Stäng

NU FINNS EN NY BETAVERSION AV PORTALEN!

Testa betaversionen av den europeiska e-juridikportalen och berätta vad du tycker!

 
 

menu starting dummy link

Page navigation

menu ending dummy link

Juristyrken - Danmark

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på danska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

På den här sidan hittar du en översikt över juristyrken i Danmark.


Juristyrken

Åklagare

Organisation

Det danska åklagarväsendet sorterar under justitieministeriet, som ansvarar för tillsynen över de allmänna åklagarna. Åklagarväsendet består av en rigsadvokat (riksåklagaren), statsadvokaterna (statsåklagarna) och polisdirektörerna (länspolismästarna).

Riksåklagaren handhar brottmål inför Högsta domstolen och deltar dessutom vid förfaranden i Särskilda klagomålsdomstolen (Den Særlige Klageret).

Riksåklagaren är chef för övriga åklagare och ansvarar för tillsynen över deras arbete. Han eller hon behandlar också överklaganden av beslut som fattats av åklagare i första instans.

Roll och arbetsuppgifter

Länken öppnas i ett nytt fönsterÅklagarväsendets uppgifter och organisation beskrivs i kapitel 10 (paragraferna 95-107) i den danska rättegångslagen (lov om rettens pleje).

Enligt rättegångslagen är det åklagarväsendets skyldighet att i samarbete med polisväsendet beivra brott. Enligt paragraf 96.2 ska åklagarväsendet driva varje mål med den hastighet som dess karaktär kräver. Åklagarmyndigheten ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet, dvs. tillvarata även sådant som talar för den misstänktes oskuld (”objektivitetsprincipen”).

Sex regionalt verksamma statsåklagare handhar brottmål, överklaganden och jurymål inför Østre Landsret och Vestre Landsret och övervakar polisdirektörens behandling av brottmål i regionen. Dessutom behandlar statsåklagarna överklaganden mot polisdirektörernas åtalsbeslut. Slutligen handhar statsåklagarna mål som gäller ersättning i samband med lagföring i brottmål och klagomål mot polisen.

Statsåklagaren för särskild ekonomisk brottslighet (Länken öppnas i ett nytt fönsterStatsadvokaten for Særlig Økonomisk Kriminalitet) ansvarar för lagföringen vid ekonomiska brott med nationell omfattning.

Statsåklagaren för allvarliga internationella brott (Länken öppnas i ett nytt fönsterStatsadvokaten for Særlige Internationale Straffesager) har nationellt ansvar för lagföring av allvarliga internationella brott som begås utomlands. Detta inbegriper folkmord, brott mot mänskligheten och krigsbrott.

Polisdirektörerna fungerar som åklagare inför underrätterna (byretterne) och är därmed – utöver ledningen av polisens arbete – ansvariga för förundersökningar och utredningar som genomförs av polisdistriktet samt för den lokala åklagarmyndighetens verksamhet.

Yrkesdomare

Organisation

Det danska Länken öppnas i ett nytt fönsterDomarutnämningsrådet (Dommerudævnelsesrådet) lämnar rekommendationer till justitieministern inför alla domarutnämningar förutom till posten som Högsta domstolens ordförande. I praktiken följer justitieministern alltid rådets rekommendationer.

Disciplinförfaranden mot domare och annan domstolspersonal behandlas av Länken öppnas i ett nytt fönsterSärskilda klagomålsdomstolen (Den Særlige Klageret).

Den danska Länken öppnas i ett nytt fönsterDomstolsstyrelsen har det övergripande ansvaret för teoretisk och praktisk utbildning av domstolspersonal.

Roll och arbetsuppgifter

Yrkesdomare i Danmark specialiserar sig normalt inte inom ett visst rättsområde. De kan ha en permanent tjänst eller vara tillfälligt tillsatta (”konstituerade”). Assessorer och biträdande domare har normalt hand om mindre omfattande mål (t.ex. utsökningsärenden).

Lekmannadomare deltar med vissa viktiga undantag vid alla brottmål som prövas i första och andra instans. Sakkunniga lekmannaassessorer kan kallas att delta vid tvistemål i första och andra instans. Lekmannadomare och sakkunniga lekmannaassessorer utses för en fyraårsperiod.

