Stäng

NU FINNS EN NY BETAVERSION AV PORTALEN!

Testa betaversionen av den europeiska e-juridikportalen och berätta vad du tycker!

 
 

menu starting dummy link

Page navigation

menu ending dummy link

Allmänna domstolar - Frankrike

Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till franska är dock redan färdig.

I det här avsnittet hittar du en översikt över de allmänna domstolarna i Frankrike.


Allmänna domstolar – inledning

Domstolar i första instans

Civilrättsliga domstolar

1. Övre underrätt för tvistemål (Tribunal de grande instance)

Övre underrätten för tvistemål avgör tvister mellan enskilda (civilmål) som avser belopp över 10 000 euro.

Dessutom är övre underrätten för tvistemål alltid behörig på följande områden, oavsett belopp:

  • Familjefrågor: äktenskap, skilsmässa, adoption, faderskap.
  • Korrigering av folkbokföringsregistren.
  • Arv.
  • Böter (amendes civile) som folkbokförare ådragit sig.
  • Talan om rätt till viss fast egendom.
  • Upplösning av sammanslutningar.
  • Skydd, ackorduppgörelse och konkurs när gäldenären varken är näringsidkare eller inskriven i yrkesregistret.
  • Försäkring mot yrkesrelaterade sjukdomar och olyckor för egenföretagare inom jordbruket.
  • Registreringsavgifter, stämpelskatt, stämpelavgifter och indirekta bidrag och skatter som kan jämställas med dessa avgifter, skatter och bidrag.
  • Kommersiella hyresavtal med undantag av tvister gällande fastställande av reviderade eller förnyade hyror, lokalhyror och osäkra kommersiella avtal om nyttjande.
  • Invändning angående urkundsförfalskning mot autentiska handlingar.
  • Civila ärekränkningsmål eller civilmål rörande offentliga eller icke-offentliga smädelser, muntliga eller skriftliga.

Den straffrättsliga avdelningen vid övre underrätten för tvistemål kallas för lägre brottmålsdomstol (tribunal correctionnel) och prövar medelsvåra brott (délits) (se nedan).

Övre underrätten för tvistemål består av yrkesdomare: ordförande, vice ordförande, domare, allmän åklagare (procureur de la République), biträdande åklagare och ställföreträdare.

Det finns också specialiserade domare, bl.a. följande:

  • Barn- och ungdomsdomare (juges des enfants) är behöriga att vidta åtgärder till skydd för underåriga i riskzonen och att pröva mindre svåra och medelsvåra brott (contraventions och délits) som begåtts av underåriga. På det straffrättsliga området, när barn- och ungdomsdomare inte fäller offentliga utslag, får de endast ålägga utbildningsåtgärder. När de är ordförande för barn- och ungdomsdomstolen ska de sitta med två lekmannaledamöter och domstolen får ålägga utbildningsrelaterade sanktioner och påföljder.
  • Domare med ansvar för verkställighet av påföljder (juges de l’application des peines) har till uppgift att fastställa de huvudsakliga villkoren för fullföljande av frihetsberövande straff. När dessa domare ingriper i en ”sluten” miljö, dvs. avseende en person som avtjänar ett frihetsberövande straff, har de rätt att mildra straffet (t.ex. placering utanför fängelset, partiellt frisläppande, villkorligt frisläppande, placering under elektronisk övervakning). Ingripandena i ”öppen” miljö syftar till att följa och kontrollera hur den dömde fullgör sin påföljd (t.ex. villkorligt fängelsestraff, samhällstjänst, social uppföljning från domstolens sida).
  • Rannsakningsdomare (juges d’instruction) har ansvar för att under överinseende av appellationsdomstolens undersökningsavdelning vidta alla åtgärder som krävs för att fastställa sanningen. Rannsakningsdomaren samlar alla fakta i ett mål, oavsett om de är till fördel eller nackdel för den misstänkte. När undersökningen förefaller vara avslutad kan rannsakningsdomaren besluta att åtal inte bör väckas eller hänskjuta saken till en brottmålsdomstol (cour d’assises) eller lägre brottmålsdomstol (tribunal correctionnel) för prövning. Rannsakningsdomaren kan inte inleda en undersökning på eget initiativ utan måste få ärenden hänskjutna till sig från den allmänne åklagaren eller från målsäganden i samband med ett civilt klagomål.

