Behörighet - Estland

Återställ Spara som pdf

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på estniska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till engelska är dock redan färdig.

1 Ska jag väcka talan vid en allmän domstol eller vid en specialdomstol (t.ex. en arbetsdomstol)?

Tvistemål faller inom ramen för distriktsdomstolarnas behörighet (maakohus). Distriktsdomstolarna hanterar tvistemål i första instans. Tvistemål omfattar en rad olika områden och gäller tvister som har sin grund i avtal och skyldigheter, familje- och arvsrättsliga frågor, sakrättsliga tvister, frågor gällande företags och icke vinstdrivande organisationers verksamhet och ledning, konkursärenden och arbetsrättsliga frågor. För att ett tvistemålsförfarande ska inledas måste en stämning lämnas in till en distriktsdomstol. Stämningsansökan till domstolen måste innehålla uppgifter om vem kärandens anspråk riktar sig mot, vilka anspråken är, på vilken rättslig grund anspråken görs samt bevis till stöd för anspråken.

Fordringar mot en annan person på en viss summa pengar som har sin grund i ett privaträttsligt förhållande kan också på begäran behandlas i enlighet med förfarandet för skyndsam handläggning av betalningsförelägganden. För att inleda ett förfarande för skyndsam handläggning av betalningsförelägganden gällande en fordran eller ett anspråk på underhåll kan distriktsdomstolens avdelning för betalningsförelägganden kontaktas via webbplatsen Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://www.e-toimik.ee/. Förfarandet för skyndsam handläggning av betalningsförelägganden tillämpas inte vid anspråk på belopp över 6 400 euro (fordringar). Detta belopp omfattar både huvudfordran och underordnade fordringar. Detsamma gäller vid anspråk på underhåll avseende belopp på över 200 euro per månad. Förfarandet för skyndsam handläggning av betalningsförelägganden tillämpas inte om gäldenären i födelseattesten inte uppges vara förälder till barnet. Skyndsam handläggning av betalningsförelägganden handläggs av Haapsalu lokala domstolsavdelning inom Pärnu distriktsdomstol (Pärnu Maakohtu Haapsalu kohtumaja).

Vissa tvister kan tas upp i utomrättsliga nämnder innan rätten att väcka talan i domstol utnyttjas. Exempelvis löses arbetstvister av en arbetstvistsnämnd (töövaidluskomisjon). En arbetstvistsnämnd är ett oberoende organ som före rättegång löser enskilda arbetstvister. Både anställda och arbetsgivare har rätt att vända sig till en nämnd utan att åläggas statliga avgifter. Det går att vända sig till en arbetstvistnämnd med alla typer av tvister som har sitt ursprung i förhållanden på arbetsmarknaden. När rätten att vända sig till en arbetstvistsnämnd ska utnyttjas är det viktigt att notera att nämnderna endast handlägger tvister om finansiella fordringar på högst 10 000 euro. Tvister gällande anspråk på belopp över 10 000 euro löses i domstol. En ansökan som lämnas till arbetstvistsnämnden ska innehålla en redogörelse för de omständigheter som är relevanta för tvisten. Exempelvis ska ansökan om det rör sig om ett ifrågasättande av en uppsägning av ett anställningsavtal innehålla uppgifter om tidpunkt och skäl för uppsägningen. Bakgrunden till meningsskiljaktigheten mellan parterna, dvs. den försummelse eller olagliga handling som den anställde eller arbetsgivaren uppges ha gjort sig skyldig till, måste beskrivas. Varje utsaga måste underbyggas och därför ska varje omständighet som kan styrkas med skriftlig bevisning (anställningsavtal, överenskommelser eller korrespondens mellan den anställde och arbetsgivaren osv.) eller varje hänvisning till annan bevisning eller vittnen inkluderas. Den skriftliga bevisningen till stöd för den anställdes eller arbetsgivarens anspråk ska lämnas in tillsammans med ansökan. Om den sökande anser det nödvändigt att kalla ett vittne till sammanträdet ska vittnets namn och adress uppges i ansökan.

