Stäng

NU FINNS EN NY BETAVERSION AV PORTALEN!

Testa betaversionen av den europeiska e-juridikportalen och berätta vad du tycker!

 
 

menu starting dummy link

Page navigation

menu ending dummy link

Underhållskrav - Luxemburg

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på franska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till engelska är dock redan färdig.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

1 Vad omfattar begreppen ”underhåll” och ”underhållsskyldighet” i praktiken? Vem måste betala underhåll till vem?

Regeln om att ”underhåll inte täcker utestående belopp” innebär att underhåll är avsett att tillgodose befintliga och framtida behov, inte att täcka utgifter som en berörd person har haft i förfluten tid. Denna regel har rättsverkan som en motbevisbar presumtion. Den kan med andra ord bestridas om den underhållsberättigade lägger fram bevis antingen för att han eller hon behövt ådra sig skulder för att kunna klara sitt uppehälle eller för att han eller hon inte förblivit passiv eller varit oförmögen att handla.

Ett underhållskrav berättigar inte till kvittning, såvida inte den fordran som underhållskravet är avsett att kvittas mot också är av underhållskaraktär.

2 Upp till vilken ålder kan ett barn få underhållsbidrag? Skiljer sig underhållsreglerna åt i fråga om barn och vuxna?

3 Ska jag vända mig till en behörig myndighet eller domstol för att få underhåll? Hur går det till i stora drag?

Den som söker underhåll ska i princip vända sig till fredsdomaren (Justice de Paix) med sitt yrkande. Om kravet på underhållsbidrag utgår från en process avseende äktenskapsskillnad eller hemskillnad ska distriktsdomstolen (Tribunal d'arrondissement), i samband med att de prövar äktenskapsskillnaden eller hemskillnaden, även fatta beslut rörande underhållskravet.

4 Kan en ansökan göras för en släktings, en närståendes eller ett underårigt barns räkning?

Vid förmyndarskap eller godmanskap kan förmyndaren respektive den gode mannen lämna in en ansökan för en släktings eller ett underårigt barns räkning.

Den eller de släktingar som har vårdnaden om ett underårigt barn kan lämna in en ansökan för dess räkning.

Det underåriga barnet har inte ställning som juridisk person och är inte behörigt att själv lämna in en ansökan.

5 Om jag tänker ta ärendet till domstol, hur vet jag vilken domstol som är behörig?

Vad gäller yrkanden om betalning eller ändring av underhållsbidrag kan käranden välja mellan att vända sig till domstolen på den egna hemvistorten eller på den ort där den underhållsskyldige har sin hemvist.

6 Måste jag gå via en mellanhand för att inleda en domstolsprocess (t.ex. en advokat, ett särskilt organ eller en central eller lokal myndighet)? Om inte, hur går man tillväga?

Om det inte rör sig om en process avseende äktenskapsskillnad eller hemskillnad kan käranden väcka talan hos fredsdomaren via en stämning, som ska ha delgetts motparten av en stämningsman. Parterna i tvisten är befriade från kravet på en advokats medverkan vid domstolen.

Om underhållsbidrag begärs inom ramen för ett mål om äktenskapsskillnad eller hemskillnad väcks talan vid distriktsdomstolen genom en stämning som ska ha delgivits motparten av en stämningsman. En advokats medverkan är obligatorisk.

Under alla förhållanden ska käranden tillhandahålla domstolen samtliga handlingar som visar att denne befinner sig i behovsställning. Det kan t.ex. röra sig om lönebesked, intyg om icke-beskattning, intyg om arbetslöshet eller långvarig sjukfrånvaro, hyra, barn under kärandens vårdnad och kostnader för underhåll och utbildning, lån etc.

7 Måste jag betala avgifter för att inleda en process? Om ja, hur mycket? Om mina ekonomiska tillgångar är otillräckliga, kan jag då få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna?

Bland de förutsebara kostnaderna vid en process bör man nämna de rättegångskostnader som den förlorande parten kan åläggas att betala i sin helhet eller delvis. I förekommande fall bör advokatarvoden tas med i beräkningen.

