menu starting dummy link

Page navigation

menu ending dummy link

Juristyrken - Tjeckien

Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till tjeckiska är dock redan färdig.

Här får du en överblick över juristyrkena i Tjeckien.


Juristyrken

Juristyrken– inledning

Juristyrkena innefattar domare, åklagare, advokater, notarier och exekutionstjänstemän.

Åklagare

Organisation

Åklagarna arbetar vid åklagarmyndigheten. Åklagarmyndigheten är det statliga organ vars uppgift det är att företräda staten när det gäller att tillvarata det allmännas intresse i tydligt avgränsade ärenden. Åklagarna handhar ärenden som ingår i åklagarmyndighetens befogenhetsområden. Inga andra organ eller personer får ingripa i deras verksamhet eller ersätta eller företräda dem i utövningen av deras arbete.

Åklagarmyndigheten är organiserad på samma sätt som domstolarna (distrikts-, region- och överåklagarmyndigheter). Åklagarmyndigheten leds av riksåklagarmyndigheten med säte i Brno som ansvarar för den centrala organisationen av åklagarkamrarna. Regeringen har befogenhet att utnämna och entlediga riksåklagaren efter förslag från justitieministern.

Yrkesorganisationer

Tjeckiska åklagarföreningen är en frivillig sammanslutning av åklagare Länken öppnas i ett nytt fönsterUnie státních zástupců České republiky. Den arbetar för att underlätta åklagararbetet och främja lagenliga och opartiska beslut. Föreningen intresserar sig också för åklagarnas och åklagaraspiranternas utbildning och företräder deras intressen.

Yrkesregler för åklagare finns i en särskild yrkesetisk kodex.

En åklagarförteckning, uppdelad efter åklagarkammare, finns på justitieministeriets webbplats. Justitieministeriet.

Roll och ansvar - åklagarmyndigheten

Åklagare är offentliganställda tjänstemän som har till uppgift att på statens vägnar tillvarata det allmännas intresse, särskilt genom att väcka åtal i brottmål. Åklagarmyndigheten utövar också rättslig tillsyn över häkten, fängelser, medicinsk tvångsbehandling, ungdomsanstalter, brottsförebyggande verksamhet och hjälp till brottsoffer.

Befogenheter i brottmål

Åklagaren har befogenhet att agera i varje skede av ett brottmål. Åklagaren har vissa processuella rättigheter och omfattas även av motsvarande processuella skyldigheter.

Åklagarmyndigheten verkar i enlighet med lag nr 283/1993. De har särskilt ansvar att driva allmänna åtal i brottmål och att sköta ytterligare uppgifter i enlighet med strafflagen. De utövar också rättslig tillsyn över häkten, fängelser, medicinsk tvångsbehandling, ungdomsanstalter och andra inrättningar som med stöd i lagen begränsar personers frihet. De handlägger även i andra typer av mål och utför andra uppgifter som föreskrivs i lag.

Åklagaren ser till att lagen följs under det förfarande som leder fram till rättegången. Enligt strafflagen (lag nr 141/1961) kan vissa åtgärder i detta skede endast vidtas av åklagaren.

Innan lagföring inleds måste åklagaren ha lagt fram fakta som tyder på att ett brott har begåtts (§ 158.2 strafflagen).

Förfarandet inför den behöriga domstolen inleds genom att åklagaren väcker åtal. Åklagaren måste närvara vid huvudförhandlingen som börjar med en redogörelse för åtalspunkterna och avslutas med en slutplädering.

Åklagarna har också befogenhet att ingå överenskommelser rörande skuldfrågan och straffmätningen.

Åklagaren har rätt att överklaga beslut som han anser vara felaktiga. Överklagandena kan vara till fördel eller till nackdel för den åtalade.

Riksåklagaren kan överklaga till högre instans.

Åklagaren kan också rekommendera att rättegången görs om till fördel eller till nackdel för den åtalade

När förövarna är unga måste åklagaren närvara inte bara vid huvudförhandlingen, utan även vid andra typer av offentligt hörande (lag nr 218/2003 om ungdomsrätt).

Åklagaren har bland annat befogenheter att själv besluta om alternativ tvistlösning innan en rättegång inleds.