Övre underrätter för tvistemål ligger i allmänhet i departementens huvudorter, men kan också finnas i andra kommuner. Den 1 januari 2013 fanns det 161 övre underrätter för tvistemål.

2. Länken öppnas i ett nytt fönsterUnderrätt för tvistemål (Tribunal d’instance)

Underrätten för tvistemål prövar tvister mellan enskilda (civilmål) till belopp under 10 000 euro.

Dessutom har den behörighet att avgöra vissa andra ärenden (t.ex. införsel på lön, livräntor, valtekniska frågor, hyresavtal för bostäder) och utför även vissa administrativa uppgifter. Alltså har chefsjustitiesekreteraren vid underrätten för tvistemål t.ex. behörighet att utfärda medborgarskapsintyg.

Dess straffrättsliga avdelning, polisdomstolen (Tribunal de police), är behörig att pröva mindre svåra brott (contraventions) som tillhör kategori 5 (se nedan).

Vidare handlägger domarna vid underrätterna ärenden om förmyndarskap (med undantag av förmyndarskap som gäller minderåriga som enligt lagen av den 12 maj 2009 sköts av domaren i familjemål vid övre underrätten för tvistemål): dvs. skydd av sårbara personer som passerat myndighetsåldern genom kontroll av förvaltningen av deras egendom.

Underrätten för tvistemål består av en eller flera domare, men målen avgörs av en ensam domare.

Underrätterna ligger i allmänhet i arrondissementens huvudorter. Den 1 januari 2013 fanns det 307 underrätter för tvistemål.

3. Närdomstol (Juridiction de proximité)

Närdomstolen prövar civilrättliga tvister mellan enskilda till belopp under 4 000 euro.

Dessutom är närdomstolen behörig att pröva mindre svåra brott (contraventions) i de fyra första kategorierna.

Allmänna åklagarmyndigheten representeras vid närdomstolen av en ämbetsman.

4. Länken öppnas i ett nytt fönsterHandelsdomstol (Tribunal de commerce)

Handelsdomstolen prövar tvister om åtaganden mellan näringsidkare, mellan kreditinstitut och mellan näringsidkare och kreditinstitut, tvister rörande näringsdrivande bolag och tvister rörande handelsrättsligt reglerade handlingar mellan alla slags parter. Dessutom prövar handelsdomstolen ärenden som rör företag i svårigheter.

Handelsdomstolen består av lekmannadomare som alla är näringsidkare. De väljs på två eller fyra år av en valförsamling bestående av nuvarande och före detta domare vid domstolen samt valda näringsidkare inom domstolens domkrets.

Den 1 januari 2013 fanns det 134 handelsdomstolar.

5. Länken öppnas i ett nytt fönsterArbetsdomstol (Conseil de prud’hommes)

Arbetsdomstolen avgör enskilda tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare om anställnings- eller lärlingsavtal.

Den består av valda domare – lika många företrädare för arbetstagare som för arbetsgivare, och är indelad i fem specialiserade avdelningar (arbetsledning, industri, handel och tjänster, jordbruk och övriga verksamheter). Vid lika röstetal mellan domstolens fyra ledamöter, har ordföranden – en domare från underrätten för tvistemål (tribunal d’instance) – utslagsröst.

Det kan finnas en eller flera arbetsdomstolar i ett departement. Det måste finnas en arbetsdomstol inom domkretsen för varje övre underrätt för tvistemål (tribunal de grande instance).

Det finns sammanlagt 210 arbetsdomstolar.

6. Länken öppnas i ett nytt fönsterSocialförsäkringsdomstol (Tribunal des affaires de la sécurité sociale)

Socialförsäkringsdomstolen avgör tvister mellan försäkringskassor och socialförsäkrade (t.ex. problem med att registrera sig vid en försäkringskassa eller med att få bidrag fastställda och utbetalda).

