Zapri

BETA RAZLIČICA PORTALA JE ZDAJ NA VOLJO!

Obiščite BETA različicoevropskega portala ePravosodje in opišite svojo izkušnjo!

 
 

Navigacijska pot

menu starting dummy link

Page navigation

menu ending dummy link

Medlemsstaternas lagstiftning - Ungern

Stran je strojno prevedena in njena kakovost ni zajamčena.

Kakovost prevoda je: nezanesljiva

Ali menite, da je ta prevod koristen?

På den här sidan hittar du information om rättssystemet i Ungern.


Rättskällor

I. Lagstiftningshierarki

1 Grundlag

Den grundläggande lagen (Ungerns grundlag som utfärdades den 25 april 2011) sitter i toppen av Ungerns lagstiftningshierarki, och alla andra lagar måste vara förenliga med den. Grundlagen antogs av nationalförsamlingen, och en ändring kräver två tredjedelars majoritet av alla församlingens ledamöter [artikel S (2) i grundlagen].

Grundlagen och dess övergångsbestämmelser (övergångsbestämmelser i Ungerns grundlag som utfärdades den 31 december 2011) trädde i kraft den 1 januari 2012.

Ungerns grundlag består av 6 delar: I ingressen till den nationella Hiroche-titeln, samt i del A i konstitutionen (artikel A-U), i frihet och ansvar (artiklarna I-XXXI), staten (artikel 54–1), bestämmelserna om särskilda bestämmelser och slutbestämmelser och slutbestämmelser.

Avsnittet med rubriken ”Stiftelsen innehåller allmänna bestämmelser” och föreskriver följande:

  • form av regering,
  • de grundläggande principerna för statlig verksamhet,
  • överföring av vissa befogenheter till Europeiska unionen,
  • Ungerns kapital och regionala administrativa enheter,
  • de viktigaste bestämmelserna om ungerskt medborgarskap och hur det kan erhållas,
  • Ungerns officiella språk, vapen, flagg, nationalsång, nationella helgdagar och officiell valuta,
  • den grundläggande lagen i det ungerska rättssystemet, dvs. grundlagen, utgör grunden för Ungerns rättssystem.
  • förfarandet för antagande och ändring av grundlagen,
  • ungersk lagstiftning,
  • ett antal grundläggande principer, bland annat följande:
    • förbud mot att utöva och utöva makt,
    • vad händer med ungrarna som lever utanför Ungerns gränser,
    • samarbete för att skapa europeisk enhet.
    • skydd av institutionen för giftermål,
    • säkerställa rättvisa konkurrensvillkor,
    • principen om en balanserad, öppen och hållbar budgetförvaltning,
    • skyldigheten att skydda och bevara naturresurserna,
    • skapa och bevara fred och säkerhet och sträva efter att samarbeta med alla världens länder och länder för att uppnå en hållbar utveckling av mänskligheten.

Avsnittet ”Frihet och ansvar omfattar grundläggande rättigheter och skyldigheter”. Det erkänns som en grundläggande rättighet, bland annat

  • rätten till liv och mänsklig värdighet,
  • förbud mot tortyr, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, slaveri och människohandel.
  • förbud mot all praxis som riktar sig mot eugenik, all användning av människokroppen eller någon av dess delar för ekonomisk vinning samt mänsklig kloning,
  • rätten till frihet och personlig säkerhet samt bestämmelser som garanterar att ingen berövas friheten,
  • rätten till fri rörlighet och fritt val av bosättningsort,
  • rätten till privatliv och familjeliv,
  • rätten till skydd av personuppgifter och tillgång till uppgifter av allmänt intresse,
  • tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet,
  • rätten att delta i fredliga sammankomster,
  • rätten till yttrandefrihet.
  • rätt att delta i kulturlivet,
  • rätten att fritt välja arbete, sysselsättning och företagande.
  • äganderätt,
  • förbudet mot att utvisa ungerska medborgare från Ungerns territorium,
  • asyl
  • likhet inför lagen.
  • icke-diskriminering.
  • förbud mot barnarbete,
  • rätten till en sund miljö.
  • rösträtt och valbarhet vid val till ledamöter i nationalförsamlingen, lokala företrädare och borgmästare samt ledamöter av Europaparlamentet,
  • rätten att få sina angelägenheter förvaltade av myndigheterna på ett opartiskt, rättvist och rimligt sätt,
  • varje ungersk medborgares rätt att skyddas av Ungern under sin utlandsvistelse,
  • i grundlagen fastställs också nationalitets- och nyckelrättigheterna för de personer som åtalas.

