Sulje

UUSI BETA-VERSIO ON NYT KÄYTETTÄVISSÄ!

Tutustu Euroopan oikeusportaaliin uuteen beta-versioon ja anna siitä palautetta!

 
 

menu starting dummy link

Page navigation

menu ending dummy link

Juristyrken - Estland

Tämän sivun teksti on konekäännös, eikä sen laatua voida taata.

Konekäännöksen arvioitu laatutaso: Heikko

Onko käännös mielestäsi hyödyllinen?

Här hittar du en översikt över juristkårens organisation i Estland.


Juristyrken

Juridiska yrken – inledning

Juristyrkena i Estland består av

  • åklagarmyndighet,
  • domare
  • lekmannadomare,
  • biträdande domare och domstolsjurister
  • advokater
  • en notarie,
  • delgivningsmän/exekutionstjänstemän
  • konkursförvaltare.

Åklagare

Organisation

Länken öppnas i ett nytt fönsterÅklagarmyndigheten är ett statligt organ som lyder under justitieministeriet. Ämbetsverket består av två nivåer: riksåklagarmyndigheten (den högsta åklagarmyndigheten) och fyra distriktsåklagarmyndigheter.

Riksåklagarämbetets arbetsområde omfattar hela Estland och distriktsåklagarkontorens arbetsområden sammanfaller med polisdistriktens arbetsområden. Högste chef för åklagarmyndigheten är riksåklagaren, som utses för fem år av den estniska regeringen på förslag från justitieministeriet och efter yttrande från parlamentets rättsliga utskott.

Vid parlamentets vårsession lägger riksåklagaren fram en översikt över det arbete som har utförts av åklagarmyndigheten under föregående kalenderår till parlamentets konstitutionsutskott.

Distriktsåklagarmyndigheten leds av en chefsåklagare, som också utses för fem år av justitieministern på förslag av riksåklagaren.

Det finns totalt åtta typer av åklagare: Åklagare vid åklagarmyndigheten är chefsåklagaren, ledande allmänna åklagare, allmänna åklagare och biträdande åklagare. åklagare vid distriktsåklagarkontoren är ledande åklagare, högre åklagare, specialiserade åklagare, distriktsåklagare och biträdande åklagare.

Se även Länken öppnas i ett nytt fönsterlagen om åklagarmyndigheten.

Roll och arbetsuppgifter

I lagen om åklagarmyndigheten föreskrivs följande:

  • delta i planeringen av förföljande för att förebygga och upptäcka brott,
  • leder straffrättsliga förfaranden före rättegång för att säkerställa dess laglighet och effektivitet,
  • företräda åklagarsidan i domstolar, och
  • sköta övriga uppgifter som enligt lag faller inom åklagarmyndighetens ansvar.

Åklagarmyndigheten utför sina uppgifter oberoende och i enlighet med lagen om åklagarmyndigheten.

Som huvudansvarig för att driva brottmål vägleder åklagaren den förundersökningsansvarige i arbetet med bevisupptagning och fattar beslut om huruvida åtal ska väckas eller inte.

Enligt åklagarmyndighetens stadgar har
Riksåklagarmyndigheten följande uppgifter:

  • säkerställa lagligheten och effektiviteten i straffrättsliga förfaranden före rättegång och företräda allmänna åtal vid alla domstolar på alla nivåer av yrkesbrott, ekonomiska brott, militära brott, miljöbrott, antirättsliga brott och organiserad brottslighet som är gränsöverskridande eller där det finns ett stort allmänintresse, brott mot mänskligheten och internationell säkerhet, allvarligare brott mot staten, brott som begåtts av åklagare och andra brott som beordrats av allmänna åklagaren,
  • analyser, övervakning och rådgivning av distriktsåklagarkontorens verksamhet samt analyser och generaliserar praxis inom rättsväsendet och åklagarväsendet.
  • sköta uppgifter som följer av internationella samarbeten, t.ex. inom ramen för Eurojust.
  • delta i utarbetandet av utkast till lagar, utkast till regeringsförordningar och regeringsdekret samt utkast till förordningar och direktiv från justitieministern som reglerar åklagarmyndighetens verksamhet,
  • delta i utarbetandet av utvecklingsplaner för åklagarmyndigheten och dess uppgifter,
  • organisera åklagarmyndighetens PR-verksamhet och informera åklagarmyndigheten om dess verksamhet.
  • organiserar personal och utbildning för åklagarmyndigheten och frågan om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen för tjänstemän och personal, för register över personalen,
  • organisera hanteringen av uttagningsprov för åklagare,
  • utarbeta ett förslag till budget för åklagarmyndigheten och se till att budgetmedlen används på ett målinriktat sätt,
  • organisera förvaltningen av de statliga tillgångar som innehas av åklagarmyndigheten,
  • utför andra uppgifter som den tilldelats genom lag, ett beslut av Riigikogu, ett dekret från republikens president, en föreskrift från republikens regering och en förordning och ett dekret från justitieministern.

