Uždaryti

JAU VEIKIA PORTALO BETA VERSIJA!

Apsilankykite beta versijos Europos e. teisingumo portale ir išsakykite, ką apie jį manote!

 
 

Naršymo kelias

menu starting dummy link

Page navigation

menu ending dummy link

Allmänna domstolar - Österrike

Šis puslapis išverstas mašininio vertimo priemone ir jo kokybė negali būti užtikrinta.

Šio vertimo kokybė: nepatikima

Ar šis vertimas Jums naudingas?

I följande avsnitt får du information om allmänna domstolar i Österrike.


Allmänna domstolar – inledning

Systemet med allmänna domstolar organiseras på fyra nivåer. För närvarande (januari 2017) är följande domstolar ansvariga för att döma i rättsliga ärenden:

  • 116 lokala rättssalar
  • 20 regionala domstolar (Landesgerichte)
  • 4 högre regionala domstolar (Oberlandesgerichte)
  • Högsta domstolen

Sedan början av 2013 har antalet distriktsdomstolar gradvis minskat till 116 (sedan 1.7.2014) genom att sammanföra distriktsdomstolarna i Oberösterreich, Niederösterreich och Steiermark. För det andra halvåret 2017 och för 2018 och 2019 har distriktsdomstolarnas uppbyggnad ändrats ytterligare, vilket kommer att minska antalet distriktsdomstolar med tre.

Vid straffrättsliga förfaranden företräds allmänhetens intressen av åklagarmyndigheten:

  • 16 offentliga åklagarkontor (Staatsanwaltschaft),
  • En central allmän åklagarmyndighet (Zentrale Staatsanwaltschaft) för att lagföra ekonomisk brottslighet och korruption,
  • 4 överordnade offentliga åklagare (Oberstaatsanwaltoria),
  • Procurator General (Generalprokuratur).

Det finns 27 kriminalvårdsanstalter för att verkställa domar.

A. Domstolarnas organisation: Civil- och brottmålsdomstolar

Tvister hänskjuts i första instans till distriktsdomstolar eller regionala domstolar. I tvistemål avgörs vilken domstol som är behörig i huvudsak av tvistens art (Eigenzeuspendigkeit); i alla andra fall bestäms det av tvisteföremålets värde (Wertzustrudigkeit). Fallens karaktär har alltid företräde framför värdekriteriet.

I brottmål avgörs behörigheten på grundval av strängheten i den påföljd som är knuten till brottet.

Distriktsdomstolar (första nivån)

Distriktsdomstolarna är förstainstansrätterna. Ansvarsområde:

  • Civilrättsliga tvister med en fordran på upp till 15,000 EUR ( Wertzrustdigkeit),
  • Beslut om vissa typer av ärenden, oavsett fordrans belopp (Eigenzusändigkeit) , särskilt mål som rör familj, hyra och verkställighet,
  • Dom i vissa brottmål där brottet endast är förenat med böter, böter plus ett fängelsestraff på högst ett år eller fängelse i högst ett år (t.ex. vållande till fysisk skada, stöld).

Regionala domstolar (andra nivån)

Regionala domstolar, även kallade ”domstolar i första instans” (Gerichtshöfe), är behöriga:

  • Besluta i första instans om alla rättsliga frågor som inte är förbehållna distriktsdomstolarna, På grundval av ärendets karaktär pröva tvister som rör lagstiftning om skadeståndsansvar vid atomskada, förvaltningsrätt och dataskyddslagstiftning samt konkurrens- och immaterialrättsliga mål.
  • För att avgöra överklaganden av tingsrättens beslut.

Högre regionala domstolar (tredje nivån)

De högre regionala domstolarna, även kallade ”domstolar i andra instans” (Gerichtshöfe zweiter instanz), utgör den tredje organisatoriska nivån. De sitter i Wien (Wien, Niederösterreich och Burgenland), Graz (som omfattar Steiermark och Kärnten), Linz (som täcker Oberösterreich och Salzburg) och Innsbruck (som täcker Tyrolen och Vorarlberg).

både tvistemål och brottmål handlägger dessa domstolar endast överklaganden (dvs. i andra instans).

De har också en särskild roll i förvaltningen av rättsväsendet. Ordföranden för en högre regional domstol är chef för alla domstolars förvaltning på det område som omfattas av domstolens behörighet. i detta syfte ansvarar ordföranden för en högre regional domstol endast åt förbundsjustitieministern.

Högsta domstolen (fjärde nivån)

Högsta domstolen i Wien är appellationsdomstolen i tvistemål och brottmål. Vid sidan av författningsdomstolen (Verfassungsgericht) och förvaltningsdomstolen är det en av de högsta domstolarna i landet (Höchstgerichte). Detta innebär att inga ytterligare inhemska rättsmedel är möjliga mot dess beslut.

Högsta domstolens domar spelar en avgörande roll för att bevara en enhetlig rättstillämpning i hela landet.

Även om de lägre domstolarna juridiskt sett inte är skyldiga att följa prejudikat, kommer de i regel att vägledas av de högsta domstolarnas domar.

B. Civilrättsligt system

Civilrätten kan delas in i vanliga civilrättsliga förfaranden, arbetsrättsliga och handelsrättsliga mål samt rättsvårdsärenden (Außerstreitverfahren).

Civilrättsliga frågor avgörs i ett ordinarie civilrättsligt förfarande om de inte omfattas av handels- eller arbetsdomstolarnas behörighet och inte ska behandlas inom ramen för ett förfarande för frivillig rättsvård.

