Zavřít

BETA VERZE PORTÁLU JE JIŽ K DISPOZICI!

Vyzkoušejte si BETA verzi evropského portálu e-Justice a dejte nám vědět, jak se Vám s ní pracuje!

 
 

Cesta

menu starting dummy link

Page navigation

menu ending dummy link

Domstolsväsen i medlemsstaterna - Nederländerna

Tento text byl přeložen strojově. Za kvalitu překladu neručíme.

Kvalita tohoto překladu byla ohodnocena známkou: špatná

Jak byste ohodnotili kvalitu tohoto překladu?

Denna sida ger en översikt över rättssystemet i Nederländerna.


Rättsorganisationen – rättssystem

Domstolsförvaltning

Rådet är en del av rättsväsendet, men det är inte självt en rättighet. Rådet tog över ansvaret för ett antal uppgifter från justitieministern. Dessa förvaltningsuppgifter inbegriper fördelningen av ekonomiska resurser, övervakning av den ekonomiska förvaltningen, mänskliga resurser, IKT och bostäder. Rådet ska bistå domstolarna vid utförandet av deras uppgifter på dessa områden. Rådets roll är dessutom att förbättra kvaliteten på rättsväsendet och ge råd om ny lagstiftning som påverkar rättsväsendet. Dessutom agerar rådet som talesman för rättspraxis i den sociala och politiska debatten. Rådets uppgifter hänför sig till företagets verksamhet (i ordets vidaste bemärkelse), budgetfrågor och de kvalitativa aspekterna av rättspraxis.

Rådet har en central roll när det gäller att förbereda, genomföra och utkräva ansvar för finansieringen av rättsväsendet. Finansieringen baseras på ett system för mätning av arbetsbelastningen som förvaltas av rådet. Det uppmuntrar till utveckling av operativa förfaranden för den löpande förvaltningen av domstolarna och övervakar denna process. Dess särskilda uppgifter är mänskliga resurser, bostäder, IKT och yttre förbindelser. Rådet har ett antal formella rättsliga befogenheter som gör det möjligt för rådet att utföra dessa uppgifter. Således har rådet befogenhet att utfärda bindande allmänna anvisningar inom området för företagsledning, även om rådet använder sig av denna makt så lite som möjligt.

Rådet ska ansvara för rekrytering, urval och utbildning av tjänstemän inom rättsväsendet och rättsväsendet. Han/hon ska utföra dessa uppgifter i nära samråd med domstolsverket. Rådet har en viktig röst när det gäller att utse ledamöter till dessa nämnder.

Rådets roll när det gäller rättskipningens kvalitet är att främja en enhetlig rättstillämpning och öka den rättsliga kvaliteten. På grund av sambandet med innehållet i rättspraxis har den inte några bindande befogenheter.

Rådet har också en allmän rådgivande funktion. Regeringen råder regeringen om ny lagstiftning som påverkar rättspraxis. De ska vara föremål för ständigt samråd med domstolarnas råd.

Även om rådet har formella befogenheter bör förhållandet mellan rådet och domstolarna inte ses som ett hierarkiskt förhållande. Dess främsta syfte är att stödja domstolarna vid utförandet av deras uppgifter. För att kunna utföra dessa uppgifter på ett korrekt sätt har rådet regelbundna samråd med domstolens ordförande, direktörerna, sektorsordförandena och delegaternas kollegium (ett rådgivande organ som består av företrädare för domstolarna).

Typer av domstolar – kort beskrivning

Domstolar

Nederländerna är indelat i 11 arrondissements, som var och en har sin egen domstol. Det finns ett antal tingsrätter i varje domstol. Domstolen ska bestå av minst fyra sektorer. Detta omfattar i samtliga fall administrativa, civilrättsliga, straffrättsliga och kantoniska sektorer. Familjer och ungdomar faller ofta inom en separat sektor, vilket ibland är fallet med utländska medborgare. Det ankommer på domstolens administration att fatta beslut.

Sektorer

Distrikt

För vanliga medborgare är det relativt enkelt att få sin sak prövad i kanton. Behandlingen inom denna sektor innebär att de bör tillåtas att driva sin sak och att inte anlita en advokat som företräder dem i rättsliga förfaranden. På civilrättens område behandlar Kantonrechter alla hyres-, hyres- och arbetsmål samt tvister om fordringar upp till 25 000 EUR.

