Stäng

NU FINNS EN NY BETAVERSION AV PORTALEN!

Testa betaversionen av den europeiska e-juridikportalen och berätta vad du tycker!

 
 

Sökväg

menu starting dummy link

Page navigation

menu ending dummy link

Medlemsstaternas lagstiftning - Rumänien

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på rumänska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Här hittar du information om rättssystemet i Rumänien och får en översikt över rumänsk lagstiftning.


Rättskällor

De rumänska rättskällorna är

  • den rumänska författningen,
  • lagar antagna av parlamentet (grundlagar, lagar av grundlagskaraktär och vanliga lagar),
  • dekret av Rumäniens president,
  • regeringens normativa rättsakter (förordningar, undantagsförordningar, beslut),
  • rättsakter utfärdade av central offentlig förvaltning (ministerförordningar, anvisningar och föreskrifter),
  • rättsakter utfärdade av lokal förvaltning (regionstyrelse, kommunfullmäktige, stadsfullmäktige i Bukarest),
  • EU-lagstiftning (förordningar, direktiv),
  • internationella fördrag som Rumänien är part i.

Typer av rättsliga instrument – beskrivning

Det rumänska regelverket omfattar följande rättsliga instrument:

  • Författningen är Rumäniens högsta lag och reglerar landets uppbyggnad som en enhetlig och odelbar nationalstat, förhållandena mellan den verkställande, lagstiftande och dömande makten, samt mellan statliga myndigheter, medborgare och juridiska personer.
  • Grundlagarna härrör från den konstitutionella makten – dvs. från den konstitutionella församling som valts och sammankallats i detta syfte.
  • Lagar av grundlagskaraktär reglerar områden som är av stor betydelse för staten, till exempel landets gränser, det rumänska medborgarskapet, landets vapensköld och statens sigill, rättsordningen för egendom och arv, organisation och genomförande av folkomröstningar; brott; straff och hur dessa verkställs; Högsta rättsrådets, domstolarnas, åklagarmyndighetens och revisionsrättens organisation och funktion, rättigheterna för personer som lidit skada till följd av en offentlig myndighets agerande, landets försvar, regeringsorganens organisation samt politiska partier.
  • Vanliga lagar reglerar alla andra områden som inte omfattas av lagstiftningen av grundlagskaraktär. En vanlig lag kan inte ändra en överordnad rättsregel, till exempel en lag av grundlagskaraktär eller författningen.
  • I särskilda fall (när parlamentet har ferier) kan vissa områden inom vilka parlamentet har beslutanderätt regleras, på grundval av delegering av lagstiftningen, genom regeringens förordningar. De utfärdas inom de gränser och på de villkor som anges i en särskild bemyndigande lag. I krissituationer kan regeringen utfärda undantagsförordningar inom alla områden om detta är nödvändigt.
  • Genom regeringsbesluten föreskrivs hur lagar ska genomföras i praktiken och andra aspekter av deras genomförande.
  • Rättsakter som utfärdas av den centrala offentliga förvaltningen (förordningar och anvisningar) utfärdas bara på grundval av och för att genomföra lagar samt regeringens beslut och förordningar.
  • De oberoende förvaltningsorganens rättsakter
  • Rättsakter utfärdade av lokal förvaltning (regionstyrelse, kommunfullmäktige, stadsfullmäktige i Bukarest) reglerar de lokala förvaltningsorganens behörighetsområden.

