Stäng

NU FINNS EN NY BETAVERSION AV PORTALEN!

Testa betaversionen av den europeiska e-juridikportalen och berätta vad du tycker!

 
 

menu starting dummy link

Page navigation

menu ending dummy link

Juristyrken - Kroatien

Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till kroatiska är dock redan färdig.


Juristyrken

Jurister i rättsliga organ

Domare (suci; sing. sudac)

Utbildningskrav: motsvarande juridisk kandidatexamen eller magisterexamen med avlagt statligt prov för advokater.

Endast kroatiska medborgare kan utnämnas till domare.

Personer som avlagt examen vid Statliga skolan för domstolstjänstemän (Državna škola za pravosudne dužnosnike) kan utnämns till domare vid brottsmålsdomstolar (prekršajni sud), lokala domstolar (općinski sud), handelsdomstolar (trgovački sud) och förvaltningsdomstolar (upravni sud).

Personer som har minst åtta års arbetslivserfarenhet som domstolstjänstemän kan utnämnas till domare vid regionala domstolar (županijski sud), Republiken Kroatiens brottsmålsöverdomstol (Visoki prekršajni sud Republike Hrvatske), Republiken Kroatiens handelsöverdomstol (Visoki trgovački sud Republike Hrvatske) och Republiken Kroatiens förvaltningsöverdomstol (Visoki upravni sud Republike Hrvatske).

Till domare i Republiken Kroatiens högsta domstol (Vrhovni sud Republike Hrvatske) kan personer utnämnas som har minst 15 års arbetslivserfarenhet som domstolstjänstemän eller som lika många år varit advokat, notarius publicus, universitetsprofessor i juridik med avlagt statligt prov för advokater och minst 15 års arbetslivserfarenhet efter det statliga provet för advokater eller som är välrenommerade jurister med avlagt statligt prov för advokater och minst 20 års arbetslivserfarenhet, och som bevisat sin yrkeskunskap genom sitt arbete inom ett bestämt rättsområde, samt genom professionella och vetenskapliga arbeten.

Länken öppnas i ett nytt fönsterDomstolslagen (Zakon o sudovima)

Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om statliga rättsrådet (Zakon o državnom sudbenom vijeću)

Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om domares och andra domstolstjänstemäns löner (Zakon o plaćama sudaca i drugih pravosudnih dužnosnika)

Domstolspersonal

Det antal tjänstemän och assistenter i domstolarna som behövs för att utföra specialiserade, administrativa och tekniska uppgifter avgörs av justitieministeriet.

Anställningen av statligt anställda tjänstemän och assistenter i domstolar, deras ersättning och andra arbetsrelaterade rättigheter, skyldigheter och ansvarsområden samt deras ansvar vid fel i yrkesutövningen regleras av bestämmelserna om statligt anställda tjänstemän och assistenter och de allmänna arbetsbestämmelserna.

Lediga tjänster vid domstolarna kan endast tillsättas efter justitieministeriets godkännande.

Vid rekrytering av tjänstemän och assistenter till en domstol ska hänsyn tas till de nationella minoriteternas representation.

Bestämmelser om utbildningskrav för domstolstjänstemän och -assistenter, praktiktjänstgöring, villkor för avläggande av den statliga specialistexamen, programmet och metoden för avläggandet av den examen samt andra därmed sammanhängande frågor antas av justitieministern.

Domstolstjänstemännen kan överföras till en annan domstol genom ett beslut av justitieministern i enlighet med tjänstens behov. En domstol kan ha domstolsrådgivare (sudski savjetnici; sing. sudski savjetnik) och förste domstolsrådgivare (viši sudski savjetnici; sing. viši sudski savjetnik).

En person som har en universitetsexamen i juridik och som har klarat det statliga provet för advokater får arbeta som domstolsrådgivare.

