Zavřít

BETA VERZE PORTÁLU JE JIŽ K DISPOZICI!

Vyzkoušejte si BETA verzi evropského portálu e-Justice a dejte nám vědět, jak se Vám s ní pracuje!

 
 

menu starting dummy link

Page navigation

menu ending dummy link

Allmänna domstolar - Belgien

Tento text byl přeložen strojově. Za kvalitu překladu neručíme.

Kvalita tohoto překladu byla ohodnocena známkou: špatná

Jak byste ohodnotili kvalitu tohoto překladu?

Detta avsnitt ger en överblick av det allmänna domstolsväsendet i Belgien.


Allmänna domstolar – inledning

Högsta domstol

Kassationsdomstolen: detta är den högsta domstolen, ”domstol” och etablerad i Bryssel.

Brottmålsdomstol

De tio provinserna och huvudstadsregionen Bryssel har en domstol. Detta är inte en permanent domstol utan den upprättas från fall till fall då ett brott hänskjuts till den.

Appellationsdomstolar

  • Appellationsdomstolar: det finns 5 i Belgien:
    • Bryssel (för distrikten Brabant Wallon, Leuven och Bryssel),
    • Liège (för distrikten Liège, Eupen de Namur och Luxemburg),
    • Mons (för distriktet Hainaut),
    • Gent (för de rättsliga distrikten västra och östra Flandern)
    • Antwerpen (för domkretsarna i Antwerpen och Limburg).
  • Arbetsdomstolen: det finns 5 i Belgien. De är appellationsdomstolar specialiserade på arbetsrättsliga frågor, De är etablerade i de appellationsdomstolar som nämns ovan.

Domstolar i första instans

  • Domstolar i första instans: det finns 13 i Belgien (en per domsaga och två i stadsdelen Bryssel, 1 Nederländerna och 1 FR).
  • Arbetsdomstolar: det finns 9 i Belgien (i princip en av appellationsdomstolens jurisdiktion, med undantag av behörigheten för appellationsdomstolen i Bryssel, där en arbetsdomstol finns i Leuven och Nivelles och två arbetsdomstolar finns i Bryssel (1nl och 1FR), och med undantag av den rättsliga delen av Eupen.
  • Bolagets domstolar: det finns 9 i Belgien (i princip en av appellationsdomstolens jurisdiktion, med undantag av behörigheten för appellationsdomstolen i Bryssel, där en domstol i företaget upprätthålls i Leuven och Nivelles och två av företagets domstolar finns i Bryssel (1nl och 1FR), och med undantag av den rättsliga delen av Eupen.

Lägre instanser och närdomstolar

  • Magistrates ’courts: det finns 187 kantonsdomstolar i Belgien (ett för varje kanton).
  • Polisdomstolar: det finns 15 i Belgien, eller 1 per rättsdistrikt, med Bryssels särdrag, som är 4.

Domstolarnas behörighet

Fredsdomare

Fredsdomaren handlägger alla ansökningar som ligger under 5 000 EUR och som inte uteslutande tilldelats en annan domstol. Fredsdomaren är också behörig i hyres-, bostadsrätts-, servitings- och expropriationstvister, oavsett vilket belopp det rör sig om, samt interimistiska åtgärder mellan makar. Om inget beslut har fattats om en ansökan, vars belopp inte överstiger 2 000 EUR, ska fredsdomarens avgöranden överklagas till förstainstansrätten.

Polisdomstolen

Polisdomstolen är en straff- och tvistemålsdomstol som prövar ringa brott, brott som har minskat till ringa brott, brott mot särskilda lagar (som landsbygdslagen och skogslagen), skador till följd av trafikolyckor och trafikförseelser. Polisdomstolarnas domar kan överklagas till förstainstansrätten förutom i de ärenden som räknas upp i processlagen när beslut fattas om en ansökan om ett belopp på högst 1 240 EUR.

Förstainstansrätten

Förstainstansdomstolen är behörig i alla tvister utom dem som enligt lag ska handläggas av andra domstolar. Detta är den återstående behörigheten för domstolen i första instans.