Andra rättskällor

  • EU-domstolens och förstainstansrättens rättspraxis.
  • Nationell rättspraxis är visserligen inte en rättskälla, men beslut av Högsta domstolen som syftar till att säkerställa en enhetlig tolkning av vissa rättsregler utgör faktiska sekundära rättskällor. Likaledes kan beslut av författningsdomstolen som har allmängiltig verkan och inte bara avser parterna i tvisten betraktas som sekundära rättskällor.
  • Enligt artikel 1 i lag nr 287/2009 om civilkoden är utgörs civilrättens källor av lagstiftning, praxis och allmänna rättsliga principer. Med praxis avses tradition (sedvana) och arbetsmetoder.
  • Enligt den nämnda artikeln gäller följande regler för tillämpning av praxis som rättskälla:
  • Praxis tillämpas i situationer som inte omfattas av bestämmelser i lagstiftningen. Om praxis saknas tillämpas de bestämmelser i lagstiftningen som avser liknande situationer och om sådana bestämmelser saknas tillämpas allmänna rättsliga principer.
  • I frågor som reglernas av lagstiftning tillämpas praxis bara i den mån lagstiftningen uttryckligen hänvisar till denna.
  • Bara praxis som uppfyller krav på allmän ordning och god moral erkänns som rättskällor.
  • Berörda parter måste bevisa att praxis föreligger och visa vad den innebär. Praxis som offentliggjorts i samlingar som utarbetats av bemyndigade enheter eller organ på området förutsätts föreligga, till dess att motsatsen bevisas.

Rättsreglernas hierarki

Rättsreglerna i Rumänien har följande hierarki:

  • Den rumänska författningen och grundlagarna står högst i hierarkin. Alla andra rättsakter måste vara förenliga med dessa.
  • Därefter kommer lagstiftning av grundlagskaraktär. Parlamentet antar sådan lagstiftning med kvalificerad majoritet.
  • Vanliga lagar kommer på tredje plats. Parlamentet antar vanliga lagar med enkel majoritet. En vanlig lag kan inte ändra lagar av grundlagskaraktär eller författningen.
  • Regeringens förordningar kommer på fjärde plats i hierarkin.
  • Regeringsbeslut kommer på femte plats i rättsreglernas hierarki.
  • Rättsakter som utfärdas av den centrala offentliga förvaltningen och av oberoende förvaltningsorgan kommer på sjätteplats i rättsreglernas hierarki.
  • Rättsakter som utfärdas av lokal förvaltning (regionstyrelse, kommunfullmäktige, stadsfullmäktige i Bukarest) står längst ned i hierarkin.

Institutionell ram

Institutioner ansvariga för antagandet av rättsregler

Enligt författningen är staten uppbyggd på grundval av konstitutionella demokratiska principer om åtskillnad mellan den lagstiftande, verkställande och dömande makten samt principer om maktbalans och maktfördelning.

Makten är fördelad mellan parlamentet, regeringen och de rättsliga myndigheterna. Författningsdomstolen, Rumäniens ombudsman, revisionsrättenn och lagrådet är vidare garanter för maktbalansen mellan myndigheter och medborgare.

Parlamentet är medborgarnas högsta representativa organ och den enda lagstiftande församlingen i landet. Parlamentet består av Länken öppnas i ett nytt fönsterdeputeradekammaren och Länken öppnas i ett nytt fönstersenaten. Parlamentet har i princip exklusiv lagstiftande behörighet, men i vissa fall delar det denna uppgift med den verkställande makten (regeringen) och valmanskåren (medborgarna).

Länken öppnas i ett nytt fönsterRegeringen får utfärda förordningar enligt en särskild lag som har antagits av parlamentet. I särskilda krissituationer där det är viktigt att agera snabbt får regeringen också utfärda undantagsförordningar.

Beslutsprocess

Den lagstiftande beslutsprocessen består av tre faser:

1. Regeringsfasen eller den förparlamentariska fasen:

  • Regeringen utarbetar ett lagförslag.
  • Ett offentligt samråd om lagförslaget äger rum i enlighet med lagstiftningen.
  • Lagrådet, de olika ministerierna och andra institutioner godkänner lagförslaget.
  • Lagförslaget antas på regeringsnivå.

