Allmänna domstolar

De allmänna domstolarna utgör kärnan i medlemsstaternas domstolsväsen. De handlägger merparten av alla mål. Deras behörighetsområden varierar avsevärt. Här hittar du information om de allmänna domstolarna och deras behörighetsområden i respektive medlemsstat.


I de flesta medlemsstater handlägger de allmänna domstolarna följande två typer av förfaranden:

  • Brottmål, det vill säga förfaranden rörande straffbara (brottsliga) överträdelser (såsom stöld, skadegörelse, bedrägeri osv.); dessa domstolar kan utdöma påföljder och betecknas ofta som ”brottmålsdomstolar”.
  • Tvistemål, närmare bestämt tvister mellan enskilda och/eller företag (exempelvis problem i samband med hyra, tjänsteavtal, äktenskapsskillnad osv.); dessa domstolar kallas på många håll ”tvistemålsdomstolar”.

Om du vill läsa fördjupad information från ett visst land väljer du det landets flagga.


Den här sidan sköts av Europeiska kommissionen. Informationen på denna sida avspeglar inte nödvändigtvis Europeiska kommissionens officiella ståndpunkt. Kommissionen påtar sig inte något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. Vänligen läs den rättsliga informationen för upplysningar om upphovsrätten till EU-sidor.

Senaste uppdatering: 18/01/2019

Allmänna domstolar - Belgien

Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till franskanederländska är dock redan färdig.

Detta avsnitt ger en överblick av det allmänna domstolsväsendet i Belgien.


Allmänna domstolar – inledning

Högsta domstolen

Kassationsdomstolen (Cour de cassation/Hof van Cassatie) är den högsta rättsliga instansen, ˮdomstolarnas domstolˮ, och har sitt säte i Bryssel.

Brottmålsdomstol med jury

I de tio provinserna och huvudstadsregionen Bryssel finns brottmålsdomstolar med jury (Cour d'Assises/Hof van Assisen). Detta är inte en permanent domstol utan den upprättas från fall till fall då ett brott hänskjuts till den.

Appellationsdomstolar

  • Det finns fem appellationsdomstolar (Cour d’appel/Hof van beroep) i Belgien.
    • Bryssel (för provinserna Brabant wallon, Vlaams-Brabant och Bryssels huvudstasregion)
    • Liège (för provinserna Liège, Namur och Luxemburg)
    • Mons (för provinsen Hainaut)
    • Gent (för provinserna West-Vlaanderen och Oost-Vlaanderen)
    • Antwerpen (för provinserna Antwerpen och Limburg)
  • Det finns också fem arbetsöverdomstolar (Cour du travail/Arbeidshof). De är appellationsdomstolar specialiserade på arbetsrättsliga frågor, och finns i domkretsarna för ovan nämnda appellationsdomstolar.

Distriktsdomstolarna

  • Det finns 13 distriktsdomstolar (Tribunal de première instance/Rechtbank van eerste aanleg) i Belgien, en för varje domkrets och (arrondissement judiciaire/gerechtelijk arrondissement) två i Bryssels domkrets – en nederländsk- och en franskspråkig.
  • Arbetsdomstolarna: Det finns nio arbetsdomstolar i Belgien – i princip en i varje appellationsdomstols verksamhetsområde, med undantag för Brysselsdomstolens verksamhetsområde där de finns i Leuven, Nivelles och Bryssel och för Eupen i den tyskspråkiga delen av landet.
  • Handelsdomstolar: Det finns nio handelsdomstolar i Belgien, dvs. i princip en i varje appellationsdomstols verksamhetsområde, med undantag för Brysselsdomstolens verksamhetsområde där handelsdomstol finns i Leuven, Nivelles och Bryssel och för Eupen i den tyskspråkiga delen av landet.

Lägre instanser och närdomstolar

  • Fredsdomare: Det finns 187 fredsdomare i Belgien, en per kanton (canton judiciaire/ gerechtelijk kanton).
  • Slutligen finns 15 polisdomstolar (Tribunal de police/Politierechtbank) i Belgien.

Domstolarnas behörighet:

Fredsdomare

Fredsdomaren handlägger tvistemål och handelsrättsliga mål som rör belopp under 1 860 euro. Fredsdomaren har likaledes bl.a. befogenhet att pröva hyrestvister, granntvister, tvister om servitut, expropriering samt provisoriska åtgärder mellan makar. När saken gäller belopp på över 1 240 euro kan fredsdomarens beslut överklagas till distriktsdomstol eller handelsdomstol, beroende på om det rör sig om en civilrättslig eller handelsrättslig tvist.

Polisdomstolen

Polisdomstolen har straffrättslig och civilrättslig behörighet att pröva enkla förseelser, exempelvis trafikböter, bötesbelagda överträdelser, brott mot särlagstiftning (t.ex. lagstiftning om jordbruksmark och annan egendom på landsbygden (Code rural) och skogslagstiftningen), yrkanden om ersättning för skada efter trafikolycka samt brott mot trafikregler. Polisdomstolens avgöranden kan överklagas till distriktsdomstolen om saken gäller belopp över 1 240 euro, utom i de fall som räknas upp i processlagen.

Distriktsdomstolen

Distriktsdomstolen är behörig i alla tvister utom de som enligt lag ska handläggas av andra domstolar. Det är detta som kallas distriktsdomstolarnas restbehörighet.

Distriktsdomstolen är uppdelad i avdelningar: tvistemålsavdelningen, brottmålsavdelningen ochungdomsavdelningen. Sedan 2007 finns en straffverkställighetsavdelning i distriktsdomstolarna i Antwerpen, Bryssel, Oost-Vlaanderen, Liège och Hainaut.

Distriktsdomstolarnas tvistemålsavdelning

Tvistemålsavdelningen handlägger ärenden som rör privatpersoner (exempelvis skilsmässor, familjefrågor och adoption). Den är också behörig i tvister som rör belopp över 1 860 euro, arvsfrågor, upphovsrättsliga frågor och överklaganden av fredsdomares beslut.

Distriktsdomstolarnas brottmålsavdelning

Brottmålsavdelningen är en straffrättslig instans som är behörig att utdöma straff för alla slags överträdelser samt brott som ingår i dess behörighet, som svindleri, bedrägeri, vållande till annans död, inbrottsstöld, rån. Den är också högre instans för överklagande av polisdomstolens beslut.

Ett ärende kan gå vidare till brottmålsavdelningen genom att åklagaren själv väcker talan, den civilrättsliga parten inger en stämningsansökan eller genom beslut av domstolens åtalsavdelning (Chambre du conseil/Raadkamer) som efter avslutad förundersökning avgör om ärendet ska överföras till brottmålsavdelningen eller inte.

Distriktsdomstolens åtalsavdelning är en förundersökningsinstans som består av en av distriktsdomare och som avgör om skäl finns för att överföra ärendet till brottmålsavdelningen eller beslutar att åtal inte ska väckas. Det är också den som beslutar om den tilltalade ska vara frihetsberövad eller friges, i förekommande fall villkorligt, antingen en månad i taget eller ett kvartal i taget om det rör sig om ett brott som inte kan prövas av domstolens brottmålsavdelning.

Frihetsberövande i avvaktan på rättegång är en säkerhetsåtgärd som innebär att en person som misstänks för brott kvarhålls i väntan på rättegången. Åtgärden vidtas för att förhindra att den misstänkte håller sig undan vid tidpunkten för rättegången, begår nya brott, försöker undanröja bevis eller tar kontakt med tredje man (exempelvis i ett försök att påverka vittnen eller medbrottslingar). En misstänkt som frikänns eller vars åtal läggs ner kan vända sig till justitieministeriet och begära ersättning (indemnité en cas de détention inopérante/vergoeding wegens onwerkzame hechtenis) för den tid frihetsberövandet varat. Två villkor måste vara uppfyllda för att denna ersättning ska utbetalas: Frihetsberövandet måste ha varat i mer än åtta dagar och frihetsberövandet eller kvarhållandet i häkte ska inte ha orsakats av den misstänktes eget uppförande. Ministeriet är mycket strikt vid bedömningen av det sistnämnda kriteriet.

Beslut av distriktsdomstolens åtalsavdelning kan överklagas till appellationsdomstolens avdelning för fullföljda brottmål (Chambre des mises en accusation/Kamer van inbeschuldigingstelling), som alltså är appellationsdomstolens förundersökningsavdelning.

Distriktsdomstolarnas ungdomsavdelning

Ungdomsavdelningen behandlar framför allt ärenden som rör 1965 års lag om skydd för barn och unga, som fråntagande av vårdnad, placering av minderåriga i familjehem eller slutna anstalter samt ärenden som rör ungdomsbrottslighet.

Domstolen beslutar inte om straff för minderåriga brottslingar utan beslutar om åtgärder för deras vidkommande. I praktiken kan domstolen ge den minderårige en reprimand, besluta om placering i familjehem eller på ungdomsvårdsskola tillsammans med andra ungdomar under bevakning, ålägga den minderårige samhällstjänst eller till och med i vissa undantagsfall sätta den minderårige provisoriskt i fängelse. Ungdomsavdelningen beslutar om övervakande, förebyggande eller utbildande åtgärder. Om den minderårige som begått brott har fyllt 16 år kan ungdomsavdelningen under vissa omständigheter frånsäga sig sin behörighet. Den minderårige hörs då vid en särskild avdelning vid ungdomsavdelningen som i detta fall agerar brottmålsavdelning. Vid särskilt grova brott, som exempelvis mord, kan en minderårig undantagsvis överföras till en brottmålsdomstol med jury, trots sin ålder. Ungdomsavdelningen kan också vidta åtgärder mot föräldrar som inte uppfyller sina skyldigheter mot barnen (våld mot barnet, maktmissbruk, undermåliga levnadsförhållanden osv.). I akuta fall kan åtgärder vidtas mycket snabbt för att skydda barnet.

I en lag som i juli 2011 röstades igenom parlamentets undre kammare och överlämnades till senaten föreslås införandet av separata familje- och ungdomsavdelningar vid förstainstansdomstolar. Enligt lagförslaget skulle förstainstansdomstolarnas familjeavdelning ta över en del befogenheter från fredsdomarna och från ungdomsavdelningarna.

Distriktsdomstolarnas straffverkställighetsavdelning

Straffverkställighetsavdelningen fattar beslut om den externa rättsliga ställningen för personer som dömts till frihetsstraff. De beslutar om följande åtgärder: begränsat frihetsberövande, elektronisk övervakning, villkorlig frigivning och tillfällig frigivning i avvaktan på utvisning ur landet eller utlämning. Åklagaren och den dömde kan väcka kassationstalan mot straffverkställighetsavdelningens beslut.

Överklaganden av distriktsdomstolens beslut

Med undantag för beslut som fattats av straffverkställighetsavdelningen kan alla parter eller åklagaren, om de inte är nöjda med distriktsdomstolens dom, överklaga domen om den har meddelats i första instans, dvs. om det inte rör sig om ett ärende som redan prövats av en polisdomstol eller en fredsdomare och sedan överklagats till distriktsdomstolen. I sådana fall är det appellationsdomstolen som prövar målet, oavsett om det behandlats av tvistemålsavdelningen, brottmålsavdelningen eller ungdomsavdelningen.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen är behörig i sociala frågor som socialförsäkringsfrågor (pensioner, arbetslöshet osv.), arbetsrättsliga tvister (anställningsavtal, arbetslagstiftning osv.) och mål om arbetsolyckor. Den har även befogenhet att fatta beslut i fråga om ansökningar om kollektiv skuldreglering från enskilda personer.

Arbetsdomstolen består av flera avdelningar. Om inget annat föreskrivs i processlagen består varje avdelning av en lagfaren domare som ordförande och två lekmannadomare. Beroende på vilken typ av tvist som domstolen handlägger kan lekmannadomarna företräda arbetstagare, arbetsgivare eller egenföretagare. Lekmannadomarna utnämns efter nominering från arbetsmarknadens parter (arbetsgivare, anställda, arbetstagare eller egenföretagare). Åklagarmyndigheten kallas här för auditorat du travail/arbeidsauditoraat och åklagaren för auditeur du travail/arbeidsauditeur.

Om parterna inte är eniga med arbetsdomstolens beslut kan de överklaga det till arbetsöverdomstolen.

Handelsdomstolen

Handelsdomstolen prövar tvister mellan näringsidkare när det omtvistade beloppet är på mer än 1 860 euro men även specifika ärenden som konkurser eller tvister mellan aktieägare i ett bolag. Handelsdomstolen prövar även överklaganden av fredsdomarnas beslut i handelsrättsliga ärenden.

Handelsdomstolarnas avdelningar består av en yrkesdomare och två specialistdomare. De sistnämnda nomineras av olika organisationer som företräder näringslivet och industrin. De väljer sina kandidater bland näringsidkare, företagsledare, företagsrevisorer och revisorer. Åklagarmyndigheten företräds av medlemmar av distriktsdomstolens åklagarmyndighet (parquet/parket).

Om parterna vill bestrida handelsdomstolens beslut kan de överklaga det till appellationsdomstolen. Den överklagade domen måste dock ha meddelats i första instans och det får alltså inte handla om en dom mot ett tidigare beslut av en fredsdomaren.

Appellationsdomstolar och arbetsöverdomstolar

Appellationsdomstolen består av flera kamrar:

  • Tvistemålskammaren (Chambre civile/Kamer voor burgerlijke zaken) granskar överklaganden av avgöranden i första instans från distriktsdomstolarnas tvistemålsavdelningar och handelsdomstolarna.
  • Appellationsdomstolarnas brottmålskammare (Chambre correctionnelle/Kamer voor correctionele zaken) prövar överklaganden av avgöranden i första instans från distriktsdomstolarnas brottmålsavdelningar.
  • Ungdomskammaren (Chambre de la jeunesse/Jeugdkamer) prövar överklaganden av avgöranden i första instans från distriktsdomstolarnas ungdomsavdelningar.
  • Appellationsdomstolens avdelning för fullföljda brottmål (Chambre des mises en accusation/Kamer van inbeschuldigingstelling) är den förundersökningsinstans som handlägger överklaganden av beslut från distriktsdomstolens åtalsavdelning. Det är också denna avdelning som beslutar om någon som misstänks ha begått grövre brott, tryckfrihetsbrott eller politiska brott ska åtalas i brottmålsdomstol med jury.

Liksom vid arbetsdomstolen består arbetsöverdomstolens avdelningar av en yrkesdomare och två eller fyra företrädare för arbetsmarknadens parter. Arbetsöverdomstolen prövar överklaganden av domar från arbetsdomstolarna.

Brottmålsdomstol med jury

Brott

Den som står åtalad för ett brott som är för grovt för att tas upp i brottmålsavdelningen kallas till en brottmålsdomstol för att dömas av en jury.

Denna brottmålsdomstols ordförande är en lagaren domare och biträds av två assessorer, som även de är lagfarna domare. De uttalar sig inte om den tilltalades skuld. Det är jurymedlemmarna som avgör om den tilltalade är skyldig till brottet eller inte. Jurymedlemmarna utses genom lottning bland allmänheten. Till jurymedlem kan alla belgiska medborgare mellan 28 och 65 år kallas om de åtnjuter fulla samhälleliga och politiska rättigheter, kan läsa och skriva, inte har dömts till fängelse i mer än fyra månader eller till samhällstjänst i mer än 60 timmar.

Förfaranden i brottmålsdomstolar med jury inleds med att åtalsakten läses upp. Den är en sammanfattning av de huvudsakliga resultaten av förundersökningen. Därefter hörs vittnen och de parter som berörts av förundersökningen. Dessa förhör ska göra det möjligt för juryn, som inte fått ta del av undersökningshandlingarna, att bilda sig en egen uppfattning. Åklagaren lägger därefter fram sin sakframställan, de civilrättsliga parterna yttrar sig och advokaterna håller sina pläderingar. Den tilltalade hörs också. Han eller hon ska besvara frågorna från rättens ordförande, förklara sig kring omständigheterna och kan även förklara sig oskyldig. Efter förhandlingarna drar sig de tolv jurymedlemmarna tillbaka för överläggningar bakom lyckta dörrar. De ska yttra sig om huruvida den tilltalade är skyldig eller ej. Juryn beslutar genom röstning och beslutet kan vara nyanserat. Juryn kan till exempel finna att den tilltalade är skyldig men att det finns förmildrande omständigheter. Om den tilltalade förklaras skyldig överlägger de lagfarna domarna med juryn om vilket straff som ska utdömas. Detta beslut fattas med absolut majoritet. Beslutet att fälla måste vara motiverat.

I princip kan domar från brottmålsdomstolar med jury inte överklagas. Den dömde, den civilrättsliga parten och åklagaren kan dock väcka kassationstalan vid kassationsdomstolen. Om en dom kasseras, det vill säga ogiltigförklaras av kassationsdomstolen, återförvisas målet till en annan brottmålsdomstol med jury som får pröva saken på nytt.

Tryckfrihetsbrott och politiska brott

För att det ska bli tal om tryckfrihetsbrott måste den brottsliga texten vara spridd i flera exemplar genom ett tekniskt förfarande. Ett politiskt brott är ett brott som begås med politiska motiv och för politiska ändamål. Brottmålsdomstolar med jury provar politiska brott och tryckfrihetsbrott genom allmänt åtal, med undantag för sådana tryckfrihetsbrott som har rasistiska eller främlingsfientliga motiv.

Kassationsdomstolen

Kassationsdomstolen står som garant för domstolarnas enhetliga rättstillämpning. Dess behörighet omfattar hela landet.Den prövar inte målet i sak utan enbart rättsfrågor. Kassationstalan kan bara väckas på grundval av juridiska motiv, det vill säga för att pröva om ett avgörande strider mot lagen eller en allmän rättsprincip. Kassationstalan kan bara väckas mot beslut eller domar i sista instans, alltså beslut som inte kan överklagas.

Kassationsdomstolen består av en förste ordförande, en ordförande, sektionsordförande och rättsråd. Åklagarmyndigheten företräds här av allmänna åklagaren vid kassationsdomstolen eller en generaladvokat. Kassationsdomstolen består av tre kammare: Den första granskar tvistemål och handelsrättsliga mål, skattemål och disciplinärenden, den andra granskar brottmål och den tredje granskar tvister som gäller arbetsrätt och socialförsäkringsärenden. Varje kammare har en fransk och en nederländsk avdelning. I varje avdelning finns i regel fem rättsråd.

Innan domarna uttalar sig tar de del av slutsatserna från det åklagaren vid kassationsdomstolen. Kassationsdomstolen kan besluta att avvisa kassationstalan. Om de framförda argumenten inte godtas, avvisas talan och den omtvistade domen blir slutgiltig. Om kassationsdomstolen anser att det omtvistade beslutet strider mot lagen, ogiltigförklaras beslutet helt eller delvis och med eller utan återförvisning. Om ärendet ska omprövas i sak kasseras det med återförvisning och ska då omprövas av en domstol på samma nivå som den domstol som meddelade den kasserade domen. Det är aldrig samma domstol som omprövar ärendet.

Anmärkning

Noteras bör att brottmålskamrarna vid appellationsdomstolar och brottmålsdomstolar med jury, liksom distriktsdomstolarnas brottsmålsavdelning och polisdomstolarna (i straffrättsliga mål) vid sidan av tvistemålsdomstolarna också har behörighet att pröva enskilda anspråk med anledning av brott (framför allt om skadestånd) från civilrättliga parter, dvs. brottsoffer i vid bemärkelse.

Rättsdatabaser

Mer information om under- och överrätter finns på det belgiska Länken öppnas i ett nytt fönsterrättsväsendets webbportal Juridat (på franska och nederländska).

Är tillgången till databasen kostnadsfri?

Ja, tillgången till databasen är kostnadsfri.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterDen federala offentliga tjänsten på rättsområdet (på franska och nederländska).


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 17/09/2015

Allmänna domstolar - Bulgarien

Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till bulgariska är dock redan färdig.

I det här avsnittet finns information om det bulgariska domstolsväsendet.


Organisationen av rättsskipningen – domstolsväsendet

Förstainstansdomstolar i civil- och brottmål

Regionala domstolar

Den huvudsakliga förstainstansdomstolen är den regionala domstolen. Den behandlar civilmål, brottmål och administrativa/straffrättsliga mål. Dessa innefattar familje- och arbetsrättsliga mål, ansökningar om underhåll och adoption, mål om handelsrättsliga tvister och civilrättsliga mål där värdet av yrkandet inte överstiger 50 000 bulgariska lev (25 000 euro) samt delning av fast egendom.

Den regionala domstolen består av en ordförande och dennes ställföreträdare, en administrativ sekreterare, en registrator, en notarie, en domstolstjänsteman och en arkivarie.

Distriktsdomstolar

I egenskap av förstainstansdomstol behandlar distriktsdomstolen följande:

  •       Civilrättsliga mål – rättegångar med syftet att fastställa eller förkasta fall av filiation, att avsluta adoptioner, rättegångar om förbud och rättegångar i civilmål där rättegångskostnaderna överstiger 50 000 bulgariska lev (>25 000 euro).
  •       Straffrättsliga mål – mål som avser brott mot republiken, mord, grovt rån, innehav och distribution av narkotika, kidnappning och olaga frihetsberövande, brott mot tullbestämmelserna, brott mot finans-, skatte- och försäkringsbestämmelserna, ämbetsbrott, mutbrott, transportbrott med dödlig utgång m.m.
  •       Handels- och bolagsrättsliga mål – icke vinstdrivande juridiska personer registreras vid distriktsdomstolen, som också behandlar klagomål avseende avslag från inskrivningsmyndigheten (Agentsija po vpisvanijata) enligt lagen om handelsregister (Zakon za tărgovskija registăr). Distriktsdomstolen behandlar också handelsrättsliga tvister där rättegångskostnaderna överskrider 25 000 bulgariska lev, konkursförfaranden och rättegångar som avser klagomål i fråga om stämningsmäns agerande.
  •       Förvaltningsmål – i enlighet med övergångsbestämmelserna och de slutliga bestämmelserna i lagen om administrativt förfarande (Administrativno-protsesualnija kodeks) behandlar distriktsdomstolar förvaltningsmål som inletts senast den 1 mars 2007.

Distriktsdomstolarna är belägna i distriktens centralorter. Inom varje distriktsdomstols domkrets finns en eller flera regionala domstolar.

I Sofia finns en stadsdomstol med samma befogenheter som en distriktsdomstol.

Omprövning i andra instans efter överklagan i civil- och brottmål

Distriktsdomstolar dömer som andra instans i civil- och brottmål som anges i lagstiftningen.

Som andra instans behandlar appellationsdomstolen lagar som överklagats i distriktsdomstolsmål och andra distriktsdomstolsmål som enligt lagstiftningen anförtrotts den.

Omprövning i tredje instans efter överklagan i civil- och brottmål

Högsta kassationsdomstolen fungerar som tredje och slutlig instans i samtliga civil- och brottmål.

Rättsdatabas

Varje domstol i Bulgarien har en webbplats som motsvarar medborgarnas, de juridiska personernas och förvaltningsmyndigheternas behov. På dessa webbplatser finns information om domstolens uppbyggnad och arbete samt information om pågående och redan avslutade mål.

Respektive databasers namn och adress

Länken öppnas i ett nytt fönsterhögsta rättsliga rådets webbplats finns en detaljerad förteckning över domstolarna i Bulgarien, med adresser till dem och till webbplatser (endast på bulgariska).


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 17/12/2018

Allmänna domstolar - Tjeckien

Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till tjeckiska är dock redan färdig.

Domstolsväsendet i Tjeckien omfattar åttionio distriktsdomstolar, åtta regiondomstolar samt högsta domstolen.


Allmänna domstolar – inledning

Behörighet i tvistemål

Tvistemål handläggs av distriktsdomstolar, regiondomstolar, överdomstolar samt Högsta domstolen.

Domstolar i första instans

Distriktsdomstolarna handlägger tvistemål och andra juridiska ärenden som rör civilrätt, arbetsrätt, familjerätt och handelsrätt, såvida lagen inte föreskriver att en annan domstol har materiell behörighet.

Övriga mål som inte omfattas av privaträtten (t.ex. utnämning och entledigande av skiljedomare, upphävande av skiljeutslag) handläggs av distriktsdomstolar som tvistemål, om så föreskrivs av lagen.

Mål som omfattas av distriktsdomstolarnas behörighet handläggs vanligen av en ensam domare.

Arbetsrättsliga mål och övriga mål som anges i lagen handläggs av en domare och två lekmannadomare.

Regionaldomstolar fungerar som första instans i mål och tvister som anges i § 9.2 och i § 9a civilprocesslagen.

Mål som handläggs i regiondomstolar i första instans prövas av en ensam domare, såvida inte lagen anger att domstolen är domför med en ordförande och ytterligare två domare,

Högsta domstolen utgör första instans i mål som anges i § 67 i lag nr 97/1963 om internationell privat- och processrätt. I enlighet med villkoren i denna lag erkänner Högsta domstolen avgöranden från utländska domstolar.

Högsta domstolen sammanträder i mindre avdelningar eller i plenum.

Andra instans

När distriktsdomstolarna handlägger mål i första instans är regiondomstolarna andra instans.