Domare

Organisation

En domare ska vara estnisk medborgare och ha en nationellt erkänd Masterexamen i juridik, eller motsvarande examen i enlighet medavsnitt 28 (22) i Estlands utbildningslag, eller motsvarande utländsk examen, behärska estniska på avancerad nivå, ha hög moral och ha den förmåga och de personliga egenskaper som krävs för att arbeta som domare. Domare utnämns på livstid. Justitieministern har ingen rätt till ledning eller disciplinära befogenheter över domare. En domare kan endast entledigas från sitt ämbete efter ett lagakraftvunnet domstolsavgörande. Pensionsåldern är 67 år med möjlighet till förlängning.

Följande personer ska inte utses till domare:

  • den som är dömd för ett brott.
  • personer som har entledigats från tjänsten som domare, notarie eller exekutionstjänsteman.
  • personer som har utvisats från det estniska advokatsamfundet.
  • personer som har frigetts från den offentliga förvaltningen på grund av disciplinbrott.
  • personer som försatts i konkurs,
  • personer vars yrkesverksamhet som revisor har upphört, med undantag för uppsägning på grundval av en ansökan från en revisor.
  • personer som har berövats sin behörighet som patentombud, med undantag för fråntagande av kvalifikationer på grund av ansökan om patentombud.
  • som har fråntagits yrket som auktoriserad translator på grundval av § 28 (3) 3 i Sworn Translators Act.

En person som efter att ha erhållit den relevanta kvalifikationen har minst fem års juridisk erfarenhet eller har tjänstgjort som domstolsrådgivare eller generaladvokat i minst tre år och som har avlagt eller undantagits från att avlägga en domare får utses till domare i en länsrätt eller förvaltningsdomstol.

Den som är erkänd och har erfarenhet som advokat och har genomgått domarexamen kan utses till domare i en regiondomstol. Den som har arbetat som domare direkt före utnämningen behöver inte genomgå domarexamen.

Erkända och erfarna advokater kan utses till domare i högsta domstolen.

Domare utses genom ett allmänt uttagningsprov.

En domare får inte arbeta som något annat än domare, utom inom undervisning eller som forskare. Han eller hon måste informera domstolen om all yrkesverksamhet som går utöver tjänsten som domare. Eventuell yrkesverksamhet utanför tjänsten som domare får inte äventyra personens officiella tjänsteutövning eller opartiskhet i samband med rättskipningen. En domare får inte vara ledamot av Riigikogu eller ledamot av kommunfullmäktige. medlem av ett politiskt parti, grundare, verkställande delägare, styrelseledamot eller förvaltningsråd i ett bolag eller chef för en filial till ett utländskt bolag. konkursförvaltare, medlem av insolvensnämnden eller tvångsförvaltning av fast egendom. skiljeman som valts av parterna i tvisten.

En domare kan endast entledigas från sitt ämbete efter ett lagakraftvunnet domstolsavgörande. Åtal kan väckas mot en domare i första eller andra instans under tjänsteutövningen endast på förslag från högsta domstolen i plenum och med presidentens godkännande. Åtal mot en domare i högsta domstolen kan endast väckas under dennes ämbetsperiod på förslag av justitiekanslern med godkännande av en majoritet i det estniska parlamentet.

