Underhållskrav - Grekland

1 Vad omfattar begreppen ”underhåll” och ”underhållsskyldighet” i praktiken? Vem måste betala underhåll till vem?

Begreppet ”underhåll” omfattar primära mänskliga överlevnadsbehov, främst livsmedel. I praktiken omfattar begreppet emellertid alla mänskliga behov, oavsett om det gäller en persons försörjning, utbildning eller fritidsaktiviteter.

Underhållsskyldigheten omfattar betalning av bidrag – i princip kontanter – för att uppfylla mottagarens levnadsbehov.

Följande personer är underhållsskyldiga på grund av släktskap:

a) Make, även om han eller hon är skild (om det föreligger en underhållsskyldighet efter skilsmässan).

b) Släkting i rätt nedstigande led gentemot släkting i rätt uppstigande led enligt arvsrätten i frånvaro av testamente.

b) Släkting i rätt uppstigande led (föräldrar eller far- och morföräldrar i avsaknad av föräldrar eller vid föräldrars oförmåga) gentemot sina ogifta barn (biologiska eller adopterade), i princip medan de är underåriga.

b) Syskon gentemot syskon.

Specialfall vid underhåll är följande:

c) Underhåll som betalas vid separation och efter skilsmässa eller upplösning av äktenskap.

d) Underhåll som betalas ut till ogifta mödrar för ett barn som fötts utom äktenskapet innan det erkänns.

2 Upp till vilken ålder kan ett barn få underhållsbidrag? Skiljer sig underhållsreglerna åt i fråga om barn och vuxna?

Barn har i princip rätt till underhåll från sina föräldrar eller far- och morföräldrar tills de blir myndiga, dvs. till dess barnet har fyllt 18.

Barn har också rätt till underhåll efter fyllda 18 år medan de går i skolan eller studerar på universitet och högskola eller deltar i yrkesutbildning och inte kan arbeta på grund av sina studier samt saknar personliga tillgångar som de kan utnyttja för att försörja sig.

En person har rätt till underhåll enbart om han eller hon inte kan försörja sig själv genom egna tillgångar eller genom ett arbete som är lämpligt med tanke på vederbörandes ålder, hälsotillstånd och allmänna levnadsomständigheter. Underhållet kan bland annat avse eventuella utbildningsbehov. Underåriga har rätt till underhåll från sina föräldrar i den utsträckning som inkomsterna från deras egna tillgångar eller eget arbete inte räcker för att försörja dem. Detta gäller även om de har egna tillgångar. Det föreligger emellertid ingen underhållsskyldighet om den annars underhållsskyldige mot bakgrund av sina övriga skyldigheter inte kan betala underhåll utan att äventyra sin egen försörjning. Denna regel gäller inte en förälders underhåll av underårigt barn, om inte den underårige har rätt till underhåll från någon annan eller kan försörja sig själv tack vare sina egna tillgångar.

Före detta makar:

En före detta make som inte kan försörja sig själv med sin egen inkomst eller sina egna tillgångar har rätt att kräva underhåll från den andra maken 1) om ålder eller hälsotillstånd för den av makarna som begär underhåll vid tidpunkten för skilsmässan är sådana att han eller hon inte rimligen kan förväntas ta eller fortsätta med ett lämpligt arbete för att försörja sig, 2) om den av makarna som begär underhåll har omvårdnaden om ett underårigt barn och därigenom är förhindrad att arbeta, 3) om den av makarna som begär underhåll inte kan hitta ett lämpligt arbete eller behöver yrkesutbildning; i båda dessa fall gäller rätten till underhåll högst tre år från tidpunkten när skilsmässan trädde i kraft, eller 4) i alla övriga fall när det var nödvändigt av jämställdhetsskäl att bevilja underhåll vid tidpunkten när skilsmässan trädde kraft.

Ansökan om underhåll kan emellertid avslås eller beloppet begränsas av viktiga skäl, framför allt om äktenskapet varat under kort tid eller om den av makarna som kunde ha rätt till underhåll har orsakat skilsmässan eller frivilligt har orsakat sin egen medellöshet.

Var och en av de tidigare makarna måste förse den andra maken med korrekt information om sina tillgångar och inkomster i den utsträckning som detta kan ha betydelse för underhållsbidragets storlek. Efter ansökan från endera av de före detta makarna, som förmedlas av behörig allmän åklagare, måste arbetsgivare, förvaltningsenheter eller taxeringsmyndigheter lämna all relevant information de kan ha om den andra makens tillgångar och framför allt om hans eller hennes inkomst.

