Close

BETA VERSION OF THE PORTAL IS NOW AVAILABLE!

Visit the BETA version of the European e-Justice Portal and give us feedback of your experience!

 
 

Navigation path

menu starting dummy link

Page navigation

menu ending dummy link

Domstolsväsen i medlemsstaterna - Belgien

This page has been machine translated and its quality cannot be guaranteed.

The quality of this translation has been assessed as: unreliable

Do you consider this translation useful?

I detta avsnitt ges en överblick över domstolsväsendets uppbyggnad.


Rättssystemets uppbyggnad – domstolsväsen

Det belgiska rättssystemet är ett civil law-system, som omfattar en samling kodifierade regler som tillämpas och tolkas av domstolarna.

I Belgien är domstolarna organiserade uteslutande på federal nivå.

Principer

Innan domstolen fastställer domstolssystemet i Belgien är det lämpligt att titta på vissa konstitutionella och allmänna principer som rör rättsväsendets organisation.

Vid sidan av den lagstiftande makten och den verkställande makten fastställde konstitutionen den dömande makten, som utövas av de rättsliga domstolarna. Domstolarna utgör således en självständig behörighet vid sidan av övriga konstitutionella befogenheter.

Rättsväsendets roll är att bedöma fall, och därför tillämpar den lagen Den dömande maktens uppgift är att döma. Det innebär därför att lagen tillämpas på följande sätt: det reglerar civilrättsliga tvister och tillämpar straffrätten på personer som har begått ett brott. Man skiljer mellan domarkåren (domare och rådgivare i domstolarna) och åklagarmyndigheten.

Endast domstolarna är behöriga att avgöra civilrättsliga tvister. domstolarna är behöriga att pröva tvister om politiska rättigheter om inte annat föreskrivs i lag (artiklarna 144 och 145 i författningen).

Domstolar kan bara inrättas genom lag. Inga särskilda domstolar får inrättas, oavsett benämning (artikel 146 i författningen).

Rättegångar ska vara offentliga såvida inte offentlighet utgör en fara för allmän ordning eller goda seder. om så är fallet, förklarar domstolen i en dom (artikel 148.1 i konstitutionen). Offentlighetsprincipen gör det bland annat möjligt att ge allmänheten insyn i rättsväsendet

Domar ska motiveras. De ska avkunnas vid en offentlig domstolsförhandling (artikel 149 i författningen). Motiveringsskyldigheten (enligt författningen samt artikel 780 i domstolslagen, Code judiciaire) innebär att domstolen måste uttala sig om alla sakliga och rättsliga omständigheter som parterna har tagit upp i sina rättegångsinlagor. Motiveringen ska vara fullständig, tydlig, exakt och relevant. Skyldigheten att motivera domar och domstolarnas oberoende ställning gör att allmänheten är skyddad mot godtycke. motiveringen gör det också lättare att bedöma om det lönar sig att överklaga till appellationsdomstol eller kassationsdomstolen.

Domstolar och åklagare är visserligen helt självständiga i sin verksamhet, men detta påverkar inte regeringens rätt att beordra lagföringsåtgärder och fastställa kriminalpolitikens inriktning, däribland förundersöknings- och åtalspolitik (artikel 151.1 i författningen).

Enligt punkt 4 i denna bestämmelse ska fredsdomare, domare i domstolar, domstolsrådgivare och kassationsdomstolar utses av Konungen på de villkor och enligt den i lag fastställda metoden.

Domare utnämns på livstid. De pensioneras vid lagstadgad ålder och åtnjuter lagstadgad pension. Domare kan endast avsättas eller avstängas efter domstolsbeslut. Domare får bara förflyttas efter ny utnämning och eget samtycke (artikel 152 i författningen). Kungen utnämner och avsätter också det allmännas ombud vid domstolarna (artikel 153 i författningen).

Lönerna för rättsväsendets anställda fastställs genom lag (artikel 154 i författningen).

En domare får inte acceptera en avlönad tjänst av en annan myndighet. han får dock acceptera en oavlönad tjänst, så länge det är förenligt med hans uppgifter som domare (artikel 155 i författningen).

Typ av domstol

Belgien har fem stora rättsliga områden, de fem appellationsdomstolarna: Bryssel, Liège, Mons, Gent och Antwerpen.

Dessa behörighetsområden är uppdelade i domkretsar som har var sin förstainstansdomstol (Tribunal de première instance/Rechtbank van eerste aanleg). Det finns 12 domkretsar i hela landet. Domstolsdistriktet i Bryssel har två domstolar i första instans, varav den ena är nederländskspråkig och den andra franskspråkiga.

Dessutom finns det 9 arbetsdomstolar och 9 fasta domstolar i domkretsarna.

Distrikten delas i tur och ordning in i rättsliga kantoner (kanton judiciaire/gerechjk kanton), var och en med en civilrättslig domstol (justice de paix/vretest recht). Det finns 187 kantoner i hela landet.

Var och en av de tio provinserna, samt förvaltningsdistriktet i huvudstadsregionen Bryssel, har en brottmålsdomstol. Dessa är inte permanenta avdelningar Dessa är inte permanenta avdelningar utan upprättas från fall till fall när målen hänskjuts till dem.

Brottets allvar, tvistens art och tvistebeloppet avgör vid vilken typ av domstol talan ska väckas.