De krav som gäller för domare, deras förberedande tjänst och deras skyldigheter fastställs i Länken öppnas i ett nytt fönsterdomstolslagen.

Roll och arbetsuppgifter

Domaryrket regleras i lag. Samtliga domare vid de estniska domstolarna har åtagit sig att tillämpa gemensamma etikregler. Mer information finns på de estniska Länken öppnas i ett nytt fönsterdomstolarnas webbplats och på Länken öppnas i ett nytt fönsterHögsta domstolens webbplats.

En domares roll är att skipa rätt i enlighet med konstitutionen och andra relevanta rättsakter, och finna en rättvis lösning för parterna i målet. En domare utvecklar rätten genom att tolka lagen och göra utredningar.

En domare ska utföra sitt officiella uppdrag på ett opartiskt sätt och utan egenintresse, och handla i enlighet med vad tjänsten kräver även utanför tjänsteutövningen. En domare ska uppträda oklanderligt både i och utanför yrkesrollen och avstå från handlingar som kan skada domstolens anseende. En domare får inte avslöja information som blir känd för honom eller henne vid en domstolsförhandling eller i diskussioner som förs för att nå en förlikning. Tystnadsplikten gäller alltid, också efter det att domaren har gått i pension. Domaren ska instruera domare i första instans med mindre än tre års tjänstgöring, de som genomför ett förberedande program för biträdande domare och praktikanter. En domare får inte ha fler än två mentorer samtidigt. En domare ska löpande utveckla sina yrkeskunskaper och yrkesfärdigheter samt delta i fortbildning.

Lön och social trygghet

Domare har olika lagstadgade sociala garantier: löner, bonusar, domares pensioner, ledighet för domare, kläder och andra sociala garantier.

En domares lön fastställs Länken öppnas i ett nytt fönsteri lagen om statstjänstemännens löner.

Grunden för fastställande av domares pension fastställs i Länken öppnas i ett nytt fönsterdomstolslagen.

En domares pension är ålderspension, domares ålderspension, invaliditetspension och efterlevandepension för en medlem av domarens familj. Pension betalas inte ut under den tid personen tjänstgör som domare. Om en pensionerad domare har en annan anställning får han domares pension fullt ut, oavsett inkomst. Pension betalas inte ut till den som har skilts från sin tjänst på grund av ett disciplinbrott eller som har dömts för ett uppsåtligt brott. Pension fråntas den som har dömts för ett brott mot rättssystemet.

Domaren har rätt till årlig semester. Den årliga semestern uppgår till 35 kalenderdagar och ytterligare ledighet beviljas sammanlagt upp till sju kalenderdagar för domstolsarbete enligt de villkor som anges i domstolslagen.

Lekmannadomare

Lekmannadomare medverkar endast i brottmål som rör allvarliga brott vid distriktsdomstolar. En lekmannadomare har samma ställning, rättigheter och skyldigheter som en yrkesdomare. En estnisk medborgare mellan 25 och 70 år som är bosatt i Estland och som har kunskaper i estniska på C1-nivå eller motsvarande i enlighet med språklagen och som har lämpliga moraliska egenskaper för att utöva lekmannadomare kan utnämnas till lekmannadomare för en period av fyra år. En person får utses till lekmannadomare för högst två perioder i rad.

Ingen får utnämnas till lekmannadomare om har dömts för brott, konkursgäldenär. olämplig av hälsoskäl, hade en stadigvarande bostad, det vill säga en adress som är inskriven i folkbokföringsregistret, i mindre än ett år i den kommun som har utsett honom till lekmannadomare, en domstol, en åklagarmyndighet eller en säkerhetspolis, värnpliktstjänstgöring, advokat, notarie eller exekutionstjänsteman. Ledamot av republikens regering. Ledamot av kommun- eller stadsförvaltningen. Republikens president. Ledamot av Estlands parlament. Den som står åtalad i ett brottmål kan inte utnämnas till lekmannadomare under rättegångsförfarandet.

En lekmannadomares roll är i huvudsak att i rättskipningen företräda utsikterna för en vanlig person som har att göra med rättsliga förfaranden mer ur ett humanitärt perspektiv än ur rättslig synvinkel. Kommunfullmäktige ansvarar för att välja kandidater till tjänsten som lekmannadomare.

