Stäng

NU FINNS EN NY BETAVERSION AV PORTALEN!

Testa betaversionen av den europeiska e-juridikportalen och berätta vad du tycker!

 
 

menu starting dummy link

Page navigation

menu ending dummy link

Juristyrken - Estland

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på estniska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Denna sida ger dig information om hur juristyrkena är organiserade i Estland


Juristyrken

Juristyrken- inledning

Juristyrkena i Estland består av

  • åklagare
  • domare
  • lekmannadomare
  • biträdande domare och domstolsjurister
  • advokater
  • notarier
  • exekutionstjänstemän
  • konkursförvaltare

Åklagare

Organisation

Länken öppnas i ett nytt fönsterÅklagarmyndigheten är ett ämbetsverk som sorterar under justitieministeriet. Ämbetsverket består av två nivåer: Riksåklagarmyndigheten (den högsta åklagarmyndigheten) och fyra distriktsåklagarmyndigheter.

Riksåklagarmyndighetens ansvarsområde omfattar hela Estland, medan distriktsåklagarmyndigheternas ansvarsområden sammanfaller med motsvarande polismyndigheters. Högste chef för åklagarmyndigheten är riksåklagaren, som utses för fem år av den estniska regeringen på förslag från justitieministeriet och efter yttrande från parlamentets rättsliga utskott.

Vid parlamentets vårsession lägger riksåklagaren fram en översikt över det arbete som har utförts av åklagarmyndigheten under föregående kalenderår till parlamentets konstitutionsutskott.

Distriktsåklagarmyndigheten leds av en chefsåklagare, som också utses för fem år av justitieministern på förslag av riksåklagaren.

Det finns totalt åtta typer av åklagare: riksåklagare, chefsåklagare, statsåklagare och biträdande åklagare vid åklagarmyndigheten, samt chefsåklagare, överåklagare, särskilda åklagare, distriktsåklagare och biträdande åklagare vid distriktsåklagarmyndigheterna.

Se även Länken öppnas i ett nytt fönsterlagen om åklagarmyndigheten.

Roll och arbetsuppgifter

Enligt den lag som reglerar åklagarmyndighetens arbete ska myndigheten

  • delta i planeringen av det bevaknings- och spaningsarbete som krävs för att förebygga och avslöja brott,
  • leda förundersökningar och se till att dessa sköts effektivt och enligt lagen,
  • företräda åklagarsidan i domstolar, och
  • sköta övriga uppgifter som enligt lag faller inom åklagarmyndighetens ansvar.

Åklagarmyndigheten utför sina uppgifter oberoende och i enlighet med lagen om åklagarmyndigheten.

Som huvudansvarig för att driva brottmål vägleder åklagaren den förundersökningsansvarige i arbetet med bevisupptagning och fattar beslut om huruvida åtal ska väckas eller inte.

Enligt åklagarmyndighetens stadgar har
riksåklagarmyndigheten följande uppgifter:

  • Leda förundersökningar och företräda åklagarsidan i samtliga instanser när det gäller tjänstefel, ekonomisk brottslighet, brott inom försvarsmakten, miljöbrottslighet, brott mot den rättsskipande verksamheten, och brott kopplade till organiserad brottslighet, gränsöverskridande brottslighet och annan särskilt allvarlig organiserad brottslighet, samt brott som väckt starka reaktioner hos allmänheten, brott mot mänskligheten och den internationella säkerheten, allvarligare brott mot staten, brott som begås av åklagare och brott som bestäms av riksåklagaren.
  • Vägleda och ge råd till distriktsåklagarmyndigheterna, samt analysera och samordna arbetet i domstolar och inom åklagarmyndigheterna.
  • Sköta uppgifter som följer av internationellt samarbete, t.ex. inom ramen för Eurojust.
  • Delta vid utformningen av lagar och justitieministeriets förordningar och direktiv rörande åklagarmyndighetens verksamhet.

