Rättshjälp

1 Vilka kostnader uppstår vid en rättegång och vem måste som regel betalar dem?

Generellt uppstår kostnader för staten, deltagarna i rättegången och andra personer som medverkar i rättegången (huvudsakligen i form av beviskostnader). Kostnaderna har både ett förebyggande och ett bestraffande syfte.

Civilprocesslagen innehåller en förteckning med exempel på vilka kostnader som kan uppstå i tvistemålsprocesser. Det rör sig om kontantutgifter för deltagarna och deras ombud (t.ex. kostnader för resor, måltider och uppehälle), domstolsavgiften, ersättning för förlorad arbetsförtjänst för deltagare och deras juridiska ombud, beviskostnader (t.ex. kostnader för vittnen och sakkunniga), en notaries arvode och kontantutlägg i egenskap av domstolskommissionär, förvaltarens arvode och kontantutlägg, eller ersättning för ombudskostnader, om ombudet är en advokat, notarie eller patentombud. Kostnader kan även inbegripa ersättning av mervärdesskatt eller en medlares arvode. Förteckningen är dock inte uttömmande. Andra kostnader som deltagaren har betalat i direkt samband med rättsprocessen kan också betraktas som rättegångskostnader.

Deltagarna betalar i princip sina egna och sina ombuds kostnader. Om en advokat har utsetts till deltagarens ombud eller förmyndare betalar staten advokatens arvode och kontantutlägg och ersättning samt betalar i förekommande fall tillbaka mervärdesskatten.

Betalningen av domstolsavgiften regleras i lagen om domstolsavgifter. I ett vanligt kontradiktoriskt förfarande betalas domstolsavgiften i regel av käranden. I lagen anges också vilka rättsprocesser som inte omfattas av kravet på domstolsavgift (t.ex. vårdnadstvister, processer om omhändertagande av barn, adoptionsprocesser, processer om föräldrars och barns ömsesidiga underhållsskyldigheter, arvsprocesser i första instans, processer rörande rättskapacitet).

Det är viktigt att skilja mellan skyldigheten att betala rättegångskostnaderna och skyldigheten att ersätta dem. En deltagare i rättegången betalar rättegångskostnaderna, särskilt under rättegången, i takt med att de uppstår. Principen om intresse gäller (kostnaden betalas av den person som företar rättshandlingen eller i vars intresse handlingen företas). Vem som ska ersätta rättegångskostnaderna fastställs först efter det att kostnaderna har betalats. Ersättningen av kostnader som förordnats av en domstol grundas på principen om att den förlorande parten ska betala den vinnande partens kostnader.

Om särskilda skäl föreligger kan domstolen utnyttja sitt utrymme för skönsmässig bedömning vid fastställandet av vem som ska betala rättegångskostnaderna och kan avstå från att bevilja en deltagare full eller delvis ersättning. Denna handlingsfrihet används som skydd mot oproportionerligt hårda konsekvenser av tillämpningen av principen om att den förlorande parten ska betala den vinnande partens kostnader.

2 Vad exakt är rättshjälp?

En av de grundläggande principerna i tvistemål är principen om likhet inför lagen, vilket bland annat innefattar rätten till rättshjälp. Rätten till rättshjälp beviljas från starten och i alla processer.

Enligt civilprocesslagen kan följande betraktas som rättshjälp i tvistemål:

• Utnämning av ett ombud på deltagarens begäran (§ 30.1 i civilprocesslagen).
• Utnämning av en advokat om detta är nödvändigt för att skydda deltagarens intressen eller om det råder advokattvång i den berörda typen av process (§ 30.2 i civilprocesslagen).
• Deltagares befrielse från att betala hela eller delar av domstolsavgifterna (§ 138 i civilprocesslagen).

Domstolens informationsplikt kan också betraktas som rättshjälp för deltagarna i rättegången.

Rättshjälp som tillhandahålls av det tjeckiska advokatsamfundet utgör en separat kategori. Denna hjälp definieras i lagen om juristyrket. Enligt denna lag har alla som inte uppfyller villkoren för att en domstol ska utse en advokat åt dem och som inte kan säkerställa tillgång till juridiska tjänster på annat sätt rätt att låta det tjeckiska advokatsamfundet utse en advokat som kan tillhandahålla dem juridisk rådgivning och juridiska tjänster.

Sökanden har således rätt till gratis juridisk rådgivning om deras genomsnittliga månadsinkomst under de närmast föregående sex månaderna inte överstiger tre gånger existensminimum för sökanden och de personer som bedöms tillsammans med dem enligt lagen om existensminimum och minimilön, förutsatt att de inte företräds av en annan advokat eller person som är bemyndigad att tillhandahålla juridiska tjänster i det mål som de ansöker om rättshjälp för (i enlighet med § 2.2 a i lagen om juristyrket).