Biträdande domare och domstolsjurister

En biträdande domare är en domstolstjänsteman som utför de uppgifter som anges i lag. En biträdande domare är oberoende, men måste följa en domares instruktioner i den utsträckning som lagen föreskriver. En biträdande domare har behörighet att föra in uppgifter i register (exempelvis fastighetsregister och företagsregister) och fatta beslut som rör förfarandet för hållandet av register, däribland bötesbeslut. Han eller hon kan tillämpa ett påskyndat förfarande för betalningsföreläggande. Begränsningarna som gäller för domarämbetet gäller också för biträdande domare. Följande personer kan utses till biträdande domare:

En person som har en nationellt erkänd magisterexamen inom juridik, motsvarande kvalifikationer i den mening som avses iavsnitt 28 (22) i Republiken Estlands utbildningslag, eller motsvarande utländska kvalifikationer, kunskaper i estniska på nivå C1 eller motsvarande i enlighet med språklagen, har en hög moralisk prägel, har slutfört ett förberedande program för biträdande domare, inte har undantagits av uttagningskommittén, får utnämnas till biträdande domare. En person som har klarat ett domarprov kan också utnämnas till biträdande domare.

Följande personer får inte utnämnas till biträdande domare: den som är dömd för ett brott. personer som har entledigats från tjänsten som domare, notarie eller exekutionstjänsteman. personer som har utvisats från det estniska advokatsamfundet. personer som har frigetts från den offentliga förvaltningen på grund av disciplinbrott. personer som försatts i konkurs, personer vars yrkesverksamhet som revisor har upphört, med undantag för uppsägning på grundval av en ansökan från en revisor. personer som har berövats sin behörighet som patentombud, med undantag för fråntagande av kvalifikationer på grund av ansökan om patentombud. från vilken inbjudan av en auktoriserad translator har dragits tillbaka på grundval av § 28 (3) (3) i Sworn Translator Act, var och en som har entledigats från domarämbetet på grund av sin olämplighet för ämbetet – i tre år efter det att han eller hon tillträtt sitt ämbete.

Biträdande domare utses via öppna uttagningsprov.

Kraven för biträdande domare fastställs i Länken öppnas i ett nytt fönsterdomstolslagen.

Domstolsjurist är en domstolstjänsteman som deltar, antingen oberoende eller under en domares överinseende, i förberedelserna och handläggningen av ärenden i enlighet med vad som föreskrivs i lagen om domstolar. En domstolsjurist har rätt att utföra alla uppgifter och fatta beslut på samma sätt som en biträdande domare eller en annan domstolstjänsteman i enlighet med lagen om domstolar. En domstolstjänsteman är oberoende när han eller hon utför sina uppgifter, men måste följa en domares instruktioner i den utsträckning som föreskrivs i lag.

Kraven på domstolsjurister är samma som de som ställs på biträdande domare. Domstolsjurister tillsätts genom offentliga uttagningsprov.

Följande får inte utnämnas till domstolstjänsteman: var och en som har dömts för ett uppsåtligt brott. den som har dömts för brott mot staten, oavsett om de närmare detaljerna för brottet har strukits, var och en vars rätt att arbeta som justitiesekreterare har återkallats genom domstolsbeslut med rättslig verkan. var och en som är anhörig eller partner till en person som direkt övervakar en domstolstjänsteman.

Utöver generaladvokatenOrd(521 Kb) och biträdandeSVdomare (373 KbPDF) är domstolstjänstemännen (SV367 Kb) och justitiesekreteraren(PDF364SVKb). fileDownload.do?id=79497cee-fb0b-444e-94a0-401347158b4f

Advokater

Bland advokaterna återfinns jurister och deras assistenter.

Advokater är medlemmar i Estlands advokatsamfund och omfattas av lagen om advokatsamfund. Den som uppfyller kraven i lagen om advokatsamfund och som har avlagt advokatexamen kan vara medlem i det estniska advokatsamfundet.