Domare

Organisation

En domare ska vara estnisk medborgare och ha en nationellt erkänd Masterexamen i juridik, eller motsvarande examen i enlighet med avsnitt 28.2 i Estlands utbildningslag, eller motsvarande utländsk examen, behärska estniska på avancerad nivå, ha hög moral och ha den förmåga och de personliga egenskaper som krävs för att arbeta som domare. Domare utnämns på livstid. Justitieministeriet har ingen beslutanderätt över domare och fungerar inte heller som disciplinär myndighet för domare. En domare kan endast entledigas från sitt ämbete efter ett lagakraftvunnet domstolsavgörande. Pensionsåldern är 67 år med möjlighet till förlängning.

Följande personer kan inte utses till domare: Den som

  • är dömd för ett brott,
  • som har skilts från en tjänst som domare, notarie, edsvuren tolk eller exekutionstjänsteman,
  • har uteslutits från det estniska advokatsamfundet,
  • har skilts från en offentlig tjänst på grund av ett disciplinbrott,
  • är i konkurs,
  • har skilts från tjänst som revisor, såvida det inte har skett på egen begäran,
  • har mist rätten att arbeta som patentombud, såvida det inte har skett på egen begäran,

Den som har genomgått den förberedande tjänstgöringen för att bli domare eller som är undantagen från sådan tjänstgöring och som har en godkänd domarexamen kan utses till domare i en distriktsdomstol eller förvaltningsdomstol. Den förberedande tjänstgöringen behöver inte göras av den som har arbetat minst två år som edsvuren advokat eller åklagare (men inte som åklagarassistent) direkt innan han eller hon genomgick domarexamen, eller av den som tidigare har arbetat som domare, om inte mer än tio år har gått sedan vederbörande frånträdde tjänsten som domare.

Den som är erkänd och har erfarenhet som advokat och har genomgått domarexamen kan utses till domare i en regiondomstol. Den som har arbetat som domare direkt före utnämningen behöver inte genomgå domarexamen.

Erkända och erfarna advokater kan utses till domare i högsta domstolen.

Domare utses genom ett allmänt uttagningsprov.

En domare får inte arbeta som något annat än domare, utom inom undervisning eller som forskare. Han eller hon måste informera domstolen om all yrkesverksamhet som går utöver tjänsten som domare. Eventuell yrkesverksamhet utanför tjänsten som domare får inte äventyra personens officiella tjänsteutövning eller opartiskhet i samband med rättskipningen. En domare får inte vara ledamot av parlamentet eller av kommun- eller stadsråd, inte vara medlem i ett politiskt parti, grundare av, partner eller medlem i ett företags ledning eller styrelse, direktör för en filial till ett utländskt företag, konkursförvaltare, medlem i en konkurskommitté, tvångsförvaltare av fast tillgång eller förlikningsman som har utsetts av en av parterna i en tvist.

En domare kan endast entledigas från sitt ämbete efter ett lagakraftvunnet domstolsavgörande. Åtal kan väckas mot en domare i första eller andra instans under tjänsteutövningen endast på förslag från högsta domstolen i plenum och med presidentens godkännande. Åtal mot en domare i högsta domstolen kan endast väckas under dennes ämbetsperiod på förslag av justitiekanslern med godkännande av en majoritet i det estniska parlamentet.

Bestämmelser om anställningskrav, förberedande tjänstgöring och skyldigheter för domare återfinns i Länken öppnas i ett nytt fönsterlagen om domstolarna.

Roll och arbetsuppgifter

Domaryrket regleras i lag. Samtliga domare vid de estniska domstolarna har åtagit sig att tillämpa gemensamma etikregler. Mer information finns i avsnittet om Länken öppnas i ett nytt fönsterdomstolarLänken öppnas i ett nytt fönsterhögsta domstolens webbplats.

En domares roll är att skipa rätt i enlighet med konstitutionen och andra relevanta rättsakter, och finna en rättvis lösning för parterna i målet. En domare utvecklar rätten genom att tolka lagen och göra utredningar.

