Stäng

NU FINNS EN NY BETAVERSION AV PORTALEN!

Testa betaversionen av den europeiska e-juridikportalen och berätta vad du tycker!

 
 

menu starting dummy link

Page navigation

menu ending dummy link

Betalningsförelägganden - Belgien

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på franska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till engelska är dock redan färdig.

1 Finns det ett särskilt förfarande för betalningsföreläggande?

I Belgien finns ett särskilt förfarande för betalningsföreläggande. Detta förenklade förfarande, som beskrivs i artiklarna 1338–1344 i processlagen, syftar till att säkra betalning av relativt små belopp i vissa typer av mål.

Bestämmelser om förenklade förfaranden: se den federala offentliga rättstjänstens webbplats (Federale Overheidsdienst Justitie/Service Public Justice):

  • Klicka på ”Belgische Wetgeving” eller ”Législation belge” (belgisk lagstiftning).
  • Klicka på ”Gerechtelijk Wetboek” eller ”Code judiciaire” (processlagen) under rubriken ”Juridische Aard” eller ”Nature juridique” (typ av lagstiftning).
  • Skriv in 664 i fältet ”Woorden” eller ”Mot(s)” (ord).
  • Klicka på ”Zoeken op” eller ”Chercher sur” (sök) och därefter på ”Lijst” eller ”Liste” (lista).
  • Klicka på ”Detail” eller ”Détail” (uppgifter).

1.1 Användningsområde

1.1.1 Vilka slags krav kan prövas?

Endast penningkrav kan prövas.

1.1.2 Kan bara krav upp till ett visst belopp prövas?

I artikel 1338 i processlagen föreskrivs att detta förfarande endast kan användas för att erhålla en fastställd skuldbetalning av ett visst penningbelopp (högst 1 860 euro).

1.1.3 Är förfarandet obligatoriskt?

Användningen av detta förfarande är helt frivilligt.

1.1.4 Kan förfarandet användas även om svaranden bor i ett annat land?

Nej. Enligt artikel 1344 i processlagen kan förfarandet för betalningsföreläggande användas endast om gäldenären har hemvist eller är bosatt i Belgien.

1.2 Behörig myndighet

Förfarandet kan användas inför fredsdomaren och inför polisdomstolen, förutsatt att ärendet ligger inom dessa domstolars behörighetsområde (information om dessa domstolars behörighetsområden finner du i faktabladet ”Rättssystem”).

1.3 Formella krav på ansökan

1.3.1 Är det obligatoriskt att använda standardformulär (och var hittar jag i så fall dessa)?

Det finns inget standardformulär för att inleda förfarandet. I lagen fastställs dock ett antal villkor rörande betalningspåminnelser och den skriftliga ansökan om betalningsföreläggande som lämnas till domstolen.

Innan den skriftliga ansökan om betalningsföreläggande lämnas in ska borgenären översända ett betalningskrav. Denna skyldighet följer av artikel 1339 i processlagen. Betalningskravet kan delges av en delgivningsman eller översändas per rekommenderat brev med mottagningsbevis. I artikel 1339 anges också vad som måste finnas med i kravet för att det ska vara juridiskt giltigt. Det måste innehålla följande:

  • Ett utdrag med de relevanta artiklarna i kapitlet om betalningsföreläggande i den belgiska processlagen.
  • Ett betalningskrav, med en uppmaning att betala inom femton dagar efter det att gäldenärden delgavs kravet.
  • Det krävda beloppet.
  • Uppgift om den domstol som ärendet kommer att överföras till om gäldenären inte betalar.

Inom femton dagar från utgången av den femtondagarsfrist som anges i kravet, ska en skriftlig ansökan om betalningsföreläggande översändas till domstolen i två exemplar. I artikel 1340 i processlagen framgår vad denna ansökan måste innehålla, nämligen

  • uppgift om datum, månad och år,
  • sökandens efternamn, förnamn, yrke och bosättningsort samt, i förekommande fall, det juridiska ombudets efternamn, förnamn, bosättningsort och ställning,
  • bakgrunden till fordran och en exakt angivelse av det krävda beloppet, med en specifikation av fordrans beståndsdelar och grunden för fordran,
  • den domstol som kommer att handlägga fordran, och
  • underskrift av partens advokat och parten själv.

Om sökanden anser det lämpligt kan han även ange skälen till att han inte vill gå med på att en uppskjutning av betalningen godtas.

Följande handlingar ska bifogas ansökan:

  • En kopia av den handling som kravet grundar sig på.
  • Antingen en kopia av delgivningsmannens delgivning eller en kopia av det rekommenderade brevet, med bifogat mottagningsbevis, eller det rekommenderade brevet i original tillsammans med bevis för att adressaten har vägrat att ta emot brevet eller har underlåtit att hämta det på postkontoret, samt ett intyg som visar att gäldenären är skriven på den adress som anges i folkbokföringsregistret.

1.3.2 Måste jag företrädas av en advokat?

Advokatens underskrift är ett av de obligatoriska inslagen i ansökan. Dessutom föreskrivs i artikel 1342 i processlagen att en kopia av domstolens beslut ska sändas med vanlig post till sökandens advokat. Detta är de enda bestämmelser som föreskriver medverkan av en advokat för sökanden.

1.3.3 Hur pass detaljerat måste grunderna för kravet anges?

Ansökan måste vara rimligt detaljerad. I artikel 1340.1.1 anges att ansökan åtminstone ska innehålla uppgifter om bakgrunden till fordran och en exakt angivelse av det krävda beloppet, med en specifikation av fordrans beståndsdelar och grunden för fordran.