En person som har universitetsexamen i juridik, har klarat det statliga provet för advokater och har arbetat minst två år som domstolsrådgivare, domstolstjänsteman, advokat eller notarius publicus, eller en person som har arbetat minst fem år i andra juridiska yrken efter att ha klarat det statliga provet för advokater, kan utnämnas till förste domstolsrådgivare eller domstolsrådgivare vid Republiken Kroatiens högsta domstol.

En person som har arbetat i minst fyra år som domstolsrådgivare, domstolstjänsteman, advokat eller notarius publicus eller en person som har arbetat i minst tio år i andra juridiska yrken efter att ha klarat det statliga provet för advokater kan utnämnas till förste domstolsrådgivare vid Republiken Kroatiens högsta domstol.

Domstolsrådgivares och förste domstolsrådgivares befogenheter

Domstolsrådgivare och förste domstolsrådgivare deltar i rättegångar och är bemyndigade att självständigt genomföra vissa domstolsförfaranden, att värdera bevisning och bekräfta fakta.

På grundval av sådana förfaranden lämnar en domstolsrådgivare eller en förste domstolsrådgivare in ett utkast till en domare som för detta ändamål har bemyndigats av domstolens president. Domaren fattar sedan beslut på grundval av detta utkast. Domstolsrådgivare eller den förste domstolsrådgivaren offentliggör det beslutet efter att domaren har gett sitt tillstånd.

Om domaren inte godtar det utkast som domstolsrådgivaren eller den förste domstolsrådgivaren lämnat in kommer han eller hon att själv genomföra förfarandet.

Enligt de tillämpliga bestämmelserna i domstolslagen har domstolsrådgivare och förste domstolsrådgivare rätt att genomföra förfaranden och föreslå utkast till beslut, enligt följande:

  1. I tvistemål om tvister som rör betalning av en penningfordran eller ersättning där beloppet i fråga inte överstiger 100 000,00 kuna och i handelstvister där beloppet i fråga inte överstiger 500 000,00 kuna.
  2. I arbetstvister som har sin grund i kollektivavtal.
  3. I administrativa tvister som rör rättsliga åtgärder i samband med ärenden för vilka ett rättsligt avgörande håller få att antas på grundval av ett slutligt beslut i ett prejudikat, eller vid rättsliga åtgärder mot en handling eller underlåtenhet av ett offentligrättsligt organ, samt i administrativa tvister där det berörda beloppet inte överstiger 100 000,00 kuna.
  4. I verkställighetsförfaranden.
  5. I arvsförfaranden.
  6. I fastighetsregistreringsförfaranden.
  7. I överträdelseförfaranden.
  8. Vid frivillig rättsvård, förutom vid förfaranden om fråntagande av arbetsmöjligheter, upplösning av en förening som omfattas av samäganderätt, fastställande av gränser och förfaranden enligt familjelagen (Obiteljski zakon).
  9. I registreringsförfaranden.
  10. I förkortade insolvensförfaranden.
  11. När det gäller kostnaderna för domstolsförfaranden.

Domstolsrådgivare, inklusive förste domstolsrådgivare, är behöriga att inleda och fatta beslut i vissa förfaranden när så föreskrivs i särskild lagstiftning.

Vid prövning i andra instans och förfaranden med extraordinära rättsmedel rapporterar domstolsrådgivare och förste domstolsrådgivare om hur ärendet fortskrider och utarbetar ett utkast till beslut.

Domarkandidater (sudački vježbenici; sing. sudački vježbenik)

Varje år fastställer justitieministeriet antalet kandidatplatser i domstolarna i enlighet med de tillgängliga medel som öronmärkts i den nationella budgeten.

Villkoren och metoden för antagande av domarkandidater till domstolar samt varaktigheten och arrangemangen för kandidatpraktiken regleras av en särskild lag.

Sakkunniga (stručni suradnici; sing. stručni suradnik)

Domstolarna kan också ha personal som har slutfört relevant yrkesutbildning eller ett universitetsprogram på grundnivå eller högre nivå och har erforderlig arbetslivserfarenhet inom defektologi (defektologija), sociologi, utbildning, ekonomi, bokföring och finanser, eller ett annat relevant område.