När regiondomstolarna handlägger mål i första instans är överdomstolarna andra instans.

Överdomstolarna är domföra med en ordförande och två domare, såvida inte annat följer av lag.

Rättsdatabaser

Tjeckiens lagstiftning finns på Länken öppnas i ett nytt fönsterregeringens officiella webbplats (endast på tjeckiska).

Är tillgången till rättsdatabasen kostnadsfri?

Ja, genom ovanstående webbplats ges gratis tillgång till lagtexter.

Behörighet i brottmål

Brottmål handläggs av distriktsdomstolar, regiondomstolar, överdomstolar samt Högsta domstolen.

Domstolar i första instans

Distriktsdomstolarna fungerar som första instans, om inte straffprocesslagen (lag nr 141/1961) föreskriver något annat.

Distriktsdomstolarna prövar mål i domföra avdelningar om så föreskrivs i lag. I övriga mål står en ensam domare för prövningen. Distriktsdomstolarna är domföra med en ordförande och två lekmannadomare. Som ensam domare kan ordföranden eller en domare fungera. Endast lagfarna domare kan vara ordförande.

Brottmål handläggs i första instans av regiondomstolarna om gärningen kan bestraffas med minst fem års fängelse, eller om särskilda straff kan utdömas. I mål som avser sådana överträdelser som anges i § 17.1 i straffprocesslagen är regionsdomstolarna första instans även om minimistraffet är kortare än fem år.

Regiondomstolarna är uppdelade i avdelningar. En ensam domare sköter handläggningen i de fall detta föreskrivs i lagstiftningen.

Regiondomstolarna är domföra med

a)      en ordförande och två lekmannadomare när de handlägger brottmål i första instans,

b)      en ordförande och två domare i övriga mål.

Som ensam domare kan en ordförande eller domare fungera. Endast lagfarna domare kan vara ordförande.

Andra instans

Överklaganden av en distriktsdomstols avgörande prövas av en regiondomstol. Överklaganden mot en regiondomstols avgörande i första instans prövas av en överdomstol.

Överdomstolarna är domföra med en ordförande och två domare, såvida inte annat följer av lag.

Behörighet i förvaltningsmål

Förvaltningsrätten syftar till att tillvarata fysiska och juridiska personers enskilda individuella rättigheter gentemot det allmänna.

Denna uppgift sköts av förvaltningsdomstolarna. Dessa är specialiserade avdelningar inom regionaldomstolarna och fungerar som förvaltningsdomstolar i första instans.

Förvaltningsdomstolarna består av regiondomstolens ordförande, vice ordförande samt domare. Enskilda mål behandlas av en avdelning bestående av tre domare.

Förvaltningsdomstolarna handlägger

a)      klagomål mot myndighetsbeslut, dvs. beslut som fattats av exekutiva organ, myndigheter i områden med självstyre, fysiska eller juridiska personer eller andra organ som fått i uppdrag att fatta myndighetsbeslut om fysiska och juridiska personers rättigheter och skyldigheter,

b)      frågor som rör skydd mot en myndighets underlåtelse att vidta åtgärder,

c)      frågor som rör skydd mot lagvidriga myndighetsingripanden,

d)     klagomål som rör behörighet,

e)      ärenden som rör valförrättning samt ärenden som rör lokala och regionala folkomröstningar,

f)       ärenden som rör politiska partier och politiska rörelser,

g)      fullständig eller delvis annullering av allmänna bestämmelser med hänvisning till att de är lagvidriga,

h)      ärenden som rör domares, domstolstjänstemäns, åklagares och exekutionstjänstemäns disciplinära ansvar,

i)        ärenden som rör vissa föreskrifter som reglerar yrken.

Högsta förvaltningsdomstolen fungerar som sista instans och består av en ordförande, en vice ordförande samt domare. Enskilda mål behandlas vanligen av en avdelning bestående av tre domare.

Förutom prövning av överklaganden är Högsta förvaltningsdomstolen även behörig att upplösa politiska partier eller politiska rörelser samt att suspendera eller åter tillåta deras verksamhet, och vidare att pröva klagomål som rör behörighet samt att fullständigt eller delvis annullera allmänna bestämmelser. Övrig materiell behörighet tilldelas Högsta förvaltningsdomstolen genom särskild lagstiftning.

Mer information finns på följande webbsidaLänken öppnas i ett nytt fönsterEuropeisk civilrättsatlas - Domstolssystemet i Tjeckien.

Mer information finns på följande webbsida: Länken öppnas i ett nytt fönsterHögsta förvaltningsdomstolen.

Andra relevanta länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterRättssystemets uppbyggnad

Länken öppnas i ett nytt fönsterDomstolssystemet


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 30/04/2013

Allmänna domstolar - Danmark

I det här avsnittet hittar du information om hur allmänna domstolar fungerar i Danmark.


Allmänna domstolar – inledning

Högsta domstolen (Højesteret)

Högsta domstolen är högsta instans för överklaganden. Den ligger i Köpenhamn. Högsta domstolen prövar domar och beslut som fullföljs dit från

  • Østre Landsret
  • Vestre Landsret, och
  • Sjö- och handelsdomstolen.

Högsta domstolen prövar både brottmål och tvistemål och är högsta instans för överklaganden i mål som gäller testamenten, konkurser, utsökning och fastighetsregistrering.

Högsta domstolen tar inte ställning till skuldfrågan i brottmål. Överklaganderätt till högsta domstolen föreligger bara i undantagsfall (se nedan). Inga lekmannadomare sitter i Högsta domstolen.

Østre Landsret och Vestre Landsret

Det finns två landsretter i Danmark. De påminner om de svenska hovrätterna och har hand om överklaganden från distriktsdomstolarna, byretterna.

Tvistemål och brottmål prövas av distriktsdomstolarna (byretterna), som är allmänna underrätter och kan jämföras med de svenska tingsrätterna. Under vissa omständigheter kan tvistemål hänskjutas till en landsret.

Distriktsdomstolarna (Byretterne)

I distriktsdomstolarna prövas tvistemål och brottmål samt mål som rör utsökning, testamenten och konkurser. Även notariehandlingar faller inom distriktsdomstolarnas behörighetsområde. Vissa distriktsdomstolar ansvarar fortfarande för fastighetsregistreringen i vissa domsagor tills denna funktion tas över av fastighetsdomstolen (Tinglysningsretten).

Rättsdatabaser

För mer information, se Länken öppnas i ett nytt fönsterorganisationsdiagrammet över danska domstolar.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 10/09/2013

Allmänna domstolar - Tyskland

Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till tyska är dock redan färdig.

Här hittar du information om hur de allmänna domstolarna är organiserade i Tyskland.


Allmänna domstolar – inledning

Domsrätt i tvistemål

Som förstainstansdomstolar är de lokala domstolarna (Amtsgerichte) behöriga i tvistemål – huvudsakligen i mål med ett tvistvärde på högst 5 000 euro. De är även behöriga i ärenden oberoende av tvistens värde, t.ex. hyrestvister och familje- och underhållsmål.

Mål i lokala domstolar kan prövas av en ensamdomare.

Som förstainstansdomstolar är de regionala domstolarna (Landgerichte) behöriga i alla tvistemål som inte tilldelas de lokala domstolarna. Detta rör vanligen tvister med ett tvistvärde på över 5 000 euro.

I princip prövas även mål vid de regionala domstolarna av en ensamdomare. Komplicerade ärenden och mål av grundläggande betydelse beslutas dock i kamrar, dvs. en domstol med tre yrkesdomare.

Regionala domstolar i andra instans prövar civilrättsliga mål inom de regionala domstolarna. De består vanligen av tre domare, som prövar överklaganden av domar från lokala domstolar.

Dessutom kan avdelningar för handelsmål inrättas vid de regionala domstolarna. Dessa avdelningar är vanligen ansvariga för tvister i första och andra instans mellan affärsmän/köpmän. De består normalt av en yrkesdomare och två lekmannadomare som är köpmän.

De högre regionala domstolarna (Oberlandesgerichte) är ofta andrainstansdomstolar. I tvistemål prövar de överklaganden av domar från de regionala domstolarna samt överklaganden av lokala domstolars domar i familjefrågor.

Den övre kammaren i de högre regionala domstolarna består i princip av tre yrkesdomare. Tvistemål som inte har några särskilda komplikationer och inte är av grundläggande betydelser kan dock överlämnas till en ensamdomare.

Den högsta allmänna domstolen är den Länken öppnas i ett nytt fönsterfederala högsta domstolen (Bundesgerichtshof), som är sista instans och endast prövar överklaganden som rör lagprövningstalan. Den övre kammaren i den federala högsta domstolen är sammansatt av fem yrkesdomare.

Domsrätt i brottmål

Domsrätt i första instansen

I domstolslagen (Gerichtsverfassungsgesetz – GVG) anges domstolarnas behörighet i brottmål. De lokala domstolarna (Amtsgericht) är den första instansen i brottmål, om inte de regionala domstolarnas eller de högre regionala domstolarnas domsrätt är etablerad (§ 24, punkt 1, 1–3 GVG). I princip (§ 25 GVG) fattas beslut av en brottmålsdomare om målet

  • rör mindre förseelser (Vergehen) eller
  • drivs av en privat kärandesida och
  • om ett strängare straff än en tvåårig fängelsedom inte väntas.

I alla andra fall är det en undre kammare (jury) som är ansvarig (§ 28 GVG). Den är sammansatt av en yrkesdomare samt lekmannabisittare.

Mål som hänskjuts till de undre kamrarna rör medelsvåra brott, som den lokala domstolen är behörig för (§ 24, punkt 1 GVG), om målet inte har tilldelats en brottmålsdomare (§ 25 GVG). Detta rör mål där det väntade straffet är fängelse i 2–4 år. Dessutom kan en så kallad utvidgad undre kammare pröva ett sådant ärende på begäran av det allmänna åklagarkontoret (§ 29, punkt 2 GVG) om det allmänna åklagarkontoret och domstolen anser att en ytterligare yrkesdomare bör yttra sig p.g.a. ärendets omfattning.

Behörigheten för de regionala domstolarna (Landgericht) i första instans anges i § 74, punkt 1 GVG. Utöver det är det den regionala domstolen som är ansvarig för alla brott som varken de lokala domstolarna eller de högre regionala domstolarna är ansvariga för, dvs. brott som kan ge längre fängelsestraff.

Det är viktigt att påpeka att man i den tyska brottmålslagen skiljer mellan ”förseelse” (Vergehen) å ena sidan och ”brott” (Verbrechen) å andra sidan. I den bemärkelsen är ett ”brott” (enligt den federala straffrätten) en brottslig handling som enligt lag ger fängelse i minst ett år. Brott är således den allvarligaste brottsbenämningen.

De regionala domstolarna är också ansvariga för alla andra brottmål som kan ge fängelse i över fyra år (§ 74, punkt 1, andra meningen, fall 1 GVG). De regionala domstolarna är likaså behöriga om åklagarkontoret beslutar att väcka åtal i en regional domstol p.g.a. att målet är av särskild betydelse, även om en lokal domstol är behörig.

Vid de regionala domstolarna prövas brottmål av särskilda brottmålsavdelningar. Beslut i första instans fattas av en ”stor brottmålsavdelning” (Große Strafkammer) och prövas vanligen av tre yrkesdomare och två lekmannabisittare. Enligt villkoren i § 76, punkt 2 GVG, kan en stor brottmålsavdelning besluta att det bara behövs två yrkesdomare och två lekmannabisittare i rättegångar som rör vissa mål.

De högre regionala domstolarna är första instansen för de brott och förseelser som anges i § 120, punkterna 1 och 2 GVG, varav de flesta rör Förbundsrepubliken Tysklands säkerhet/existens. Den övre kammaren i den federala högsta domstolen kan pröva mål med fem yrkesdomare, inklusive en domare som leder förhandlingarna. När rättegången inleds kan dock den övre kammaren för brottmål besluta att målet endast behöver prövas av tre yrkesdomare, inklusive den domare som sitter som ordförande, om inte brottets svårighetsgrad kräver att ytterligare två yrkesdomare deltar (§ 122, punkt 2, första meningen 1 och 2 i domstolslagen/GVG).

Överklaganden

Vid överklaganden av en dom från en regional domstol sker detta vanligen vid en regional domstol (§ 312 i lagen om straffrättsliga förfaranden – StPO), där överklagandet prövas av så kallade små brottmålsavdelningar (kleine Strafkammer). En liten brottmålsavdelning är sammansatt av en yrkesdomare och två lekmannabisittare. Vid överklaganden av domar från en utvidgad undre kammare vid en lokal domstol sitter ytterligare en yrkesdomare med. Dessutom (§ 335 StPO) är ett så kallat direktöverklagande (”Sprungrevision”) möjligt när det gäller domar i lokala förstainstansdomstolar som den högre regionala domstolen kan besluta om.

Överklaganden när det gäller lagprövningstalan (revision) kan inges mot alla domar från förstainstansdomstolar – både regionala och högre regionala domstolar – (§ 333 StPO). Den federala högsta domstolen är överklagandeinstans (Revisionsinstanz) vid alla beslut från de högre regionala domstolarna och de stora brottmålsavdelningarna vid de regionala domstolarna (§ 135, punkt 1 GVG). De övre kamrarna vid federala högsta domstolen kan besluta om prövning med fem yrkesdomare, inklusive den domare som sitter som ordförande. Överklaganden av (andra) domar från regionala domstolar prövas av de högre regionala domstolarna.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterFederala högsta domstolen


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 09/09/2016

Allmänna domstolar - Estland

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på estniska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

I det här avsnittet finns information om hur de allmänna domstolarna är organiserade i Estland.


Allmänna domstolar – inledning

Distriktsdomstolarna (Maakohus) är allmänna domstolar i första instans som handlägger alla tvistemål, brottmål och mål om mindre brott. De handlägger även vissa andra ärenden som enligt lag omfattas av deras behörighet. De rättsliga förfarandena i distriktsdomstolarna regleras av följande lagar: civilprocesslagen, straffprocesslagen och lagen om förfarandet iI mål om mindre brott.

Under distriktsdomstolarna lyder även avdelningarna för fastighetsregistrering och registreringsavdelningarna. Dessa avdelningar har en administrativ funktion. Avdelningen för fastighetsregistrering ansvarar för fastighetsregister och register över äktenskapsförord. Avdelningen för registrering ansvarar för handelsregister, register över icke-vinstdrivande företag och stiftelser, register över företagshypotek och fartygsregister. Pärnu distriktsdomstol har en avdelning för ärenden om betalningsförelägganden. Den prövar ansökningar om påskyndat förfarande för betalningsförelägganden.

Överklaganden av domar och rättsliga avgöranden som har meddelats av distriktsdomstolarna prövas av regiondomstolarna (ringkonnakohus). Förfarandena i regiondomstolarna omfattas av samma lagstiftning som förfarandena i första instans.

Domstolar i första instans

I Estland finns det fyra distriktsdomstolar. Varje distriktdomstol är indelad i ett antal lokala domstolsavdelningar (domstolshus, på estniska kohtumaja).

Distriktsdomstolar:

Harju distriktsdomstol (Harju Maakohus):

  1. Lokal domstolsavdelning, Liivalaia-gatan (Liivalaia tn kohtumaja)
  2. Lokal domstolsavdelning, Kentmanni-gatan (Kentmanni tn kohtumaja)
  3. Lokal domstolsavdelning, Tartuvägen (Tartu maantee kohtumaja)

Viru distriktsdomstol (Viru Maakohus):

  1. Lokal domstolsavdelning i Jõhvi (Jõhvi kohtumaja)
  2. Lokal domstolsavdelning i Narva (Narva kohtumaja)
  3. Lokal domstolsavdelning i Rakvere (Rakvere kohtumaja)

Pärnu distriktsdomstol (Pärnu Maakohus):

  1. Lokal domstolsavdelning i Pärnu (Pärnu kohtumaja)
  2. Lokal domstolsavdelning i Haapsalu (Haapsalu kohtumaja)
  3. Lokal domstolsavdelning i Kuressaare (Kuressaare kohtumaja)
  4. Lokal domstolsavdelning i Rapla (Rapla kohtumaja)
  5. Lokal domstolsavdelning i Paide (Paide kohtumaja)

Tartu distriktsdomstol (Tartu Maakohus):

  1. Lokal domstolsavdelning i Tartu (Tartu kohtumaja)
  2. Lokal domstolsavdelning i Jõgeva (Jõgeva kohtumaja)
  3. Lokal domstolsavdelning i Viljandi (Viljandi kohtumaja)
  4. Lokal domstolsavdelning i Valga (Valga kohtumaja)
  5. Lokal domstolsavdelning i Võru (Võru kohtumaja)

Domstolar i andra instans

Det finns det två regionala domstolar i Estland (ringkonnakohus).

Regionala domstolar (ringkonnakohus):

  • Tallinns regionala domstol (Tallinna Ringkonnakohus)
  • Tartu regionala domstol (Tartu Ringkonnakohus)

Databaser inom det rättsliga området

Kontaktuppgifter till domstolarna finns på justitieministeriets webbplats, särskilt på sidan om Länken öppnas i ett nytt fönsterdomstolar. Tillgången till kontaktuppgifterna är gratis.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 03/08/2017

Allmänna domstolar - Irland

Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till engelska är dock redan färdig.

I det här avsnittet hittar du information om hur allmänna domstolar fungerar i Irland.


Allmänna domstolar

Domstolsväsendet i Irland har sitt ursprung i konstitutionen från 1922, i vilken det föreskrevs att nya domstolar skulle inrättas som ersättning för dem som hade utvecklats under den brittiska förvaltningen. Nya domstolar inrättades 1924 under Courts of Justice Act, som fastställer den rättsliga grunden för ett domstolsväsende.

De nuvarande domstolarna inrättades genom Courts Act 1961 (upprättande och sammansättning) enligt artikel 34 i den konstitution som antogs av det irländska folket 1937.

Artiklarna 34 till 37 i konstitutionen rör rättsväsendet i allmänhet. I artikel 34.1 anges det att ”rättvisa ska skipas av domstolar inrättade genom lag”. Enligt författningen består domstolsväsendet av en högsta överprövningsinstans, högsta domstolen (Supreme Court), och domstolar som fungerar som första instans, vilket inbegriper en High Court med obegränsad behörighet i brottmål och tvistemål samt domstolar med begränsad behörighet, nämligen grevskapsdomstolar (Circuit Courts) och distriktsdomstolar (District Courts), som är regionalt organiserade.

Tvistemålsdomstolar

Högsta domstolen

Länken öppnas i ett nytt fönsterHögsta domstolen kan pröva alla överklaganden av avgöranden från High Court. Högsta domstolen avgör också överklaganden från brottmålsdomstolen i andra instans (Court of Criminal Appeal), om den domstolen eller åklagarmyndigheten (Attorney General) anser att ett avgörande innefattar en rättsfråga av synnerlig vikt och det ligger i allmänintresset att överklagande får göras till högsta domstolen. Högsta domstolen kan också avgöra en rättsfråga på begäran av en grevskapsdomstol. Högsta domstolen får också pröva om ett lagförslag (eller någon bestämmelse i det), som har antagits av parlamentets båda kamrar och överlämnats till presidenten för undertecknande och omvandling till lag, strider mot författningen. Förutsättningen är att presidenten hänvisar ärendet till domstolen. Slutligen är det högsta domstolen som har till uppgift att avgöra om presidenten är permanent oförmögen att utöva sitt ämbete, om den frågan skulle bli aktuell.

Överklaganden och andra mål avgörs av fem domare, såvida inte chefsdomaren (Chief Justice) beslutar att ett mål kan avgöras av tre domare (det gäller dock inte konstitutionella frågor). Domstolen kan sammanträda i flera avdelningar samtidigt.

High Court

Enligt författningen är Länken öppnas i ett nytt fönsterHigh Court behörig att avgöra både rätts- och sakfrågor av alla slag i alla typer av tviste- och brottmål. High Court är ensamt behörig för adoptions- och utlämningsärenden. High Court är också behörig att pröva om en lag är ogiltig därför att den strider mot författningen (utom lagar som redan har prövats av högsta domstolen på presidentens begäran). De flesta mål i High Court avgörs av en enda domare. Det finns dock vissa lagstadgade undantag, till exempel vid ärekränkning, misshandel och olaga frihetsberövande från det allmännas sida. I sådana mål är domstolen sammansatt av en domare och jury. Ärenden av synnerlig vikt kan avgöras av två eller flera domare (Divisional Court).

High Court prövar överklaganden av grevskapsdomstolarnas avgöranden i tvistemål. Dessutom är High Court behörig att överpröva alla lägre instansers avgöranden och utfärda förelägganden av olika slag till de lägre domstolarna (till exempel om prövningsförbud eller omprövning). Sådana förelägganden gäller inte sakinnehållet i de lägre domstolarnas avgöranden, utan frågan om de har överskridit sina befogenheter.

High Court kan också avgöra en rättsfråga på begäran av en distriktsdomstol. Den handlägger också frågor om borgen i fall där den misstänkte har åtalats för mord eller där den misstänkte ansöker om ändring i de krav och villkor som distriktsdomstolen har uppställt.

High Court sammanträder som regel i Dublin när den avgör mål som första instans. Men den kan också sammanträda på andra ställen när den avgör skadeståndsmål vid dödsfall eller andra personskador eller överklaganden av domar från grevskapsdomstolarna.

Grevskapsdomstolar (Circuit Courts)

Länken öppnas i ett nytt fönsterGrevskapsdomstolarnas behörighet i tvistemål är begränsad, såvida inte samtliga parter i en rättegång samtycker. I så fall är behörigheten obegränsad. För vissa mål gäller en beloppsbegränsning på 38 092,14 euro (mål om avtal i allmänhet, leasingavtal, avbetalningsköp och skadestånd utanför avtalsförhållanden).

Grevskapsdomstolarna fastställer testamenten och prövar också ärenden om äganderätt eller nyttjanderätt till fast egendom, om egendomens bruksvärde inte är högre än 253,95 euro. Grevskapsdomstolarna avgör även familjemål, bland annat hemskillnad, äktenskapsskillnad, ogiltigförklaring av äktenskap och överklaganden i sådana mål från distriktsdomstolarna.

Tvistemål avgörs i grevskapsdomstolarna av en domare utan jury. Grevskapsdomstolarna prövar överklaganden från distriktsdomstolarna i både tviste- och brottmål. I sådana fall hålls ny huvudförhandling och grevskapsdomstolens avgörande är slutligt och kan inte överklagas vidare.

Grevskapsdomstolarna prövar alla ansökningar om nya utskänkningstillstånd, och avgöranden från specialdomstolar, till exempel diskrimineringsnämnden (Director of Equality Investigations), överklagas dit.

Distriktsdomstolar (District Courts)

Länken öppnas i ett nytt fönsterDistriktsdomstolarnas behörighet är lokal och begränsad. I familjemål avgör de frågor om underhållsbidrag, besöksförbud, vårdnad, umgängesrätt och faderskap.

Distriktsdomstolarna är behöriga att avgöra tvistemål om avtal i allmänhet, leasingavtal, avbetalningsköp, skadestånd utanför avtalsförhållanden, obetald hyra och felaktigt innehållande av varor, om tvisten gäller högst 6 348,69 euro. Distriktsdomstolarna är också behöriga att verkställa betalningsdomar från alla domstolar. Vidare handlägger de olika former av tillståndsärenden, till exempel för försäljning av alkohol. Slutligen avgör de mål om ersättning för skadegörelse om skadeståndskravet inte är större än 6 348,69 euro.

Distriktsdomstolarna är fördelade över 24 distrikt. Som regel handläggs ett mål av distriktsdomstolen på den ort där ett avtal ingicks eller där svaranden bor eller bedriver näringsverksamhet eller, i fråga om tillståndsärenden, där den lokal är belägen som tillståndet gäller.

Brottsmålsdomstolar

Högsta domstolen (Supreme Court)

Länken öppnas i ett nytt fönsterHögsta domstolen prövar överklaganden från brottsmålsdomstolen i andra instans (Court of Criminal Appeal), under förutsättning att det överklagade avgörandet rör en rättsfråga av synnerlig vikt.

Brottsmålsdomstolen i andra instans (Court of Criminal Appeal)

Brottmålsdomstolen i andra instans prövar överklaganden från personer som har åtalats för brott vid en distriktsdomstol, centrala brottmålsdomstolen (Central Criminal Court) eller specialdomstolen för brottmål (Special Criminal Court).

Specialdomstolen för brottmål (Special Criminal Court)

Länken öppnas i ett nytt fönsterSpecialdomstolen för brottmål inrättades för prövning av brott för vilka det fastställs att de vanliga domstolarna inte kan garantera en effektiv rättsskipning och ett effektivt upprätthållande av den allmänna ordningen. Målen avgörs med tre domare och utan jury.

Centrala brottmålsdomstolen (Central Criminal Court)

Länken öppnas i ett nytt fönsterCentrala brottmålsdomstolen är brottmålsavdelningen vid High Court. Den prövar allvarliga brott, inklusive mord, våldtäkt, landsförräderi, sjöröveri och brottmål under Competition Act 2002. Målen avgörs med en domare och jury.

