Aizvērt

IR PIEEJAMA PORTĀLA BETA VERSIJA!

Apmeklējiet Eiropas e-tiesiskuma portāla BETA versiju un sniedziet atsauksmes par savu pieredzi!

 
 

menu starting dummy link

Page navigation

menu ending dummy link

Juristyrken - Belgien

Šīs lapas saturs ir mašīntulkojums, kura kvalitāti nevar garantēt.

Šī tulkojuma kvalitāte ir novērtēta kā: apšaubāma

Vai šis tulkojums palīdz?

I detta avsnitt ges en översikt över de olika juristyrkena i Belgien.


Juristyrken

#n01#n04 jurister – allmänna
åklagare

domare vid

andra

juridiska yrkeskårer
som tillhandahåller kostnadsfri juridisk rådgivning
Banker som tillhandahåller juridiska uppgifter

Juristyrken – introduktion

I detta avsnitt finns information om olika juristyrken som

  • allmänna åklagare,
  • domare,
  • advokater,
  • notarier (notaire/notaris),
  • exekutionsbiträden.

Åklagarmyndighet

Organisation

Åklagarmyndigheten består av tjänstemän som är knutna till en åklagartjänst eller en åklagaravdelning som är knuten till arbetsdomstolarna och som vid utövandet av denna funktion utför sina uppgifter inom domkretsen för den domstol där de är etablerade.

I varje domstolsdistrikt (arrondissementet/gerechtelijk arrondissement) är de tjänstemän som företräder statens ombud vid förstainstansdomstolen (tribunal de première instance/Rechtbank van eerste aanleg) och även vid ungdomsdomstolen (tribunal de première instance/rechtbank van eerste aanleg), som är en avdelning vid förstainstansdomstolen, det statliga biträdet (procureur du Roi/procureur des Konings), biträdande statliga ombud (parmuriers substituenter/eerste aanleg) och biträdande statliga ombud (substituenter/undersitution). Motsvarande gäller vid polisdomstolen och handelsdomstolen i den berörda domkretsen.

Vid arbetsdomstolarna (tribunaux de travail /arbeidsrechtbanken) utövas denna funktion av en tjänsteman som kallas arbetsprovisor (arbetssediteur du travail/arbeidsauditeur), som också biträds av ställföreträdare och eventuellt högre ställföreträdare. Dessa utövar samma funktion vid förstainstansdomstolens brottmålsavdelning (tribunal correctionnel/correctionele rechtbank) och polisdomstolarna i mål som omfattas av deras behörighet.

På appellations- och arbetsappellationsdomstolarna sköts den allmänna åklagarmyndighetens funktion av den allmänna åklagaren, som leder och ser över den allmänna åklagarmyndigheten och den allmänna åklagarmyndigheten som är knuten till arbetsdomstolarna. När det gäller den allmänna åklagarmyndigheten biträds riksåklagaren av en förste generaladvokat, generaladvokater och åklagare. När det gäller avdelningen för allmänt åtal finns en generaladvokat, generaladvokater och generaladvokater.

Vid kassationsdomstolenutövas åklagarämbetet av kassationsdomstolens allmänna åklagare, som biträds av en förste generaladvokat och generaladvokater. Även om terminologi och beteckningar är desamma, är åklagarmyndighetens roll är en helt annan vid kassationsdomstolen. Kassationsdomstolen prövar nämligen inte ärenden i sak, utan kontrollerar om det rättsliga förfarandet skett enligt lagen och rättegångsreglerna.

Åklagarmyndigheten är oavhängig i utövandet av sin uppgift att bedriva undersökningar och väcka åtal i enskilda fall, men detta påverkar inte det behöriga ministeriets rätt att begära att åtal väcks och att utfärda bindande kriminalpolitiska riktlinjer, bl.a. i fråga om undersökningar och åtal.

