Închide

VERSIUNEA BETA A PORTALULUI ESTE ACUM DISPONIBILĂ!

Accesați versiunea BETA a portalului european e-justiție și spuneți-ne cum vi se pare!

 
 

Cale de navigare

menu starting dummy link

Page navigation

menu ending dummy link

Medlemsstaternas lagstiftning - Slovenien

Această pagină este o versiune realizată cu ajutorul instrumentului de traducere automată. Nu putem oferi nicio garanție în ceea ce privește calitatea traducerii.

Traducerea a fost evaluată ca fiind inacceptabilă

V-a fost utilă traducerea?

På den här sidan hittar du information om rättssystemet i Slovenien.


Rättskällor

Typer av rättsliga instrument – beskrivning

Abstrakta rättsliga normer i Republiken Sloveniens rättsordning antas på både statlig och lokal nivå. De rättsliga instrumenten på statlig nivå är konstitutionen (ustava), lagar/lagar (zakoni) och genomförandeförordningar, som indelas i två huvudkategorier: utredningar, ibland översatta till föreskrifter) och regler (pravillniki).

Kommunerna antar huvudsakligen förordningar (odoki).

Rättssystemet i Slovenien erkänner inte rättsligt företräde, vilket innebär att domstolar i lägre instans (nižja sodišča) inte är formellt bundna av avgöranden från domstolar i högre instans (višja sodišča). Domstolar i lägre instans tenderar dock att observera och följa rättspraxis från domstolar i högre instans och Högsta domstolen (Vrhovno sodišče).

Högsta domstolen, som sammanträder i plenum, får anta rättsutlåtanden om principfrågor (načelna präna Mneja) om frågor som är viktiga för en enhetlig tillämpning av lagar och andra författningar. Enligt domstolslagen (Zakon o sodiščih) är sådana rättsprinciper i princip endast bindande för domare i Högsta domstolen och får endast ändras vid en ny plenarsession. Domstolar i lägre instans har dock en tendens att följa principförklaringar, och högsta domstolen, i sin rättspraxis, kräver att vederbörlig hänsyn ska tas till en part som citerar ett redan antaget rättsligt yttrande i ärendet i fråga.

Lagar och andra författningar måste vara förenliga med allmänt vedertagna principer i internationell rätt och med fördrag som är bindande för Slovenien (i enlighet med artikel 8 i konstitutionen). Ratificerade och offentliggjorda internationella fördrag måste tillämpas direkt. Den slovenska författningsdomstolens (Ustavno sodišče) ståndpunkt är att internationella fördrag har företräde framför lagbestämmelser i hierarkin av rättsakter. Ratificerade internationella fördrag integreras i det nationella rättssystemet, vilket skapar rättigheter och skyldigheter för fysiska och juridiska personer i landet (förutsatt att de är direkt verkställbara).

Det slovenska rättssystemet tillhör den kontinentala rättsliga familjen och är ett civilrättsligt system, vilket innebär att sedvanerätten i sig inte är en del av rättssystemet. Sedvanerätten har emellertid erkänts i viss utsträckning i slovensk rätt. Enligt artikel 12 i lagen om skyldigheter (Obligacijski zakonik), som reglerar avtal mellan fysiska och juridiska personer, företag, seder och bruk som har etablerats mellan parterna, beaktas exempelvis vid bedömningen av vilka åtgärder som krävs och dess verkningar på de kommersiella enheternas obligatoriska förhållanden.

Vid utövandet av sina domarämbeten är en domare bunden av konstitutionen, lagar och akter, allmänna principer i internationell rätt och ratificerade och offentliggjorda internationella fördrag. I domstolslagen föreskrivs att om en civilrättslig fråga inte kan lösas på grundval av gällande bestämmelser, måste domaren beakta de bestämmelser som gäller i liknande fall. Om frågan trots detta förblir juridiskt tveksam, måste han eller hon fatta ett beslut som grundar sig på de allmänna principerna i den nationella rättsordningen. I så fall måste han eller hon handla i enlighet med rättstraditionen och de etablerade principerna i rättspraxis. Domaren måste alltid agera som om han eller hon har ett obegränsat antal fall av samma slag.

Rättsreglernas hierarki

Alla rättsliga normer måste vara förenliga med konstitutionen. Lagar och andra författningar måste överensstämma med allmänt tillämpliga principer i internationell rätt och internationella avtal som är bindande för Slovenien (i enlighet med artikel 8.1 i konstitutionen). Genomförandeförordningar och lokala förordningar ska dessutom vara förenliga med lagar och andra författningar.

