Stäng

NU FINNS EN NY BETAVERSION AV PORTALEN!

Testa betaversionen av den europeiska e-juridikportalen och berätta vad du tycker!

 
 

Sökväg

menu starting dummy link

Page navigation

menu ending dummy link

Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder - Italien

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på italienska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till engelska är dock redan färdig.

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

Säkerhetsåtgärder kan delas in i två typer, varav den ena är faktiska säkerhetsåtgärder, t.ex. beslag, och den andra interimistiska åtgärder av den typ som är vanliga inom familjerätten. Därutöver finns det åtgärder med atypiskt innehåll, dvs. brådskande åtgärder (artikel 700 i civilprocesslagen) vilkas innehåll beslutas av domstolen från fall till med tanke på de säkerhetsbehov som föreligger.

Gemensamt för säkerhetsåtgärderna är i princip att de beslutas genom förenklade och påskyndade förfaranden, att de är av provisorisk art och att de har ett samband med en tvist. Detta samband är dock inte en absolut nödvändighet; sedan 2005 finns det en möjlighet att i vissa specifika fall besluta om interimistiska åtgärder utan att detta åtföljs av ett domstolsavgörande i huvudmålet. I sådana fall blir säkerhetsåtgärden i praktiken ett självständigt och permanent skyddsinstrument, trots att den inte överensstämmer med beslut i något huvudmål.

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

För att en säkerhetsåtgärd ska kunna beviljas måste två villkor vara uppfyllda:

A) periculum in mora, (fara i dröjsmål) det vill säga att det ska finnas en välgrundad oro för att det dröjsmål som blir resultatet om avgörandet i huvudmålet inväntas skulle kunna leda till en irreparabel skada på den rätt som säkerhetsåtgärden är avsedd att skydda.

B) fumus boni juris, det vill säga att det i ett första skede verkar befogat att bevilja åtgärden.

2.1 Förfarandet

Ansökan om säkerhetsåtgärd lämnas till behörig domstol, normalt den domstol som handlägger eller kommer att handlägga huvudmålet. Efter en mindre undersökning där båda parter hörs beslutar domstolen om säkerhetsåtgärden. Beslut om säkerhetsåtgärd kan också fattas utan hörande av motparten (inaudita altera parte) i fall där ett sådant hörande skulle kunna vara till skada för genomförandet av åtgärden.

2.2 Huvudförutsättningar

Som nämnts ovan måste följande två villkor vara uppfyllda för att en säkerhetsåtgärd ska kunna beviljas:  periculum in mora och fumus boni juris.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

Det rör sig om tillfälliga åtgärder i väntan på det definitiva beslutet i huvudmålet. Så är det alltid i fråga om faktiska säkerhetsgärder som bara är giltiga så länge det finns ett pågående huvudmål. I fråga om interimistiska åtgärder gäller detta dock bara delvis, eftersom de interimistiska åtgärderna behåller sin giltighet oberoende av om något huvudmål pågår, även om åtgärderna inte har samma kraft som en dom i huvudmålet.

Säkerhetsåtgärdernas innebörd varierar med den fara de syftar till att undvika. Vid kvarstad är det exempelvis en gäldenärs tillgångar som är föremål för åtgärden. Vid beslut om att en anställd som sagts upp utan saklig grund ska återanställas rör det sig i stället om en skyldighet att utföra en viss handling.

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

Lös eller fast egendom, men även immateriella tillgångar och verk som skyddas av upphovsrätten kan bli föremål för säkerhetsåtgärder.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Faktiska säkerhetsåtgärder syftar till att bevara den rättsliga och faktiska situation som råder när ansökan om säkerhetsåtgärd lämnas in, för att undvika att rättighetshavaren lider skada under den tid det tar att komma till beslut i huvudmålet. Interimistiska åtgärder syftar däremot till att föregripa följderna av beslut som kommer att fattas definitivt först i och med domen i huvudmålet.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

Säkerhetsåtgärderna förblir giltiga tills ett avgörande fällts i det huvudmål som de hänför sig till. Man säger då att åtgärderna ”absorberas” av avgörandet. Faktiska säkerhetsåtgärder som kräver att talan väcks i ett huvudmål (t.ex. godkännande av beslag av egendom enligt artikel 670 i civilprocesslagen, eller av kvarstad enligt artikel 671 i samma lag), förlorar sin giltighet även om förfarandet i huvudmålet inte inleds eller slutförs inom de tidsfrister som lagen eller domstolen föreskriver eller om en säkerhet som utgjorde en förutsättning för rättegångens genomförande inte har ställts. Interimistiska åtgärder, inklusive atypiska interimistiska åtgärder (vidtagna i enlighet med artikel 700 i civilprocesslagen), förblir, trots att de inte kan vinna laga kraft, giltiga även om inget förfarande inleds i huvudmålet eller om ett sådant förfarande skulle avbrytas.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Såväl godkännanden som avslag av ansökningar om säkerhetsåtgärder kan överklagas (artikel 669l). Överklagandet kan grunda sig på fel i det ursprungliga beslutet eller på nya omständigheter och bevis som framkommit efter det att ansökan om säkerhetsåtgärd lämnats in.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 09/01/2018