På det straffrättsliga området tar fredsdomaren endast hand om ringa brott. Detta är ofta fall där polisen eller åklagaren har föreslagit en uppgörelse. Om den tilltalade vägrar att godta förslaget kommer ärendet att avgöras av fredsdomaren på kantonsnivå. Kantonrechter (Kantongerecht) avgör vanligtvis frågan omedelbart efter förhandlingen.

Straffrättslig lagstiftning

Domarna i det straffrättsliga området behandlar alla brottmål som inte kommer till fredsdomaren på kantonsnivå. Behandlingen kan utföras antingen i en enda kammare eller i flera kamrar med tre domare. Den stora avdelningen behandlar de mer komplicerade fallen och samtliga fall där den allmänna åklagaren kräver fängelse i mer än ett år.

Civilrätt/familj

Den civilrättsliga sektorn behandlar också ärenden som inte specifikt tilldelats fredsdomaren. I de flesta fall är en ensamdomare i dessa mål domare, men det finns flera kamrar med tre domare för att hantera de mer komplicerade ärendena. Ett antal domstolar har en särskild sektor för familje- och ungdomsfrågor: detta är fallet när sådana fall inträffar ofta.

Förvaltningsrätt

Endast i ett fåtal undantagsfall bör förvaltningsrättsliga tvister alltid prövas i domstol. i många fall föregås det administrativa förfarandet av ett administrativt överklagandeförfarande vid de administrativa myndigheterna. Dessa fall bör vanligtvis gälla för ensamdomaren, men även i detta fall kan domstolen besluta att utse tre domare som ett komplicerat mål eller ett mål som berör grundläggande frågor. Om den berörda domstolen inte har någon särskild sektor för hanteringen av utlänningens angelägenheter behandlas dessa av förvaltningsrätten eller av en avdelning i denna. Talan i mål om offentlig tjänst och mål om social trygghet är en fråga för ett specialiserat överklagandeorgan – Centrale Raad van Beroep – och, i de flesta andra fall, före Afdeling bestuursrechtspraak van de Raad van State (Avdelningen för förvaltningsrättsliga tvister vid Högsta förvaltningsdomstolen).

Domstolar

De 11 arrondissementen delades in i fyra områden: de fyra domstolarnas verksamhetsområden: Haag och Amsterdam, Arnhem-Leeuwarden och s-Hertogenbosch. På det straffrättsliga och civilrättsliga området behandlar domstolarnas domare uteslutande mål där överklaganden har gjorts mot en domstols dom. Tribunalen gör en ny bedömning av de faktiska omständigheterna i målet och kommer till dess egna slutsatser. I de flesta fall kan appellationsdomstolens beslut överklagas till Hoge Raad der Nederlanden (Nederländernas högsta domstol). Förutom straffrättsliga och civilrättsliga mål behandlar domstolen alla överklaganden av taxeringsbeslut.

Specialdomstolar

Centrale Raad van Beroep är ett överklagandeorgan som huvudsakligen handlägger mål om offentlig anställning och social trygghet. På dessa områden är det den högsta domstolen. Centrale Raad van Beroep har sitt säte i Utrecht.

College van Beroep voor het bedrijfsleven (College van Beroep voor het bedrijfsleven) är ett särskilt administrativt kollegium som reglerar tvister på området för socioekonomisk förvaltning. Dessutom är kollegiet överprövningsorganet för vissa lagar, såsom konkurrenslagen och Telecommunicatiewet. Kollegiet ligger i Haag.

Högsta domstolen

Hoge Raad der Nederlanden (Nederländernas högsta domstol), som är etablerad i Haag, undersöker om den lägre domstolen har tillämpat lagen korrekt när den fattar sitt beslut. De faktiska omständigheterna i målet, såsom de fastställts av den lägre domstolen, kan inte längre diskuteras. Kassationstalan spelar en viktig roll för främjandet av den rättsliga enheten.

Juridiska databaser

Ytterligare information finns på webbplatsen för Länken öppnas i ett nytt fönsterden rättsliga organisationen i Nederländerna.

Rättspraxis finns i en gemensam Länken öppnas i ett nytt fönsterrättslig databas.

Är tillgången till databasen kostnadsfri?

Ja, tillgången är kostnadsfri.

Relaterade länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterRättspraxis


Det här är en maskinöversättning. Ägaren av sidan tar inget som helst ansvar för kvaliteten på den maskinöversatta texten.

Senaste uppdatering: 11/12/2019