Rättsdatabaser

Mer information finns på:

De delar av den danska Länken öppnas i ett nytt fönsterDomarföreningens webbplats som är tillgängliga för allmänheten.

Länken öppnas i ett nytt fönsterDomarfullmäktigeföreningens webbplats.

Juristyrkenas organisation i övrigt: Advokater m.m

Advokater

Privatpraktiserande advokater

Danska Advokatsamfundet grundades 1919. Medlemskap i samfundet är obligatoriskt för danska advokater.

Anställda advokater och biträdande jurister (advokatfuldmægtige)

FAAF är en sammanslutning för anställda advokater och biträdande jurister (advokatfuldmægtige) som ingår i DJØF, Danmarks jurist- och ekonomförbund. DJØF är Danmarks största fackförbund och intresseorganisation för studenter och anställda inom områdena juridik, förvaltning, statsförvaltning, forskning, utbildning, kommunikation, ekonomi och samhällsvetenskap. Förbundet har ca 50 000 medlemmar som är verksamma inom dessa områden. Av FAAF:s ca 1 500 medlemmar är 900 advokater som är anställda på privata advokatbyråer.

Företagsjurister

Företagsjurister är medlemmar i Advokatsamfundet men kan också välja att bli medlemmar i det danska förbundet för företagsjurister, DVJ (Danske Virksomhedsjurister). I dag har ungefär två tredjedelar av DVJ:s medlemmar rätt att utöva advokatyrket. DVJ företräder företagsjuristernas intressen i allmänhet. Förbundet verkar också för att främja erkännandet och förståelsen av yrket och företagsjuristernas ökande betydelse för handeln, myndigheterna, de icke-statliga organisationerna och samhället i stort. DVJ är medlemsorganisation i ECLA (European Company Lawyers Association).

Privatpraktiserande advokater i förhållande till företagsjurister

I Danmark gäller exakt samma bestämmelser för företagsjurister/juridiska rådgivare med rätt att utöva advokatyrket som för privatpraktiserande advokater. Rättegångslagen (lov om rettens pleje) skiljer inte mellan de båda kategorierna av jurister, och båda kategorierna faller under Advokatsamfundet.

Detta innebär generellt att företagsjurister har samma rättsliga ställning som andra advokater med avseende på uppförandekod, sekretess, tystnadsplikt och lojalitetsplikt gentemot klienten, advokats rätt att avge vittnesmål osv. Uppförandekoden har utökats för att kunna tillämpas även för företagsjurister, med ändringar som täcker in de särskilda villkoren för deras verksamhet.

Advokats rätt att avge vittnesmål styrs därmed av samma regler för företagsjurister som för privatpraktiserande advokater. Om de gränser som tillämpas kommer att vara desamma för båda grupperna eller lägre för företagsjurister återstår däremot fortfarande att pröva i domstol.

Det enda undantaget när det gäller rättslig ställning är vem företagsjuristen kan företräda inom ramen för sin rätt att utöva advokatyrket. Den rättsliga möjligheten att verka som företagsjurist ses som ett underförstått undantag från paragraf 124 i rättegångslagen, som reglerar vilken typ av företag en advokat kan företräda.

Om företagsjuristen inte har en privat advokatpraktik som är skild från hans/hennes anställning kan han/hon endast använda titeln advokat när han/hon företräder det företag eller den organisation där han/hon är anställd. Om arbetsgivaren ber företagsjuristen att ge juridisk rådgivning till en kund eller en medlem får därmed titeln advokat inte åberopas i samband med rådgivningen, om inte företagsjuristen har en advokatpraktik som är skild från hans/hennes anställning och kunden eller medlemmen blir hans/hennes klient i hans/hennes egenskap av privatpraktiserande advokat.

Om företagsjuristen inte har en praktik som är skild från hans/hennes anställning, om han/hon tillhandahåller kunden eller medlemmen juridisk rådgivning, om kunden eller medlemmen är konsument, och om rådgivningen ges för ett kommersiellt ändamål är dock lagen om juridisk rådgivning tillämplig på företagsjuristens verksamhet, med ett undantag: den gäller inte juridisk rådgivning som tillhandahålls av fackförbund och icke-statliga organisationer. Skälet till undantaget är att sådan rådgivning inte erbjuds för ett kommersiellt ändamål och generellt betraktas som en del av den ordinarie medlemsservice som är förknippad med fackförbundets ändamål.