3 Ska jag vända mig till en behörig myndighet eller domstol för att få underhåll? Hur går det till i stora drag?

Normalt måste en person som har rätt till underhåll ansöka i domstol om att få underhåll från den underhållsskyldige.

Om New York-konventionen om indrivning av underhållsbidrag i utlandet (lagstiftningsdekret nr 4421/1964) är tillämplig ska det organ som har ansvaret för att vidarebefordra ett underhållskrav från en behörig person med hemvist i en stat som undertecknat konventionen begära av det organ som har ansvaret för att ta emot ett sådant krav i den stat som undertecknat konventionen där den underhållsskyldige har hemvist, dvs. justitieministeriet i Grekland, att det organet vidtar de åtgärder som krävs för att driva in underhåll från den underhållsskyldige. Justitieministeriet utser en advokat som ska se till att erkännandet eller verkställigheten av en dom som avkunnats av en utländsk domstol till förmån för mottagaren med hemvist i utlandet erkänns. Advokaten kan vidta alla relevanta rättsliga åtgärder i en grekisk domstol.

4 Kan en ansökan göras för en släktings, en närståendes eller ett underårigt barns räkning?

För underåriga som enligt lagen (artikel 63 i civilprocesslagen) inte själva kan inge en ansökan till domstolen för indrivning av underhåll från den underhållsskyldige kan en sådan åtgärd vidtas av den person som har tilldelats omvårdnaden (en fysik person, dvs. en förälder eller annan person, eller en juridisk person, till exempel en institution).

5 Om jag tänker ta ärendet till domstol, hur vet jag vilken domstol som är behörig?

Behörig domstol när det gäller en underhållsberättigad person som väckt talan i domstol mot en underhållsskyldig är enmansdomstolen i första instans (artiklarna 17.2 och 681B i civilprocesslagen).

Territoriell behörighet har domstolen där den underhållsberättigade har hemvist eller är bosatt (artikel 39A i civilprocesslagen) eller där svaranden/den underhållsskyldige har hemvist eller är bosatt om ansökan kombineras med äktenskapstvister eller tvister mellan föräldrar och barn eller den domstol där de båda makarna senast hade gemensam hemvist eller var bosatta.

Vid tidsbrist eller överhängande fara kan den person som har rätt till underhåll begära att den territoriellt behöriga enmansdomstolen i första instans beslutar om ett föreläggande som beviljar honom eller henne temporärt underhåll till dess en slutgiltig dom om rätt till underhåll avkunnas i en normal process.

6 Måste jag gå via en mellanhand för att inleda en domstolsprocess (t.ex. en advokat, ett särskilt organ eller en central eller lokal myndighet)? Om inte, hur går man tillväga?

Det är nödvändigt att utse en advokat med fullmakt att inge en stämningsansökan om underhåll.

7 Måste jag betala avgifter för att inleda en process? Om ja, hur mycket? Om mina ekonomiska tillgångar är otillräckliga, kan jag då få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna?

Vid en stämningsansökan om underhåll måste svaranden göra en förskottsbetalning för att täcka kärandens rättegångskostnader, som inte får överskrida 300 euro (artikel 173.4 i civilprocesslagen). Om svaranden för domstolssekreteraren inte kan styrka betalning innan målet behandlas ska svaranden anses vara frånvarande, vilket betyder att en tredskodom kan avkunnas mot honom eller henne (artikel 175 i civilprocesslagen).

Om kärandens inkomst är mycket liten kan han eller hon begära rättshjälp enligt lag nr 3226/2004 genom att lämna in bevis för detta i en ansökan om särskilt föreläggande till enmansdomstolen i första instans.

8 Vilken typ av underhåll kan domstolen bevilja? Om underhållsbidrag beviljas, hur fastställs det? Kan domstolens beslut ändras för att ta hänsyn till ändrade levnadskostnader eller familjeförhållanden? Hur görs det i så fall (t.ex. genom automatisk indexering)?