Anspråk som uppstått till följd av avtal mellan konsument och handlare kan handläggas av en reklamationsnämnd (tarbijakaebuste komisjon). Reklamationsnämnderna har behörighet att lösa tvister som har sin grund i avtal mellan konsument och handlare om parterna inte lyckats lösa tvisten genom en överenskommelse och om värdet av de omtvistade varorna eller tjänsterna uppgår till minst 20 euro. Ärenden gällande anspråk som har sin grund i dödsfall, personskada eller skada på hälsan handläggs inte av en nämnd, utan måste avgöras i domstol.

Nämnderna avgör inte tvister om tillhandahållande av sjukvårdstjänster eller juridiska tjänster eller överföring av fast egendom eller byggnader, och inte heller tvister för vilka lösningsförfarande fastställs i andra lagar. Dessa tvister avgörs av den institution eller domstol som är behörig. Exempelvis fastställs förfarandet vid hyrestvister i lagen om lösning av hyrestvister (üürivaidluse lahendamise seadus).

Konsumentnämnderna behöriga att avgöra alla tvister som har att göra med förluster som orsakats av en felaktig produkt, förutsatt att förlusten kan fastställas. Om det går att fastställa att en förlust har orsakats, men inte hur stor den är, t.ex. i fråga om icke-monetära förluster eller förluster som kommer att uppkomma i framtiden, avgörs ersättningsbeloppet av domstol.

2 Om målet är av sådan natur att det ska prövas av allmän domstol, hur kan jag veta vid vilken domstol talan ska väckas?

För att kunna avgöra vilken domstol som är behörig i ett visst ärende är det viktigt att känna till principerna för behörighet. Det finns tre typer av behörighet: 1) allmän behörighet, där en persons hemvist avgör vilken domstol som är behörig, 2) fakultativ behörighet och 3) exklusiv behörighet (se avsnitt 2.2).

2.1 Görs det skillnad mellan lägre och högre instanser bland de allmänna domstolarna (t.ex. distriktsdomstolar som lägre domstolar och regionala domstolar som högre domstolar), och på vilken nivå ska mitt mål i så fall prövas?

Det görs skillnad mellan högre och lägre instanser bland domstolarna, eftersom det estniska rättssystemet har tre instansnivåer.

Distriktsdomstolarna (maakohus) behandlar alla tvistemål i första instans. Det kan fastställas i lag att vissa typer av ärenden ska hanteras endast av en särskild distriktsdomstol om detta bidrar till en snabbare behandling av ärenden eller på annat sätt gör processen effektivare.

En regiondomstol (ringkonnakohus) prövar överklaganden av avgöranden och domar i tvistemål som meddelats av distriktsdomstolarna. Regiondomstolarna avgör också andra ärenden för vilka de enligt lagen har behörighet.

Högsta domstolen (Riigikohus) är behörig vid kassationstalan mot eller överklagande av avgöranden i tvistemål som meddelats av regiondomstolarna. Högsta domstolen hanterar också ansökningar om prövning av lagakraftvunna domstolsbeslut, beslutar, i de fall där lagen anger det, vilken domstol som ska ha behörighet att avgöra ett ärende samt avgör andra ärenden för vilka de enligt lag har behörighet.

Ett mål avgörs och en dom meddelas först av en distriktsdomstol i första instans. Den som inte är nöjd med en dom har rätt att överklaga den till högre instans, dvs. en regiondomstol. Regiondomstolarna är domstolar i andra instans och prövar därför överklaganden av avgöranden som meddelats av distriktsdomstolar och förvaltningsdomstolar. Regiondomstolarna avgör tvistemål som kollegiala domstolar – ett överklagande prövas av en panel bestående av tre domare.