Enligt grundlagen strävar Ungern efter att bland annat

  • ge alla medborgare social trygghet,
  • erbjuda alla personer med anständiga bostäder och tillgång till offentliga tjänster.

I grundlagen fastställs även vissa skyldigheter, nämligen

  • skyldigheten att bidra till att tillgodose gemensamma behov (lika behandling i skattehänseende).
  • de ungerska medborgarna är skyldiga att försvara sina länder.

I del C i grundlagen fastställs de mest grundläggande reglerna för offentliga dignitärer och större institutioner i landet, med rättslig status och ansvar för

  • nationalförsamlingen har antagit denna resolution
  • Republiken Polens president,
  • regeringen,
  • de autonoma regleringsorganen,
  • författningsdomstolen har beslutat följande
  • domstolsväsendet och åklagarväsendet.
  • kommissionären för grundläggande rättigheter,
  • de lokala myndigheterna,
  • Ungerns centralbank,
  • statens revisionsverk,
  • de ungerska väpnade styrkorna,
  • polisen och den nationella säkerhetstjänsten,
  • de nationella folkomröstningarna.

Del A i grundlagen, särskild rättsordning, omfattar undantagstillståndet, undantagstillståndet, det förebyggande försvaret, läget i fråga om terrorism, oväntade attacker och nödsituationer.

2 Rättsakt

I Ungern antas lagar av nationalförsamlingen. Enligt grundlagen fastställs reglerna för grundläggande rättigheter och skyldigheter genom rättsakter. Parlamentet antar lagarna med enkel majoritet (mer än hälften av de närvarande ledamöterna), med undantag för de s.k. kardinallagar som definieras i grundlagen, vars antagande och ändring kräver två tredjedels majoritet av rösterna från parlamentets ledamöter.

Enligt de grundläggande lagarna gäller kardinallagar t.ex. medborgarskap, kyrkor, nationella minoriteters rättigheter som är bosatta i Ungern, den rättsliga ställningen och ersättningen till ledamöterna i nationalförsamlingen och presidenten, författningsdomstolen, de lokala myndigheterna, de detaljerade reglerna för användningen av statsvapen och flaggan samt bestämmelserna om statsdekorationer.

Enligt grundlagen är det nödvändigt med två tredjedels majoritet av rösterna från samtliga ledamöter i nationalförsamlingen för att erkänna den bindande karaktären hos Europeiska unionens grundfördrag och ändringsfördrag, förklaringen om krigstillstånd, freds- och självständighetsförklaringen av en särskild rättsordning.

Före antagandet av lag XXXI från 1989 om ändring av konstitutionen bemyndigades Ungerns presidentråd att utfärda dekret. När det gäller lagstiftningshierarkin kan de lagdekret som fortfarande är i kraft vara förordningar på samma nivå som lagar.

3 Förordningar

Genom grundlagen erkänns regeringens dekret, dekret från premiärministerns kansli, ministerkungörelser, dekret från chefen för den ungerska centralbanken, dekret från cheferna för självständiga tillsynsorgan och dekret från lokala myndigheter. I en situation med nationell kris kan det nationella försvarsrådet, och i undantagstillstånd, även utfärda dekret.

3.1 Dekret från regeringen

Regeringens befogenhet att anta förordningar kan vara antingen ursprunglig eller lagstadgad. Den ursprungliga behörigheten definieras i artikel 15.3 i grundlagen, enligt vilken regeringen inom ramen för sina befogenheter kan utfärda dekret i frågor som inte regleras i lag. Inget dekret av regeringen får stå i strid med någon lag. Detta begränsar inte nationalförsamlingens befogenheter, som kan överväga vilket lagstiftningsområde som helst under dess överinseende.