Åklagarmyndighetens roll i andra mål än brottmål

Åklagarmyndigheten kan även rekommendera att ett civilrättsligt förfarande ska inledas och även ingripa i ett pågående sådant förfarande så länge detta är förenligt med vad lagen föreskriver.

Grunden för åklagarmyndighetens arbete vid civilrättsliga förfaranden finns i artikel 80 i den tjeckiska författningen som föreskriver att åklagarmyndigheten också får utföra andra uppgifter vid sidan av allmänna åtal. Enligt lagen om åklagarväsendet kan åklagarmyndigheten agera i andra förfaranden än brottmålsförfaranden. Dess verksamhet regleras dessutom genom civilprocesslagen, som anger närmare när åklagarmyndigheten kan ingripa i pågående civilrättsliga förfaranden.

Vid sidan av möjligheten att uppträda som part i civilrättsliga förfaranden kan åklagarmyndigheten rekommendera att talan ska väckas av riksåklagaren exempelvis i mål som rör bestridande av faderskap enligt familjelagstiftningen

Kvalifikationer och övriga krav för åklagare

Åklagarna utnämns av justitieministern på förslag av riksåklagaren på obestämd tid och avlägger ed inför justitieministern

Till åklagare kan tjeckiska medborgare utnämnas, som

  • har full rättslig handlingsförmåga,
  • är ostraffade,
  • vid utnämningen är minst 25 år gamla,
  • har juridisk universitetsexamen på magisternivå från ett tjeckiskt universitet,
  • har avlagt slutexamen,
  • besitter moraliska egenskaper som garanterar att de kommer att fullfölja sina uppgifter på korrekt sätt,
  • godkänner utnämningen och förordnandet till en viss åklagarkammare.

Åklagare utnämns inte på viss tid, men justitieministern kan entlediga dem. Åklagare skiljs från tjänsten när de fyllt 70 år, helt eller delvis förlorar sin rättsliga handlingsförmåga, vägrar att avlägga ed eller förlorar sitt tjeckiska medborgarskap. Andra skäl är om en åklagare åtar sig uppdrag som är oförenliga med åklagartjänsten, döms för brott, befinns vara olämplig eller på grund av varaktig ohälsa inte kan fullgöra sitt arbete. Detsamma gäller om en åklagare avgår eller genom disciplinstraff skiljs från tjänsten.

Justitieministern beslutar om budgeten för åklagarmyndigheten. Åklagarnas ställning regleras genom lag nr 283/1993.

Oförenliga uppdrag

Utom i vissa lagstadgade undantagsfall får en åklagare inte arbeta som skiljeman eller förlikningsman i rättsliga tvister, företräda parter i domstolsförfaranden eller vara ombud för parter i domstols- eller förvaltningsförfaranden. Utöver sin tjänst som åklagare, chefsåklagare eller dennes biträde, eller tillfällig knytning till ett ministerium eller rättsakademin, får en åklagare inte inneha annan avlönad tjänst eller utöva annan förvärvsverksamhet. Undantag från detta är förvaltning av personlig egendom eller vetenskaplig, pedagogisk, litterär, publicistisk och konstnärlig verksamhet eller verksamhet i rådgivande organ till ministerier, regering och parlament.

Lön eller arvode

Staten avlönar åklagare i enlighet med lagen.

Ansvar vid yrkesutövning

För skador som åklagare förorsakar genom lagvidriga beslut eller tjänstefel ansvarar staten.

Åklagare kan också ställas till ansvar för disciplinbrott.

Domare

Organisation

Grundbestämmelserna som reglerar domarnas ställning finns i artikel 82.1 i Tjeckiens författning. Enligt denna artikel ska domarna vara oavhängiga i utövandet av sitt ämbete och ingen får försöka undergräva deras opartiskhet. Domarnas ställning regleras genom lag nr 6/2002 om domstolsväsendet.

Tillsättning och karriär

De som uppfyller de nödvändiga villkoren kan utses till domare av Tjeckiens president och blir domare genom att avlägga domareden. Den som uppfyller alla krav har dock ingen absolut rättighet att bli utnämnd till domare.

Kandidater ska genomgå en treårig förberedande praktik vid en domstol. Efter praktiken får kandidaterna delta i ett särskilt domarprov.

