Säkra tillgångar i andra EU-länder

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

Interimistiska åtgärder:

Interimistiska åtgärder används för att reglera parternas relationer under en begränsad tid, dvs. tillfälligt, eller i en situation då det befaras att verkställigheten av ett domstolsavgörande kan undergrävas.

Interimistiska åtgärder innan förfarandet i saken inleds omfattas i allmänhet av §§ 74 ff i civilprocesslagen (lag nr 99/1963), i dess ändrade lydelse, medan interimistiska åtgärder efter att ett sådant förfarande har inletts omfattas av § 102 i lagen. Särskilda interimistiska åtgärder för vissa bestämda situationer omfattas av lagen om särskilda rättsliga åtgärder (lag nr 292/2013), nämligen interimistiska åtgärder för underåriga barn som inte har getts tillräcklig omsorg (§§ 452 ff och interimistiska åtgärder för skydd mot våld i hemmet (§§ 400 ff). I §f 12 i lag nr 292/2013 fastställs även vissa särskilda regler som kompletterar de allmänna bestämmelserna för interimistiska åtgärder, för de typer av förfaranden som omfattas av den lagen.

Bevissäkring:

Bevis säkras om det befaras att bevisupptagningen i framtiden kommer att vara omöjlig eller starkt försvårad (t.ex. vid bristande fullgörelse av ett köpeavtal som rör fördärvliga varor, eller förhör av ett vittne som är allvarligt sjuk eller i ett livshotande tillstånd).

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

Interimistiska åtgärder:

• I § 74 i civilprocesslagen (lag nr 99/1963), i dess ändrade lydelse, föreskrivs att förfaranden om att vidta en interimistisk åtgärd inleds efter yrkande.
• I § 12 i lag nr 292/2013 fastställs dock att en interimistisk åtgärd får förordnas av domstol på eget initiativ om den också får inleda det berörda förfarandet på eget initiativ (t.ex. förfaranden om vårdnad av underårigt barn, omyndighetsförfaranden, förfaranden om förmyndarskap och förfaranden som rör en försvunnen person, eller dödsfall). I dessa fall förordnar domstolen en interimistisk åtgärd på eget initiativ.
• Domstolen som är behörig att meddela en interimistisk åtgärd är den domstol som är behörig i saken. Undantag från denna regel återfinns i §§ 400 och 453 i lag nr 292/2013.

Bevis kan säkras på följande sätt:

• Innan förfarandet i saken inleds, efter yrkande. Behörig domstol är den domstol som skulle vara behörig i saken eller den domstol i vars distrikt bevisen som är utsatta för fara är belägna.
• Bevis kan säkras under förfarandet även utan ett yrkande.

Parterna i målet bör vara närvarande när bevisen säkras, såvida inte ett dröjsmål i detta avseende kan innebära en fara.

Bevis kan också säkras genom notariatshandling (notářský zápis) eller exekutionstjänstemans handling (exekutorský zápis), om denna process sker i närvaro av notarie eller exekutionstjänsteman, eller om en notarie eller exekutionstjänsteman har vittnat om situationen.

2.2 Huvudförutsättningar

En interimistisk åtgärd får förordnas

• om tillfälliga åtgärder krävs för att reglera parternas relationer,
• om det befaras att verkställigheten av ett domstolsavgörande kommer att äventyras,

• för att reglera relationer på tillfällig grund.

Bedömningen av om det finns behov av tillfälliga åtgärder som reglerar parternas relationer beror på omständigheterna i det konkreta fallet. En interimistisk åtgärd förordnas endast om det finns ett påvisbart behov av tillfälliga åtgärder för att reglera parternas rättsliga relationer. När det gäller andra omständigheter som är relevanta för förordnandet av en sådan interimistisk åtgärd räcker det att åtminstone de sakförhållanden som är avgörande för åläggandet av skyldigheten enligt den interimistiska åtgärden är bevisade.

• Undergrävande av verkställigheten av ett avgörande

Om en interimistisk åtgärd ska förordnas på grund av farhågor om att verkställigheten av ett avgörande kan undergrävas, måste den berättigade parten besitta ett beslut eller annat instrument som utgör skäl för verkställighet av avgörandet. En interimistisk åtgärd får endast förordnas fram till dess att avgörandet blir verkställbart, eller om det finns synnerliga skäl till att den berättigade parten (tillfälligt) inte har kunnat omsätta den ålagda skyldigheten i praktiken genom att verkställa avgörandet. Samtidigt måste uppgifter som bestyrker oron över att verkställigheten av avgörandet skulle äventyras (huvudsakligen på grund av gäldenärens beteende) vara underbyggda.

Ett yrkande om en interimistisk åtgärd måste innehålla de uppgifter som anges i § 42.4 och § 75 i civilprocesslagen (lag nr 99/1963), bland annat

• information om vilken domstol yrkandet är riktat till,
• vem som framställer yrkandet och vilket mål det rör, dvs. en redogörelse av de sakförhållanden som motiverar den begärda interimistiska åtgärden,
• syftet med yrkandet, dvs. vilken interimistisk åtgärd sökanden begär,
• datum för yrkandet, och underskrift av sökanden eller sökandens ombud,
• en beskrivning av sakförhållandet att det krävs tillfälliga åtgärder för att reglera parternas relationer, eller att det befaras att verkställigheten av domstolsavgörandet kommer att äventyras.