Grevskapsdomstolen för brottmål (Circuit Criminal Court)

Grevskapsdomstolen för brottmål prövar brottmål som inte kan prövas i centrala brottmålsdomstolen. Domstolen avgör målen med en domare och jury. Den prövar också överklaganden av avgöranden från distriktsdomstolen.

Distriktsdomstolen (District Court)

Länken öppnas i ett nytt fönsterDistriktsdomstolen prövar mindre allvarliga lagöverträdelser (i huvudsak brott mot ordningsregler), men även vissa brott som lyder under allmänt åtal. Målen avgörs med en domare.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 28/03/2017

Allmänna domstolar - Grekland


Allmänna domstolar – inledning

Tvistemålsdomstolar

Tvistemålsdomstolarna är behöriga att pröva alla civilrättsliga tvister, inklusive sådana rättsvårdsärenden som enligt lag omfattas av deras behörighet.

I Grekland finns följande tvistemålsdomstolar:

  1. Högsta domstolen
  2. Appellationsdomstolen
  3. Förstainstansdomstolen (flera domare)
  4. Förstainstansdomstolen (en domare)
  5. Fredsdomstolen

Brottmålsdomstolar

I Grekland finns följande brottmålsdomstolar:

  1. Högsta domstolen
  2. Appellationsdomstolen (fem domare)
  3. Domstolar med blandad jury
  4. Appellationsdomstolar med blandad jury
  5. Appellationsdomstolar (tre domare)
  6. Domstolar för mindre allvarliga brott (tre domare)
  7. Domstolar för mindre allvarliga brott (en domare)
  8. Domstolar för förseelser
  9. Ungdomsdomstolar

Enligt särskilda lagar har även följande domstolar behörighet att döma i brottsmål:

  • Krigsrätten
  • Marinens domstol
  • Flygvapnets domstol

Dessa domstolar fungerar som specialdomstolar.

De prövar mål om brott som begåtts av militär personal inom armén, flottan eller flygvapnet.

Förvaltningsdomstolar

Förvaltningsdomstolarna dömer i förvaltningstvister mellan myndigheter och medborgarna.

De allmänna förvaltningsdomstolarna är förvaltningsdomstolar i första instans och appellationsdomstolar för förvaltningsmål.

  • Förvaltningsdomstolar i första instans har en eller tre domare, beroende på tvistens värde. De prövar skattemål, socialförsäkringsmål samt tvister av förvaltningsrättslig natur mellan medborgare och statliga eller lokala myndigheter.

Förvaltningsdomstolarna i första instans med tre domare prövar även överklaganden av domar från förvaltningsdomstolar i första instans med en domare.

  • Appellationsdomstolar i förvaltningsmål prövar överklaganden av domar som meddelats av förvaltningsdomstolarna i första instans med tre domare. Som första instans prövar de även ansökningar om ogiltigförklaring av förvaltningsåtgärder som påverkar anställningssituationen för tjänstemän i den offentliga förvaltningen (avskedanden, förbigående vid tillsättningar av tjänster eller befordringar osv.).
  • Statens generalinspektion är en del av det allmänna förvaltningsdomstolssystemet. Inspektionen utövar tillsyn över de ovannämnda förvaltningsdomstolarna och granskar överklaganden av domar som meddelats av dessa.
  • Statsrådet (Συμβούλιο της Επικρατείας) behandlar bland annat

ansökningar om ogiltigförklaring av förvaltningsåtgärder på grund av lagöverträdelser, myndighetsmissbruk, bristande behörighet eller formella fel,

överklaganden från civil, militär, myndigheter eller annan personal mot beslut av personalkommittéer (υπηρεσιακά συμβούλια) i frågor om befordran, avskedande, degradering m.m., och

ansökningar om förnyad prövning av beslut som meddelats av förvaltningsdomstolar.

Rättsdatabaser

  1. Länken öppnas i ett nytt fönsterHögsta domstolens webbplats. Tillgången till denna databas är kostnadsfri.
  2. Länken öppnas i ett nytt fönsterKriminalregister för grekiska medborgare som är födda på okänd ort eller i utlandet och personer som inte är grekiska medborgare.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterHögsta domstolen

Länken öppnas i ett nytt fönsterFörstainstansdomstolen i Aten

Länken öppnas i ett nytt fönsterFörstainstansdomstolen i Thessaloniki

Länken öppnas i ett nytt fönsterFörstainstansdomstolen i Pireus

Länken öppnas i ett nytt fönsterHögsta förvaltningsdomstolen

Länken öppnas i ett nytt fönsterRevisionsrätten

Länken öppnas i ett nytt fönsterÅklagarmyndigheten vid förstainstansdomstolen i Aten

Länken öppnas i ett nytt fönsterFörvaltningsunderrätten i Aten


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 25/06/2018

Allmänna domstolar - Spanien

Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till spanska är dock redan färdig.

I artikel 117 i författningen fastställs att principen om den dömande maktens enhet ligger till grund för domstolarnas organisation och verksamhet.

Denna princip innebär att de allmänna domstolarna omfattas av ett enda domstolsväsen.

Det finns ett stort antal domstolar, mellan vilka uppgifterna är fördelade enligt behörighetskriterier som sakområde, belopp, person, funktion eller region, eftersom den dömande maktens enhet inte utesluter förekomsten av olika domstolar med olika behörighetsområden.


Allmänna domstolar - inledning

I Spaniens författning från 1978 fastställs att landet är en social och demokratisk rättsstat som främjar frihet, rättvisa, jämlikhet och politisk mångfald som primära värden i rättssystemet.

Avdelning VI i författningen handlar om domstolsväsendet, och i artikel 117 fastställs principen om den dömande maktens enhet (unidad jurisdiccional) som grund för domstolarnas organisation och verksamhet.

Dessa principer ligger till grund för hur domstolarna är organiserade i Spanien, med ett enhetligt domstolsväsen som omfattar de allmänna domstolarna.

Det finns ett stort antal domstolar som delar på uppgifterna enligt olika behörighetskriterier som sakområde, belopp, person, funktion eller region, eftersom den dömande maktens enhet inte utesluter förekomsten av olika domstolar med olika behörighetsområden.

De allmänna domstolarna omfattas av lagen om domstolsväsendet, som föreskrivs i artikel 122 i 1978 års författning.

Man skiljer mellan tre olika grundläggande aspekter:

  • Den geografiska aspekten.
  • Huruvida domstolen utgörs av en enda domare eller ett domarkollegium.
  • Behörighet.

Den geografiska aspekten

I enlighet med motiveringen till lagen om domstolsväsendet (lag 6/1985 av den 1 juli 1985) är Spanien för rättsliga ändamål uppdelat geografiskt, i kommuner, distrikt (partidos), provinser och autonoma regioner. Den rättsliga behörigheten i dessa innehas av fredsdomstolar (Juzgados de Paz), första-instansrätter och förundersökningsdomstolar (Juzgados de Primera Instancia e Instrucción), förvaltningsdomstolar (Juzgados de lo Contencioso-Administrativo), arbetsdomstolar (Juzgado de lo Social), domstolar som har ansvar för fångars välfärd och övervakning (Juzgados de Vigilancia Penitenciaria) samt ungdomsdomstolar (Juzgados de Menores), provinsdomstolar (Audiencias Provinciales) och högsta domstolar i Spaniens autonoma regioner (Tribunales Superiores de Justicia).

Den nationella förvaltnings- och brottmålsdomstolen (Audiencia Nacional), Högsta domstolen (Tribunal Supremo), de centrala förundersökningsdomstolarna (Juzgados Centrales de Instrucción) och de centrala förvaltningsdomstolarna (Juzgados Centrales de lo Contencioso‑administrativo) har nationell behörighet.

En enda domare eller ett domarkollegium

Alla domstolar med undantag för Högsta domstolen, den nationella förvaltnings- och brottmålsdomstolen, de autonoma regionernas högsta domstolar och provinsdomstolarna leds av en enskild domare.

Högsta domstolen består av ordföranden, avdelningsordförandena (presidentes de sala) och domarna (magistrados) som enligt lag är tilldelade varje avdelning. Det finns fem avdelningar: den civilrättsliga avdelningen, brottmåls-, förvaltnings-, arbetsrätts- och militäravdelningen.

Den nationella förvaltnings- och brottmålsdomstolen (Audiencia Nacional) består av en ordförande, avdelningsordförandena och de domare som enligt lag tilldelas varje avdelning (överklagande, brottmål, förvaltning och arbetsrätt).

De autonoma regionernas högsta domstolar (Tribunales Superiores de Justicia) omfattar fyra avdelningar (civilrätt, brottmål, förvaltning och arbetsrätt). De består av en ordförande, som samtidigt är ordförande i civilrätts- och brottmålsavdelningen, avdelningsordförandena och de domare som enligt lag tilldelas varje enskild avdelning.

Provinsdomstolarna (Audiencias Provinciales) består av en ordförande och två eller fler domare. De hanterar civilrättsliga fall och brottmål. Det kan förekomma avdelningar med samma sammansättning.

Domstolsbyrån (Oficina Judicial)

I lagen om domstolsväsendet beskrivs domstolsbyrån som en förvaltning som ska bistå domare och domstolar i deras dömande uppgifter.

Byrån inrättades för att göra de rättsliga förfarandena effektivare, mer ändamålsenliga och transparenta, för att främja slutförandet av mål och för att uppmuntra till samarbete och samordning mellan de olika förvaltningarna. Byrån är därmed ett element i satsningen på folknära offentliga tjänster av hög kvalitet. Den är i linje med de värderingar som uttryckts i författningen och tillgodoser konkreta behov hos befolkningen.

Byrån är ett exempel på en ny organisationsmodell som inför moderna förvaltningsmetoder grundade på en kombination av olika förvaltningsenheter som ger direkt stöd i rättsliga förfaranden, och som motsvarar de gamla domstolsavdelningarna (juzgados). Den bistår domarna i rättsliga ärenden, och tillhandahåller allmänna förfarandetjänster som leds av justitiesekreterare (Secretarios Judiciales). Dessa utför och beslutar i alla uppgifter som inte är rent rättsliga, t.ex. mottagande av handlingar, hantering av förelägganden, kontroll av efterlevnad av beslut, icke-rättsliga förfaranden, ansökningar om inledande av ett förfarande, information till parterna, åtgärdande av brister i förfaranden osv.

Det finns tre typer av gemensamma förfarandetjänster:

  • Gemensamma tjänsten för allmänna frågor.
  • Gemensamma tjänsten för ärendeförvaltning.
  • Gemensamma tjänsten för efterlevnadsfrågor.

Den nya organisationsmodellen infördes först i Burgos och Murcia i november 2010. I februari 2011 inrättades en domstolsbyrå i Cáceres och Ciudad Real, samt i León, Cuenca och Mérida i juni 2011. Sådana byråer inrättas också i Ceuta och Melilla under 2013. Byråerna fungerar parallellt med de gamla domstolsavdelningarna (juzgados och tribunals), som finns på andra håll i Spanien.

Behörighet

Utöver den geografiska aspekten finns det olika typer av frågor som kan komma att behandlas i domstol, och dessa delas upp på fyra olika domstolssystem:

Tvistemålsdomstolar hanterar tvister som inte uttryckligen kan tilldelas någon annan typ av domstol. De kan därför anses vara allmänna domstolar.

Brottmålsdomstolar: brottmål och brottmålsförhandlingar måste hanteras i brottmålssystemet. Enligt spansk lag kan emellertid civilrättsliga förfaranden som uppstår till följd av brott hanteras samtidigt som brottmålet. I sådana fall är det brottmålsdomstolen som avgör om skadestånd för förlust eller skada vållad genom brottet eller överträdelsen.

Förvaltningsdomstolar utreder huruvida åtgärder som vidtagits av myndigheter är lagliga, och undersäker ekonomiska krav som riktas till myndigheter.

Arbetsdomstolar hanterar arbetsrättsfrågor, både i enskilda tvister mellan arbetstagare och arbetsgivare på grundval av anställningskontrakt, och i samband med kollektivförhandlingar. De hanterar också socialförsäkringsfrågor och skadeståndskrav mot den offentliga förvaltningen om denna är ansvarsskyldig enligt arbetsmarknadslagstiftningen.

Utöver dessa fyra domstolssystem finns det i Spanien även militärdomstolar.

Militärdomstolarna är ett undantag från principen om den dömande maktens enhet.

I Länken öppnas i ett nytt fönsterförfattningen fastställs principerna för rättssystemet. Där föreskrivs den dömande maktens enhet, samtidigt som de särskilda villkoren för militärdomstolarna inom den rent militära sektorn samt i belägringstillstånd bibehålls, utan att det i något fall påverkar de författningsprinciper som anges i artikel 117.5 i författningen.

I fredstid har militärdomstolarna behörighet endast inom den rent militära sektorn, bland annat i fråga om mål som berör uppförande som anses vara en överträdelse enligt den militära straffrätten. Militärdomstolarnas behörighet utvidgas till att omfatta alla typer av överträdelser i fråga om trupper som är stationerade utomlands. I krigstid tillåter lag 4/1987 om militärdomstolars behörighet och organisation en utvidgning av behörigheten, men detta förutsätter ett beslut i parlamentet (Cortes Generales) eller regeringen, om denna getts befogenhet till detta.

Militärdomstolar består av yrkesmilitärer, medlemmar i de väpnade styrkorna och företrädare för försvarsministeriet.

Militärdomstolssystemet omfattar de regionala militärdomstolarna (Juzgados Togados Territoriales), de centrala militärdomstolarna (Juzgados Togados Centrales), de högsta regionala militärdomstolarna (Tribunales Militares Territoriales) och den centrala militärdomstolen (Tribunal Militar Central). Högsta instans i militärdomstolssystemet är emellertid Högsta domstolens femte avdelning.

Genom att en militär avdelning inrättats inom Högsta domstolen, som i fråga om förfaranden och medlemmarnas status omfattas av samma regler som de andra avdelningarna, uppnås samstämmighet i toppen av de båda domstolssystem som utgör den dömande makten.

Medlemmarna i denna avdelning kommer både från allmänna domstolar och från militärdomstolar. Därigenom garanteras jämvikt i de rättsliga förfarandena på högsta nivå. Avdelningen har vanligen till uppgift att bedöma överklaganden i rättsfrågor och översyner, men kan naturligtvis också vara behörig i vissa mål som berör högt uppsatta militärer.

Spanien har inget system med särskilda domstolar, men inom ramen för de domstolssystem som nämns ovan har speciella domstolar inrättats för specifika frågor som våld mot kvinnor, fångars välfärd och övervakning samt ungdomsdomstolar. Det rör sig om allmänna domstolar som är specialiserade på ett visst område. Ytterligare uppgifter om detta finns i faktabladet om specialiserade domstolar i Spanien.

I analysen av Spaniens fyra domstolssystem, nedan, redogörs för de olika domstolarnas behörighet.

Civilrätt

Högsta domstolens avdelning I (Sala I del Tribunal Supremo), tvistemåls- och brottmålsavdelningarna i de autonoma regionernas högsta domstolar (la Sala de lo Civil y Penal del Tribunal Superior de Justicia), provinsdomstolarnas tvistemålsavdelningar (las Secciones Civiles de las Audiencias Provinciales), första-instansdomstolarna (los Juzgados de Primera Instancia), fredsdomstolarna (los Juzgados de Paz) och vissa specialiserade domstolar (familjedomstolar (Juzgados de Familia), handelsdomstolar (Juzgados Mercantiles), domstolar för gemenskapsvarumärken (Juzgados de Marca Comunitaria) och domstolar som hanterar ärenden om våld mot kvinnor (Juzgados de Violencia sobre la Mujer)) har alla behörighet i civilrättsfrågor.

I faktabladet om specialiserade domstolar i Spanien redogörs i detalj för handelsdomstolar, domstolar för gemenskapsvarumärken och domstolar som hanterar ärenden om våld mot kvinnor.

Straffrätt

Högsta domstolens avdelning 2 (la Sala 2ª del Tribunal del Supremo), den nationella domstolens brottmålsavdelning (la Sala de lo Penal de la Audiencia Nacional), tvistemåls- och brottmålsavdelningen i de autonoma regionernas högsta domstolar (la Sala Civil y Penal de los Tribunales Superiores de Justicia), provinsdomstolarnas brottmålsavdelningar (las Secciones Penales de la Audiencias Provinciales), brottmålsdomstolarna (los Juzgados de lo Penal), förundersökningsdomstolarna (los Juzgados de Instrucción), ungdomsdomstolarna (Juzgados de Menores), domstolarna med ansvar för fångars välfärd och övervakning (Juzgados de Vigilancia Penitenciaria), domstolarna som hanterar mål om våld mot kvinnor (Juzgados de Violencia contra la Mujer) och fredsdomstolarna (Juzgados de Paz) har alla behörighet i straffrättsfrågor.

I faktabladet om specialiserade domstolar i Spanien redogörs i detalj för ungdomsdomstolar, domstolar med ansvar för fångars välfärd och övervakning och domstolar som hanterar mål om våld mot kvinnor.

Förvaltningsrätt

Domstolar med behörighet i förvaltningsrättsliga frågor är Högsta domstolens avdelning 3 (Sala 3ª del Tribunal Supremo), den nationella domstolens förvaltningsavdelning (Sala Contencioso-Administrativa de la Audiencia Nacional), de autonoma regionernas högsta domstolars förvaltningsavdelningar (la Sala Contencioso-Administrativa de los Tribunales Superiores de Justicia) och förvaltningsdomstolarna (los Juzgados de lo Contencioso Administrativo).

Arbetsrätt

Arbetsdomstolsystemet består av Högsta domstolens avdelning 4 (la Sala 4ª del Tribunal Supremo), nationella domstolens arbetsrättsavdelning (la Sala de lo Social de la Audiencia Nacional), de autonoma regionernas högsta domstolars arbetsrättsavdelningar (la Sala de lo Social de los Tribunales Superiores de Justicia) och arbetsdomstolarna.

Alla ovan nämnda domstolars behörighet fastställs i Länken öppnas i ett nytt fönsterlagen om domstolsväsendet.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterDOMSTOLARNAS ALLMÄNNA RÅD I SPANIEN

Länken öppnas i ett nytt fönsterLAGEN OM DOMSTOLSVÄSENDET


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 12/03/2019

Allmänna domstolar - Frankrike

Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till franska är dock redan färdig.

I det här avsnittet hittar du en översikt över de allmänna domstolarna i Frankrike.


Allmänna domstolar – inledning

Domstolar i första instans

Civilrättsliga domstolar

1. Övre underrätt för tvistemål (Tribunal de grande instance)

Övre underrätten för tvistemål avgör tvister mellan enskilda (civilmål) som avser belopp över 10 000 euro.

Dessutom är övre underrätten för tvistemål alltid behörig på följande områden, oavsett belopp:

  • Familjefrågor: äktenskap, skilsmässa, adoption, faderskap.
  • Korrigering av folkbokföringsregistren.
  • Arv.
  • Böter (amendes civile) som folkbokförare ådragit sig.
  • Talan om rätt till viss fast egendom.
  • Upplösning av sammanslutningar.
  • Skydd, ackorduppgörelse och konkurs när gäldenären varken är näringsidkare eller inskriven i yrkesregistret.
  • Försäkring mot yrkesrelaterade sjukdomar och olyckor för egenföretagare inom jordbruket.
  • Registreringsavgifter, stämpelskatt, stämpelavgifter och indirekta bidrag och skatter som kan jämställas med dessa avgifter, skatter och bidrag.
  • Kommersiella hyresavtal med undantag av tvister gällande fastställande av reviderade eller förnyade hyror, lokalhyror och osäkra kommersiella avtal om nyttjande.
  • Invändning angående urkundsförfalskning mot autentiska handlingar.
  • Civila ärekränkningsmål eller civilmål rörande offentliga eller icke-offentliga smädelser, muntliga eller skriftliga.

Den straffrättsliga avdelningen vid övre underrätten för tvistemål kallas för lägre brottmålsdomstol (tribunal correctionnel) och prövar medelsvåra brott (délits) (se nedan).

Övre underrätten för tvistemål består av yrkesdomare: ordförande, vice ordförande, domare, allmän åklagare (procureur de la République), biträdande åklagare och ställföreträdare.

Det finns också specialiserade domare, bl.a. följande:

  • Barn- och ungdomsdomare (juges des enfants) är behöriga att vidta åtgärder till skydd för underåriga i riskzonen och att pröva mindre svåra och medelsvåra brott (contraventions och délits) som begåtts av underåriga. På det straffrättsliga området, när barn- och ungdomsdomare inte fäller offentliga utslag, får de endast ålägga utbildningsåtgärder. När de är ordförande för barn- och ungdomsdomstolen ska de sitta med två lekmannaledamöter och domstolen får ålägga utbildningsrelaterade sanktioner och påföljder.
  • Domare med ansvar för verkställighet av påföljder (juges de l’application des peines) har till uppgift att fastställa de huvudsakliga villkoren för fullföljande av frihetsberövande straff. När dessa domare ingriper i en ”sluten” miljö, dvs. avseende en person som avtjänar ett frihetsberövande straff, har de rätt att mildra straffet (t.ex. placering utanför fängelset, partiellt frisläppande, villkorligt frisläppande, placering under elektronisk övervakning). Ingripandena i ”öppen” miljö syftar till att följa och kontrollera hur den dömde fullgör sin påföljd (t.ex. villkorligt fängelsestraff, samhällstjänst, social uppföljning från domstolens sida).
  • Rannsakningsdomare (juges d’instruction) har ansvar för att under överinseende av appellationsdomstolens undersökningsavdelning vidta alla åtgärder som krävs för att fastställa sanningen. Rannsakningsdomaren samlar alla fakta i ett mål, oavsett om de är till fördel eller nackdel för den misstänkte. När undersökningen förefaller vara avslutad kan rannsakningsdomaren besluta att åtal inte bör väckas eller hänskjuta saken till en brottmålsdomstol (cour d’assises) eller lägre brottmålsdomstol (tribunal correctionnel) för prövning. Rannsakningsdomaren kan inte inleda en undersökning på eget initiativ utan måste få ärenden hänskjutna till sig från den allmänne åklagaren eller från målsäganden i samband med ett civilt klagomål.

Övre underrätter för tvistemål ligger i allmänhet i departementens huvudorter, men kan också finnas i andra kommuner. Den 1 januari 2013 fanns det 161 övre underrätter för tvistemål.

2. Länken öppnas i ett nytt fönsterUnderrätt för tvistemål (Tribunal d’instance)

Underrätten för tvistemål prövar tvister mellan enskilda (civilmål) till belopp under 10 000 euro.

Dessutom har den behörighet att avgöra vissa andra ärenden (t.ex. införsel på lön, livräntor, valtekniska frågor, hyresavtal för bostäder) och utför även vissa administrativa uppgifter. Alltså har chefsjustitiesekreteraren vid underrätten för tvistemål t.ex. behörighet att utfärda medborgarskapsintyg.

Dess straffrättsliga avdelning, polisdomstolen (Tribunal de police), är behörig att pröva mindre svåra brott (contraventions) som tillhör kategori 5 (se nedan).

Vidare handlägger domarna vid underrätterna ärenden om förmyndarskap (med undantag av förmyndarskap som gäller minderåriga som enligt lagen av den 12 maj 2009 sköts av domaren i familjemål vid övre underrätten för tvistemål): dvs. skydd av sårbara personer som passerat myndighetsåldern genom kontroll av förvaltningen av deras egendom.

Underrätten för tvistemål består av en eller flera domare, men målen avgörs av en ensam domare.

Underrätterna ligger i allmänhet i arrondissementens huvudorter. Den 1 januari 2013 fanns det 307 underrätter för tvistemål.

3. Närdomstol (Juridiction de proximité)

Närdomstolen prövar civilrättliga tvister mellan enskilda till belopp under 4 000 euro.

Dessutom är närdomstolen behörig att pröva mindre svåra brott (contraventions) i de fyra första kategorierna.

Allmänna åklagarmyndigheten representeras vid närdomstolen av en ämbetsman.

4. Länken öppnas i ett nytt fönsterHandelsdomstol (Tribunal de commerce)

Handelsdomstolen prövar tvister om åtaganden mellan näringsidkare, mellan kreditinstitut och mellan näringsidkare och kreditinstitut, tvister rörande näringsdrivande bolag och tvister rörande handelsrättsligt reglerade handlingar mellan alla slags parter. Dessutom prövar handelsdomstolen ärenden som rör företag i svårigheter.

Handelsdomstolen består av lekmannadomare som alla är näringsidkare. De väljs på två eller fyra år av en valförsamling bestående av nuvarande och före detta domare vid domstolen samt valda näringsidkare inom domstolens domkrets.

Den 1 januari 2013 fanns det 134 handelsdomstolar.

5. Länken öppnas i ett nytt fönsterArbetsdomstol (Conseil de prud’hommes)

Arbetsdomstolen avgör enskilda tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare om anställnings- eller lärlingsavtal.

Den består av valda domare – lika många företrädare för arbetstagare som för arbetsgivare, och är indelad i fem specialiserade avdelningar (arbetsledning, industri, handel och tjänster, jordbruk och övriga verksamheter). Vid lika röstetal mellan domstolens fyra ledamöter, har ordföranden – en domare från underrätten för tvistemål (tribunal d’instance) – utslagsröst.

