Ömsesidigt erkännande av skyddsåtgärder i civilrättsliga frågor

---

Artikel 17 - Information som görs tillgänglig för allmänheten

1. Interimistiska åtgärder för skydd mot våld i hemmet enligt lagen om särskilda domstolsförfaranden

1.1 Tillämplig lagstiftning

Särskilda bestämmelser för att bekämpa våld i hemmet anges i § 751–753 i civillagen, lag nr 89/2012, som finns här. Förfarandereglerna för interimistiska förfaranden om skydd mot våld i hemmet anges i § 400–414 i lag nr 292/2013 om särskilda domstolsförfaranden, som finns här.

Om det på grund av fysiskt eller psykiskt våld mot den ena maken eller någon annan person som bor tillsammans med makarna i bostaden blir omöjligt för en av makarna (oberoende om de är gifta eller skilda) att dela bostaden med den andra maken, kan domstolen på begäran av den berörda maken begränsa eller till och med utesluta den andra makens rätt att bosätta sig i bostaden under en viss tid.

Interimistiska åtgärder om skydd mot våld i hemmet omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 606/2013, med tanke på åtgärdernas karaktär och innehåll samt villkoren för deras utfärdande.

1.2 Ersättningsberättigade personer

a) Makar: våldet behöver inte nödvändigtvis vara riktat enbart mot maken, utan även mot en annan person som bor tillsammans med makarna i bostaden.

b) Skilda makar som delar en bostad.

c) Andra personer som bor i bostaden tillsammans med makarna (oberoende om de är gifta eller skilda), oavsett om våldet riktas mot dessa andra personer eller mot andra sambor.

1.3 Innehåll

Svaranden kan särskilt åläggas att

(a) lämna det gemensamma hushållet och dess omedelbara omgivning och avstå från att bo i eller få tillgång till det gemensamma hushållet,

(b) avstå från att närma sig det gemensamma hushållet eller sökanden och från att stanna i närheten,

(c) avstå från att träffa sökanden, eller

d) avstå från alla former av förföljelse och trakasserier av sökanden.

1.4 Löptid

Den interimistiska åtgärden varar i en månad från och med den dag då den blir verkställbar. Beslutet blir verkställbart när det har utfärdats, dvs. dess verkställighet är inte beroende av att beslutet delges eller vinner laga kraft.

Beslutet kan verkställas upprepade gånger under den tid som den interimistiska åtgärden utfärdades för. Om den förpliktade parten, efter det att ett beslut enligt § 493 i lagen om särskilda domstolsförfaranden har utfärdats, åsidosätter sin skyldighet att avstå från att ta sig in i eller uppehålla sig i det gemensamma hushållet, ska domstolen utan dröjsmål verkställa beslutet på nytt genom att avhysa den förpliktade parten från det gemensamma hushållet på begäran av den berättigade parten. I annat fall går domstolen vidare enligt § 351 i civilprocesslagen och utdömer böter på upp till 100 000 tjeckiska kronor för överträdelse av en skyldighet.

1.5 Förlängning

Den interimistiska åtgärden gäller en månad från och med dagen för verkställandet och kan förlängas. Domstolen gör detta endast på grundval av en ansökan.

Genom att lämna in den relevanta ansökan om förlängning förlängs den interimistiska åtgärdens löptid automatiskt till dess att domstolen har fattat beslut om ansökan.

Den interimistiska åtgärdens sammanlagda löptid är högst sex månader från och med den dag då åtgärden blir verkställbar.

1.6 Förfaranderegler

Det är sökandens allmänna domstol som är behörig. Domstolen fattar beslut om ansökan inom 48 timmar utan att hålla någon förhandling. Beslutet kan överklagas. Det finns inget offentligt register över interimistiska åtgärder i Tjeckien.

1.6.1 Viktiga delar i klagomålet

En ansökan om interimistiska åtgärder för skydd mot våld i hemmet ska innehålla de allmänna uppgifter som krävs i ansökan och en redogörelse för de faktiska omständigheter som visar att sökandens och svarandens sammanboende i det hus eller den lägenhet där de delar ett hushåll är outhärdliga för sökanden på grund av fysiskt eller psykiskt våld mot sökanden, eller en redogörelse för fakta som visar att sökanden förföljs eller trakasseras.