Roll och arbetsuppgifter

Åklagarmyndigheten har flera olika uppgifter och uppdrag. Dessa uppgifter och uppgifter ligger på nivån för det operativa arbetet och uppföljningen av både brottmål och tvistemål.

  • I brottmål övervakar åklagarmyndighetens jurister (i samhällets intresse) att rättegången fortlöper normalt och enligt rättegångsreglerna. De gör detta både när det gäller det sätt på vilket ärendet behandlas och i samband med tidigare informations- och utredningsförfaranden (när det gäller undersökningsdomare: förundersökningskammare och åtalskammare). Vid förhandlingen begär de att straffrättsliga bestämmelser ska tillämpas. samtidigt ser de till att nödvändiga åtgärder vidtas för att se till att de domar som meddelats verkställs på ett korrekt sätt. Inför brottmålsdomstolen utövas den allmänna åklagarens uppdrag av den åklagare som är knuten till appellationsdomstolen, som dock även kan delegera denna roll till en tjänsteman vid åklagarmyndigheten.
  • I tvistemål agerar åklagaren på eget initiativ i de fall som anges i lagen och dessutom varje gång som allmän ordning och säkerhet kräver ett ingripande. I sådana fall avger åklagarmyndigheten ett yttrande (skriftligt eller muntligt) om ärendet.Den allmänna åklagarmyndigheten ska underrättas om orsakerna till de särskilda omständigheter som anges i artikel 764.1 i processlagen för yttrande. Han kan också underrättas om alla andra skäl när han anser det lämpligt, och kan även beslutas av domstolen på eget initiativ (artikel 764.2 i processlagen).

Utöver dessa huvudsakliga uppgifter är åklagaren också, inom sitt verksamhetsområde, behörig att på lämpligt sätt följa upp och verkställa kriminalpolitiska beslut och direktiv.

Straffrättsliga direktiv fastställs av justitieministern, efter samråd med riksåklagarstyrelsen (som består av fem lagföringar som har förenats med appellationsdomstolarna).

Kollegiet leds av justitieministern och fattar beslut i syfte att uppnå en så konsekvent utformning och samordning som möjligt av kriminalpolitiken och med målet att åklagarmyndigheterna ska fungera så bra som möjligt.

Kollegiets befogenheter omfattar hela landet och dess beslut är bindande för åklagarmyndigheterna vid appellationsdomstolarna och för alla åklagare under deras ledning.

Mer information finns på Länken öppnas i ett nytt fönsterwebbplatsen för det offentliga budet.

Domare

Organisation

Den belgiska staten grundar sig på principen om maktdelning, det vill säga den lagstiftande makten, den verkställande makten och rättsväsendet. Rättsväsendet är oberoende.
Det görs en åtskillnad mellan domare (domare vid lägre domstolar och appellationsdomstolar) och tjänstemän inom den statliga åklagarmyndigheten (åklagarmyndigheten eller åklagarmyndigheten – se ovan).
Domstolsväsendet (huvudkontoret) avgör tvister och genomförs av domstolar. Den kontrollerar också lagenligheten hos den verkställande maktens åtgärder.
I allmänhet kallas de domare som sitter i de lägre domstolarna ”domare”, medan de som sitter i appellationsdomstolarna också kallas ”rådgivare”.
Benhavarnas roll är att tillämpa lagen på en situation/tvist som anhängiggjorts vid dem i en civilrättslig fråga samt på personer som har begått ett brott.
I vissa domstolar sitter yrkesdomare vid sidan av yrkesdomare. Icke yrkesmässiga domare finns i följande domstolar:

  • Handelsdomstol: yrkesdomare och yrkesdomare (icke yrkesmässigt).
  • Arbetsdomstol: yrkesdomare och (icke yrkesarbetande) domare
  • Verkställande domstol: domare och bedömare när det gäller tillämpningen av påföljder.

Åklagarmyndigheten har en särskild samhällsuppgift inom rättsväsendet som, förutom att den är förenlig med straffrättsliga normer, även omfattar civila uppdrag, bland annat inom social-, ungdoms- och handelsrätten.

