Close

BETA VERSION OF THE PORTAL IS NOW AVAILABLE!

Visit the BETA version of the European e-Justice Portal and give us feedback of your experience!

 
 

Navigation path

menu starting dummy link

Page navigation

menu ending dummy link

Medlemsstaternas lagstiftning - Kroatien

This page has been machine translated and its quality cannot be guaranteed.

The quality of this translation has been assessed as: unreliable

Do you consider this translation useful?


Republiken Kroatiens konstitution

Länken öppnas i ett nytt fönsterRepubliken Kroatiens konstitution

De viktigaste rättsakterna på det straffrättsliga området

Strafflagen (NN Länken öppnas i ett nytt fönsternr 125/11Länken öppnas i ett nytt fönster, 144/12, 56/15, 61/15, 101/17, 118/18 och 126/19)

Från och med den första dagen av 2013 trädde en ny strafflag i kraft, genom vilken tidningar, såsom högre straff och längre preskriptionstider, införs och nya brott införs, såsom utebliven betalning av löner, otillbörlig körning i vägtrafik och otillåtet hasardspel. Genom ändringar av strafflagen från december 2012 på området straffrättsligt ansvar blev innehav av narkotika för personligt bruk ett mindre brott.

Strafflagen består av en allmän del och en särskild del:

A) Den allmänna delen av strafflagen innehåller bestämmelser som är tillämpliga på alla brott. Dessa bestämmelser reglerar de allmänna presumtionerna om straffbarhet, böter och straffrättsliga påföljder.

B) Den särskilda paragrafen i strafflagen innehåller en beskrivning av de specifika brotten och de påföljder som kan åläggas dem, inklusive de brott och påföljder som ålagts dem i annan lagstiftning. De brott som fastställs i den kroatiska strafflagen är följande:

  • brott mot mänskligheten och den mänskliga värdigheten,
  • brott mot människoliv och människoliv
  • brott mot de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
  • brott mot anställnings- och socialförsäkringslagstiftningen,
  • brott mot den personliga friheten
  • brott mot privatlivet
  • brott mot heder och rykte.
  • brott mot sexuell frihet
  • brott som rör sexuella övergrepp mot barn och sexuellt utnyttjande av barn.
  • brott mot äktenskap, familj och barn.
  • brott mot människors hälsa,
  • miljöbrott
  • brott mot allmän säkerhet
  • brott mot trafiksäkerheten
  • brott mot egendom,
  • brott mot ekonomin,
  • brott mot datorsystem, programvara och data.
  • förfalskningsbrott.
  • brott mot immateriella rättigheter,
  • brott mot tjänsteutövningen.
  • brott mot rättsväsendet
  • brott mot allmän ordning
  • brott mot rösträtten,
  • brott mot Republiken Kroatien,
  • brott mot en främmande stat eller internationell organisation, och
  • brott mot kroatiska väpnade styrkor.

Straffprocesslagen ( NN nr 152/08, 76/09, 80/11, 91/12 – USRH, 143/12, 56/13, 145/13, 152/14, 70/17 och 126/19)

I denna lag fastställs de regler som ska säkerställa att ingen oskyldig döms och att straff eller annan åtgärd utdöms för gärningsmän enligt de villkor som föreskrivs i lag och som grundar sig på ett lagenligt förfarande inför behörig domstol.

Åtal och rättegång får endast genomföras och avslutas i enlighet med de regler och villkor som anges i lagen.

Genom straffprocesslagen införlivas följande EU-förordningar i det kroatiska rättssystemet:

