fastställa vilka uppgifter den ska omfatta och sättet på vilket de ska inhämtas.
  6. Rättsverkningarna av en anteckning om fordran i register berör det processrättsliga område som är förknippat med förfarandet. Syftet med förfarandet är att tillfälligt upphäva det skydd som ges genom att registren är offentliga och det förtroende detta kan uppväcka hos tillgångens eller rättighetens innehavare, medan tredje part inte kan hävda att de inte är medvetna om registreringens rättsverkningar på dem. Detta införande av anteckning kan beviljas i alla typer av förfaranden och ger skydd i alla offentliga register, såsom fastighets- och handelsregister.
  7. Tillfälliga begränsningar av svarandens beteende: Dessa regleras av separata särskilda lagar. De bör därför tillämpas i enlighet med bestämmelserna i de tillämpliga lagarna. Deras rättsverkningar berör beslut om att svaranden tillfälligt ska upphöra med en verksamhet: beslut om att tillfälligt avstå från ett visst beteende, eller ett tillfälligt förbud som förhindrar att en tillhandahållen tjänst dras in eller avbryts.
  8. Beslagtagande, förvar och förverkande av penningbelopp: Detta är utan tvekan en skyddsåtgärd och utgör kvarstad, eftersom det tillgodoser en fordran med ett visst ekonomiskt innehåll. Denna åtgärd möjliggör beslagtagande och förverkande av inkomster från olaglig verksamhet. De kan inte antas separat, så det är nödvändigt att bevilja både beslagtagandet och förverkandet. Om endast en av dessa avses bör man använda de allmänna åtgärderna ovan. Denna åtgärd kan också antas för förvar eller förverkande av penningbelopp som krävs som ersättning för immateriell äganderätt, dvs. upphovsmäns rätt att få betalt för sina verk, bestående av en proportionerlig andel av intäkterna från olika offentliga framställningar som erkänns i lagen om immaterialrätt.
  9. Förvar av material eller föremål som är förknippade med exklusiv nyttjanderätt: Denna säkerhetsåtgärd har sitt ursprung inom skyddet av exklusiv nyttjanderätt, som de särskilda lagarna om industriella och immateriella äganderätter ger rättsinnehavarna. Det är konkursförvaltning för just de föremål som beslutet rör, föremål eller material som krävs för framställningen.
  10. Tillfälligt upphävande av företagsbeslut: Kraven för att ansöka om åtgärden är följande: innehav av 1 procent av aktiekapitalet om företaget har emitterat värdepapper som vid tidpunkten för anspråket handlas på en officiell sekundärmarknad, eller 5 procent av aktiekapitalet om detta inte är fallet. Den kan tillämpas på alla typer av rörelseidkande bolag.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

Säkerhetsåtgärderna antas normalt efter att svaranden har hörts. Om sökanden begär detta, och lämnar bevis på att det föreligger fara i dröjsmål, kan domaren bevilja säkerhetsåtgärderna utan att svaranden hörs. Detta underlag ska tillhandahållas inom fem dagar. Antagna säkerhetsåtgärder kan ändras om sakförhållanden eller omständigheter åberopas och bevisas vilka inte kunde ha beaktats då åtgärderna beviljades eller inom tidsfristen för att invända mot beviljandet.

Om sökandens fordran ogillas i domen ska domaren omedelbart låta häva åtgärden, såvida inte en invändning lämnas in mot detta, med beaktande av omständigheterna i målet och efter en ökning av säkerheten.

Om talan delvis gillas måste domaren besluta huruvida åtgärden ska hävas eller kvarstå, efter att ha hört den invändande parten.

Om ogillandet av fordran bekräftas häver domstolen åtgärderna på eget bevåg när ett slutligt beslut meddelas, och den part som har berörts av dem kan anhängiggöra en skadeståndstalan (detta gäller även om sökanden återkallar talan).

Ett annat fall då säkerhetsåtgärder kan ändras är när en åtgärd begärs innan en fordran inges och antas utan att svaranden hörs. Om sökanden inte iakttar den lagstadgade perioden på 20 dagar för inlämning av fordran och denna period löper ut, ska åtgärden i detta fall omedelbart hävas och svaranden ersättas för skadan. Dessutom ska sökanden betala de upplupna kostnaderna för förfarandet.

På liknande sätt ska åtgärden hävas om målet skjuts upp i mer än sex månader på grund av sökanden.

Om det beslutas om interimistisk verkställighet av en dom ska alla beviljade säkerhetsåtgärder som rör den verkställigheten hävas och ersättas av verkställighetsåtgärder, på så sätt att de åtgärder som först antogs som säkerhetsåtgärder omvandlas till verkställighetsåtgärder.

Slutligen kan svaranden begära att domstolen ersätter säkerhetsåtgärden med tillräcklig säkerhet för att ett faktiskt verkställande av domen ska vara garanterat. Domaren som antog åtgärden är behörig i detta fall och kan fastställa den säkerhet som ska ställas, antingen kontant eller som en garanti.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Enligt processreglerna är det möjligt att överklaga till högre instans.

Det är därmed möjligt att överklaga ett beslut som beviljar åtgärderna, men överklagandet leder inte till att åtgärderna skjuts upp. Ett beslut som avslår åtgärderna kan också överklagas.

Jämte möjligheten att överklaga kan dock sökanden i varje fall upprepa ansökan om förhållandena förändras efter den ursprungliga ansökan.

Man har inte rätt att överklaga ett beslut som beviljar säkerhetsåtgärder utan att svaranden hörs, eftersom det rätta förfarandet i detta fall är invändning, som lämnas in till den domare som antog säkerhetsåtgärden. Svaranden kan inge ett överklagande, utan suspensiv verkan, av ett beslut som ogillar invändningen. Den som ansöker om säkerhetsåtgärden har samma rätt att inge ett överklagande om svarandens invändning gillas, antingen helt eller delvis.

I motsats till ovanstående finns ingen rätt att överklaga när en säkerhet beviljas eller nekas.

Utformningen och bestyrkandet av överklagandet omfattas av de allmänna bestämmelserna (artikel 458). Om klagandena är flera beräknas deras tidsfrister individuellt.

I förfarandet för antagande av säkerhetsåtgärder har ett överklagande som påpekats ovan ingen suspensiv verkan: domaren fortsätter att bevilja de beslut som anses vara nödvändiga för att säkerhetsåtgärden ska kunna antas.

Beslut som avslår åtgärderna har företräde vid appellationsdomstolen. Datum för överläggning, omröstning och avkunnande av dom ska meddelas så snart som möjligt.

SÄKERHETSÅTGÄRDENS KOSTNADER

Den part som vinner målet får ersättning för sina kostnader. De betalas av motparten till den part vars rättsanspråk (godkännande eller ogillande av åtgärderna) har beaktats i beslutet.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 04/01/2018

Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder - Frankrike


1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

  • Interimistiska åtgärder kan i brådskande fall alltid beslutas av en domare vid summariska förfaranden (till exempel betalning av ett preliminärt fastställt belopp, vräkning, förbud vid vite att göra någonting, säkring av bevismaterial).

Det går inte att göra en fullständig uppräkning av alla fall där interimistiska åtgärder kan beslutas. Det kan röra sig om brådskande åtgärder i fall där ingen verklig tvist råder, men också fall där de brådskande åtgärderna måste vidtas på grund av en tvist (betalning av ett preliminärt fastställt belopp, vräkning av en hyresgäst utan kontrakt, expertbedömning eller fastställande av en skada osv.). En domare vid summariska förfaranden kan också besluta om alla typer av åtgärder som behövs för att förhindra en överhängande skada (till exempel förstärkning av en byggnad som riskerar att rasa samman) eller för att få en uppenbart otillåten störning att upphöra.

  • Det finns särskilda regler för säkerhetsåtgärder (kvarstad och säkerhetsrätt). Det är åtgärder som gör det möjligt för en fordringsägare, oftast efter tillstånd av domstol, att hindra en betalningsskyldig från att förfoga över alla eller en del av sina tillgångar, eller för fordringsägaren att få en särskild säkerhetsrätt i den betalningsskyldiges egendom för att få täckning för en fordran som ännu inte har fastställts i dom, men som det finns anledning misstänka inte kommer att betalas.

Det finns två former av säkerhetsåtgärder:

  • Kvarstad, som gör det möjligt att beslagta lösa saker (möbler, bilar osv.), annan lös egendom (kontanter, andelsrätter, värdepapper osv.) eller fordringar (kontomedel, hyresfordringar osv.).
  • Säkerhetsrätt i fast egendom, i ett företag, i andelsrätter eller i värdepapper (tillfällig inteckning, panträtt i bolagsandelar eller värdepapper).

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

  • Interimistiska åtgärder: En stämningsansökan (dvs. en kallelse till domstol via en huissier de justice, delgivningsman/exekutionstjänsteman) måste lämnas in till domaren vid summariska förfaranden.). Det är ett påskyndat förfarande, där motparten ska höras.
  • Säkerhetsåtgärder: I princip krävs det ett förhandstillstånd från domstolen. Fordringsägaren är dock befriad från tillståndskravet då denne har en exekutionstitel eller ett domstolsavgörande som ännu inte vunnit laga kraft. Det gäller också vid utebliven betalning av en godkänd växel, ett skuldebrev, en check eller obetald hyra för fast egendom (om hyresavtalet är skriftligt).

Vad gäller interimistiska åtgärder beror den behöriga domstolens beslut på yrkandets natur. Ordinarie behörighet innehas av ordföranden för den övre underrätten för tvistemål (tribunal de grande instance). Ordföranden för handelsdomstolen (tribunal de commerce), arbetsdomstolen (conseil des prud’hommes) eller jordbruksarrendedomstolen (tribunal paritaire des baux ruraux) kan också vara behöriga.

Vad gäller säkerhetsåtgärder är det den domstol som beslutar om verkställighet som är behörig domstol, dvs. den övre underrätten för tvistemål. Behörig domstol är domstolen på den ort där gäldenären har sitt hemvist.

Inför exekutionsdomstolen eller domaren vid summariska förfaranden får parterna själva föra sin talan. De får dock låta sig biträdas eller företrädas av en advokat.

Kvarstad måste verkställas av en exekutionstjänsteman (huissier de justice). Så är däremot inte fallet med inskrivning av säkerhetsrätter. Men med tanke på hur juridiskt komplicerat det är att få en säkerhetsrätt inskriven, brukar fordringsägare alltid begära hjälp av en jurist.

Kostnaderna för säkerhetsåtgärder ska i slutändan betalas av gäldenären (den betalningsskyldige), även om fordringsägaren kan vara tvungen att betala ett förskott. Exekutionsavgifterna bestäms enligt en tabell, där exekutionstjänstemännens arvode fastställs för varje exekutiv åtgärd och säkerhetsåtgärd.

Exekutionstjänstemännens arvode enligt tabellen består av ett schablonbelopp med fasta eller proportionella avgifter, som beroende på omständigheterna kan vara kumulativa eller alternativa; dessutom tillkommer ibland en administrationsavgift (se dekret nr 96-1080, 12 december 1996)

Den proportionella indrivningsavgiften, som beräknas utifrån det belopp som ska drivas in, behöver bara betalas om exekutionstjänstemannen får klartecken att driva in skulden. Av en bilaga till dekretet framgår det att det inte är tillåtet med ett fritt avtalat arvode, utom vid kvarstad på andelsrätter och värdepapper.

2.2 Huvudförutsättningar

Domstolen vidtar inte åtgärden, utan ger bara tillstånd till den. Själva åtgärden vidtas av exekutionstjänstemannen på begäran av fordringsägaren.

När det krävs tillstånd från domstol måste fordringen framstå som välgrundad.

För säkerhetsåtgärder finns det inget uttryckligt krav på att ärendet ska vara brådskande.

Fordringsägaren måste visa att det finns omständigheter som riskerar att hindra att fordran betalas (till exempel att gäldenären otillbörligt försöker gömma sina tillgångar eller att nya fordringsägare dyker upp).

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

Alla gäldenärens tillgångar kan beläggas med kvarstad, såvida de inte är så kallad beneficieegendom (till exempel saker som gäldenären behöver för personligt bruk och det dagliga livet eller för sitt arbete). Detsamma gäller för fordringar: Lön kan dock aldrig bli föremål för säkerhetsåtgärder, men den kan utmätas på grundval av en dom eller annan exekutionstitel enligt reglerna om utmätning av lön

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Tillgångar som blivit föremål för säkerhetsåtgärder är blockerade. Gäldenären får bruka egendomen och behålla avkastningen, under eget ansvar, men får inte göra sig av med tillgångarna. Om så sker, kan gäldenären straffas med böter och fängelse.

Kontanta medel som beslagtagits sätts in på ett spärrat konto.

Gäldenären får sälja tillgångar som omfattas av säkerhetsrätt, men fordringsägaren kan hävda sin rätt även gentemot den nye ägaren, och har förmånsrätt till försäljningssumman.

Gäldenären bär ansvaret för tillgångar som blivit föremål för säkerhetsåtgärder. Kvarstad kan inte göras gällande mot tredje man. Säkerhetsrätter, däremot, som kungörs (enligt regler för lös eller fast egendom) kan göras gällande mot envar.

En bank (eller överhuvudtaget alla utomstående) som mottar en begäran om kvarstad mot en kund är skyldig att omedelbart redovisa för exekutionstjänstemannen sina åtaganden mot gäldenären (dvs. alla gäldenärens konton och vilka belopp det rör sig om). Om banken utan giltig anledning låter bli att lämna dessa uppgifter kan den bli betalningsskyldig i stället för gäldenären.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

En säkerhetsåtgärd måste vidtas inom tre månader efter det att domstolen har lämnat sitt tillstånd, annars blir tillståndet ogiltigt.

Om fordringsägaren inte redan har inlett en process för att få fordran fastställd, måste han göra det inom en månad från det att åtgärden vidtogs, annars blir åtgärden utan verkan.

Gäldenären måste underrättas om säkerhetsåtgärden inom åtta dagar. Gäldenären kan väcka talan vid exekutionsdomstol om han eller hon vill invända mot åtgärden eller mot att tillstånd ges till den. Domstolen kan också på förhand ha bestämt en dag för förhandling, dit parterna kallas för att diskutera åtgärden. I princip kan gäldenärens invändning inte prövas förrän kvarstaden har omvandlats till utmätning efter det att fordringsägaren har fått sin fordran fastställd i en dom.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Gäldenären kan överklaga beslutet samtidigt med själva åtgärden.

Exekutionsdomstolen, som är den som ger tillstånd till säkerhetsåtgärder, prövar också överklaganden av beslutet. Exekutionsdomstolens beslut kan i sin tur överklagas till appellationsdomstolen (cour d’appel).

Om gäldenären får kännedom om tillståndet till åtgärden samtidigt som själva åtgärden, gäller samma regler för att överklaga tillståndet som för att invända mot åtgärden. Överklagande kan ske så länge säkerhetsåtgärden inte har omvandlats till en verkställighetsåtgärd.

Överklagandet uppskjuter inte verkningarna av säkerhetsåtgärden. Säkerhetsåtgärden gäller så länge domstolen inte har förordnat att den ska upphävas eller konstaterat att den är ogiltig.

Relaterade länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterWebbplatsen Legifrance

Länken öppnas i ett nytt fönsterJustitieministeriets webbplats

Länken öppnas i ett nytt fönsterWebbplatsen tillhörande nationella kammaren för delgivningsmän/exekutionstjänstemän (Chambre Nationale des Huissiers de Justice)


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 04/01/2018

Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder - Kroatien


1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

I tredje avsnittet i lagen om verkställighet (Ovršni zakon) (Kroatiens officiella kungörelseorgan (Narodne Novine (NN) nr 112/12, 25/13, 93/14, 55/16 och 73/17, nedan kallad OZ), med titeln preliminära säkerhetsåtgärder (Osiguranje), föreskrivs följande åtgärder:

• Betalningssäkring genom obligatorisk inskrivning av panträtt i fastighet – avdelning 28.

• Rättslig och notariell betalningssäkring genom kvarstad som grundas på avtal mellan parterna – avdelning 29.

• Rättslig och notariell betalningssäkring genom överföring av äganderätten till egendom och överföring av rättigheter – avdelning 30.

• Betalningssäkring i form av preliminär verkställighet – avdelning 31.

• Betalningssäkring i form av preliminära åtgärder – avdelning 32.

• Interimistiska åtgärder – avdelning 33.

Enligt OZ får endast åtgärder som i denna eller någon annan lag definieras som säkerhetsåtgärder fastställas som sådana. Säkerhetsåtgärder är inte tillåtna beträffande egendom och rättigheter som enligt OZ inte får bli föremål för verkställighet om inte annat föreskrivs i den lagen.

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

Som en (långsiktig) åtgärd inom ramen för obligatorisk betalningssäkring av fordringar möjliggör OZ betalningssäkring genom obligatorisk inskrivning av panträtt i fastighet och lös egendom (t.ex. penningfordringar, inkomst – lön, pension etc., banktillgodohavanden, värdepapper och aktier) och betalningssäkring genom överföring av äganderätt till egendom och överföring av rättigheter. Betalningssäkring genom inskrivning av panträtt kan vara frivillig eller obligatorisk, medan betalningssäkring genom överföring av äganderätt till egendom och överföring av rättigheter endast kan vara frivillig. Sådan betalningssäkring sker antingen i ett förfarande inför domstol eller inför en notarie.