2. Den parlamentariska fasen:

  • Lagförslaget översänds till en av kamrarna (deputeradekammaren eller senaten som första kammare), beroende på den behörighetsfördelning som fastställts i Rumäniens författning.
  • Rapporten eller yttrandet om lagförslaget diskuteras och antas i parlamentets ständiga utskott (i vissa fall kan särskilda utskott inrättas).
  • Den första kammare till vilken lagförslaget översänts yttrar sig under ett plenarsammanträde om de lagförslag och utkast till lagstiftning som den mottagit inom 45 dagar från den dag när dessa inkommer till parlamentets ständiga kontor.
  • För kodexar och annan särskilt komplexa lagar är tidsfristen 60 dagar från den dag när dessa inkommer till parlamentets ständiga kontor.
  • För regeringens undantagsförordningar är tidsfristen 30 dagar.
  • Om dessa tidsfrister överskrids anses lagförslaget eller utkastet till lagstiftning som antaget och läggs fram för deputerandekammaren, som fattar det slutliga beslutet.

Lagförslaget/utkastet till lagstiftning blir därefter föremål för omröstning (då det antas eller förkastas) och vidarebefordras till beslutande kammare (deputeradekammaren eller senaten) som antar rättsakten i dess slutgiltiga form.

3. Den efterparlamentariska fasen:

  • Lagens förenlighet med författningen kontrolleras (av författningsdomstolen) – en förhandskontroll. Kontrollen kan begäras av Länken öppnas i ett nytt fönsterpresidenten, talmannen i någon av kamrarna, regeringen, Högsta domstolen, ombudsmannen eller minst 50 deputerade eller 25 senatorer. Författningsdomstolen kan även på eget initiativ kontrollera initiativ till revidering av författningen.
  • Till sist kungörs lagen av presidenten senast 20 dagar efter det att den antogs. Om presidenten begär att lagen ska granskas på nytt (endast en sådan begäran kan göras) eller att dess förenlighet med författningen ska undersökas ska lagen kungöras senast 10 dagar efter det att den har granskats på nytt eller efter det att författningsdomstolen har slagit fast att den är förenlig med författningen.
  • Lagen träder i kraft senast tre dagar efter det att den har offentliggjorts i den rumänska officiella tidningen, del I, eller vid en senare tidpunkt som fastställs i lagen.

Rättsdatabaser

En Länken öppnas i ett nytt fönsterrumänsk rättsdatabas som utarbetats, förvaltas och uppdateras av lagrådet ger allmänheten kostnadsfri tillgång till Rumäniens lagstiftning.

Detta är nätversionen av Repertoriul legislației României® – det officiella registret över Rumäniens lagstiftning, med exakta och korrekta uppgifter om den rättsliga ställningen för varje lag vid olika tidpunkter.

Databasen omfattar perioden från 1864 fram till idag.

Man kan söka på följande kriterier:

  • Kategori/typ av rättsakt
  • Nummer
  • Året (perioden) för utfärdandet
  • Intervall för offentliggörandet
  • Officiell publikation (typ, nummer, år)
  • Nyckelord i titeln
  • Aktuell status (i kraft, inte längre i kraft);
  • Andra sökkriterier (allmän/specifik, offentliggjord/inte offentliggjord).

lagrådets intranät finns en databas som uppdateras med sådan detaljerad rättslig information som krävs för att godkänna utkast till rättsakter eller som kan användas i lagstiftningsförfarandet.

Det är möjligt att få tillgång till en annan rättslig Länken öppnas i ett nytt fönsterdatabas (som är organiserad på ett annat sätt) via Länken öppnas i ett nytt fönsterdeputeradekammarens webbplats. Sökningar kan göras på

  • typ av rättsakt
  • nummer
  • datum
  • myndighet som utfärdade den normativa rättsakten
  • datum för offentliggörande och nyckelord (i rättsaktens titel eller huvudtext).

Är tillgången till databasen kostnadsfri?

Ja, tillgången till databasen är kostnadsfri.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 20/03/2014