Domstolen i första instans är indelad i tre avsnitt: Tvistemålsdomstolen, brottmålsavdelningen, familjedomstolen och ungdomsdomstolen. Sedan 2007 finns en straffverkställighetsavdelning i distriktsdomstolarna i Antwerpen, Bryssel, Oost-Vlaanderen, Liège och Hainaut.

Tvistemålsavdelningen

Tvistemålsdomstolen handlägger ärendensom rör enskilda personers rättsliga ställning. Den är också behörig i tvister som rör belopp över 1 860 EUR, arvsfrågor, upphovsrättsliga frågor och överklaganden av fredsdomares beslut.

Distriktsdomstolarnas brottmålsavdelning

Brottmålsavdelningen är en brottmålsdomstol som ansvarar för att bestraffa alla mindre brott och brott som har reducerats till förseelser, såsom svindleri, bedrägeri, dråp, inbrott och rån. Den är också högre instans för överklagande av polisdomstolens beslut.

Ett ärende kan hänskjutas till brottmålsavdelningen genom direkt talan av åklagaren eller den civilrättsliga parten, eller genom beslut av förstainstansdomstolens råd (Chambre du conseil/Raadkamer) som efter avslutad förundersökning avgör om ärendet ska hänskjutas till brottmålsavdelningen eller inte.

Förstainstansdomstolens råd är en förundersökningsinstans som består av en av förstainstansrättens domare och som avgör om det finns skäl för att hänskjuta ärendet till brottmålsavdelningen eller beslutar att åtal inte ska väckas. Det är också förundersökningsavdelningen som beslutar om den tilltalade ska hållas i häkte eller försättas på fri fot, om nödvändigt på vissa villkor, antingen en månad till månad eller var tredje månad vid ett brott som har minskat till en förseelse.

Frihetsberövande i avvaktan på rättegång är en säkerhetsåtgärd som innebär att en person som misstänks för brott kvarhålls i väntan på rättegången. Åtgärden vidtas för att förhindra att den misstänkte håller sig undan vid tidpunkten för rättegången, begår nya brott, försöker undanröja bevis eller tar kontakt med tredje part (exempelvis för att försöka påverka vittnen eller medbrottslingar). Om den misstänkte frikänns eller åtalet läggs ner kan han eller hon vända sig till justitieministeriet för att begära skadestånd för den tid frihetsberövandet varat. detta är en ersättning vid fall av olaga frihetsberövande. Två villkor måste vara uppfyllda för att få denna ersättning: frihetsberövandet måste ha varat i mer än åtta dagar och frihetsberövandet eller kvarhållandet i häkte ska inte ha orsakats av den misstänktes eget uppförande. Ministeriet är mycket strikt vid bedömningen av det sistnämnda kriteriet.

Beslut av förstainstansdomstolens råd kan överklagas till appellationsdomstolens råd (Chambre des mises en accusation /Kamer van inbeschuldigingstelling). Detta är alltså undersökningsdomaren på appellationsdomstolens nivå.

Ungdomsdomstolen

Ungdomskamrarna som bildar ungdomsdomstolen är behöriga i ärenden som rör underåriga i riskzonen och underåriga som har begått brott.

Endast den allmänna åklagarmyndigheten kan avgöra om ett ärende ska hänskjutas till ungdomsdomstolen eller inte. Du kan inte åka till domaren själv, t.ex. på det civilrättsliga området. En ung person kan vända sig till ungdomsdomstolen i två fall:

  • Om han har begått ett brott meddelar polisen sitt namn till åklagarmyndigheten. Därefter beslutar domstolen om de faktiska omständigheterna är tillräckligt allvarliga för att ungdomsdomaren ska få kännedom om dem.
  • Om han lever i en svår situation har han förmodligen redan haft kontakt med en ungdomsvårdstjänst (SAJ). Om situationen inte kan lösas skickar SAJ ärendet i fråga till en medlingskommission som arbetar med särskilt ungdomsstöd. Vid behov kan medlingskommittén begära att åklagarmyndigheten hänskjuter målet till ungdomsdomstolen så att en lämplig åtgärd kan vidtas.