Estlands advokatsamfund är en självstyrande yrkesorganisation som inrättats för att tillhandahålla juridiska tjänster i både privat och allmänintressets intresse och för att skydda advokaters yrkesmässiga rättigheter. Estlands advokatsamfund övervakar medlemmarnas yrkesverksamhet och att de uppfyller de etiska kraven för yrket. Det estniska advokatsamfundet anordnar också fortbildning för advokater och tillhandahållande av statlig rättshjälp. Och förmedlar statlig rättshjälp via sina medlemmar.

Advokatsamfundet agerar via sina olika organ. Dessa innefattar stämman, styrelsen, ordföranden, revisionskommittén, hedersdomstolen och bedömningskommittén för yrkesmässig lämplighet.

Edsvurna advokater har befogenhet att

  • företräda och försvara klienter i domstolarna och i samband med förundersökningar och andra förfaranden både i Estland och utomlands,
  • samla in bevis,
  • valfritt välja och använda lagliga medel och åtgärder för att tillhandahålla juridiska tjänster,
  • från nationella och lokala myndigheter erhålla den information som behövs för att tillhandahålla juridiska tjänster, få tillgång till handlingar och erhålla kopior och utdrag av dem, såvida inte advokater enligt lag är förhindrade att inhämta denna information och dokumentation,
  • behandla personuppgifter om en annan person än kunden som erhållits genom avtal eller lag, inbegripet särskilda kategorier av personuppgifter, utan dennes samtycke, om detta är nödvändigt för att tillhandahålla en rättstjänst,
  • verifiera signaturer och kopior av handlingar som har lämnats in till domstolar och andra officiella organ som en del av de juridiska tjänster som erbjuds klienten,
  • tillhandahålla en kontaktpersons tjänst,
  • fungera som skiljemän eller förlikningsmän i det förfarande som anges i lagen om förlikning,
  • fungera som konkursförvaltare, om de är medlemmar i kammaren.

Biträdande jurister har samma juridiska behörighet som edsvurna advokater inom de ramar som lagen anger.

Biträdande jurister är inte behöriga att fungera som skiljemän eller förlikningsmän i det förfarande som anges i lagen om förlikning. De har inte befogenhet att företräda eller försvara klienter i högsta domstolen, om inte annat föreskrivs i lag. Biträdande jurister får inte fungera som konkursförvaltare.

En biträdande jurist får tillhandahålla juridiska tjänster endast under överinseende av sin beskyddare, som är advokat.

När en advokat tillhandahåller juridiska tjänster agerar den oberoende och i enlighet med lagen, de rättsakter och beslut som antagits av det estniska advokatsamfundets organ, kraven på advokaters yrkesetik, god praxis och deras samvete.

De uppgifter som lämnas ut till en advokat är konfidentiella. En advokat eller en anställd vid advokatsamfundet eller en advokatbyrå som hörs som vittne får inte förhöras om eller ombes att ge förklaringar i frågor som han eller hon fick kännedom om i samband med tillhandahållande av juridiska tjänster.

Datamedier med anknytning till juridiska tjänster som tillhandahålls av en advokat är okränkbara.

En advokats utövande av sina yrkesmässiga skyldigheter får inte leda till att han eller hon identifieras med en klient eller dennes domstolsmål.

En advokat får inte kvarhållas, genomsökas eller gripas av yrkesmässiga skäl, utom på grundval av ett beslut från distriktsdomstolen. En advokatbyrå där en advokat tillhandahåller juridiska tjänster får inte sökas av skäl som hänför sig till advokatens yrkesmässiga verksamhet.

En förteckning över advokater och advokatbyråer och annan användbar information finns på det Länken öppnas i ett nytt fönsterestniska advokatsamfundets webbplats. ”Hitta enadvokat” gör det dockmöjligt att hitta en advokat i hela Europeiska unionen.

Juridiska databaser

Det finns ingen databas utöver ovannämnda förteckning över advokater.

Juridiska rådgivare

Estland har inga jurister eller juridiska rådgivare som regleras i lag.