Andra åtgärder som regleras av OZ är betalningssäkring genom preliminär verkställighet, betalningssäkring genom preliminära åtgärder samt interimistiska åtgärder. Sådana åtgärder får bara fattas av domstolen i form av ett tvingande beslut, antingen på en parts begäran eller på eget initiativ (ex officio).

Distriktsdomstolar är behöriga att besluta om och genomföra betalningssäkring, om inte denna uppgift i lag har anförtrotts någon annan domstol, medan handelsdomstolar är behöriga att besluta om och genomföra betalningssäkringar i mål där dessa är behöriga att besluta om verkställighet.

Behörigheten att besluta om och genomföra betalningssäkring på eget initiativ ligger hos den domstol som är behörig att pröva den prioriterade borgenärens ansökan, om inte annat föreskrivs i lag.

Behörigheten att pröva ansökningar om betalningssäkring av penningfordringar genom obligatorisk inskrivning av panträtt i fastighet ligger hos den domstol som för det fastighetsregister i vilket den post som grundas på den verkställbara handling som fastställer penningfordran ska införas. Syftet med denna åtgärd är att genom posten säkra penningfordran genom att skriva in en panträtt i fastighet. Genom införandet av en panträtt i registret kan en fordran med denna fastighet som säkerhet även drivas in gentemot tredje parter som senare förvärvar fastigheten.

Domstolen kan besluta om rättslig betalningssäkring av en penningfordran genom inskrivning av panträtt grundat på ett avtal mellan parterna efter att den prioriterade borgenären och den prioriterade gäldenären gemensamt har begärt inskrivning av panträtt i en viss egendom i syfte att säkra penningfordran. Vilken domstol som har territoriell behörighet att pröva ansökningar om att säkra en prioriterad borgenärs penningfordringar genom panträtt i den prioriterade gäldenärens egendom och rättigheter och åtgärder för att säkra betalningen av fordran regleras av bestämmelserna i OZ om territoriell behörighet för domstolar i verkställighetsförfaranden om indrivning av penningfordringar avseende enskilda typer av tillgångar som är föremål för verkställighet. Om parterna är överens om att det finns en fordran och om när den löper ut, samt om parterna är överens om att denna fordran ska säkras med hjälp av inskrivning av en panträtt, förs detta till domstolsprotokollet. Parternas undertecknade avtal har samma verkan som ett domstolsavgörande.

Notariell betalningssäkring av en penningfordran genom inskrivning av en panträtt grundat på ett avtal mellan parterna är möjlig grundat på ett avtal mellan en borgenär och en gäldenär som ingåtts i form av en notariehandling eller en privat handling vars innehåll har legaliserats, och som även innehåller gäldenärens samtycke till inskrivning av en panträtt i en viss egendom som tillhör honom eller henne.

Rättslig betalningssäkring genom överlåtelse av egendom och överlåtelse av rättigheter är möjlig grundat på en överenskommelse mellan parterna om att ett avtal mellan dem om överlåtelse (av en del av den prioriterade gäldenärens egendom till den prioriterade borgenären för att säkra en prioriterad borgenärs specifika penningfordran) eller överlåtelse av vissa av den prioriterade gäldenärens rättigheter (till den prioriterade borgenären av samma skäl) ska föras till protokollet från förhandlingen. Ytterligare fordringar kan också säkras. Parternas avtal har samma verkan som ett domstolsavgörande. Vilken domstol som har territoriell behörighet att pröva ansökningar om betalningssäkring av penningfordringar genom överlåtelse av egendom eller överlåtelse av rättigheter avgörs av lämplig tillämpning av de bestämmelser i OZ som reglerar en domstols territoriella behörighet i verkställighetsförfaranden när det gäller verkställighet av penningfordringar avseende enskilda typer av tillgångar som är föremål för verkställighet.

Notariell betalningssäkring genom överlåtelse av egendom och överlåtelse av rättigheter, dvs. överlåtelse av aktier, andelar eller ägarintresse kan grundas på ett avtal mellan en borgenär och en gäldenär, i form av en notariehandling eller privat handling vars innehåll har legaliserats. En notarius publicus tillstånd att vidta enskilda betalningssäkringsåtgärder fastställs i enlighet med de lokala bestämmelserna på den ort där notarius publicus har sitt säte.

Territoriell behörighet att pröva ansökningar om preliminär verkställighet och att genomföra sådan verkställighet tillkommer den domstol som skulle ha varit behörig att driva in fordran med stöd av en exekutionstitel. Betalningssäkring genom preliminär verkställighet beslutas och genomförs av domstolen. På grundval av en dom i ett tvistemål beslutar domstolen om preliminär verkställighet för att säkra en fordran som inte är en penningfordran och som inte kan säkras genom ett preliminärt införande i det offentliga registret. Domstolen fattar ett sådant beslut om borgenären visar att om verkställigheten skjuts upp tills domen vinner laga kraft riskerar det att det bli omöjligt eller väsentligt svårare att verkställa beslutet samt om borgenären ställer säkerhet för den skada som gäldenären kan tänkas lida på grund av ett sådant uppskjutande.

Territoriell behörighet att pröva ansökningar om betalningssäkring genom preliminära åtgärder och att genomföra sådana åtgärder tillkommer den domstol som skulle ha varit behörig att driva in fordran med stöd av en exekutionstitel i enlighet med vilken beslutet om betalningssäkringen fattades. Huruvida domstolen får besluta om preliminära åtgärder avgörs av huruvida den prioriterade borgenären visar att det finns en trolig risk att det utan dessa åtgärder skulle vara omöjligt eller väsentligt svårare att driva in fordran. I vissa mål kan domstolen ställa som villkor för den preliminära åtgärden att det har ställts säkerhet för de skador som den prioriterade gäldenären skulle kunna lida till följd av beslutet om åtgärden. Ett motiverat beslut om en preliminär åtgärd måste innehålla en uppgift om värdet på den fordran som ska säkras, inbegripet ränta och utgifter, den åtgärd som ska användas för att säkra fordran och hur länge beslutet ska gälla (högst 15 dagar efter att verkställighetsvillkoren har uppfyllts).

Innan en rättsprocess eller något annat rättsligt förfarande inleds beträffande en fordran som har säkrats ligger den territoriella behörigheten att pröva ansökningar om interimistiska åtgärder hos den domstol som annars hade varit behörig att pröva ansökningar om verkställighet. Territoriell behörighet att genomföra interimistiska åtgärder ligger hos den domstol som annars hade varit behörig att driva in fordran. Efter att ett förfarande inletts ligger behörigheten att pröva ansökningar om betalningssäkring genom interimistiska åtgärder hos den domstol vid vilken förfarandet inleddes. Om det av omständigheterna i ett enskilt fall är motiverat kan en ansökan även inges till den domstol som har territoriell behörighet att driva in fordran. Den domstol som hade haft behörighet att pröva en ansökan om verkställighet med stöd av en exekutionstitel i ett administrativt förfarande ska även ha rätt att pröva ansökningar om interimistiska åtgärder efter att ett sådant förfarande har avslutats. Beslut om interimistiska åtgärder fattas av domstolen på grundval av en ansökan som inges före eller under det rättsliga eller administrativa förfarandet och efter att verkställigheten har genomförts. Beslut om interimistiska åtgärder har samma verkan som en exekutionstitel. Typen av interimistisk åtgärd beror på huruvida den interimistiska åtgärden säkrar en penningfordran eller en fordran som inte är en penningfordran. Beroende på omständigheterna i det enskilda fallet kan domstolen vid behov besluta om flera interimistiska åtgärder.

Inteckningar, rättigheter eller förbud beträffande lös egendom, aktier, andelar eller ägarintressen förs på grundval av ett domstolsavgörande, dvs. en notariehandling eller en privat handling vars innehåll har legaliserats, in i finansmyndighetens register över borgenärers fordringar som omfattas av rättslig och notariell betalningssäkring (panträttsregistret) (Upisnik založnih prava). Detta är en unik databas över inteckningar, rättigheter och förbud, medan inskrivning av panträtter eller ändring av äganderätten till fast egendom registreras i fastighetsregistret.

2.2 Huvudförutsättningar

Vid beslut om betalningssäkring genom obligatorisk inskrivning av panträtt i fastighet fattar domstolen beslut om en ansökan om att säkra en penningfordran med stöd av en exekutionstitel i enlighet med vilken beslutet om penningfordran fattades. Det finns inte några särskilda krav för att besluta om betalningssäkring, och domstolen beslutar, grundat på ansökan, om betalningssäkring och skriver in en panträtt för den prioriterade borgenären i den fastighet som är inskriven i fastighetsregistret, samt anger huruvida fordran kan drivas in. Om den prioriterade gäldenären inte står som ägare till fastigheten i fastighetsregistret ska den prioriterade borgenären, tillsammans med ansökan, inge en handling som gör att den prioriterade gäldenärens äganderätt kan skrivas in.

Den prioriterade borgenären och den prioriterade gäldenären får, för att säkra en prioriterad borgenärs penningfordran genom panträtt i viss egendom som ställts som säkerhet, i samförstånd begära att domstolen ska besluta om och genomföra, till förmån för den prioriterade borgenären, inskrivningen av en panträtt i den prioriterade gäldenärens fastighet, lös egendom, penningfordran och andra av den prioriterade gäldenärens egendomar och rättigheter. Ett sådant avtal kan även ingås i form av en notariehandling eller en privat handling. Detta inbegriper en gäldenärs förklaring om att en panträtt kan ställas som säkerhet för viss egendom som tillhör denne.

Den undertecknade rättsliga handlingen, dvs. en notariehandling eller en privat handling vars innehåll har legaliserats, har även verkan som ett domstolsavgörande mot den person som har samtyckt till att en panträtt ställs som säkerhet för dennes egendom eller rättighet, och som på grundval av dessa handlingar direkt föreslår indrivning av den prioriterade fordran för vilken en panträtt ställts som säkerhet.

Parterna kan tillsammans be domstolen att hålla en förhandling och att till protokollet från denna förhandling föra deras förklaring om att vissa delar av den prioriterade gäldenärens egendom ska överlåtas på den prioriterade borgenären för att säkra en prioriterad borgenärs penningfordran, eller om att vissa av den prioriterade gäldenärens rättigheter i samma syfte ska överlåtas på den prioriterade borgenären. Ytterligare fordringar kan också säkras. Ett sådant avtal kan ingås genom att underteckna en notariehandling eller en privat handling vars innehåll har legaliserats. Avtalet bör innehålla en bestämmelse om när den säkrade fordran förfaller, samt hur detta ska fastställas. Den prioriterade gäldenären kan också vara en person som inte omfattas av den fordran som den prioriterade borgenären försöker säkra, dvs. en tredje part som samtycker till att denna typ av fordran säkras. Avtalet kan även gälla betalningssäkring av fordringar som inte är penningfordringar. I så fall måste emellertid fordrans penningvärde anges i avtalet. Fordran ska ha fastställts eller gå att fastställa. I ett avtal kan det även läggas till att den prioriterade gäldenären ger sitt samtycke till att den prioriterade borgenären, enligt protokollet, direkt efter att den prioriterade fordran har förfallit söker verkställighet av beslutet att överlämna den egendom som ställts som säkerhet. Det protokoll som innehåller en sådan förklaring utgör en exekutionstitel. När en fastighet som är inskriven i fastighetsregistret överlåts på borgenären genom ett sådant avtal, bör avtalet innehålla den prioriterade gäldenärens samtyckesförklaring om att överlåtelsen kan verkställas direkt i fastighetsregistret på grundval av avtalet och att inskrivningen i fastighetsregistret överlåter fastigheten på den prioriterade borgenären, tillsammans med en anteckning om att överlåtelsen har genomförts för att säkra en viss prioriterad borgenärs fordran. Om inte annat föreskrivs får den prioriterade gäldenären fortsätta att använda den egendom som överlåtits på den prioriterade borgenären, dvs. utöva den rättighet som överlåtits på den prioriterade borgenären, medan den prioriterade borgenären får sälja fastigheten eller den rättighet som överlåtits på honom eller henne när fordran förfaller till betalning, eller inteckna fastigheten.

Beslut om betalningssäkring genom preliminära åtgärder får fattas för att säkra penningfordringar som grundas på ett beslut från en domstol eller förvaltningsmyndighet som ännu inte vunnit laga kraft. Ett sådant beslut kan grundas på en uppgörelse som gjorts vid en domstol eller förvaltningsmyndighet, om den fordran som fastställs i uppgörelsen ännu inte har förfallit till betalning, eller grundat på ett notariebeslut eller en notariehandling, om den fordran som har fastställts i den aktuella handlingen ännu inte har förfallit till betalning. På grundval av dessa handlingar ska domstolen besluta om en preliminär åtgärd om den prioriterade borgenären visar att realiseringen av fordran troligen skulle vara omöjlig eller väsentligt svårare utan betalningssäkringen. En sådan risk anses föreligga om beslutet om en preliminär åtgärd har föreslagits på grundval av ett betalningsföreläggande eller en exekutionstitel som grundas på en officiell handling som utfärdats i enlighet med en offentlig handling eller en handling som legaliserats av en notarius publicus, en växel eller check mot vilken en invändning har gjorts i tid, en dom i ett brottmål beträffande en förmögenhetsrättslig fordran som kan bli föremål för en ny prövning, ett beslut som måste verkställas utomlands, en överklagad dom som grundas på ett medgivande, en uppgörelse som har bestridits på det sätt som föreskrivs i lag, ett notariebeslut eller en notariehandling, om den fordran som fastställts däri ännu inte har förfallit till betalning, som har bestridits på det sätt som föreskrivs i lag. Domstolen ska avslå ansökan om betalningssäkring genom en preliminär åtgärd, dvs. upphäva en viss preliminär åtgärd och avbryta förfarandet, om den prioriterade gäldenären kan visa att det sannolikt inte föreligger någon risk eller att risken har upphört.

Betalningssäkring genom en interimistisk åtgärd kan föreslås före eller under ett rättsligt eller administrativt förfarande samt efter att detta förfarande har avslutats och fram till att fordran har drivits in. I en ansökan om interimistiska åtgärder måste en prioriterad borgenär uppge exakt vilken fordran han eller hon vill säkra, fastställa vilken typ av åtgärd som begärs och dess varaktighet och vid behov med vilka medel den interimistiska åtgärden tvångsvis ska verkställas samt föremålet för säkerheten. Ansökan måste innehålla uppgifter om vilka faktiska omständigheter som ligger till grund för begäran om en interimistisk åtgärd och bevis som styrker dessa uppgifter. Den prioriterade borgenären är skyldig att i förekommande fall bifoga denna bevisning till ansökan. Beslut om en interimistisk åtgärd kan fattas för att säkra fordringar som inte förfallit tillbetalning och fordringar med villkor. Ett sådant beslut får inte fattas om villkoren för ett beslut om en preliminär åtgärd för att säkra betalning av en fordran är uppfyllda. Beslut om en interimistisk åtgärd för att säkra en penningfordran kan fattas om den prioriterade borgenären visar att det är troligt att en fordran finns och att det utan en sådan åtgärd föreligger en risk för att den prioriterade gäldenären skulle förhindra eller göra det väsentligt svårare att driva in fordran genom att överlåta, gömma undan eller på annat sätt avyttra sin egendom. En prioriterad borgenär behöver inte styrka att det föreligger en sådan risk om vederbörande visar att det är troligt att den prioriterade gäldenären endast skulle lida begränsad skada av den föreslagna åtgärden och risken anses styrkt om fordran ska verkställas i utlandet. Det kan fattas beslut om en interimistisk åtgärd för att säkra en fordran som inte är en penningfordran om den prioriterade borgenären visar att vederbörandes fordran sannolikt kan drivas in, och om denne visar att det finns en risk att den prioriterade gäldenären, om åtgärden inte vidtas, skulle förhindra eller göra det väsentligt svårare att driva in fordran, framför allt genom att ändra den nuvarande situationen, eller om borgenären visar att åtgärden sannolikt är nödvändig för att förhindra våld eller irreparabel skada. En prioriterad borgenär behöver dessutom inte styrka att det föreligger en sådan risk om vederbörande visar att den prioriterade gäldenären endast skulle lida en obetydlig skada av den föreslagna åtgärden och risken anses styrkt om fordran ska drivas in i utlandet. Domstolen kan besluta om en interimistisk åtgärd på begäran av den prioriterade borgenären även när denne inte har visat att det sannolikt föreligger en fordran och en risk, om denne tidigare, inom en tidsfrist som fastställts av domstolen, har ställt säkerhet för den skada som den prioriterade gäldenären skulle kunna lida till följd av beslutet om och genomförandet av den interimistiska åtgärden. Om den prioriterade borgenären inte ställer säkerhet inom den fastställda tidsfristen ska domstolen avslå ansökan om betalningssäkring. Domstolen kan, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet, vid behov besluta om flera interimistiska åtgärder. Om det i ett visst fall är möjligt att besluta om flera interimistiska åtgärder ska domstolen besluta om den åtgärd som är bäst lämpad för att uppfylla syftet med betalningssäkringen (och om alla är lika lämpliga ska domstolen besluta om den åtgärd som är minst betungande för den prioriterade gäldenären).