Om sökanden uppfyller ovannämnda villkor får han eller hon gratis juridisk rådgivning i 30 minuter, upp till högst 120 minuters juridisk rådgivning per kalenderår.

Lagen om juristyrket gör det samtidigt möjligt att tillhandahålla juridisk rådgivning vid ett enstaka tillfälle till ett ospecificerat antal personer som placerats i förvar för tredjelandsmedborgare enligt lagen om utlänningars vistelse i Tjeckien, eller på en mottagningsanläggning enligt asyllagen. Detta sker i så fall på initiativ av deras handläggare.

Enligt lagen om juristyrket är det också möjligt att begära tillgång till juridiska tjänster om sökandens inkomst och tillgångar motiverar detta.

3 Har jag rätt till rättshjälp?

En domstol kan efter ansökan befria en deltagare i rättegången (eller en intervenient) från skyldigheten att betala domstolsavgiften om deltagarens omständigheter motiverar detta och om ansökan inte är godtycklig, uppenbart grundlös eller utgör ett hinder för rättvisans gång.

Både fysiska och juridiska personer kan befrias från betalningsskyldigheten.

En deltagare i rättegången får inte hindras från att utöva eller göra gällande sina rättigheter i domstol enbart på grund av att de har ekonomiska problem. Domstolen tar framför allt hänsyn till sökandens allmänna ekonomiska situation, storleken på domstolsavgiften, de troliga kostnaderna för att lägga fram bevis och talans natur. För fysiska personer tar domstolen hänsyn till sociala förhållanden, hälsotillstånd osv. För juridiska personer och fysiska personer som är enskilda näringsidkare tar domstolen även hänsyn till hur deras affärsverksamhet eller annan verksamhet ser ut, deras tillgångar och deras betalningsförmåga.

Med en ansökan som är uppenbart grundlös eller utgör hinder för rättvisans gång avses framför allt en situation där det redan av sökandens faktiska påståenden är uppenbart att sökanden inte kan vinna framgång i målet. Med godtycklighet eller hinder för rättvisans gång avses framför allt utövandet av en rätt i ond tro eller ett tydligt försök att försena fullgörandet av en tydligt bindande förpliktelse.

Om en deltagare uppfyller villkoren för att befrias från skyldigheten att betala domstolsavgiften och om detta är nödvändigt för att skydda deras intressen, utser domstolen ett ombud på deras begäran. Rätten att tilldelas ett ombud uppstår dock inte automatiskt om processen eller deltagaren enligt lag är befriad från skyldigheten att betala domstolsavgiften (dvs. enligt lagen om domstolsavgifter). Även i dessa fall måste villkoren i civilprocesslagen för att befrias från domstolsavgifter vara uppfyllda. En advokat utses till ombud om detta är nödvändigt för att skydda deltagarens intressen eller om det i det aktuella förfarandet är obligatoriskt att företrädas av en advokat (eller en notarie).

En sådan deltagare kan inte förpliktas att i förskott betala kostnaderna för bevisning som de själva lagt fram eller som domstolen ålagt dem att lägga fram beträffande de fakta som deltagaren har anfört (eller i deras intresse, § 141.1 i civilprocesslagen), och deltagaren kan inte heller åläggas att ersätta de kostnader som uppstått för staten (§ 148.1 i civilprocesslagen). Staten betalar den utnämnda advokatens arvode och kontantutlägg.

En deltagares ansökan om befrielse från domstolsavgifter kan inges samtidigt som talan väcks (ansökan om att inleda förfarandet) eller när som helst under förfarandet fram till domstolens slutliga beslut. Domstolen kan utse ett ombud innan rättegången, om den framtida deltagaren avser att väcka talan med hjälp av ett ombud.

Domstolen prövar ansökan om befrielse från domstolsavgifter genom ett avgörande som kan överklagas.

Om domstolen avslår ansökan om tilldelning av ett ombud kan sökanden begära att en advokat utses av det tjeckiska advokatsamfundet. I så fall har sökanden rätt till gratis juridisk rådgivning om deras genomsnittliga månadsinkomst under de närmast föregående sex månaderna inte överstiger tre gånger existensminimum för sökanden och de personer som bedöms tillsammans med dem enligt lagen om existensminimum och minimilön, förutsatt att de inte företräds av en annan advokat eller person som är bemyndigad att tillhandahålla juridiska tjänster i det mål som de ansöker om rättshjälp för (i enlighet med § 2.2 a i lagen om juristyrket).