En domare ska utföra sitt officiella uppdrag på ett opartiskt sätt och utan egenintresse, och handla i enlighet med vad tjänsten kräver även utanför tjänsteutövningen. En domare ska uppträda oklanderligt både i och utanför yrkesrollen och avstå från handlingar som kan skada domstolens anseende. En domare får inte avslöja information som blir känd för honom eller henne vid en domstolsförhandling eller i diskussioner som förs för att nå en förlikning. Tystnadsplikten gäller alltid, också efter det att domaren har gått i pension. En domare ska handleda blivande domare, blivande biträdande domare och universitetsstuderande som genomför förberedande tjänstgöring. Ingen domare ska handleda mer än två blivande domare, blivande biträdande domare eller universitetsstuderande i taget. En domare ska löpande utveckla sina yrkeskunskaper och yrkesfärdigheter samt delta i fortbildning.

Lön och social trygghet

Domare har olika lagstadgade förmåner,  som lön, ytterligare ersättningar, pension, semester, ämbetsmannadräkt mm.

Domares lön fastställs i lagen om offentliga löner för statliga tjänstemän som har utsetts av Estlands parlament och presidenten. Förutom lönen har domare ytterligare ersättning för antal tjänsteår enligt följande: 5 % av lönen från det femte tjänsteåret, 10 % av lönen från det tionde tjänsteåret och 15 % av lönen från det femtonde tjänståret.

Domares pension utgörs av ålderspension, tjänstepension, sjukpension och efterlevandepension för familjemedlemmar. Pension betalas inte ut under den tid personen tjänstgör som domare. Om en pensionerad domare har en annan anställning får vederbörande domares pension fullt ut, oavsett inkomst. Pension betalas inte ut till den som har skilts från sin tjänst på grund av ett disciplinbrott eller som har dömts för ett uppsåtligt brott. Pension fråntas den som har dömts för ett brott mot rättssystemet.

Ålderspension utbetalas till den som har varit anställd som domare minst 15 år och som har uppnått pensionsåldern. En domare som inte har uppnått pensionsåldern kan få ålderspension om han eller hon förlorar 100, 90 eller 80 % av sin arbetsförmåga efter 15 års anställning som domare. Den som har uppnått pensionsåldern har rätt att få ålderspension efter tio års anställning som domare om han eller hon förlorar 100, 90 eller 80 % av arbetsförmågan. Ålderspensionen är 75 % av slutlönen.

Tjänstepension på 75 % av slutlönen betalas till den som har varit anställd som domare i minst 30 år.

En domare som blir permanent arbetsoförmögen under sin anställning har rätt till sjukpension. Sjukpensionen är 75 % av slutlönen vid 100 % arbetsoförmåga, 70 % av slutlönen vid 80 % eller 90 % arbetsoförmåga och 30 % av slutlönen vid 40–70 % arbetsoförmåga.

Vid domares dödsfall betalas en efterlevandepension på 30 % av slutlönen till varje familjemedlem som har rätt till efterlevandepension, men högst 70 % av slutlönen betalas ut totalt.

Semester: Domare har rätt till årlig semester på 49 kalenderdagar för domare i första eller andra instans, och 56 kalenderdagar för domare i högsta domstolen. Domare har inte rätt till ytterligare ledighet enligt lagen om offentliganställning.

Lekmannadomare

Lekmannadomare medverkar endast i brottmål som rör allvarliga brott vid distriktsdomstolar. En lekmannadomare har samma ställning, rättigheter och skyldigheter som en yrkesdomare. De utses på fyra år, ska vara estniska medborgare, ha full rättshandlingsförmåga, vara mellan 25 och 70 år, vara bosatta i Estland, behärska estniska på avancerad nivå och ha en moraluppfattning som lämpar sig för att utföra uppgifterna som lekmannadomare. En person får utses till lekmannadomare för högst två perioder i rad.