1.6.2 Domstolsavgifter

En person som ansöker om skydd mot våld i hemmet behöver inte betala domstolsavgift.

1.7 Överträdelser

Det organ som är behörigt att ta emot klagomål om överträdelse av en interimistisk åtgärd är den tjeckiska polisen.

2. Interimistiska åtgärder enligt civilprocesslagen

2.1 Tillämplig lagstiftning

§ 74–77a i civilprocesslagen, lag nr 99/1963, som finns här. Om domstolen bifaller en ansökan om en interimistisk åtgärd, måste den alltid begära att sökanden inger en ansökan om att få saken prövad inom en viss tid, eftersom den interimistiska åtgärden endast är en tillfällig åtgärd till dess att målet avgörs genom ett slutligt avgörande i sak.

2.2 Parter

Parterna i det interimistiska förfarandet är i varje enskilt fall sökanden och de som skulle vara parter i målet i sak (§ 74.2 i civilprocesslagen).

2.3 Innehåll

Exempel på skyldigheter som domstolen kan ålägga genom en interimistisk åtgärd finns i § 76.1 i civilprocesslagen. § 76.1 e är särskilt relevant när det gäller att utfärda intyg enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 606/2013, eftersom det här föreskrivs att en domstol genom en interimistisk åtgärd kan ålägga en part att göra något, avstå från att göra något eller tolerera något.

2.4 Löptid

En resolution om införande av en interimistisk åtgärd blir verkställbar när den kungörs. Om resolutionen inte kungörs blir den verkställbar när den delges den förpliktade personen.

Den interimistiska åtgärden upphör att gälla om

a) sökanden inte lämnar in en ansökan om att få saken prövad inom den tidsfrist som fastställs i lag eller som anges av domstolen,

b) ansökan i sak inte har bifallits,

c) ansökan i sakfrågan har bifallits och 15 dagar har förflutit sedan beslutet i ärendet verkställdes,

d) åtgärden har löpt ut.

Den interimistiska åtgärdens löptid kan förlängas av domstolen.

2.5 Förfaranderegler

Behörigheten att bevilja en interimistisk åtgärd ligger i princip hos den domstol som är behörig att pröva målet i sak. Domstolen fattar beslut om ansökningar om interimistiska åtgärder utan dröjsmål och utan förhandling, dock senast inom sju dagar från ingivandet. Beslutet kan överklagas. Det finns inget offentligt register över interimistiska åtgärder i Tjeckien.

2.5.1 Väsentliga delar i ansökan

En ansökan om interimistiska åtgärder ska innehålla de allmänna uppgifter som krävs i en ansökan samt parternas, och i förekommande fall deras företrädares, förnamn, efternamn och hemvist, en redogörelse för de faktiska omständigheterna som visar att förhållandet mellan parterna måste regleras provisoriskt eller att det finns anledning att misstänka att verkställigheten av ett domstolsavgörande kan äventyras och en redogörelse för de faktiska omständigheter som ligger till grund för den interimistiska åtgärden. I ansökan ska det tydligt anges vilken typ av interimistisk åtgärd som ansökan avser.

2.5.2 Domstolsavgifter

Avgiften för att lämna in en ansökan är 1 000 tjeckiska kronor.

2.6 Överträdelser

Varje rättshandling som utförs av den person som är förpliktad enligt den normativa delen i en verkställbar resolution om beviljande av en interimistisk åtgärd är ogiltig om den strider mot en skyldighet som föreskrivs i resolutionen. Domstolen ska beakta ogiltigheten på eget initiativ.

3. Interimistiska åtgärder enligt straffprocesslagen

3.1 Tillämplig lagstiftning

De rättsliga bestämmelserna om interimistiska åtgärder finns i § 88b–88o i lag nr 141/1961 om straffrättsliga förfaranden (straffprocesslagen), som finns tillgänglig här.