I vissa fall är det tvistens karaktär som avgör vid vilken domstol talan ska väckas. Fredsdomaren är exempelvis behörig beträffande grannkonflikter och förstainstansdomstolen behörig i skilsmässofrågor. I andra fall är kriteriet parternas status. Domstolen i bolaget är i princip en specialdomstol som meddelar tvister mellan företag.

När man fastställt vilken typ av domstol som är behörig är det dags att avgöra på vilken ort ärendet ska handläggas.

I civilrättsliga mål kan talan väckas vid den domstol där svaranden har hemvist eller den domstol där den omtvistade förbindelsen har ingåtts eller ska fullgöras.

I brottmål är domstolen på den ort där brottet begåtts, domstolen där den anklagade har sin hemvist och domstolen där den anklagade befinner sig lika behöriga. För juridiska personer är det domstolen på den ort där den juridiska personen har sitt säte och huvudsakliga verksamhetsställe som är behörig.

Domstolshierarki De allmänna domstolarnas struktur:

Domstolarna är hierarkiskt organiserade. Domstolarnas struktur är följande:

4

KASSATIONSDOMSTOLEN

3

Appellationsdomstolar

Arbetsdomstol

Sittande kurs

2

Domstolar i första instans

Arbetsdomstolar

Bolagets domstolar

1

Fredsdomare

Polisdomstolar

De lägre domstolarnas avgöranden kallas jugements/vonnissen. Avgöranden från appellationsdomstolarna, arbetsdomstolarna, brottmålsdomstolarna för grövre brott och kassationsdomstolen kallas arrêts/arresten.

De civilrättsliga domstolarna handlägger huvudsakligen tvister av privat natur mellan såväl enskilda som juridiska personer.

Brottmålsdomstolarna har till syfte att bestraffa förövarna av straffbara handlingar med hjälp av de straff som föreskrivs i lag (fängelse, samhällstjänst, böter osv.).

Syftet med straffrätten är att ålägga personer som begått brottsliga handlingar de påföljder som föreskrivs i lagen (t.ex. fängelse, samhällstjänst, böter). Parterna i målet eller, i vissa fall, tredje parter har möjlighet att väcka talan för att få till stånd ett nytt dom. prövningsförfaranden kan delas in i två kategorier: Det finns två kategorier av rättsmedel: ordinära rättsmedel och extraordinära rättsmedel.

Det finns två huvudsakliga kanaler för överklagande: Invändningen och överklagandet
ska göra det möjligt för den svarande parten att inte överklaga domen. I så fall behandlas ärendet i sin helhet av den domstol som fattade beslut om avgörandet. Det finns ett begränsat antal ärenden
som inte kan överklagas, men i princip har alla berörda parter rätt att överklaga. Målet kan överklagas av såväl den som dömts för brott, målsäganden, käranden, svaranden som åklagarmyndigheten. Överklagandet prövas alltid av en högre domstol än den som avkunnat den första domen.

I tabellen nedan ges en översikt av de domstolar som handlägger överklaganden, beroende på vilken domstol som varit första instans i ärendet:

Dom

Överklagande

Fredsdomare

Tvistemål

Förstainstansdomstol (civilrättsliga avdelningen)

Handelsfrågor

Företagets namn och adress

Polisdomstolen

Brottmål

Förstainstansdomstol (brottmålsavdelningen)

Tvistemål

Förstainstansdomstol (tvistemålsdomstol)

Arbetsdomstolen

Högre arbetsdomstol

Domstol i första instans

Appellationsdomstol

Företagets namn och adress

Appellationsdomstol

Vid överklagande prövar domarna (i domstolen) eller rättsråden (i de högre domstolarna) saken på nytt en andra och sista gång och fäller ett slutgiltigt avgörande. Parterna har dock möjlighet att föra kassationstalan.

Utöver de ordinära rättsmedlen finns det också extraordinära rättsmedel där det främsta är kassationstalan. Detta rättsmedel inför kassationsdomstolen utgör inte en rättslig tredje instans. Kassationsdomstolen granskar inte sakfrågorna i målet utan kontrollerar att lagen har följts.

Utöver de domstolar och högre domstolar som redan nämnts finns ytterligare två rättsinstanser i Belgien. Det är statsrådet (Conseil d’Etat/Raad van State) och författningsdomstolen (Cour Constitutionnelle/Grondwettelijk Hof). Statsrådet och författningsdomstolen. De utövar en kontrollfunktion. statsrådet är den högsta förvaltningsdomstolen och kontrollerar statsförvaltningen. Den ingriper när en medborgare anser att staten inte har följt lagen. Författningsdomstolens uppgift är att se till att lagar, dekret och förordningar är författningsenliga. den övervakar också maktfördelningen mellan statsmakterna i Belgien.

Juridiska databaser

Länken öppnas i ett nytt fönsterFrån det belgiska rättsväsendets webbportal Juridat får du tillgång till bland annat belgisk rättspraxis, belgisk lagstiftning och den officiella tidningen Moniteur belge/Belgische Staatsblad.

Är tillgången till databasen kostnadsfri?

Ja, tillgången till databasen är kostnadsfri.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterBelgiska justitieministeriet


Det här är en maskinöversättning. Ägaren av sidan tar inget som helst ansvar för kvaliteten på den maskinöversatta texten.

Senaste uppdatering: 22/08/2019