Allmänna rättsakter som utfärdas för myndighetsutövning (slošni akti za izvrševje javnih pooblastilen) ska vara förenliga med konstitutionen, lagar och andra författningar samt genomförandeförordningar.

Enskilda akter och åtgärder från statliga myndigheters sida, lokala myndigheter och myndigheter till stöd för offentliga myndigheter måste grunda sig på antagna lagar eller förordningar eller förordningar.

När det gäller unionsrättens företräde utgör konstitutionen grunden för det slovenska rättssystemet när det gäller att godta dess företräde genom att ange att rättsakter och beslut som antagits av internationella organisationer som Slovenien har överfört en del av sina suveräna rättigheter (i detta fall Europeiska unionen) ska tillämpas i Slovenien i enlighet med dessa organisationers rättsliga bestämmelser.

Institutionell ram

Institutioner med ansvar för antagande av normer

Lagar och andra författningar antas av den lägre kammaren i det slovenska tvåkammarparlamentet, nationalförsamlingen ( Državni zbor). I enlighet med artiklarna 80 och 81 i konstitutionen består nationalförsamlingen av 90 ledamöter som företräder Sloveniens medborgare. Åttioåtta deputerade väljs genom allmänna, lika, direkta och hemliga röster. En suppleant i det italienska nationella samfundet och en suppleant i det ungerska nationella samfundet måste alltid väljas till nationalförsamlingen av medlemmarna i dessa samfund. Nationalförsamlingen väljs för en fyraårsperiod.

Dekret utfärdasav regeringen (Vlada), medan föreskrifterutfärdas av regeringen. I enlighet med artiklarna 110–119 i konstitutionen består regeringen av en premiärminister (predsednik vljade) och ministrar. Inom ramen för sina befogenheter är regeringen och enskilda ministrar oberoende och ansvariga inför nationalförsamlingen, som kan ställa dem till svars (inför författningsdomstolen), rösta om förtroende eller avsluta sitt ämbete genom interpellation. Premiärministern väljs av nationalförsamlingen, varefter han eller hon föreslår att ministrarna utses (och avsätts) av nationalförsamlingen.

Författningsdomstolen spelar en avgörande roll i den institutionella ramen, eftersom den kan ogiltigförklara lagar/lagar, genomförandeförordningar och lokala förordningar som den anser vara författningsstridiga. Den utfärdar också yttranden om internationella traktaters författningsenlighet och fattar beslut om enskilda författningsmässiga klagomål om förfördelade medborgare, som kan lämnas in efter det att alla andra rättsmedel har uttömts.

Lokala föreskrifter antas av kommunfullmäktige (občinski sveti, mestni sveti) som väljs direkt av invånarna i en kommun.

Beslutsprocessen

Regeringen kan föreslå att nationalförsamlingen antar lagar och akter av nationalförsamlingen, parlamentets överkammare, det nationella rådet (Državni svet) och fem tusen väljare. Enligt dess arbetsordning (poslovnik Državnega zbora) består det ordinarie förfarandet i nationalförsamlingen av tre behandlingar av den föreslagna lagen/akten.

Dessutom föreskrivs ett påskyndat förfarande i enlighet med rättegångsreglerna. Enligt artikel 86 kan nationalförsamlingen fatta ett beslut om en majoritet av de ordinarie ledamöterna är närvarande och om lagen eller lagen antas med en majoritet av de avgivna rösterna, såvida inte en annan typ av majoritet föreskrivs. Det nationella rådet kan lägga in veto mot en antagen lag eller rättsakt, och nationalförsamlingen kan upphäva ett sådant veto av en majoritet av alla ledamöter.

Den lagstiftande folkomröstningen (folkomröstning i Zakodalni) (enligt definitionen i artikel 90 i konstitutionen) regleras i lagen om folkomröstning och offentlig upphandling (Zakon o referendumu in o ljuda) och kan inledas av nationalförsamlingen själv eller, på begäran av det nationella rådet, en tredjedel av suppleanterna eller fyrtiotusen väljare. Väljarna har möjlighet att bekräfta eller förkasta en lag eller en rättsakt som antagits av nationalförsamlingen innan den offentliggörs av presidenten (Predsednik republike).