Domstolen består av en ordförande – en domare från övre underrätten för tvistemål (tribunal de grande instance) – och lekmannaledamöter som utses på tre år av den förste ordföranden för appellationsdomstolen (cour d’appel) på grundval av en förteckning som sammanställs av direktören för regionstyrelsen för ungdomsfrågor, idrottsfrågor och social sammanhållning på förslag av de mest representativa yrkessammanslutningarna. Det krävs även ett yttrande från ordföranden för socialförsäkringsdomstolen.

Det finns 115 socialförsäkringsdomstolar.

7. Domstolen för tvister om nedsatt arbetsförmåga (Tribunal du contentieux de l’incapacité)

Domstolen för tvister om nedsatt arbetsförmåga är behörig att pröva socialförsäkringstvister om invaliditet eller nedsatt arbetsförmåga, dvs. tvister om förekomsten eller graden av nedsatt arbetsförmåga till följd av arbetsrelaterad sjukdom eller olycka samt förekomsten eller graden av invaliditet till följd av sjukdom eller olycka utan koppling till arbetet.

Domstolen för tvister om nedsatt arbetsförmåga består av en ordförande (hedersdomare eller någon annan kvalificerad person), en ledamot som representerar löntagare och en ledamot som representerar arbetsgivare eller egenföretagare (båda utses för tre år av den förste ordföranden vid den appellationsdomstol som är behörig på orten utifrån en lista som redovisas av direktören för regionstyrelsen för ungdomsfrågor, idrottsfrågor och social sammanhållning på förslag av de mest representativa yrkessammanslutningarna).

Antalet sådana domstolar är 26.

Nationella domstolen för nedsatt arbetsförmåga och beräkning av premier för arbetsolycksförsäkringar (Cour nationale de l’incapacité et de la tarification de l’assurance des accidents du travail) är överklagandeinstans för dessa domstolar och dessutom första och enda instans för tvister som rör premier för arbetsolycksförsäkringar.

8. Länken öppnas i ett nytt fönsterPartssammansatt domstol för jordbruksarrenden (Tribunal paritaire des baux ruraux)

Den partssammansatta domstolen för jordbruksarrenden avgör tvister mellan ägare av jordbruksfastigheter och arrendatorer om arrende eller delbruk, boskapsarrende, uppsägningsbart fastighetsarrende, jordbruksarrende, tomträttsupplåtelse och avtal om utnyttjande av betesmark.

Domstolens ordförande är en domare från underrätten för tvistemål (tribunal d’instance). Denne biträds av fyra lekmannaledamöter som valts av sina jämlikar: två fastighetsägare och två arrendatorer som väljs på sex år utifrån vallistor som upprättas av prefekten på förslag av kommittén för utarbetande av vallistor.

Straffrättsliga domstolar

1. Brottmålsdomstol (Cour d’assises)

Brottmålsdomstolen är behörig att pröva de svåraste brotten (crimes), dvs. de brott för vilka man kan dömas till fängelse i mellan tio år och livstid.

Det finns en en brottmålsdomstol i varje departement. Det är inte någon permanent domstol, utan rättens ledamöter sammanträder när så behövs. I de största departementen är dock brottmålsdomstolen nästintill permanent.

Domstolen består av tre yrkesdomare: en ordförande (avdelningsordförande vid eller ledamot av appellationsdomstol) och två assessorer (ledamöter av appellationsdomstol eller domare vid övre underrätten för tvistemål [tribunal de grande instance] i det departement där brottmålsdomstolen sammanträder) samt en jury (sex medborgare som väljs genom lottdragning). Det finns också en särskild sammansättning för domstolen, även då med jury, vid brott som begåtts av underåriga. Assessorerna är då barn- och ungdomsdomare.

Vissa brott mot terrorist-, militär- och narkotikahandelslagstiftning prövas av en brottmålsdomstol som enbart består av yrkesdomare.

Allmänna åklagarmyndigheten företräds av en generaladvokat (avocat général).

2. Lägre brottmålsdomstol (Tribunal correctionnel)

Den lägre brottmålsdomstolen är behörig att pröva medelsvåra brott (délits), dvs. brott som kan straffas med upp till tio års fängelse eller bötesstraff på upp till 3 750 euro. Domstolen är knuten till övre underrätten i tvistemål (tribunal de grande instance) och består i princip av tre yrkesdomare förutom vid brott där det enligt lag ska vara en ensam domare.