Notarier

Organisation

Alla notarier i Estland har samma befogenheter. Notarieyrket regleras i Länken öppnas i ett nytt fönsterlagen om notarier. Justitieministeriet och notariekammaren ansvarar båda för reglering och förvaltning av notariernas yrkesverksamhet. Notariekammaren är en offentligrättslig juridisk person och alla notarier som utses är medlemmar i denna. Den har bland annat till uppgift att kontrollera att notarierna utför sin yrkesverksamhet på ett samvetsgrant och korrekt sätt, harmonisera notariernas yrkesverksamhet, anordna utbildning för notarier, organisera tjänsten som kandidat, administrera och utveckla det elektroniska informationssystemet för notarier samt bistå justitieministern i fråga om tillsynsverksamhet osv. På notariedammarens webbplats finns information om notarius publicus och notarieämbeteLänken öppnas i ett nytt fönster.

Roll och ansvarsområden

En notarie innehar ett offentligt ämbete. Han eller hon har befogenhet av staten att på begäran av personer intyga fakta och händelser som har rättslig betydelse och att utföra andra notariebestyrkta handlingar för att garantera rättssäkerheten.

En notarie måste vara opartisk, lojal och oberoende i sin yrkesutövning. Notarierna är skyldiga att förvissa sig om parternas faktiska avsikter i en transaktion, de omständigheter som krävs för att genomföra en korrekt transaktion och att förklara för parterna de olika sätt som transaktionen kan genomföras på och konsekvenserna av transaktionen.

Notarier ska på begäran utföra följande notariatshandlingar:

  • utfärda intyg (avtal, fullmakter, testamenten) och styrka dokument (kopior, underskrifter, utskrifter osv.).
  • avgöra arvsfrågor.
  • På grundval av artikel 60 och bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1215/2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EUT L 351, 20.12.2012, s. 1–32) utfärda ett intyg om upprättande av en notariehandling som är verkställbar i Estland,
  • Utfärdande, på grundval av artikel 59.1 och bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 650/2012 om behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt godkännande och verkställighet av officiella handlingar i samband med arv och inrättandet av ett europeiskt arvsintyg (EUT L 201, 27.07.2012, s. 107–134), utfärdande av ett intyg om den rättsliga verkan av en notariehandling i Estland och utfärdande av ett intyg om upprättande av en notariehandling som är verkställbar i Estland i enlighet med artikel 60.2 och bilaga II,
  • på grundval av artikel 48.3 och bilagorna III och IV till rådets förordning (EG) nr 4/2009 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (EUT L 007, 10.01.2009, s. 1–79) utfärda ett utdrag från upprättandet av en notariehandling som ska verkställas i Estland,
  • ogiltigförklara tillståndshandlingar i enlighet med lagen om notarius publicus.
  • förklara att avtal som ingåtts genom en advokat i egenskap av förlikningsman eller genom en annan notarie är verkställbara,
  • utfärda apostillstämplar (stödintyg eller andra handlingar).
  • att på begäran av juridiska personer lämna in deras årsredovisningar till den registerförande domstolen.
  • bekräfta äktenskap och skilsmässor och förbereda inskrivning av äktenskap och skilsmässa,
  • ta emot insättningar, värdepapper och värdehandlingar.
  • ge tillgång till de uppgifter som förts in i fastighetsregistreringsavdelningens eller registreringsavdelningens register eller till en handling som förs in i registret,
  • lämna in meddelanden och ansökningar på begäran av ett företag, ta emot handlingar eller annan information från ekonomiska förvaltningsmyndigheter och överlämna en administrativ handling till ett företag,
  • införande i registret över uppgifter på begäran av den ekonomiska aktören.
  • tillhandahållande av uppgifter om verkligt huvudmannaskap på begäran av en juridisk person eller en förvaltare.

Klienten ska betala den notarieavgift som har fastställts i lag för dessa transaktioner.