Det kan finnas en eller flera arbetsdomstolar i ett departement. Det måste finnas en arbetsdomstol inom domkretsen för varje övre underrätt för tvistemål (tribunal de grande instance).

Det finns sammanlagt 210 arbetsdomstolar.

6. Länken öppnas i ett nytt fönsterSocialförsäkringsdomstol (Tribunal des affaires de la sécurité sociale)

Socialförsäkringsdomstolen avgör tvister mellan försäkringskassor och socialförsäkrade (t.ex. problem med att registrera sig vid en försäkringskassa eller med att få bidrag fastställda och utbetalda).

Domstolen består av en ordförande – en domare från övre underrätten för tvistemål (tribunal de grande instance) – och lekmannaledamöter som utses på tre år av den förste ordföranden för appellationsdomstolen (cour d’appel) på grundval av en förteckning som sammanställs av direktören för regionstyrelsen för ungdomsfrågor, idrottsfrågor och social sammanhållning på förslag av de mest representativa yrkessammanslutningarna. Det krävs även ett yttrande från ordföranden för socialförsäkringsdomstolen.

Det finns 115 socialförsäkringsdomstolar.

7. Domstolen för tvister om nedsatt arbetsförmåga (Tribunal du contentieux de l’incapacité)

Domstolen för tvister om nedsatt arbetsförmåga är behörig att pröva socialförsäkringstvister om invaliditet eller nedsatt arbetsförmåga, dvs. tvister om förekomsten eller graden av nedsatt arbetsförmåga till följd av arbetsrelaterad sjukdom eller olycka samt förekomsten eller graden av invaliditet till följd av sjukdom eller olycka utan koppling till arbetet.

Domstolen för tvister om nedsatt arbetsförmåga består av en ordförande (hedersdomare eller någon annan kvalificerad person), en ledamot som representerar löntagare och en ledamot som representerar arbetsgivare eller egenföretagare (båda utses för tre år av den förste ordföranden vid den appellationsdomstol som är behörig på orten utifrån en lista som redovisas av direktören för regionstyrelsen för ungdomsfrågor, idrottsfrågor och social sammanhållning på förslag av de mest representativa yrkessammanslutningarna).

Antalet sådana domstolar är 26.

Nationella domstolen för nedsatt arbetsförmåga och beräkning av premier för arbetsolycksförsäkringar (Cour nationale de l’incapacité et de la tarification de l’assurance des accidents du travail) är överklagandeinstans för dessa domstolar och dessutom första och enda instans för tvister som rör premier för arbetsolycksförsäkringar.

8. Länken öppnas i ett nytt fönsterPartssammansatt domstol för jordbruksarrenden (Tribunal paritaire des baux ruraux)

Den partssammansatta domstolen för jordbruksarrenden avgör tvister mellan ägare av jordbruksfastigheter och arrendatorer om arrende eller delbruk, boskapsarrende, uppsägningsbart fastighetsarrende, jordbruksarrende, tomträttsupplåtelse och avtal om utnyttjande av betesmark.

Domstolens ordförande är en domare från underrätten för tvistemål (tribunal d’instance). Denne biträds av fyra lekmannaledamöter som valts av sina jämlikar: två fastighetsägare och två arrendatorer som väljs på sex år utifrån vallistor som upprättas av prefekten på förslag av kommittén för utarbetande av vallistor.

Straffrättsliga domstolar

1. Brottmålsdomstol (Cour d’assises)

Brottmålsdomstolen är behörig att pröva de svåraste brotten (crimes), dvs. de brott för vilka man kan dömas till fängelse i mellan tio år och livstid.

Det finns en en brottmålsdomstol i varje departement. Det är inte någon permanent domstol, utan rättens ledamöter sammanträder när så behövs. I de största departementen är dock brottmålsdomstolen nästintill permanent.

Domstolen består av tre yrkesdomare: en ordförande (avdelningsordförande vid eller ledamot av appellationsdomstol) och två assessorer (ledamöter av appellationsdomstol eller domare vid övre underrätten för tvistemål [tribunal de grande instance] i det departement där brottmålsdomstolen sammanträder) samt en jury (sex medborgare som väljs genom lottdragning). Det finns också en särskild sammansättning för domstolen, även då med jury, vid brott som begåtts av underåriga. Assessorerna är då barn- och ungdomsdomare.

Vissa brott mot terrorist-, militär- och narkotikahandelslagstiftning prövas av en brottmålsdomstol som enbart består av yrkesdomare.

Allmänna åklagarmyndigheten företräds av en generaladvokat (avocat général).

2. Lägre brottmålsdomstol (Tribunal correctionnel)

Den lägre brottmålsdomstolen är behörig att pröva medelsvåra brott (délits), dvs. brott som kan straffas med upp till tio års fängelse eller bötesstraff på upp till 3 750 euro. Domstolen är knuten till övre underrätten i tvistemål (tribunal de grande instance) och består i princip av tre yrkesdomare förutom vid brott där det enligt lag ska vara en ensam domare.

Allmänna åklagarmyndigheten företräds av den allmänna åklagaren (procureur de la République) eller någon av dennes ställföreträdare.

3. Polisdomstol (Tribunal de police)

Polisdomstolen är behörig att pröva mindre svåra brott (contraventions) i kategori 5. Den består av en ensam domare från underrätten för tvistemål (tribunal d’instance), som polisdomstolen tillhör organisatoriskt.

Allmänna åklagarmyndigheten företräds av den allmänna åklagaren (procureur de la République) eller någon av dennes ställföreträdare.

4. Närdomstol (Juridiction de proximité)

Närdomstolen är behörig att pröva mindre svåra brott i kategori 1–4. Den består av en ensam domare från underrätten för tvistemål (tribunal d’instance), som närdomstolen tillhör organisatoriskt.

Den allmänna åklagarmyndighetens uppgift utförs vanligtvis av en polischef.

5. Specialdomstolar

Det finns även specialdomstolar inom vissa straffrättsliga tvistefrågor, såsom sjöfartsdomstolar (tribunaux maritimes commerciaux). Det finns för närvarande 14 sådana och de är behöriga att pröva vissa sjöfartsrelaterade, medelsvåra brott.

Överklagandeinstanser

Appellationsdomstolen (cour d’appel) är andra instans och gör en ny prövning av rätts- och sakfrågor i mål som redan prövats i första instans.

Appellationsdomstolen består enbart av yrkesdomare: en förste ordförande, avdelningsordförande och ledamöter (dock med undantag för appellationsdomstolen för brottmål [cour d’assises d’appel]; se ovan).

Vid varje domstol finns det specialiserade avdelningar för civilrättsliga, arbetsrättsliga, handelsrättsliga och straffrättsliga mål) som var och en består av tre yrkesdomare: en avdelningsordförande och två ledamöter.

Beslut av en brottmålsdomstol (Cour d’assises) omprövas av en annan brottmålsdomstol som utses av den straffrättsliga avdelningen vid Högsta domstolen (Cour de cassation). Denna appellationsdomstol för brottmål (Cour d’assises d’appel) har nio juryledamöter.

Nationella domstolen för nedsatt arbetsförmåga och beräkning av premier för arbetsolycksförsäkringar (Cour nationale de l’incapacité et de la tarification de l’assurance des accidents du travail) är överklagandeinstans för domstolarna för tvister om nedsatt arbetsförmåga (tribunaux du contentieux de l’incapacité).

Allmänna åklagarmyndigheten företräds av den allmänna åklagaren (procureur général) eller av någon av dennes generaladvokater eller ställföreträdare.

Högsta domstolen (Cour de cassation)

Högsta domstolen är den högsta allmänna domstolsinstansen, och finns i Paris. Dess uppgift är att kontrollera att de lägre domstolarnas beslut är förenliga med rättsreglerna men däremot inte att göra någon ny prövning av själva saken. Detta innebär att Högsta domstolen inte utgör någon tredje domstolsinstans utan i stället säkerställer en enhetlig rättspraxis genom att reglera rätten och respekten för laglighetsprincipen.

Talan vid Högsta domstolen väcks genom överklagande (pourvoi en cassation) som görs av en person som har blivit föremål för beslut av en domstol eller åklagarmyndigheten.

När domstolen finner att det överklagade beslutet inte fattades i enlighet med rättsreglerna, ”kasserar” domstolen det beslutet. Detta innebär att målet förvisas till en annan domstol för ny prövning.

I det motsatta fallet avslår domstolen överklagandet, vilket innebär att den fastställer det överklagade beslutet.

I undantagsfall kan domstolen kassera ett beslut utan att förvisa målet till en annan domstol, nämligen om kasserandet inte innebär att det behövs någon ny prövning av saken. Genom att kassera utan att förvisa kan domstolen också avsluta en process om fakta i målet – som dessa i oberoende ordning fastställts och bedömts i lägre instans – gör det möjligt för Högsta domstolen att tillämpa de lämpliga rättsreglerna.

Högsta domstolen är indelad i avdelningar (tre civilrättsliga, en handelsrättslig, en arbetsrättslig och en straffrättslig) som var och en består av ”sittande” yrkesdomare, en ordförande och ett antal ledamöter. Beroende på egenskaperna hos ett mål kan domstolen fatta beslut i blandad avdelning (minst tre avdelningar) eller i plenum (förste ordföranden, avdelningsordförandena och ledamöterna).

Allmänna åklagarmyndigheten företräds av den allmänna åklagaren (procureur général) och generaladvokater (avocats généraux).

Rättsdatabaser

Rättsdatabaserna i Frankrike finns offentligt tillgängliga på internet inom ramen för en offentlig tjänst. På webbplatsen Länken öppnas i ett nytt fönsterLégifrance finns t.ex. domar från Högsta domstolen (Cour de cassation) och appellationsdomstolarna (cours d’appel)

  • i databasen ”CASS” när det gäller Högsta domstolens offentliggjorda domar,
  • i databasen ”INCA” när det gäller domar som inte offentliggjorts,
  • i databasen ”CAPP” när det gäller appellationsdomstolarnas domar.

Är tillgången till databasen kostnadsfri?

Ja, tillgången till databasen är kostnadsfri.

Kortfattad beskrivning av innehållet

Domarna finns på franska; vissa domar har även översatts till engelska, arabiska och kinesiska.

  • Databasen ”CASS” innehåller 120 000 beslut och det tillkommer årligen 2 100 nya beslut.
  • Databasen ”INCA” innehåller 246 000 beslut och det tillkommer årligen 10 000 nya beslut.
  • Databasen ”CAPP” innehåller 19 000 beslut och det tillkommer årligen 20 000 nya beslut.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterDomstolarnas behörighet – Frankrike


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 16/09/2013

Allmänna domstolar - Italien

Här hittar du information om hur de allmänna domstolarna är organiserade i Italien.


Allmänna domstolar – inledning

De allmänna domstolarnas behörighet omfattar:

  • Behörighet i tvistemål, vilket innebär juridiskt skydd av rättigheter i relationer mellan privatpersoner eller mellan privatpersoner och den offentliga förvaltningen då förvaltningen i sitt arbete påverkar en persons personliga rättigheter.
  • Behörighet i brottmål, vilket innebär att en domare ska avgöra om en allmän åklagares åtal mot en person är välgrundat.

Tvistemåls- och brottmålsrättegångar regleras av två separata uppsättningar rättegångsregler: civilprocesslagen och straffprocesslagen.

Brottmålsrättegångar inleds av en medlem av den allmänna domarkåren som agerar allmän åklagare (se artikel 107 sista stycket i grundlagen).

Tvistemålsrättegångar kan inledas av ett offentligt organ eller en privat enhet (kärande) mot en annan enhet som yrkandet riktar sig till (svarande).

Behörighet i tvistemål

Fredsdomare (giudici di pace) är domare med hedersuppdrag som har behörighet att döma i tvister om mindre värden.

Underrätterna (tribunali) är förstainstansdomstolar för alla andra tvister, men fungerar också som domstolar i andra instans vid överklagande av fredsdomarnas beslut.

Ungdomsdomstolarna och appellationsdomstolarnas ungdomsavdelningar (tribunali per i minorenni respektive sezione per i minorenni delle corti di appello) har behörighet i frågor som rör minderåriga där allmänna domstolar inte har behörighet.

Det finns avdelningar inom underrätterna och appellationsdomstolarna som är specialiserade på arbetsrättsliga frågor (sezione dei tribunali e delle corti di appello specializzata per le controversie in materia di lavoro).

Appellationsdomstolar (corti d’appello) är domstolar i andra instans.

Kassationsdomstolen (corte di cassazione) har säte i Rom och är den högsta domstolen i rättsmedelssystemet och den domstol som bedömer frågor om lagenlighet.

Behörighet i brottmål

Fredsdomare (giudici di pace) är domare med hedersuppdrag som har behörighet i mindre brottmål.

Underrätter (tribunali) fungerar som första instans i alla brottmål som fredsdomarna och brottmålsdomstolarna saknar behörighet för. De är även appellationsdomstolar som omprövar fredsdomarnas avgöranden.

Underrätterna och appellationsdomstolarnas ungdomsavdelningar (tribunali per i minorenni och sezione per i minorenni delle corti d’appello) är första och andra instans för alla brott som begås av minderåriga.

Brottmålsdomstolar (corti d’assise) är förstainstansdomstolar i allvarligare brottmål.

Appellationsdomstolar (corti d’appello) är domstolar i andra instans.

Appellationsdomstolar för brottmål (corti d’assise d’appello) är domstolar i andra instans som omprövar brottmålsdomstolarnas avgöranden.

Övervakningsdomstolar och övervakningsbyråer (tribunali di sorveglianza och ufficio di sorveglianza) har behörighet att verkställa frihetsberövande domar och böter samt tillämpa kriminalvårdslagstiftningen.

Kassationsdomstolen (corte suprema di cassazione) är den domstol i Italien som handlägger mål om felaktig rättstillämpning. Den har behörighet att pröva överklaganden av alla övriga domstolars avgöranden (i vissa fall kan talan väckas direkt vid kassationsdomstolen) i både tvistemål och brottmål samt i alla mål som rör kränkningar av den personliga friheten.

Kassationsdomstolen är det italienska rättssystemets högsta instans. Enligt den grundläggande lagstiftningen om domstolsväsendet, lag nr 12 av den 30 januari 1941 (artikel 65), är en av kassationsdomstolens viktigaste uppgifter att se till att lagarna tillämpas på rätt sätt och tolkas enhetligt. Dessutom ska den se till att den nationella rätten är objektiv och att gränsdragningen mellan olika behörighetsområden respekteras. Kassationsdomstolens främsta arbetsuppgift är med andra ord att göra lagen enhetlig och på så sätt garantera ett säkert rättssystem.

När det gäller frågan om det finns en prövning i tredje instans i Italien kan det anges att kassationsdomstolen enligt gällande regler endast kan pröva de faktiska omständigheterna i ett mål om de redan har fastställts i lägre instans och då bara i den mån det är nödvändigt för att bedöma de rättsmedel som finns tillgängliga i lagstiftningen för att föra ett mål vidare till kassationsdomstolen.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 18/06/2018

Allmänna domstolar - Cypern

Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till grekiska är dock redan färdig.

Domstolarna i Cypern har två instanser: Högsta domstolen (Ανώτατο Δικαστήριο), som avgör alla överklaganden av en förstainstansrätts domar, och följande domstolar i första instans:

  • Distriktsdomstolar (Επαρχιακα Δικαστηρια)
  • Brottmålsdomstolar (Κακουργιοδικεια)
  • Familjedomstolar (Οικογενειακα Δικαστηρια)
  • Hyresdomstolar (Δικαστηρια Ελεγχου Ενοικιασεων)
  • Arbetsdomstolar (Δικαστήριο Εργατικών Διαφορών)
  • Militärdomstolen (Στρατοδικείο).

Allmänna domstolar – inledning

Högsta domstolen

Högsta domstolen är sammansatt av tretton domare av vilka en är ordförande. Högsta domstolen har följande behörighetsområden:

Appellationsdomstol

Högsta domstolen prövar alla överklaganden från lägre domstolar i civil- och straffrättsliga frågor. Överklaganden prövas i regel av en panel med 3 domare. Prövningen grundas på protokollet från rättegången i den lägre domstolen (Högsta domstolen tar endast upp bevisning i exceptionella och mycket sällsynta fall). När Högsta domstolen utövar sin överprövningsrätt kan den fastställa, ändra eller upphäva det överklagade avgörandet. Den kan också besluta om ny rättegång.

Överprövningsinstans

Högsta domstolen har exklusiv behörighet att behandla alla överklaganden av beslut, handlingar eller underlåtenheter av personer eller organ som utövar förvaltningsmyndighet. Högsta domstolen kan upphäva ett administrativt genomförandebeslut som går utöver eller missbrukar behörighet eller strider mot lagstiftningen eller befattningen.

Domstolsålägganden

Högsta domstolen har exklusiv behörighet att utfärda domstolsålägganden (prerogative writs) om prövning av lagligheten av ett häktnings- eller omhändertagandebeslut (habeas corpus), ett föreläggande som gör det möjligt att beordra en domstol i lägre instans eller en offentlig myndighet att fullgöra en skyldighet som är reglerad i lagen (mandamus), prövningstillstånd (certiorari), prövning av grunden för en offentlig myndighets behörighet i syfte att förebygga eller förhindra att myndigheter överskrider sina maktbefogenheter (quo warranto) och ett föreläggande som förbjuder en underinstans att vidta åtgärder som överskrider dess behörighet (prohibition).

Sjörätt

Högsta domstolen har ursprunglig behörighet och överprövningsrätt i sjörättsmål. I första instans handläggs målet av ensamdomare, och vid överklaganden av domstolen i plenum.

Valöverklaganden

Som valövervakande domstol har Högsta domstolen exklusiv behörighet att pröva överklaganden beträffande tolkning och tillämpning av vallagar.

Konstitutionella frågor

Högsta domstolen är behörig att pröva om en lag är författningsenlig och lösa tvister om bemyndigande eller behörighet som uppkommer mellan olika statliga organ. Högsta domstolen prövar också författningsenligheten hos lagar i samband med vilka Cyperns president (Πρόεδρος της Δημοκρατίας) utövar sin författningsenliga rätt att väcka talan.

Distriktsdomstolar

Distriktsdomstolarna har behörighet att pröva alla civilmål i första instans (med undantag av sjörättsmål) och alla brottmål där straffskalan är fängelse i upp till fem år. Alla Cyperns administrativa regioner har en distriktsdomstol. Målen handläggs av en ensamdomare och det finns ingen jury.

Brottmålsdomstolar

Brottmålsdomstolar behandlar endast brottmål. I regel behandlas endast de allvarligaste fallen, där straffskalan överstiger fem år, i brottmålsdomstolarna. Varje brottmålsdomstol har tre domare. Alla beslut är majoritetsbeslut. Ingen jury finns.

Rättsdatabaser

Det finns fortfarande ingen officiell rättsdatabas. Det finns ett antal privata rättsdatabaser varav några tillhandahåller tjänster till abonnenter och några ger fri tillgång.

De innehåller information om domstolsavgöranden och primärlagstiftning.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterHögsta domstolen i Cypern


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 25/06/2013

Allmänna domstolar - Lettland

Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till lettiska är dock redan färdig.

I det här avsnittet finns information om hur de allmänna domstolarna är organiserade i Lettland.


Allmänna domstolar – inledning

I Lettland utövas den dömande makten av stads- och distriktsdomstolar, regionala domstolar och högsta domstolen.

Tvistemål och brottmål handläggs av 40 domstolar som är uppdelade på tre nivåer: 34 stads- eller distriktsdomstolar (rajonu vai pilsētu tiesas), fem regionala domstolar (apgabaltiesas) och högsta domstolen (Augstākā tiesa).

Stads- och distriktsdomstolar:

  1. I domsområdet för Kurzemes regionala domstol (Kurzemes apgabaltiesa):
  • Kuldīga distriktsdomstol (Kuldīgas rajona tiesa).
  • Liepāja stadsdomstol (Liepājas tiesa).
  • Saldus distriktsdomstol (Saldus rajona tiesa).
  • Talsi distriktsdomstol (Talsu rajona tiesa).
  • Ventspils stadsdomstol (Ventspils tiesa).
  1. I domsområdet för Latgales regionala domstol (Latgales apgabaltiesa):
  • Balvi distriktsdomstol (Balvu rajona tiesa).
  • Daugavpils stadsdomstol (Daugavpils tiesa).
  • Krāslava distriktsdomstol (Krāslavas rajona tiesa).
  • Ludza distriktsdomstol (Ludzas rajona tiesa).
  • Preiļi distriktsdomstol (Preiļu rajona tiesa).
  • Rēzekne stadsdomstol (Rēzeknes tiesa).
  1. I domsområdet för Rigas regionala domstol (Rīgas apgabaltiesa):
  • Jūrmala stadsdomstol (Jūrmalas pilsētas tiesa).
  • Ogre distriktsdomstol (Ogres rajona tiesa).
  • Riga stad – centrum, distriktsdomstol (Rīgas pilsētas Centra rajona tiesa).
  • Riga stad – Kurzeme distriktsdomstol (Rīgas pilsētas Kurzemes rajona tiesa).
  • Riga stad – Latgale förstadsdomstol (Rīgas pilsētas Latgales priekšpilsētas tiesa).
  • Riga stad – Vidzeme förstadsdomstol (Rīgas pilsētas Vidzemes priekšpilsētas tiesa).
  • Riga stad – Zemgale förstadsdomstol (Rīgas pilsētas Zemgales priekšpilsētas tiesa).
  • Riga stad – norra distriktet, distriktsdomstol (Rīgas pilsētas Ziemeļu rajona tiesa).
  • Riga distriktsdomstol (Rīgas rajona tiesa).
  • Sigulda stadsdomstol (Siguldas tiesa).
  1. I domsområdet för Vidzemes regionala domstol (Vidzemes apgabaltiesa):
  • Aluksne distriktsdomstol (Alūksnes rajona tiesa).
  • Cēsis distriktsdomstol (Cēsu rajona tiesa).
  • Gulbene distriktsdomstol (Gulbenes rajona tiesa).
  • Limbazi distriktsdomstol (Limbažu rajona tiesa).
  • Madona distriktsdomstol (Madonas rajona tiesa).
  • Valka distriktsdomstol (Valkas rajona tiesa).
  • Valmiera distriktsdomstol (Valmieras rajona tiesa).
  1. I domsområdet för Zemgales regionala domstol (Zemgales apgabaltiesa):
  • Aizkraukle distriktsdomstol (Aizkraukles rajona tiesa).
  • Bauska distriktsdomstol (Bauskas rajona tiesa).
  • Dobele distriktsdomstol (Dobeles rajona tiesa).
  • Jelgava stadsdomstol (Jelgavas tiesa).
  • Jēkabpils distriktsdomstol (Jēkabpils rajona tiesa).
  • Tukums distriktsdomstol (Tukuma rajona tiesa).

Förvaltningsmål prövas av

  • distriktsförvaltningsdomstolen (Administratīvā rajona tiesa),
  • den regionala förvaltningsdomstolen (Administratīvā apgabaltiesa).
  • avdelningen för förvaltningsmål vid högsta domstolens senat (Augstākās tiesas Senāta Administratīvo lietu departaments).

Domsområdet för distriktsförvaltningsdomstolen och den regionala förvaltningsdomstolen omfattar hela det lettiska territoriet. Distriktsförvaltningsdomstolen sammanträder i fem domstolsbyggnader – en för varje region – i de städer där de regionala domstolarna finns, dvs. Riga, Jelgava, Rēzekne, Valmiera och Liepāja.

Domstolarnas materiella behörighet

Enligt Länken öppnas i ett nytt fönsterstraffprocesslagen prövas alla brottmål i första instans av en stads- eller distriktsdomstol. Vidzeme förstadsdomstol i Riga är behörig som första instans i brottmål som berör statshemligheter. Ett avgörande av en distrikts- eller stadsdomstol som överklagas inom ramen för det fullständiga appellationsförfarandet (apelācija) prövas av en regional domstol som överprövningsinstans. Domar från lägre instanser kan överklagas med avseende på rättsfrågor (kasācija) till högsta domstolens senat. I stads- eller distriktsdomstolar prövas brottmål av ensamdomare. I särskilt komplicerade brottmål kan ordföranden i domstolen i första instans besluta att målet ska prövas av kollegial domstol med tre av domstolens domare. Överklaganden i brottmål prövas emellertid alltid av en kollegial domstol, oavsett om det är fråga om ett fullständigt överklagande eller ett överklagande av en rättsfråga.

Enligt Länken öppnas i ett nytt fönstercivilprocesslagen prövas alla tvistemål i första instans av en stads- eller distriktsdomstol, utom när det gäller mål som enligt lag ska prövas i regional domstol. Ansökningar om indrivning av obestridda fordringar (bezstrīdus piespiedu izpildīšana) eller om verkställighet genom domstolsbeslut (saistību piespiedu izpildīšana brīdinājuma kārtība) prövas av den berörda stads- eller distriktsdomstolens inskrivningsavdelning. De regionala domstolarna är första instans i följande typer av mål:

  • Tvister om fast egendom, utom vid bodelning mellan makar.
  • Obligationsrättsliga tvister där det omtvistade värdet uppgår till mer än 150 000 LVL.
  • Mål om patenträttigheter, varumärkesskydd och geografisk ursprungsbeteckning.
  • Mål om kreditinstituts insolvens och likvidation.