Följande personer kan inte utses till lekmannadomare: den som har dömts för ett brott, som är i konkurs, som är olämplig på grund av hälsoskäl, som i mindre än ett år har haft sin stadigvarande bostadsadress (dvs. folkbokföringsadress) i det område vars lokala förvaltning har föreslagit personen, som arbetar för en domstol, åklagarämbetet eller säkerhetspolisen, som är inom militären, som är advokat, notarie eller exekutionstjänsteman, som är medlem i Estlands regering eller i en kommun- eller stadsstyrelse, som är president, medlem i parlamentet eller landshövding. Den som står åtalad i ett brottmål kan inte utnämnas till lekmannadomare medan rättegångsförfarandet pågår.

Lekmannadomarens roll är i huvudsak att inom rättskipningen representera vanliga medborgare som betraktar rättsliga förfaranden ur ett allmänmänskligt snarare än juridiskt perspektiv. Lokala myndigheter ansvarar för att välja ut kandidater till tjänster som lekmannadomare.

Biträdande domare och domstolsjurister

En biträdande domare är en domstolstjänsteman som utför de uppgifter som anges i lag. En biträdande domare är oberoende, men måste följa en domares instruktioner i den utsträckning som lagen föreskriver. En biträdande domare har behörighet att föra in uppgifter i register (exempelvis fastighetsregister och företagsregister) och fatta beslut som rör förfarandet för hållandet av register, däribland bötesbeslut. Han eller hon kan tillämpa ett påskyndat förfarande för betalningsföreläggande. Begränsningar som gäller för domarämbetet gäller också för biträdande domare. Följande personer kan utses till biträdande domare:

En biträdande domare ska ha en nationellt erkänd Masterexamen i juridik, eller motsvarande examen i enlighet med avsnitt 28.2 i Estlands utbildningslag, eller motsvarande utländsk examen, behärska estniska på avancerad nivå, ha hög moral och ha den förmåga och de personliga egenskaper som krävs för att arbeta som biträdande domare samt ha genomgått förberedande utbildning för biträdande domare. Den som inte har genomgått förberedande utbildning för biträdande domare, men som har genomgått förberedande utbildning för domare, eller som är undantagen från det kravet, och har klarat examen för biträdande domare eller för domare, kan också utses till biträdande domare.

Vissa personer kan inte utses till biträdande domare. Det gäller den som är dömd för ett brott, har skilts från en tjänst som domare, notarie, edsvuren tolk eller exekutionstjänsteman, har uteslutits från det estniska advokatsamfundet, har skilts från en offentlig tjänst på grund av ett disciplinbrott, är i konkurs, har skilts från tjänst som revisor (såvida det inte har skett på egen begäran), har mist rätten att arbeta som patentombud (såvida det inte har skett på egen begäran), har skiljts från tjänst som domare på grund av olämplighet för tjänsten – inom tre år från utnämningen.

Biträdande domare utses via öppna uttagningsprov.

Kraven på biträdande domare fastställs i Länken öppnas i ett nytt fönsterlagen om domstolar.

Domstolsjurist är en domstolstjänsteman som deltar, antingen oberoende eller under en domares överinseende, i förberedelserna och handläggningen av ärenden i enlighet med lagen om domstolar. En domstolsjurist har rätt att utföra alla uppgifter och fatta beslut på samma sätt som en biträdande domare eller en annan domstolstjänsteman i enlighet med lagen om domstolar. En domstolsjurist är oberoende i sin tjänsteutövning, men måste följa en domares instruktioner i den utsträckning som lagen föreskriver.

Kraven på domstolsjurister är samma som de som ställs på biträdande domare. Domstolsjurister tillsätts genom offentliga uttagningsprov.

Följande personer får inte utses till domstolsjurister: den som har dömts för ett brott, den som har dömts för brott mot staten, oavsett om de närmare detaljerna för brottet har maskerats eller inte, den vars rätt att arbeta som domstolsjurist har dragits tillbaka enligt ett lagakraftvunnet domstolsbeslut, den som är släkt med eller partner till en person under vars direkta överinseende en domstolsjurist står.

Förutom domstolsjuristerPDF(371 Kb)en och biträdande domarePDF(373 Kb)en ingår också domstolsdirektörerPDF(367 Kb)en och sessionssekreterarePDF(364 Kb)en i gruppen domstolspersonal.