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

All egendom som ägs av eller alla rättigheter som tillkommer den prioriterade gäldenären kan bli föremål för säkerhetsåtgärder och interimistiska åtgärder, dvs. fast egendom, lös egendom, penningfordringar, pensioner, invaliditetsförmåner, banktillgodohavanden och andra egendomsrättigheter så länge dessa inte i lag är undantagna från indrivning eller det inte finns någon begränsad rätt att driva in egendom (t.ex. varor som inte är i omlopp, jordbruksmark och jordbrukares fastigheter som behövs för den egna försörjningen och för att försörja de närmaste familjemedlemmarna och andra personer för vilka gäldenären har försörjningsplikt, etc.).

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Fast egendom säkras genom inskrivning av en panträtt (frivillig eller obligatorisk, rättslig eller notariell) i det fastighetsregister där fastigheten är inskriven.

Med hjälp av rättslig eller notariell betalningssäkring i form av överlåtelse av egendom eller överlåtelse av rättigheter blir den prioriterade borgenären innehavare av egendomen eller rättigheten genom inskrivning i de lagstadgade offentliga böckerna eller registren. Den prioriterade borgenären och den prioriterade gäldenären får, för att säkra en prioriterad borgenärs penningfordran genom inskrivning av en panträtt i viss egendom som ställts som säkerhet, i samförstånd begära att domstolen till förmån för den prioriterade borgenären ska fatta besluta om att vidta någon av följande åtgärder:

1. Registrering av en panträtt i den prioriterade gäldenärens fastighet.

2. Deponering av ett avtal mellan parterna om registrering av en panträtt som inte är inskriven i fastighetsregistret hos den domstol som ansvarar för fastighetsregistret.

3. Inskrivning av en panträtt i den prioriterade gäldenärens lösa egendom.

4. Inskrivning av en panträtt i den prioriterade gäldenärens penningfordran.

5. Inskrivning av en panträtt i den prioriterade gäldenärens inkomst grundat på ett anställningsavtal eller tjänst.

6. Inskrivning av en panträtt i en del av den prioriterade gäldenärens pension, invaliditetsförmåner eller kompensation för förlorad arbetsförtjänst.

7. Inskrivning av en panträtt i den prioriterade gäldenärens banktillgodohavanden.

8. Inskrivning av en panträtt i en fordran om att överlämna eller leverera lös egendom eller lämna fast egendom.

9. Inskrivning av en panträtt i andra äganderättigheter eller sakrätter.

10. Inskrivning av en panträtt i aktiebevis och andra värdepapper och säkerställande av att de förvaras på ett tryggt sätt.

11. Inskrivning av en panträtt i aktier för vilka aktiebevis inte har utfärdats och i andelar och ägarintressen i företag.

12. Inskrivning av värdepapper som förvaras hos förvaringsinstitutet (Depozitno društvo).

Betalningssäkring genom preliminär verkställighet: För att ställa säkerhet för indrivning av en fordran som inte är en penningfordran som inte kan säkras genom en konventionell registrering i ett offentligt register får domstolen, grundat på en dom i ett tvistemål, förordna om preliminär verkställighet.

Betalningssäkring genom preliminära åtgärder: Domstolen kan besluta om följande preliminära åtgärder:

1. Registrering av en panträtt i den prioriterade gäldenärens fastighet eller i en sakrätt avseende fast egendom.

2. Deponering av ett avtal mellan parterna om registrering av en panträtt som inte är inskriven i fastighetsregistret hos den domstol som ansvarar för fastighetsregistret.

3. Inskrivning av en panträtt i den prioriterade gäldenärens lösa egendom.

4. Inskrivning av en panträtt i den prioriterade gäldenärens penningfordran.

5. Inskrivning av en panträtt i den prioriterade gäldenärens inkomst grundat på ett anställningsavtal eller tjänst.

6. Inskrivning av en panträtt i en del av den prioriterade gäldenärens pension, invaliditetsförmåner eller kompensation för förlorad arbetsförtjänst.

7. Inskrivning av en panträtt i den prioriterade gäldenärens banktillgodohavanden.

8. Inskrivning av en panträtt i en fordran om att överlämna eller leverera lös egendom eller lämna fast egendom.

9. Inskrivning av en panträtt i andra äganderättigheter eller sakrätter.

10. Inskrivning av en panträtt i aktiebevis och andra värdepapper och säkerställande av att de förvaras på ett tryggt sätt.

11. Inskrivning av en panträtt i aktier för vilka aktiebevis inte har utfärdats och i andelar och ägarintressen i företag.

12. Inskrivning av värdepapper som förvaras hos förvaringsinstitutet (Depozitno društvo).

13. Förbud för en bank att betala ut ett belopp från en prioriterad gäldenärs eller tredje parts konto som är föremål för en preliminär åtgärd.

En prioriterad borgenär kan få panträtt i den egendom som ställts som säkerhet grundat på en preliminär åtgärd. Om ett betalningsförbud har utfärdats beträffande en viss del den prioriterade gäldenärens banktillgodohavanden kan de aktuella beloppen inte överföras från kontot under förbudstiden, förutom för att betala den prioriterade fordran.

Interimistiska åtgärder

– För att säkra en penningfordran kan det beslutas att alla åtgärder som uppfyller det syftet ska vidtas. Framför allt kan följande åtgärder vidtas:

1. Förbud för den prioriterade gäldenären att överlåta eller belåna lös egendom, att beslagta dessa föremål och anförtro dem åt en prioriterad borgenär eller tredje part för förvaring.

2. Beslagtagande och deponering av kontanter, värdepapper och liknande hos en domstol eller notarius publicus.

3. Förbud att överlåta eller belåna fast egendom eller sakrätter som är registrerade i den fasta egendomen till förmån för gäldenären, med en anteckning om detta förbud i fastighetsregistret.

4. Förbud för den prioriterade gäldenärens gäldenär att frivilligt fullgöra sin förpliktelse gentemot den prioriterade gäldenären och förbud för den prioriterade gäldenären att komma i åtnjutande av fullgörandet av denna förpliktelse, dvs. att undanröja sina fordringar.

5. Beslut om att en bank ska åläggas att inte att betala ut det belopp som är föremål för den interimistiska åtgärden från en prioriterad gäldenärs konto till den prioriterade gäldenären eller en tredje part på gäldenärens begäran.

– För att säkra en fordran som inte är en penningfordran kan det beslutas att alla åtgärder som uppfyller det syftet ska vidtas. Framför allt kan följande åtgärder vidtas:

1. Förbud mot att överlåta eller belåna lös egendom som omfattas av fordran, att beslagta sådan egendom och att anförtro den åt den prioriterade borgenären eller tredje part för förvaring.

2. Förbud mot att överlåta eller belåna aktier, andelar eller ägarintressen som omfattas av fordran, med en anteckning om förbudet i aktieregistret, och vid behov i domstolsprotokollet, förbud mot utövandet av rättigheter grundat på sådana aktier eller aktieandelar, mot att låta en tredje part förvalta aktier, andelar eller ägarintressen och mot att inrätta en interimistisk styrelse i ett företag.

3. Förbud mot att överlåta eller belåna andra rättigheter som omfattas av fordran och låta en tredje part förvalta dessa rättigheter.

4. Förbud mot att överlåta eller belåna fast egendom som omfattas av fordran eller sakrätter som är registrerade i den fasta egendomen som omfattas av fordran, med en anteckning om detta förbud i fastighetsregistret, och mot att beslagta den fasta egendomen och anförtro denna åt den prioriterade borgenären eller tredje part för förvaring.

5. Förbud för en gäldenär till den prioriterade gäldenären att överlämna egendom, överföra en rättighet eller fullgöra någon annan icke-ekonomisk förpliktelse som är föremål för fordran till den prioriterade gäldenären.

6. Förbud för den prioriterade gäldenären att vidta några åtgärder som kan skada den prioriterade borgenären och förbjuda alla ändringar av den egendom som är föremål för fordran.

7. Beslut om att den prioriterade gäldenären ska åläggas att vidta vissa åtgärder för att bevara lös eller fast egendom eller bevara egendomens nuvarande skick.

8. Beslut om att den prioriterade borgenären ska tillåtas behålla den del av den prioriterade gäldenärens egendom som är i borgenärens besittning, och som är föremål för fordran, tills tvisten har avgjorts.

9. Beslut om att den prioriterade borgenären själv eller via ombud ska tillåtas att vidta vissa åtgärder eller erhålla viss egendom, i synnerhet för att återställa en tidigare situation.

10. Beslut om att tillfälligt låta den anställde återvända till arbetet eller att betala ersättning under en arbetsrättslig tvist, om detta behövs för att vederbörande ska kunna försörja sig själv och de personer för vilka han eller hon har en lagstadgad försörjningsplikt.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

En rättslig eller notariell betalningssäkring genom panträtt eller överföring av äganderätten till egendom och överföring av rättigheter är i regel giltig tills förfarandet slutförts.

Ett avgörande som förordnar att en preliminär åtgärd ska vidtas måste innehålla en uppgift om värdet på den fordran som ska säkras, inbegripet ränta och utgifter, den åtgärd som ska användas för att säkra fordran och hur länge åtgärden ska pågå. En preliminär åtgärd får pågå i högst 15 dagar efter det att villkoren för verkställighet har uppfyllts. Om denna tidsfrist löper ut innan det beslut som ligger till grund för den preliminära åtgärden blir verkställbart ska domstolen förlänga tidsfristen, förutsatt att de villkor som åtgärden grundades på inte har ändrats. För att domstolen ska fatta ett sådant beslut om förlängning måste den prioriterade borgenären föreslå detta för domstolen innan den period för vilken den preliminära åtgärden har förordnats löper ut.

I avgörandet om en preliminär åtgärd definieras även hur länge åtgärden ska pågå. Om åtgärden förordnas innan en talan väckts eller något annat förfarande inletts definieras även den tidsfrist inom vilken den prioriterade borgenären måste väcka talan, dvs. ansöka om att inleda ett annat förfarande, för att motivera åtgärden. På den prioriterade borgenärens förslag förlänger domstolen åtgärdens varaktighet, förutsatt att de omständigheter som låg till grund för åtgärden inte har ändrats.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Ett avgörande som meddelats i första instans får överklagas inom åtta dagar från det att avgörandet meddelades, om inte annat föreskrivs i OZ. I regel har ett överklagande inte suspensiv verkan och skjuter inte upp ett avgörandes verkställbarhet. Överklaganden avgörs av en appellationsdomstol.

Ett överklagande av ett avgörande om en ansökan om en interimistisk åtgärd skickas inte till motparten för att ge denne möjlighet att inkomma med en svarsskrivelse, och appellationsdomstolen meddelar sitt avgörande angående överklagandet inom trettio dagar från det att det ingavs.

Det finns inget rättsmedel mot en notariehandling eller en privat handling vars innehåll har legaliserats. En gäldenär får emellertid inkomma med invändningar mot en notariell betalningssäkring i en särskild rättsprocess där vederbörande bestrider avtalen. Tredje parter kan inkomma med invändningar mot en notariell betalningssäkring i ett domstolsförfarande i enlighet med de regler som gäller för invändningar mot rättsliga betalningssäkringar.

I ett förfarande om betalningssäkring är det endast tillåtet med förnyad prövning om den dom som meddelats i andra instans är beroende av att en lösning hittas på en materiell eller processuell fråga som är viktig för att säkerställa en enhetlig tillämpning av lagstiftningen och alla parters likhet inför lagen, i enlighet med processlagstiftningen. Det är inte tillåtet att hålla en ny rättegång, och den tidigare situationen får endast återställas om man har missat tidsfristen för att överklaga eller inkomma med invändningar.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 26/09/2018

Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder - Italien

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på italienska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.


1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

Säkerhetsåtgärder kan delas in i två typer, varav den ena är faktiska säkerhetsåtgärder, t.ex. beslag, och den andra interimistiska åtgärder av den typ som är vanliga inom familjerätten. Därutöver finns det åtgärder med atypiskt innehåll, dvs. brådskande åtgärder (artikel 700 i civilprocesslagen) vilkas innehåll beslutas av domstolen från fall till med tanke på de säkerhetsbehov som föreligger.

Gemensamt för säkerhetsåtgärderna är i princip att de beslutas genom förenklade och påskyndade förfaranden, att de är av provisorisk art och att de har ett samband med en tvist. Detta samband är dock inte en absolut nödvändighet; sedan 2005 finns det en möjlighet att i vissa specifika fall besluta om interimistiska åtgärder utan att detta åtföljs av ett domstolsavgörande i huvudmålet. I sådana fall blir säkerhetsåtgärden i praktiken ett självständigt och permanent skyddsinstrument, trots att den inte överensstämmer med beslut i något huvudmål.

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

För att en säkerhetsåtgärd ska kunna beviljas måste två villkor vara uppfyllda:

A) periculum in mora, (fara i dröjsmål) det vill säga att det ska finnas en välgrundad oro för att det dröjsmål som blir resultatet om avgörandet i huvudmålet inväntas skulle kunna leda till en irreparabel skada på den rätt som säkerhetsåtgärden är avsedd att skydda.

B) fumus boni juris, det vill säga att det i ett första skede verkar befogat att bevilja åtgärden.

2.1 Förfarandet

Ansökan om säkerhetsåtgärd lämnas till behörig domstol, normalt den domstol som handlägger eller kommer att handlägga huvudmålet. Efter en mindre undersökning där båda parter hörs beslutar domstolen om säkerhetsåtgärden. Beslut om säkerhetsåtgärd kan också fattas utan hörande av motparten (inaudita altera parte) i fall där ett sådant hörande skulle kunna vara till skada för genomförandet av åtgärden.

2.2 Huvudförutsättningar

Som nämnts ovan måste följande två villkor vara uppfyllda för att en säkerhetsåtgärd ska kunna beviljas:  periculum in mora och fumus boni juris.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

Det rör sig om tillfälliga åtgärder i väntan på det definitiva beslutet i huvudmålet. Så är det alltid i fråga om faktiska säkerhetsgärder som bara är giltiga så länge det finns ett pågående huvudmål. I fråga om interimistiska åtgärder gäller detta dock bara delvis, eftersom de interimistiska åtgärderna behåller sin giltighet oberoende av om något huvudmål pågår, även om åtgärderna inte har samma kraft som en dom i huvudmålet.

Säkerhetsåtgärdernas innebörd varierar med den fara de syftar till att undvika. Vid kvarstad är det exempelvis en gäldenärs tillgångar som är föremål för åtgärden. Vid beslut om att en anställd som sagts upp utan saklig grund ska återanställas rör det sig i stället om en skyldighet att utföra en viss handling.

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

Lös eller fast egendom, men även immateriella tillgångar och verk som skyddas av upphovsrätten kan bli föremål för säkerhetsåtgärder.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Faktiska säkerhetsåtgärder syftar till att bevara den rättsliga och faktiska situation som råder när ansökan om säkerhetsåtgärd lämnas in, för att undvika att rättighetshavaren lider skada under den tid det tar att komma till beslut i huvudmålet. Interimistiska åtgärder syftar däremot till att föregripa följderna av beslut som kommer att fattas definitivt först i och med domen i huvudmålet.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

Säkerhetsåtgärderna förblir giltiga tills ett avgörande fällts i det huvudmål som de hänför sig till. Man säger då att åtgärderna ”absorberas” av avgörandet. Faktiska säkerhetsåtgärder som kräver att talan väcks i ett huvudmål (t.ex. godkännande av beslag av egendom enligt artikel 670 i civilprocesslagen, eller av kvarstad enligt artikel 671 i samma lag), förlorar sin giltighet även om förfarandet i huvudmålet inte inleds eller slutförs inom de tidsfrister som lagen eller domstolen föreskriver eller om en säkerhet som utgjorde en förutsättning för rättegångens genomförande inte har ställts. Interimistiska åtgärder, inklusive atypiska interimistiska åtgärder (vidtagna i enlighet med artikel 700 i civilprocesslagen), förblir, trots att de inte kan vinna laga kraft, giltiga även om inget förfarande inleds i huvudmålet eller om ett sådant förfarande skulle avbrytas.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Såväl godkännanden som avslag av ansökningar om säkerhetsåtgärder kan överklagas (artikel 669l). Överklagandet kan grunda sig på fel i det ursprungliga beslutet eller på nya omständigheter och bevis som framkommit efter det att ansökan om säkerhetsåtgärd lämnats in.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 09/01/2018

Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder - Litauen


1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

I artikel 145 i civilprocesslagen (Civilinio proceso kodeksas) fastställs olika typer av interimistiska åtgärder. Interimistiska åtgärder kan vara följande:

  1. Utmätning av svarandens fasta egendom.
  2. Registrering av ett förbud mot överlåtelse av en äganderätt i ett offentligt register.
  3. Utmätning av lösegendom, pengar eller egendomsrätter som ägs av svaranden och innehas av svaranden eller tredje personer.
  4. Kvarstad på egendom som ägs av svaranden.
  5. Utnämning av en förvaltare för svarandens egendom.
  6. Ett förbud som hindrar svaranden att delta i vissa transaktioner eller vidta vissa åtgärder.
  7. Ett förbud som hindrar andra personer att överlåta egendom till svaranden eller fullgöra andra skyldigheter.
  8. I undantagsfall, ett förbud som hindrar svaranden att lämna sin fasta bostad och/eller ett förbud som hindrar att ett barn förs bort från sin fasta bostad utan domstolens godkännande.
  9. Inställande av realiseringen av tillgångar om ett yrkande har framställts om att utmätningen av sådana tillgångar ska avbrytas.
  10. Uppskov med verkställighet av återvinning.
  11. Tillerkännande av tillfälligt underhåll eller införande av tillfälliga tvångsmedel.
  12. Ett föreläggande om att vidta åtgärder för att förhindra skador eller se till att skadorna inte ökar.
  13. Andra åtgärder som föreskrivs i lag eller förordnas av domstolen, utan vilka efterlevnaden av domstolens beslut kan försvåras eller omöjliggöras.