Av civilprocesslagen följer att om ett mål rör flera olika anspråk, varav några omfattas av en stads- eller distriktsdomstols behörighet och andra av en regional domstols behörighet, eller om en stads- eller distriktsdomstol har tagit upp en motfordran för vilken en regional domstol är behörig, ska målet prövas av den regionala domstolen. Den regionala domstolen i Riga är behörig som första instans i tvistemål där statshemligheter berörs. I första instans prövas målen av en ensamdomare, medan överklaganden (i sak eller beträffande en rättsfråga) prövas av en kollegial domstol.

Förvaltningsmål prövas av distrikts- eller stadsdomstolar och av regionala domstolar med behörighet i tvistemål och brottmål. Enligt den Länken öppnas i ett nytt fönsterlettiska lagen om administrativa överträdelser kan ett avgörande som meddelats av en högre myndighet överklagas till distrikts- eller stadsdomstol. Ett avgörande från en distrikts- eller stadsdomstol kan överklagas till regional domstol, om lagen om administrativa överträdelser uttryckligen anger det. Ett avgörande av en överprövningsinstans i mål om administrativa överträdelser kan inte överklagas och vinner laga kraft samma dag som det meddelas.

Enligt Länken öppnas i ett nytt fönsterförvaltningsprocesslagen prövas förvaltningsmål i första instans av en av distriktsförvaltningsdomstolens lokala avdelningar, om inte lagen anger något annat. Om ett mål prövas i distriktsförvaltningsdomstol som första instans, och den domstolen behöver verifiera information som rör en statshemlighet, ska förhandlingarna äga rum vid distriktsförvaltningsdomstolen i Riga. I de fall lagen anger att förvaltningsmål ska prövas i första instans av regionförvaltningsdomstolen eller av avdelningen för förvaltningsmål vid högsta domstolens senat (och således inte av en distriktsförvaltningsdomstol), ska den relevanta ansökan ges in till regionförvaltningsdomstolen respektive högsta domstolens senat. En part i förvaltningsmål kan ge in ett överklagande i sak mot en dom eller ett sidoavgörande från första instans, utom om lagen anger att avgörandet inte får överklagas eller endast kan överklagas med avseende på rättsfrågor. Ett avgörande från en distriktsförvaltningsdomstol som ännu inte har vunnit laga kraft får överklagas till regionförvaltningsdomstolen. En part i ett förvaltningsmål kan ge in ett överklagande med avseende på en rättsfråga mot en dom eller ett sidoavgörande från överprövningsinstansen om denna har brutit mot materiella eller processuella bestämmelser eller överskridit sin behörighet under förfarandena. I första instans prövas förvaltningsmål antingen av en ensamdomare eller en kollegial domstol, medan de vid överklagande (i sak eller med avseende på en rättsfråga) prövas av en kollegial domstol.

Enligt Länken öppnas i ett nytt fönsterpatentlagen ska den regionala domstolen i Riga som första instans inom ramen för ett tvistemålsförfarande pröva följande typer av mål om rättsligt skydd för uppfinningar:

  • Förnyande av patenträtt.
  • Upphävande av patent.
  • Föranvändarrätt.
  • Olagligt användande av patent (patentintrång).
  • Förklaring om att någon överträdelse inte har skett.
  • Beviljande av licens samt bestämmelser i eller utförande av licensavtal.
  • Rätt till ersättning på grund av att uppfinningen inte kan användas öppet.

Enligt Länken öppnas i ett nytt fönsterlagen om mönsterskydd ska den regionala domstolen i Riga som första instans pröva mål som rör rättsligt skydd för mönster:

  • Erkännande av rätt till ett mönster.
  • Upphävande av registrering av ett mönster.
  • Olagligt utnyttjande av mönster (intrång i mönsterskydd).
  • Beviljande av licens samt bestämmelser i eller utförande av licensavtal.

Högsta domstolen består av senaten, som är uppdelad i tre avdelningar (avdelningen för tvistemål, avdelningen för brottmål, avdelningen för förvaltningsmål) och två kammare (kammaren för tvistemål och kammaren för brottmål). De båda kamrarna är överinstanser i mål som har prövats av en regional domstol i första instans. Högsta domstolens senat fungerar som kassationsdomstol för alla mål som prövats vid distriktsdomstolar (stadsdomstolar) och regionala domstolar, samtidigt som den är första instans i mål om beslut som fattats av statsrevisionen (Valsts kontroles padome) i enlighet med artikel 55 i lagen om statsrevisionen. I högsta domstolens kammare prövas mål av ett kollegium bestående av tre domare. Även i högsta domstolens senat prövas mål av ett kollegium bestående av tre domare. I vissa fall som anges i lag kan dock antalet domare vara högre.

Rättsdatabaser

Databasens namn och URL

Länken öppnas i ett nytt fönsterPortalen för Lettlands nationella domstolar

Länken öppnas i ett nytt fönsterHögsta domstolen

Är tillgången till databasen kostnadsfri?

Ja, tillgången till databasen gratis.

Kort beskrivning av innehållet

På de nationella domstolarnas webbportal finns ett urval tvistemåls- och brottmålsdomar från de allmänna domstolarna (alla instanser), samt avgöranden från förvaltningsdomstolarna. Informationen finns i avdelningarna Tiesu nolēmumi (domstolsavgöranden) och E-Pakalpojumi (e-tjänster).

På högsta domstolens webbportal finns ett rättsfallsarkiv som innehåller såväl aktuella avgöranden från högsta domstolens senat som sammanställningar av rättspraxis. Informationen återfinns i avsnittet Tiesu informācija (information om den dömande verksamheten).

Bakgrund

De uppgifter som offentliggörs på portalen för de nationella domstolarna samt de avgöranden från högsta domstolens senat som offentliggörs på högsta domstolens portal finns för närvarande endast tillgängliga på lettiska.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 20/08/2018

Allmänna domstolar - Litauen

Här hittar du information om Litauens allmänna domstolar.


Allmänna domstolar– inledning

I Litauen finns 56 allmänna domstolar:

  • Litauens högsta domstol (Lietuvos Aukščiausiasis Teismas)
  • Litauens appellationsdomstol (Lietuvos apeliacinis teismas)
  • 5 regionala domstolar (apygardos teismai).
  • 49 distriktsdomstolar (apylinkės teismai).

Litauens högsta domstol

Litauens högsta domstol fungerar som kassationsinstans (högsta instans) för domar, beslut, avgöranden och förelägganden som meddelats av de allmänna domstolarna.

Domstolen har utvecklat en enhetlig domstolspraxis genom att tolka och tillämpa lagar och andra bestämmelser.

Mer information finns på högsta domstolens webbplats.

Litauens appellationsdomstol

Appellationsdomstolen är överprövningsinstans för ärenden som en regional domstol avgjort i första instans. Den tar också upp frågor om erkännande av beslut som avkunnats av utländska och internationella domstolar och av utländska och internationella skiljedomstolar och avgör hur de ska verkställas i Litauen. Den har också andra uppgifter som anges i lag.

Appellationsdomstolens ordförande organiserar och övervakar de regionala domstolarnas administrativa verksamhet på det sätt som anges i lag.

Mer information finns på appellationsdomstolens webbplats.

Regionala domstolar

En regional domstol är förstainstansdomstol för vissa brottmål och tvistemål enligt vad som anges i lag, och dessutom appellationsdomstol för domar, beslut, avgöranden och förelägganden som meddelats av distriktsdomstolarna.

Ordföranden för en regional domstol organiserar och övervakar distriktsdomstolarnas och domarnas administrativa verksamhet inom regionen på det sätt som anges i lag.

Distriktsdomstolar

En distriktsdomstol fungerar som domstol i första instans för följande mål:

  • Brottmål
  • Tvistemål
  • Mål som rör administrativa överträdelser (i de fall som enligt lag faller inom domstolens domsrätt)
  • Hypoteksmål
  • Mål som rör verkställighet av beslut och domar.

Domarna vid en distriktsdomstol fungerar också som undersökningsdomare, ser till att beslut verkställs och utför andra uppgifter som domstolen har tilldelats enligt lag.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 18/02/2019

Allmänna domstolar - Luxemburg

Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till franska är dock redan färdig.

I följande avsnitt finns information om allmänna domstolar i Luxemburg.


Allmänna domstolar – inledning

Domstolarna ska enligt författningen utöva den dömande makten och endast tillämpa allmänna och lokala beslut och förordningar om de är förenliga med lagstiftningen.

Allmänna domstolar

Högsta domstolen

Högsta domstolen är högsta instans i rättssystemet. Den består av en kassationsdomstol (cour de cassation) och en appellationsdomstol (cour d'appel) samt en åklagarmyndighet.

Kassationsdomstolen sammanträder med fem domare och avgör framför allt mål om upphävande eller ogiltigförklaring av avgöranden som meddelats av appellationsdomstolens olika avdelningar och domar i sista instans. Det råder advokattvång.

Appellationsdomstolen består av tio avdelningar som sammanträder med tre domare. Den prövar tvistemål, handelsmål och brottmål samt mål som har avgjorts av arbetsdomstolarna i Luxemburgs två domstolsdistrikt. Advokattvång råder i samtliga ärenden, utom i brottmål och vid ansökningar om interimistiska åtgärder. Appellationsdomstolens brottmålsavdelning prövar överklagade brottmålsdomar från distriktsdomstolarna. Denna avdelning sammanträder med fem domare.

Distriktsdomstolar

Landet är indelat i två domstolsdistrikt, med en distriktsdomstol i Luxemburg och en i Diekirch.

De båda distriktsdomstolarna består av avdelningar som sammanträder med tre domare. Vid varje distriktsdomstol finns en åklagarmyndighet med en allmän åklagare och biträdande åklagare. Förundersökningsdomare vid distriktsdomstolen sköter förundersökningen av grövre brottmål och ibland förseelser.

Distriktsdomstolen är allmän domstol för tvistemål och handelsmål. Den avgör ärenden där inte behörigheten uttryckligen har tilldelats annan domstol på grund av tvistens karaktär eller det yrkade beloppets storlek.

Den är behörig att pröva alla mål som gäller mer än 10 000 euro.

Distriktsdomstolen är enligt lag exklusivt behörig att handlägga vissa typer av mål. Det gäller exempelvis ansökningar om verkställighet (exekvatur) av utländska domar och handlingar som utfärdats av utländska myndigheter. Distriktsdomstolarna handlägger också ansökningsärenden om till exempel adoption, förmyndarskap och myndighetsförklaringar.

Distriktsdomstolen avgör överklaganden av domar som i första instans har meddelats av fredsdomare inom domstolens distrikt.

Talan vid distriktsdomstolen väcks som regel genom stämningsansökan som delges motparten av en delgivningsman/exekutionstjänsteman (huissier de justice).

Distriktsdomstolens ordförande eller dennes ersättare handlägger ansökningar om interimistiska åtgärder i brådskande fall.

Distriktsdomstolarna fungerar också som brottmålsdomstolar. De prövar alla slags brott, både förseelser och grövre brott, efter hänvisning från distriktsdomstolens eller appellationsdomstolens brottmålsavdelning (chambre du conseil). Den tilltalade måste inställa sig personligen, utom när påföljden för överträdelsen bara är böter. I så fall kan han eller hon företrädas av en advokat.

Det råder advokattvång vid distriktsdomstolen, om inte annat anges i lag (undantag är handelsmål och interimistiska åtgärder där parterna själva kan föra talan).

Fredsdomare

Det finns tre fredsdomare, en i Luxemburg, en i Esch-sur-Alzette (inom Luxemburgs domstolsdistrikt) och en i Diekirch (inom Diekirchs domstolsdistrikt).

Fredsdomaren handlägger tvistemål enligt vad som anges i lag. Fredsdomaren är första och sista instans i mål om värden upp till 2 000 euro. Fredsdomarens domar i mål om värden upp till 10 000 euro kan överklagas.

Domstolen handlägger vissa frågor, t.ex. indrivning av fordringar på lön, pensioner och underhållsbidrag, oavsett värdet på fordran.

Normalt väcks talan hos fredsdomare genom stämning (citation) som upprättas av en delgivningsman/exekutionstjänsteman (huissier). I vissa ärenden väcks talan genom en ansökan som inlämnas till domstolskansliet. Parterna ska inställa sig personligen eller genom ett ombud inför fredsdomaren. Ombudet kan vara advokat, make, släktingar i rakt upp- eller nedstigande led, släktingar på sidolinjen till och med tredje led samt personer som är i ena partens personliga tjänst eller är anställd av partens företag.

Fredsdomaren fungerar också som brottmålsdomstol för trafikförseelser eller andra förseelser med bötesstraff på 25–250 euro samt andra brott som hänvisas till fredsdomaren från brottmålsavdelningar.

Fredsdomaren avgör också mål med strängare påföljder enligt vad som anges i lag. Fredsdomarens domar i brottmål kan alltid överklagas. Överklagandefristen är fyrtio dagar från och med den dag då domen meddelas. Om domen avkunnas i den tilltalades frånvaro, räknas fristen från dagen för delgivning, personligen eller i bostaden. Domarna överklagas till domstolen för mindre brottmål (tribunal correctionnel).

Hos varje fredsdomare finns också en arbetsdomstol för tvister om anställnings- och lärlingsavtal. Arbetsdomstolens domar kan överklagas till högsta domstolen.

Rättsdatabaser

Är tillgången till uppgifter i databasen kostnadsfri?

Ja, tillgången till uppgifter i databasen är kostnadsfri.

Kort innehållsbeskrivning

Se de allmänna domstolarnas webbplats.

Se Länken öppnas i ett nytt fönsterförvaltningsdomstolarnas webbplats.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterJustitieministeriet


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 20/12/2018

Allmänna domstolar - Ungern

Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till ungerska är dock redan färdig.

Här hittar du en översikt över hur de allmänna domstolarna i Ungern är uppbyggda.


Allmänna domstolar – inledning

Domsrätt i tvistemål

Domstolar i första instans

Distriktsdomstolar (járásbíróság) och lägre allmänna appellationsdomstolar (törvényszék)

Alla ärenden som inte hänskjuts till de lägre allmänna appellationsdomstolarna faller under distriktsdomstolarnas behörighet.

De lägre allmänna appellationsdomstolarna utgör första instans i följande fall:

  • Sakrättsliga tvister om belopp över 30 miljoner ungerska forint (ca 106 000 euro), dock inte i sådana tvister som uppkommer i samband med skilsmässotvister.
  • Upphovsrätt och angränsande rättigheter samt skydd av industripatent.
  • Skadeståndstalan mot offentliga tjänstemän om skada som vållats vid tjänsteutövning.
  • Tvister om internationella transport- och speditionsavtal.
  • Talan om skadestånd för kränkning av medborgerliga rättigheter, inklusive talan om ersättning för skada som vållats av sådana kränkningar, förutsatt att skadeståndstalan har väckts tillsammans med eller under behandlingen av sådan talan.
  • Tvister som rör värdepapper.
  • Förtalsmål.
  • Följande bolagsrättsliga tvister enligt lag:
    1. Talan om upphävande av företagsregistreringsbeslut.
    2. Talan om ogiltighet, upphävande eller återkallande av bolagsordning eller stadgar.
    3. Begäran om domstolsprövning av företagsbeslut.
    4. Prövning av ansvarsfrågor i tvister mellan bolag och sittande (eller tidigare) ledamöter samt tvister mellan sittande (eller tidigare) ledamöter.
    5. Frågor om andelar i bolaget.
    6. Prövning av beslut om utvidgat ansvar för ledamöter som är aktieägare med begränsat ansvar.
  • Vissa ärenden som avser registrerade föreningar som inte betraktas som företag:
    1. Talan som väckts av den myndighet som utövar tillsyn över föreningen.
    2. Tvister rörande medlemskap mellan föreningen och sittande (eller tidigare) ledamöter samt mellan sittande (eller tidigare) ledamöter.
  • Talan om finansiering av hälsoförsäkringsavtal.
  • Fastställelsetalan i ärenden som överskrider det gränsbelopp som anges ovan.
  • Ogiltighetstalan mot oskäliga avtalsvillkor.
  • Skadeståndstalan som avser parternas rätt till en opartisk rättegång och till att rättegången avslutas inom rimlig tid.
  • Övriga mål som enligt lag ska prövas i de lägre allmänna appellationsdomstolarna.
  • Om den svarande har begått brott som faller under olika domstolars behörighet ska målet prövas av en lägre allmän appellationsdomstol.

Domstolar i andra instans

Lägre allmänna appellationsdomstolar (törvényszék): prövar mål som faller under behörigheten för distriktsdomstolar som fungerar som första instans samt mål som faller under förvaltnings- och arbetsdomstolarnas behörighet.

Regionala appellationsdomstolar (ítélőtábla): prövar mål som faller under behörigheten för lägre allmänna appellationsdomstolar som fungerar som första instans.

Högsta domstolen (Kúria): prövar mål som överklagats från de regionala appellationsdomstolarna. Den prövar också överklaganden där ett avgörande har meddelats av en lägre allmän appellationsdomstol i egenskap av första instans, och där parterna, tillsammans med sina juridiska ombud, begär att deras sak ska avgöras av Högsta domstolen, om överklagandet baseras på överträdelse av materiell rätt. I sakrättsliga tvister är detta endast möjligt om det omtvistade beloppet överstiger 500 000 forint (ca 1 840 euro).

Högsta domstolen prövar också resningsansökningar (felülvizsgálati kérelem).

Domstolarnas sammansättning

Domstolen i första instans leds vanligtvis av en enda domare , men det kan i lag fastställas vissa typer av mål där domstolen i första instans ska vara sammansatt av en yrkesdomare (hivatásos bíró) och två bisittare (ülnök)som bildar ett råd (tanács) bestående av tre ledamöter. Yrkesdomaren och bisittarna har samma rättigheter och skyldigheter vid prövningen. Endast yrkesdomare kan emellertid sitta som enda domare (egyesbíró) och som rådspresident (tanácselnök).

Domstolarna i andra instans (de lägre allmänna appellationsdomstolarna och de regionala appellationsdomstolarna) består av tre yrkesdomare.

Vid domstolsprövning (felülvizsgálati eljárás) sitter tre yrkesdomare (eller i vissa komplicerade fall fem) i Högsta domstolen.

Domstolarnas behörighet

Allmän behörighet: Huvudregeln är att det är den behöriga domstolen på svarandens hemort som är behörig, om ingen annan domstol har exklusiv behörighet. Behörigheten regleras närmare i lag, (t.ex. om den svarande inte har någon hemort fastställs behörigheten på grundval av dennes boningsort).

Förutom bestämmelser om allmän behörighet innehåller lagen även bestämmelser om särskild behörighet (alternativ behörighet och exklusiv behörighet).

Om alternativ behörighet tillämpas kan käranden fritt välja att väcka talan vid en annan domstol som lagen medger i stället för vid den domstol som har allmän behörighet (t.ex. talan om placering av barn kan också väckas vid den domstol som är behörig på grundval av barnets hemort, och skadeståndstalan kan också väckas vid den domstol som är behörig på grundval av den plats där skadan uppstod).

Om exklusiv behörighet tillämpas kan talan endast väckas vid en viss domstol.

Behörighet i brottmål

Domstolar i första instans

Distriktsdomstolar är i regel behöriga att pröva brottmål.

I följande fall får emellertid de lägre allmänna appellationsdomstolarna pröva ärenden:

a)      Brott där straffet uppgår till minst 15 års fängelse eller livstid, och

b)      brott mot staten (kapitel X i strafflagen)

c)      brott mot mänskligheten (kapitel XI i strafflagen)

d)     mordsammansvärjning, vållande till annans död (avsnitt 166.3 och 166.4 i strafflagen) dråp i hastigt mod (avsnitt 167 i strafflagen), vållande av livshotande kroppsskada (eller kroppsskada som leder till döden) avsnitt 170.6 och 170.7 tredje meningen i strafflagen), kidnappning (avsnitt 175/A i strafflagen), människohandel (avsnitt 175/B i strafflagen), brott mot reglerna om medicinska åtgärder, medicinsk forskning och patienters självbestämmanderätt (avdelning II i kapitel XII i strafflagen)

e)      brott som riktar sig mot val, folkomröstningar, medborgarinitiativ och europeiska medborgarinitiativ (avsnitt 211 i strafflagen) missbruk av förtroliga uppgifter (avdelning III i kapitel XV i strafflagen) missbruk av tjänsteställning (avdelning IV i kapitel XV i strafflagen) våld mot person som står under internationellt skydd (avsnitt 232 i strafflagen) fängelseupplopp (avsnitt 246 i strafflagen) hindrande av rättskipning vid internationell domstol (avsnitt 294/B i strafflagen) brott mot offentlig (internationell) rätt (avdelningarna VII och VIII i kapitel XV i strafflagen

f)       terroristverksamhet (avsnitt 261 i strafflagen) överträdelse av internationella ekonomiska sanktioner ((avsnitt 261/A i strafflagen) kapning av flyg, tåg, fartyg, bussar eller fordon för personbefordran (avsnitt 262 i strafflagen) medlemskap i en kriminell organisation (avsnitt 263/C i strafflagen)

g)      missbruk av militära produkter och tjänster, liksom produkter för dubbel användning (avsnitt 263/B i strafflagen) insiderhandel (avsnitt 299/A i strafflagen) kapitalinvesteringsbedrägeri (avsnitt 299/B i strafflagen) anordnande av pyramidspel (avsnitt 299/C i strafflagen), penningtvätt (avsnitt 303 i strafflagen)

h)      vållande av fara för allmänheten som leder till betydande eller allvarliga ekonomiska förluster (avsnitt 259.2 b i strafflagen), sådan störning av verksamheten vid allmännyttiga företag som leder till betydande eller exceptionellt allvarliga ekonomiska förluster (avsnitt 260.3 och 260.4 i strafflagen), brott mot datorsystem och uppgifter som leder till betydande eller ytterst allvarliga skador (avsnitt 300/C.4 b och c i strafflagen) skattebedrägeri och underlåtenhet att sköta tillsyns- och revisionsuppgifter i samband med detta skattebedrägeri, vilket leder till betydande eller allvarliga förluster av skatteintäkter (avsnitt 310.4 a, 310.5 a och 310.6 samt avsnitt 310/A i strafflagen) missbruk av alternativ till kontanter som leder till betydande eller exceptionellt stora skador (313/C.5 a och 313/C.6 i strafflagen) stöld (avsnitt 316.6 a och 316.7 i strafflagen) eller förskingring (avsnitt 317.6 a och 317.7 i strafflagen), föremål av betydande eller exceptionellt stort värde, bedrägeri som orsakar betydande eller exceptionellt stora skador (avsnitt 318.6 a och 318.7 i strafflagen), trolöshet mot huvudman, som leder till betydande eller exceptionellt stora ekonomiska förluster (avsnitt 319.3 c och d i strafflagen), oaktsam och bristfällig förvaltning av medel som leder till betydande eller allvarliga ekonomiska förluster (avsnitt 320.2 i strafflagen), rån (avsnitt 321.4 b i strafflagen) och plundring (avsnitt 322.3 a i strafflagen) av föremål av betydande eller stort värde vandalism som orsakar betydande eller exceptionellt stor skada 324. (avsnitt 324.5 och 324.6 i strafflagen) mottagande av stulna varor med ett betydande eller exceptionellt högt värde 326. (avsnitt 326.5 a och 326.6 i strafflagen) brott mot upphovsrätten och närstående rättigheter som leder till betydande eller exceptionellt stora ekonomiska förluster (avsnitt 329/A.3 i strafflagen) samt brott mot industriell äganderätt (avsnitt 329/D i strafflagen).

i)        brott som lyder under militärlagar

j)        brott begångna under kommunismen och brott som enligt internationell rätt inte preskriberas, vilka fastställs i lagen om straffrättsligt ansvar för och icke-tillämpning av preskriptionsbestämmelser på brott mot mänskligheten och om lagföring av vissa brott som begåtts under kommunistdiktaturen.

Domstolarnas behörighet avgörs i regel av var brottet begås.

Om den åtalade har begått brott som faller under olika domstolars behörighetsområde är det de lägre allmänna appellationsdomstolarna som är behöriga.

Domstolar i andra instans

Lägre allmänna appellationsdomstolar prövar överklaganden från distriktsdomstolar som fungerat som första instans.

Regionala appellationsdomstolar prövar överklaganden från lägre allmänna appellationsdomstolar som fungerat som första instans.

Högsta domstolen: prövar överklaganden som faller inom behörighetsområdet för en regional appellationsdomstol och där appellationsdomstolens avgörande kan överklagas.

Domstolar i tredje instans

Regionala appellationsdomstolar prövar överklaganden från en lägre allmän appellationsdomstol som fungerat som andra instans.

Högsta domstolen: prövar överklaganden från en regional appellationsdomstol som fungerat som andra instans.