Med hänsyn till interimistiska åtgärders art och innehåll enligt § 88d i straffprocesslagen (förbud mot kontakt med vissa personer) och enligt § 88e i straffprocesslagen (förbud mot tillträde till en bostad) anses de omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 606/2013.

3.2 Den skyddade personkretsen

Brottsoffret, närstående personer eller andra personer (t.ex. ett vittne).

3.3 Innehåll

3.3.1 Förbud mot kontakt med vissa personer

Förbudet mot kontakt med vissa personer innebär att den förpliktade personen inte på något sätt får kontakta eller uppsöka brottsoffret, personer i brottsoffrets närhet eller andra personer, särskilt vittnen, inbegripet genom elektroniska kommunikationsnät eller på liknande sätt.

3.3.2 Förbud mot tillträde till en bostad

Förbud mot tillträde till en bostad innebär att den tilltalade inte får gå in i, närma sig eller uppehålla sig i det gemensamma hushåll som delats med offret.

3.4 Löptid

Den interimistiska åtgärden är tillämplig så länge dess syfte kräver det, men inte längre än till dess att domen eller ett annat beslut som avslutar förfarandet vinner laga kraft.

Om skälet för att besluta om den interimistiska åtgärden kvarstår och den tilltalade inte uppfyller villkoren för den interimistiska åtgärden, får den behöriga brottsbekämpande myndigheten besluta att påföra en administrativ sanktionsavgift, utfärda en annan typ av interimistisk åtgärd eller häkta den tilltalade.

3.5 Förfaranderegler

De relevanta rättsliga bestämmelserna finns i § 88b.2 i straffprocesslagen. Beslutet kan överklagas. Det finns inget offentligt register över interimistiska åtgärder i Tjeckien.

3.5.1 Viktiga delar i klagomålet

Behörigheten att besluta om interimistiska åtgärder i straffrättsliga förfaranden ligger hos domaren och ibland hos den allmänna åklagaren, se § 88 m i straffprocesslagen.

3.5.2 Domstolsavgifter

Ingen domstolsavgift tas ut för ansökan om interimistiska åtgärder.

3.6 Överträdelser

De organ som är behöriga att ta emot klagomål om överträdelse av en interimistisk åtgärd är de brottsbekämpande myndigheterna, särskilt den tjeckiska polisen.

Artikel 18 a(i) - vilka myndigheter som är behöriga att meddela skyddsåtgärder och utfärda intyg i enlighet med artikel 5

Distriktsdomstolarna (okresní soudy)

Artikel 18 a(ii) - de myndigheter inför vilka en skyddsåtgärd som meddelats i en annan medlemsstat ska åberopas och/eller som är behöriga att verkställa en sådan åtgärd

Distriktsdomstolar (okresní soudy) Enligt § 513a.1 i lag nr 292/2013 om särskilda domstolsförfaranden är det den sökandes allmänna domstol som har territoriell behörighet. I de fall där detta inte är tillämpligt ligger den territoriella behörigheten hos den domstol på vars territorium skyddet ska beviljas. Detta är i allmänhet distriktsdomstolen i det område där sökanden är bosatt.

Artikel 18 a(iii) - vilka myndigheter som är behöriga att justera skyddsåtgärder i enlighet med artikel 11.1

Distriktsdomstolar (okresní soudy) Enligt § 513a.2 i lag nr 292/2013 om särskilda domstolsförfaranden är det den sökandes allmänna domstol som har territoriell behörighet. I de fall där detta inte är tillämpligt ligger den territoriella behörigheten hos den domstol på vars territorium skyddet ska beviljas. Detta är i allmänhet distriktsdomstolen i det område där sökanden är bosatt.

Artikel 18 a(iv) - till vilka domstolar en ansökan om att vägra erkännande och, i förekommande fall, verkställighet ska lämnas in i enlighet med artikel 13

Distriktsdomstolarna (okresní soudy)

Artikel 18 b - vilket eller vilka språk som godtas för de översättningar som avses i artikel 16.1

Tjeckiska eller slovakiska