Högsta domstolen är högsta instans och behörig vid kassationstalan och ansökningar om resning mot domstolsbeslut. Kassationstalan innebär en ansökan om att det ska prövas huruvida ett domstolsavgörande som inte vunnit laga kraft har kommit till i enlighet med lagen; den högre instansen gör ingen ny utvärdering av fakta i målet. Resning mot domstolsbeslut innebär en förnyad prövning av ett beslut eller en dom som redan har vunnit laga kraft i fall där nya omständigheter har framkommit och på grundval av ansökan från någon av parterna.

Varje part i ett mål som inte är nöjd med målets utgång i en lägre rättsinstans kan väcka kassationstalan vid högsta domstolen. Kassationstalan kan inte väckas personligen, utan endast via kvalificerat ombud. Högsta domstolen godkänner kassationstalan om de uppgifter som åberopas innebär att det skulle kunna vara så att den lägre domstolen har tillämpat den materiella rätten felaktigt eller på ett väsentligt sätt brutit mot processrätten, vilket kan ha lett till ett felaktigt domslut. Därutöver tar högsta domstolen upp ärendet om ett kassationsförfarande skulle vara av stor vikt för att garantera rättssäkerheten och enhetligheten i rättsutövningen eller för lagstiftningens vidare utveckling.

2.2 Territoriell behörighet (är domstolen i stad A eller domstolen i stad B behörig i mitt fall)?

Domstolarnas behörighet styr en persons rätt och skyldighet att utöva sina processuella rättigheter vid en specifik domstol. Det finns allmän, fakultativ och exklusiv behörighet.

Den allmänna behörigheten avgör vid vilken domstol talan kan väckas mot en person och var andra processuella handlingar med anknytning till en person kan utföras såvida inte lagen anger att talan kan väckas eller aktuell handling kan utföras vid en annan domstol.

Den fakultativa behörigheten avgör vid vilken domstol, utöver den domstol som har allmän behörighet, talan kan väckas mot en person och var andra processuella handlingar med anknytning till en person kan utföras. Detta innebär att talan i ett ärende som innefattar ett äganderättsligt anspråk gentemot en fysisk person också kan väckas vid den domstol inom vars domskrets personen är långsiktigt bosatt. Om en person är bosatt utomlands kan talan mot denne gällande ett äganderättsligt anspråk väckas även vid den domstol inom vars domskrets den egendom som anspråket gäller finns eller vid den domstol inom vars domskrets annan egendom som tillhör personen finns.

Den exklusiva behörigheten anger en enda domstol, som är den enda där det går att väcka talan i ett visst tvistemål. Vid ansökningsärenden gäller exklusiv behörighet om inte annat anges i lag. Exklusiv behörighet kan exempelvis avgöras av var fast egendom är belägen eller var en juridisk person har sitt säte osv.

2.2.1 Huvudregeln om territoriell behörighet

Talan mot en fysisk person kan väckas vid den domstol inom vars domskrets personen har sin hemvist, och talan mot en juridisk person vid den domstol inom vars domskrets personen har sitt huvudkontor. Om en fysisk persons hemvist är okänd kan talan väckas vid den domstol inom vars domskrets personens senaste kända hemvist är belägen.

2.2.2 Undantag från huvudregeln

Talan mot en estnisk medborgare som är bosatt i ett annat land och som omfattas av extraterritoriell rättstillämpning eller mot en estnisk medborgare som arbetar i ett annat land och som är statstjänsteman kan väckas i den domstol inom vars domskrets personens senaste hade sin hemvist i Estland. Om personen inte varit bosatt i Estland kan talan väckas mot honom eller henne vid Harju distriktsdomstol (Harju Maakohus). Talan mot en estnisk statlig eller lokal myndighet kan väckas vid den domstol inom vars domskrets myndigheten i fråga har sitt säte. Om det inte går att avgöra vilken statlig myndighet ärendet gäller ska talan väckas vid Harju distriktsdomstol. Om det inte går att avgöra vilken lokal myndighet ärendet gäller ska talan väckas vid den domstol inom vars domskrets kommunstyrelsen i den aktuella kommunen har sitt säte.

Talan mot en estnisk statlig eller lokal myndighet kan väckas vid den domstol inom vars domskrets myndigheten i fråga har sitt säte.