Alla instrument som sökanden hänvisar till ska bifogas yrkandet.

Senast den dag yrkandet lämnas in ska sökanden på eget initiativ, dvs. utan uppmaning från domstolens sida, översända en deposition på 10 000 tjeckiska kronor. I mål som rör relationer mellan företag inom ramen för näringsverksamhet är depositionen 50 000 tjeckiska kronor. Yrkanden är undantagna från kravet på deposition om de rör social trygghet (t.ex. underhåll, arbete eller ersättning för personskada). Yrkandet avslås om depositionskravet inte uppfylls.

Depositionen fungerar som säkerhet för krav på ersättning för skada eller andra förluster som parterna eller tredje part (dvs. personer som inte är part i förfarandet om interimistiska åtgärder) kan ådra sig om en interimistisk åtgärd förordnas.

I § 12.3 i lag nr 292/2013 anges undantag från behovet att översända den deposition som föreskrivs i denna lag.

Bevissäkring:

Innan förfarandet i saken inleds får bevis säkras (på förslag) om det befaras att bevisupptagningen i framtiden kommer att vara omöjlig eller starkt försvårad. Bevis säkras inte om det uppenbarligen är betydelselöst i förfarandet. Domstolen vägrar att godta ett yrkande om bevissäkring om den misstänker att sökanden, snarare än att försöka skydda bevisen, i själva verket har framställt yrkandet i ett försök att uppnå ett annat mål (t.ex. att erhålla information som annars inte är tillgänglig om en annan persons verksamhet).

Jämte de allmänna uppgifterna ska yrkandet om bevissäkring innehålla en beskrivning av de sakförhållanden som ska bli föremål för bevisupptagningen. De bevis som ska säkras måste också uttryckligen anges.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

Interimistiska åtgärder:

I § 76 i civilprocesslagen anges att en interimistisk åtgärd får innebära att en part exempelvis ska betala underhåll, deponera en summa pengar till domstolen, placera en sak i domstolens förvar, inte förfoga över vissa saker eller rättigheter, göra något, avstå från att göra något eller låta något utföras. Åtgärden kan avse vilken sak som helst som ägs av den berörda parten.

Inom ramen för en interimistisk åtgärd får domstolen ålägga någon annan än parten i förfarandet en skyldighet, om detta är motiverat (t.ex. om någon köper en fastighet med full insikt om att han köper den av en ägare som inte har fullgjort sina betalningsskyldigheter gentemot fordringsägarna).

Särskilda interimistiska åtgärder enligt lag nr 292/2013:

Den särskilda interimistiska åtgärd som reglerar situationen för ett barn enligt § 452 ff tillämpas om ett underårigt barn inte har getts tillräcklig omsorg, oavsett om någon har rätt att ta hand om barnet, eller om barnets liv, normala utveckling eller andra viktiga intressen är i allvarlig fara eller har undergrävts. Domstolens interimistiska åtgärd reglerar barnets situation för den tid som är absolut nödvändig genom att placera barnet i en lämplig miljö i enlighet med förordnandet.

En särskild interimistisk åtgärd enligt §§ 400 ff kan föreläggas en svarande, för att han eller hon ska lämna ett gemensamt hushåll och dess omedelbara omgivningar, hålla sig borta från och inte tränga in i det gemensamma hushållet, avhålla sig från att ta kontakt med sökanden, eller avhålla sig från att på något som helst sätt förfölja och trakassera sökanden. Yrkandet ska innehålla en beskrivning av de sakförhållanden som visar att sökanden och svaranden inte kan bo tillsammans i det hus eller den lägenhet där de har ett gemensamt hushåll, på grund av att sökanden eller en annan person som bor i det gemensamma hushållet utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, eller en beskrivning av sakförhållanden som visar att sökanden förföljs eller trakasseras.

Bevissäkring:

I yrkandet bör det även förklaras varför sökanden yrkar på att bevis ska säkras. Alla medel som gör det möjligt att fastställa statusen i ett mål, särskilt vittnesförhör, ett sakkunnigutlåtande, myndigheters och juridiska personers rapporter och iakttagelser osv. kan användas som bevis.

Ett särskilt medel för bevissäkring innebär att bevisföremål säkras i ett mål om immateriella rättigheter (§ 78b i civilprocesslagen (lag nr 99/1963)). En person som har bevittnat ett intrång i en immateriell rättighet har talerätt. Behörig domstol är den regionala domstol inom vars jurisdiktion bevisföremålet har säkrats. Följande kan säkras: varorna i fråga; material och verktyg; handlingar som rör varorna i fråga.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Interimistiska åtgärder:

En interimistisk åtgärd är ett tillfälligt avgörande som ska skydda sökanden. Den meddelas för att skydda en av sökandens rättigheter som har utsatts för intrång eller är i farozonen. När en interimistisk åtgärd meddelas innebär det inte att sökanden tilldelas rättigheter som ännu inte har fastställts. Inte heller är det ett sätt att ta itu med en preliminär fråga. Att en interimistisk åtgärd har meddelats får heller inte påverka domstolens beslut i saken. Även efter att en interimistisk åtgärd har meddelats får gäldenärer fortsätta att förfoga över sin egendom, men måste agera i enlighet med den meddelade åtgärden.