Enligt grundlagen och lag CXXX från 2010 om lagstiftning kan regeringen genom en uttrycklig rättslig myndighet anta tillämpningsföreskrifter för lagar. Enligt avsnitt 5 (1) i lagstiftningslagen ska befogenheten och föremålet för delegeringen och ramen för delegeringen av befogenheter anges i bemyndigandet att anta genomförandelagstiftning. Innehavaren får inte lämna lagstiftande myndighet till en annan part.

3.2 Dekret från premiärministerns kansli

Enligt grundlagen kan ett dekret även utfärdas av premiärministern, till exempel genom premiärministerns dekret genom en förordning, och premiärministerns beslut ligger på samma nivå som ministerbeslutet i normhierarkin.

3.3 Ministerdekret

Ministerdekret ligger under regeringens dekret i normhierarkin. Enligt grundlagen antar ministrarna förordningar genom lag eller regeringsbeslut (utfärdade inom ramen för sin ursprungliga lagstiftningsbehörighet), oberoende av varandra eller i samförstånd med en annan minister. sådana dekret får inte strida mot lagen, regeringsdekretet eller dekretet från chefen för den ungerska centralbanken.

3.4 Dekret från chefen för Ungerns centralbank

Chefen för Ungerns centralbank kan, inom ramen för sin behörighet enligt en kardinallag, utfärda dekret genom lag, vilket inte får strida mot någon lag.

3.5 Beslut av cheferna för de autonoma regleringsorganen

Enligt artikel 23.4 i grundlagen, som handlar inom ramen för sin behörighet enligt en kardinallag, utfärdar cheferna för de självständiga tillsynsmyndigheterna dekret genom lag, som inte får stå i strid med någon lag, regeringsförordning, premiärministerns dekret eller ministerdekret eller genom beslut av chefen för den ungerska centralbanken.

3.6 Dekret från lokala myndigheter

Enligt artikel 32.2 i grundlagen får lokala myndigheter, som agerar inom ramen för sina befogenheter, anta lokala dekret för att reglera lokala sociala förhållanden som inte regleras i en lag eller en lag. Lokala förordningar får inte strida mot annan lagstiftning.

De detaljerade bestämmelserna om dekret som ska antas av de organ som företräder den lokala regeringen fastställs i lag CLXXXIX från 2011 om Ungerns lokala myndigheter.

4 Internationella avtal och de grundläggande folkrättsliga principerna

Ungerns regering får ingå internationella avtal med andra stater/regeringar i andra stater. I Ungern grundas förhållandet mellan internationella avtal och den nationella rätten på ett dualistiskt system, det vill säga internationella avtal blir en del av den nationella rätten genom att de utfärdas i enlighet med rättsliga bestämmelser.

Folkrättsliga principer

Enligt artikel Q (3) i grundlagen godtar Ungern allmänt erkända folkrättsliga regler. Internationell sedvanerätt och de allmänna folkrättsliga principerna blir en del av den nationella rätten utan behov av omvandling.

II — Andra rättskällor som valts i vidare mening och som inte utgör lagstiftning

1 Rättsliga instrument för statlig förvaltning

Det ungerska rättssystemet omfattar rättsliga instrument inom statsförvaltningen som, även om de innehåller normativa bestämmelser, inte räknas som lagstiftning. I lagen om lagstiftning (lag CXXX från 2010) definieras två typer av rättsliga instrument inom statsförvaltningen: normativa beslut och normativa beslut. Det rör sig om regler för uppförande som inte är allmänt bindande, dvs. inte bindande för alla. de är endast interna bestämmelser, organisatoriska regler och operativa bestämmelser som uteslutande rör emittenten eller de organ eller personer som omfattas av förordningen. Normativa beslut och förelägganden kan inte fastställa medborgarnas rättigheter och skyldigheter. Statliga myndigheters rättsliga instrument kan inte stå i strid med annan lagstiftning och kan inte upprepas i lagstiftningen.