Om det inte går att avgöra vilken statlig myndighet ärendet gäller ska talan väckas vid Harju distriktsdomstol. Om det inte går att avgöra vilken lokal myndighet ärendet gäller ska talan väckas vid den domstol inom vars domskrets kommunstyrelsen i den aktuella kommunen har sitt säte. En kärande kan också väcka talan i den domstol inom vars domskrets han eller hon själv har sin hemvist.

2.2.2.1 När kan jag välja mellan domstolen i den ort där svaranden bor och någon annan domstol?

I de fall där lagen så föreskriver kan en kärande välja att väcka talan mot en person eller utföra andra processhandlingar med anknytning till en person vid en annan domstol än den som har allmän behörighet.

  • I ett ärende som innefattar ett äganderättsligt anspråk kan talan väckas mot en fysisk person även vid den domstol inom vars domskrets personen bor, om han eller hon varit bosatt där under en längre tid till följd av anställning, tjänstgöring, studier eller liknande.
  • Behörighet på grundval av verksamhetsställe – talan i ett ärende som har att göra med svarandens ekonomiska eller yrkesmässiga verksamhet kan väckas även vid den domstol inom vars domskrets svarandens verksamhetsställe är beläget.
  • Behörighet på grundval av en juridisk persons säte – juridiska personer som bygger på medlemskap, inbegripet företag, eller medlemmar, delägare eller aktieägare i en sådan juridisk person kan i ett ärende som har sin grund i medlemskapet eller ägandet väcka talan mot en person som är medlem, delägare eller aktieägare i den juridiska personen även vid den domstol inom vars domskrets den juridiska personen har sitt säte.
  • Behörighet på grundval av egendoms belägenhet – om en person har sin hemvist eller sitt säte utomlands kan talan mot denne i ett ärende som innefattar ett äganderättsligt anspråk väckas även vid den domstol inom vars domskrets den egendom som anspråket gäller finns eller vid den domstol inom vars domskrets annan egendom som tillhör personen finns. Om egendomen har registrerats i ett offentligt register kan talan väckas vid den domstol inom vars domskrets detta register finns. Om egendomen är en fordran enligt obligationsrätten kan talan väckas vid den domstol inom vars domskrets gäldenären har sin hemvist eller sitt säte. Om en tillgång ställts som säkerhet för fordran kan talan väckas vid den domstol inom vars domskrets tillgången finns.
  • Behörighet i ärenden som innefattar en fordran säkrad genom inteckning eller belastad genom belastning av fast egendom – talan i syfte att driva in en fordran säkrad genom inteckning eller belastad genom belastning av fast egendom eller annan talan med anknytning till liknande fordran kan också väckas vid den domstol inom vars domskrets den fasta egendomen är belägen, förutsatt att gäldenären äger den registrerade fasta egendom som intecknats eller belastats.
  • Behörighet på grundval av lägenhetsägande – talan mot medlem i en bostadsrättsförening eller annan sammanslutning av lägenhetsägare som har sin grund i medlemmarnas gemensamma ägande eller förvaltningen av den gemensamt ägda egendomen eller som baseras på ägandet av en fysisk andel i en fastighet kan också väckas vid den domstol inom vars domskrets den registrerade fasta egendom som belastas med lägenhetsägarskapet är belägen.
  • Behörighet på grundval av uppfyllelseort – talan som har sin grund i ett avtal eller en talan som syftar till ogiltigförklaring av ett avtal kan också väckas vid den domstol inom vars domskrets den omtvistade avtalsförpliktelsen ska uppfyllas. Som uppfyllelseort betraktas när det gäller avtal om försäljning av lös egendom den plats dit den lösa egendomen har levererats eller skulle ha levererats till köparen och, när det gäller avtal om tillhandahållande av tjänst, den plats där tjänsten har utförts eller skulle ha utförts. I alla övriga fall betraktas gäldenärens verksamhetsställe eller om sådant saknas, gäldenärens bosättningsort eller säte, som uppfyllelseort för förpliktelsen. Dessa bestämmelser gäller såvida parterna inte har avtalat något annat.
  • Behörighet på grundval av konsuments bosättningsort – talan som har sin grund i ett avtal eller förhållande av den typ som anges i artiklarna 35, 46, 52, 208.4, 379, 402, 635.4, 709, 734 eller 866 i obligationsrättslagen (võlaõigusseadus) eller talan som har sin grund i ett annat avtal med en verksamhet som har sitt säte eller ett verksamhetsställe i Estland kan också väckas vid den domstol inom vars domskrets konsumenten är bosatt. Ovanstående gäller ej talan om transportavtal.