Familjedomstolen

Familjedomstolarna är behöriga i alla familjetvister.

Dessa befogenheter anges i artiklarna 572a och 577 (3) i processlagen.

Med undantag för undantag ska domstolen, oavsett tvistens omfattning, vara behörig

  • i fråga om alla ansökningar om personers rättsliga ställning och dess konsekvenser: tvister som rör äktenskap eller dess förpliktelser, skilsmässa och dess förmögenhetsrättsliga verkningar, fastställande och bestridande av släktskap, invändningar mot vissa beslut som fattats av ombud osv.
  • när det gäller alla krav som rör rättsligt samboförhållande och konsekvenserna av samboende: åtgärder som rör sambands tillgångar, annullering av rättsliga sammanboende osv.
  • om det rör sig om barn: fastställande av villkoren för utövandet av föräldraansvaret och/eller boendet, fastställandet av rätten till personliga förbindelser osv.
  • för varje begäran avseende underhållsskyldighet: fastställande eller ändring av ett underhållsbidrag för en tidigare make eller maka eller förälder, fastställande eller justering av underhållsbidrag m.m.
  • för vissa ansökningar som rör familjebidrag: leasetagarens bedömning av familjetilläggen eller ett bestridande av betalningen av dessa ersättningar till leasingtagaren.
  • för alla ansökningar som rör familjens tillgångar: donationer av familjerelationer, förvärv av makars egendom, tvister om arv (t.ex. överlåtelse av arvet) › för alla framställningar som rör det tillfälliga förbudet mot att vistas i landet i händelse av våld i hemmet.

Domstolen är också behörig att vidta provisoriska och brådskande åtgärder.

Slutligen har den också befogenhet att hantera eventuella överklaganden av fredsdomares beslut på försökspersoner som inte är beslutskompetenta.

Distriktsdomstolarnas straffverkställighetsavdelning

Förstainstansrättens verkställande avdelning fattar beslut om den externa rättsliga statusen för personer som dömts till frihetsstraff. De beslutar om följande åtgärder: Begränsad frihetsberövande, elektronisk övervakning, frisläppande och frisläppande samt frisläppande för utvisning från territoriet eller återvändande. Åklagaren och den dömde kan väcka kassationstalan mot den verkställande avdelningens beslut.

Överklaganden av distriktsdomstolens beslut

Med undantag för domar som meddelats av den verkställande domstolen, när en av parterna eller åklagarmyndigheten inte är nöjd med en dom som avkunnats av en domstol i första instans, kan han eller hon överklaga domen, förutsatt att domen meddelades i första instans, dvs. inte efter överklagande av ett beslut som redan meddelats av en polisdomstol eller fredsdomstol. I sådana fall är det appellationsdomstolen som granskar ärendet, oavsett om det behandlats av tvistemålsavdelningen, brottmålsavdelningen eller ungdomsavdelningen.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen är behörig på det sociala området: social trygghet (pensioner, arbetslöshet osv.), industritvister (anställningsavtal, arbetslagstiftning osv.) och industriolyckor. Den innehåller också regler för framställningar om kollektiv reglering av skulder som lämnats in av enskilda personer.

Arbetsdomstolen har flera avdelningar. Om inget annat föreskrivs i rättegångslagen består varje avdelning av en yrkesdomare som ordförande och två lekmannadomare. Beroende på vilken typ av tvist som domstolen handlägger kan lekmannadomarna företräda arbetstagare, arbetsgivare eller egenföretagare. Lekmannadomarna utnämns efter nominering från arbetsmarknadens parter (arbetsgivare, anställda, arbetstagare eller egenföretagare). Åklagarmyndigheten kallas här för auditorat du travail/arbeidsauditoraat och åklagaren för auditeur du travail/arbeidsauditeur.

Om parterna inte är eniga med arbetsdomstolens beslut kan de överklaga det till den högre arbetsdomstolen.

Domstolen i företaget

Domstolen i företaget är behörig att pröva tvister mellan företag oavsett belopp.