En annan möjlighet är att utnyttja sökandes rätt till juridiska tjänster, om sökandens inkomst och tillgångar motiverar detta. Även i detta fall kan sökanden vända sig till det tjeckiska advokatsamfundet.

4 Beviljas rättshjälp för alla typer av rättegångar?

Rättshjälp enligt civilprocesslagen gäller för alla rättegångar som regleras av civilprocesslagen.

Det tjeckiska advokatsamfundet kan även bevilja rättshjälp i andra situationer än förfaranden vid offentliga myndigheter i form rättsprocesser, administrativa processer och processer vid författningsdomstolen.

5 Finns det särskilda förfaranden för nödsituationer

Det finns inga särskilda förfaranden för sådana situationer.

6 Var finns ansökningsformulären för rättshjälp?

Formulären regleras av justitieministeriets direktiv 4/2017 av den 23 oktober 2017, ref. nr 12/2017-OJD-ORG/36. Exempelformulär för både fysiska och juridisk personer (förklaring om personlig situation, tillgångar och intäkter för befrielse från domstolsavgifter och tilldelning av ett ombud och förklaring av en juridisk person om tillgångar och andra avgörande fakta för befrielse från domstolsavgifter och tilldelning av ett ombud) finns på det tjeckiska justitieministeriets webbplats.

Formulär för att inge en ansökan om rättshjälp till det tjeckiska advokatsamfundet har fogats som bilaga till det tjeckiska justitieministeriets förordning nr 120/2018 om fastställande av ansökningsformulär för tilldelning av en advokat och formulär för att begära juridisk rådgivning vid ett enstaka tillfälle. Formulären finns tillgängliga på det tjeckiska advokatsamfundets webbplats.

7 Vilka handlingar ska bifogas en ansökan om rättshjälp?

Alla handlingar som ska bifogas anges direkt i aktuellt formulär. Det kan bland annat röra sig om följande handlingar: en bekräftelse från arbetsgivaren om inkomst av tjänst eller inkomst från uppdrag utanför anställningsförhållandet, slutskattebesked från skattemyndigheten (inkomst av affärsverksamhet och annan verksamhet som enskild näringsidkare), ett slutligt besked om beviljande av en förmån eller bekräftelse från utbetalaren av denna förmån (inkomst från materiella säkerheter och socialförsäkringsinkomster) eller andra slutliga taxeringsbesked från skatteförvaltningen (annan inkomst).

8 Var ska ansökan om rättshjälp lämnas in?

Du kan lämna in en ansökan om befrielse från domstolsavgifter till den domstol som prövar det mål som befrielsen avser. Förstainstansdomstolen prövar ansökan, även efter att ett överklagande har ingetts.

Du kan inge en ansökan om tilldelning av en advokat till det tjeckiska advokatsamfundet. Ansökan kan inges

1. skriftligen till det tjeckiska advokatsamfundets adress, filialen i Brno, nám. Svobody 84/15, 602 00 Brno, eller
2. elektronisk med en erkänd elektronisk signatur till epodatelna@cak.cz, eller
3. till det tjeckiska advokatsamfundets databox – data box ID n69admd.

9 Hur tar man reda på om man har rätt till rättshjälp?

I lagen (§ 5 i civilprocesslagen) åläggs domstolarna en allmän informationsplikt. Domstolarna ska således förse deltagare med information om deras processuella rättigheter och skyldigheter. Domstolen är skyldig att informera deltagarna om rätten att ansöka om befrielse från domstolsavgifter eller om tilldelning av ett ombud.

10 Vad bör jag göra om jag har rätt till rättshjälp?

Se svaret på frågan: ”Har jag rätt till rättshjälp?”.

11 Vem väljer advokat om man har rätt till rättshjälp?

Domstolen fattar beslut om tilldelning av advokat grundat på deltagarens ansökan. Om det är nödvändigt för att skydda deltagarens intressen eller om det råder advokattvång i det berörda förfarandet utser domstolen en advokat som ombud. Domstolen utser en specifik advokat som är skyldig att tillhandahålla juridiska tjänster såvida inte advokaten har ett juridiskt skäl att vägra (t.ex. en intressekonflikt).

Beslut om ansökningar om rättshjälp från det tjeckiska advokatsamfundet fattas av advokatsamfundets ordförande. Ordföranden för det tjeckiska advokatsamfundet har anförtrott direktören för det tjeckiska advokatsamfundets filial i Brno att företräda honom vid utövandet av denna befogenhet.

För att kunna tilldela en advokat har det tjeckiska advokatsamfundet en förteckning över advokater som har gått med på att tillhandahålla den rättshjälp som avses ovan. Vid tilldelningen av en advokat för att tillhandahålla sådana juridiska tjänster måste det tjeckiska advokatsamfundet säkerställa att advokater utses på ett rättvist sätt och med hänsyn till målets natur och komplexitet.