  • Behörighet vid talan om försäkringsavtal – en försäkringstagare, förmånstagare eller annan person som har rätt till en prestation från försäkringsgivarens sida på grundval av ett försäkringsavtal kan väcka talan i samband med detta även vid den domstol inom vars domskrets personen är bosatt eller har sitt säte. När det gäller ansvarsförsäkring eller försäkring av byggnadsverk, fast egendom eller lös egendom tillsammans med byggnadsverk eller fast egendom kan talan väckas mot försäkringsgivaren även vid den domstol som har behörighet på platsen för den handling eller händelse som orsakat skadan eller eller på den plats där skadan uppkommit.
  • Behörighet på grundval av en anställds bosättningsort eller arbetsplats – en anställd kan väcka talan i ett ärende med anknytning till hans eller hennes anställningsavtal även vid den domstol som är behörig på den ort där den anställde är bosatt eller har sin arbetsplats.
  • Behörighet vid talan om växel eller check – talan om växel eller check kan väckas även vid den domstol inom vars domskrets platsen för inlösen av växeln eller checken är belägen.
  • Behörighet vid talan om ersättning för skadegörelse – talan om ersättning för skadegörelse kan väckas även vid den domstol som har behörighet på platsen för den handling eller händelse som orsakat skadan eller på den plats där skadan uppkommit.
  • Behörighet vid talan om sjöfordran, räddningsarbete eller räddningsavtal – talan som har sin grund i en eller flera sjöfordringar i enlighet med vad som anges i den sjörelaterade egendomslagen (laeva asjaõigusseadus) kan väckas även vid den domstol som är behörig där fartyget finns eller har sin hemmahamn. Talan som har sin grund i räddningsarbete eller räddningsavtal kan väckas även vid den domstol som är behörig där räddningsarbetet utförts.
  • Behörighet vid talan om skifte av dödsbo – talan som syftar till att fastställa arvsrätt, arvtagares anspråk på ägare av dödsboet, anspråk med grund i legat eller arvsavtal eller anspråk på laglott eller krav på skifte av dödsbo kan väckas även vid den domstol som har behörighet där arvlåtaren vid sitt frånfälle hade sin hemvist. Om arvlåtaren var estnisk medborgare men vid tiden för sitt frånfälle inte hade någon hemvist i Estland kan talan väckas även vid den domstol som är behörig på den ort där arvlåtaren hade sin sista hemvist i Estland. Om arvlåtaren inte haft någon hemvist i Estland kan talan väckas vid Harju distriktsdomstol (Harju Maakohus).
  • Talan mot medsvarande och talan i flera mål mot samma svarande – talan mot flera svarande kan väckas vid den domstol som är behörig där en av medsvarandena (käranden väljer vilken av svarandena) har sin hemvist eller sitt säte. Om talan ska väckas i flera mål mot samma svarande på grundval av samma omständigheter kan talan i samtliga mål väckas vid en domstol där talan om något eller några av de anspråk som omständigheterna givit upphov till kunde ha väckts.
  • Behörighet vid genkäromål och talan från tredje part med oberoende anspråk – genkäromål kan inges till den domstol där talan ursprungligen väcktes, förutsatt att villkoren för att inkomma med genkäromål följs och att genkäromålet inte omfattas av exklusiv behörighet. Ovanstående gäller också fall där genkäromålet, i enlighet med de allmänna bestämmelserna, skulle inges till en utländsk domstol.
  • Talan från tredje part med ett oberoende anspråk kan väckas vid den domstol som handlägger huvudmålet.
  • Behörighet vid konkursförfarande – talan om konkursförfarande eller konkursbo mot en person som försatts i konkurs, en konkursförvaltare eller en medlem i konkurskommitté, inbegripet talan i syfte att få egendom utesluten ur ett konkursbo, kan väckas vid den domstol som meddelat beslutet om konkurs. Talan i syfte att få en fordran godkänd kan också väckas vid den domstol som meddelat beslutet om konkurs. En person som försatts i konkurs kan också väcka talan gällande konkursboet, även talan om återvinning, vid den domstol som meddelat beslutet om konkurs.
2.2.2.2 När måste jag välja en annan domstol än domstolen i den ort där svaranden bor?