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

På begäran av de personer som berörs av målet eller andra berörda personer får domstolen ålägga interimistiska åtgärder om sådana personer tillhandahåller en trovärdig motivering för sitt anspråk och om avsaknaden av sådana åtgärder kan försvåra eller omöjliggöra efterlevnaden av domstolens beslut.

Domstolen kan endast tillämpa interimistiska åtgärder på eget initiativ om detta krävs för att skydda allmänintresset och om avsaknaden av sådana åtgärder skulle påverka en persons, ett samhälles eller statens rättigheter och legitima intressen negativt.

Interimistiska åtgärder får tillämpas både i avsaknad av en talan och i vilket skede som helst av civilprocessen.

2.1 Förfarandet

Yrkanden i samband med interimistiska åtgärder prövas av en distriktsdomstol eller, i de fall som anges i Länken öppnas i ett nytt fönsterlagen om kommersiella skiljeförfaranden (Komercinio arbitražo įstatymas), av den regionala domstolen i Vilnius (Vilniaus apygardos teismas). Om begäran om interimistiska åtgärder anges i det framställda yrkandet fattas det endast beslut i frågan om interimistiska åtgärder efter att frågan om yrkandets tillåtlighet har avgjorts. Domstolen meddelar så fort som möjligt beslut om begäran om interimistiska åtgärder genom skriftlig handläggning, men senast tre arbetsdagar efter att begäran mottogs. Om domstolen bedömer det vara nödvändigt underrättas svaranden om prövningen av begäran om interimistiska åtgärder.

Personer som berörs av målet har rätt att framställa yrkanden om interimistiska åtgärder till appellationsdomstolen eller kassationsdomstolen där saken är anhängig efter sakliga hänsyn.

Domstolen får utfärda interimistiska åtgärder på grundval av en skriftlig motiverad begäran om interimistiska åtgärder från den berörda personen före den dag talan väcks i domstolen. I denna begäran ska sökanden ange skälen till att talan inte lämnades in tillsammans med nämnda begäran, lägga fram bevis på att sökandens intressen är i fara och betala en deposition som uppgår till halva domstolsavgiften för en begäran om interimistiska åtgärder, dvs. 100 litauiska litas. En deposition på 1 000 litauiska litas ska betalas vid yrkanden om interimistiska åtgärder avseende mål som är anhängiga i nationella eller utländska skiljedomstolar eller i utländska domstolar. Domstolen kan sänka depositionsbeloppet om sökanden befinner sig i en svår ekonomisk situation. Förutsättningen är att sökanden har lämnat in en motiverad begäran för detta ändamål tillsammans med bevis. Vid åläggande av interimistiska åtgärder fastställer domstolen en tidsfrist för väckande av talan. Denna tidsfrist får inte överskrida 14 dagar. Om talan måste väckas vid en utländsk domstol eller skiljedomstol får tidsfristen inte överskrida 30 dagar. Om talan inte väcks inom den föreskrivna tidsfristen hävs de interimistiska åtgärderna. Om det är den berörda personens fel att talan inte har väckts återlämnas inte depositionen.

En begäran om interimistiska åtgärder ska lämnas in till samma domstol som ska pröva talan i enlighet med bestämmelserna om domstols behörighet. En begäran om interimistiska åtgärder som avser ett mål som är anhängigt i en utländsk domstol eller en utländsk eller nationell skiljedomstol ska inges till den regionala domstolen i Vilnius.

På motiverad begäran av de personer som berörs av målet eller andra berörda personer får domstolen ersätta en interimistisk åtgärd med en annan åtgärd. Domstolen måste underrätta de personer som berörs av målet eller de andra berörda personerna om sådana yrkanden, och de har rätt att invända mot dem.

Domstolen får besluta att inte ålägga interimistiska åtgärder om svaranden betalar det begärda beloppet till domstolens konto eller om borgen har tecknats för svaranden. Dessutom kan svaranden lämna sina tillgångar som säkerhet för sökanden.

2.2 Huvudförutsättningar

(se avsnitt 2)

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

Interimistiska åtgärder får tillämpas med avseende på fast egendom, lös egendom, pengar och egendomsrätter.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Interimistiska åtgärder är åtgärder utan vilka efterlevnaden av domstolens beslut kan försvåras eller omöjliggöras. I mål som rör tillfällig begränsning av äganderätten till gemensamt ägd egendom får utmätning endast åläggas på den del av egendomen som tillhör den person som är föremål för de interimistiska åtgärderna. Om personens andel av den gemensamma egendomen inte har fastställts får hela egendomen tas i anspråk tills denna andel har fastställts.

Vid utmätning av penningmedel på konton hos banker eller andra kreditinstitut får dessa medel endast användas för den verksamhet som anges i förordnandet.

Om utmätningen rör varor i fri omsättning, råmaterial, halvfabrikat eller färdiga produkter får egendomsinnehavaren endast ändra sådan egendoms sammansättning och form om det totala värdet inte minskar, såvida det inte föreskrivs något annat i förordnandet.

En person vars egendom har tagits i anspråk är ansvarig för alla överträdelser av de restriktioner som gäller från det att förordnandet om att ta egendomen i anspråk delges och, om delgivning är omöjlig, bland annat om förordnandet om interimistiska åtgärder antas i personens utevaro, från det att förordnandet förs in i registret över utmätningar.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

Om domstolen avslår yrkandet behålls eventuella tidigare interimistiska åtgärder tills domstolens dom träder i kraft. Frågan om att upphäva interimistiska åtgärder måste avgöras genom domstolens dom.

Om yrkandet bifalles gäller eventuella tidigare interimistiska åtgärder tills domstolens dom verkställs. Exekutionstjänstemannen som verkställer domstolens dom upplyser registratorn för respektive offentligt register om upphörandet av de interimistiska åtgärderna i det berörda målet.

Vid utmätning av lös egendom som inte kan registreras i ett fastighetsregister, eller om domstolen inte känner till värdet och karaktären på svarandens egendom på dagen för förordnandet, måste den person som begär interimistiska åtgärder ansöka hos exekutionstjänstemannen om att svarandens egendom ska lokaliseras och beskrivas. Om ingen sådan begäran lämnas in till exekutionstjänstemannen och detaljerna för den egendom som tagits i anspråk inte klargörs, gäller de interimistiska åtgärderna i 14 dagar från dagen för förordnandet. På begäran av de personer som berörs av målet eller andra berörda personer får interimistiska åtgärder upphävas genom ett förordnande av den domstol som prövar målet efter sakliga hänsyn.

Domstolen upphäver de interimistiska åtgärderna på eget initiativ om den person som begär interimistiska åtgärder inte väcker talan inom den tidsfrist som domstolen föreskriver. Ett förordnande i den riktningen är inte föremål för ett separat överklagande. Domstolen kan även upphäva interimistiska åtgärder på eget initiativ om detta krävs för att skydda allmänintresset och om brist på ett sådant upphävande skulle påverka en persons, samhällets eller statens rättigheter och legitima intressen negativt.

Om interimistiska åtgärder som åläggs av domstolen begränsar, utgör intrång i eller inskränker rättigheterna för personer som inte berörs av målet har sådana personer rätt att begära att den domstol som prövar målet efter sakliga hänsyn ska upphäva de interimistiska åtgärder som ålagts dem.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Alla förordnanden om interimistiska åtgärder som antas av en domstol i första instans i enlighet med tillämpligt förfarande får bestridas av de personer som berörs av målet genom ett separat överklagande till en högre domstol, med undantag för en rad fall som anges i civilprocesslagen. Personer som inte berörs av målet får endast inge ett separat överklagande av de förordnanden från domstolen i första instans som har avslagit deras krav på upphävande av de interimistiska åtgärder som ålagts dem. Ett separat överklagande leder inte till att förhandlingen skjuts upp.

Förordnanden om interimistiska åtgärder är inte föremål för kassationsöverklagande.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 05/01/2018

Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder - Luxemburg


1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

I Luxemburgs lagstiftning finns olika åtgärder som syftar till att skydda parternas rättigheter i väntan på att en rättegång avslutas och tvisten avgörs.

Exempel på åtgärder:

  • Åtgärder som beslutas av domstolen i parternas frånvaro. I detta fall får domstolen ta emot en ansökan från den part som önskar interimistiska åtgärder. Domstolen fattar därefter beslut på grundval av de upplysningar som inkommit från den ena parten.
  • Åtgärder som beslutas av domstolen i parternas närvaro. I detta fall meddelar domstolen sitt avgörande efter en offentlig förhandling (i vissa fall sker förhandlingen bakom stängda dörrar) där parterna kan lägga fram sina synpunkter. Kallelse till förhandlingen sker i stämningen (som delges av en stämningsman) eller i en kallelse från domstolskansliet beroende på vilket förfarande som föreskrivs i lagen.

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

I brådskande fall kan en behörig domstol besluta om ett interimistiskt förfarande för samtliga åtgärder som inte möter allvarliga invändningar eller som förekomsten av en tvist motiverar.

Domstolen kan även besluta om de svårigheter som rör verkställighet av egna beslut.

På samma sätt kan domstolen alltid besluta om de interimistiska säkerhetsåtgärder och återställandeåtgärder som behövs för att förhindra en omedelbar skada eller stoppa en uppenbar lagöverträdelse.

2.1 Förfarandet

Ansökan kan inges genom hänvisning till en audiens som hålls för detta ändamål på ordinarie dag och tidpunkt för interimistiska förfaranden.

Om ärendet fordrar skyndsamhet kan ordföranden, eller den domare som är ersättare, tillåta att ansökningar inges på angiven tid även på helgdagar eller normalt arbetsfria dagar, antingen vid en audiens eller genom att dörrarna hålls öppna på dennes hemvist.

I brådskande fall kan ordföranden för distriktsdomstolen, eller den domare som är ersättare, besluta om ett interimistiskt förfarande för samtliga åtgärder som inte möter allvarliga invändningar eller som förekomsten av en tvist motiverar.

Domstolen kan även besluta om svårigheter som rör verkställigheten av en dom eller exekutionstitel. När det interimistiska förfarandet gäller sådana svårigheter är den domstol behörig där verkställigheten äger rum. Ordföranden, eller den domare som är ersättare, kan alltid besluta om de interimistiska säkerhetsåtgärder och återställandeåtgärder som behövs för att förhindra en omedelbar skada eller stoppa en uppenbar lagöverträdelse. För att förhindra att bevis går förlorade kan domaren besluta om lämplig bevisupptagning, däribland hörande av vittnen.

Det finns en rad särskilda lagbestämmelser om användningen av interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder inom vissa områden (t.ex. hyreskontrakt, samägande och gemensamt ägande, arvsrätt och makars förmögenhetsförhållanden). Behörighetsreglerna framgår vanligtvis av de bestämmelser som reglerar rätten att besluta om en interimistisk åtgärd. Det finns ingen allmän behörighetsregel, men i princip är det ordföranden för den domstol som ska avgöra sakfrågan som tilldelas rätten att vidta interimistiska åtgärder.

Om inget särskilt förfarande har fastställts, ska den part som vill att en interimistisk åtgärd vidtas vända sig till den domstol som handlägger brådskande ärenden av detta slag. Beroende på tvistebelopp ska man antingen vända sig till fredsdomstolen (upp till 10 000 euro) eller till den domare som ansvarar för interimistiska förfaranden vid distriktsdomstolen. Dessa domare har allmän behörighet att vidta de säkerhetsåtgärder eller återställandeåtgärder som behövs för att förhindra en omedelbar skada eller stoppa en uppenbar lagöverträdelse.

Biträde av advokat är inte obligatoriskt.

2.2 Huvudförutsättningar

Domstolen utnyttjar dessa åtgärder beroende på om de av domstolen bedöms nödvändiga eller brådskande.

När en fordringsägare begär tillstånd att säkra tillgångar ska domstolen, på grundval av de handlingar och upplysningar som inkommit, pröva om fordran är principiellt berättigad.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

De interimistiska åtgärderna kan omfatta en persons lösa egendom i dess helhet. Vissa tillgångar som anses nödvändiga för det dagliga livet är dock undantagna.

Enligt luxemburgsk lagstiftning kan en persons löner och ersättningsinkomster (pensioner, räntor osv.) beläggas med kvarstad. Den del av inkomsterna som anses nödvändig för de dagliga utgifterna är dock undantagen.

Det går inte heller att belägga fast egendom med kvarstad. Utmätning av fastighet är bara möjlig på grundval av en dom som vunnit laga kraft.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

I de flesta ärenden är det domstolen själv som fastställer rättsverkningarna av den åtgärd som den beslutar om. Domstolen kan på så sätt tidsbegränsa verkningarna av beslutet eller välja att endast låta det omfatta vissa tillgångar eller handlingar.

När det gäller kvarstad som domstolen gett sitt tillstånd till efter ansökan av endast en av parterna föreskriver lagen tidsfrister för att lämna in en begäran om godkännande till domstolen. Om ingen sådan begäran har inkommit inom tidsfristen är kvarstaden automatiskt ogiltig.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

En intermistisk åtgärd innebär att lagen ger domstolen rätt att tillfälligt lösa en tvist mellan flera parter till dess att sakfrågan i ärendet har avgjorts.

Enligt EU:s domstol är säkerhetsåtgärder insatser som har till syfte att skydda de rättigheter som käranden har begärt att domstolen ska erkänna, utan att åtgärderna påverkar det faktiska och rättsliga läget.

Åtgärderna vidtas också för att förhindra att situationen förvärras.

Åtgärderna innebär i praktiken att en fordringsägare skyddas mot risken att inte få betalt. Det kan ske på två sätt: antingen fryser man den betalningsskyldiges tillgångar eller också får fordringsägaren en säkerhet i egendom, som gör att han kan få betalt när egendomen byter ägare.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

De åtgärder som beslutas av den domstol som ansvarar för interimistiska förfaranden i parternas närvaro kan överklagas. Överklagandet måste dock ske inom 15 dagar från delgivningen av beslutet.

De beslut som domstolen har fattat efter ansökan från endast en av parterna kan inte överklagas. En part som anser att beslutet har fattats på felaktiga grunder kan begära att den behöriga domstolen beslutar om en ny säkerhetsåtgärd som upphäver verkningarna av den åtgärd som vidtagits på grundval av upplysningarna från en enda part.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.legilux.lu/


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 03/05/2019

Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder - Malta


1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

Det finns följande typer av säkerhetsåtgärder:

  • Warrant of description (säkrar rätten till lös egendom och anger i detalj antalet föremål och deras kvalitet)
  • Warrant of seizure (för att beslagta egendom hos gäldenären)
  • Warrant of seizure of a commercial going concern (för att beslagta en kommersiell verksamhet)
  • Garnishee order (kvarstad)
  • Warrant of impediment of departure (för att hindra ett fartyg från att lämna hamn i syfte att säkerställa en skuld eller fordran som annars inte skulle kunna drivas in)
  • Warrant of arrest of sea vessels (för att beslagta fartyg)
  • Warrant of arrest of aircraft (för att beslagta flygplan)
  • Warrant of prohibitory injunction (för att förhindra att en person påbörjar eller fortsätter uppförandet av en byggnad eller utförandet av ett arbete)

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

Åtgärderna omfattas av kapitel 12 i Laws of Malta, artikel 829 och följande artiklar. Speciallagar kan också tillämpas vissa fall.

2.1 Förfarandet

Om du vill att en säkerhetsåtgärd ska utfärdas ska du lämna in en edsvuren ansökan där du redogör för ursprunget till och arten av det krav som ska säkras. Om det gäller ett krav som kan regleras genom betalning av ett penningbelopp ska beloppet anges i ansökan.