Enligt den tidigare lagstiftningen (lag XI från 1987) är statistiska meddelanden och juridiska riktlinjer även kvalificerade som rättskällor (även kallade andra rättsliga instrument för samhällsstyrning) som inte utgör lagstiftning. De rättsliga riktlinjerna upphävdes när den nya lagen trädde i kraft (den 1 januari 2011), medan de statistiska instrument som utfärdats före den dagen fortsätter att gälla tills de upphävs. (de statistiska meddelanden som utfärdas av chefen för det centrala statistikkontoret innehåller rättsligt bindande bestämmelser som uteslutande består av statistiska begrepp, metoder, klassificeringar, förteckningar och nummer.)

1.1 Normativa beslut

I normativa beslut får nationalförsamlingen, regeringen och andra centrala administrativa organ, författningsdomstolen och budgetrådet fastställa sin egen organisation och verksamhet, verksamhet och åtgärdsprogram.

Lokala myndighetsorgan kan också fastställa sin egen verksamhet och verksamheten hos de organ som drivs av dem, samt deras handlingsprogram och organisation och funktionssätt för de organ som drivs av dem i normativa beslut. På samma sätt kan det organ som företräder nationella regeringar själva fastställa sin organisation och sina funktionssätt, sin verksamhet och sina handlingsprogram samt de organ som drivs av dem i normativa beslut.

1.2 Normativa beslut

Republikens president, premiärministern, chefen för de centrala administrativa organen (med undantag för regeringen), chefen för det nationella åklagarämbetet, riksåklagaren, kommissionären för grundläggande rättigheter, chefen för den ungerska nationalbanken, chefen för statens riksrevisionsverk, chefen för storstadsområdet eller länsstyrelsen, borgmästare och tjänstemän i kommunerna får, inom ramen för sina befogenheter och på det sätt som föreskrivs i lagstiftningen, fastställa organisation, funktionssätt och verksamhet för organ som leds, drivs eller övervakas av dem i samband med normgivning.

Nationalförsamlingen, presidenten, författningsdomstolen, kommissarien för grundläggande rättigheter, autonoma tillsynsorgan, premiärministerns kansli och chefen för ministeriets officiella organisation får dessutom meddela föreskrifter som är bindande för organisationens personal.

2 Författningsdomstolens beslut

Författningsdomstolens beslut spelar en viktig roll i det ungerska rättssystemet.

Enligt lag CLI från 2011 har författningsdomstolen följande uppgifter:

  • efterhandsgranskning av lagstiftningens förenlighet med grundlagen (förfarandet för efterhandsgranskning).
  • (förebyggande) granskning av efterlevnaden av antagna lagar som antagits men ännu inte offentliggjorts och vissa bestämmelser i internationella fördrag med grundlagen.
  • en enskild prövning på begäran av en domare: om en domare under den muntliga förhandlingen ska tillämpa en lag som han eller hon anser vara författningsstridig eller som författningsdomstolen har ansett vara författningsstridig, ska han eller hon avbryta förfarandet och uppmana författningsdomstolen att finna den lag eller bestämmelse som är oförenlig med konstitutionen och förbjuda tillämpningen av den författningsstridiga lagstiftningen.
  • överlämnande av domar om författningsmässiga klagomål baserade på kränkningar av de rättigheter som garanteras i grundlagen: den person eller organisation som är inblandad i det enskilda fallet kan lämna in ett konstitutionellt klagomål om hans eller hennes rättighet som garanteras i grundlagen har kränkts till följd av genomförandet av den grundlagsstridiga lagstiftningen i det rättsliga förfarandet och har uttömt alla möjligheter att överklaga eller har ingen rätt att överklaga.
  • granska alla rättsakter som står i strid med internationella avtal,
  • lagstiftarens avstående från att lagstifta som strider mot grundlagen.
  • lösning av vissa konflikter om ansvarsområden mellan statliga organ eller mellan lokala myndigheter och andra statliga organ.
  • tolkning av bestämmelserna i grundlagen.
  • diverse förfaranden som faller under dess behörighet enligt bestämmelser i lag.

