Säkra tillgångar i andra EU-länder

Slovakien
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

Inom slovakisk rätt används begreppen ”brådskande åtgärder”, ”säkerhetsåtgärder” och ”bevissäkring”. De bestämmelser som reglerar dessa åtgärder finns i §§ 324 ff i lag nr 160/2015 (tvistemålsprocesslagen) och – för särskilda förfaranden – i §§ 360 ff i lag nr 161/2015 (processlagen för icke-tvistemål).

Inom ramen för en säkerhetsåtgärd får domstolen frysa gäldenärens tillhörigheter, rättigheter eller tillgångar för att säkra en penningfordran som fordringsägaren har, om det befaras att verkställigheten annars äventyras.

Domstolen fattar beslut om brådskande åtgärder när en situation omedelbart måste regleras eller om det befaras att verkställigheten kommer att hindras, och om det eftersträvade målet inte kan uppfyllas med hjälp av en säkerhetsåtgärd. Ett sådant beslut kan även vara ett sätt att garantera att ett framtida domstolsavgörande faktiskt verkställs.

Genom bevissäkring säkras bevismaterial (av alla slag, oavsett om det kommer från ett vittne, en sakkunnig eller från annat håll) före en rättegång. Bevissäkring tillämpas på begäran – inte på domstolens initiativ. En sådan begäran får göras av en person med talerätt i ett mål där resultatet av det säkrade bevismaterialet får användas.

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

En distriktsdomstol med behörighet att avgöra ett mål har befogenhet att meddela beslut om brådskade åtgärder eller säkerhetsåtgärder.

En domstol meddelar beslut om brådskade åtgärder eller säkerhetsåtgärder efter en ansökan om sådana åtgärder. Ingen ansökan behövs när en brådskande åtgärd eller en säkerhetsåtgärd avser ett förfarande som en domstol får inleda på eget initiativ (ex officio).

Det finns inget lagstadgat krav på att ha ett juridiskt ombud.

Enligt den relevanta lagstiftningen tas en avgift på 33 euro ut för en ansökan om utfärdande eller hävande av en åtgärd.

Ingen avgift tas ut för bevissäkring. Staten står för kostnaden för bevisning som inte omfattas av förskottsbetalning. Domstolen får dock besluta att en person som inte har rätt till undantag från domstolsavgifter ska betala in ett förskottsbelopp för att täcka bevisupptagningskostnaderna. Detta innebär emellertid inte att personen därmed förlorar sin rätt till senare ersättning.

Inte heller i detta fall finns det något lagstadgat krav på att ha ett juridiskt ombud.

Bevismaterial kan säkras på detta sätt vid både stridig och frivillig rättsvård.

2.2 Huvudförutsättningar

En domstol får meddela beslut om brådskande åtgärder före, under och efter ett förfarande. Säkerhetsåtgärder fastställs genom meddelandet av ett beslut om säkerhetsåtgärder.

På begäran kan bevis säkras före, under och efter huvudförfarandet, om det befaras att det senare kommer att bli omöjligt, eller i alla fall mycket svårt, att uppta bevis. Bevissäkring faller inom behörighetsområdet för den domstol som har behörighet att avgöra ett visst mål eller en domstol inom vars domsaga den bevisning som riskerar att gå förlorad finns. Utöver allmänna bestämmelser innehåller tvistemålsprocesslagen särskilda bestämmelser om bevissäkring i mål som rör immateriella rättigheter.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

En domstol kan meddela ett beslut om brådskande åtgärder. I ett sådant beslut kan en part bland annat åläggas att

a) betala underhåll i den utsträckning som krävs,

b) överlåta vårdnaden om barnet till den andra föräldern eller en person som domstolen utsett,

c) tillhandahålla åtminstone en del av sin lön, om han eller hon arbetar, om käranden, av tungt vägande skäl, inte arbetar,

d) placera ett belopp eller en tillgång i rättsligt förvar,

e) inte avyttra vissa tillgångar eller rättigheter,

f) utföra, avstå från att utföra eller tolerera en viss verksamhet,

g) tillfälligt avstå från tillträde till ett hus eller en lägenhet där en närstående person eller en person som denna person har vårdanden om är bosatt, och från vilken det finns rimlig misstanke om våldsutövning,

h) avstå från beteenden som gör intrång i eller äventyrar en immateriell äganderätt.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Definitionerna av de olika typerna av brådskande åtgärder är bara exempel. En domstol får med andra ord även meddela beslut om brådskande åtgärder på andra områden.

En brådskande åtgärd eller en säkerhetsåtgärd enligt vilken en part ska avstå från att avyttra tillgångar eller rättigheter innebär ett förbud mot avyttring av tillgångar eller rättigheter, t.ex. om det finns risk för att svaranden förslösar dem (överför dem till en annan person, förstör eller skadar dem etc.).

En domstol får meddela ett avgörande om en brådskande åtgärd eller en säkerhetsåtgärd utan att höra parterna. Parterna behöver med andra ord inte höras före avgörandet. Denna regel är kopplad till det faktum att en förhandling kan motverka syftet med den brådskande åtgärden eller säkerhetsåtgärden och till det faktum att bevis i princip inte tas upp vid en sådan domstolsåtgärd. Det innebär inte att domstolen inte kan besluta att parterna ska höras. Om domstolen hör parterna måste den dock följa alla processrättsliga regler för bevisupptagning. Om bevisupptagningen endast sker som ett hjälpmedel, tas sådan bevisning inte upp vid offentlig förhandling. I stället använder domstolen sin omdömesförmåga och interagerar inte med parterna.

En brådskande åtgärd är verkställbar när den har delgetts, om inte annan förskrivs i särskild lagstiftning.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

En brådskande åtgärd eller en säkerhetsåtgärd hävs

a) när den period som den har beviljats för löper ut,

b) om den har beviljats efter det att huvudförfarandet inleddes och domstolen i första instans eller appellationsdomstolen ogillar talan eller avbryter förfarandet,

c) om domstolen i sitt avgörande fastställer en frist för när en ansökan ska inges i huvudförfarandet, men ingen sådan ansökan har ingetts när den fristen löper ut,

d) om domstolen bifaller en talan i huvudförfarandet,

e) när åtgärder inte längre krävs för verkställigheten.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Ett beslut om brådskande åtgärder eller säkerhetsåtgärder får överklagas. Den domstol som är behörig att avgöra ett överklagande är appellationsdomstolen i relevant domsaga, dvs. den domstol i andra instans som är överrätt i förhållande till den domstol i första instans som meddelade det ursprungliga beslutet om brådskande åtgärder eller säkerhetsåtgärder.

Överklaganden ska inges inom 15 dagar från delgivning till den domstol vars avgörande överklagas. Ingivandet av ett överklagande har inte suspensiv verkan.

Senaste uppdatering: 22/04/2022

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.