Personer med en inkomst som anses vara otillräcklig enligt luxemburgsk lag kan vara berättigade till rättshjälp. För detta ändamål måste de fylla i ett frågeformulär som kan erhållas från den centrala avdelningen för socialt stöd och översända detta till ordföranden för det advokatsamfund som är behörigt på den berörda orten, som fattar beslut i frågan.

Rättshjälpen omfattar samtliga kostnader med anknytning till de processer, förfaranden eller handlingar för vilka den beviljats. Den omfattar exempelvis stämpel- och registreringsavgifter, kanslikostnader, advokaters arvodestaxa, avgifter och kostnader för stämningsman, kostnader och arvoden för notarier, kostnader och arvoden för tekniker, avgifter för vittnen, arvoden till översättare och tolkar, kostnader för sedvanliga intyg, resekostnader, avgifter och kostnader för registreringsformaliteter, inteckningar och pantsättning samt kostnader för tidningsannonsering vid behov.

8 Vilken typ av underhåll kan domstolen bevilja? Om underhållsbidrag beviljas, hur fastställs det? Kan domstolens beslut ändras för att ta hänsyn till ändrade levnadskostnader eller familjeförhållanden? Hur görs det i så fall (t.ex. genom automatisk indexering)?

  • Avseende formen av stöd

Under processen och efter beslutet om äktenskapsskillnad eller hemskillnad tar stödet vanligtvis formen av ett underhållsbidrag som betalas ut en gång i månaden. Det kan emellertid även utformas som ett kapital som kan bestå antingen av ett penningbelopp eller av tillgångar som överlåts in natura.

Vad gäller bidraget till ett barns underhåll och utbildning kan stödet antingen ta formen av ett månatligt underhållsbidrag eller av ett direkt ansvarstagande för barnets omkostnader, i deras helhet eller delvis. Slutligen kan det utformas som en bruks- och bostadsrätt.

Om den underhållsskyldige intygar att han eller hon inte kan betala bidraget kan domstolen föreskriva att denne i sin bostad ska ge husrum, mat och underhåll åt den underhållsberättigade.

  • Avseende bedömning av stödet

Det finns ingen referensskala. Stödbeloppet bedöms utifrån den underhållsskyldiges tillgångar och den underhållsberättigades behov.

  • Avseende indexering

I syfte att anpassa stödet efter ändrade levnadsomkostnader kan domaren, också på eget initiativ, besluta att underhållsbidraget ska indexeras på grundval av en lagstadgad klausul om ändringar.

  • Avseende översyn

Om nya omständigheter uppstår kan underhållsbidraget komma att ses över och höjas, sänkas eller rent av dras in. I avsaknad av en överenskommelse mellan parterna fattas beslut om befrielse eller nedskrivning av domstolen.

Principen om att underhållsbidraget kan förändras beroende på den underhållsberättigades behov och den underhållsskyldiges förmögenhet omfattas av grunderna för rättsordningen. Enligt denna princip har domaren rätt att ändra det underhållsbelopp som fastställts i en gemensam överenskommelse mellan parterna. Denna rätt föreligger inte enbart om en förändring inträffar i fråga om den underhållsberättigades eller den underhållsskyldiges respektive situation, utan även i avsaknad av eventuella förändringar, om domaren bedömer att beloppet är otillräckligt eller alltför stort.

9 Hur och till vem betalas underhållet ut?

Under processen och efter beslutet om äktenskapsskillnad eller hemskillnad betalas stödet ut till den stödberättigade maken.

Bidraget till ett barns underhåll och utbildning betalas antingen från den ena föräldern till den andre eller till den person som har vårdnaden om barnet. När barnet blivit myndigt kan domaren besluta, eller föräldrarna komma överens om, att detta bidrag, helt eller delvis, ska betalas ut direkt till barnet.

10 Om den underhållsskyldige inte betalar frivilligt, vilka åtgärder kan vidtas för att tvinga honom eller henne att betala?

