Sulge

PORTAALI BEETAVERSIOON ON NÜÜD KÄTTESAADAV!

Külastage Euroopa e-õiguskeskkonna portaali beetaversiooni ja andke meile selle kohta tagasisidet!

 
 

Navigatsioonitee

menu starting dummy link

Page navigation

menu ending dummy link

Medlemsstaternas lagstiftning - Nederländerna

See lehekülg on masintõlgitud ja selle kvaliteet ei ole tagatud.

Tõlke hinnanguline kvaliteet: ebausaldusväärne

Kas Teie arvates on see tõlge kasulik?

Här hittar du information om rättssystemet i Nederländerna.

Utöver ministrarna inkluderar den nederländska regeringen Brenda King. Detta är ovanligt bland de västeuropeiska monarkierna, där statsöverhuvudet oftast inte ingår i regeringen. Nederländerna har varit en konstitutionell monarki med ett parlamentssystem ända sedan den ingripande ändringen av grundlagen 1848.


Rättskällor

Typer av rättsliga instrument – beskrivning

Grondwet (Grundlagen) ger ramen för hur den nederländska staten är organiserad och ligger till grund för lagstiftningen. Fördrag mellan Nederländerna och andra stater är en mycket viktig rättskälla. I artikel 93 i konstitutionen föreskrivs att bestämmelser i fördrag och internationella organisationers beslut kan ha direkt effekt i den nederländska rättsordningen. I det fallet går dessa bestämmelser utöver den nederländska lagstiftningen. Rättsliga bestämmelser som är i kraft i riket ska inte tillämpas om de är oförenliga med dessa bestämmelser. Europeiska unionens förordningar som fastställs i fördrag, förordningar och direktiv är därför en viktig rättskälla i Nederländerna.

Konungariket Nederländernas stadga reglerar de konstitutionella förbindelserna mellan Nederländerna, Aruba, Curaçao och Sint-Maarten.

Lagar stiftas på nationell nivå. Den centrala regeringen kan genom lag fastställa allmänna bestämmelser om förvaltning och ministerförordningar (mer detaljerade bestämmelser). Oberoende allmänna administrativa åtgärder (som inte hämtats från en lag) är också möjliga. Enligt grundlagen har även vissa myndigheter på lägre nivå (provinser, kommuner och vattenmyndigheter) rätt att utfärda bestämmelser.

Rättspraxis är en rättskälla, eftersom innebörden av domstolsbeslut går utöver det specifika fall där domen meddelades. Avgöranden från domstolar i högre instans har en vägledande funktion. Hoge Raads domar är särskilt avgörande, eftersom det ankommer på den domstolen att främja lagens enhetlighet. Domstolar i lägre instans ska således ta hänsyn till Högsta domstolens avgöranden.

Allmänna rättsprinciper har betydelse för förvaltningen och rättskipningen. Ibland hänvisas det till allmänna rättsprinciper, såsom civillagen (rimlighet och skälighet). Domstolen kan även hämta inspiration från allmänna rättsprinciper.

Sedvanerätt, även kallad oskriven lag, är en ytterligare rättskälla. I princip är praxis endast tillämplig om lagen hänvisar till den, men det är också riktigt att domstolen kan ta hänsyn till praxis i händelse av konflikter i domen. Vid fastställande av brott kan sedvanerätten inte vara en rättskälla (artikel 16 i konstitutionen).

Rättsreglernas hierarki

Enligt artikel 94 i konstitutionen har vissa internationella rättsregler den högsta hierarkin: rättsliga bestämmelser som är oförenliga med dessa folkrättsliga regler är inte tillämpliga. Den europeiska lagstiftningen har företräde framför nationell lagstiftning. Därefter följer Statuut voor het Koninkrijk der Nederlanden (stadgan för Konungariket Nederländerna), grundlagen och lagarna. Dessa har företräde framför andra bestämmelser. Formella lagar antas gemensamt av regeringen och staterna.

Det föreskrivs även att en lag helt eller delvis kan förlora sin verkan endast till följd av en senare lag. Det finns också en allmän tolkningsregel om att speciallagar går utöver de allmänna lagarna. Den kontinentaleuropeiska rättstraditionen är också en större rättslig källa än rättspraxis.

Institutionell ram

Ansvariga myndigheter Lagstiftningsprocessen

Lagstiftningsprocessen

Lagarna antas gemensamt av regeringen och staterna. Lagstiftningsförslag kan läggas fram av regeringen eller av parlamentets andra kammare. Raad van State (nedan kallat Statsrådet) avger yttranden om såväl lagförslag som allmänna förvaltningsföreskrifter. Även andra berörda har vanligtvis möjlighet att yttra sig i samband med utarbetandet av lagförslag.

I många fall antar ministerrådet ett lagstiftningsförslag och översänder det till Europarådets rådgivande enhet. Regeringen yttrar sig om statsrådets rekommendation i ett betänkande. Därefter översänder regeringen lagförslaget – med eventuella nödvändiga ändringar – till parlamentets andra kammare genom så kallat Koninklijke boodschaap (kunglig kungörelse). Förslaget kan fortfarande ändras under behandlingen i andrakammaren. Representanthuset har rätt att ändra. När förslaget har godkänts av andrakammaren, tas det upp för behandling i förstakammaren. Eerste Kamer får endast anta eller avvisa fakturan. Ändringar är inte längre möjliga. Efter godkännande av överhuset undertecknar kungen och ministern lagtexten, varpå lagen träder i kraft.

Juridiska databaser

Länken öppnas i ett nytt fönsterOverheid.nl är den centrala sökingången för all information som rör Nederländernas myndigheter. Detta inbegriper tillgång till nationella och lokala lagar och förordningar.

Länken öppnas i ett nytt fönsterDu hittar officiella publikationer i Staatscourant, Staatscourant och Tractatenblad. Du kan också hitta alla publikationer från det nederländska parlamentet.

Är tillgången till databasen kostnadsfri?

Åtkomsten till webbplatserna ska vara kostnadsfri.

Relaterade länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterCentralregering

Länken öppnas i ett nytt fönsterRegeringen

Länken öppnas i ett nytt fönsterUtrikesministeriet

Länken öppnas i ett nytt fönsterUnderhus

Länken öppnas i ett nytt fönsterStat.nl

Länken öppnas i ett nytt fönsterHusavtryckar.sv


Det här är en maskinöversättning. Ägaren av sidan tar inget som helst ansvar för kvaliteten på den maskinöversatta texten.

Senaste uppdatering: 24/10/2019