  1. Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/64/EU av den 20 oktober 2010 om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden (EUT L 280, 26). 10 2010),
  2. Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer (EUT L 101, 15). 4 2011),
  3. Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/93/EU av den 13 december 2011 om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi (EUT L 335, 17). 12 2011),
  4. Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/13/EU av den 22 maj 2012 om rätten till information vid straffrättsliga förfaranden (EUT L 142, 1). 6 2012),
  5. Rådets rambeslut 2008/977/JHA av den 27 november 2008 om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete (EUT L 350, 30). 12 2008)
  6. Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/29/EU av den 25 oktober 2012 om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem samt om ersättande av rådets rambeslut 2001/220/JHA (EUT L 315, 14). 11 2012),
  7. Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/48/EU av den 22 oktober 2013 om rätt till tillgång till försvarare i straffrättsliga förfaranden och förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder samt om rätt att få en tredje part underrättad vid frihetsberövande och rätt att kontakta tredje parter och konsulära myndigheter under frihetsberövandet (EUT L 294, 6). 11 2013),
  8. Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/42/EU av den 3 april 2014 om frysning och förverkande av hjälpmedel vid och vinning av brott i Europeiska unionen (EUT L 127, 29. 4 2014),
  9. Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/62/EU av den 15 maj 2014 om straffrättsligt skydd av euron och andra valutor mot penningförfalskning och om ersättande av rådets rambeslut 2000/383/JHA (EUT L 151, 21. 5 2014).
  10. Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/343 av den 9 mars 2016 om förstärkning av vissa aspekter av oskuldspresumtionen och av rätten att närvara vid rättegången i straffrättsliga förfaranden (EUT L 65, 11). 3 2016),
  11. Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1919 av den 26 oktober 2016 om rättshjälp för misstänkta och tilltalade i straffrättsliga förfaranden och för eftersökta personer i förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder (EUT L 297, 4. 11 2016).

Straffrättsliga förfaranden genomförs på begäran av en behörig åklagare.

Den behöriga åklagaren i straffrättsliga förfaranden avseende brott som har åtalats ex officio är en allmän åklagare, medan den behöriga åklagaren är en privatperson när det gäller dem som åtalats genom privata åtal. När det gäller vissa brott som föreskrivs i lag inleds ett straffrättsligt förfarande av en allmän åklagare endast på brottsoffrets initiativ. Om inte annat föreskrivs i lag ska åklagaren inleda ett straffrättsligt förfarande om det finns välgrundade misstankar om att en viss person har begått ett brott som åtalats ex officio, förutsatt att det inte finns några rättsliga hinder för att åtala personen i fråga.

Om åklagaren inte finner skäl för att inleda eller genomföra ett straffrättsligt förfarande, får brottsoffret ta ställning i den skadelidandes roll som kärande enligt de villkor som anges i denna lag.

Lag om de rättsliga följderna av konviktion, kriminalregister och rehabilitering (Zakon o pravnim posljedicama osude, kaznenoj evidenciji i rehabilitaciji) (NN nr 143/12 och 105/15)

I denna lag regleras de rättsliga följderna av fällande domar, organisation, bevarande, tillgänglighet, tillhandahållande och radering av kriminalregisteruppgifter och internationellt utbyte av uppgifter ur kriminalregister samt rehabilitering.

Denna lag innehåller bestämmelser som är förenliga med följande EU-rättsakter:

  • Rådets rambeslut 2009/315/JHA av den 26 februari 2009 om organisationen av medlemsstaternas utbyte av uppgifter ur kriminalregistret och uppgifternas innehåll,
  • Rådets beslut 2009/316/JHA av den 6 april 2009 om inrättande av det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris) med tillämpning av artikel 11 Rambeslut 2009/315/JHA.

Kriminalregister i Kroatien organiseras och förs av det ministerium som ansvarar för domstolsväsendet, som samtidigt är central myndighet för utbyte av sådana uppgifter med andra stater (nedan kallat Ministeriet).

Kriminalregister förs för fysiska och juridiska personer (nedan kallade personer) som har dömts för brott genom en lagakraftvunnen dom i Kroatien. Kriminalregister förs också för kroatiska medborgare och för juridiska personer med hemvist i Kroatien som fälls för brott genom en lagakraftvunnen dom utanför Kroatien, om sådana uppgifter har lämnats till ministeriet.

Kriminalregistret innehåller också en förteckning över personer som genom en lagakraftvunnen dom har dömts för sexuella övergrepp mot barn och sexuellt utnyttjande av barn och andra brott som avses i artikel 13.4 i denna lag.

De viktigaste rättsakterna på området civilrätt, handelsrätt och förvaltningsrätt i Republiken Kroatien är följande:

Lagen om skyldigheter ( NN nr 35/05, 41/08 och 125/11)

Lagen reglerar grunden för tvingande förhållanden (allmän del) och avtalsförpliktelser och utomobligatoriska förpliktelser (särskild del).