Sakkunniga och sakkunnigassistenter (stručni pomoćnici; sing. stručni pomoćnik) bistår domarna i arbetet med mål där det krävs sakkunskap.

Lekmannadomare (suci porotnici; sing. sudac porotnik)

För att utnämnas till lekmannadomare måste man vara en vuxen kroatisk medborgare som är lämpad att utöva ett sådant uppdrag.

Lekmannadomare utnämns för en period på fyra år och kan utnämnas igen efter utgången av den perioden.

Om ingen lekmannadomare har utnämnts när en befintliga lekmannadomares ämbetsperiod löper ut ska den befintlig lekmannadomaren fortsätta att utföra sina uppgifter till dess att en annan person utnämns.

Lekmannadomare vid lokala domstolar och regionala domstolar utnämns av den regionala församlingen (županijska skupština) eller, när det gäller Zagreb, av Zagreb stads församling (Gradska skupština Grada Zagreba) efter inlämnande av förslag från region- eller stadsfullmäktige, fackföreningar, arbetsgivarorganisationer och handelskammare.

Lekmannadomare vid Republiken Kroatiens högsta domstol utnämns av Kroatiens parlament, på grundval av ett förslag från justitieministeriet, på ett sådant sätt att alla regioner är företrädda.

Innan lekmannadomare utnämns måste man erhålla ett yttrande från den berörda domstolens president om de föreslagna kandidaterna.

Chef för domstolsförvaltningen (ravnatelj sudske uprave)

Domstolar med mer än 40 domare kan ha en särskild administrativ chef.

Flera domstolar på olika nivåer och av olika typ som är belägna i en regional domstols geografiska behörighetsområde och som har mer än 40 domare totalt kan ha en särskild administrativ chef som utför uppgifter för dessa domstolar. Domstolar som har en gemensam administrativ chef ingår ett avtal om gemensamt utförande av de uppgifter för vilka den administrativa chefen ansvarar.

Chefen för domstolsförvaltningen ansvarar för att det specialiserade, administrativa, tekniska och övriga arbetet i domstolen sker på ett korrekt sätt och inom tidsfristerna, vilket innebär att han eller hon

  • säkerställer underhållet av domstolsbyggnaden, arbetsutrymmena och utrustningen, samt ansvarar för investeringar som behöver göras,
  • organiserar och samordnar utarbetandet av den årliga upphandlingsplanen i enlighet med lagen och domstolens behov,
  • ansvarar för genomförandet av offentliga upphandlingsförfaranden,
  • övervakar transaktioner med material och finansiella medel och genomförandet av sekreteraruppgifter och kompletterande tekniska uppgifter,
  • tar hand om och övervakar användningen av domstolens budgetmässiga och egna resurser,
  • deltar i utarbetandet och genomförandet av domstolsförvaltningens projekt och övervakar genomförandet av sådana projekt,
  • tar hand om och ansvarar för domstolens datorsystem,
  • säkerställer att statistiken om domstolens arbete utarbetas på rätt sätt och inom tidsfristerna,
  • samarbetar med lokala och regionala myndigheter om inköp av utrustning och tillhandahållande av resurser för domstolens specifika verksamhet,
  • utför andra uppgifter som han eller hon anförtros av domstolens president.

Chefen för domstolsförvaltningen är redovisningsskyldig för sitt arbete inför domstolens president.

För att utnämnas till chef för domstolsförvaltningen måste en person ha avlagt universitetsexamen i juridik eller ekonomi och ha relevant erfarenhet av organisatoriskt eller finansiellt arbete.

Justitiesekreterare (tajnik suda)

Domstolar med mer än 15 domare kan ha en justitiesekreterare. Justitiesekreteraren bistår domstolens president i utförandet av domstolsförvaltningens uppgifter. En person som har en universitetsexamen i juridik kan utnämnas till justitiesekreterare.