Den underhållsberättigade har tillgång till flera åtgärder för att tvinga den underhållsskyldige att betala underhållsbidraget:

På civilrättslig nivå:

Den underhållsberättigade har flera olika möjligheter, närmare bestämt följande:

  • Att väcka talan hos domaren i syfte att, med sin före detta make undantagen och utan att det påverkar tredje parters rättigheter, driva in dennes inkomster, avkastning från dennes arbete liksom pension och räntor som tillfaller denne och eventuella andra belopp som tredje parter är skyldiga denne i den omfattning och enligt de villkor som fastställs av domaren. Detta beslut ska omprövas i händelse av att omständigheterna förändras.
  • Att vidta verkställighetsåtgärder enligt allmän lag, det vill säga utsökning (exempelvis på ett bankkonto), utmätning av materiell lös egendom (bil, smycken etc.) samt utmätning av en fastighet (hus, mark etc.).

På straffrättslig nivå:

Den underhållsberättigade kan göra en brottsanmälan för följande överträdelser:

  • Underlåtenhet att uppfylla underhållsskyldighet gentemot make eller barn bestraffas med fängelse mellan en månad och ett år och böter på mellan 251 euro och 2 500 euro, eller med enbart en av de båda påföljderna (artikel 391 a i strafflagen). Överträdelsen består i att den underhållsskyldige, gentemot den underhållsberättigade, helt eller delvis underlåter att uppfylla de underhållsskyldigheter som åligger honom eller henne enligt lagen, antingen genom vägran trots att förmåga föreligger eller på grund av oförmåga.

Härmed avses föräldrars underhållsskyldighet gentemot sina barn, makars underhållsskyldighet sinsemellan och adoptivföräldrars underhållsskyldighet gentemot sina adoptivbarn. Överträdelsen omfattar även utdömande av skadestånd som gottgörelse för den materiella eller ideella skada som äktenskapets upplösning kan innebära.

Lagföringen av överträdelsen föregås av en protokollförd utfrågning av den underhållsskyldige, som hålls av en luxemburgsk polis. Om den underhållsskyldige saknar känd bostadsort behöver utfrågningen inte hållas.

  • Oberättigad insolvens bestraffas med fängelse mellan sex månader och tre år och böter på mellan 500 euro och 12 500 euro, eller med enbart en av de båda påföljderna (artikel 391 b i strafflagen). Överträdelsen består i att den underhållsskyldige, rent av före domstolsavgörandet, har sett till att bli insolvent eller förvärrat sin insolvens, antingen genom att öka sina skulder och minska sina tillgångar eller genom att dölja vissa av sina tillgångar i syfte att undanhålla dem från verkställandet av en dom som avkunnats av en civil domstol i ett underhållsärende.

Vid tillämpning av artikel 391 b i strafflagen likställs en sådan dom med domstolsbeslut och rättsligt godkända överenskommelser om skyldigheten att betala bidrag, bistånd eller avgifter för äktenskapets räkning samt med bestämmelser avseende underhåll som ingår i de överenskommelser som föregår en äktenskapsskillnad efter gemensam ansökan.

Det tredje stycket gäller inte för den överträdelse som anges i artikel 391b i strafflagen.

11 Vilka eventuella begränsningar i fråga om verkställighet finns, särskilt regler till skydd för den underhållsskyldige och preskriptionsfrister?

Preskriptionsfristen är fem år för åtal avseende betalning av kvarskatt på livstidsräntor och livräntor samt underhållsbidrag.

12 Finns det något organ eller någon myndighet som kan hjälpa mig att driva in underhållet?

På begäran av den underhållsberättigade kan den nationella solidaritetsfonden (Fonds national de solidarité) driva in allt underhållsbidrag som en make eller en släkting i upp- eller nedstigande led har rätt till. Beträffande de belopp som ska drivas in är den underhållsberättigade ställföreträdd i samband med de åtgärder och garantier som den underhållsberättigade har tillgång till för att driva in sitt underhållsbidrag. Från och med att den underhållsskyldige delgetts de belopp som ska drivas in ska den underhållsskyldige betala in dessa belopp till ordföranden för den nationella solidaritetsfonden.

13 Kan organet eller myndigheten träda i den underhållsskyldiges ställe för att betala hela eller en del av underhållet?

Den nationella solidaritetsfonden kan under vissa förhållanden träda i den underhållsskyldiges ställe för att betala underhållsbidraget. Den underhållsberättigade eller dennes juridiska ombud ska översända begäran om utbetalning till ordföranden för den nationella solidaritetsfonden.