Parter i transaktioner är fria att reglera civilrättsliga skyldigheter, men dessa får inte regleras på ett sätt som strider mot Kroatiens författning, tvingande bestämmelser och allmän moral.

Lag om äganderätt och andra egendomsrättigheter (NN nr 91/96, 68/98, 137/99, 22/00, 73/00, 129/00, 114/01, 79/06, 141/06, 146/08, 38/09, 153/09, 143/12 och 143/12)

I denna lag fastställs allmänna bestämmelser för personers innehav av föremål. bestämmelserna i denna lag gäller även innehav av föremål som omfattas av någon särskild juridisk konstruktion, såvida de inte strider mot ett sådant arrangemang.

Oavsett vad som föreskrivs i lagen om äganderätt och ägare gäller följdriktigt alla andra materiella rättigheter, om inte annat uttryckligen föreskrivs i lag eller på grund av deras rättsliga karaktär.

Arvslag (Zakon o nasljeđivanju) (NN nr 48/03, 163/03, 35/05 – Civil Obligations Act och 127/13)

Denna lag reglerar arvsrätten och de regler enligt vilka domstolar, andra myndigheter och behöriga personer handlägger arvsfrågor.

Lag om fastighetsregister (NN nr 91/96, 68/98, 137/99, 114/01, 100/04, 107/07, 152/08, 126/10, 55/13, 60/13 och 108/17)

Denna lag reglerar de frågor som rör den rättsliga statusen för fastigheter på Kroatiens territorium som är relevanta för rättshandlingar, och reglerar även sättet och formen för att föra fastighetsregister (byrån för fastighetsinnehav (gruntovnica)) om inga särskilda bestämmelser har fastställts för vissa tomter.

Civilprocesslagen (Zakon o parničnom postupku) ( NN nr 53/91, 91/92, 112/99, 88/01, 117/03, 88/05, 02/07, 96/08, 84/08, 123/08, 57/11, 148/11 – konsoliderad text, 25/13 och 89/14)

Denna lag reglerar de processrättsliga regler enligt vilka domstolar prövar och avgör tvister som rör människans och medborgarens grundläggande rättigheter och skyldigheter, medborgarnas personliga förhållanden och familjeförhållanden samt i arbetsrättsliga, kommersiella, egendoms- och andra civilrättsliga tvister, såvida det inte i lag föreskrivs att domstolarna ska avgöra vissa av dessa tvister enligt reglerna för något annat förfarande.

Verkställighetslagen (NN nr 112/12, 25/13, 93/14, 55/16 och 73/17)

Denna lag reglerar de förfaranden i vilka domstolar och notarius publicus verkställer reglering av fordringar som grundar sig på verkställighet och officiella handlingar (verkställighetsförfaranden) och de förfaranden i vilka domstolar och notarius publicus verkställer fordringssäkerhet (säkerhetsförfaranden), om inte annat föreskrivs i en särskild lag. Materiella rättsförhållanden som upprättas på grundval av verkställighetsförfaranden och säkerhetsförfaranden regleras också i denna lag.

De viktigaste rättsakterna på området för rättsligt samarbete:

Lagen om internationell privaträtt (NN nr 101/17)

Lagen reglerar

  1. tillämplig lag på privaträttsliga förhållanden med en internationell dimension
  2. behörighet för domstolar och andra myndigheter i Republiken Kroatien i rättsliga frågor som rör det ärende som avses i punkt 1 i denna artikel och rättegångsreglerna
  3. erkännande och verkställighet av utländska domar i rättsliga frågor som rör de frågor som avses i punkt 1 i denna artikel.

mer stegvist:

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://pravosudje.gov.hr/pristup-informacijama-6341/zakoni-i-ostali-propisi/zakoni-i-propisi-6354/6354

Länken öppnas i ett nytt fönsterMer information


Det här är en maskinöversättning. Ägaren av sidan tar inget som helst ansvar för kvaliteten på den maskinöversatta texten.

Senaste uppdatering: 22/12/2020