Domartjänsten har ingen tidsbegränsning, men domares yrkesutövning kan avbrytas om de entledigas av justitieministern. Domare skiljs från tjänsten när de fyllt 70 år, förklaras olämpliga eller avgår.

Kvalifikationer och andra krav som gäller för domare

För att kunna utnämnas måste en kandidat

  • vara tjeckisk medborgare,
  • äga full rättslig handlingsförmåga,
  • vara ostraffad,
  • ha uppnått minst 30 års ålder,
  • inneha juridisk universitetsexamen på magisternivå från ett tjeckiskt universitet,
  • ha avlagt ett avslutande domarprov,
  • inneha de moraliska egenskaper som garanterar att arbetsuppgifterna utförs på korrekt sätt,
  • samtycka till att utnämnas till åklagare och placeras vid en viss domstol.

Lekmannadomare utses bland medlemmar av allmänheten (ett krav är att man inte får finnas i straffregistret). De avlägger en ed inför domstolens ordförande och tjänstgör i fyra år.

Oförenliga uppdrag

Domare får inte inneha annat förvärvsarbete med undantag för förvaltning av personlig egendom eller vetenskaplig, pedagogisk, litterär, publicistisk och konstnärlig verksamhet. Samma undantag gäller rådgivande verksamhet vid ministerier eller inom regerings- och parlamentsorgan.

Lön eller arvode

Domares ersättningar regleras i lag.

Roll och arbetsuppgifter

Det är domares grundläggande rätt och skyldighet att vara opartiska i sitt arbete och bara låta sig vägledas av lagen, som de ska uttolka efter bästa förstånd och i enlighet med sitt samvete. De får därvid inte påverkas av exempelvis partiintressen, den allmänna opinionen eller massmedia. Det är förbjudet att inkräkta på eller hota domares oberoende och opartiskhet.

Domare måste fatta beslut i rimlig tid och utan dröjsmål och måste ge parterna i målet och deras ombud möjlighet att hävda sina rättigheter, utan att diskutera målets innehåll eller processuella frågor med dem på sätt som kan påverka målet.

Även när de lämnat sin tjänst har domare tystnadsplikt om vad de erfarit i tjänsten. Tystnadsplikten kan bara upphävas i undantagsfall.

En domarförteckning, uppdelad efter domstol, finns på justitieministeriets webbplats: Justitieministeriet.

Länken öppnas i ett nytt fönsterMedlemskap i Domarförbundet är frivilligt. Förbundet har antagit etiska regler för domare samt moraliska principer för domstolsarbete.

Specialisering inom domaryrket

Vid sidan av uppgiften att avgöra mål kan domare även fungera som ordförande eller vice ordförande i en domstol. Till denna funktion utnämns de av Tjeckiens president (för Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen) eller av justitieministern (för över-, regions- och distriktsdomstolar). Den innefattar även bl.a. ansvar för frågor som rör domstolens förvaltning.

Domare kan även vara ordförande för ett kollegium i högsta domstolen eller högsta förvaltningsdomstolen eller ordförande för en avdelning i en domstol.

Distrikts-, regions- och överdomstolar är uppdelade i avdelningar som arbetar med brottmål, civilrättsliga mål respektive förvaltningsmål.

Domares yrkesansvar

Staten ansvarar för skador som uppstår till följd av en felaktig dom, ett felaktigt beslut om häktning, påföljd eller skyddsåtgärd eller ett processuellt fel. Berörd domare kan endast bli ersättningsskyldig om hans skuld kan fastställas genom ett disciplin- eller brottmålsförfarande. Domare svarar själva för att de besitter den kompetens som krävs för att utöva domaryrket.

Notarier

Organisation

Notarierna och deras verksamhet regleras genom lag nr 358/1992 om notarier och deras verksamhet (notarielagen).

För att bli notarie måste man vara medlem av notariekammaren, det organ som ansvarar för regleringen av yrket. Kammaren anordnar också yrkesutbildning och examinering av blivande notarier. Ett notarieregister uppdelat per region finns på följande webbplats Länken öppnas i ett nytt fönsterNotářská komora.

Tillsättning och karriär

Notarier tillsätts genom beslut av justitieministern efter ett offentligt ansökningsförfarande och på förslag av notariekammaren. Notarie blir man genom att registreras i Tjeckiens notariekammares notarieregister.