Advokater

Advokatbegreppet innefattar edsvurna advokater och biträdande jurister.

Advokater är medlemmar i Estlands advokatsamfund och omfattas av lagen om advokatsamfund. Alla som uppfyller kraven i lagen om advokatsamfund och är utexaminerade advokater kan vara medlemmar i Estlands advokatsamfund.

Estlands advokatsamfund är ett självstyrande samfund som inrättats för att erbjuda juridiska tjänster åt både privata och offentliga intressen och ta tillvara advokaternas yrkesrättigheter. Estlands advokatsamfund övervakar medlemmarnas yrkesverksamhet och att de uppfyller de etiska kraven för yrket. Advokatsamfundet organiserar fortbildning och förmedlar statlig rättshjälp via sina medlemmar.

Advokatsamfundet agerar via sina olika organ. Dessa innefattar stämman, styrelsen, ordföranden, revisionskommittén, hedersdomstolen och bedömningskommittén för yrkesmässig lämplighet.

Edsvurna advokater har befogenhet att

  • företräda och försvara klienter i domstolarna och i samband med förundersökningar och andra förfaranden både i Estland och utomlands,
  • samla in bevis,
  • valfritt välja och använda lagliga medel och vidta åtgärder för att tillhandahålla juridiska tjänster,
  • från nationella och lokala myndigheter inhämta den information som behövs för att tillhandahålla juridiska tjänster, få tillgång till handlingar och erhålla kopior av och utdrag ur dessa, såvida inte advokater är förbjudna i lag från att få tillgång till denna information och dokumentation,
  • hantera personuppgifter om andra personer än sina klienter som erhållits i enlighet med ett avtal eller en rättshandling, inklusive känsliga personuppgifter, utan samtycke från dessa personer om detta är nödvändigt för att tillhandahålla de juridiska tjänsterna,
  • verifiera signaturer och kopior av handlingar som har lämnats in till domstolar och andra officiella organ som en del av de juridiska tjänster som erbjuds klienten,
  • fungera som skiljemän eller förlikningsmän i det förfarande som anges i lagen om förlikning,
  • fungera som konkursförvaltare, om de är medlemmar i kammaren.

Biträdande jurister har samma juridiska behörighet som edsvurna advokater inom de ramar som lagen anger.

Biträdande jurister är inte behöriga att fungera som skiljemän eller förlikningsmän i det förfarande som anges i lagen om förlikning. De har inte befogenhet att företräda eller försvara klienter i Högsta domstolen, om inte annat föreskrivs i lag. Biträdande jurister kan inte agera som konkursförvaltare.

En biträdande jurist får endast tillhandahålla juridiska tjänster under överinseende av en edsvuren advokat.

Vid tillhandahållande av juridiska tjänster ska advokater agera självständigt och i enlighet med lagen, de rättsakter och beslut som har antagits av det estniska advokatsamfundet, de yrkesetiska kraven för advokater samt god praxis och det egna samvetet.

En advokat har tystnadsplikt med avseende på information som delges honom eller henne. En advokat eller en anställd vid advokatsamfundet eller en advokatbyrå som hörs som vittne får inte förhöras om eller ombes att ge förklaringar i frågor som han eller hon fick kännedom om i samband med tillhandahållande av juridiska tjänster.

Datamedia som rör tillhandahållandet av juridiska tjänster av en advokat är okränkbara.

När en advokat utför sina arbetsuppgifter ska detta ske på ett sätt som inte innebär någon risk för sammankoppling med en viss klient eller ett visst mål.

En advokat får inte kvarhållas, visiteras eller tas i förvar av skäl som beror på utövandet av yrkesverksamheten, förutom på beslut av en distrikts- eller stadsdomstol. En advokatbyrå genom vilken en advokat tillhandahåller juridiska tjänster får inte genomsökas av skäl som har att göra med advokatens yrkesverksamhet.