Notarier kan erbjuda följande officiella tjänster:

  • erbjuda juridisk rådgivning utanför intygsförfarandet.
  • ge råd om beskattningsrätt och utländska lagar, i samband med eller oberoende av ett intygsförfarande.
  • erbjuda förlikning i enlighet med förlikningslagen,
  • Agera som skiljedomare på grundval av civilprocesslagen,
  • genomföra auktioner, omröstningar, lotterier och lottning samt kontrollera resultaten,
  • avläggande av ed och autentisering av intyg på heder och samvete.
  • översända framställningar och meddelanden som inte rör officiella uppgifter och utfärda intyg om översändande eller omöjlighet att vidarebefordra sådana framställningar och/eller meddelanden.
  • tillhandahållande av en kontaktpersons tjänst.
  • ta emot insättningar av pengar – med undantag för kontanter – värdepapper, handlingar och andra föremål, om detta inte är en notariehandling eller en officiell handling som följer av en notariehandling,
  • svara på en begäran om förklaring från ett företag

Information om notariernas officiella tjänster finns på Länken öppnas i ett nytt fönsternotariekammarens webbplats. Avgifterna för notarietjänster ska överenskommas mellan klienten och notarien innan tjänsten tillhandahålls.

Andra juristyrken

Exekutionstjänstemän

I Estland är detta ett fritt juridiskt yrke: exekutionstjänstemännen agerar för egen räkning och ansvarar för sina handlingar. En exekutionstjänsteman ska vara opartisk och ta ansvar för sina uppgifter. Exekutionstjänstemännens officiella verksamhet regleras i Länken öppnas i ett nytt fönsterlagen om exekutionstjänstemän.

En gemensam branschorganisation för stämningsmän och konkursförvaltare, Chamber of Bailiffs and Trustees in Bankruptes (nedan kallad avdelningen), har varit verksam sedan januari 2010. Exekutionstjänstemännens officiella uppgifter, tillsyn, disciplinära ansvar och verksamheten i branschorganisationen regleras i lagen om exekutionstjänstemän. Kammarens uppgift är att utveckla och främja fria juristyrken, inbegripet utveckling och övervakning av god yrkes- och yrkespraxis, utarbetande av rekommendationer för harmonisering av yrkespraktik, anordnande av fortbildning, utveckling av informationssystem osv. Vidare har avdelningen en hedersdomstol. Ytterligare information om kammarens verksamhet finns på dess Länken öppnas i ett nytt fönsterwebbplats.

En exekutionstjänstemans yrkesuppgifter är följande:

  1. ansvara för att genomföra förfaranden i enlighet med lagen om verkställighetsförfaranden.
  2. delge handlingar i enlighet med processlagstiftningen.
  3. upprätta register för egendomar och förvalta egendomar i enlighet med lagen om successionsordningen.
  4. i de fall och i enlighet med de förfaranden som föreskrivs i lag, på begäran av en domstol eller ett förvaltningsorgan, genomföra en auktion utanför verkställighetsförfarandet,
  5. medling av utländskt underhåll enligt lagen om familjeförmåner.

Exekutionstjänstemannens avgifter för att utföra dessa officiella uppgifter fastställs i lagen om exekutionstjänstemän.

På begäran av en person kan en förrättningsman utföra följande som professionella tjänster:

  1. genomföra auktioner för lös och fast egendom
  2. överlämna handlingar,
  3. ge juridisk rådgivning och upprätta juridiska handlingar om hans eller hennes utbildning uppfyller bestämmelserna i § 47 (1) (1) i domstolslagen,
  4. tillhandahålla en juridisk tjänst för inhämtande av uppgifter utanför domstolsförfaranden,
  5. Fungera som förlikningsman i enlighet med förlikningslagen,
  6. vara skiljemän enligt civilprocesslagen.

Exekutionstjänstemän har rätt att vägra att tillhandahålla en professionell tjänst.

Villkoren för tillhandahållande av professionella tjänster och ersättningsarrangemangen ska avtalas skriftligen med sökanden innan tjänsten tillhandahålls. De överenskomna villkoren och ersättningen ska överensstämma med god yrkespraxis.

Vid tillhandahållande av yrkesmässiga tjänster får utmätningsmän inte utöva de rättigheter som exekutionstjänstemännen enligt lag har beviljats för att utföra sina yrkesmässiga uppgifter eller som följer av hans eller hennes ämbete.

Information om de tjänster som tillhandahålls av exekutionstjänstemän finns på kammarens webbplats. Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.kpkoda.ee/

Den administrativa övervakningen av exekutionstjänstemännens verksamhet utförs av justitieministeriet och kammaren.