2.2 Huvudförutsättningar

Åtgärderna utfärdas av domstolen. En warrant of description eller en warrant of impediement of departure med hänvisning till motpartens ed kan inte utfärdas av Court of Magistrates på Malta eller Gozo i deras lägre instanser. Dessutom kan en warrant of seizure eller en garnishee order inte utfärdas mot regeringen för att säkra rättigheter eller krav. Warrants of seizure eller garnishee orders kan inte heller utfärdas för att säkra rättigheter eller krav när det gäller medlemmar av väpnade styrkor respektive ett fartyg som uteslutande arbetar för Maltas regering, om personerna i fråga är på Malta med en väpnad styrka eller ett fartyg som de tillhör. Det är inte möjligt att utfärda en warrant of impediment of departure för att säkra en rättighet eller ett krav mot en kapten, sjöman eller annan person som är anställd på ett fartyg som har fått tillstånd att avgå. Detsamma gäller för tekniker som oavsett grad är anställda på ångfartyg.

Man måste alltid hänvisa till artikel 829 och följande artiklar i kapitel 12 i Laws of Malta. Speciallagar kan också tillämpas vissa fall.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

Åtgärderna omfattar både lös och fast egendom. En warrant of seizure kan också utfärdas mot en kommersiell verksamhet. En warrant of precautionary arrest kan utfärdas med avseende på fartyg på över tio meter och flygplan.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Verkningarna varierar beroende på åtgärd, men i allmänhet kan varken lös eller fast egendom säljas eller överföras till en tredje part.

En warrant of description kan utfärdas för att säkra rätten till lösa föremål. För att käranden ska kunna tillvarata denna rätt kan det vara i dennes intresse att föremålen förblir på sin ursprungliga plats och i sitt ursprungliga skick. I en warrant of seizure of movable property beslagtar justitiesekreteraren det eller de föremål hos gäldenären som anges i ansökan. Syftet med en warrant of seizure mot en kommersiell verksamhet är att bevara verksamhetens samlade tillgångar, inklusive licenser och goodwill, och se till att de inte säljs helt eller delvis utan stannar kvar i verksamheten. Domstolen godtar dock inte en ansökan om att utfärda en säkerhetsåtgärd om det finns andra sätt att säkra det utestående beloppet. Syftet med en warrant of arrest of sea vessels and aircraft är att beslagta fartyg (på över tio meter) eller flygplan hos gäldenären och överlåta dem till behörig myndighet på den plats där fartyget eller flygplanet finns. Myndigheten får inte släppa fartyget eller flygplanet, tillåta gäldenären att avyttra hela eller delar av dem eller överlåta rättigheter till en tredje part. Syftet med en warrant of prohibitory injunction är att hindra en person att göra något som kan vara till skada för den person som har ansökt om säkerhetsåtgärden.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

Säkerhetsåtgärderna är giltiga i femton dagar efter att domstolens dom vunnit laga kraft eller till dess att åtgärderna upphävs av domstol eller dras tillbaka av den part som begärde dem.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Det går att inte att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd. Det är dock möjligt att utfärda motåtgärder. Den som fått en säkerhetsåtgärd utfärdad mot sig kan ansöka om en motåtgärd hos den utfärdande domstolen. Alternativt kan han eller hon, om talan har väckts, vända sig till den domstol som handlägger målet och ansöka om att säkerhetsåtgärden ska återkallas, helt eller delvis, av ett av följande skäl:

  • Säkerhetsåtgärden har upphört att gälla.
  • Ett av villkoren för att utfärda säkerhetsåtgärden är inte uppfyllt.
  • Det finns annan tillräcklig säkerhet för kravet från den person som har ansökt om säkerhetsåtgärden.
  • Det framgår att det angivna beloppet inte är styrkt eller överdrivet stort.
  • Domstolen anser att den säkerhet som finns är tillräcklig.
  • Det har visats att det under rådande omständigheter är orimligt att behålla säkerhetsåtgärden helt eller delvis, eller att hela åtgärden eller delar av den inte är längre är nödvändig eller berättigad.

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 22/03/2017

Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder - Nederländerna


1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

Vad finns det för olika former av åtgärder?

Det finns två former av åtgärder: interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder.

Interimistiska åtgärder vidtas innan en domstol avgör ett ärende i sak. I den dom som meddelas efter prövningen i sak kan domstolen sedan fastställa eller upphäva den interimistiska åtgärden.

Säkerhetsåtgärder vidtas för att se till att gäldenären fullgör sina skyldigheter. Med hjälp av sådana åtgärder kan fordringsägare skydda sig mot risken att inte få betalt för sina fordringar.

Domstolen kan besluta att interimistiska åtgärder eller säkerhetsåtgärder ska vidtas mot gäldenärens egendom. Fordringsägaren har enligt lag rätt att begära att vissa åtgärder vidtas före domen, eller till och med innan förfarandet inleds, för att trygga sådana rättigheter som endast kan utövas efter domen. Syftet är att undvika att gäldenären gör fordringsägarens regressrätt illusorisk, t.ex. genom att sälja, gömma undan, ge bort eller inteckna egendom (genom pantbrev eller hypotek).

1.1 Interimistiska åtgärder

Interimistiska åtgärder kan vidtas inom ramen för ett särskilt interimistiskt förfarande där sådana åtgärder efterfrågas eller i ett pågående förfarande där ärendet prövas i sak.

Särskilda regler gäller för interimistiska förelägganden i mål om äktenskapsskillnad.

1.2 Säkerhetsåtgärder

A. Kvarstad (conservatoir beslag)

Domstolen kan ge fordringsägaren tillåtelse att belägga gäldenärens egendom med kvarstad för att ta om hand egendomen fram till dess att fordringsägarens fordran har fastställts.

Det finns fyra former av kvarstad:

  1. Kvarstad för indrivning av fordringar (conservatoire verhaalsbeslagen). Egendom beläggs med kvarstad efter det att domstolen har beslutat att en penningfordran ska betalas.
  2. Kvarstad för överlämnande av lös egendom eller leverans av varor (conservatoir beslag tot afgifte van roerende zaken of levering van goederen). I detta fall meddelas ett beslut om kvarstad mot gäldenären för att trygga de rättigheter som tillkommer en person i egenskap av ägare eller mottagare av en leverans.
  3. Kvarstad före dom i äktenskapsmål (conservatoir maritaal beslag). Den make som har ansökt om äktenskapsskillnad, hemskillnad eller likvidation av makarnas egendomsgemenskap kan ansöka om denna form av kvarstad för att förhindra att egendom undanskaffas ur boet innan bouppdelningen.
  4. Kvarstad för bevissäkring (conservatoir bewijsbeslag). Syftet med denna form av kvarstad är att säkra bevis.

B. Beslut om att ta egendom i förvar

Denna åtgärd rör framför allt de fall där det finns en risk för att den egendom som har belagts med kvarstad undanskaffas. På borgenärens begäran beslutar domstolen att den egendom som har belagts eller ska beläggas med kvarstad ska överlämnas till en förvaltare av egendomen som utses av domstolen.

Ett beslut om att ta egendom i förvar kan även meddelas separat från ett beslut om kvarstad.

C. Tvångsförvaltning

Egendom som är föremål för en äganderättstvist kan av domstolen ställas under förvaltning. Exempel: Det pågår en tvist om rätten till ett företags varuleverans. Om företagets varor beläggs med kvarstad eller tas i förvar kan det bli svårt för företaget att fortsätta sin affärsverksamhet. Förvaltaren kan driva företaget så länge tvisten pågår.

D. Försegling och bouppteckning

Efter att ha inhämtat tillstånd från domaren i en underdistriktsavdelning (kantonrechter) kan egendom som ingår i ett dödsbo eller viss gemensamt ägd egendom förseglas av en notarie. Någon advokat krävs inte. Denna åtgärd tillgrips sällan. Den kan t.ex. begäras av arvingar, efterlevande make eller registrerad partner, testamentsexekutorer och personer med (begränsad) rätt till en del av den gemensamt ägda egendomen.

En begäran om att bryta förseglingen görs också till underdistriktsavdelningen.

På en begäran av bland annat någon av ovannämnda personer kan underdistriktsavdelningen besluta att en notarie ska göra en bouppteckning. Någon advokat krävs inte. Syftet med denna åtgärd är att avgöra storleken (och värdet) på dödsboet. Begäran om bouppteckning kan göras tillsammans med en begäran om försegling eller en begäran om att bryta en försegling. Bouppteckningen består av en kort beskrivning av dödsboets samtliga tillgångar och skulder och, på en parts begäran, en beräkning av värdet på den lösa egendomen. Om parterna inte kan komma överens om vilken auktoriserad värderingsman (eller vilka auktoriserade värderingsmän) som ska utses utser notarien värderingsmannen (eller värderingsmännen).

1.3 Provisorisk verkställighet

Vid behov kan domstolen i alla mål förklara att den dom som meddelats är provisoriskt verkställbar, om inte annat fastställs i lag eller målets natur gör detta omöjligt. Om det inte följer av lagstiftningen måste beslutet om provisorisk verkställighet begäras av käranden. Domstolen får inte meddela ett sådant beslut på eget initiativ.

En dom som förklarats provisorisk verkställbar får genast verkställas, även om en begäran om omprövning, ett överklagande eller ett kassationsöverklagande har ingetts mot beslutet om provisorisk verkställighet. Beslutet om provisorisk verkställighet får omfatta hela eller delar av domen. Domen kan även verkställas utan att ha förklarats provisoriskt verkställbar. I så fall avbryts dock verkställigheten om ett överklagande inges. Om en dom förklaras provisoriskt verkställbar kan verkställigheten fortsätta, eller till och med påbörjas, efter det att domen har överklagats.

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

A. Kvarstad

Beslut om kvarstad fattas av den distriktsdomstol som är behörig att pröva ansökningar om interimistiska åtgärder. Ansökan om kvarstad görs av en advokat. Domaren får i princip utgå från de yrkanden som görs gällande i ansökan. I princip hörs inte gäldenären. Domstolens beslut meddelas i regel samma dag. Vid en penningfordran fastställer domaren det belopp som kvarstaden beviljas för. Domaren får besluta att säkerhet ska ställas för den skada som kvarstaden kan ge upphov till.

Beslut om kvarstad meddelas genom ett verkställighetsbeslut som delges av ett exekutionsbiträde. Om en person som ansökt om kvarstad senare befinns skyldig till att ha ansökt om kvarstad på felaktiga grunder kan vederbörande åläggas att betala skadestånd.

Förfarandet för att ansöka om kvarstad ger upphov till kostnader, t.ex.: ansökningsavgift (Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.rechtspraak.nl/), advokatkostnader (Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.advocatenorde.nl/) och kostnader för exekutionsbiträdets arvode (Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.kbvg.nl/).

B. Beslut om att ta egendom i förvar

Beslut om att ta egendom i förvar fattas av den distriktsdomstol som prövar ansökningar om interimistiska åtgärder, på begäran av den part som ansöker om kvarstad. Den part som kvarstaden riktas mot och andra berörda parter hörs, om inte ett behov av skyndsamhet förhindrar detta. Beslutet kan inte överklagas. Domaren kan besluta att säkerhet ska ställas.

Den distriktsdomstol som prövar ansökningar om interimistiska åtgärder kan meddela ett beslut om att ta egendom i förvar separat från ett beslut om kvarstad.

Förfarandet för att ansöka om att egendom ska tas i förvar ger upphov till kostnader, t.ex.: ansökningsavgift (Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.rechtspraak.nl/), advokatkostnader (Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.advocatenorde.nl/) och kostnader för exekutionsbiträdets arvode (http://www.kbvg.nl/).

C. Tvångsförvaltning

På begäran av berörd part kan den distriktsdomstol som prövar ansökningar om interimistiska åtgärder besluta att ställa den omtvistade egendomen under förvaltning. Denna åtgärd är inte knuten till något beslut om kvarstad som eventuellt meddelats. Förvaltarens befogenheter begränsas inte av eventuell kvarstad som egendomen belagts med. Åtgärden kan omfatta alla typer av varor, lös och fast egendom och äganderätter. Förvaltningen syftar främst till att säkerställa att en oberoende tredje man kan fortsätta förvalta ett företags varor, t.ex. under en rättegång.

Förfarandet för att ansöka om tvångsförvaltning ger upphov till kostnader, t.ex.: ansökningsavgift (Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.rechtspraak.nl/), advokatkostnader (Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.advocatenorde.nl/) och förvaltarens lön (http://www.kbvg.nl/).

D. Interimistiska åtgärder

Interimistiska åtgärder kan vidtas helt oberoende av en prövning av ärendet i sak, och behöver inte följas av en sådan prövning.

Den distriktsdomstol som prövar ansökningar om interimistiska åtgärder är behörig att i förekommande fall bevilja interimistiska åtgärder i alla ärenden. Domaren vid underdistriktsavdelningen är också behörig i mål där ärendet ska prövas i sak. Utöver sedvanlig territoriell behörighet har den domstol i vars domkrets åtgärden ska vidtas extra behörighet. Alla former av beslut eller förbud som kan begäras under en prövning av ärendet i sak kan även begäras under ett interimistiskt förfarande. Under vissa villkor är penningfordringar tillåtna (se 2.2)

I mål som avgörs av domare som prövar ansökningar om interimistiska åtgärder måste käranden biträdas av advokat. Svaranden får biträdas av advokat. I mål som avgörs av en domare vid underdistriktsavdelningen behöver parterna inte biträdas av advokat. Förhandlingen är muntlig och informell. Ett avgörande meddelas i regel efter ett par veckor. Domstolen får på eget initiativ förklara att den interimistiska åtgärden är provisoriskt verkställbar. ”Interimistisk” betyder att avgörandet kan upphävas. Ett annat avgörande kan meddelas efter varje prövning av ett ärende i sak.

Detta förfarande ger upphov till följande kostnader: ansökningsavgift (Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.rechtspraak.nl/), kostnader för exekutionsbiträdets arvode (Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.kbvg.nl/) och, för käranden, advokatkostnader (Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.advocatenorde.nl/).

Interimistiska åtgärder kan även beviljas i mål där det pågår en prövning av ärendet i sak. Åtgärderna gäller i så fall så länge rättsprocessen pågår. Den interimistisk åtgärd som begärs måste ha anknytning till fordran i huvudförfarandet. Detta förfarande används sällan.

I mål om äktenskapsskillnad begärs interimistiska förelägganden för den tid förfarandet pågår och en viss tid därefter. Exempel på vad som kan omfattas av ett sådant föreläggande är det äktenskapliga hemmet, tillhörigheter avsedda för dagligt bruk, barnen och det underhåll som en part ska betala till den andra parten.

Dessa åtgärder begärs genom en särskild ansökan som kan inges före, under och till och med efter ett mål om äktenskapsskillnad och gäller fram till dess att de förlorar sin rättsverkan. Den muntliga förhandlingen måste ha inletts senast den tredje veckan efter det att ansökan ingavs och domaren meddelar sitt avgörande så snabbt som möjligt.

Detta förfarande ger upphov till följande kostnader: ansökningsavgift (Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.rechtspraak.nl/) och advokatkostnader (Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.advocatenorde.nl/).

E. Provisorisk verkställighet

I ett vanligt stämningsförfarande får domstolen, på kärandens begäran, förklara att hela eller en del av dess dom är provisoriskt verkställbar, om inte annat fastställs i lag eller följer av målets natur. Som villkor för provisorisk verkställighet kan domstolen besluta att säkerhet ska ställas. I interimistiska förfaranden kan domstolen även på eget initiativ avge en förklaring om provisorisk verkställighet. Samma sak gäller i ett förfarande som grundas på en stämningsansökan.

2.2 Huvudförutsättningar

A. Kvarstad

En ansökan om kvarstad måste innehålla följande uppgifter: vilken form av kvarstad som begärs och den rätt som sökanden åberopar och, vid en penningfordran, även fordrans (max)belopp. Beroende på vilken form av kvarstad som begärs måste det dessutom framgå huruvida oron för att egendomen kommer att skingras är välgrundad. Det finns inget krav på att det ska finnas ett behov av skyndsamhet.

B. Beslut om att ta egendom i förvar

Vid en begäran som inges av en person som ansöker om kvarstad krävs inte fara i dröjsmål (behov av skyndsamhet). Vid ett interimistiskt förfarande måste käranden emellertid ha ett behov av skyndsamhet. Oron för att egendomen kommer att skingras behöver inte underbyggas.

C. Tvångsförvaltning

Detta inbegriper interimistiska förfaranden. Käranden måste därför ha ett behov av skyndsamhet. Oron för att egendomen kommer att skingras behöver inte underbyggas.

D. Interimistiska åtgärder

I interimistiska förfaranden måste käranden ha behov av skyndsamhet, domstolen väga parternas intressen mot varandra och beslutet ge interimistiskt skydd. Kärandens behov av skyndsamhet behöver inte ha samband med omständigheter knutna till svaranden. Fordran kan vara bestridd eller gå att bestrida. Vid penningfordringar gäller hårdare krav för att bevilja en ansökan om interimistiska åtgärder. Kärandens behov av skyndsamhet granskas extra noga, medan risken för att denne inte kommer att få betalt för sin fordran – vilket kan leda till att fordran avslås eller sätts ned – också måste beaktas när de olika intressena vägs mot varandra. I alla distriktsdomstolar går det att ansöka om interimistiska åtgärder för att driva in obestridda fordringar eller fordringar som rimligen inte kan bestridas, och som har sin grund i ett avtal om varor som levererats och/eller tjänster som tillhandahållits.