På webbplatsen för Estlands advokatsamfund finns en förteckning över advokater och advokatkontor samt annan användbar information. Via funktionen https://e-justice.europa.eu/contentPresentation.do?clang=et&idTaxonomy=334Hitta en advokat” kan du hitta en advokat inom EU.

Rättsdatabaser

Det finns ingen databas utöver ovannämnda förteckning över advokater.

Juridiska rådgivare

Juridiska rådgivares verksamhet regleras inte i lag i Estland.

Notarier

Organisation

Alla notarier i Estland har samma befogenheter. Yrket regleras genom Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://www.riigiteataja.ee/akt/109102013008?leiaKehtivlagen om notarier. Justitieministeriet och notariekammaren är båda ansvariga för regleringen och förvaltningen av notariernas yrkesmässiga verksamhet. Notariekammaren är en offentligrättslig juridisk person och alla notarier som utses är medlemmar i denna. Kammaren ansvarar för att kontrollera att notarierna bedriver sin yrkesverksamhet på ett samvetsgrant och korrekt sätt, harmonisera notariernas yrkesmässiga verksamhet, arrangera utbildning för notarier, erbjuda service för sökande, administrera och utveckla det elektroniska informationssystemet för notarier samt bistå justitieministeriet när det gäller övervakande verksamhet m.m. På webbplatsen för Länken öppnas i ett nytt fönsterNotariekammaren finns information om notarier och deras arbetsuppgifter.

Roll och arbetsuppgifter

En notarie innehar ett offentligt ämbete. Han eller hon har befogenhet att på begäran intyga fakta och händelser som är av juridisk betydelse och utföra andra notarieuppgifter för att garantera rättssäkerheten.

En notarie måste vara opartisk, lojal och oberoende i sin yrkesutövning. Notarierna är skyldiga att förvissa sig om parternas faktiska avsikter i en transaktion, de omständigheter som krävs för att genomföra en korrekt transaktion och att förklara för parterna de olika sätt som transaktionen kan genomföras på och konsekvenserna av transaktionen.

Notarier ska på begäran utföra följande notarieuppgifter:

  • Utfärda intyg (avtal, fullmakter, testamenten) och styrka dokument (kopior, underskrifter, utskrifter osv.).
  • Avgöra arvsfrågor.
  • Utfärda intyg om förberedelse av notariatshandlingar som ska verkställas i Estland (som ska verkställas i Estland och motsvara de standardblanketter som upprättats i enlighet med bilaga VI till rådets förordning (EU) nr 44/2001 om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EGT L 12, 16.1.2001, s. 1)].
  • Ogiltigförklara fullmaktshandlingar i enlighet med lagen om notarier.
  • Förklara avtal som slutits med en advokat som förlikningsman eller via en annan notarie som verkställbara.
  • Utfärda apostillstämplar (stödintyg eller andra handlingar).
  • På begäran av juridiska personer lämna in deras årsredovisningar till den registerförande domstolen.
  • Bekräfta giftermål och skilsmässor och upprätta noteringar om giftermål och skilsmässor.
  • Ta emot insättningar, värdepapper och värdehandlingar.
  • Ge tillgång till uppgifter i registret vid avdelningen för fastighetsregister, registreringsavdelningen eller till en handling som finns i registret.
  • Överlämna meddelanden och ansökningar på begäran från ett företag, ta emot handlingar eller annan information från ekonomiska administrativa myndigheter och utfärda administrativa handlingar till ett företag.
  • Föra in uppgifter i ett register på ett företags begäran.

Klienten ska betala den notarieavgift som har fastställts i lag för dessa transaktioner.