Förvaltning och stöd

Länken öppnas i ett nytt fönsterCollege of Courts and Tribunals

Domstolarna är en del av rättsväsendet. De ska, inom ramen för de befogenheter som den tilldelats av lagstiftaren, bidra till att lösa eller förebygga konflikter på ett oberoende, opartiskt och professionellt sätt inom ramen för de befogenheter som lagstiftaren har tilldelat, med respekt för de rättsliga bestämmelserna och med hjälp av tillgängliga medel för att uppnå högsta möjliga kvalitet.
Kollegiet hjälper domstolar och tribunaler att utföra sina huvuduppgifter:

  • på ett öppet, professionellt och välgrundat sätt begära nödvändiga medel och säkerställa bästa möjliga användning,
  • fungera som språkrör för förvaltningen av domstolar och tribunaler med avseende på externa aktörer,
  • stöd till förvaltning av domstolar och tribunaler

Länken öppnas i ett nytt fönsterÅklagarkollegiet

Utöver de fem allmänna åklagarna består åklagarmyndigheten av den federala åklagaren, tre ledamöter av den allmänna åklagaren och en ledamot av arbetsnämnden. Tillsammans behandlar de alla frågor som rör god förvaltning av åklagarmyndigheten.
Ordföranden för åklagarkollegiet är också ordförande för åklagarkollegiet.
För det första stöder åklagarmyndigheten, när det gäller förvaltning, genomförandet av den straffrättsliga politiken såsom den fastställts av kollegiet av allmänna åklagare. För det andra eftersträvas full kvalitet på åklagarmyndigheten, särskilt när det gäller kommunikation, kunskapshantering, datorisering, mätning av arbetsbelastning, arbetsprocesser, statistik och strategisk personalhantering. Slutligen ger det juridiska personer – dvs. allmänna åklagarmyndigheter, allmänna åklagarkontor, allmänna åklagarmyndigheter, allmänna åklagarmyndigheter och den federala åklagarmyndigheten – stöd på ledningsnivå.
För att utföra dessa uppgifter vidtar åklagarmyndigheten alla nödvändiga åtgärder och kan utfärda bindande rekommendationer och direktiv.
Övriga anställda kan väljas tillfälligt till styrelsen efter beslut av direktören. Rådet anordnar regelbundet samråd med justitieministern.

Yttrande

Länken öppnas i ett nytt fönsterRättslig rådgivande nämnd

Rådgivande nämnden för domstolsväsendet är den representativa samtalspartnern för rättsväsendet i alla frågor som rör rättsväsendets ställning, arbetsvillkor och rättigheter.

Självständiga och federala juridiska enheter

Länken öppnas i ett nytt fönsterConseil supérieur de la Justice
Contrôle et avis

Det högsta rådet bör hjälpa det belgiska rättssystemet att fungera bättre genom att spela en avgörande roll vid val och utnämning av domare, genom att utöva extern kontroll över dess funktion, särskilt genom revision, särskilda utredningar och hantering av klagomål och genom att avge yttranden.
CSJ är ett oberoende organ inom parlamentet, regeringen och domstolsväsendet.

Institut förLänken öppnas i ett nytt fönster juridisk utbildning

Utbildning

IFJ är det oberoende federala organ som ansvarar för utformningen och genomförandet av den fullständiga utvecklings- och utbildningspolitiken för domare och domare i syfte att bidra till en god rättskipning.

Advokater

Roll och arbetsuppgifter

Jurister är jurister och yrkesverksamma inom rättsväsendet. De måste följa etiska regler som garanterar att de är fullständigt oberoende. Dessutom har de tystnadsplikt.

Advokater är utbildade för att kunna verka inom olika rättsområden som ofta överlappar varandra (bolagsrätt, förvaltningsrätt, stadsbyggnadsrätt, skatterätt, familjerätt osv.). Under sin karriär kan advokaterna specialisera sig på ett eller flera av dessa områden, där de har förvärvat särskild sakkunskap.