Republikens president måste offentliggöra en antagen lag/agera inom åtta dagar från antagandet. Enligt artikel 154 i konstitutionen ska alla normer offentliggöras innan de kan träda i kraft. Rättsliga normer som antagits av statliga institutioner offentliggörs i Sloveniens officiella tidning (Uradni list Republike Slovenije, UUL RS), medan förordningar och andra lokala föreskrifter offentliggörs i lokala officiella tidningar.

Ändringar av konstitutionen antas genom ett särskilt förfarande som fastställs i konstitutionen. Förslaget om ändring av konstitutionen kan bestå av 20 ledamöter i nationalförsamlingen, regeringen eller 30.000 väljare. Ett sådant förslag beslutas av nationalförsamlingen med två tredjedelars majoritet av närvarande ledamöter, men ett ändringsförslag får endast antas om det godkänns genom omröstning med två tredjedels majoritet av alla ledamöter. I artikel 87 i konstitutionen anges att nationalförsamlingen endast får fastställa medborgarnas och andra personers rättigheter och skyldigheter enligt lag.

EU:s förordningar och beslut som utfärdas av EU-institutionerna är direkt tillämpliga i Slovenien. De behöver inte ratificeras och publiceras i UL RS för att kunna tillämpas.

Internationella fördrag som Republiken Slovenien har undertecknat träder i kraft så snart de har ratificerats av nationalförsamlingen genom ett särskilt förfarande. Internationella fördrag ratificeras genom antagandet av en lag som lagts fram av regeringen. En lag om ratificering av ett internationellt fördrag antas med enkel majoritet av de närvarande suppleanterna, såvida inte annat föreskrivs i konstitutionen eller lagen.

Juridiska databaser

Rättsligt informationssystem – AAC

Länken öppnas i ett nytt fönsterSloveniens register för rättsliga uppgifter är knutet till en databas över andra statliga myndigheter och den officiella tidningen.

Nationalförsamlingens lagstiftning

Länken öppnas i ett nytt fönsterDen nationella församlingens lagstiftning innehåller texter från alla lagar och rättsakter och andra rättsakter som diskuteras av nationalförsamlingen. I dessa texter ingår följande:

  • Konsoliderade rättsakter — konsoliderade texter antagna efter den 29 november 2002 och offentliggjorda i Republiken Sloveniens officiella tidning samt icke-officiella konsoliderade texter från och med den 17 juni 2007.
  • Lagar som antagits — Lagar som antagits av nationalförsamlingen och publicerats i Republiken Sloveniens officiella tidning sedan självständigheten den 25 juni 1991.
  • Antagna rättsakter – Rättsakter som antagits av nationalförsamlingen och som offentliggjorts i Republiken Sloveniens officiella tidning sedan den 28 november 1996.
  • Lagförslag som läggs fram för diskussion under nationalförsamlingens nuvarande mandatperiod (databasen innehåller också antagna lagförslag som ännu inte offentliggjorts i Sloveniens officiella tidning).
  • Behandling av lagar och andra författningar (slutet av förfarandet) – arkiv med alla behandlingar av en lag/rättsakt som läggs fram för diskussion i nationalförsamlingen efter den 28 november 1996.
  • Förslag till rättsakter — förslag till rättsakter som läggs fram för diskussion under nationalförsamlingens nuvarande mandatperiod (databasen innehåller även antagna förslag till rättsakter som ännu inte offentliggjorts i Republiken Sloveniens officiella tidning).
  • Behandling av rättsakter (slutet av förfarandet) – arkivering av alla behandlingar av en akt som lagts fram för diskussion i nationalförsamlingen efter den 28 november 1996.
  • Utkasten till förordningar — förslag till beslut som läggs fram för diskussion under nationalförsamlingens nuvarande mandatperiod (databasen innehåller också utkast till beslut som ännu inte offentliggjorts i Sloveniens officiella tidning).
  • Tillämpning av förordningarna (slutet av förfarandet) – arkiv över alla behandlingar av en förordning som har lämnats in för diskussion i nationalförsamlingen efter den 28 november 1996.

Sloveniens officiella tidning

Alla nationella bestämmelser offentliggörs officiellt i Länken öppnas i ett nytt fönsterRepubliken Sloveniens officiella tidning. Alla dokument publiceras på nätet.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsternationalförsamlingens lagstiftning

Länken öppnas i ett nytt fönsterrättsligt informationssystem

Länken öppnas i ett nytt fönsterSloveniens officiella tidning


Det här är en maskinöversättning. Ägaren av sidan tar inget som helst ansvar för kvaliteten på den maskinöversatta texten.

Senaste uppdatering: 23/10/2019