Man kan som notarieelev (notariebiträde) förbereda sig för notariesysslan, vilket innebär notariepraktik hos notarie. En ytterligare förberedelsefas är arbete som notariekandidat, efter minst treårig praktik och genomgånget notarieprov.

Notariers ämbetsutövning är inte tidsbegränsad men kan avbrytas. Notarier skiljs från tjänsten när de fyllt 70 år, entledigas, förlorar sitt tjeckiska medborgarskap eller sin rättsliga handlingsförmåga. Detsamma sker om de exempelvis vägrar avlägga ed eller om deras hälsotillstånd på ett bestående sätt förhindrar normal verksamhet som notarie.

Antalet notariekontor inom en viss domkrets bestäms av justitieministeriet efter yttrande från notariekamrarna.

Notarierna utövar sin tjänst självständigt. De är endast bundna av lagstiftningens bestämmelser. Notariesysslan kan inte kombineras med annat förvärvsarbete (utom när lagen stadgar något annat).

Kvalifikationer och övriga krav för notarier

För att kunna utnämnas måste en kandidat

  • vara tjeckisk medborgare,
  • äga full rättslig handlingsförmåga,
  • vara ostraffad,
  • ha universitetsexamen:
  • ha fullgjort minst fem års notariepraktik,
  • ha genomgått notarieprov.

För att arbeta som notarie måste man

  • ha blivit utnämnd till notarie,
  • ha avlagt ed inför justitieministern, om detta inte redan har skett,
  • ha skaffat sig en officiell notariestämpel,
  • ha tecknat en ansvarsförsäkring för eventuella skador som kan uppstå i samband med utövandet av notariesysslan.

Oförenliga uppdrag

Arbetet som notarie är oförenligt med annat förvärvsarbete, med undantag för förvaltning av personlig egendom. Notarier får dock mot ersättning utöva vetenskaplig, publicistisk, pedagogisk eller konstnärlig verksamhet och arbeta som tolk eller sakkunnig.

Lön eller arvode

Enligt notarielagen utövas notariesysslan mot ersättning, som främst består av arvoden och ersättningar för utlägg och tidsåtgång. Kostnaderna betalas av den som anlitar en notarie, som också har rätt att kräva skäligt förskott på arvode och utlägg. Notariearvoderingen regleras närmare i särskilda bestämmelser.

Notariens roll och arbetsuppgifter

Notarier ska utöva alla notariesysslor i enlighet med lagar och andra rättsliga föreskrifter. När de lämnar de juridisk hjälp är de också bundna av klientens instruktioner. Dessa har en notarie dock rätt att vägra följa, om instruktionerna strider mot lag, om de innebär att notarien eller en denne närstående person hamnar i en intressekonflikt eller om notarien i det berörda ärendet redan lämnat juridisk hjälp till en motpart. Detsamma gäller om den som anlitar en notarie utan vägande skäl underlåtit att betala förskott. En notarie har rätt att bryta avtalet med klienten eller den som söker juridisk hjälp om det ömsesidiga förtroendet har urholkats.

En notarie har vidare tystnadsplikt om sakförhållanden som han får kännedom om i tjänsten och som kan beröra en klient eller person som sökt juridisk hjälp. Endast de berörda personerna kan befria en notarie från tystnadsplikten.

Bland juridiska och andra tjänster som notarier tillhandahåller ingår

  • att uppträda som rättsombud, dvs. som domstolens företrädare, i arvsärenden,
  • att upprätta av notariatsurkunder – angående rättshandlingar, årsmöten och juridiska personers möten och andra handlingar och sakförhållanden,
  • att upprätta avtal,
  • att handha notariatdepositioner,
  • att upprätta notariatsurkunder som utgör grund för exekutionstitlar.
  • att upprätta eller förvara testamenten,
  • att upprätta äktenskapsförord (bindande i form av notariatsurkund), pantavtal och pantregistrering,
  • att göra legaliseringar och vidimeringar.

Till notariens uppgifter hör även att utfärda utdrag ur Tjeckiens fastighetsregister etc.