Domstolen fastställer underhållsperioden till två år och beaktar därvid kraven på rimliga levnadsvillkor och utbildning för underhållsmottagaren och den underhållsskyldiges finansiella kapacitet. Efter två år kan endera parten, dvs. underhållsmottagaren och den underhållsskyldige, ansöka om att en ny nivå fastställs för underhållet. Båda parter kan ansöka om att domen omprövas och att underhållsnivån ändras om de förutsättningar som domstolen beaktade har ändrats.

9 Hur och till vem betalas underhållet ut?

I princip betalas underhållet ut till underhållsmottagaren i förskott varje månad.

Underhållet får inte betalas ut som ett engångsbelopp, om det inte gäller underhåll efter skilsmässa (artikel 1443 b i civilrättslagen).

Om underhållsmottagaren är en underårig eller står under domstolens beskydd, betalas underhållet till barnets förälder eller ombud eller till hans eller hennes av domstolen utsedda förmyndare som kommer att vidta relevanta åtgärder för underhållsmottagarens räkning.

10 Om den underhållsskyldige inte betalar frivilligt, vilka åtgärder kan vidtas för att tvinga honom eller henne att betala?

Om den underhållsskyldige vägrar betala underhåll ska den som har rätt till underhåll försöka driva in de utestående beloppen från den underhållsskyldiges tillgångar om han eller hon har sådana.

11 Vilka eventuella begränsningar i fråga om verkställighet finns, särskilt regler till skydd för den underhållsskyldige och preskriptionsfrister?

• Rätten till underhåll upphör om villkoren enligt vilka underhållet beviljades inte längre föreligger eller om den underhållsskyldige eller underhållsmottagaren avlider. Kravet från underhållsmottagaren gentemot den underhållsskyldige omfattas av en femårig preskriptionsfrist som börjar löpa när ansökan ingavs.
• Krav från en person (till exempel en institution) som betalade underhåll till en underhållsberättigad mot den person som ursprungligen var underhållsskyldig preskriberas efter fem år (artikel 250.17 i civilrättslagen).
• En ogift mor har rätt att begära ersättning för kostnader i samband med födseln och underhåll från barnets far under en begränsad period (två månader före födseln och fyra månader, men högst ett år (i undantagsfall), efter födseln) om faderskapet har fastställts genom en dom och modern är medellös. En ogift mors krav preskriberas tre år efter födseln och kan även riktas mot faderns arvingar.
• Beslagtagande av upp till hälften av en underhållsskyldigs nettolön medges och gäller även för insättningar i kreditinstitut (artikel 982.2 d och 982.3 i civilprocesslagen).

12 Finns det något organ eller någon myndighet som kan hjälpa mig att driva in underhållet?

Nej, med undantag för utländska underhållsmottagare som kan vända sig till justitieministeriet med en begäran om hjälp med att utöva sina rättigheter (se svaret på fråga 3 ovan).

13 Kan organet eller myndigheten träda i den underhållsskyldiges ställe för att betala hela eller en del av underhållet?

Inte i Grekland.

(Om inte en institution eller offentlig eller privat juridisk person har omvårdnaden om en underårig. I så fall åligger underhållsskyldigheten institutionen eller den juridiska personen som följaktligen på ämbetets vägnar ska tillvarata [artikel 1490 i civilrättslagen] rättigheterna för den person som har rätt till underhåll. Man kan emellertid aldrig kräva att ett underhåll, även om det godkänts i domstol, ska betalas ut i förskott till en underårig som har rätt till underhåll från en annan underhållsskyldig person.)