För att utnämnas till justitiesekreterare vid Republiken Kroatiens högsta domstol, Republiken Kroatiens handelsöverdomstol, Republiken Kroatiens förvaltningsöverdomstol och Republiken Kroatiens brottmålsöverdomstol måste en person uppfylla villkoren för att vara förste domstolsrådgivare vid domstolen i fråga.

Justitiesekreteraren ansvarar för att kontorsarbetet och det övriga tekniska arbetet i domstolen sker på ett korrekt sätt och inom tidsfristerna, vilket innebär att han eller hon

  • organiserar och ansvarar för det arbete som domstolens tjänstemän och assistenter utför,
  • övervakar och planerar tjänstemännens och assistenternas fortbildning, och övervakar deras prestationer,
  • antar, med samtycke från domstolens president, beslut om planeringen av tjänstemännens och assistenternas arbete,
  • ansvarar, på grundval av en delegering från domstolens president, för framställningar och klagomål från parterna om domstolens arbete,
  • utför andra uppgifter för vilka domstolsförvaltningen ansvarar och som han eller hon anförtros av domstolens president,
  • utför andra uppgifter som fastställs i särskild lagstiftning.

Justitiesekreteraren är redovisningsskyldig inför domstolspresidenten för sitt arbete.

Domstolens talesperson (glasnogovornik suda)

Varje domstol har en talesperson.

En domstols talesperson är en domare, domstolsrådgivare eller en person som utsetts av domstolens president i det årliga arbetsprogrammet.

Presidenten för en regional domstol får utse en domare från den domstolen till talesperson för den domstolen och för de lokala domstolarna inom dess geografiska behörighetsområde. En biträdande talesperson kan utnämnas.

Domstolens talesperson tillhandahåller information om domstolens arbete i enlighet med domstolslagen, domstolarnas arbetsordning (Sudski poslovnik) och lagen om fri tillgång till information (Zakon o pravu na pristup informacijama).

Statliga åklagare (državni odvjetnici; sing. državni odvjetnik)

Utbildningskrav: motsvarande juridisk kandidatexamen eller magisterexamen med avlagt statligt prov för advokater.

Statliga åklagare ansvarar för att utföra uppgifter med anknytning till behörighetsområdet för den åklagarmyndighet (državno odvjetništvo) som han eller hon företräder och leder.

Åklagarmyndigheten är en självständig och oberoende rättslig myndighet som är bemyndigad och skyldig att vidta åtgärder mot personer som begår brott och andra straffbara gärningar, att vidta rättsliga åtgärder för att skydda Republiken Kroatiens tillgångar och att tillämpa rättsmedel för att skydda författningen och lagstiftningen.

Åklagarmyndigheten utövar sina befogenheter på grundval av författningen, lagstiftningen, internationella fördrag som utgör en del av rättsordningen i Kroatien samt andra bestämmelser som har antagits i enlighet med författningen, ett internationellt fördrag eller en av Kroatiens lagar.

Republiken Kroatiens åklagarmyndighet har inrättats för att omfatta hela Kroatiens territorium, de lokala åklagarmyndigheterna (općinska državna odvjetništva; sing. općinsko državno odvjetništvo) har inrättats för att omfatta en eller flera lokala domstolars geografiska behörighetsområde och de regionala åklagarmyndigheterna har inrättats för att omfatta en regional domstols eller en handelsdomstols geografiska behörighetsområde och en förvaltningsdomstols behörighetsområde.