Alla som på ett flagrant sätt hindrar förfarandet, särskilt genom att utebli från rätten utan giltigt skäl eller genom att inte hörsamma ett förordnande, kan av domstolen föreläggas att betala vite på upp till 50 000 tjeckiska kronor. En domstol får verkställa ett avgörande om en interimistisk åtgärd om den ansvariga parten inte frivilligt följer avgörandet. Straffet för att man hindrar verkställigheten av ett officiellt beslut eller ett kontaktförbud (i förhållande till ett gemensamt hushåll) anges också i § 337.2 i lag nr 40/2009, strafflagen, i vilken det fastställs att det är en lagöverträdelse att hindra verkställigheten av ett officiellt beslut eller ett kontaktförbud.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

Interimistiska åtgärder:

• Interimistisk åtgärd för en bestämd tid

I ett förordnande om en interimistisk åtgärd får domstolen fastställa att åtgärden ska vara tidsbegränsad, även om detta inte begärs av käranden (sökanden).

• Åläggande av en skyldighet att väcka talan eller framställa ytterligare ett yrkande om inledande av ett förfarande

En domstol som beslutar om en interimistisk åtgärd kräver också att sökanden (käranden) framställer ett yrkande till domstolen om inledande av ett förfarande (en talan) i saken

En interimistisk åtgärd gäller fram till dess att den löper ut eller upphävs av domstolen.

En interimistisk åtgärd löper ut om sökanden inte ansöker om att förfarandet ska inledas inom den tidsfrist som domstolen har fastställt, om yrkandet i saken ogillas, om domstolen bifaller yrkandet i saken och mer än 15 dagar har gått sedan avgörandet i målet blev verkställbart,  eller om den fastställda tiden för den interimistiska åtgärden har löpt ut.

En domstol upphäver en interimistisk åtgärd om de skäl som ligger till grund för den upphör.

I § 400 ff i lag nr 292/2013 föreskrivs att en interimistisk åtgärd ska gälla i en månad från dagen då den blir verkställbar (§ 408), och att denna period får förlängas beroende på när förfarandet i saken inleds.

I § 452 ff i lag nr 292/2013 föreskrivs att en interimistisk åtgärd ska gälla i en månad från dagen då den blir verkställbar (§ 459), och att denna period får förlängas.

Bevissäkring:

Bevis säkras inom den tid som anges av domstolen eller så snart som möjligt. Parterna får vara närvarande när bevis säkras, men de har inte rätt att vara där om dröjsmål kan innebära en fara. Efter att förfarandet i saken har inletts har parterna rätt att svara på framlagda bevis och på alla bevis som har tagits upp. Dessutom kan parterna förhöras.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Interimistiska åtgärder:

Beslut om interimistiska åtgärder tar formen av förordnanden. Ett förordnande om en interimistisk åtgärd blir verkställbart vid offentliggörandet. Om det inte offentliggörs blir det verkställbart när det har delgetts den ansvariga parten. En skriftlig kopia av en interimistisk åtgärd delges parterna i förfarandet och en tredje part (om en skyldighet åligger denna tredje part), och en kopia översänds också till det behöriga fastighetsregistret om åtgärden rör skyldigheten att inte förfoga över fast egendom. Ett förordnande om en interimistisk åtgärd blir verkställbart vid offentliggörandet eller delgivningen (§l 76d i civilprocesslagen) och utgör skäl för verkställighet av ett avgörande.

Det är möjligt att överklaga förordnanden om interimistiska åtgärder. Överklagandet inges till den domstol som meddelade det bestridda avgörandet, men prövas av domstolar i andra instans, dvs. regionala domstolar eller högre appellationsdomstolar. Överklagandet inges inom 15 dagar efter att en skriftlig kopia av avgörandet har mottagits.

Om ett tillåtligt överklagande inges i tid av en berättigad part vinner inte avgörandet laga kraft förrän appellationsdomstolen har fattat ett slutligt beslut om överklagandet. Ett förordnande om en interimistisk åtgärd blir dock verkställbart (dvs. förfarandet enligt förordnandet följs) när tidsfristen för fullgörelsen, som inleds på delgivningsdagen, löper ut. Om det inte ålägger någon fullgörelseskyldighet blir det verkställbart vid delgivningen. En domstol kan besluta att ett förordnande om en interimistisk åtgärd endast blir verkställbart efter att domstolens avgörande har vunnit laga kraft, såvida inte detta är uteslutet genom den interimistiska åtgärdens karaktär eller skulle vara oförenligt med dess ändamål.

§§ 409 och 463 i lag nr 292/2013 omfattar bestämmelser om överklaganden av särskilda interimistiska åtgärder enligt denna lag.