14 Vad händer om jag bor i en medlemsstat och den underhållsskyldige bor i ett annat EU-land?

14.1 Kan man få hjälp av en myndighet eller organisation i medlemsstaten?

Enligt artiklarna 51 och 56 i ovannämnda förordning ska centralmyndigheten i den sökande underhållsmottagarens medlemsstat a) samarbeta med centralmyndigheten i den underhållsskyldiges medlemsstat genom att vidarebefordra och ta emot relevanta ansökningar, b) inleda eller underlätta inledandet av förfaranden i samband med dessa ansökningar. När det gäller sådana ansökningar ska centralmyndigheterna vidta nödvändiga åtgärder för att a) tillhandahålla eller underlätta tillhandahållandet av rättshjälp om omständigheterna kräver detta, b) underlätta identifieringen av den underhållsskyldige eller underhållsmottagaren, framför allt genom att tillämpa artiklarna 61, 62 och 63 i förordningen, c) underlätta tillgången till relevant information om den underhållsskyldiges eller underhållsmottagarens inkomster och vid behov finansiella situation, inklusive identifiering av deras tillgångar, framför allt enligt artiklarna 61, 62 och 63, d) uppmuntra vänskapliga uppgörelser om frivillig betalning av underhåll, vid behov genom medling, förlikning eller liknande förfaranden, e) underlätta fortsatt tillämpning av beslut om underhållsskyldighet, inklusive dröjsmålsränta, f) underlätta insamling och snabb överföring av underhållsbetalningar, g) underlätta tillgången till handlingar eller andra bevis, utan att det ska påverka tillämpningen av förordning (EG) nr 1206/2001, h) hjälpa till med att fastställa faderskap om det krävs för att driva in underhåll, i) inleda eller underlätta förfaranden för att erhålla nödvändiga provisoriska åtgärder som är territoriella till sin natur och som syftar till att säkerställa resultatet av en ännu icke avgjord underhållsansökan, j) underlätta vidarebefordran eller delgivning av handlingar enligt förordning (EG) nr 1393/2007.

14.2 Hur kontaktar man den myndigheten eller organisationen?

Du kan kontakta Central Service of the Ministy of Justice, på adress 96 Mesogeion Ave., Aten - Grekland, PC 11527, tfn +30 210 776 73 22 civilunit@justice.gov.gr

15 Vad händer om jag bor utomlands och underhållsmottagaren bor i medlemsstaten?

15.1 Kan man vända sig direkt till en sådan myndighet eller organisation i medlemsstaten?

15.2 Hur kontaktar man den myndigheten eller organisationen och vilken form av hjälp kan bli aktuell?

16 Är medlemsstaten bunden av Haagprotokollet från 2007?

17 Om medlemsstaten inte är bundet av Haagprotokollet från 2007, vilken lag är då tillämplig på underhållskrav enligt internationella regler på privaträttens område? Vilka motsvarande internationella privaträttsliga regler gäller?

Grekland är bundet av Haagprotokollet av den 23 november 2007 för den lag som gäller för underhållsskyldigheter. Enligt protokollet lyder underhållsskyldigheter under lagen i den medlemsstat där underhållsmottagaren har sin hemvist. Om underhållsmottagaren har hemvist i Grekland gäller följaktligen grekisk lag.

18 Vilka regler gäller i fråga om möjlighet till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister inom EU (enligt kapitel V i underhållsförordningen)?

I kapitel V i rådets förordning (EG) nr 4/2009 föreskrivs rätten till rättshjälp, inklusive juridisk rådgivning för att nå en överenskommelse innan ett rättsligt förfarande inleds, rättshjälp för att väcka talan i domstol eller annan myndighet och rätten till företrädare i domstolen, undantag från eller hjälp med kostnaden för förfaranden och avgifter till personer som har fått i uppdrag att vidta rättsliga åtgärder under processen. Om den som erhåller rättshjälp förlorar ett mål i medlemsstater där den förlorande parten ska svara för motpartens kostnader omfattar rättshjälpen kostnaderna som motparten ådragit sig, om de kostnaderna skulle ha täckts om underhållsmottagaren hade haft hemvist i medlemsstaten där domstolen är belägen. Dessutom ingår tolkning, översättning av handlingar som krävs av domstolen eller den behöriga myndigheten och som läggs fram av den som erhåller rättshjälp och som är nödvändiga för att avgöra målet, resekostnader för den som erhåller rättshjälp om de personer som lägger fram underhållsmottagarens sak måste vara fysiskt närvarande enligt domstolen, lagen eller domstolen i den berörda medlemsstaten och domstolen beslutar att de personerna inte kan höras på ett för domstolen tillfredsställande sätt med några andra metoder.

19 Vilka åtgärder har medlemsstaten vidtagit, för att se till att de uppgifter som beskrivs i artikel 51 i underhållsförordningen kan utföras?

Centralmyndigheten ska bland annat ha regelbunden kontakt med de behöriga myndigheterna för att a) underlätta identifiering av den underhållsskyldige eller underhållsmottagaren, b) få fram relevant information om inkomster och, vid behov, andra finansiella omständigheter för underhållsmottagaren och den underhållsskyldige, inklusive tillgångarnas placering, och c) uppmuntra frivillig betalning av underhåll.