Domstolarnas sammansättning

Om straffet för brottet i fråga kan ge fängelse i minst åtta år fungerar distriktsdomstolen som en panel (tanács) och är sammansatt av en yrkesdomare och två bisittare. I övriga fall består domstolen av en enda domare.

Även en lägre allmän appellationsdomstol som fungerar som första instans får genomföra rättegångar i en panel bestående av en yrkesdomare och två bisittare.

När domstolen fungerar som domstol i andra eller tredje instans får den genomföra rättegångar i en panel bestående av tre yrkesdomare. Högsta domstolen får genomföra rättegångar i en panel bestående av tre eller fem yrkesdomare.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterDe ungerska domstolarnas officiella webbplats


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 04/07/2016

Allmänna domstolar - Malta

Här hittar du information om hur de allmänna domstolarna på Malta är organiserade.


Allmänna domstolar – inledning

I tabellerna nedan hittar du information om Maltas tvistemåls- och brottmålsdomstolar.

Tvistemålsdomstolar

Court of Appeal (appellationsdomstol)

Andra instans

Överprövning

Domstolen behandlar överklaganden från tvistemålsdomstolar i både högre och lägre instans.

(i) Domstolen behandlar överklaganden från First Hall of the Civil Court och Civil Court (familjeärenden).

(ii) Överklaganden i tvistemål från Court of Magistrates, Small Claims Tribunal och förvaltningsdomstolarna behandlas också i denna domstol.

(i) Tre judges


(ii) En judge

Civil Court (tvistemålsdomstol) The First Hall of the Civil Court


Civil Court (Voluntary Jurisdiction Section)





Civil Court (Family Section)

Första instans

The First Hall of the Civil Court behandlar alla tvistemål och handelsrättsliga mål som går utöver Court of Magistrates befogenheter. Inom sin konstitutionella behörighet behandlar domstolen också ärenden om kränkningar av de mänskliga rättigheter och grundläggande friheter som skyddas av författningen och av Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

The Civil Court (Voluntary Jurisdiction Section) är en avdelning för frivillig rättsvård som ansvarar för att omyndigförklara personer med psykisk funktionsnedsättning, utse förmyndare för dessa personer, inleda arvsprocesser och utse testamentsexekutorer. Den förvarar också hemliga testamenten.

Den här avdelningen behandlar familjeärenden som upphävande av äktenskap, separation, skilsmässa samt underhåll och vårdnad om barn.

Under ledning av en judge




Under ledning av en judge




Under ledning av en judge

Court of Magistrates

Första instans

När det gäller tvistemål har Court of Magistrates bara behörighet som första instans, i allmänhet i mål som rör krav på högst 15 000 euro.

Under ledning av en magistrate

Court of Magistrates for Gozo

Första instans

För tvistemål har Court of Magistrates for Gozo en dubbel behörighet, dels som lägre instans, som är jämförbar med domstolens motsvarighet på Malta, dels som högre instans med samma behörighet som First Hall of the Civil Court (förutom den konstitutionella behörigheten) och som Civil Court (Voluntary Jurisdiction Section).

Under ledning av en magistrate

Small Claims Tribunal (domstol för småmål)

Första instans

Domstolen meddelar avgöranden enligt ett påskyndat förfarande, utan att avvika från kraven på en rättvis rättskipning, om krav till ett värde av mindre än 5 000 euro.

Under ledning av en adjudicator

Brottmålsdomstolar

Court of CriminalAppeal (appellationsdomstol för brottmål)

Andra instans

I sin högre instans behandlar domstolen överklaganden från personer som har fällts i brottmålsdomstolen (Criminal Court). I sin lägre instans behandlar domstolen överklaganden i ärenden som har avgjorts av Court of Magistrates i egenskap av brottmålsdomstol.

Tre judges En judge

Criminal Court (brottmålsdomstol)

Första instans

Domstolen behandlar brottmål som går utöver behörigheten för Court of Magistrates.

Under ledning av en judge tillsammans med en jury på nio personer

Court of Magistrates

Första instans

För brottmål har Court of Magistrates en dubbel behörighet,

dels som brottmålsdomstol för ärenden som omfattas av dess behörighet, dels som undersökningsdomstol för ärenden som omfattas av Criminal Courts behörighet.

(i) Brottmål – domstolen är behörig att pröva alla lagöverträdelser som kan ge upp till sex månaders fängelse.

(ii) Undersökning – domstolen gör preliminära undersökningar av straffbara lagöverträdelser och överlämnar sina redogörelser till åklagaren. Om den tilltalade inte gör några invändningar kan åklagaren återförvisa ärenden som kan leda till högst tio års fängelse till Court of Magistrates.

Under ledning av en magistrate

Court of Magistrates for Gozo

Första instans

För brottmål har Court of Magistrates for Gozo samma behörighet som domstolens motsvarighet på Malta när den fungerar som brottmåls- och undersökningsdomstol.

Under ledning av en magistrate

Juvenile Court (ungdomsdomstol)

Första instans

Domstolen behandlar åtal och andra förfaranden som berör minderåriga upp till 16 år och får även besluta om tvångsomhändertagande.

Under ledning av en magistrate och två ledamöter

Rättsdatabaser

På sidan ”Domstolsväsen i medlemsstaterna – Malta” finns mer information om användbara databaser och länkar.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterMinisteriet för rättsliga frågor, kultur och lokalstyre

Länken öppnas i ett nytt fönsterDomstolstjänster

Länken öppnas i ett nytt fönsterDomar på nätet

Länken öppnas i ett nytt fönsterTvistemål

Länken öppnas i ett nytt fönsterDomstolskalendarium

Länken öppnas i ett nytt fönsterStatistik

Länken öppnas i ett nytt fönsterExekutiva auktioner

Länken öppnas i ett nytt fönsterFormulär (på maltesiska)

Länken öppnas i ett nytt fönsterExperter vid domstolen

Länken öppnas i ett nytt fönsterMaltas lagstiftning


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 22/12/2016

Allmänna domstolar - Nederländerna

Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till nederländska är dock redan färdig.

Här hittar du information om de allmänna domstolarnas organisation i Nederländerna.


Allmänna domstolar

I Nederländerna finns följande allmänna domstolar:

  • Distriktsdomstolarna (Rechtbank): första instans för alla civilrättsliga och straffrättsliga mål
  • Appellationsdomstolarna (Gerechtshof): appellationsdomstol för alla civilrättsliga och straffrättsliga mål
  • Högsta domstolen (Hoge Raad): högsta domstol för alla civilrättsliga och straffrättsliga mål

Rättsdatabaser

Information finns på webbsidan om Länken öppnas i ett nytt fönsterdomstolsväsendet i Nederländerna.

Är tillgången till databasen kostnadsfri?

Ja, tillgången är kostnadsfri.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterNederländernas högsta domstol och övriga domstolar


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 29/11/2012

Allmänna domstolar - Österrike

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på tyska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

I följande avsnitt ges information om allmänna domstolar inom tviste- och brottmål i Österrike.


Allmänna domstolar – inledning

De allmänna domstolarna är organiserade i fyra nivåer. För närvarande (november 2014) är följande domstolar ansvariga för att avgöra tvistemål och brottmål:

  • 116 distriktsdomstolar
  • 20 regionala domstolar
  • 4 appellationsdomstolar
  • Högsta domstolen

I början av 2013 inleddes en gradvis minskning av antalet distriktsdomstolar genom sammanslagningar av distriktsdomstolar i delstaterna Oberösterreich, Niederösterreich och Steiermark. Antalet uppgår nu (sedan den 1 juli 2014) till 116. Den 1 juli 2016 tillkommer ytterligare en sammanslagning, så att det vid den tidpunkten endast kommer att finnas 115 distriktsdomstolar.

Åklagarväsendet utgörs av

  • 16 allmänna åklagarmyndigheter,
  • Centrala åklagarmyndigheten för bekämpning av ekonomisk brottslighet och korruption (Zentrale Staatsanwaltschaft zur Verfolgung von Wirtschaftsstrafsachen und Korruption)
  • 4 överåklagarmyndigheter
  • Riksåklagarmyndigheten (Generalprokuratur).

Avslutningsvis ansvarar 27 kriminalvårdsanstalter för att verkställa fällande domar i brottmål.

A. Domstolsorganisation: Domstolar för tvistemål och brottmål

Tvister prövas i första instans antingen av distriktsdomstolar eller av regionala domstolar. Avgränsningen av behörigheten bestäms i tvistemål huvudsakligen av tvistens natur (Eigenzuständigkeit), och annars av värdet på föremålet för tvisten (Wertzuständigkeit). Den förstnämnda typen av behörighet har företräde framför den andra.

I brottmål avgörs behörigheten av vilken påföljd som kan komma i fråga för en viss misstänkt gärning.

Distriktsdomstolar (första nivån)

Distriktsdomstolarna är första instans i följande typer av mål:

  • Tvistemål som gäller belopp under 15 000 euro (Wertzuständigkeit).
  • Vissa typer av mål (oavsett belopp som tvisten gäller), huvudsakligen familjemål, hyresmål och verkställighetsärenden (Eigenzuständigkeit).
  • Vissa brottmål där påföljden för gärningen är böter, böter och högst ett års fängelse eller enbart fängelse i högst ett år (exempelvis vållande till kroppsskada, stöld).

Regionala domstolar (andra nivån)

Regionala domstolar (Landesgerichte i brottmål och Gerichtshöfe erster Instanz i tvistemål) är behöriga att

  • som första instans meddela dom i mål som inte är förbehållna distriktsdomstolarna; dessutom är de behöriga i mål som omfattas av Atomhaftpflichtgesetz (lag om ansvar för atomskada), Amtshaftungsgesetz (lag om tjänstemäns ansvar) och Datenschutzgesetz (dataskyddslag) samt i konkurrens- och upphovsrättsmål,
  • som andra instans pröva överklaganden av distriktsdomstolsavgöranden.

Appellationsdomstolar (tredje nivån)

Appellationsdomstolar (Oberlandesgerichte och Gerichtshöfe zweiter Instanz) finns på den tredje organisationsnivån. De är placerade i Wien (omfattar Wien, Niederösterreich och Burgenland), Graz (omfattar Steiermark och Kärnten), Linz (omfattar Oberösterreich och Salzburg), respektive Innsbruck (omfattar Tyrolen och Vorarlberg).

De fungerar som överrätter i alla typer av tvistemål och brottmål (andra instans).

De spelar dessutom en särskild roll i förvaltningen av domstolsväsendet. Ordföranden i en appellationsdomstol är även ansvarig för förvaltningen av alla domstolar i distriktet. Den enda direkt överordnade nivån i detta sammanhang är justitieministern.

Högsta domstolen (fjärde nivån)

Högsta domstolen (Oberster Gerichtshof) i Wien är högsta instans i tvistemål och brottmål. Tillsammans med författningsdomstolen och förvaltningsdomstolen går den under beteckningen Högsta domstolen. Det innebär att inget ytterligare (inhemskt) rättsmedel finns att tillgå mot dess avgöranden.

Högsta domstolens rättspraxis är viktig för en enhetlig rättstillämpning i hela landet.

Även om domstolar på lägre nivå inte är bundna enligt lag att följa Högsta domstolens avgöranden låter de sig oftast vägledas av dess rättspraxis.

B. Tvistemålsdomstolar

Till det civilrättsliga området hör allmänna tvistemål, arbetsrättsmål, handelsmål samt rättsvårdsärenden och liknande (Außerstreitverfahren).

Den allmänna civilprocessen omfattar alla tvistemålförfaranden som inte hör till handelsrätten eller arbetsrätten, och som inte räknas som rättsvårdsärenden och liknande.

C. Instansordning

C.1. Instansordning i tvistemål

I allmänna tvistemål finns det i princip två olika instansordningar, som var och en kan indelas i tre olika steg. I första instans prövas tvister antingen av distriktsdomstol (Bezirksgericht) eller av regional domstol (Landesgericht).

Om en distriktsdomstol varit behörig i första instans, ska ett eventuellt överklagande ges in till regiondomstolen (Gerichtshof erster Instanz). Där prövas överklagandet av en särskild överklagandeavdelning (Berufungssenat).

När regionala domstolar fungerar som första instans, ska eventuella överklaganden av deras avgöranden ges in till appellationsdomstolen (Gerichtshof zweiter Instanz), där de prövas av en särskild överklagandeavdelning (Berufungssenat).

Domstolar i andra instans överprövar endast avgöranden i första instans. De prövar målet på handlingarna, dvs. på grundval av vad som förekommit vid den muntliga förhandlingen i första instans och de fakta som lades fram där. Domstolarna i andra instans kan fastställa eller ändra underrättens dom. De kan pröva målet på nytt (helt eller delvis), återförvisa målet till första instans för ny prövning eller ogilla överklagandet.

Domar i särskilt viktiga mål av principiell betydelse kan överklagas från andra instans till högsta domstolen.

Högsta domstolen avgör i princip endast rättsfrågor. Den bygger sitt avgörande på de sakförhållanden som fastslagits i lägre instans. Högsta domstolen bedömer främst om rätt beslut fattats på basis av dessa sakförhållanden och tar ställning till domens giltighet och i viss utsträckning även till rättegångsfel i de lägre instanserna. Högsta domstolen prövar dock inte enbart domars formella giltighet. Den kan även pröva själva saken för att fastställa eller ändra domen, återförvisa målet till första eller andra instans för ny prövning eller ogilla överklagandet.

I första instans avgörs målen i de flesta fall av en enmansdomstol. Endast i tvister som gäller mer än 50 000 euro avgörs ärendet av en domstol sammansatt av tre domare, om ena parten begär det. I andra instans avgörs målen av en domstol sammansatt av tre domare. Högsta domstolen dömer med fem domare. Om det gäller tvist av principiell betydelse (till exempel ändring av rättspraxis) dömer högsta domstolen med elva domare.

C.2. Instansordning i brottmål

I brottmål finns det två nivåer.

Om en distriktsdomstol varit behörig i första instans, kan följande tas upp i en överordnad regional domstol där en panel med tre domare prövar

  • talan om ogiltighet,
  • överklaganden med avseende på skuldfrågan och straffvillkoren.

När en regional domstol med ensamdomare avgjort ett mål i första instans som rör förseelser och brott som kan medföra högst fem års fängelse, exempelvis att vittna falskt i domstol, kan domen överklagas till den högre appellationsdomstolen (Oberlandesgericht), där en panel med tre domare prövar

  • talan om ogiltighet,
  • överklaganden med avseende på skuldfrågan och straffvillkoren.

Om en regional domstol är ansvarig domstol i första instans ska en eventuell ogiltighetstalan anhängiggöras vid Högsta domstolen. Om överklagandet endast gäller straffvillkoren är det den högre appellationsdomstolen som meddelar avgörande. I brottmål finns det således två instansnivåer.

D. Rättsmedel

När det gäller allmänna tvistemål kan domar i första instans överklagas om domen av någon anledning är ogiltig, vid felaktig rättstillämpning eller annars om särskilda skäl föreligger. Domar om belopp på över 2 700 euro kan överklagas även på grund av rättegångsfel eller felaktig bedömning av fakta i målet.

Domar i andra instans kan överklagas till högsta domstolen, men endast i vissa fall. I princip prövar högsta domstolen endast rättsfrågor av principiell betydelse. Vissa domar från andra instans kan över huvud taget inte överklagas (t.ex. om tvisten gäller värden under 5 000 euro), eller så kan överklagande endast ske om andra instans beviljar prövningstillstånd (direkt eller efter ny ansökan) och tvisten inte gäller värden som överstiger 30 000 euro.

E. Rättsdatabaser

Länken öppnas i ett nytt fönsterwebbplatsen för Österrikes justitieministerium finns allmän information om det österrikiska rättssystemet.

Är tillgången till databasen kostnadsfri?

Ja, tillgången till webbplatsen för Österrikes justitieministerium är kostnadsfri.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterDomstolarnas behörighet – Österrike


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 18/12/2015

Allmänna domstolar - Polen

Här hittar du information om hur de allmänna domstolarna i Polen är uppbyggda.


Allmänna domstolar

De allmänna domstolarna i Polen omfattar appellationsdomstolar (sądy apelacyjne), regionala domstolar (sądy okręgowe) och distriktsdomstolar (sądy rejonowe). De handlägger bland annat följande mål: brottmål, tvistemål, familjemål, mål som rör omyndiga, handelsrättsliga mål, arbetsrättsliga mål och socialförsäkringsmål – med undantag för mål som tilldelas andra specialdomstolar (t.ex. militärdomstolar).

De allmänna domstolarna för även fastighets- och inteckningsregister samt pantregistret, nationella domstolsregistret och nationella kriminalregistret.

Domsrätt i tvistemål

Varje appellationsdomstol, regional domstol och distriktsdomstol har en avdelning för tvistemål (wydział cywilny).

Domsrätt i brottmål

Varje appellationsdomstol, regional domstol och distriktsdomstol har en avdelning för brottmål (wydział karny).

Rättsdatabaser

Länken öppnas i ett nytt fönsterpolska regeringens webbplats hittar du en förteckning över publicerade rättsakter från så långt tillbaka i tiden som 1918.

Tillgången till databasen är kostnadsfri.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 10/12/2012

Allmänna domstolar - Portugal

På den här sidan hittar du information om allmänna domstolar i Portugal.


De allmänna domstolarnas organisation

Utöver författningsdomstolen, som särskilt prövar frågor av konstitutionell karaktär, förekommer i Portugal följande typer av domstolar:

a) Högsta domstolen och allmänna domstolar i första och andra instans

b) Högsta förvaltningsdomstolen och förvaltnings- och skattedomstolarna i första instans

c) Revisionsrätten

Det finns även sjörättsdomstolar, skiljedomstolar och fredsdomare.

Lagen fastställer i vilka ärenden och vilka sammansättningar dessa domstolar, enskilt eller gemensamt, är behöriga att skipa rätt i egenskap av specialdomstolar för lagtolkning (Tribunal de Conflitos).

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om krigsrätter, som får inrättas vid krigstillstånd, förbjuder lagen domstolar med exklusiv behörighet för vissa typer av brottmål.

Allmän domstol

Högsta domstolen

Högsta domstolen (Supremo Tribunal de Justiça) är högsta instans utan att detta inskränker författningsdomstolens behörighet. Domstolen har avdelningar för civilrättsliga, straffrättsliga och socialrättsliga ärenden.

Högsta domstolen har sitt säte i Lissabon är behörig på hela det portugisiska territoriet.

Högsta domstolen leds av en ordförande och förhandlingarna äger antingen rum i plenum (då alla avdelningar deltar), inom de specialiserade avdelningarna eller inom de övriga enskilda avdelningarna.

Utom i de fall som uttryckligen anges i lag ägnar sig högsta domstolen enbart åt formella rättsfrågor.

Appellationsdomstolar

Appellationsdomstolarna (Tribunais da Relação) fungerar generellt sett som andra instans.

För närvarande finns appellationsdomstolar i Lissabon, Porto, Coimbra, Évora och Guimarães. De leds av en ordförande och förhandingarna äger rum i plenum eller per avdelning.

Appellationsdomstolarna har avdelningar för civilrättsliga ärenden, straffrättsliga ärenden och socialrättsliga ärenden.

Allmän domstol i första instans

De allmänna domstolarna i första instans är i allmänhet lokala domstolar (Tribunais de comarca).

De allmänna domstolarna har i allmänhet lokal territoriell behörighet men vissa är behöriga i flera domkretsar eller i vissa typer av ärenden som särskilt fastställs i lag.

De allmänna domstolarna är behöriga i civilrättsliga, straffrättsliga frågor och avgör alla mål som inte uttryckligen ingår i övriga domstolars behörighet.

I första instans förekommer även domstolar med särskild behörighet (för vissa typer av mål beroende på vilket förfarande som är tillämpligt) och specialdomstolar med särskilda kunskaper i vissa frågor (oberoende av vilket förfarande som tillämpas).

De allmänna domstolarna kan indelas i olika kammare (med allmän behörighet, särskild behörighet eller specialkompetens), eller i avdelningar med särskild behörighet när arbetets omfattning eller komplexitet motiverar det.

En eller flera domare arbetar vid varje domstol, kammare och avdelning.

Förvaltnings- och skattedomstolar

Det är förvaltnings- och skattedomstolarna prövar förvaltningsrättsliga och skatterättsliga tvister.

Högsta förvaltningsdomstolen

Högsta förvaltningsdomstolen (Supremo Tribunal Administrativo) är högsta instans för förvaltnings- och skattemål utan att detta inskränker författningsdomstolens behörighet.

Förvaltningsdomstolen har sitt säte i Lissabon är behörig på hela det portugisiska territoriet.

Domstolen har en avdelning för förvaltningsmål och en för skattemål. Den prövar först och främst överklaganden av domar som meddelats av de centrala förvaltningsdomstolarna.

Högsta förvaltningsdomstolen har en ordförande och tre vice ordförande.

Beroende på ärendets karaktär sammanträder domstolen i plenum, med hela avdelningen närvarande eller inom de olika underavdelningarna. När domstolen sammanträder i plenum eller med hela avdelningen närvarande behandlar den enbart formella rättsfrågor.

Centrala förvaltningsdomstolar

De centrala förvaltningsdomstolarna utgör i allmänhet andra instans i förvaltningsrättsliga ärenden. För närvarande finns två centrala förvaltningsdomstolar (nord och syd).

Dessa domstolar prövar först och främst överklaganden av sådana domar som meddelats av lokala förvaltningsdomstolar eller lokala skattedomstolar.

Varje central förvaltningsdomstol består av en avdelning för förvaltningsrättsliga tvister och en avdelning för skatterättsliga tvister.

De centrala förvaltningsdomstolarna har en ordförande och två vice ordförande.

De centrala förvaltningsdomstolarna arbetar både med materiell rätt och formella rättsfrågor.

Lokala förvaltningsdomstolar och lokala skattedomstolar

Detta är domstolar i första instans som huvudsakligen ägnar sig åt att slita administrativa och skatterättsliga tvister. De kan antingen arbeta enskilt i egenskap av lokal förvaltningsdomstol respektive lokal skattedomstol eller så kan de arbeta gemensamt under beteckningen förvaltnings- och skattedomstol.

Dessa domstolar har en ordförande som utses på fem år av överrådet för förvaltnings- och skattedomstolarna.

I allmänhet har dessa domstolar en enda kammare men lagen tillåter domstolen att i vissa fall arbeta i andra sammansättningar.

Fredsdomare

Fredsdomarna är en extrajudiciell instans med en egen arbetsordning och sammansättning samt egen medlingstjänst. De är behöriga att utreda och bedöma fastställelsetalan i ärenden som inte rör så stora belopp att de måste behandlas i allmän domstol.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 30/01/2014

Allmänna domstolar - Rumänien

Här hittar du information om de allmänna domstolarna i Rumänien.


Rumäniens domstolsväsen – inledning

Rumäniens domstolsväsen är uppbyggt på följande sätt:

Domstolar och åklagarmyndigheter

Nivå 1

  1. Distriktsdomstolar (176)
  2. Åklagarmyndigheter

Nivå 2

  1. Tribunaler (42)
  2. Tribunaler för handelsrättsliga mål (3)
  3. Tribunal för familjemål och ungdomsärenden (1)
  4. Åklagarmyndigheter

Nivå 3

  1. Appellationsdomstolar (15)
  2. Åklagarmyndigheter

Nivå 4

  1. Högsta domstolen
  2. Åklagarmyndigheter
  • Det rumänska domstolsväsendet består av Högsta domstolen (Înalta Curte de Casaţie şi Justiţie) och övriga domstolar.

Domstolar

Högsta domstolen

Som högsta rättsliga instans i Rumänien är det bara Högsta domstolen som har behörighet att se till att övriga domstolar tolkar och tillämpar lagen på ett enhetligt sätt. Det sker i första hand genom att den prövar mål ” i rättstillämpningens intresse”.

Högsta domstolen är indelad i 4 avdelningar, var och en med sin egen rättsliga behörighet:

  • Första avdelningen för civilrätt
  • Andra avdelningen för civilrätt
  • Avdelningen för straffrätt
  • Avdelningen för förvaltningsrätt och skatterätt

De fyra ”avdelningarna med fem domare”, ”avdelningarna som samlas i plenum”, ”avdelningen för prövning av överklaganden i lagstiftningens intresse” och ”avdelningen för bedömning av vissa rättsfrågor” är andra strukturer med egen rättslig behörighet.

Första avdelningen för civilrätt, andra avdelningen för civilrätt samt avdelningen för förvaltningsrätt och skatterätt vid Högsta domstolen prövar överklaganden av appellationsdomstolarnas avgöranden och andra i lag föreskrivna avgöranden, samt överklaganden av avgöranden som inte är slutgiltiga eller av rättegångshandlingar som inte kan överklagas på något annat sätt, och för vilka de rättsliga förfarandena vid en appellationsdomstol har avbrutits. Avdelningen för straffrätt prövar som första instans mål och framställningar som enligt lag omfattas av Högsta domstolens rättsliga behörighet.