Notarier kan erbjuda följande officiella tjänster:

  • Erbjuda juridisk rådgivning utanför intygsförfarandet.
  • Ge råd om beskattningsrätt och utländska lagar, i samband med eller oberoende av ett intygsförfarande.
  • Erbjuda medling enligt lagen om medling.
  • Agera som skiljeman enligt civilprocesslagen.
  • Genomföra auktioner, röstningar, lotterier och lottdragningar, och verifiera resultaten.
  • Övervaka avläggande av eder och autentisera intyg.
  • Vidarebefordra ansökningar och meddelanden som inte är en följd av officiella uppgifter och utfärda intyg om att de har vidarebefordrats eller att det har varit omöjligt att vidarebefordra dem.
  • Ta emot av insättningar av pengar (med undantag av kontanter), värdepapper, dokument och annat, om det inte är en notariehandling eller en uppgift som är en följd därav.
  • Fram till 2020 intyga att en översättning av handlingar från ett främmande språk till estniska är korrekt (från och med 2015 får endast auktoriserade translatorer utfärda officiella översättningar från estniska till ett främmande språk och från och med 2020 får endast auktoriserade translatorer utfärda officiella översättningar från ett främmande språk till estniska).
  • Svara på en begäran om förklaring som lämnas in av ett företag.

Information om de tjänster som erbjuds av notarier finns på Länken öppnas i ett nytt fönsterNotariekammarens webbplats. Avgifterna för notarietjänster ska överenskommas mellan klienten och notarien innan tjänsten tillhandahålls.

Andra juristyrken

Exekutionstjänstemän

I Estland är detta ett fritt juridiskt yrke: exekutionstjänstemännen agerar för egen räkning och är ansvariga för sina egna handlingar. En exekutionstjänsteman ska vara opartisk och ta ansvar för sina uppgifter. De officiella arbetsuppgifterna regleras i Länken öppnas i ett nytt fönsterlagen om exekutionstjänstemän.

Sedan januari 2010 finns det en gemensam branschorganisation för exekutionstjänstemän och konkursförvaltare – Kammaren för exekutionstjänstemän och konkursförvaltare (nedan kallad kammaren). Exekutionstjänstemännens officiella uppgifter, tillsyn, disciplinära ansvar och verksamheten i branschorganisationen regleras i lagen om exekutionstjänstemän. Kammarens roll är att utveckla och främja fria juridiska yrken, inklusive att utveckla och övervaka efterlevnaden av god yrkessed och tjänsteutövning, samt att utarbeta rekommendationer för att harmonisera yrkesverksamheten, organisera utbildningar, utveckla informationssystem osv. Kammaren har även en avdelning för disciplinärenden. Mer information om verksamheten finns på Länken öppnas i ett nytt fönsterkammarens webbplats.

En exekutionstjänstemans yrkesuppgifter är följande:

1. Ansvara för att genomföra förfaranden i enlighet med lagen om verkställighetsförfaranden.
2. Delge handlingar i enlighet med processlagstiftningen.
3. Upprätta register för egendomar och förvalta egendomar i enlighet med lagen om successionsordningen.
4. I fall som omfattas av lagstiftningen och i enlighet med det förfarande som föreskrivs, genomföra auktion utanför verkställighetsförfarandet på begäran av en domstol eller myndighet.

Exekutionstjänstemannens avgifter för att utföra dessa officiella uppgifter fastställs i lagen om exekutionstjänstemän.

En exekutionstjänstemans officiella tjänster är följande:

På begäran av en privatperson får exekutionstjänstemannen utföra följande arbetsuppgifter:
1) Genomföra auktioner avseende fast och lös egendom
2) Delge handlingar
3) Erbjuda juridisk rådgivning och upprätta handlingar om tjänstemannen har den nödvändiga utbildningen i enlighet med avsnitt 47.1.1 i lagen om domstolar

Exekutionstjänstemän har rätt att vägra att utföra en officiell tjänst.

Kostnaden för de offentliga tjänsterna ska överenskommas skriftligen med den som begär tjänsten. Villkoren och ersättningen ska följa god yrkesmässig praxis.

Vid utförandet av tjänster får exekutionstjänstemän inte utöva de rättigheter som de har enligt lag för att utföra sina officiella tjänster eller som härrör från deras uppdrag.

Information vilka tjänster som exekutionstjänstemän erbjuder finns på Länken öppnas i ett nytt fönsterkammarens webbplats. Kostnaden för de offentliga tjänsterna ska överenskommas skriftligen med den som begär tjänsten innan tjänsten tillhandahålls.