REPUBLIKEN KROATIENS ÅKLAGARMYNDIGHET

MYNDIGHETEN FÖR FÖREBYGGANDE AV KORRUPTION OCH

ORGANISERAD BROTTSLIGHET (URED ZA SUZBIJANJE KORUPCIJE I ORGANIZIRANOG KRIMINALITETA) [USKOK]

REGIONALA ÅKLAGARMYNDIGHETER (15)

LOKALA ÅKLAGARMYNDIGHETER (33)

Republiken Kroatiens åklagarmyndighet
Gajeva 30a, 10 000 Zagreb
Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.dorh.hr/

Riksåklagaren (glavni državni odvjetnik)
tfn: +385 1 459 18 88
fax: +385 1 459 18 54
e-post: Länken öppnas i ett nytt fönstertajnistvo.dorh@dorh.hr

Avdelningen för straffrättsliga frågor (kazneni odjel)
tfn: +385 1 459 18 00
fax: +385 1 459 18 05
e-post: Länken öppnas i ett nytt fönstertajnistvo.kazneni@dorh.hr

Avdelningen för civilrättsliga och administrativa frågor
tfn: +385 1 459 18 61
fax: +385 1 459 19 12
e-post: Länken öppnas i ett nytt fönstertajnistvo.gradjanski@dorh.hr

Lokala åklagarmyndigheterPDF(370 Kb)hr

Regionala åklagarmyndigheterPDF(284 Kb)hr(284 Kb)

Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om åklagarmyndigheten

Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om åklagarmyndigheternas områden och säten

Den nya lagen om åklagarmyndigheternas geografiska behörighetsområden och säten som förenklar nätverket av lokala åklagarmyndigheter trädde i kraft den 1 april 2015.

Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om myndigheten för förebyggande av korruption och organiserad brottslighet

Advokater (odvjetnici; sing. odvjetnik)

Utbildningskrav: motsvarande juridisk kandidatexamen eller magisterexamen med avlagt statligt prov för advokater.

Advokatyrket är oberoende och innebär att man tillhandahåller rättsligt bistånd till fysiska och juridiska personer så att de kan utöva och försvara sina rättigheter och rättsliga intressen. Advokatyrket regleras av lagen om advokatyrket (Zakon o odvjetništvu).

Advokatyrkets självständighet och oberoende säkerställs genom att advokaterna utövar sitt fria yrke på ett oberoende och självständigt sätt. Advokaterna är medlemmar i Kroatiens advokatsamfund (Hrvatska odvjetnička komora) som är en självständig och oberoende sammanslutning för advokater på Kroatiens territorium.

Advokater kan vara organiserade i advokatkontor (odvjetnički ured), gemensamma advokatkontor (zajednički odvjetnički ured) eller advokatbyråer (odvjetničko društvo). Advokatbyråer är antingen offentliga handelsbolag (javno trgovačko društvo) eller aktiebolag (društvo s ograničenom odgovornošću). Advokater tillhandahåller advokattjänster och får inte utföra andra uppgifter.

Advokater måste vara medlemmar i Kroatiens advokatsamfund (Hrvatska odvjetnička komora) som är en självständig och oberoende sammanslutning i form av en juridisk person. Kroatiens advokatsamfund representerar advokatyrket i Kroatien som helhet. Samfundet utgörs av en församling (Skupština), en styrelse (Upravni odbor), en exekutivstyrelse (Izvršni odbor), en ordförande (Predsjednik) och andra organ i enlighet med dess stadgar.

Advokater får tillhandahålla alla typer av rättsligt bistånd, och i synnerhet

  • tillhandahålla juridisk rådgivning,
  • upprätta handlingar (avtal, testamenten, förklaringar osv.) och utarbeta yrkanden, klagomål, förslag, fordringar, ansökningar, extraordinära rättsmedel och andra framställningar, samt
  • företräda sina klienter.

En advokat får bedriva sin verksamhet antingen ensam, i ett gemensamt kontor eller i en advokatbyrå.

Endast advokater får tillhandahålla rättsligt bistånd på yrkesmässig basis, om inte annat föreskrivs av lagen. Professorer och docenter som undervisar i juridiska ämnen vid universitet i Kroatien får tillhandhålla juridisk rådgivning och synpunkter mot betalning. Detta inbegriper inte upprättande av handlingar (avtal, testamenten, förklaringar osv.) eller utarbetandet av yrkanden, klagomål, förslag, fordringar, ansökningar, extraordinära rättsmedel och andra framställningar. Sådana personer har inte rätt att tillhandahålla andra former av rättsligt bistånd, och de är skyldiga att underrätta Kroatiens advokatsamfund om sin avsikt att tillhandahålla rättsligt bistånd så att det kan registreras.