Notariers yrkesansvar

Notarier ansvarar för skador som de i tjänsten åsamkar sökande, klienter eller andra parter. De ansvarar för sina anställdas skador som vållas i tjänsten. Notarier är därför skyldiga att teckna en ansvarsförsäkring.

Notarier kan även bli föremål för disciplinära åtgärder.

Den statliga tillsynen över notarierna utövas av justitieministeriet. Även Tjeckiens notariekammare och de lokala notariekamrarna utövar tillsyn.

Yrkesorganisationer

Notariekamrar finns i varje regiondomstols domkrets och i distriktsrättens domkrets i Prag. Kammaren organiserar alla notarier i domkretsen. Notariekamrarna är juridiska personer med egen ekonomi och organisation.

Tjeckiens notariekammare är en självständig nationell paraplyorganisation för de enskilda notariekamrarna. Den är en juridisk person med egen ekonomi och organisation och har bland annat till uppgift att förvalta det centrala testamentsregistret, som är ett icke offentligt dataregister över testamenten, arvlöshetsförklaringar eller upphävande av sådana förklaringar, förordnade och entledigande av förvaltare av dödsbon etc. Tjeckiens notariekammare ansvarar också för pantregistret.

Organisation av juristyrket: Jurister

Advokater

För att bli advokat måste man vara medlem av det tjeckiskaLänken öppnas i ett nytt fönsteradvokatsamfundet, det centraliserade icke-statliga organ som ansvarar för regleringen av yrket.

Villkoren för att erbjuda juridiska advokattjänster regleras genom lag nr 85/1996, Länken öppnas i ett nytt fönsterom advokater.

Villkor för att få verka som advokat

Som advokat kan bara den arbeta som upptagits på den förteckning som förs av Länken öppnas i ett nytt fönsterTjeckiens advokatsamfund. För att bli införd på denna förteckning måste man skriftligen ansöka om detta och man måste vidare

Juridiska tjänster får iLänken öppnas i ett nytt fönsterTjeckien bara erbjudas av

I Tjeckien finns bara en typ av advokater. Enskilda advokater bygger upp specialkunskaper allt eftersom genom sin praktik.

Advokaters rättigheter och skyldigheter

Advokat blir man genom registrering i advokatregistret.

Praktiken består av arbete som anställd biträdande jurist hos en advokat.

Det finns ingen tidsbegränsning för registreringen som advokat. Yrkesutövningen kan dock avbrytas, antingen på sätt som föreskrivs i lag eller genom beslut av Tjeckiens advokatsamfund.

Den som stryks ur advokatregistret förlorar rätten att arbeta som advokat. Enligt lagen sker detta om en advokat helt eller delvis förlorar sin rättsliga handlingsförmåga, stryks ur advokatregistret som disciplinstraff, försätts i konkurs eller själv begär att bli struken. Även Tjeckiens advokatsamfund kan besluta om strykning.

Oförenliga uppdrag

En advokat får inte samtidigt vara anställd eller liknande, utom som universitetslärare, och får heller inte utöva annan verksamhet som är oförenlig med advokatyrket.

Lön eller arvode

Advokatarbetet ersätts normalt genom arvoden som betalas av klienten. Advokaten har rätt att begära skäligt förskott. Föreskrifter finns för arvoderingen och för hur utlägg och tidsåtgång ska ersättas. Advokatens arvode för juridisk hjälp regleras i princip av dennes avtal med klienten. Saknas avtal, regleras arvodet av föreskriven advokattaxa för arvodering utan avtal. Har advokaten förordnats till juridiskt ombud, står staten för arvodet.

Yrkesorganisationer

Tjeckiens advokatsamfund har sitt huvudkontor i Prag och ett lokalkontor i Brno. Det är en fristående yrkesorganisation för alla advokater. Den har sina egna organ och ger också ut bindande föreskrifter för advokater i tidningen Věstník České advokátní komory.

En av dessa föreskrifter rör yrkesetiska principer och konkurrensregler för tjeckiska advokater.

Ansvar vid yrkesutövning

Advokater ansvarar för skador som de, deras anställda eller företrädare har åsamkat klienten i tjänsten. Advokater är därför skyldiga att teckna en ansvarsförsäkring.

En advokat kan också ställas till ansvar för disciplinbrott för allvarligt eller upprepat åsidosättande av sina skyldigheter.