I de fall där lagen föreskriver det tillämpas exklusiv behörighet. Behörighetsbestämmelserna anger då den enda domstol där det går att väcka talan i ett visst tvistemål. Vid ansökningsärenden gäller exklusiv behörighet om inte annat anges i lag.

1) Behörighet på grundval av fast egendoms belägenhet – talan ska väckas vid den domstol inom vars domskrets den fasta egendomen är belägen när talan gäller något av följande:

  • anspråk gällande erkännande av äganderätt, begränsad sakrätt eller annan sakrättslig belastning av fast egendom alternativt erkännande av avsaknad av sådana rättigheter eller belastningar eller anspråk gällande andra rättigheter till fast egendom,
  • fastställande av gränser för eller skifte av fast egendom,
  • skydd av ägande av fast egendom,
  • anspråk gällande sakrätt som uppkommit genom lägenhetsägande,
  • anspråk gällande utmätning av fast egendom,
  • anspråk gällande uthyrningsavtal för fast egendom, annat avtal om nyttjande av fast egendom enligt obligationsrätten eller sådana avtals giltighet.

Talan gällande servitut, belastning av fast egendom eller förköpsrätt ska väckas vid den domstol som är behörig där den tjänande eller belastade fastigheten är belägen.

2) Krav om att tillämpningen av standardvillkor ska upphöra – talan om att tillämpningen av ett orimligt standardvillkor ska upphöra eller om att rekommendationen om tillämpning av villkoret ska dras tillbaka av den person som står bakom rekommendationen (artikel 45 i obligationsrättslagen (võlaõigusseadus)) ska väckas vid den domstol inom vars domskrets svarandens verksamhetsställe är beläget eller, om inget sådant finns, vid den domstol inom vars domskrets svaranden har sin hemvist eller sitt säte. Om svaranden saknar verksamhetsställe, hemvist och säte i Estland ska talan väckas vid den domstol som har territoriell behörighet på den plats där standardvillkoret tillämpats.

3) Behörighet i ärenden gällande upphävande eller ogiltigförklarande av beslut fattat av ett organ tillhörande en juridisk person – talan om upphävande eller ogiltigförklarande av beslut fattat av ett organ tillhörande en juridisk person väcks vid den domstol som är behörig där den juridiska personen har sitt säte.

4) Behörighet i äktenskapsmål

Äktenskapsmål betraktas som civilrättsmål där avgörande fälls efter talan när föremålet för ärendet är:

  • skilsmässa,
  • annullering av äktenskap,
  • fastställande av äktenskaps befintlighet,
  • bodelning eller andra frågor i samband med makars egendomsförhållanden,
  • andra anspråk med grund i äktenskapet som en av makarna ställer på den andra maken.

En estnisk domstol är behörig att avgöra ett äktenskapsmål om

  • minst en av makarna är estnisk medborgare eller var det vid äktenskapets ingående,
  • båda makarna har sin hemvist i Estland,
  • en av makarna har sin hemvist i Estland, med undantag för när domslutet uppenbarligen inte skulle erkännas i något av de länder där makarna är medborgare.