En person erhåller rätten att arbeta som advokat på Kroatiens territorium genom att föras upp på förteckningen över advokater och genom att avlägga en ed. Det särskilda beslutet att föra upp en person på förteckningen över advokater fattas av Kroatiens advokatsamfund.

Kroatiens advokatsamfund
Koturaška 53/II, 10 000 Zagreb
tfn: +385 1 6165 200
fax: +385 1 6170 686
Länken öppnas i ett nytt fönsterhok-cba@hok-cba.hr
Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.hok-cba.hr/
Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om advokatyrket

Notarius publicus (javni bilježnici; sing. javni bilježnik)

Utbildningskrav: motsvarande juridisk kandidatexamen eller magisterexamen med avlagt statligt prov för notarius publicus.

Notarius publicus företräder inte klienter. De är erfarna experter som anlitas av en part. Deras mål är att bistå sina klienter i hanteringen av deras ärenden så bra som möjligt för att undvika utdragna och kostsamma tvister. Dessutom är de opartiska, eftersom de handlar för att skydda rättssäkerheten, snarare än en särskild klients intressen, och de får inte vägra att utföra offentliga uppgifter om de inte har ett giltigt skäl. De är skyldiga att behandla den information som de erhåller i utövandet av sitt arbete som konfidentiell.

Till de tjänster som notarius publicus tillhandhåller hör officiellt utarbetande och utfärdande av offentliga handlingar om rättsliga transaktioner, förklaringar och fakta på vilka rättigheter grundar sig, officiell certifiering av privata handlingar, godtagande av säker förvaring av handlingar, pengar och värdesaker i syfte att överlämna dem till andra personer eller behöriga organ, samt genomförande av i lag fastställda förfaranden efter instruktion från en domstol eller en annan offentlig myndighet.  Hur notarieyrket organiseras och fungerar som en offentlig tjänst anges i lagen om notarieyrket (Zakon o javnom bilježništvu).

Notarietjänster tillhandahålls av notarius publicus i deras egenskap av självständiga och oberoende yrkesmän som har allmänhetens förtroende. Notarius publicus utnämns av justitieministern. Ministeriet fastställer var notarius publicus har sitt säte inom det territorium för vilket han eller hon är utnämnd, och notarius publicus geografiska behörighetsområde motsvarar det geografiska behörighetsområdet för den lokala domstol inom vars behörighetsområde notarius publicus har sitt säte. Notarius publicus har befogenhet att företräda en klient inför domstolar och andra offentliga organ i rättsvårdsärenden, om sådana ärenden har direkt samband med någon av notarius publicus handlingar. I sådana fall har notarius publicus en advokats rättigheter och skyldigheter.

I Kroatien måste notarius publicus vara medlem av Kroatiens notariekammare (Hrvatska javnobilježnička komora). Kammaren har sitt säte i Zagreb. Kammarens uppgift är att försvara notarius publicus rykte och anseende och skydda deras rättigheter och intressen, och den beslutar om deras rättigheter, skyldigheter och ansvarsområden. Kammaren utgörs av en församling (Skupština), en styrelse (Upravni odbor) och en ordförande (Predsjednik).

Notarius publicus arbete övervakas av justitieministeriet och notariekammaren.

Kroatiens notariekammare
Radnička cesta 34/II, 10 000 Zagreb
tfn: +385 1 4556 566
fax: +385 1 4551 544
e-post: Länken öppnas i ett nytt fönsterhjk@hjk.hr
Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.hjk.hr/Uredi
Länken öppnas i ett nytt fönsterZakon o javnom bilježništvu
Länken öppnas i ett nytt fönsterZakon o javnobilježničkim pristojbama

Jurister i nationella, lokala och regionala myndigheter

Utbildningskrav: motsvarande juridisk kandidatexamen eller magisterexamen med avlagt statligt prov för advokater (för befattningar där man företräder en arbetsgivare).