Advokatens uppdrag är att bistå sina klienter, inte bara vid domstolarna, utan även i alla situationer där de kan behöva rättsligt bistånd, en företrädare, en upphovsman eller ett rent moraliskt stöd.

Generellt sett har advokaten således tre uppgifter:

  • Advokaten ger råd.
  • Advokaten medlar.
  • Advokaten försvarar.

Advokaten kan föra talan och företräda sina klienter vid alla belgiska domstolar (polisdomstol, fredsdomstol, förstainstansdomstol, handelsdomstol, arbetsdomstol, appellationsdomstol, arbetsöverdomstol, brottmålsdomstol för grövre brott, högsta förvaltningsdomstolen) och i övriga EU-länder.

De ger också stöd vid skiljeförfaranden och medlingsförfaranden och vid eventuella alternativa tvistlösningsmetoder (Méthode Alternative de résolution des Conflits – M.A.R.C.) eller ett möte.

Advokaterna ingriper inte bara i konflikter. Genom den rådgivning som de tillhandahåller eller de avtal som de utarbetar eller anpassar är det ofta möjligt att undvika att behöva gå till domstol.

En advokat kan också hjälpa till om du vill hyra eller köpa en fastighet eller skapa ett bolag, om du inte längre kan betala dina skulder, om du vill ingå ett avtal med din nya arbetsgivare, om du har drabbats av en olycka eller en våldshandling, om du kallas till domstol, om du separerar från din partner och i en lång rad andra situationer.

En avokat för alla:

För personer med låga inkomster tillhandahåller lagen en rättshjälpstjänst (tidigare ”pro deo”) och rättsligt bistånd.

Rättsligt bistånd (aide juridique/juridische bijstand) innebär att man helt eller delvis utan kostnad kan få hjälp av en advokat. Den är organiserad i 2 års nivåer:

  • Rättshjälp i 1:a linjen är tillgänglig för alla utan inkomst. Advokaterna är tillgängliga under vissa tider (varaktighet) för korta konsultationer: En första juridisk rådgivare, en begäran om upplysningar
    m.m.
  • Rättshjälp på 2:e linjen är tillgänglig för personer som uppfyller vissa finansiella villkor eller befinner sig i vissa situationer. Rättshjälpen, helt eller delvis, gratis, beroende på situationen, gör det möjligt att anlita en advokat för att bistå vid rättsliga eller administrativa förfaranden, ge dig mer detaljerad rådgivning eller till och med i samband med medling.
    rättshjälpsbyråerna (B.A.J.) ansvarar för rättshjälp på 2:e linjen.

Juridiskt bistånd innebär att avgifter som uppkommer under förfarandet (droit de greffe/d’enregistrement), frais d’huissier/notaire/experts (arvoden för stämningsmän/notarier/sakkunniga) inte alls eller endast delvis kommer att tas ut. Ansökan om rättshjälp inger man själv eller via sin advokat till rättshjälpskontoret.

Ansvariga myndigheter

Alla advokater är medlemmar i en bar (barreau/bale). För närvarande finns det 25 barer i Belgien.

Ordre des Barreaux Francophones et germanophone (AVOCATS.BE) är den organisation som sammanför alla de franska och tyska språkgruppernas (11 franskspråkig och 1 tyskspråkig).

Orde van Vlaamse Balies (nedan kallad ”Vlaamse Balies”) är den organisation som förenar advokatbyråerna i den nederländskspråkiga gemenskapen (13 kontor).

Information om advokatyrket kan fås på följande webbplats:

Tillgången till denna databas är gratis.