1.3.4 Måste jag presentera skriftlig bevisning för kravet? Vilka handlingar ska jag i så fall lämna in tillsammans med ansökan?

Ja, det är obligatoriskt. Enligt artikel 1338 måste fordran styrkas av ett skriftligt dokument från gäldenären. Det behöver dock inte röra sig om ett medgivande av kravet.

1.4 Avvisning

Inom femton dagar från det att ansökan lämnades in ska domstolen godta eller avvisa ansökan i form av ett beslut från domstolens förundersökningsavdelning (chambre du conseil/raadkamer). Domstolen kan bevilja uppskov eller bifalla delar av ansökan (se artikel 1342 i processlagen). Domstolen har tillgång till uppgifter om skuldens olika beståndsdelar och kan avvisa vissa av posterna. Domstolen kan således ta hänsyn till eventuella betalningar som kan ha gjorts under tiden. Den kan också avvisa ansökan i dess helhet om villkoren inte är uppfyllda (se artiklarna 1338 och 1344 i processlagen).

Om domstolen bifaller hela eller delar av ansökan, har dess beslut samma verkan som en tredskodom.

Borgenären ska därefter delge gäldenären domstolens beslut. Eftersom domstolens beslut har karaktären av en tredskodom (om den bifaller ansökan helt eller delvis) måste sådan delgivning ske inom ett år. Annars blir beslutet ogiltigt (se artikel 806 i processlagen).

Enligt artikel 1343.2 i processlagen ska följande handlingar bifogas vid delgivningen av beslutet för att den ska vara juridiskt giltig:

  • En kopia av ansökan.
  • Uppgift om den tidsfrist inom vilken gäldenären kan invända mot beslutet.
  • Uppgift om den domstol vid vilken eventuella invändningar ska göras, och vilka formkrav som måste uppfyllas för detta.

För att inte delgivningen ska bli ogiltig måste delgivningshandlingarna innehålla en påminnelse till gäldenären om att denne med alla till buds stående lagliga medel kan tvingas att betala det krävda beloppet, om han inte reglerar sin skuld inom den angivna tidsfristen.

Beslutet kan inte verkställas omedelbart (se artikel 1399.2 i processlagen). Verkställigheten skjuts upp tills de frister som gäller för invändning och överklagande har löpt ut. Beslutet kan dock omedelbart ligga till grund för säkerhetsåtgärder.

Om gäldenären inte invänder eller överklagar under den fastställda fristen, vinner beslutet laga kraft.

1.5 Överklagande

Överklagande från borgenärens sida

Borgenärens möjligheter att överklaga anges i artikel 1343.4 i processlagen. Borgenären kan inte överklaga (appel/beroep) ett beslut om avslag på ansökan eller delvis godkännande av ansökan. Han eller hon kan dock välja att väcka talan enligt det ordinarie förfarandet (inte det förenklade förfarandet). Om ansökan har bifallits delvis, men borgenären ändå vill väcka talan enligt det ordinarie förfarandet, är det viktigt att domstolens avgörande ännu inte har delgetts gäldenären.

Invändning eller överklagande från gäldenärens sida

Gäldenären kan angripa domstolens avgörande på ett av två sätt: antingen genom att överklaga avgörandet eller genom att invända mot avgörandet (domstolens avgörande har alltid samma verkningar som en tredskodom om ansökan bifalls helt eller delvis: se artikel 1343.1 i processlagen). I båda fallen gäller en frist på en månad från det att avgörandet delgavs (se artiklarna 1048 och 1051 i processlagen). Fristerna förlängs om någon av parterna saknar hemvist, bostadsadress eller delgivningsadress i Belgien.

De allmänna bestämmelserna om invändning och överklagande är tillämpliga, med ett undantag som anges i artikel 1343.3.2 i processlagen: med avvikelse från artikel 1047 (där delgivning krävs), kan invändning göras genom att en ansökan lämnas in till domstolens kansli i lika många exemplar som det finns parter och advokater. Domstolens kansli informerar därefter borgenären och dennes advokat om invändningen genom att skicka en skrivelse.

För att vara giltig måste invändningsansökan innehålla uppgift om

  • datum, månad och år,
  • den invändande partens efternamn, förnamn, yrke och bosättningsort,
  • borgenärernas efternamn, förnamn och bosättningsort samt namnet på deras advokat,
  • det omtvistade beslutet, och
  • de grunder som den invändande parten anför.

Parterna kallas därefter av domstolens kansli till domstolsförhandling vid en tidpunkt som fastställs av domstolen.

1.6 Bestridande

Belgisk rätt innehåller inga uttryckliga bestämmelser som gör det möjligt att gå i svaromål för att bestrida ett krav.

Gäldenären kan vidarebefordra information till fredsdomaren, men detta påverkar inte avgörandets karaktär av tredskodom.

1.7 Effekten av ett bestridande

Som påpekats ovan finns det inga formella möjligheter att gå i svaromål. Oavsett om gäldenären bestrider avgörandet eller inte, fortgår det förenklade förfarandet som vanligt.

1.8 Effekten av att svaranden inte bestritt ansökan i tid

Se svaret på fråga 1.7.

1.8.1 Vad krävs för att få ett verkställbart avgörande?

1.8.2 Är utslaget slutligt eller är det fortfarande möjligt för svaranden att överklaga?


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 13/11/2014