Avdelningen för straffrätt vid Högsta domstolen prövar följande mål:

Som första instans

  • brott begångna av senatorer, deputerade och EU-parlamentariker,
  • brott begångna av regeringsmedlemmar,
  • brott begångna av domare i författningsdomstolen,
  • brott begångna av medlemmar av Högsta rättsrådet,
  • brott begångna av domare i Högsta domstolen och av åklagare vid åklagarmyndigheten vid Högsta domstolen,
  • brott begångna av marskalkar, amiraler, generaler och kvestorer,
  • andra mål som enligt lagen faller inom dess behörighet.

Som högre appellationsdomstol

  • överklaganden av avgöranden i brottmål som meddelats i första instans av appellationsdomstolarna eller den militära appellationsdomstolen,
  • överklaganden av avgöranden i brottmål som meddelats i andra instans av appellationsdomstolarna eller den militära appellationsdomstolen,
  • överklaganden av avgöranden i brottmål som meddelats i första instans av Högsta domstolens avdelning för straffrätt och i andra i lag föreskrivna mål.

Avdelningen med nio domare

Genom lag nr 202/2010 om åtgärder för att påskynda prövningen av mål överfördes befogenheterna för avdelningen med nio domare till avdelningen med fem domare.

Avdelningen med nio domare kommer att slutföra prövningen av de mål som den för närvarande behandlar.

Avdelningarna med fem domare

Enligt artikel 24 i lag nr 304/2004, offentliggjord på nytt med senare ändringar och kompletteringar, prövar avdelningarna med fem domare överklaganden och framställningar i mål som i första instans prövas av Högsta domstolens avdelning för straffrätt samt andra mål som enligt lag omfattas av deras behörighet. De fungerar också som disciplininstans.

Enligt artikel 51.3 i lag 317/2004, offentliggjord på nytt, prövar avdelningarna med fem domare överklaganden av Högsta rättsrådets avgöranden i disciplinärenden.

Högsta domstolens avdelningar samlas i plenum för att

  1. pröva hänskjutna ärenden som gäller förändringar av Högsta domstolens rättspraxis,
  2. hänskjuta lagförslag till författningsdomstolen så att den kan kontrollera att lagarna är författningsenliga innan de kungörs.

Appellationsdomstolar

De rumänska appellationsdomstolarna leds av en ordförande som kan bistås av en eller två vice ordförande.

En appellationsdomstol arbetar i avdelningar eller särskilda paneler med

  • civilrättsliga mål,
  • brottmål,
  • ungdomsärenden och familjemål,
  • förvaltnings- och skattemål,
  • mål som rör arbetsrättsliga tvister och socialförsäkringstvister, företag, företagsregistret, insolvens, illojal konkurrens och andra frågor, samt
  • sjöfartsmål.

De 15 appellationsdomstolarna har rättskapacitet. Under varje appellationsdomstol finns ett antal tribunaler (ca 3).

Inom civilrätten prövar appellationsdomstolarna följande mål:

Som domstol i första instans, mål och framställningar i förvaltnings- och skattemål, i enlighet med särskilda lagar.

Som appellationsdomstol, överklaganden av avgöranden meddelade av tribunaler i första instans.

Som högre appellationsdomstol, i lag föreskrivna mål.

Inom straffrätten prövar appellationsdomstolarna följande mål:

Som domstol i första instans

  • brott som anges i artiklarna 155–173 i brottsbalken (t.ex. förräderi, spionage, komplotter, undergrävande av statsmakten, undergrävande av statsfinanserna) och brott rörande den nationella säkerheten i enlighet med särskilda lagar,
  • brott som anges i artiklarna 253.1 (intressekonflikter), 273–276 (brott mot järnvägsäkerheten – vid större järnvägsolyckor) och 356–361 (brott mot freden och mot mänskligheten) i brottsbalken,
  • brott begångna av domare i distriktsdomstolar och tribunaler, av åklagare på de åklagarmyndigheter som är knutna till dessa domstolar, samt av advokater, notarius publicus, delgivningsmän/exekutionstjänstemän eller revisorer vid revisionsdomstolen,
  • brott begångna av ledare för trossamfund organiserade i enlighet med lagen och andra religiösa ledare, som minst har biskops rang eller motsvarande,
  • brott begångna av biträdande domare vid Högsta domstolen, domare vid appellationsdomstolarna och den militära appellationsdomstolen, samt åklagare vid åklagarmyndigheterna vid dessa domstolar,
  • brott begångna av medlemmar av revisionsrätten, ordföranden för lagstiftningsrådet och justitieombudsmannen,
  • andra mål som enligt lagen faller inom dess behörighet.

Som appellationsdomstol, överklaganden av avgöranden i brottmål som meddelats av tribunalerna i första instans.

Som högre appellationsdomstol, begäran om överprövning av avgöranden i brottmål som meddelats av domstolar i första instans, med undantag för avgöranden som faller inom tribunalernas behörighet, samt i andra i lag särskilt föreskrivna mål.

Appellationsdomstolarna dömer också i behörighetskonflikter mellan tribunaler, mellan distriktsdomstolar och tribunaler inom tribunalernas geografiska behörighetsområde eller mellan distriktsdomstolar som lyder under olika tribunaler men ligger inom appellationsdomstolens geografiska behörighetsområde.

Appellationsdomstolarna fattar också beslut om framställningar som rör utlämning eller överföring av dömda personer till andra länder.

Tribunaler

De 42 nationella tribunalerna har rättskapacitet och är organiserade på distriktsnivå. Tribunalernas geografiska behörighetsområde omfattar alla distriktsdomstolar i det distrikt (județ) där tribunalen ligger.

Tribunalernas arbete är fördelat mellan olika avdelningar och specialiserade paneler som är inriktade på

  • civilrättsliga mål,
  • brottmål,
  • ungdomsärenden och familjemål,
  • förvaltnings- och skattemål,
  • mål som rör arbetsrättsliga tvister och socialförsäkringstvister, företag, företagsregistret, insolvens, illojal konkurrens och andra frågor, samt
  • sjöfartsmål.

Inom civilrätten prövar tribunalerna följande mål:

Som domstol i första instans, alla framställningar som inte faller inom andra instansers behörighet.

Som appellationsdomstol, överklaganden av avgöranden som meddelats av distriktsdomstolarna i första instans.

Som högre appellationsdomstol, i lag särskilt föreskrivna mål.

Inom straffrätten prövar tribunalerna följande mål:

Som domstol i första instans

  • brott mot liv och lem eller kroppslig integritet, brott mot individens rättigheter, sexualbrott, egendomsbrott, brott på arbetsplatsen eller i samband med arbetet, brott som hindrar att rättvisa skipas, brott mot de system som inrättats för vissa verksamheter som regleras i lag, brott mot folkhälsa samt smugglingsbrott (om de inbegriper vapen, ammunition eller explosivt eller radioaktivt material),
  • uppsåtliga brott som lett till att offret avlidit eller begått självmord,
  • brott rörande olaglig handel med eller konsumtion av narkotika,
  • brott rörande penningtvätt eller skatteundandragande,
  • oredlighet mot borgenär, om brottet rör bankväsendet,
  • andra brott som enligt lagen faller inom dess behörighet.

Som appellationsdomstol, överklaganden av distriktsdomstolarnas avgöranden i mål där de straffrättsliga förfarandena inleds efter att brottsoffret lämnat in ett klagomål, distriktsdomstolars avgöranden i brottmål när det gäller förebyggande åtgärder, villkorlig frigivning eller säkerhetsåtgärder, distriktsdomstolars avgöranden i brottmål när det gäller verkställande av brottmålsdomar eller återanpassning, samt andra i lagen särskilt föreskrivna mål.

Tribunalerna dömer i behörighetskonflikter mellan distriktsdomstolar inom sina geografiska behörighetsområden, samt i andra i lag föreskrivna mål.

Distriktsdomstolar (Judecătorie)

Distriktsdomstolarna har ingen rättskapacitet och är organiserade på distriktsnivå (județ) och i staden Bukarest.

Inom civilrätten prövar distriktsdomstolarna främst följande mål:

  • Framställningar som enligt civillagstiftningen faller inom vårdnads- och familjedomstolens behörighet, om inget annat uttryckligen föreskrivs i lagen.
  • Framställningar som rör registrering i folkbokföringsregister.
  • Framställningar som rör förvaltning av byggnader med flera våningar, lägenheter eller utrymmen som är olika personers exklusiva egendom, samt framställningar som rör de rättsliga förhållandena mellan fastighetsägarföreningar och andra fysiska eller juridiska personer.
  • Framställningar om vräkning.
  • Framställningar som rör gemensamma väggar och diken, avståndet mellan byggnader och odlingar, rätten till fri passage, samt eventuella servitut eller andra lagstadgade begränsningar av äganderätten som parterna kommit överens om eller som fastställts av domstol.
  • Framställningar som rör ändringar av gränser eller markering av gränser.
  • Framställningar om skydd av tillgångar.
  • Framställningar som rör skyldigheter att vidta eller inte vidta åtgärder som inte kan mätas i pengar, oavsett om de grundar sig på ett avtal eller inte, med undantag för de skyldigheter som enligt lag faller inom andra domstolars behörighet.
  • Framställningar om ägodelning, oavsett värde.
  • Andra framställningar som kan uttryckas i penningbelopp, upp till och med 200 000 RON, oavsett om parterna har ställning som fackfolk eller inte.

Distriktsdomstolarna prövar också överklaganden av beslut av myndigheter och andra organ med befogenhet att meddela rättsliga avgöranden, i de fall som föreskrivs i lag.

I straffrätten prövar distriktsdomstolen främst följande mål:

I stort sett alla typer av brott, utom de som enligt lag ska prövas i första instans av tribunaler, appellationsdomstolar och Högsta domstolen.

För information om domstolarna hänvisas till Länken öppnas i ett nytt fönsterjustitieministeriets portal.

Rättsdatabaser

Följande rättsdatabaser är tillgängliga på Internet:


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 03/02/2014

Allmänna domstolar - Slovenien

Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till slovenska är dock redan färdig.

Här hittar du information om de allmänna domstolarnas organisation i Slovenien.


Allmänna domstolar

Enligt artikel 98 i lagen om domstolar utgörs de allmänna domstolarna i Slovenien av

  • Lokala domstolar (Okrajno sodišče).
  • Distriktsdomstolar (Okrožno sodišče).
  • Appellationsdomstolar (Višje sodišče).
  • Sloveniens högsta domstol (Vrhovno sodišče) (nedan kallad högsta domstolen).

Specialdomstolar, som inrättats genom en särskild stadga, ska uppfylla följande krav om inget annat fastställs i stadgan:

  • Den lokala domstolens ställning: förstainstansdomstolar med en högre specialdomstol som besvärsinstans.
  • Appellationsdomstolens ställning: andrainstansdomstolar som avgör överklaganden av beslut som fattats av specialdomstolar i första instans.
  • Appellationsdomstolens ställning: förstainstansdomstolar med högsta domstolen som besvärsinstans.

Lokala domstolars behörighet

Enligt artikel 99 i lagen om domstolar är lokala domstolar behöriga i följande typer av mål:

Straffrättsliga ärenden

  1. Att i första instans döma brott som bestraffas med böter eller upp till tre års fängelse, utom när det gäller brott mot heder och rykte som har begåtts av media via radio, TV eller andra former av offentlig information.
  2. Att utreda brott enligt ovan.
  3. Att utföra annat som fastställs i stadgan.

Civilrättsliga ärenden

Att i första instans döma eller besluta när det gäller följande:

  1. I civilrättsliga ärenden i enlighet med civilprocesslagen.
  2. I ärenden som rör arv och andra otvistiga mål samt fastighetsregistret.
  3. I ärenden som rör verkställighet och säkerställande, om inget annat fastställs i stadgan.

Övriga ärenden

Att döma eller besluta i andra ärenden som fastställs i stadgan.

Rättshjälp

Att behandla frågor som rör rättshjälp där andra domstolar inte har någon lagstadgad behörighet.

Distriktsdomstolars behörighet

Enligt artikel 101 i domstolsstadgan har Sloveniens distriktsdomstolar behörighet inom följande områden:

Straffrättsliga ärenden

  1. Att i första instans döma brott som inte faller under lokala domstolars behörighet.
  2. Att genomföra en undersökning eller undersökande åtgärder rörande brott (enligt punkt 1 ovan).
  3. Att genomföra förberedande förhandlingar och döma i första instans när det gäller brott som har begåtts av minderåriga.
  4. Att i första instans besluta om verkställighet av brottmålsdomar som har utfärdats av utländska domstolar.
  5. Att verkställa brottmålsdomar (från punkterna 1, 3 och 4 ovan) samt verkställa lokala domstolars brottmålsdomar.
  6. Att besluta om tillstånd när det gäller intrång i mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.
  7. Att nå beslut inom ramen för en nämnd utanför rättegång (även i straffrättsliga ärenden som faller under lokala domstolars behörighet).
  8. Att utföra annat som fastställs i stadgan.
  9. Att utöva tillsyn för att se till att fångar behandlas lagligt och korrekt samt utöva tillsyn över häktade personer.

Särskilda avdelningar vid (distrikts)domstolar handlägger mer komplicerade mål rörande organiserad och ekonomisk brottslighet, terrorism, korruption och liknande brott. Dessa är behöriga enligt punkterna 1, 2, 3, 6, 7 och 8.

Civilrättsliga ärenden

Att döma och besluta i civilrättsliga ärenden i första instans enligt följande:

  1. I civilrättsliga ärenden i enlighet med civilprocesslagen.
  2. Erkännande av beslut som fattats av utländska domstolar.
  3. I ärenden som rör tvångsförlikning, konkurs och likvidation när detta ligger inom domstolens behörighet samt relaterade tvister.
  4. I tvister som rör immaterialrätt.
  5. Om förslag att utfärda interimsåtgärder som har inkommit innan en tvist inleddes, där domstolen måste besluta i enlighet med bestämmelserna om ekonomiska tvister eller i ärenden där man har enats om att det föreligger behörighet för skiljedomar.
  6. I otvistiga mål där parterna är rörelsedrivande bolag, partner eller aktieägare och ledamöter i rörelsedrivande bolags organ, för vilka bolagsrätt måste tillämpas.

Distriktsdomstolar har även behörighet när det gäller följande:

  • Att administrera handelsregistret.
  • Att döma eller besluta i andra ärenden, om detta fastställs i stadgan.
  • Att behandla frågor som rör rättshjälp i de ärenden som anges under punkterna 1, 2, 3 och 4 ovan.
  • Att tillhandahålla internationell rättshjälp.

Appellationsdomstolar

Enligt artikel 104 i lagen om domstolar är högre domstolar behöriga i följande typer av mål:

  1. Att döma eller besluta i andra instans om överklaganden av beslut som har fattats av lokala domstolar och distriktsdomstolar inom deras territorium.
  2. Att besluta i behörighetstvister mellan lokala domstolar eller distriktsdomstolar inom deras territorium samt om överföring av behörighet till en annan lokal domstol eller distriktsdomstol inom deras territorium.
  3. Att utföra annat som fastställs i stadgan.

Rättsdatabaser

Databasens namn och webbadress

Länken öppnas i ett nytt fönsterSloveniens domstolsväsen

Är tillgången till databasen kostnadsfri?

Ja, tillgången till databasen är kostnadsfri.

Kort beskrivning av innehållet

Från Länken öppnas i ett nytt fönsterSloveniens domstolsväsen har man tillgång till flera olika databaser. Några exempel:

  • Sloveniens domstolsväsen.
  • Domstolsförvaltningen.
  • Offentliga register (fastighetsregister, domstolsregister).

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterRättsliga myndigheter


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 02/11/2016

Allmänna domstolar - Slovakien

Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till slovakiska är dock redan färdig.

Här hittar du information om hur de allmänna domstolarna i Slovakien är organiserade.


Allmänna domstolar – inledning

Distriktsdomstolarna fungerar som första instans i tvistemål och brottmål, om inte annat föreskrivs i bestämmelser om domstolsförfaranden. De handlägger även valärenden, om detta föreskrivs i en särskild lag.

Länsdomstolarna fungerar som andra instans i tvistemål och brottmål som prövats av distriktsdomstol i första instans. Länsdomstolarna fungerar som första instans i förvaltningsmål, om inte annat föreskrivs i en särskild lag. De prövar även övriga mål om detta krävs i särskild lagstiftning (t.ex. lagen om skydd mot avlyssning).

Slovakiens högsta domstol prövar ordinära överklaganden av avgöranden som meddelats av länsdomstolar och den särskilda brottmålsdomstolen, om detta föreskrivs i lag.

Högsta domstolen prövar även extraordinära överklaganden av avgöranden som meddelats av distriktsdomstolar, länsdomstolar, den särskilda brottmålsdomstolen och högsta domstolen, om detta föreskrivs i lag. Högsta domstolen prövar behörighetstvister mellan domstolar och myndigheter.

Länken öppnas i ett nytt fönsterHögsta domstolen beslutar om ett mål ska hänskjutas till en annan behörig domstol, om detta föreskrivs i den processrättsliga lagstiftningen.

Rättsdatabaser

Du hittar mer information på det slovakiska justitieministeriets Länken öppnas i ett nytt fönsterwebbplats.

Allmänna domstolar – organisation

Slovakiens domstolsväsen

Slovakiens domstolsväsen utgörs av

  • distriktsdomstolar,
  • länsdomstolar,
  • den särskilda brottmålsdomstolen,
  • högsta domstolen.

Domstolarnas behörighet

Distriktsdomstolar

Distriktsdomstolarna fungerar som första instans i tvistemål och brottmål, om inte annat föreskrivs i den processrättsliga lagstiftningen.

Distriktsdomstolarna handlägger valärenden, om detta föreskrivs i en särskild lag.

Länsdomstolar

Länsdomstolarna fungerar som andra instans i tvistemål och brottmål som prövats av distriktsdomstol i första instans.

I den processrättsliga lagstiftningen anges i vilka tvistemål och brottmål länsdomstolar ska fungera som första instans.

Länsdomstolarna fungerar som första instans i förvaltningsmål, om inte annat föreskrivs i en särskild lag.

Länsdomstolarna prövar andra mål om detta anges i särskilda lagar (lag nr 166/2003 års lagsamling om skydd av den personliga integriteten mot otillåten användning av informationsteknisk utrustning och om ändring av vissa lagar, samt lagen om skydd mot avlyssning).

Den särskilda brottmålsdomstolen

Den särskilda brottmålsdomstolen prövar brottmål och övriga mål i enlighet med den processrättsliga lagstiftningen.

Högsta domstolen

Högsta domstolen

  • prövar ordinära överklaganden av avgöranden som meddelats av länsdomstolar och den särskilda brottmålsdomstolen, om detta föreskrivs i den processrättsliga lagstiftningen,
  • prövar extraordinära överklaganden av avgöranden som meddelats av distriktsdomstolar, länsdomstolar, den särskilda brottmålsdomstolen och Högsta domstolen, om detta föreskrivs i den processrättsliga lagstiftningen,
  • prövar behörighetstvister mellan domstolar och myndigheter,
  • beslutar om ett mål ska hänskjutas till en annan domstol än den som är formellt behörig, om detta föreskrivs i den processrättsliga lagstiftningen,
  • beslutar i andra mål om detta föreskrivs i en lag eller ett internationellt fördrag.

Högsta domstolen granskar domstolarnas beslut i avslutade mål.

Högsta domstolen verkar också för en enhetlig och konsekvent tillämpning av lagar och andra allmänt bindande rättsregler

  • genom sina egna beslut
  • genom att avge yttranden som ska främja en enhetlig tillämpning av lagar och andra allmänt bindande rättsregler
  • genom att offentliggöra giltiga domstolsavgöranden som är av grundläggande betydelse i Högsta domstolens ”samlade yttranden” och avgöranden av de slovakiska domstolarna.

Länk

Länken öppnas i ett nytt fönsterJustitieministeriet


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 18/03/2019

Allmänna domstolar - Finland

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på finska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

I det här avsnittet hittar du information om hur allmänna domstolar fungerar i Finland.


Allmänna domstolar – inledning

Domstolarna i Finland delas upp i allmänna domstolar för brott- och tvistemål, förvaltningsdomstolar för besvär över myndighetsbeslut och förvaltningstvistemål och specialdomstolar.

Med allmän domstol avses domstolar som har allmän behörighet. De handlägger med andra ord tvistemål som inte faller inom någon annan domstols behörighet. Allmänna domstolar är

  • tingsrätterna (käräjäoikeus) (för närvarande 51 stycken, minskar till 27 stycken 2010),
  • hovrätterna (hovioikeus, 6 stycken),
  • högsta domstolen (korkein oikeus).

Allmänna förvaltningsdomstolar är förvaltningsdomstolarna (hallinto-oikeus, 8 stycken). Den högsta förvaltningsdomstolen är högsta förvaltningsdomstolen (korkein hallinto-oikeus).

Tingsrätterna

Tingsrätterna fungerar som förstainstansrätter. De behandlar brottmål, tvistemål och ärenden som rör fastighetsskatt och fastighetsärenden (registrering av lagfart och inteckning). För närvarande finns det 51 tingsrätter i Finland. De varierar kraftigt i storlek. Den största har ca 80 domare och en sammanlagd personalstyrka på omkring 250 personer, inklusive sekreterare, utsökningsmän och unga jurister som genomgår tingsmeritering. De minsta tingsrätterna har två permanenta domare och ungefär tio övriga tjänstemän.

De bestämmelser som reglerar tingsrätternas verksamhet och förvaltning finns i tingsrättslagen och tillhörande förordning, relevanta stående order och de närmare regler och instruktioner som följer av stadgan. Enligt lagen är huvuddomaren i en förstainstansrätt också administrativ chef för domstolen.

En tingsrätt har också lekmannamedlemmar, nämndemän, som huvudsakligen deltar vid brottmål. Nämndemännen utses av kommunfullmäktige. Justitiedepartementet fastställer antalet nämndemän som ska utses av kommunfullmäktige. Nämndemännen ersätts med statliga medel.

Förfarande i tingsrätterna

I en tingsrätt delas tvistemål in i två faser: beredning och huvudförhandling. Beredningen inleds med att käranden lämnar en skriftlig stämningsansökan och svaranden ett skriftligt svaromål. Ett antal fall – de som gäller indrivning av skulder – kan lösas redan i denna fas. Beredningen fortsätter med muntlig förberedelse, med en domare närvarande.

Om tvistemålet inte kan lösas i denna fas avtalas om huvudförhandling. Tingsrättens sammansättning är antingen en domare eller tre domare, förutom i familjeärenden, då rätten utgörs av endast en domare. Förhandlingarna hålls så kontinuerliga som möjligt.

I brottmål varierar tingsrättens sammansättning efter det brott som behandlas. Brottmål som gäller mindre överträdelser behandlas vid ett endomarsammanträde medan mer krävande mål behandlas med en nämndemannasammansättning med en lagfaren ordförande och tre nämndemän.

Brottsmålsprocessen är i princip densamma som processen vid tvistemål. Rätten kan be svaranden erkänna brottet och samtycka till ett skriftligt förfarande före huvudförhandlingen. Huvudförhandlingen är muntlig och domen bygger på de faktiska omständigheter som parterna personligen har tillkännagivit för domstolen. Alla bevis tas emot vid huvudförhandlingen. Även i detta fall hålls förhandlingarna så kontinuerliga som möjligt. Rättens sammansättning kan inte ändras medan huvudförhandlingen pågår.

Om rätten inte kan enas om en dom förrättas en omröstning. Varje medlem har en röst. Om rösterna faller jämnt får ordföranden först säga sin mening. I brottmål segrar den ståndpunkt som är lindrigare ur den åtalades synpunkt.

Hur tingsrätten har nått fram till sitt avgörande framgår av domskälet. I de flesta fall ger tingsrätten sitt avgörande muntligt omedelbart efter det att huvudförhandlingen har avslutats. I omfattande eller på annat sätt komplicerade mål kan det dock dröja upp till två veckor innan tingsrätten ger sitt avgörande skriftligt som en kanslidom.

Hovrätterna

Finland har sex hovrätter. I egenskap av högre domstolar behandlar hovrätterna överklaganden av tingsrätternas avgöranden. I vissa fall fungerar hovrätterna även som förstainstansdomstolar: t.ex. vid tjänsteåtal av en domare i en lägre rätt eller av höga statliga tjänstemän.

Till hovrätternas uppgifter hör också att på allmän nivå övervaka verksamheten vid tingsrätterna inom sina respektive distrikt samt vissa ärenden som rör rättsvården. Ett särskilt förvaltningsärende är att avge utlåtande till domarförslagsnämnden i frågor som gäller tillsättning av domare vid tingsrätt eller hovrätt. Utlåtandet avges av den sammansättning som är ålagd detta ansvar. Hovrättens president (huvuddomare) ansvarar för domstolens verksamhet och effektivitet.

Hovrätterna är indelade i avdelningar och varje avdelning leds av en hovrättslagman som samarbetar med andra hovrättsdomare. Ärenden behandlas normalt av en sammansättning med tre domare.

Förfarande i hovrätten

Fram till april 1998 var förfarandet i hovrätterna huvudsakligen skriftligt. Vid sådana förfaranden behandlas och löses ärendena efter en föredragning som bygger på skriftligt material som har lämnats in till domstolen. Reformen av hovrätternas rättsliga förfarande har ökat antalet muntliga förfaranden. Assessorer och fiskaler fungerar nu som föredragande vid hovrätterna.