Notarier

Notarier är offentliga tjänstemän som utses av kungen och vars uppgift är att autentisera de handlingar som utförs. Enligt lag kräver vissa instrument medverkan av en notarie för att registrera en överenskommelse som nåtts mellan parterna (officiella handlingar). Exempelvis måste man vända sig till en notarie vid försäljning av en fastighet. Förutom att utarbeta officiella handlingar kan en notarie också anlitas för att likvidera en kvarlåtenskap, utarbeta ett privat avtal eller inhämta ett yttrande med mera.

Notarierna ansvarar främst för följande tre huvudområden:

  • Fastighetsrätt (försäljning av fastighet, lån osv.).
  • Familjerätt (äktenskapsförord, arv, skilsmässa osv.) och
  • Bolagsrätt (bildande av företag osv.).

Nationella notariekammaren: Dess huvuduppgifter är:

  • Företräda Belgiens notarier med avseende på de myndigheter och institutioner som omfattas av dess behörighet,
  • Fastställa yrkesetiska regler,
  • Att lämna rekommendationer till notariekamrarna för att främja god disciplin inom kåren.

Det finns också regionala notarier – yrkets disciplinära organ – vars huvudsakliga uppgifter är att se till att yrkesetiska regler följs och att lösa tvister (till exempel klagomål). När det gäller behandlingen av klagomål Länken öppnas i ett nytt fönsterhar även en nationell ombudsman inrättats för notarieyrket (www.ombudsnotaire.be).

Slutligen finns notarier också i Fédération royale du Notariat Belge/Fednon.Fedinot är sekretariatets yrkesorganisation, som stöder studier genom att ge juridisk rådgivning, råd och rekommendationer om förvaltningen av studien, it-lösningar, utbildning och information till allmänheten. Fednot rör ett nätverk av 1.150 studier med 1.550 notarier och 8.000 medarbetare.

Mer information Länken öppnas i ett nytt fönsterfinns på notarieförbundets webbplats.

Andra juristyrken

Exekutionstjänstemän

Processservrarna är professionella och offentliga tjänstemän som utövar sin verksamhet som egenföretagare. Med andra ord har de en dubbel yrkesidentitet: å ena sidan är de offentliga tjänstemän, Å andra sidan utövar de sin funktion självständigt.

Stämningsmännen är exekutiva statstjänstemän i och med att staten har delegerat en del statliga befogenheter till dem. De kan därför inte vägra att besvara en interventionsansökan om inte deras yrkesetiska regler eller lagen inte tillåter det, som vid en eventuell intressekonflikt eller en olaglig begäran. Processservrar agerar därför aldrig på eget initiativ, men alltid på begäran av någon som har anförtrott dem en formell uppgift. Stämningsmännen måste följa olika lagkrav för varje uppdrag som ska utföras. Dessutom kan processservrarna betalas för att täcka en del av eller alla sina kostnader.

Som utövare av ett fritt yrke ska stämningsmännen agera oberoende och opartiskt. De har dessutom använt sig av sin yrkeserfarenhet till nytta för alla. Detta innebär att de inte erhåller någon lön eller ersättning eller någon form av inkvartering från myndigheterna. De måste betala för allt.

Insatsområdena för processservrarna delas in i två huvudkategorier: ”utomrättsliga” interventioner (frivillig indrivning av skulder, rapporter) och ”rättsliga ” (dvs. verkställighet av ett beslut). Vid utförandet av dessa uppdrag är det ofta stämningsmannens plikt att ge den berörda personen information om hur denne kan utöva sina rättigheter och att svara på den berörda personens frågor angående uppdraget. Det gör ingen skillnad om du vänder dig till deras tjänster eller kontaktas av dem.

Varje domstolsdistrikt har en avdelning som består av alla processservrarna i distriktet. De främsta målen är att se till att exekutionstjänstemän i stadsdelen följer reglerna för yrkesmässig disciplin och de lagar och förordningar som rör dem samt att lösa tvister som kan uppstå dem emellan.

Det finns också den belgiska avdelningen för processmakt i Belgien, som har följande huvuduppgifter:

  • Övervaka att stämningsmännen utövar yrket i enlighet med yrkesetiska krav,
  • För att försvara sina medlemmars intressen, och
  • Företräda medlemmarna.