C. Överklaganden

C.1. snabbtåg i tvistemål

det ordinarie tvistemålsförfarandet finns det i princip två olika domstolar, som var och en kan delas in i tre steg. Tvister hänskjuts i första instans till distriktsdomstolar eller regionala domstolar.

Om domstolen i första instans är en distriktsdomstol ska varje överklagande lämnas in till den regionala domstolen. När beslut fattas av en överklagandeinstans (Berufungssenat).

Om domstolen i första instans är en regional domstol, måste varje överklagande lämnas in till den högre regionala domstolen, där det kommer att beslutas i andra instans av en överklagandeavdelning.

Domstolarna i andra instans prövar endast domen i första instans. Detta innebär att de i princip endast avgör saken på grundval av de resolutionsförslag som är tillgängliga efter det muntliga förfarandet vid domstolen i första instans och de sakförhållanden som läggs fram vid den tidpunkten. Den domstol i andra instans som dömer i andra instans kan själv avgöra målet, fastställa eller ändra domen. För att göra detta – inom den ram som definieras i inlagan och inlagorna i målet vid den nationella domstolen – kan en domstol i andra instans upprepa eller utvidga alla eller vissa av förfarandena, eller upphäva avgörandet från förstainstansdomstolen och ge den möjlighet att pröva målet på nytt, eller avvisa överklagandet.

För ärenden som kräver beslut i rättsliga frågor av grundläggande betydelse kan ett ytterligare överklagande väckas vid högsta domstolen.

Högsta domstolen beslutar endast i rättsfrågor och är därför bunden av de fakta som har fastställts i domen. Den beslutar endast om huruvida den dom som har meddelats på grundval av de fastställda faktiska omständigheterna är korrekt, även om den kan identifiera punkter som är ogiltiga och, i begränsad utsträckning, förfarandefel i det tidigare förfarandet. Högsta domstolen upphäver inte bara domar från domstolar i lägre instans: det kan också besluta själva saken, vidhålla eller ändra domen, eller upphäva de tidigare besluten och uppdra åt domstolarna i första eller andra instans att ompröva ärendet, eller avvisa talan.

I första hand prövas de allra flesta fall av en ensamdomare (eller av en grupp med tre domare, men endast i tvister som överstiger 100,000 EUR och på begäran av en av parterna). I det andra fallet prövas mål av en grupp bestående av tre domare, eller av fem domare vid Högsta domstolen. Om fallet rör en rättslig fråga av grundläggande betydelse (såsom en ändring av etablerad rättspraxis) sammankallar den högsta domstolen elva domare.

C.2 Invisionsbesvär i brottmål

Domar i brottmål kan överklagas en gång.

Om domstolen i första instans är en distriktsdomstol får ett överklagande

  • begära att domen ska ogiltigförklaras, eller
  • bestridande av den fällande domen och påföljden.

Överklagandet prövas av en avdelning vid den regionala domstolen.

Om fallet avgörs i första instans av en ensamdomare vid en regional domstol (detta sker i regionala domstolar där svaranden har åtalats för ett brott som medför ett maximistraff på fem års fängelse, till exempel genom att lämna falska vittnesmål i domstol), kan ett överklagande också

  • begära att domen ska ogiltigförklaras, eller
  • bestridande av den fällande domen och påföljden.

Överklagandet prövas sedan av en avdelning vid den högre regionala domstolen.

Om målet avgörs i första instans av en regional domstol med lekmannadomare (Schöpenengericht) eller en jury (Geschworenengericht) ska varje yrkande om ogiltigförklaring lämnas in till Supreme Court. Om överklagandet endast avser villkoren i domen, ska det emellertid väckas vid en högre regional domstol.

D. Formen för överklagande

I ett ordinarie civilrättsligt förfarande kan talan i första instans överklagas med stöd av faktiska och rättsliga omständigheter (Berufung). Ett överklagande av de faktiska och rättsliga omständigheterna kan i samtliga fall inges på grund av invaliditet eller felaktig rättslig bedömning, och ett sådant överklagande kan ges in i vissa särskilda ärenden eller i varje fall till ett värde som överstiger 2,700 EUR på grund av fel i förfarandet eller felaktiga bedömningar av de faktiska omständigheterna.

Beslut i andra instans får överklagas till högsta domstolen endast om rättsfrågor (omarbetning). Denna form av överklagande omfattas emellertid av olika begränsningar, beroende på vilken fråga som är i fråga. Högsta domstolen avgör i princip endast rättsliga frågor av avsevärd betydelse. förekomsten av sådana frågor är en förutsättning för att Högsta domstolen ska kunna ta ställning till rättsfrågor. I vissa fall är överklaganden av domar i andra instans inte tillåtna till ett värde som är lägre än 5,000 EUR. om tvisteföremålets värde inte överstiger 30,000 EUR kan överklagandet i rättsfrågor till Supreme Court också behöva godkännas av domstolen i andra instans (direkt eller genom en ny tillämpning).

E. Rättsdatabaser

På Österrikes justitiewebbplats ( Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.justiz.gv.at/) finns allmän information om det österrikiska rättssystemet.

Är tillgången till databasen kostnadsfri?

Ja, tillgången till den österrikiska justitiewebbplatsen är gratis.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterDomstolarnas behörighet – Österrike


Det här är en maskinöversättning. Ägaren av sidan tar inget som helst ansvar för kvaliteten på den maskinöversatta texten.

Senaste uppdatering: 30/10/2019