Vid interimistiska åtgärder i mål om äktenskapsskillnad och andra ärenden som prövas i sak finns det inga krav på att fordran inte ska kunna bestridas eller att det ska finnas ett behov av skyndsamhet. Oron för att egendomen kommer att skingras är inte heller relevant.

E. Provisorisk verkställighet

Ej tillämpligt.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

Syftet med säkerhetsåtgärder är att i praktiskt eller rättsligt hänseende bevara en situation för att trygga personers rättigheter (till upprättelse). Syftet med interimistiska åtgärder är att i praktiskt eller rättsligt hänseende åstadkomma en viss situation innan ett ärende avgörs i sak.

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

A. Kvarstad

I princip kan kvarstad användas för alla typer av egendom, med undantag av tillgångar avsedda för allmännyttiga tjänster och den egendom som anges i artiklarna 447, 448 och 712 i civilprocesslagen (Wetboek van Burgerlijke Rechtsvordering). En viss andel av lönen och andra fordringar avseende periodisk betalning kan inte beläggas med kvarstad. Kvarstad kan även meddelas för en begränsad rätt eller del i en tillgång. Reglerna för att belägga sådana tillgångar med kvarstad ska i så fall tillämpas i tillämpliga delar (artikel 707 i civilprocesslagen).

B. Beslut om att ta egendom i förvar

Lös egendom som inte är registrerad.

C. Tvångsförvaltning

All egendom där det är omtvistat vem som har rätt till egendomen.

D. Interimistiska åtgärder

Alla typer av egendom kan bli föremål för en fordran i ett interimistiskt förfarande eller för en provisorisk fordran vid en prövning av ett ärende i sak.

E. Provisorisk verkställighet

Ej tillämpligt.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

A. Kvarstad

Kvarstad resulterar i att de tillgångar som belagts med kvarstad fryses. Den part som kvarstaden riktas mot får inte längre sälja, ge bort, inteckna eller hyra ut egendom etc. Denna bristande rättshandlingsförmåga i fråga om avyttring av egendom är relativ. Den gäller endast i förhållande till den person som har ansökt om kvarstad. Vid utmätning av tredje mans egendom måste den som utmätningen riktas mot även avstå från att göra ytterligare betalningar eller lämna över egendom. Under vissa omständigheter skyddas emellertid en tredje man som förvärvat egendom i god tro. Vid utmätning av tredje mans egendom är denne skyldig att ange vad han eller hon har i besittning för den persons räkning som kvarstaden riktas mot. Förfogandet av egendom som belagts med kvarstad är straffbart.

B. Beslut om att ta egendom i förvar

Förfogandet av egendom som har tagits i förvar är straffbart.

C. Tvångsförvaltning

Förvaltningen av egendomen överförs till förvaltaren.

D. Interimistiska åtgärder

Efterlevnaden genomdrivs ofta genom föreläggande av vite.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

A. Kvarstad

När kvarstad beviljas måste domstolen alltid ange den tidsfrist inom vilken fordran i huvudförfarandet måste inges. Om inget huvudförfarande pågår ännu anger domstolen att huvudförfarandet måste inledas minst åtta dagar efter den dag då beslutet om kvarstad meddelades. Endast ett förfarande för att erhålla ett verkställbart betalningsföreläggande avseende den fordran som kvarstad meddelades som säkerhet för kan anses utgöra ett huvudförfarande. Under tiden kan kvarstaden hävas av domstolen på begäran av den person vars egendom har belagts med kvarstad eller på begäran av en annan berörd person. Beslutet om kvarstad upphör att gälla om den tidsfrist som domstolen har fastställt överskrids.

Ett kvarstadsbeslut kan verkställas så snart den person som ansökt om kvarstad har erhållit en verkställbar exekutionstitel och denna har delgetts den person som kvarstadsbeslutet riktas mot (och vid ett beslut om utmätning av tredje mans egendom även tredje man)

Beslutet om kvarstad upphör att gälla om käromålet i huvudförfarandet ogillas och detta beslut inte kan överklagas. Kvarstaden kan hävas på begäran av den part som kvarstaden riktas mot.

B. Beslut om att ta egendom i förvar

Ett beslut om att ta egendom i förvar kan upphävas av den domare som prövar ansökningar om interimistiska åtgärder, på begäran av varje berörd part i det interimistiska förfarandet. Vid behov avgör domaren till vilken part förvaltaren av egendom som tagits i förvar ska överlämna egendomen. Om den kvarstad som ligger till grund för beslutet att ta egendom i förvar hävs leder detta till att beslutet om förvar upphör att gälla. Förvaltaren av den egendom som tagits i förvar överlämnar därefter egendomen till den person som kvarstaden riktas mot. När det i en lagakraftvunnen dom eller dom som har förklarats verkställbar har fastställts vilken part som har rätt till egendomen överlämnar förvaltaren egendomen till denna person.

C. Tvångsförvaltning

Om käromålet i huvudförfarandet ännu inte har ingetts till domstolen måste det inges inom en tidsfrist som fastställs av denna. Om denna frist överskrids avslutas handläggningen av ärendet.

När det i en lagakraftvunnen dom eller dom som har förklarats verkställbar har fastställts vilken part som har rätt till egendomen överlämnar förvaltaren egendomen till denna person. Tvångsförvaltningen hävs av den domare som prövar ansökningar om interimistiska åtgärder, antingen efter ett gemensamt beslut av parterna eller på begäran av endera parten.

D. Interimistiska åtgärder

Interimistiska åtgärder gäller till dess att domstolen har avgjort ärendet i sak.

Den domare som är behörig att besluta om interimistiska åtgärder får också begränsa giltighetstiden för åtgärderna eller föreskriva att en talan om prövning av ärendet i sak måste väckas inom en viss tidsfrist. Interimistiska beslut som utfärdas i förfaranden för att pröva ärendet i sak upphör också att gälla om huvudförfarandet avslutas i förtid.

Interimistiska förelägganden i mål om äktenskapsskillnad kan fortsätta att gälla en viss tid efter en skilsmässa. De kan ändras eller upphävas. Interimistiska förelägganden som utfärdas innan ett mål om äktenskapsskillnad inleds upphör att gälla om ansökan om äktenskapsskillnad inte inges inom fyra veckor från beslutet om beviljandet av de interimistiska föreläggandena.

E. Provisorisk verkställighet

Appellationsdomstolen kan skjuta upp verkställigheten. Verkställigheten kan även skjutas upp med hjälp av ett verkställighetsförfarande.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Allmänna bestämmelser

En ansökan om återvinning, ett överklagande eller ett kassationsöverklagande kan inges mot ett utslag.

Den part som dömts i en tredskodom får inom fyra veckor (starttiden varierar) inge en ansökan om återvinning av tredskodomen till den domstol som delgav tredskodomen.

Den tappande parten får inge ett överklagande (på belopp över 1 750 euro) till appellationsdomstolen inom tre månader från den dag domen meddelades.

Den tappande parten får inge ett kassationsöverklagande till Nederländernas högsta domstol (Hoge Raad der Nederlanden) inom tre månader från den dag domen meddelades, antingen i första och sista instans eller efter överklagande.

Beslut kan överklagas till appellationsdomstolen och kassationsöverklaganden får inges till Nederländernas högsta domstol.

Ett överklagande inges av klaganden och de parter som deltog i förfarandet, inom tre månader från den dag domen meddelades, och av övriga berörda parter, inom tre månader från den dag domstolsbeslutet delgavs dem.

Ett kassationsöverklagande kan inges av de parter som deltog i förfarandet i lägre instans, inom tre månader från den dag domen meddelades.

Dessa rättsmedel leder till att verkställigheten skjuts upp, om inte domen förklarades provisoriskt verkställbar.

A. Kvarstad

Ett beslut om att bevilja kvarstad kan inte överklagas (artikel 700.2 i civilprocesslagen). Däremot får den person som ansöker om kvarstad inge ett överklagande, och därefter ett kassationsöverklagande, mot ett beslut om att avvisa fordran.

B. Beslut om att ta egendom i förvar

Om ett beslut om att ta egendom i förvar har meddelats på begäran av den person som ansökt om kvarstad får detta beslut inte överklagas.

Däremot får denne inge ett överklagande, och därefter ett kassationsöverklagande, mot ett beslut om att avvisa fordran.

En begäran om återvinning, ett överklagande eller ett kassationsöverklagande kan inges mot ett interimistiskt domstolsbeslut.

C. Tvångsförvaltning

En begäran om återvinning, ett överklagande eller ett kassationsöverklagande kan inges mot ett beslut om tvångsförvaltning.

D. Interimistiska åtgärder

En begäran om återvinning, ett överklagande eller ett kassationsöverklagande kan inges mot interimistiska förelägganden som beviljats i interimistiska förfaranden eller i förfaranden för att pröva ett ärende i sak. Överklaganden eller ett kassationsöverklaganden får inte inges mot interimistiska förelägganden i mål om äktenskapsskillnad.

E. Provisorisk verkställighet

Om en dom inte har förklarats provisoriskt verkställbar kan en sådan förklaring fortfarande erhållas genom ett överklagande eller ett kassationsöverklagande eller med hjälp av ett verkställighetsförfarande. Om en dom förklaras provisoriskt verkställbar får appellationsdomstolen skjuta upp verkställigheten. Detta är inte möjligt vid ett kassationsöverklagande. Verkställigheten kan även skjutas upp med hjälp av ett verkställighetsförfarande.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 12/09/2018

Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder - Polen

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på polska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.


1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

Vilken form av åtgärd som används beror på vilken typ av fordran det rör sig om. Enligt artikel 747 i civilprocesslagen (kodeks postępowania cywilnego) säkras penningfordringar genom

  • beslagtagande av lös egendom, löner, banktillgodohavanden eller andra tillgodohavanden, eller någon annan egendomsrätt,
  • inteckning i fast egendom tillhörande gäldenären med obligatoriskt panträtt,
  • införande av ett förbud mot avyttring eller inteckning av fast egendom som inte är införd i fastighetsregistret eller för vilka uppgifterna i fastighetsregistret har kommit bort eller förstörts,
  • inteckning i skepp eller skeppsbyggen med sjöpanträtt,
  • införande av ett förbud mot avyttring av kooperativt ägda lokaler,
  • tvångsförvaltning av ett företag eller jordbruksföretag som tillhör gäldenären eller ett driftställe som ingår i ett företag eller del av ett företag, eller en del av ett jordbruksföretag som tillhör gäldenären.

Om någon annan fordran än en penningfordran är prioriterad väljer domstolen den säkerhetsåtgärd som den anser passar bäst i det aktuella fallet, vilket inte utesluter åtgärder som utformats för att säkra penningfordringar (artikel 755 i civilprocesslagen). Domstolen får framför allt

  • standardisera de rättigheter och skyldigheter som tillkommer parterna eller deltagarna i förfarandet så länge förfarandet pågår,
  • införa ett förbud mot avyttring av egendom eller rättigheter som omfattas av förfarandet,
  • tillfälligt avbryta verkställighetsförfaranden eller andra förfaranden som syftar till att verkställa en dom,
  • reglera frågor som rör vårdnad av barn (minderåriga) och umgänge med barn,
  • besluta att ett lämpligt förbehåll ska föras in i fastighetsregistret eller något annat lämpligt register.

När formen av säkerhetsåtgärd väljs bör hänsyn tas till de intressen som parterna eller deltagarna i förfarandet har, så att fordringsägaren ges det rättsskydd han eller hon har rätt till och gäldenären inte åläggs en alltför stor börda.

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

Ett beslut om säkerhetsåtgärder fattas

  • på begäran av en part eller deltagare i förfarandet genom ansökan till behörig domstol om prövning av ärendet i första instans. Om ingen sådan domstol kan identifieras är domstolen på den plats där beslutet om säkerhetsåtgärder ska verkställas behörig domstol. Om sådan grund saknas eller om beslutet om säkerhetsåtgärder ska verkställas inom olika domstolars domkretsar är distriktsdomstolen (sąd rejonowy) för huvudstaden Warszawa behörig domstol. En ansökan om säkerhetsåtgärder som inges under ett rättsligt förfarande prövas av den rättsinstans som prövar målet, förutom om målet prövas av Högsta domstolen (Sąd Najwyższy). I så fall beslutar domstolen i första instans huruvida säkerhetsåtgärderna ska eller inte ska beviljas (artikel 734 i civilprocesslagen).
  • på en domstols eget initiativ i de fall där en domstol får inleda förfaranden på eget initiativ (artikel 732 i civilprocesslagen).

Ansökningar om säkerhetsåtgärder ska inges skriftligen. De ska uppfylla kraven för yrkanden och ange vilken form av säkerhetsåtgärd som avses, och vid penningfordringar även det belopp som säkerheten avser (vilket inte får överstiga fordran, jämte ränta från och med den dag beslutet om säkerhetsåtgärder meddelades, liksom kostnaderna för säkerhetsåtgärderna, och får även inbegripa de förväntade kostnaderna för förfarandet), samt grunderna för ansökan. Om en ansökan om säkerhetsåtgärder inges innan förfarandet inleds ska ansökan även innehålla en kort beskrivning av föremålet för talan (artikel 736 i civilprocesslagen).

Säkerhetsåtgärder får beviljas innan ett rättsligt förfarande inleds eller under ett förfarande. Efter det att fordringsägaren har fått en exekutionstitel får säkerhetsåtgärder endast beviljas om avsikten är att säkra en fordran vars preskriptionsfrist inte har löpt ut (artikel 736.2 i civilprocesslagen).

Om säkerhetsåtgärder beviljas innan ett förfarande inleds fastställer domstolen när en skrivelse om att inleda förfarandet måste inges, vid äventyr av upphävande av säkerhetsåtgärderna (artikel 733 i civilprocesslagen).

Såvida inte annat föreskrivs i särskilda bestämmelser ska ansökningar om säkerhetsåtgärder prövas utan dröjsmål, inom en vecka från det att de ingavs till domstolen. Om det i en lag anges att ansökningar får prövas under en förhandling bör en sådan förhandling hållas inom en månad från den dag ansökan ingavs (artikel 733 i civilprocesslagen).

Säkerhetsåtgärder beviljas genom ett domstolsavgörande.

2.2 Huvudförutsättningar

Säkerhetsåtgärder kan begäras i alla tvister som prövas av en allmän domstol eller en skiljedomstol (artikel 730 i civilprocesslagen).

För att säkerhetsåtgärder ska beviljas måste fordran och att det finns ett berättigat intresse av säkerhetsåtgärder styrkas. Det finns ett berättigat intresse av säkerhetsåtgärder om det skulle bli omöjligt eller mycket svårt att verkställa den dom som meddelats i målet, eller om det på något annat sätt skulle bli omöjligt eller mycket svårt att nå målet med förfarandet om säkerhetsåtgärder inte beviljas (artikel 7301 i civilprocesslagen).

Syftet med säkerhetsåtgärderna får inte vara att få betalt för en fordran, såvida inte annat föreskrivs i lag (artikel 731 i civilprocesslagen).

Som villkor för att verkställa ett beslut om säkerhetsåtgärder får domstolen besluta att fordringsägaren ska lämna en deposition för att säkerställa den fordran på gäldenären som följer av verkställandet av beslutet om säkerhetsåtgärder, förutom i de fall finansministeriet är fordringsägare och säkerhetsåtgärderna avser underhåll, invaliditetspension eller belopp som en arbetstagare har rätt till i enlighet med arbetsrättsliga bestämmelser och detta belopp inte överstiger en arbetstagares hela månadslön (artikel 739 i civilprocesslagen).

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

Säkerhet får ställas för:

  • lös egendom,
  • löner,
  • banktillgodohavanden eller andra tillgodohavanden eller någon annan egendomsrätt,
  • fast egendom,
  • skepp eller skeppsbygge,
  • kooperativt ägda lokaler,
  • ett företag eller jordbruksföretag, ett driftsställe som ingår i ett företag eller del av ett företag, eller en del av ett jordbruksföretag.

Säkerhet får inte ställas för egendom, skulder eller rättigheter som är undantagna verkställighet. Färskvaror får användas som säkerhet om gäldenären saknar annan egendom för att säkerställa fordringsägarens fordran och om varorna snabbt kan säljas.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Huvudsyftet med säkerhetsåtgärder är att se till att fordringsägaren (oftast borgenären) skyddas mot de negativa effekter som en försenad prövning av mål som anhängiggjorts vid domstolen skulle kunna få och att stärka fordringsägarens ställning i ett verkställighetsförfarande om föremålet för rättsprocessen och säkerhetsåtgärden är en verkställbar fordran. I begränsad utsträckning kan fordringsägaren även beviljas säkerhet i form av kontantförmåner.

Säkerhetsåtgärder kan dessutom beviljas som svar på sådana åtgärder från gäldenärens sida som skadar fordringsägarens berättigade intressen.