Mer information finns på webbplatsen för Länken öppnas i ett nytt fönsterdet belgiska nationella förbundet för exekutionstjänstemän.

Andra

Domarnas och advokaternas tjänstemän biträds av en rad administrativa och juridiska personer, t.ex. domstolssekreterare eller rättssekreterare.

Domaren biträds vid varje tillfälle av en domstolstjänsteman (greffier/ griffier). Protokollföraren förbereder domarens arbetsuppgifter, t.ex. genom att sätta samman akten inför domstolsförhandlingen. Han protokollför domstolsförhandlingen och vakar över att alla handlingar utformas på giltigt sätt. Dessutom övervakar och samordnar han domstolskansliets administrativa arbetsuppgifter. Varje domstol har ett kansli, som leds av en kanslichef. I domstolskansliet arbetar en eller flera protokollförare beroende på domstolens storlek. Protokollförarna biträds i sin tur av administrativ personal.

Rättssekreterare är advokater som bistår domarna vid utarbetandet av deras domar. De hjälper till i handläggningen av målen, under en eller flera domares ansvar och enligt dessas instruktioner. De läser in sig på målet, studerar de rättsliga problemen och utarbetar förslag till avgöranden.

Åklagarna kan också ta hjälp av andra jurister för den rättsliga förberedelsen av deras mål. Vid de allmänna åklagarmyndigheterna kallas de juristes de parquet/parketjuristen. Dessa sköter bl.a. juridiska efterforskningar, handhar insamlade uppgifter eller förbereder yrkanden och kallelser/stämningar på ett rättsligt plan, under en eller flera åklagares ansvar och enligt deras instruktioner.

Varje åklagarmyndighet har ett kansli som leds en kanslichef. Åklagarmyndighetens kanslister biträder åklagarna bl.a. i arbetet med dokumentering och efterforskning samt sammanställning av akterna. De ska hålla sina dokument och register uppdaterade, föra register osv. Antalet sekreterare är beroende av kontorets storlek. Åklagarmyndighetens kanslister biträds i sin tur av administrativ personal.

Ett stort antal administrativa medarbetare arbetar i domstolskanslierna och i åklagarmyndigheternas kanslier. Den administrativa personalen hanterar ärendena i de ärenden som behandlas och de uppgifter som förs in i databaserna. Andra administrativa medarbetare tar hand om post och sortering och sköter domstolskansliets eller åklagarmyndighetens reception.

Mer information om dessa yrken finns i detta dokument (378 kB) (378PDF Kb). https://e-justice.europa.eu/fileDownload.do?id=0586e844-8bd6-4359-9322-d46632d7ef3aSV

Organisationer som erbjuder kostnadsfri juridisk rådgivning

Alla medborgare kan få kostnadsfri juridisk rådgivning, som ges av rättstillämpare. Detta är rättslig hjälp i främsta linjen:

  • praktiska upplysningar,
  • juridisk information,
  • ett första juridiskt utlåtande,
  • en hänvisning till en specialiserad organisation.

Frågan kan inte lösas omedelbart, utan en första vägledning ges. Rättsliga hjälpcentraler inrättas vid domstolar, kantonsdomstolar, lokala rättscentrum, vissa kommunala myndigheter och de flesta offentliga sociala välfärdscentrum samt av olika ideella föreningar som har juridiska tjänster.

Mer information finns på franska i denna broschyr om juridisk hjälp: Länken öppnas i ett nytt fönsterJuridiskt bistånd: Bättre tillgång till rättslig prövning.

Juridiska databaser

Information Länken öppnas i ett nytt fönsterfinns på justitieministeriets webbplats.


Det här är en maskinöversättning. Ägaren av sidan tar inget som helst ansvar för kvaliteten på den maskinöversatta texten.

Senaste uppdatering: 23/08/2019