Högsta domstolen

Högsta domstolen är den högsta besvärsinstansen. I likhet med hovrätterna är högsta domstolen indelad i sektioner som är domföra med fem ledamöter.

För att hänskjuta ett mål till högsta domstolen måste den berörda parten ansöka om besvärstillstånd (prövningstillstånd) för ett domstolsavgörande. När ansökan om besvärstillstånd tas emot beslutar högsta domstolen om tillstånd kan beviljas i det särskilda målet. Ärendet avgörs på en föredragning i en sammansättning med två ledamöter. Besvärstillstånd kan endast beviljas på grunder som föreskrivs i lagen.

Sedan 1980 har högsta domstolen till uppgift att ge prejudikat. Ett mål som har avgjorts av högsta domstolen ska fungera som prejudikat som styr annan lagskipning genom att sätta en norm som andra domstolar måste följa i liknande mål. Inget besvärstillstånd krävs i mål där en hovrätt har fungerat som första instans.

Högsta domstolens verksamhet leds av dess president. Högsta domstolens ledamöter kallas justitieråd. Kanslichefen, referendarieråd, justitiesekreterare och äldre justitiesekreterare kan alla fungera som föredragande.

Utöver att behandla lagstiftningsfrågor utser högsta domstolen domare till tillfälliga befattningar på ett år eller längre. Högsta domstolen kommenterar också lagförslag och benådningsansökningar som skickas till Finlands president.

Förfarandet i högsta domstolen är vanligen skriftligt. Muntliga förfaranden kan förkomma om detta anses nödvändigt.

Rättsdatabaser

Databasens namn och URL

Länken öppnas i ett nytt fönsterRättsväsendet

Är tillgången till databasen kostnadsfri?

Ja, tillgången är kostnadsfri.

Webbplatsen Länken öppnas i ett nytt fönsterRättsväsendet innehåller information om det finska rättsväsendet. Webbplatsen är en portal för den som söker information om domstolar, åklagarmyndigheter, utsökningsväsende, rättshjälpsbyråer och andra offentliga organ inom det finska rättsväsendet.

Där finns till exempel senaste rättspraxis från hovrätter och förvaltningsdomstolar.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 08/02/2018

Allmänna domstolar - Sverige

Här hittar du information om de allmänna domstolarnas organisation i Sverige.


allmänna domstolar – inledning

Allmänna domstolar handlägger brottmål och tvistemål. De har tre olika instanser:

Allmänna förvaltningsdomstolar handlägger förvaltningsmål. De har tre olika instanser:

Dessutom finns det några specialdomstolar som avgör tvister inom olika specialområden, t.ex. Länken öppnas i ett nytt fönsterArbetsdomstolen och Länken öppnas i ett nytt fönsterMarknadsdomstolen.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 22/10/2015

Allmänna domstolar - England och Wales

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på engelska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Här hittar du information om de allmänna domstolarna i England och Wales.


Allmänna domstolar – inledning

Här beskrivs organisationen för de olika domstolarna i England och Wales. Mer uppgifter hittar du på webbplatsen för det brittiska domstolsverket, Länken öppnas i ett nytt fönsterHer Majesty's Courts and Tribunals Service, som har hand om förvaltningen av och stödet till alla domstolar utom Supreme Court (högsta domstolen).

Supreme Court (högsta domstolen)

Förenade kungarikets högsta domstol (Supreme Court) tog den 1 oktober 2009 över som högsta instans från Appellate Committee of the House of Lords (överklagandenämnden i överhuset). Den tog också över de delgerade uppgifter som dittills hade ålegat Judicial Committee of the Privy Council (lagutskottet i Privy Council, den högsta appellationsdomstolen i flera oberoende länder i det brittiska samväldet, Förenade kungarikets utomeuropeiska territorier och brittiska kronbesittningar).

Supreme Court är i Förenade kungariket slutinstans i både brottmål och tvistemål, med förebehåll för att skotska brottmålsavgöranden inte kan överklagas dit. Prövningstillstånd beviljas som regel endast om målen berör rättsfrågor av allmän betydelse för rättstillämpningen.

Court of Appeal (appellationsdomstolen)

Appellationsdomstolen, Court of Appeal, har en avdelning för tvistemål och en för brottmål. Den sammanträder vanligtvis i London.

Brottmålsavdelningen behandlar överklaganden av fällande domar och påföljder från Crown Court och har en ämbetsman med titeln Lord Chief Justice som ordförande. Brottmålsavdelningen vid Court of Appeal kan ogiltigförklara eller fastställa en dom eller beordra en ny rättegång. Gäller överklagandet påföljden får domstolen endast lindra straffet. När Attorney General (riksåklagaren) hänskjuter ett mål till Court of Appeal får domstolen dock skärpa en påföljd som den anser vara otillbörligt mild.

Domstolen har en mer omfattande befogenhet att höra ad hoc-överklaganden, t.ex. i fråga om anmälningar eller begränsningar av offentlighet, överklaganden av avgöranden till åklagarens nackdel och olika överklaganden inom ramen för 2002 års lag om vinning av brott. Dessutom behandlar domstolen överklaganden i krigsrättsmål.

Brottmålsavdelningen i Court of Appeal är som regel sammansatt av tre domare, men endast en dom avkunnas (majoritetsavgörande).

Ordföranden för tvistemålsavdelningen vid Court of Appeal kallas för Master of the Rolls. Domstolen behandlar främst överklaganden av avgöranden från High Court (inklusive Chancery, Queens Bench och Family Division) och av grevskapsdomstolar i hela England och Wales samt av vissa nämnder. Vanligtvis sammanträder tre domare (Lord Chief Justices). När de fattar sitt beslut får domarna utfärda alla eventuella order som de anser borde ha utfärdats i den domstol som målet hänskjuts från. I vissa fall beordras en ny rättegång.

Vittnen hörs sällan i Court of Appeal. Avgörandena baseras vanligtvis på handlingar, protokoll från rättegångsförhandlingarna i underinstansen och framställningar från parternas advokater.

High Court

High Court är baserad i London, även om förhandlingar kan hållas i andra delar av England och Wales. High Court kan handlägga nästan alla typer av tvistemål – men i praktiken tar den huvudsakligen upp större eller mer invecklade mål. Domstolen består av tre avdelningar:

  • Queen’s Bench Division är den största av dem och handlägger en rad olika civila ärenden, bl.a. skadestånd vid avtalsbrott och skadestånd utanför avtalsförhållanden, förtal, handelstvister och sjörättsmål (t.ex. mål om fartygskollisioner, lastskador och bärgning).
  • Chancery Division behandlar framför allt egendomsärenden, bl.a. förvaltning av dödsbon, tolkning av testamenten, konkurser samt tvister om bolag och andra sammanslutningar.
  • Family Division handlägger många av de mer invecklade skilsmässo- och äktenskapsmålen och finansiella frågor i samband med dessa. Det kan handla om ärenden som rör vårdnad av barn (framför allt förmyndarskap, adoption och bortrövande av barn), mål som omfattar Court of Protection och mål som handlar om medicinsk behandling av barn som omfattas av domstolens jurisdiktion.

Administrative Court (förvaltningsdomstol)

Arbetet inom förvaltningsdomstolen (Administrative Court) är varierat och omfattar den förvaltningsrättsliga jurisdiktionen för England och Wales samt tillsyn över lägre instanser och nämnder.

Tillsynen utövas framför allt genom rättslig granskning och omfattar personer och organ som utövar offentliga uppgifter. Syftet med den rättsliga granskningen är att se till att dessa organ eller personer fattar korrekta och lagenliga beslut och att de inte överskrider de befogenheter som de har fått av parlamentet.

Administrative Court behandlar också ett antal olika typer av lagstadgade överklaganden och ansökningar, s.k. statutory appeals and applications:

  • Rätten enligt vissa lagar att bestrida beslut som fattats av ministrar, lokala myndigheter eller nämnder.
  • Ansökningar inom ramen för Nationality, Immigration and Asylum Act 2002 (2002 års lag om nationalitet, invandring och asyl).
  • Överklaganden som avgörs på handlingarna; det rör sig närmare bestämt om överklaganden av vissa avgöranden från magistrates' courts och Crown Court.
  • Ansökningar om skydd mot frihetsberövande.
  • Ansökningar om åtgärder till följd av domstolstrots.
  • Ansökningar om åtgärder mot personer som inlett processer utan skälig anledning.
  • Ansökningar inom ramen för Coroners Act 1988.
  • Olika ansökningar inom ramen för lagarna om förebyggande av terrorism, vinning av brott, narkotikahandel och straffrätt.

År 2009 öppnade Administrative Court regionala kontor i Birmingham, Cardiff, Leeds och Manchester, vilket gör det möjligt att göra olika typer av ansökningar närmare det område som man har anknytning till. Ytterligare ett regionalt kontor öppnades i Bristol i November 2012.

Divisional courts (avdelningsdomstolar)

Vissa överklaganden från lägre instanser handläggs av High Courts avdelningsdomstolar, divisional courts (dvs. en domstol med minst två domare).

Överklaganden från grevskapsdomstolar i mål som omfattas av jurisdiktionerna för Chancery och Queen's Bench handläggs av deras respektive avdelningsdomstolar.

Avdelningsdomstolarna i Queen's Bench handlägger bland annat överklaganden i rättsfrågor från magistrates' courts och Crown Court (utom då Crown Court dömt i ett allvarligt brottmål).

En avdelningsdomstol för familjeavdelningen handlägger överklaganden av avgöranden av magistrates’ courts i familjeärenden.

County Courts (grevskapsdomstolar)

Grevskapsdomstolar handlägger den största delen av tvistemålen i England och Wales. Enkelt uttryckt tas de mindre invecklade tvistemålen upp i grevskapsdomstolarna medan de mer invecklade målen handläggs av High Court. Det största antalet mål som handläggs av grevskapsdomstolarna avser indrivning av fordringar. Ärenden som berör utmätning (när en person inte har skött sina avbetalningar), skadeståndskrav vid personskada eller försummelse samt konkursärenden handläggs också i grevskapsdomstolarna.

Fordringar eller skadeståndskrav på mindre än 5 000 pund handläggs vanligen enligt ett särskilt förfarande för småmål. Detta är ett billigt och informellt sätt att avgöra tvister utan att advokater behöver anlitas. Här kan domaren inta en aktivare, mer utredande roll och hjälpa både käranden och svaranden att förklara sin ståndpunkt. Grevskapsdomstolarna erbjuder också en egen medlingstjänst i småmål, men det finns möjlighet för extern medling för andra tvistemål.

Grevskapsdomstolen arbetar också med familjeärenden som skilsmässor, ärenden som rör barn – t.ex. boende och vårdnadsärenden samt adoptioner. En del mer invecklade familjeärenden kan handläggas av High Court. Familjeärenden i London handläggs däremot av Principal Registry of the Family Division och inte av någon grevskapsdomstol. Familjerådgivning erbjuds via Children and Family Court Advisory and Support Service (CAFCASS).

Crown Court

Crown Court är landstäckande och sammanträder på olika orter i England och Wales. Den handlägger alla grövre brottmål som hänskjutits från magistrates' courts. Rättegångarna sker inför en domare och en tolvmannajury.

Jury förekommer även i vissa tvistemål, till exempel förtalsmål. Detta händer inte ofta, men när så är fallet äger rättegången rum i High Court eller i en grevskapsdomstol. Crown Court är också överinstans i mål som har handlagts av lekmannadomare i magistrates' courts.

Magistrates' courts

Magistrates' courts handlägger huvudsakligen brottmål, och det stora flertalet brott tas upp i dessa domstolar. De allvarligaste brotten hänskjuts till Crown Court. Magistrates' courts tar också upp vissa tvistemål, t.ex. vissa familjerättsärenden, indrivning av vissa typer av skulder, t.ex. kommunalskatt. De handlägger även tillståndsärenden (t.ex. utskänkningstillstånd), fall där domstolsavgöranden eller de närmare villkoren för tillstånd överträtts samt ärenden som rör vadhållning och spel.

De flesta målen i magistrates' courts handläggs av lekmannadomare (även kallade fredsdomare) som saknar juridisk utbildning. De sammanträder vanligtvis tre och tre och får råd i juridiska frågor av juridiskt utbildade tjänstemän. Mer invecklade ärenden i magistrates' courts handläggs av heltidsarbetande medlemmar av den professionella domarkåren som kallas District Judges (Magistrates' Courts) samt deltidsarbetande Deputy District Judges (Magistrates' Courts).

Magistrates' courts kan utdöma böter och fängelsestraff (för kortare perioder) – vissa ärenden hänskjuts därför till Crown Court för att fastställa påföljden.

Vissa magistrates' courts fungerar som ”ungdomsdomstolar” eller ”familjedomstolar”. De är sammansatta av särskilt utbildade domare som endast handlägger brottsanklagelser och andra ärenden som rör barn och ungdomar eller familjemål.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterHer Majesty’s Courts and Tribunals Service


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 30/11/2016

Allmänna domstolar - Nordirland

Här hittar du en översikt över de olika typerna av domstolar i Nordirland.


Allmänna domstolar – inledning

De olika domstolarna i Nordirland är organiserade på följande sätt:

Supreme Court (högsta domstolen)

År 2009 tog Förenade kungarikets högsta domstol (Supreme Court) över jurisdiktionen från Appellate Committee of the House of Lords (överhusets besvärsnämnd). Högsta domstolen tog även över de uppgifter som har delegerats till Judicial Committee of the Privy Council (kronrådets lagutskott, den högsta appellationsdomstolen i flera självständiga länder i det brittiska samväldet, Förenade kungarikets utomeuropeiska territorier och brittiska kronbesittningar).

Supreme Court är högsta rättsinstans i Förenade kungariket för både brottmål och tvistemål, men skotska brottmål får inte överklagas till högsta domstolen. Prövningstillstånd beviljas som regel endast om målen berör rättsfrågor av allmän betydelse för rättstillämpningen.

Court of Appeal (appellationsdomstol)

Nordirlands Court of Appeal finns inhyst i Royal Courts of Justice i Belfast. Den behandlar överklaganden i brottmål från Crown Court och i tvistemål från High Court.

High Court

High Court i Belfast behandlar tvistemål, tar upp överklaganden i brottmål och har också befogenhet att granska enskildas och organisationers verksamhet för att kontrollera att de har följt lagen. High Court behandlar som regel mål som gäller ett värde över 30 000 pund. I vissa fall kan ett mål som gäller ett värde över 30 000 pund hänskjutas av High Court till grevskapsdomstolen eller vice versa, ett mål som gäller ett värde under 30 000 pund kan hänskjutas av grevskapsdomstolen till High Court.

High Court är indelad i följande tre avdelningar:

  • Family Division: Familjeavdelningen, Family Division, behandlar komplicerade fall som berör skilsmässa, vårdnad, adoption, våld i hemmet osv. Den behandlar också överklaganden från magistrates’ courts och grevskapsdomstolar i äktenskapsärenden, frågor som berör människor som är psykiskt sjuka och enklare testamentsfrågor.
  • Queens Bench Division: Queens bench division handlägger stora och/eller invecklade ersättningsanspråk. Den handlägger också ett begränsat antal överklaganden frånmagistrates' courts eller crown courts, granskar organisationers verksamhet för att kontrollera att den är laglig, samt handlägger förtalsärenden.
  • Chancery Division: Chancery Division handlägger ärenden som rör fonder, testamenten som bestrids, avveckling av företag, konkurser, inteckning av egendom, välgörenhet samt skattetvister (som regel avseende inkomstskatt) osv.

Crown Court

Crown court handlägger följande typer av mål:

  • Allvarligare brott som ska prövas av en domare och i de flesta fall av en jury.
  • Fällande domar i magistrates' court som hänskjuts till crown court för att fastställas.

Crown court utdömer längre fängelsestraff och högre bötesbelopp än magistrates' court.

County Court (grevskapsdomstol)

Grevskapsdomstolar behandlar tvistemål under ledning av en domare (judge) eller distriktsdomare (district judge). Grevskapsdomsolen handlägger normalt mål som gäller ett värde under 30 000 pund (45 000 pund i egendomsfrågor). Mål som gäller ett högre värde behandlas i High Court – se ovan. Alla anspråk till följd av reglerade kreditavtal måste inledas i grevskapsdomstolen, oavsett värde.

Exempel på mål som handläggs av grevskapsdomstolar:

Grevskapsdomstolar kan behandla en rad olika ärenden, men detta är de vanligaste:

  • Tvister mellan hyrsvärd och hyresgäst: t.ex. utmätning (vräkning), utebliven hyra, reparationer.
  • Konsumenttvister: t.ex. felaktiga varor eller tjänster.
  • Skadeståndsanspråk på grund av personskada (skador på grund av vårdslöshet): t.ex. trafikolyckor, fall på grund av hål i gatan, arbetsplatsolyckor.
  • Skilsmässomål utan advokat, dock endast i vissa grevskapsdomstolar.
  • Diskriminering på grund av ras eller kön.
  • Skuldproblem: t.ex. en fordringsägare som vill ha betalt.
  • Anställningsproblem: t.ex. obetalda löner eller avgångsvederlag.
  • Överklaganden från magistrates' court som behandlas av en domare (och minst två lekmannadomare om den tilltalade är en ungdom).

Småmål

Småmål handläggs också i grevskapsdomstolarna. Småmål rör som regel anspråk med ett värde som är mindre än 3 000 pund.

Magistrates’ Courts

Magistrates’ courts handlägger brottmål och vissa tvistemål. Målen handläggs av en distriktsdomare (magistrates' court).

Brottmål i Magistrates’ Courts

Magistrates’ courts behandlar brottmål där den tilltalade inte har rätt till prövning av en jury. Dessa brott kallas summary offences (lindrigare brott). Dessa lindrigare brott kan leda till högst sex månaders fängelse och/eller böter på högst 5 000 pund.

Magistrates' court behandlar också mål där den tilltalade har möjlighet att välja juryprövning, men bestämmer sig för att låta målet behandlas i magistrates' court. Om den tilltalade väljer att juryprövning hänskjuts målet till crown court.

Ungdomsdomstolen

Ungdomsdomstolen tar hand om barn och ungdomar mellan 10 och 17 år som har begått brott. Ungdomsdomstolen ingår i magistrates' court och målen behandlas av en distriktsdomare (magistrates' court) och två lekmannadomare med särskild utbildning för detta. Om en yngre person anklagas för ett mycket allvarligt brott, där en vuxen skulle ha kunnat dömas till 14 års fängelse eller mer, kan ungdomsdomstolen beslut att målet ska prövas av crown court.

Tvistemål i Magistrates’ Courts

Magistrates' courts behandlar ett begränsat antal olika typer av tvistemål:

  • Vissa skulder: t.ex. obetald inkomstskatt, sociala avgifter, moms.
  • Tillstånd: t.ex. förnyade eller indragna utskänkningstillstånd.
  • Vissa äktenskapsärenden: t.ex. avgöranden om äktenskaplig hemvist.
  • Barns välfärd, t.ex. omhändertagande eller tillsyn av lokala myndigheter, adoptionsförfaranden och beslut om boende.

Coroners’ Courts

Undersöker omständigheterna kring plötsliga, våldsamma eller onaturliga dödsfall.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterNorthern Ireland Courts and Tribunals Service


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 16/01/2019

Allmänna domstolar - Skottland

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på engelska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Här hittar du en översikt över de olika typerna av domstolar i Skottland.


Allmänna domstolar – inledning

Court of Session, High Court of Justiciary, sheriffdomstolarna (sheriff courts) och fredsdomstolarna (justice of the peace courts) förvaltas av det skotska domstolsverket Länken öppnas i ett nytt fönsterScottish Courts Service (SCS), en oberoende myndighet som leds av the Lord President, Skottlands högste domare.

Skottlands högsta domstolar

De högsta domstolarna i Skottland är av Court of Session och High Court of Justiciary.

Court of Session

Court of Session är den högsta tvistemålsdomstolen i Skottland och ligger i Parliament House i Edinburgh. Domstolen fungerar som appellationsinstans, men också som första tvistemålsinstans i vissa mål om betalningskrav, skadeståndsmål, familjemål och handelsrättsliga mål.

High Court of Justiciary

High Court of Justiciary handlägger överklaganden i brottmål samt allvarliga brottmål. Rättegångarna hålls inför en domare och en jury.

I sin funktion som appellationsinstans har domstolen sitt säte i Edinburgh. När det gäller andra mål och ärenden har den en permanent bas i Edinburgh, Glasgow respektive Aberdeen, men rättegångar hålls även i andra skotska städer.

Sheriffdomstolar (Sheriff Courts)

I rättsligt hänseende är Skottland indelat i sex sheriffskap (sheriffdoms). Varje sheriffskap har en förste sheriff (Sheriff Principal) som utöver att pröva överklaganden i tvistemål har det övergripande ansvaret för att verksamheten vid sheriffdomstolarna fungerar på ett bra sätt.

Inom dessa sheriffskap finns det sammanlagt 49 sheriffdomstolar som varierar i storlek och utformning men som alla har samma funktion.

Målen handläggs av en domare som kallas sheriff. Sheriffdomstolarna arbetar med tre huvudkategorier av ärenden: tvistemål, brottmål och notariatsuppgifter. Den administrativa sidan av arbetet sköts av lokala domstolstjänstemän (sheriff clerks) och personal under dem.

Tvistemål

De flesta tvistemål gäller tvister mellan enskilda personer eller organisationer. Sheriffdomstolarna handlägger tre typer av ärenden:

  • Vanliga tvistemål, främst mål som rör skilsmässa, vårdnad och egendomstvister samt skulder/skadeståndsanspråk till ett värde på över 5 000 pund.
  • Mål som handläggs enligt ett förenklat förfarande (summary causes); det rör sig i huvudsak om tvister om hyror och varuleveranser samt betalningskrav på 3 000–5 000 pund.
  • Småmål, där man också tillämpar ett förenklat förfarande, men utan krav på att anlita advokat (solicitor); förfarandet används i tvister om mindre värden (i huvudsak fordringar som understiger 3 000 pund).

Dessutom handlägger sheriffdomstolarna många andra civila ärenden och förfaranden, till exempel

  • adoption,
  • likvidation av företag,
  • utredning av olyckor med dödlig utgång,
  • konkurs.

Brottmål

Sheriffdomstolarna kan handlägga brottmål genom ett juryförfarande (solemn procedure) eller ett förenklat förfarande med en ensam domare (summary procedure). Det är Procurator Fiscal som avgör vilket förfarande som ska användas för ett visst mål.

Solemn procedure används för allvarliga fall som kan leda till en dom på mer än tolv månaders fängelse eller böter på mer än 10 000 pund. Rättegången hålls med en sheriffdomare och en jury.

Summary procedure används framför allt för mindre allvarliga fall, där en sheriffdomare handlägger ett mål utan jury. Sheriffdomarens befogenhet när det gäller att utdöma påföljd är begränsad så att han eller hon i princip inte kan döma till strängare straff än tolv månaders fängelse. I vissa fall finns det dock möjlighet att utvidga denna befogenhet.

Notariatsarbete (commissary work)

Notariatsarbetet omfattar i första hand frågor om arvsskifte. En domstol kan ge en testamentsexekutor befogenhet (confirmation) att samla in och fördela tillgångar. Innan sådana befogenheter kan beviljas måste en bouppteckning ha lämnats in till domstolen.

Om dödsboets bruttovärde är högst 36 000 pund klassas det som ett ”litet dödsbo”, och den som vill få befogenheter som testamentsexekutor kan få hjälp att fylla i den rätta blanketten av personal på det lokala sheriff clerk's office. Om dödsboets värde är högre än 36 000 pund uppmanas man att vända sig till en solicitor.

Fredsdomstolar (Justice of the Peace Courts)

Fredsdomstolen (Justice of the Peace Court) är en lekmannadomstol där en fredsdomare utan särskild juridisk utbildning arbetar tillsammans med en lagfaren bisittare. Bisittaren är behjälplig med råd om rättsliga och processuella frågor. Domstolen handlägger i första hand mindre allvarliga brottmål. Den strängaste påföljd som en fredsdomare har rätt att utdöma är 60 dagars fängelse eller böter på högst 2 500 pund. I Glasgow (och endast där) leds vissa fredsdomstolar av en lagfaren s.k. stipendiary magistrate. Den strängaste påföljd som kan utdömas av en stipendiary magistrate är 12 månaders fängelse eller böter på högst 10 000 pund.

En domstolstjänsteman (sheriff clerk) ansvarar för allt administrativt arbete vid sheriffdomstolen och fredsdomstolen, vilket bl.a. inbegriper att

  • fatta beslut om indrivning av böter och om ersättning,
  • utfärda kopior av domstolsbeslut, exempelvis beslut om skyddstillsyn (probation) eller andra alternativa påföljder (community payback orders),
  • kalla jurymedlemmar och samordna juryarbetet.

Mer information om domstolarna i Skottland hittar du på webbplatsen för Länken öppnas i ett nytt fönsterScottish Court Service.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterScottish Court Service


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 10/11/2014