Denna begäran godkänns av ordföranden eller dennes ombud om den underhållsberättigade kan styrka följande:

  1. Att denne har sin hemvist i Luxemburg och att han eller hon själv eller det juridiska ombudet bor i landet sedan fem år tillbaka.
  2. Att underhållsbidraget fastställts genom ett verkställbart domstolsbeslut i Storhertigdömet Luxemburg.
  3. Att indrivningen av hela eller delar av bidraget inte har kunnat erhållas genom effektivt genomförda privaträttsliga verkställighetsåtgärder.
  4. Att han eller hon befinner sig i en ekonomiskt svår situation.

Begäran godkänns även om villkoret i led c inte uppfylls om användningen av verkställighetsåtgärder tycks utsiktslösa eller om den underhållsskyldige bor i utlandet. Eventuella bestridanden faller under behörigheten för fredsdomaren på den ort där den underhållsberättigade har sin hemvist. Talan ska väckas hos denne inom fyrtio dagar från och med delgivningen av ordförandens beslut.

Underhållsberättigade har full rätt till rättshjälp. Från det att begäran godkänts till dess att fondens utbetalningar upphör kan den underhållsberättigade inte väcka någon talan mot den underhållsskyldige avseende indrivningen av sitt underhåll.

14 Vad händer om jag bor i en medlemsstat och den underhållsskyldige bor i ett annat EU-land?

14.1 Kan man få hjälp av en myndighet eller organisation i medlemsstaten?

I enlighet med New York-konventionen av den 20 juni 1956 och rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet kan en underhållsberättigad som befinner sig i Luxemburg vända sig till statens allmänna åklagare om den underhållsskyldige befinner sig i utlandet.

Statens allmänna åklagare kommer i egenskap av centralmyndighet att vidarebefordra ansökan och de bifogade handlingarna till centralmyndigheten i det land där den underhållsskyldige har sin hemvist, så att denna centralmyndighet kan hjälpa den underhållsberättigade att erhålla betalning av det underhåll som tillfaller honom eller henne.

14.2 Hur kontaktar man den myndigheten eller organisationen?

Den underhållsberättigade ska skicka ansökan till den översändande myndigheten, det vill säga statens allmänna åklagare, och använda de olika formulär som anges i förordning (EG) nr 4/2009.

Statens allmänna åklagare

Cité Judiciaire
Bâtiment CR
L-2080 Luxemburg

15 Vad händer om jag bor utomlands och underhållsmottagaren bor i medlemsstaten?

15.1 Kan man vända sig direkt till en sådan myndighet eller organisation i medlemsstaten?

En sökande som befinner sig i ett annat land än Luxemburg ska vända sig till centralmyndigheten i det land där han eller hon befinner sig. Sökanden kan inte vända sig direkt till en organisation eller myndighet i Luxemburg.

15.2 Hur kontaktar man den myndigheten eller organisationen och vilken form av hjälp kan bli aktuell?

Inte tillämpligt.

16 Är medlemsstaten bunden av Haagprotokollet från 2007?

Ja.

17 Om medlemsstaten inte är bundet av Haagprotokollet från 2007, vilken lag är då tillämplig på underhållskrav enligt internationella regler på privaträttens område? Vilka motsvarande internationella privaträttsliga regler gäller?

18 Vilka regler gäller i fråga om möjlighet till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister inom EU (enligt kapitel V i underhållsförordningen)?

I fråga om ansökningar enligt denna förordning är rättshjälp helt och hållet kostnadsfri för underhållsberättigade under 21 års ålder, oavsett vad som anges i en enskild nationell lag.

19 Vilka åtgärder har medlemsstaten vidtagit, för att se till att de uppgifter som beskrivs i artikel 51 i underhållsförordningen kan utföras?

I syfte att göra det möjligt för centralmyndigheten att tillhandahålla den hjälp som anges i artikel 51 i underhållsförordningen har Luxemburg antagit en lag av den 3 augusti 2011 om tillämpning av denna förordning och en luxemburgsk förordning om verkställande av artiklarna 2 och 3 i lagen av den 3 augusti 2011 (Luxemburgs officiella tidning [Memorial] A nr 175 av den 12 augusti 2011).

Enligt dessa lagbestämmelser beviljas statens allmänna åklagare direkt åtkomst till vissa databaser.

Relaterade länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterLegilux


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 09/05/2017