12 Täcker rättshjälpen alla rättegångskostnader?

Se svaret på frågan: ”Vilka kostnader uppstår vid en rättegång och vem måste som regel betala dem?”.

Sökanden måste betala en avgift på 100 tjeckiska korona (CZK) till det tjeckiska advokatsamfundet för advokatsamfundets handläggning av ansökan om rättshjälp. Innehavare av ZTP-kort (grav funktionsnedsättning) eller ett ZTP/P-kort (grav funktionsnedsättning som kräver specialvård) eller personer som får assistanshjälp är befriade från skyldigheten att betala denna avgift.

13 Vem står för övriga kostnader, om man bara har rätt till begränsad rättshjälp?

Domstolen kan även bevilja delvis befrielse från domstolsavgifter eller endast bevilja sådan befrielse för en viss del av förfarandet (t.ex. endast för förfarandet i första instans). Deltagaren är skyldig att täcka den återstående delen av domstolsavgifterna.

Om en advokat har utsetts till deltagarens ombud eller förmyndare betalar staten advokatens arvode och kontantutlägg och ersättning samt betalar i förekommande fall tillbaka mervärdesskatten.

14 Omfattar rättshjälpen även överklaganden?

Om inte domstolen beslutar annorlunda gäller befrielsen från skyldigheten att betala domstolsavgifter hela förfarandet, dvs. fram till dess att ett slutligt avgörande meddelas. Befrielsen från skyldigheten att betala domstolsavgifter gäller både förfarandet i första instans och överklaganden (ordinarie rättsmedel). Extraordinära rättsmedel som tillgrips (förnyad prövning av ett överklagande, talan om att återuppta prövningen av ett mål, talan om annullering) undantas dock inte automatiskt och deltagaren kan ansöka om befrielse från domstolsavgifter.

15 Kan rättshjälpen dras in innan rättegången avslutas (eller till och med återkallas efter rättegångens slut)?

Om deltagarens situation ändras på ett sådant sätt att befrielsen från domstolsavgifter inte längre kan motiveras, eller om domstolen senare finner att deltagarens faktiska situation inte motiverade befrielsen ens när den beviljades, återkallar domstolen befrielsen. En sådan åtgärd har endast retroaktiv verkan om domstolen uttryckligen meddelar ett sådant beslut. Domstolen kan endast återkalla befrielsen fram till dess att förfarandet avslutas.

Enbart en ändring av reglerna för att bedöma sökandens situation, eller en ändring av domstolens uppfattning om huruvida ansökan är godtycklig, uppenbart grundlös eller hindrar rättvisans gång, är inte skäl nog för att återkalla befrielsen från domstolsavgifter.

Vid rättshjälp som tillhandahålls av det tjeckiska advokatsamfundet återkallar det tjeckiska advokatsamfundet tilldelningen av en advokat om det i samband med advokatens tillhandahållande av juridiska tjänster i det relevanta målet framkommer att klientens inkomst och tillgångar inte motiverade tillhandahållandet av juridiska tjänster.

Advokatsamfundet återkallar också tilldelningen av en advokat om det under den advokatens tillhandahållande av juridiska tjänster i det relevanta målet blir uppenbart att klientens inkomst och ekonomiska situation har ändrats på ett sådant sätt att tillhandahållandet av juridiska tjänster inte längre är motiverat. Advokatsamfundet återkallar tilldelningen av en advokat vid tidpunkten för den ändrade situationen. Även i detta fall är advokaten skyldig att under en period av 15 dagar från den dag utnämningen att tillhandahålla juridiska tjänster återkallades vidta alla brådskande åtgärder som behövs, så att klientens rättigheter eller berättigade intressen inte skadas. Detta gäller inte om klienten skriftligen informerar domstolen om att han eller hon inte kräver att denna skyldighet ska fullgöras.

16 Går det att överklaga ett avslag av en rättshjälpsansökan?

Det är upp till domstolen att besluta om din ansökan om befrielse från domstolsavgifter ska beviljas, eller om befrielsen ska återkallas. Beslutet meddelas i form av ett domstolsavgörande. Du kan överklaga avgörandet, såvida det inte meddelades i första instans av appellationsdomstolen. I så fall kan avgörandet inte överklagas.

Ordföranden för det tjeckiska advokatsamfundet (eller direktören för det tjeckiska advokatsamfundets filial i Brno som bemyndigats att agera för ordförandens räkning) fattar beslut om utnämning av en advokat från det tjeckiska advokatsamfundet i ett administrativt förfarande. Det går att begära omprövning av detta beslut.