Juridisk rådgivning som ges till en enskild konsument av en anställd vid ett fackförbund (som har rätt att utöva advokatyrket) regleras därför endast av de allmänna reglerna för ersättning vid icke avtalsreglerade förhållanden och endast indirekt av den uppförandekod som gäller i Danmark. Det senare förutsätter i enlighet med paragraf 126.4 av rättegångslagen att en advokat inte (utanför sina yrkesmässiga uppgifter av juridisk natur) får uppträda på ett sätt som är olämpligt för en advokat i ärenden som rör företagsfrågor eller finansiella frågor.

Lagen om juridisk rådgivning

Sedan juli 2006 har juridisk rådgivning som erbjuds konsumenter för kommersiella ändamål varit föremål för en separat lag – oavsett rådgivarens utbildningsbakgrund. Lagen gäller uttryckligen inte juridisk rådgivning som tillhandahålls av advokater som en del av deras verksamhet vid deras egna advokatpraktiker. Inte heller gäller den juridisk rådgivning som tillhandahålls av fackförbund eller icke-statliga organisationer, eftersom sådan rådgivning inte bedöms vara av kommersiell karaktär (se ovan). Vidare faller juridisk rådgivning som ges av finansiella operatörer utanför lagens räckvidd i den mån den finansiella operatören är föremål för uppförandekoder utfärdade av ekonomi- och handelsministern.

Så som tidigare har nämnts är detta dock inte liktydigt med att juridisk rådgivning som ges av en person med rätt att utöva advokatyrket inte regleras av lagen. Om en företagsjurist med rätt att utöva advokatyrket ger en konsument (alltså någon annan än sin arbetsgivare) juridisk rådgivning och företagsjuristen inte har en advokatpraktik vid sidan av sin anställning omfattas rådgivningen av lagen om juridisk rådgivning om det bedöms att den ges för ett kommersiellt ändamål.

Huvuddragen i lagen om juridisk rådgivning kan sammanfattas på följande sätt:

  • En juridisk rådgivare måste uppträda på ett sätt som överensstämmer med uppförandekoden. Detta inbegriper att utföra sina plikter grundligt, samvetsgrant och med vederbörlig hänsyn till klientens intressen. Råd ska ges inom rimlig tid.
  • Överenskommelser om tillhandahållande av juridisk rådgivning ska vara skriftliga.
  • En juridisk rådgivare är inte skyldig att ha en yrkesansvarsförsäkring, men information om detta måste ingå i avtalet om tillhandahållande av juridisk rådgivning.
  • En juridisk rådgivare måste informera klienten om kostnaden för rådgivningen.
  • En juridisk rådgivare får inte ta emot fondtillgångar.
  • En juridisk rådgivare får inte biträda en klient när rådgivaren själv har ett särskilt personligt eller ekonomiskt intresse av målets utgång.
  • En juridisk rådgivare omfattas av den uppförandekod som utfärdats av justitieministeriet. Rådgivarens laglydighet och efterlevnad av uppförandekoden är föremål för konsumentombudsmannens tillsyn.

Rättsdatabaser

Denna information finns på webbplatsen för Länken öppnas i ett nytt fönsterDanska Advokatsamfundet.

På denna webbplats finns information på engelska och danska om de danska juristyrkena. Där finns även ett danskspråkigt register över praktiserande advokater.

Övriga juristyrken

Organisationer som tillhandahåller kostnadsfria juridiska tjänster

Det finns rättshjälpsmottagningar i hela Danmark. Den som vill ha rättshjälp kan kontakta Länken öppnas i ett nytt fönsterCivilstyrelsen, som kan hänvisa till närmaste rättshjälpsmottagning. Adressen är:

Civilstyrelsen

Gyldenløvesgade 11, 2.

1600 Köpenhamn V

Tfn: +45 33 92 33 34,

Fax: +45 39 20 45 05

E-post: Länken öppnas i ett nytt fönstercivilstyrelsen@civilstyrelsen.dk

Måndag-torsdag 10.00–15.00, fredagar 10.00–14.00


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 01/05/2010