Författningsdomstolen ger en detaljerad motivering till sina beslut. Författningsdomstolens beslut får inte överklagas och är bindande för alla.

3 Domstolarnas rättspraxis

För att säkerställa en enhetlig tillämpning av lagstiftningen och ansvara för tillhandahållandet av rättslig vägledning till lägre domstolar, Ungerns högsta domstol ( före den 1 januari 2012: Högsta domstolen) fastställer ett rättsligt enhetligt beslut och utfärdar ett principbeslut.

Ett förfarande för rättslig enhetlighet kan inledas om utvecklingen och enhetligheten av domstolspraxis kräver att ett enhetligt beslut om rättslig enhetlighet fattas, och om en avdelning av Curia har för avsikt att avvika från det beslut som fattas av en annan avdelning i Curia. Ett beslut om rättslig enhetlighet är bindande för domstolarna.

Principbeslut grundar sig på den praxis som ligger till grund för domstolens rättskammare och även på ett enhetligt straff.

Beslut som meddelats i syfte att säkerställa likformighet i lagar och principbeslut offentliggörs i Högsta domstolens officiella beslut.

III. Lagstiftningens tillämpningsområde

Det geografiska tillämpningsområdet för lagstiftningen sträcker sig till Ungerns territorium, medan de lokala myndigheternas dekret omfattar de lokala myndigheternas administrativa område. Den personkrets som omfattas av tillämpningsområdet omfattar fysiska personer, juridiska personer och organisationer utan status som juridisk person på ungerskt territorium, ungerska medborgare utanför Ungerns territorium, och i fråga om lokala regeringsdekret till fysiska personer, juridiska personer och organisationer utan status som juridisk person inom den lokala förvaltningen.

Genom lagslagen förbjuds retroaktivt giltighet genom att det anges att en rättsakt inte kan fastställa skyldigheter eller göra dem mer betungande, upphäva eller begränsa rättigheter eller anmäla uppförande på marknaden under den period som föregår dess ikraftträdande.

Lagstiftningen måste alltid fastställa datum för dess ikraftträdande på ett sådant sätt att det finns tillräckligt med tid för att förbereda dess tillämpning.

Lagstiftningen och dess tillämpningsföreskrifter måste träda i kraft samtidigt. En lag (eller en lagbestämmelse) blir ogiltig om den upphävs eller – om den endast innehåller bestämmelser om ändring eller upphävande – på grundval av lagstiftningen.

IV. Juridiska databaser

I Ungern är den officiella tidningen Länken öppnas i ett nytt fönsterMagyar Közlöny, som offentliggörs i elektronisk form och vars text ska anses vara giltig.

Den officiella tidningen innehåller ungersk lagstiftning (med undantag av dekret från lokala myndigheter), bland annat följande:

  • författningsdomstolens beslut och beslut, som ska offentliggöras i författningssamlingen i enlighet med rättsliga bestämmelser eller på grundval av ett beslut av författningsdomstolen.
  • nationalförsamlingens beslut,
  • avgöranden om rättslig enhetlighet i Curia.
  • den nationella valkommitténs yttranden,
  • Bilagure, inklusive insamling av beslut,
  • den officiella rapporten.

Den Länken öppnas i ett nytt fönsternationella lagstiftningen innehåller all lagstiftning (med undantag av dekret från lokala myndigheter) och rättsliga instrument för statlig förvaltning som är i kraft vid tidpunkten för sökningen. Detta läggs fram i en konsoliderad version tillsammans med ändringar och andra ändringar.

Du kan söka efter denna information med hjälp av titel och nummer, och det är också möjligt att söka i texten.

Tillgången till dessa databaser är gratis, och inga begränsningar gäller.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterAutentisk officiell tidning

Länken öppnas i ett nytt fönsterNationell lagstiftningsdatabas


Det här är en maskinöversättning. Ägaren av sidan tar inget som helst ansvar för kvaliteten på den maskinöversatta texten.

Senaste uppdatering: 23/10/2019