Rättsdatabaser

En förteckning över advokater finns påLänken öppnas i ett nytt fönstertjeckiska advokatsamfundets webbplats. Här går det att söka på advokater inte bara efter ort, utan också per specialområde och språkkunskaper.

Är tillgången till denna databas kostnadsfri?

Ja.

Juridiskt ombud/juridisk rådgivare

Det finns bara en typ av advokater i Tjeckien.

Övriga juristyrken

Exekutionstjänstemän

Exekutionstjänstemän är Länken öppnas i ett nytt fönsteroberoendeLänken öppnas i ett nytt fönsterrättstillämpare, som utför Länken öppnas i ett nytt fönsterverkställighetsuppdrag i enlighet med Länken öppnas i ett nytt fönsterutsökningslagen. Alla exekutionstjänstemän måste vara medlemmar i den självstyrande Länken öppnas i ett nytt fönsterExekutionskammaren.

Deras ställning regleras genom lag nr 120/2001 om exekutionstjänstemän och exekutiv verksamhet (utsökningslagen).

Exekutionstjänstemännen utnämns av justitieministeriet.

Exekutionstjänstemän är i Tjeckien myndighetspersoner och deras arbete ingår i domstolarnas arbete.

Till exekutionstjänstemän kan tjeckiska medborgare utnämnas, som

Tillsättning och karriär

Det är justitieministern som utser exekutionstjänstemän på de exekutionskontor som utlyst sådana tjänster. Efter avlagd ed blir man sedan medlem av exekutionskammaren. För att bli exekutionstjänsteman krävs först praktik som biträdande exekutionstjänsteman, följt av arbete som aspirant. För registrering krävs treårig praktik som exekutionstjänsteman och genomgånget prov för exekutionstjänstemän.

Om så sker, får exekutionstjänstemannen inte utöva sitt arbete. En ersättare utses då, vilket också sker om en exekutionstjänsteman en längre tid är förhindrad att arbeta (exempelvis på grund av sjukdom, tjänstledighet).

Tjänsten vid ett exekutionskontor upphör så fort en exekutionstjänsteman upphör att vara medlem i sin exekutionskammare. Detta sker om denne entledigas, förlorar sitt tjeckiska medborgarskap eller helt eller delvis förlorar sin rättskapacitet.

Oförenliga uppdrag

Arbetet som exekutionstjänsteman är oförenligt med annat förvärvsarbete, med undantag av förvaltning av personlig egendom. Exekutionstjänstemän får dock mot ersättning utöva vetenskaplig, publicistisk, pedagogisk eller konstnärlig verksamhet och ta uppdrag som tolk eller sakkunnig.

Lön eller arvode

Exekutionstjänstemän utför verkställighetsåtgärder och andra arbetsuppgifter mot ersättning, främst i form av arvoden, ersättning för utlägg och tidsåtgång vid verkställighetsförrättningar samt ersättning för delgivning. Lönen kan regleras i avtal mellan exekutionstjänstemannen och behörig tjänsteman. Finns inget sådant, regleras lönen normalt av bindande rättslig föreskrift. Exekutionstjänstemän har rätt att kräva skäligt förskott på utlägg i samband med verkställighetsförrättningar.

Exekutionstjänstemännens ansvar

Exekutionstjänstemännen är ansvariga för alla skador som de själva eller deras anställda förorsakar vid verkställighetsförrättningar. De måste därför täckas av en försäkring.

Exekutionstjänstemän och aspiranter kan också ställas till svars för lagöverträdelser eller allvarliga eller upprepade brott mot yrkesetiken.

Mer information finns på Länken öppnas i ett nytt fönsterexekutionskammarens webbplats

Organisationer som erbjuder kostnadsfria rättsliga tjänster

Många icke-statliga organisationer erbjuder allmänheten juridiskt biträde inom olika områden: exempelvis Länken öppnas i ett nytt fönstermiljörättstjänsten och Länken öppnas i ett nytt fönsterluridicum remedium.

I vissa begränsade fall erbjuder också tjeckiska advokatsamfundet kostnadsfri rättslig rådgivning.

Tjeckiens exekutionskammare ger kostnadsfri rättslig rådgivning i frågor som rör verkställighetsärenden.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 04/12/2017