I ett äktenskapsmål som ska avgöras av en estnisk domstol väcks talan vid den domstol som är behörig där makarna har sin gemensamma hemvist eller om sådan saknas den domstol som är behörig där svaranden har sin hemvist. Om svaranden inte har sin hemvist i Estland ska talan väckas vid den domstol som är behörig där ett gemensamt minderårigt barn till parterna har sin hemvist och, om det inte finns något minderårigt barn, vid den domstol som är behörig där käranden har sin hemvist.

Om en frånvarande persons egendom omhändertagits på grund av att denne är saknad, om en person satts under förvaltarskap på grund av dennes begränsade partsbehörighet eller om en person frihetsberövats som straff kan talan om skilsmässa mot personen i fråga också väckas vid den domstol som är behörig där käranden har sin hemvist.

5) Behörighet i ärenden gällande förhållandet föräldrar–barn och underhåll – ett ärende gällande förhållandet föräldrar–barn är ett tvistemål där beslut fattas efter talan i syfte att fastställa föräldraskap eller motsätta sig uppgifter om en förälder i barnets födelseattest eller i folkbokföringen. En estnisk domstol kan avgöra ett ärende gällande förhållandet föräldrar–barn om minst en av parterna är estnisk medborgare eller har en hemvist i Estland. I ett ärende gällande förhållandet föräldrar–barn som ska avgöras av en estnisk domstol ska talan väckas vid den domstol som är behörig där barnet har sin hemvist. Om barnet inte har sin hemvist i Estland ska tala väckas vid den domstol som är behörig där svaranden har sin hemvist. Om svaranden inte har sin hemvist i Estland ska tala väckas vid den domstol som är behörig där käranden har sin hemvist.

Dessa bestämmelser tillämpas även på underhållsärenden. Ett underhållsärende är ett tvistemål där beslut fattas gällande talan med anspråk på

  • förälders uppfyllande av lagstadgad underhållsskyldighet för ett minderårigt barn,
  • uppfyllande av underhållsskyldighet mellan föräldrar,
  • uppfyllande av underhållsskyldighet mellan makar,
  • uppfyllande av annan lagstadgad underhållsskyldighet.
2.2.2.3 Kan parterna själva utse en domstol som annars skulle vara obehörig?

Om fler än en estnisk domstol har behörighet i ett ärende har den sökande rätt att välja domstol för sin ansökan. I sådana fall avgörs ärendet av den domstol som först mottar ansökan.

Om talan väcks vid den domstol som är behörig där svaranden har sin hemvist eller sitt säte eller vid den domstol som har exklusiv behörighet handläggs ärendet av den domstolsavdelning som har territoriell behörighet på den ort där svaranden har sin hemvist eller sitt säte, alternativt på den ort som ligger till grund för fastställandet av den exklusiva behörigheten. Om flera orter som ligger till grund för fastställande av behörighet är belägna inom en och samma distriktsdomstols domskrets, men i olika domstolsavdelningars verksamhetsområde väljer käranden vilken domstolsavdelning som ska höra ärendet. Om käranden underlåter att göra ett sådant val ska domstolen i stället välja var ärendet ska prövas.

Ansökningsärenden prövas av den lokala domstolsavdelning inom vars domkrets den ort ligger som använts för att fastställa behörigheten. Om flera orter som ligger till grund för fastställande av behörighet är belägna inom en och samma distriktsdomstols verksamhetsområde, men i olika lokala domstolsavdelningars domkretsar, väljer domstolen var ärendet ska prövas.

3 Om målet är av sådan natur att det ska prövas av specialdomstol, hur kan jag veta vilken specialdomstol jag ska vända mig till?

Skyndsam handläggning av betalningsförelägganden handhas av Haapsalu lokala domstolsavdelning inom Pärnu distriktsdomstol (Pärnu Maakohtu Haapsalu kohtumaja). För övriga tvistemål gäller de ovannämnda behörighetsprinciperna.

Relaterade länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterRättssystem


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 29/10/2018