För gäldenärens del skiljer sig säkerhetsåtgärdernas rättsverkningar åt beroende vilken form av säkerhet som ställs. Följande rättsverkningar är möjliga:

  • Om rörliga tillgångar beslagtas får förvaltningen av de rörliga tillgångarna inga konsekvenser för den vidare handläggningen av förfarandet, och verkställighetsförfaranden avseende de beslagtagna rörliga tillgångarna kan även inledas mot köparen.
  • Om ett företags eller ägaren till ett jordbruksföretags banktillgodohavanden beslagtas som säkerhet får gäldenären endast ta i anspråk de belopp som domstolen angett för betalning av löpande löner, tillsammans med löneskatt och andra lagstadgade belopp, samt allmänna omkostnader.
  • I begränsad utsträckning kan andra beslagtagna skuld- och egendomsrättigheter användas (användningssättet fastställs av domstolen).
  • En exekutionstjänsteman säljer all beslagtagen egendom och rättigheterna till finansiella instrument bokförda på ett värdepapperskonto eller annat konto i den mening som avses i bestämmelserna om handel med finansiella instrument, och det erhållna beloppet sätts in på domstolens konto.
  • Ett förbud mot avyttring eller inteckning av fastigheter och kooperativt ägda lokaler införs.
  • En inteckning i skepp eller skeppsbygge med sjöpanträtt tas ut.
  • Gäldenären förlorar rätten att förvalta sin egendom och tvångsförvaltning införs, och inkomsterna från tvångsförvaltningen fungerar som säkerhet.
  • I underhållsärenden är gäldenären skyldig att betala ett visst belopp till fordringsägaren, antingen i form av ett engångsbelopp eller som ett periodiskt belopp.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

Gäldenären får när som helst begära att ett rättsligt bindande beslut om säkerhetsåtgärder ska upphävas eller ändras om anledningen till säkerhetsåtgärderna upphör eller ändras (artikel 742 i civilprocesslagen).

En säkerhetsåtgärd upphävs om

  • gäldenären på domstolens konto sätter in den säkerhetsdeposition som fordringsägaren begärt i ansökan om säkerhetsåtgärder,
  • en fordran eller ansökan i laga ordning återförvisas eller avvisas,
  • en fordran eller ansökan avslås eller förfarandet avbryts,
  • fordringsägaren inte ansöker om betalning av hela fordran i ett förfarande eller ansöker om betalning av andra fordringar än den fordran som säkerhetsåtgärden beviljades för innan förfarandet inleddes,
  • en dom om beviljande av säkerhetsåtgärder för en prioriterad fordran vinner laga kraft (säkerhetsåtgärderna upphävs en månad efter det att domen vinner laga kraft),
  • fordringsägaren inte ansöker om ytterligare verkställighetsåtgärder inom två veckor efter det att en dom om beviljande av en fordran vinner laga kraft i mål där säkerhetsåtgärderna genomfördes genom beslagtagande av lös egendom, löner, banktillgodohavanden eller andra tillgodohavanden, en annan egendomsrätt eller genom införande av tvångsförvaltning av ett företag eller jordbruksföretag som tillhör gäldenären eller ett driftställe som ingår i ett företag eller del av ett företag, eller en del av ett jordbruksföretag som tillhör gäldenären.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Både fordringsägaren och gäldenären kan överklaga ett beslut om säkerhetsåtgärder som meddelats av domstolen i första instans (artikel 741 i civilprocesslagen).


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 08/01/2018

Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder - Rumänien


1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

De olika former av säkerhetsåtgärder som finns är beslagtagande, förvarstagande och kvarstad. Säkerhetsåtgärder är en typ av domstolsförelägganden som utfärdas i syfte att frysa och bevara en gäldenärs tillgångar och förhindra motparten från att förstöra eller gömma undan de berörda tillgångarna eller från att minska deras värde.

Beslagtagande innebär att man fryser gäldenärens spårbara tillgångar för att återvinna dem när borgenären har erhållit ett verkställighetsbeslut. Civilprocesslagen innehåller flera specialbestämmelser som rör förfarandet för förebyggande beslagtagande av civila fartyg.

Förvarstagande innebär att tillgångar tas i förvar av en för ändamålet utsedd person.

Tillgångar kan tas i förvar när ett förfarande har inletts i samband med en egendomsrätt eller någon annan prioriterad sakrätt, med äganderätt till tillgångar eller med rätt att nyttja eller förvalta gemensam egendom. Domstolen är behörig att besluta att en tillgång ska tas i förvar.

Kontanter, värdepapper eller andra spårbara rörliga immateriella tillgångar som en tredje man är skyldig en gäldenär kan beläggas med kvarstad.

Rättsligt bindande kvarstad är en form av indirekt verkställighet med vars hjälp kontanter, värdepapper eller andra spårbara immateriella tillgångar återvinns.

Vissa av de domar som meddelas av domstolen i första instans är i rättslig mening provisoriskt verkställbara när deras syfte är att fastställa föräldraansvar, rätten till umgänge med minderårig och den minderåriges hemvist, gottgörelse, arbetslöshetsersättning, ersättning för arbetsplatsolycka, livräntor, underhållskyldigheter, barnbidrag och pensioner, ersättning för dödsfall, kroppsskada eller hälsorisker, omedelbara reparationer, försegling, bruten försegling eller inventering, fordringar som rör innehav, domar som meddelats med anledning av att svaranden har godtagit kärandens fordran etc. Dessa domar är provisoriskt verkställbara.

Domstolen får bevilja provisorisk verkställighet av domar som rör tillgångar.

När det gäller bevisföring får varje person som är intresserad av att utan dröjsmål upprätta en persons testamente upprätta ett sakkunnigutlåtande eller fastställa vissa tillgångars skick, eller som vill få en inlaga, ett faktum eller en rättighet erkänd – både före och efter rättegången – begära att sådan bevisning tas upp.

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

För beslagtagande och kvarstad krävs ett separat beslut för att erkänna föreläggandet om frysning av gäldenärens spårbara tillgångar eller belopp. Beslut får enbart fattas av den domstol i första instans som är behörig i saken (förvarstagande, kvarstad) eller av den domstol i första instans som prövar målet eller av domstolen i den domkrets där tillgången finns (förvarstagande). I sådana särskilda förfaranden är det inte obligatoriskt att biträdas av en advokat. Domar om beslagtagande och kvarstad ska verkställas av en exekutionstjänsteman. Exekutionstjänstemannen får upprätta alla dokument som krävs för att bevara och förvalta tillgångar, ta emot alla intäkter och belopp som ska betalas och betala löpande skulder och skulder som fastställts i ett verkställighetsbeslut. De förväntade kostnaderna utgörs endast av stämpelskatt, som enligt artikel 11.1 b i regeringsbeslut nr 80 av den 26 juni 2013 om stämpelskatt är 100 lei för fordringar som rör säkerhetsåtgärder och 1 000 lei för fordringar som rör beslagtagande av fartyg och flygplan. Borgenären kan bli skyldig att lämna en säkerhetsdeposition som fastställs av domstolen. Om borgenärens fordran inte skriftligen har angetts fastställs säkerhetsdepositionen enligt lag till halva värdet av fordran.

Rättsligt bindande kvarstad verkställs på en borgenärs begäran av en exekutionstjänsteman vars kontor ligger i den domkrets där appellationsdomstolen är belägen, där gäldenären eller en tredje man som belagts med kvarstad har hemvist eller, vid banktillgodohavanden, av en exekutionstjänsteman från den plats där gäldenären har hemvist/säte eller från den plats där kreditinstitutet har sitt huvudkontor/filial.

En begäran om provisorisk verkställighet kan göras skriftligen eller muntligen i domstolen fram till dess att förhandlingen avslutas. Domstolen får bevilja provisorisk verkställighet av förelägganden som rör tillgångar när den anser att uppenbart rättsliga skäl eller gäldenärens insolvens gör en sådan åtgärd nödvändig, och när den bedömer att underlåtelse att direkt verkställa ett sådant beslut är till klar nackdel för borgenären. I så fall kan domstolen ålägga borgenären att lämna en säkerhetsdeposition.

När det gäller bevisföring ska begäran, innan rättegången inleds, inges till distriktsdomstolen i den domkrets där vittnet har hemvist eller bevisföremålet finns och, under rättegången, till den domstol som prövar målet i första instans. I sin begäran anger parterna den bevisning och faktiska omständigheter som de avser att åberopa, och även skälen till behovet av att lägga fram sådan bevisning eller motpartens samtycke.

2.2 Huvudförutsättningar

För att kunna besluta om beslagtagande och kvarstad måste ett mål pågå. Vid förvarstagande kan ett föreläggande utfärdas även om det inte pågår något mål. En borgenär som inte har erhållit något verkställighetsbeslut kan begära att egendom ska tas i förvar eller beläggas med kvarstad om vederbörande kan visa att han eller hon har en fordran.

I brådskande fall kan en begäran om förebyggande beslagtagande av ett fartyg lämnas in även innan en talan väcks i själva sakfrågan.

En domstol får besluta att egendom ska tas i förvar eller beläggas med kvarstad om detta är nödvändigt för att bevara respektive rätt och det pågår ett mål om äganderätt eller någon annan prioriterad sakrätt, innehav av tillgångar eller nyttjande eller förvaltning av gemensam egendom.

Även om en tillgång som gäldenären erbjuder sig att frigöra inte har tagits upp till sakprövning får en tillgång som den berörda parten har anledning att skäligen befara att ägaren kommer att skaffa undan, förstöra eller ändra beslagtas. Detsamma gäller de rörliga tillgångar som utgör borgenärens garanti när han eller hon begär att gäldenären ska försättas i konkurs eller när borgenären har anledning att misstänka att gäldenären kommer att undvika verkställighet eller befarar att tillgångar kommer att skaffas undan eller förstöras.

I brådskande ärenden meddelar domstolen efter interna överläggningar ett bindande beslut om en ansökan om beslagtagande/kvarstad, utan att kalla parterna, och fastställer i förekommande fall en borgenssumma och en frist för att betala denna. En begäran om rättsligt beslagtagande behandlas som ett brådskande ärende och parterna kallas. Om begäran beviljas kan domstolen ålägga käranden att lämna en säkerhetsdeposition, och vid fasta tillgångar förtecknas dessa i fastighetsregistret.

Det finns inget krav på hur brådskande begäran måste vara, men borgenären ges möjlighet att visa att beslutet, vid beslagtagande och kvarstad, inte kommer att kunna verkställas på grund av att gäldenären har skaffat undan eller förstört de berörda tillgångarna, även om fordran inte kan betalas.

Rättsligt bindande kvarstad fastställs utan att parterna kallas, inom ramen för ett beslut om erkännande av verkställighet. Fastställandet sker genom ett meddelande som även anger det verkställighetsbeslut som ska delges tredje man, tillsammans med ovannämnda beslut om erkännande av verkställigheten. Gäldenären underrättas även om föreläggandet. I domstolens beslut om kvarstad underrättas de tredje män som omfattas av kvarstaden om att de är förbjudna att till gäldenären utge de pengar eller rörliga tillgångar som de är skyldiga eller kommer att bli skyldiga, och att de omfattas av kvarstaden i den utsträckning som krävs för att fullgöra den bindande skyldigheten.

När det gäller bevisföring är kravet att det bör finnas risk för att bevis undanröjs eller blir svåra att hantera i framtidenn. Om motparten samtycker kan ansökan inges även om det inte brådskar. Domstolen kallar parterna och delger motparten en kopia på ansökan. Domstolen prövar ansökan efter interna överläggningar inom ramen för ett beslut. Vid fara för dröjsmål kan domstolen bevilja ansökan utan att kalla parterna.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

Banktillgodohavanden, immateriella tillgångar, värdepapper etc. kan beläggas med kvarstad.

Materiella rörliga tillgångar, registrerade transportmedel, fasta tillgångar etc. kan beslagtas.

Fasta tillgångar, rörliga tillgångar etc. kan tas i förvar.

Pengar, värdepapper eller andra immateriella rörliga tillgångar kan beläggas med rättsligt bindande kvarstad.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Tillgångar som beslagtagits eller belagts med kvarstad får endast återvinnas efter det att borgenären har erhållit ett verkställighetsbeslut.

Ett beslut om förebyggande beslagtagande av fartyg verkställs genom att fartyget kvarhålls av hamnkontoret i den hamn där fartyget befinner sig. I så fall lämnar hamnkontoret inte ut de erforderliga fartygshandlingarna och låter inte fartyget lämna hamnen.

Vite utdöms endast om käranden i ond tro erhåller en säkerhetsåtgärd som är till nackdel för svaranden. Svaranden/gäldenären kan åläggas straffrättsliga påföljder för underlåtenhet att följa domstolens domar.

Om en gäldenär lämnar en otillräcklig garanti får domstolen på gäldenärens begäran upphäva beslutet om beslagtagande. Ansökan om frigörande av tillgångar prövas som ett brådskande ärende vid en intern överläggning, och parterna kallas med kort varsel genom ett beslut.

Om den huvudbegäran som ansökan om säkerhetsåtgärder grundas på har ogiltigförklarats, avslagits eller inte längre gäller på grund av en lagakraftvunnen dom eller om den person som ingav begäran inte vill fullfölja den, kan gäldenären ansöka om frigörande av tillgångar hos den domstol som utfärdade föreläggandet. Domstolen meddelar ett slutligt avgörande beträffande begäran, utan att kalla parterna.

Vid rättsligt bindande kvarstad fryses alla pengar och tillgångar som belagts med kvarstad från och med den dag då kvarstadsbeslutet delgavs den tredje man som är föremål för kvarstad. Från frysningstidpunkten fram till betalningen av alla skulder som anges i verkställighetsbeslutet får den tredje man som är föremål för kvarstad inte göra några betalningar eller vidta några åtgärder som kan minska de frysta tillgångarna. När den fordran som kvarstaden avser har säkrats i form av ett pantbrev eller någon annan faktisk garanti, har borgenären rätt att begära att kvarstaden förs in i fastighetsregister eller i andra offentliga register.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

Vid beslagtagande och kvarstad får tidsfrister som inte omfattar perioden för det föreläggande som domstolen utfärdat fastställas i ett domstolsbeslut (exempelvis tidsfristen för borgenären att lämna en säkerhetsdeposition vid äventyr av vite i form av frigörande av tillgångar).

Föreläggandet är giltigt fram till avgörandet av begäran om frigörande av tillgångar om den begäran har avslagits, inte längre gäller eller har upphävts, eller, om begäran beviljas, fram till dess att avgörandet verkställs eller fram till dess att gäldenären har tillhandahållit tillräckliga garantier.

Ett överklagande avgörs alltid i närvaro av parterna.

Vid rättsligt bindande kvarstad fryses alla pengar och tillgångar som belagts med kvarstad från och med den dag få kvarstadsbeslutet delgavs den tredje man som är föremål för kvarstad. Från det att tillgångarna fryses till dess att alla skulder som anges i verkställighetsbeslutet är betalda, inbegripet den period då verkställigheten tillfälligt skjutits upp på grund av kvarstad, får den tredje man som är föremål för kvarstad inte göra några betalningar eller transaktioner som kan minska de frysta tillgångarna, såvida inte annat föreskrivs i lag.

En tredje man som är föremål för kvarstad måste registrera penningbeloppet eller frigöra de immateriella rörliga tillgångar som belagts med kvarstad senast fem dagar efter delgivningen av beslutet om kvarstad eller från och med den dag de belopp som denne är skyldig längre fram förfaller till betalning. Exekutionstjänstemannen frigör eller fördelar det bokförda penningbeloppet.

Om en tredje man som är föremål för kvarstad inte uppfyller sina skyldigheter får fordringsägaren, gäldenären eller exekutionstjänstemannen underrätta den verkställande domstolen för att bekräfta kvarstaden. Om den bevisning som tagits upp visar att den tredje man som är föremål för kvarstad är skyldig gäldenären pengar utfärdar domstolen ett beslut för att bekräfta kvarstaden, vilket gör att den tredje man som är föremål för kvarstad blir skyldig att betala borgenären det belopp som han eller hon är skyldig gäldenären, och om så inte är fallet upphäver domstolen beslutet om kvarstad. Om beslutet om kvarstad har verkställts avseende rörliga tillgångar som, på verkställighetsdagen, innehades av den tredje man som är föremål för kvarstad, ska domstolen sälja dessa tillgångar.

När det gäller bevisföring ska domstolen under prövningen av målet avgöra huruvida den bevisning som lagts fram kan tas upp till sakprövning och huruvida den är avgörande. Den bevisning som lagts fram kan även användas av den part som inte begärt att den ska tas upp. Utgifter som uppkommit i samband med upptagandet av bevisning bokförs av den domstol som prövar målet i sak.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Ett beslut om beslagtagande och kvarstad måste överklagas till högre instans inom fem dagar från den dag beslutet meddelades eller delgavs, beroende på om parterna närvarade eller inte närvarade vid rättegången. Om appellationsdomstolen fungerar som domstol i första instans är rättsmedlet ett överklagande. Resultatet av dessa rättsmedel är antingen att tillgångarna frigörs eller att säkerhetsåtgärden fastställs. Alla berörda parter kan invända mot verkställandet av ett beslut om beslagtagande/kvarstad.