Talan mot ett företag kan också väckas vid domstol i företaget.

Domstolen behandlar tvister mellan företag, dvs. fysiska personer som är egenföretagare (näringsidkare, näringsidkare och administratörer), juridiska personer (företag, föreningar och stiftelser) och organisationer som inte är juridiska personer. Tvister kan inte hänskjutas till andra domstolars särskilda jurisdiktion, och när det gäller fysiska personer kan tvisterna inte avse en åtgärd som uppenbart inte har något samband med åtagandet.

Domstolen i företaget ska bestå av en eller flera avdelningar. Varje kammare består av en yrkesdomare och två konsulära domare. Konsulära domare är inte yrkesdomare, men är företagare, företagsledare, revisorer, företagsgranskare osv. De hjälper yrkesdomaren med deras erfarenhet inom näringslivet.

I vissa fall ingriper åklagarmyndigheten i bolagets domstol. Därefter utövas den av den allmänna åklagaren, en eller flera första suppleanter och en eller flera suppleanter.

Om parterna vill överklaga domstolens beslut ska de lämna in ett överklagande till appellationsdomstolen. Den överklagade domen ska emellertid ha meddelats i första instans.

Appellationsdomstolar och arbetsöverdomstolar

Appellationsdomstolen består av flera kamrar:

  • Tvistemålskammaren ( Chambre civile/Kamer voor burgerlijke zaken) granskar överklaganden av avgöranden i första instans från förstainstansdomstolarnas tvistemålsavdelningar och handelsdomstolarna.
  • Brottmålskammaren (Chambre correctionnelle/Kamer voor correctionele zaken) granskar överklaganden av avgöranden i första instans från förstainstansdomstolarnas brottmålsavdelningar.
  • Ungdomskammaren (Chambre de la jeunesse/Jeugdkamer) granskar överklaganden av avgöranden i första instans från förstainstansdomstolarnas ungdomsavdelningar.
  • Appellationsdomstolens råd (Chambre des mises en accusation/Kamer van inbeschuldigingstelling) är den förundersökningsinstans som handlägger överklaganden av beslut från förstainstansdomstolens råd. Det är också detta råd som beslutar om en misstänkt ska åtalas vid brottmålsdomstolen för grövre brott vid grövre brott, tryckfrihetsbrott och politiskt brott.

Som i fallet med Arbetsdomstolen består arbetsdomstolens avdelningar av en professionell domare som kallas en rådgivare och 2 eller 4 socialrådgivare. Den högre arbetsdomstolen prövar överklaganden av domar från arbetsdomstolarna.

Brottmålsdomstol

Brott

När en person anklagas för ett brott som inte kan eller inte har reducerats till en förseelse kallas han eller hon att inställa sig inför en brottmålsdomstol för att ställas inför rätta av en jury av folket.

Brottmålsdomstolens ordförande är en yrkesdomare och assisteras av två assessorer, som även de är lagfarna domare. De uttalar sig inte om den åtalades skuld. Det är jurymedlemmarna som avgör om den åtalade är skyldig till brottet eller inte. Jurymedlemmarna utses genom lottning bland befolkningen. Varje belgare mellan 28 och 65 år som utövar medborgerliga och politiska rättigheter kan läsa och skriva och har aldrig dömts till mer än 4 månaders fängelse eller mer än 60 timmars samhällstjänst kan kallas till jurytjänst.

Förfarandet i brottmålsdomstolen inleds med att åtalsakten läses upp. åtalsakten är en sammanfattning av de huvudsakliga rön som gjorts under förundersökningen. Därefter hörs vittnen och de parter som berörts av förundersökningen. Dessa förhör ska göra det möjligt för juryn, som inte fått ta del av undersökningshandlingarna, att bilda sig en uppfattning. Åklagaren lägger därefter fram sin sakframställning, de civila parterna yttrar sig och advokaten håller sin plädering. Den tilltalade hörs också. Han eller hon ska besvara frågorna från rättens ordförande, förklara sig kring omständigheterna och kan även förklara sig oskyldig. I slutet av förfarandet gick de 12 juryerna ut bakom stängda dörrar. De ska yttra sig om huruvida den åtalade är skyldig eller inte. Juryn beslutar genom röstning och beslutet kan vara nyanserat. Juryn kan till exempel finna att den tilltalade är skyldig men att det finns förmildrande omständigheter. Om den åtalade förklaras skyldig överlägger de lagfarna domarna med juryn om vilket straff som ska utdömas. Detta beslut fattas med absolut majoritet. Beslut om den tilltalades skuld ska motiveras.