Exekutionstjänstemän är ansvariga för skador som felaktigt har orsakats inom ramen för hans eller hennes yrkesverksamhet, även om skadan orsakats av en anställd vid hans eller hennes kontor. Om krav på ersättning för skada som orsakats av en exekutionstjänstemans handling inte kan tillgodoses med hjälp av exekutionstjänstemannens eller någon annan skadelidandes tillgångar, eller om sådana krav inte kan tillgodoses fullt ut, är avdelningen ansvarig för den skada som orsakats. Staten bär det slutliga ansvaret för utmätningsmännens handlingar. Både avdelningen och staten har regressrätt mot den person som är ansvarig för skadan. Staten har även regressrätt mot avdelningen.

Konkursförvaltare

En konkursförvaltare är en förvaltare som utnämns av en domstol och har i denna roll rätt att genomföra transaktioner och andra åtgärder som rör ett konkursbo och representera gäldenären i domstol i tvister som rör konkursboet. Konkursförvaltarens huvudsakliga skyldighet är att tillvarata gäldenärernas och borgenärernas rättigheter och intressen och garantera en laglig, skyndsam och ekonomiskt rimlig konkursförvaltning. En konkursförvaltare utför personligen sina uppgifter. Följande kan fungera som konkursförvaltare: fysiska personer som av kammaren, advokater, lagstadgade revisorer och stämningsmän har bemyndigats att fungera som konkursförvaltare. Kammaren ska föra en förteckning över konkursförvaltare. Förteckningen innehåller uppgifter om alla de som har rätt att agera som konkursförvaltare och är tillgänglig för allmänheten på kammarens webbplats. En förvaltare som finns upptagen i förteckningen måste garantera att uppgifterna är korrekta.

Konkursförvaltarens huvudsakliga uppgifter är följande:

  1. fastställa borgenärernas krav, förvalta konkursboet och organisera bildandet och försäljningen av det, samt tillgodose borgenärernas fordringar i boet.
  2. fastställa orsakerna till och datum för gäldenärens insolvens.
  3. vid behov se till att gäldenärens verksamhet kan fortsätta.
  4. vid behov genomföra en avveckling av gäldenären, om gäldenären är en juridisk person.
  5. erbjuda information till borgenärer och gäldenären i lagstadgade fall.
  6. rapportera om sin verksamhet och lämna information om konkursförfarandena till domstolen, tillsynstjänstemannen och konkursnämnden.

Den administrativa tillsynen över konkursförvaltarnas verksamhet utförs av justitieministeriet på grundval av klagomål eller andra uppgifter om förvaltaren som ger anledning att tro att förvaltaren inte har uppfyllt sina skyldigheter. Justitieministeriet har rätt att undersöka om förvaltarens verksamhet är lämplig och lagenlig. Justitieministern kan vidta disciplinära åtgärder mot förvaltare som underlåter att uppfylla skyldigheter som följer av lagstiftning om konkursförvaltares yrkesverksamhet. Justitieministern får inte vidta disciplinära åtgärder mot advokater som agerar som konkursförvaltare. Däremot kan han eller hon ta upp saken vid advokatsamfundets disciplinavdelning.

Utöver den administrativa tillsynen övervakas konkursförvaltarnas verksamhet också av konkurskommittén, borgenärernas bolagsstämma, domstolen och kammaren inom deras behörighetsområde.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterJustitieministeriet

Länken öppnas i ett nytt fönsterDen ideella organisationen Alliansen av advokater

Länken öppnas i ett nytt fönsterStiftelsen för rättsväsendets kontor

Länken öppnas i ett nytt fönsterEstniska advokatsamfundet

Länken öppnas i ett nytt fönsterÅklagarmyndighet

Länken öppnas i ett nytt fönsterNotariekammaren

Länken öppnas i ett nytt fönsterKohtutäiturite ja Pankrotihaldurite Koda (Kammaren för exekutionstjänstemän och konkursförvaltare)


Det här är en maskinöversättning. Ägaren av sidan tar inget som helst ansvar för kvaliteten på den maskinöversatta texten.

Senaste uppdatering: 02/10/2020