Ställningen för anställda (däribland jurister) vid statliga myndigheter regleras av lagen om statligt anställda (Zakon o državnim službenicima), medan ställningen för anställda (däribland jurister) i lokala och regionala myndigheter regleras av lagen om lokalt och regionalt självstyre (Zakon o lokalnoj i područnoj (regionalnoj) samoupravi).

Jurister i företag

Utbildningskrav: motsvarande juridisk kandidatexamen eller magisterexamen med avlagt statligt prov för advokater (för befattningar där man företräder en arbetsgivare).

Jurister i företag har befogenhet att företräda det berörda företaget i egenskap av anställt ombud inför alla myndigheter och i alla rättsliga förhållanden, t.ex. tvistemål, ingående av avtal, arbets- och egendomsrättsliga frågor, frågor om rättslig ställning, överträdelseförfaranden och brottmål osv. Jurister som arbetar i företag har rätt att avlägga det statliga provet för advokater enligt de villkor som lagen fastställer.

I Kroatien finns det ingen sammanslutning för jurister som arbetar i företag. Av det skälet är ett antal jurister som arbetar i företag medlemmar i organisationer i det civila samhället som har inrättats för att främja juristyrkets intressen i affärsvärlden och tillhandahållandet av fortbildning för jurister som arbetar i företag.

I Kroatien finns det inga separata föreskrifter som reglerar ställningen för jurister som arbetar i företag.

Jurister vid institutioner och den akademiska världen

Utbildningskrav: motsvarande juridisk kandidatexamen eller magisterexamen med avlagt statligt prov för advokater (för befattningar där man företräder en arbetsgivare).

För att arbeta som jurist i den akademiska världen eller vara verksam inom forskning eller utbildning ska man ha motsvarande juridisk kandidatexamen eller magisterexamen eller doktorsexamen, ha gjort offentliga presentationer vid vetenskapliga eller akademiska sammankomster inom det berörda området samt ha publicerat vetenskapliga och akademiska arbeten.

Statens rättsliga råd (Državno sudbeno vijeće)

Statens rättsliga råd är ett självständigt och oberoende organ som garanterar rättsväsendets självständighet och oberoende i Kroatien. Det beslutar självständigt, i enlighet med författningen och lagstiftningen, om utnämning, befordran, överföring och entledigande av samt disciplinansvar för domare och domstolspresidenter, förutom för presidenten för Republiken Kroatiens högsta domstol. Presidenten för Republiken Kroatiens högsta domstol väljs och entledigas av Kroatiens parlament på grundval av ett förslag från Kroatiens president efter det att Högsta domstolens allmänna församling (Opća sjednica) och det behöriga utskottet vid Kroatiens parlament har yttrat sig. Högsta domstolens president väljs för en period av fyra år.

Statens rättsliga råd har elva ledamöter, varav sju är domare, två är universitetsprofessorer och två är parlamentsledamöter, varav en måste tillhöra oppositionen.

Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om statliga rättsrådet

De statliga åklagarnas råd

De statliga åklagarnas råd utnämner och entledigar statliga åklagare och biträdande statliga åklagare, och beslutar om deras disciplinansvar, förutom när det gäller Kroatiens riksåklagare. Kroatiens riksåklagare utnämns för en period på fyra år av Kroatiens parlament, på grundval av ett förslag från Kroatiens regering, efter det att det behöriga utskottet vid Kroatiens parlament har yttrat sig.

Åklagarnas råd har elva ledamöter, varav sju är biträdande statliga åklagare, två är universitetsprofessorer och två är parlamentsledamöter, varav en måste tillhöra oppositionen.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 15/02/2017