Tillsynen av exekutionstjänstemännens verksamhet utförs av justitieministeriet.

En exekutionstjänsteman är ansvarig för skador som uppstår genom den egna verksamheten, även då skadan orsakats av en av hans eller hennes anställda. Om ersättningsanspråk för en skada som orsakats genom en exekutionstjänstemans yrkesverksamhet inte kan ersättas från exekutionstjänstemannens verksamhet eller från en annan person som är ansvarig för skadan, eller om ersättningsanspråken inte kan ersättas fullt ut, är det kammaren som är ansvarig för skadan. I sista hand är det staten som är ansvarig för exekutionstjänstemännens verksamhet. Både kammaren och staten har rätt att kräva ersättning från den person som är ansvarig för skadan, och staten kan också kräva ersättning från kammaren.

Konkursförvaltare

En konkursförvaltare är en förvaltare som utnämns av en domstol och har i denna roll rätt att genomföra transaktioner och andra åtgärder som rör ett konkursbo och representera gäldenären i domstol i tvister som rör konkursboet. Konkursförvaltarens huvudsakliga skyldighet är att tillvarata gäldenärernas och borgenärernas rättigheter och intressen och garantera en laglig, skyndsam och ekonomiskt rimlig konkursförvaltning. En konkursförvaltare utför personligen sina uppgifter. Juridiska ombud, auktoriserade revisorer, exekutionstjänstemän och personer som har godkänts av kammaren att agera som förvaltare kan agera som konkursförvaltare. Kammaren tillhandahåller en förteckning med konkursförvaltare. Förteckningen innehåller uppgifter om alla de som har rätt att agera som konkursförvaltare och är tillgänglig för allmänheten på kammarens webbplats. En förvaltare som finns upptagen i förteckningen måste garantera att uppgifterna är korrekta.

En konkursförvaltares huvudsakliga uppgifter är följande:

1) Fastställa borgenärernas krav, förvalta konkursboet och organisera bildandet och försäljningen av det, samt tillgodose borgenärernas fordringar i boet.
2) Fastställa orsakerna till och datum för gäldenärens insolvens.
3) Vid behov se till att gäldenärens verksamhet kan fortsätta.
4) Vid behov genomföra en avveckling av gäldenären, om gäldenären är en juridisk person.
5) Erbjuda information till borgenärer och gäldenären i lagstadgade fall.
6) Rapportera om sin verksamhet och tillhandahålla information om konkursförfaranden till domstolen, tillsynsmyndigheten och konkurskommittén.

Tillsynen av konkursförvaltarnas verksamhet utförs av justitieministeriet, på grundval av klagomål eller andra uppgifter som lämnas till myndigheten och som ger anledning att misstänka att förvaltaren inte har uppfyllt sina skyldigheter. Justitieministeriet har rätt att undersöka om förvaltarens verksamhet är lämplig och lagenlig. Justitieministern kan vidta disciplinära åtgärder mot förvaltare som underlåter att uppfylla skyldigheter som följer av lagstiftning om konkursförvaltares yrkesverksamhet. Justitieministern har ingen möjlighet att vidta disciplinära åtgärder mot edsvurna advokater. Däremot kan han eller hon ta upp saken vid advokatsamfundets disciplinavdelning.

Förutom den administrativa tillsynen övervakas konkursförvaltarnas verksamhet av konkurskommitteén, borgenärssammanslutningen, domstolen och kammaren inom respektive kompetensområde.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterJustitieministeriet

Länken öppnas i ett nytt fönsterDen icke-vinstdrivande organisationen Advokatförbundet

Länken öppnas i ett nytt fönsterStiftelsen för rättshjälp

Estlands advokatsamfund

Länken öppnas i ett nytt fönsterÅklagarmyndigheten

Länken öppnas i ett nytt fönsterNotariekammaren

Länken öppnas i ett nytt fönsterKammaren för exekutionstjänstemän och konkursförvaltare


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 03/08/2017