I princip kan inte brottmålsdomstolens domar överklagas. Den dömde, den civila parten och det allmänna ombudet kan dock väcka kassationstalan vid kassationsdomstolen. Om en dom kasseras, det vill säga ogiltigförklaras av kassationsdomstolen, hänskjuts målet till en annan brottmålsdomstol som får pröva saken på nytt.

Tryckfrihetsbrott och politiska brott

För att det ska bli tal om tryckfrihetsbrott måste den brottsliga texten vara spridd i flera exemplar genom ett tekniskt förfarande. Ett politiskt brott är ett brott som begås med politiska motiv och för politiska ändamål. Brottmålsdomstolen för grövre brott provar politiska brott och tryckfrihetsbrott genom allmänt åtal, med undantag för tryckfrihetsbrott som har rasistiska eller främlingsfientliga motiv.

Kassationsdomstolen

Kassationsdomstolen står som garant för domstolarnas enhetliga rättstillämpning. Den är behörig i hela Belgien. kassationsdomstolen uttalar sig inte om de faktiska omständigheterna, utan endast om rättsfrågor. Kassationstalan kan bara väckas på grundval av juridiska motiv, det vill säga för att pröva om ett avgörande strider mot lagen eller en allmän rättsprincip. Kassationstalan kan bara väckas mot domar i sista instans, alltså beslut som inte kan överklagas.

Kassationsdomstolen består av en ordförande, en ordförande, sektionsordförande och domare. Det allmänna ombudet representeras här av allmänna åklagaren vid kassationsdomstolen eller en generaladvokat. Kassationsdomstolen består av tre kammare. den första granskar civilrättsliga och handelsrättsliga tvister, skattemål och disciplinärenden, den andra granskar brottmål och den tredje granskar tvister som gäller arbetsrätt och socialförsäkringsärenden. Varje kammare har en fransk och en nederländsk avdelning. I varje avdelning finns i regel fem rättsråd.

Innan domarna uttalar sig tar de del av slutsatserna från det allmänna ombudet vid kassationsdomstolen. Kassationsdomstolen kan besluta att avvisa kassationstalan. Om de framförda argumenten inte godtas avvisas talan och den omtvistade domen blir slutgiltig. Om kassationsdomstolen anser att det omtvistade beslutet strider mot lagen ogiltigförklaras beslutet helt eller delvis och med eller utan återförvisning. Om ärendet ska omprövas i sak kasseras det med återförvisning och ska då omprövas av en domstol på samma nivå som den domstol som avkunnade den kasserade domen. Det är aldrig samma domstol som omprövar ärendet.

Kommentar

Noteras bör att brottmålskamrarna vid appellationsdomstolar och brottmålsdomstolar med jury, liksom distriktsdomstolarnas brottsmålsavdelning och polisdomstolarna (i straffrättsliga mål) vid sidan av tvistemålsdomstolarna också har behörighet att pröva enskilda anspråk med anledning av brott (framför allt om skadestånd) från civilrättliga parter, dvs. brottsoffer i vid bemärkelse.

Juridiska databaser

Mer information om under- och överrätter finns på det belgiska rättsväsendets webbportal Juridat. Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.juridat.be/

Är tillgången till databasen kostnadsfri?

Ja, tillgången till databasen är kostnadsfri.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterBelgiska justitieministeriet


Det här är en maskinöversättning. Ägaren av sidan tar inget som helst ansvar för kvaliteten på den maskinöversatta texten.

Senaste uppdatering: 29/10/2019