Vid rättsligt bindande kvarstad måste ett beslut om bekräftelse av kvarstaden överklagas inom fem dagar från den dag beslutet delgavs. Det slutliga bekräftelsebeslutet fastställer fordran och motsvarar ett verkställighetsbeslut gentemot den tredje man som är föremål för kvarstad upp till de belopp som den bekräftade kvarstaden beviljades för. Efter att kvarstaden har bekräftats bokför eller betalar den tredje man som är föremål för kvarstad, inom de angivna gränserna, det belopp som uttryckligen anges i bekräftelsebeslutet.

Vid provisorisk verkställighet kan begäran överklagas, om den avslogs av domstolen i första instans. Tillfälligt upphävande av provisorisk verkställighet kan begäras antingen i det ingivna överklagandet eller vid ett separat tillfälle under överklagandeförfarandet. Fram till dess att begäran om tillfälligt upphävande har avgjorts kan det genom ett presidentdekret beviljas provisorisk verkställighet redan innan handlingarna i målet har upprättats.

När det gäller bevisföring är beslutet om att bevilja en begäran om framläggande av bevisning verkställbart och kan inte överklagas. Ett beslut om avslag på begäran måste överklagas inom fem dagar från den dag det meddelades, om parterna har kallats, och från den dag det delgavs om parterna inte har kallats.

Den bevisning som lagts fram måste tas upp så snart som möjligt eller inom den tidsfrist som anges i detta avseende. Upptagningen av de bevis som lagts fram fastställs i ett beslut som inte kan överklagas.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 05/01/2018

Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder - Slovakien


1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

Inom slovakisk rätt används begreppen ”brådskande åtgärder”, ”säkerhetsåtgärder” och ”bevissäkring”. De bestämmelser som reglerar dessa åtgärder finns i §§ 324 ff i lag nr 160/2015 (tvistemålsprocesslagen) och – för särskilda förfaranden – i §§ 360 ff i lag nr 161/2015 (processlagen för icke-tvistemål).

Inom ramen för en säkerhetsåtgärd får domstolen frysa gäldenärens tillhörigheter, rättigheter eller tillgångar för att säkra en penningfordran som fordringsägaren har, om det befaras att verkställigheten annars äventyras.

Domstolen fattar beslut om brådskande åtgärder när en situation omedelbart måste regleras eller om det befaras att verkställigheten kommer att hindras, och om det eftersträvade målet inte kan uppfyllas med hjälp av en säkerhetsåtgärd. Ett sådant beslut kan även vara ett sätt att garantera att ett framtida domstolsavgörande faktiskt verkställs.

Genom bevissäkring säkras bevismaterial (av alla slag, oavsett om det kommer från ett vittne, en sakkunnig eller från annat håll) före en rättegång. Bevissäkring tillämpas på begäran – inte på domstolens initiativ. En sådan begäran får göras av en person med talerätt i ett mål där resultatet av det säkrade bevismaterialet får användas.

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

En distriktsdomstol med behörighet att avgöra ett mål har befogenhet att meddela beslut om brådskade åtgärder eller säkerhetsåtgärder.

En domstol meddelar beslut om brådskade åtgärder eller säkerhetsåtgärder efter en ansökan om sådana åtgärder. Ingen ansökan behövs när en brådskande åtgärd eller en säkerhetsåtgärd avser ett förfarande som en domstol får inleda på eget initiativ (ex officio).

Det finns inget lagstadgat krav på att ha ett juridiskt ombud.

Enligt den relevanta lagstiftningen tas en avgift på 33 euro ut för en ansökan om utfärdande eller hävande av en åtgärd.

Ingen avgift tas ut för bevissäkring. Staten står för kostnaden för bevisning som inte omfattas av förskottsbetalning. Domstolen får dock besluta att en person som inte har rätt till undantag från domstolsavgifter ska betala in ett förskottsbelopp för att täcka bevisupptagningskostnaderna. Detta innebär emellertid inte att personen därmed förlorar sin rätt till senare ersättning.

Inte heller i detta fall finns det något lagstadgat krav på att ha ett juridiskt ombud.

Bevismaterial kan säkras på detta sätt vid både stridig och frivillig rättsvård.

2.2 Huvudförutsättningar

En domstol får meddela beslut om brådskande åtgärder före, under och efter ett förfarande. Säkerhetsåtgärder fastställs genom meddelandet av ett beslut om säkerhetsåtgärder.

På begäran kan bevis säkras före, under och efter huvudförfarandet, om det befaras att det senare kommer att bli omöjligt, eller i alla fall mycket svårt, att uppta bevis. Bevissäkring faller inom behörighetsområdet för den domstol som har behörighet att avgöra ett visst mål eller en domstol inom vars domsaga den bevisning som riskerar att gå förlorad finns. Utöver allmänna bestämmelser innehåller tvistemålsprocesslagen särskilda bestämmelser om bevissäkring i mål som rör immateriella rättigheter.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

En domstol kan meddela ett beslut om brådskande åtgärder. I ett sådant beslut kan en part bland annat åläggas att

a) betala underhåll i den utsträckning som krävs,

b) överlåta vårdnaden om barnet till den andra föräldern eller en person som domstolen utsett,

c) tillhandahålla åtminstone en del av sin lön, om han eller hon arbetar, om käranden, av tungt vägande skäl, inte arbetar,

d) placera ett belopp eller en tillgång i rättsligt förvar,

e) inte avyttra vissa tillgångar eller rättigheter,

f) utföra, avstå från att utföra eller tolerera en viss verksamhet,

g) tillfälligt avstå från tillträde till ett hus eller en lägenhet där en närstående person eller en person som denna person har vårdanden om är bosatt, och från vilken det finns rimlig misstanke om våldsutövning,

h) avstå från beteenden som gör intrång i eller äventyrar en immateriell äganderätt.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Definitionerna av de olika typerna av brådskande åtgärder är bara exempel. En domstol får med andra ord även meddela beslut om brådskande åtgärder på andra områden.

En brådskande åtgärd eller en säkerhetsåtgärd enligt vilken en part ska avstå från att avyttra tillgångar eller rättigheter innebär ett förbud mot avyttring av tillgångar eller rättigheter, t.ex. om det finns risk för att svaranden förslösar dem (överför dem till en annan person, förstör eller skadar dem etc.).

En domstol får meddela ett avgörande om en brådskande åtgärd eller en säkerhetsåtgärd utan att höra parterna. Parterna behöver med andra ord inte höras före avgörandet. Denna regel är kopplad till det faktum att en förhandling kan motverka syftet med den brådskande åtgärden eller säkerhetsåtgärden och till det faktum att bevis i princip inte tas upp vid en sådan domstolsåtgärd. Det innebär inte att domstolen inte kan besluta att parterna ska höras. Om domstolen hör parterna måste den dock följa alla processrättsliga regler för bevisupptagning. Om bevisupptagningen endast sker som ett hjälpmedel, tas sådan bevisning inte upp vid offentlig förhandling. I stället använder domstolen sin omdömesförmåga och interagerar inte med parterna.

En brådskande åtgärd är verkställbar när den har delgetts, om inte annan förskrivs i särskild lagstiftning.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

En brådskande åtgärd eller en säkerhetsåtgärd hävs

a) när den period som den har beviljats för löper ut,

b) om den har beviljats efter det att huvudförfarandet inleddes och domstolen i första instans eller appellationsdomstolen ogillar talan eller avbryter förfarandet,

c) om domstolen i sitt avgörande fastställer en frist för när en ansökan ska inges i huvudförfarandet, men ingen sådan ansökan har ingetts när den fristen löper ut,

d) om domstolen bifaller en talan i huvudförfarandet,

e) när åtgärder inte längre krävs för verkställigheten.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Ett beslut om brådskande åtgärder eller säkerhetsåtgärder får överklagas. Den domstol som är behörig att avgöra ett överklagande är appellationsdomstolen i relevant domsaga, dvs. den domstol i andra instans som är överrätt i förhållande till den domstol i första instans som meddelade det ursprungliga beslutet om brådskande åtgärder eller säkerhetsåtgärder.

Överklaganden ska inges inom 15 dagar från delgivning till den domstol vars avgörande överklagas. Ingivandet av ett överklagande har inte suspensiv verkan.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 14/01/2019

Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder - Sverige


1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

I 15 kap. rättegångsbalken finns grundläggande bestämmelser om säkerhetsåtgärder i tvistemål. Som en allmän regel gäller att någon tvångsverkställighet rörande ett civilrättsligt anspråk inte kan ske förrän en domstol har dömt i saken. Bestämmelserna om säkerhetsåtgärder utgör undantag från denna regel. I allmänhet syftar säkerhetsåtgärderna till att trygga att den förlorande parten fullgör vad som åläggs honom eller henne i ett kommande domstolsavgörande.

Den vanligaste säkerhetsåtgärden är kvarstad, som innebär att en sökande kan få sådan egendom som motparten innehar omhändertagen eller på annat sätt undandragen motpartens förfoganderätt.

Enligt 15 kap. 1 § rättegångsbalken kan kvarstad meddelas för att trygga en kommande verkställighet av en dom angående ett fordringsanspråk. Som huvudregel ska kvarstadsbeslutet enligt denna bestämmelse utformas på så sätt att gäldenären tillhörig egendom till ett så stort värde att ett visst angivet fordringsbelopp kan antas bli täckt beläggs med kvarstad. Undantagsvis kan dock i beslutet anges vilken egendom som kan bli föremål för verkställighet.

Kvarstad kan också meddelas för att trygga en kommande verkställighet av en dom angående bättre rätt till viss egendom (15 kap. 2 § rättegångsbalken). Som exempel på sådana domar kan nämnas sådana som innefattar dels beslut om att käranden förklaras äga bättre rätt än svaranden till vissa aktier, dels att svaranden förpliktas att genast utge aktierna.

I 15 kap. 3 § rättegångsbalken finns en allmän bestämmelse om rätt för domstolen att förordna om lämplig åtgärd för att trygga den sökandes rätt. Denna bestämmelse tillämpas bl.a. vid förbudstalan. Även en talan om fastställelse att svaranden inte har rätt att arbeta med vissa i en konkurrensklausul angivna varor har ansetts kunna falla inom ramen för bestämmelsen.

Dessutom kan, enligt 15 kap. 4 § rättegångsbalken, domstolen i mål om bättre rätt till viss egendom förordna om återställande av rubbad besittning m.m.

Vidare framgår av 15 kap. 5 § tredje stycket rättegångsbalken att en säkerhetsåtgärd under vissa förutsättningar kan meddelas interimistiskt.

Därutöver finns det inom vissa specialområden, t.ex. patenträtten, särskilda bestämmelser om säkerhetsåtgärder.

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

Beslut om säkerhetsåtgärder meddelas av den domstol där rättegången är anhängig. Är rättegång inte anhängig, gäller i huvudsak samma bestämmelser om behörig domstol som för tvistemål i allmänhet.

Domstolen kan inte självmant ta upp frågor om säkerhetsåtgärder. Således krävs det att den part som vill ha ett sådant beslut framställer ett yrkande om detta. Om en rättegång inte är anhängig måste yrkandet framställas skriftligen.

Det finns inte något krav på att en sökande måste biträdas eller representeras av en advokat. Förfarandet vid svenska domstolar är kostnadsfritt, med undantag för en ansökningsavgift som för närvarande uppgår till 450 kr (ca 50 euro).

2.2 Huvudförutsättningar

För att åtgärder enligt 15 kap. 1–3 §§ rättegångsbalken ska kunna meddelas förutsätts det att själva huvudfrågan (t.ex. ett fordringsanspråk enligt 1 §) kan bli föremål för rättegång eller prövning i annan liknande ordning. Det sistnämnda innefattar bl.a. skiljeförfaranden.

Kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd enligt 15 kap. rättegångsbalken har av Högsta domstolen ansetts kunna meddelas även i fråga om anspråk som ska prövas av utländsk domstol, om domstolens avgörande får verkställas här i landet.

För att kvarstad enligt 15 kap. 1–3 §§ rättegångsbalken ska kunna beviljas måste dessutom följande förutsättningar vara uppfyllda:

  • Ett krav är att sökanden visar sannolika skäl för att han eller hon mot någon annan har ett anspråk som kan antas bli föremål för rättegång eller prövning i annan liknande ordning.
  • Sökanden ska vidare visa att det “skäligen kan befaras” att motparten genom att avvika, skaffa undan egendom eller förfara på annat sätt undandrar sig att betala skulden (1 §), att motparten skaffar undan, väsentligen försämrar eller på annat sätt förfogar över egendomen till skada för sökanden (2 §) eller att motparten genom att utöva viss verksamhet eller företa eller underlåta viss handling eller på annat sätt hindrar eller försvårar utövningen av sökandens rätt eller väsentligt förringar dess värde (3 §).
  • För att en åtgärd ska kunna beviljas interimistiskt krävs dessutom att det föreligger fara i dröjsmål. Med detta uttryck avses att en verkställighet av ett beslut riskeras, om inte åtgärden omedelbart beviljas utan hörande av motparten. Beviljas åtgärden i den ordningen ska beslutet expedieras till parterna och svaranden föreläggas att yttra sig över beslutet. Om sådant yttrande inkommer ska domstolen genast ta upp frågan om åtgärden ska bestå till förnyad prövning.
  • Slutligen får åtgärden beviljas endast om sökanden ställer säkerhet för den skada som motparten kan tillfogas. Om sökanden inte förmår att ställa säkerhet men samtidigt visar att han har synnerliga skäl för sitt anspråk, har rätten möjlighet att befria honom från skyldigheten att ställa säkerhet.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

Verkställighet av beslut om kvarstad för fordran går ut på att ta i anspråk egendom till ett visst värde. I fråga om verkställigheten gäller i huvudsak detsamma som beträffande utmätning. Någon försäljning av egendom blir det dock inte fråga om.

I princip kan egendom av vad slag som helst tas i anspråk vid verkställigheten. Såväl fast som lös egendom kan komma i fråga.

Viss egendom får inte tas i anspråk. Så är fallet med beneficieegendom. Med beneficieegendom avses bl.a.

  • kläder och andra föremål som är till för gäldenärens personliga bruk, till skäligt värde,
  • möbler, hushållsmaskiner och annan utrustning som är nödvändig för ett hem och dess skötsel,
  • arbetsredskap och annan utrustning som är nödvändig för gäldenärens förvärvsverksamhet eller yrkesutbildning,
  • personliga tillhörigheter, t.ex. hedersmedaljer och idrottspriser som har ett så stort personligt värde för gäldenären att det skulle vara obilligt att utmäta dem.

Egendom kan också vara skyddad på grund av särskilda föreskrifter. Så kan vara fallet med t.ex. skadestånd.

Kvarstad för fordran får inte läggas på lön m.m. innan den har betalats ut och kan utmätas.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

När egendom har belagts med kvarstad för fordran, får svaranden inte överlåta egendomen. Inte heller får svaranden till skada för sökanden förfoga över den på annat sätt. Kronofogdemyndigheten får dock om det finns särskilda skäl medge undantag från förfogandeförbudet. Förfoganden i strid mot förbudet kan medföra straffansvar.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

När en åtgärd enligt 15 kap. 1–3 §§ rättegångsbalken har beviljats ska sökanden, om talan inte redan har väckts, inom en månad från beslutet väcka talan i saken vid domstol. Om anspråket ska prövas i annan ordning ska sökanden i stället vidta åtgärder i enlighet med vad som föreskrivs för den ordningen.

Om åtgärden beviljas interimistiskt, ska beslutet expedieras till parterna och svaranden föreläggas att yttra sig över beslutet. Om ett sådant yttrande inkommer ska domstolen genast ta upp frågan om åtgärden ska bestå till förnyad prövning.

En åtgärd ska omedelbart hävas om det efter beviljandet av denna ställs säkerhet som tillgodoser ändamålet med åtgärden.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

En fråga om säkerhetsåtgärd ska avgöras genom beslut såväl när den uppkommer som en rättegångsfråga i samband med prövningen av en sak som när frågan om säkerhetsåtgärd är fristående.

I bägge situationerna får beslutet överklagas särskilt av den som beslutet går emot. Den som vill överklaga en tingsrätts beslut ska göra detta skriftligen inom tre veckor från den dag beslutet meddelades. Om beslutet inte har meddelats vid sammanträde och det inte heller vid något sammanträde har tillkännagivits när beslutet kommer att meddelas, ska dock klagotiden räknas från den dag då klaganden fick del av beslutet. Överklagandet ska ställas till hovrätten men ges in till tingsrätten.

Har tingsrätten i tvistemål avslagit ett yrkande om säkerhetsåtgärd enligt 15 kap. rättegångsbalken eller upphävt ett beslut om en sådan åtgärd, får hovrätten omedelbart bevilja åtgärden att gälla tills vidare. Har tingsrätten beviljat en sådan åtgärd eller förklarat att beslutet får verkställas även om det inte har vunnit laga kraft, får hovrätten omedelbart besluta att tingsrättens beslut tills vidare inte får verkställas.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 16/05/2014