Allmänna åklagarmyndigheten företräds av den allmänna åklagaren (procureur de la République) eller någon av dennes ställföreträdare.

3. Polisdomstol (Tribunal de police)

Polisdomstolen är behörig att pröva mindre svåra brott (contraventions) i kategori 5. Den består av en ensam domare från underrätten för tvistemål (tribunal d’instance), som polisdomstolen tillhör organisatoriskt.

Allmänna åklagarmyndigheten företräds av den allmänna åklagaren (procureur de la République) eller någon av dennes ställföreträdare.

4. Närdomstol (Juridiction de proximité)

Närdomstolen är behörig att pröva mindre svåra brott i kategori 1–4. Den består av en ensam domare från underrätten för tvistemål (tribunal d’instance), som närdomstolen tillhör organisatoriskt.

Den allmänna åklagarmyndighetens uppgift utförs vanligtvis av en polischef.

5. Specialdomstolar

Det finns även specialdomstolar inom vissa straffrättsliga tvistefrågor, såsom sjöfartsdomstolar (tribunaux maritimes commerciaux). Det finns för närvarande 14 sådana och de är behöriga att pröva vissa sjöfartsrelaterade, medelsvåra brott.

Överklagandeinstanser

Appellationsdomstolen (cour d’appel) är andra instans och gör en ny prövning av rätts- och sakfrågor i mål som redan prövats i första instans.

Appellationsdomstolen består enbart av yrkesdomare: en förste ordförande, avdelningsordförande och ledamöter (dock med undantag för appellationsdomstolen för brottmål [cour d’assises d’appel]; se ovan).

Vid varje domstol finns det specialiserade avdelningar för civilrättsliga, arbetsrättsliga, handelsrättsliga och straffrättsliga mål) som var och en består av tre yrkesdomare: en avdelningsordförande och två ledamöter.

Beslut av en brottmålsdomstol (Cour d’assises) omprövas av en annan brottmålsdomstol som utses av den straffrättsliga avdelningen vid Högsta domstolen (Cour de cassation). Denna appellationsdomstol för brottmål (Cour d’assises d’appel) har nio juryledamöter.

Nationella domstolen för nedsatt arbetsförmåga och beräkning av premier för arbetsolycksförsäkringar (Cour nationale de l’incapacité et de la tarification de l’assurance des accidents du travail) är överklagandeinstans för domstolarna för tvister om nedsatt arbetsförmåga (tribunaux du contentieux de l’incapacité).

Allmänna åklagarmyndigheten företräds av den allmänna åklagaren (procureur général) eller av någon av dennes generaladvokater eller ställföreträdare.

Högsta domstolen (Cour de cassation)

Högsta domstolen är den högsta allmänna domstolsinstansen, och finns i Paris. Dess uppgift är att kontrollera att de lägre domstolarnas beslut är förenliga med rättsreglerna men däremot inte att göra någon ny prövning av själva saken. Detta innebär att Högsta domstolen inte utgör någon tredje domstolsinstans utan i stället säkerställer en enhetlig rättspraxis genom att reglera rätten och respekten för laglighetsprincipen.

Talan vid Högsta domstolen väcks genom överklagande (pourvoi en cassation) som görs av en person som har blivit föremål för beslut av en domstol eller åklagarmyndigheten.

När domstolen finner att det överklagade beslutet inte fattades i enlighet med rättsreglerna, ”kasserar” domstolen det beslutet. Detta innebär att målet förvisas till en annan domstol för ny prövning.

I det motsatta fallet avslår domstolen överklagandet, vilket innebär att den fastställer det överklagade beslutet.

I undantagsfall kan domstolen kassera ett beslut utan att förvisa målet till en annan domstol, nämligen om kasserandet inte innebär att det behövs någon ny prövning av saken. Genom att kassera utan att förvisa kan domstolen också avsluta en process om fakta i målet – som dessa i oberoende ordning fastställts och bedömts i lägre instans – gör det möjligt för Högsta domstolen att tillämpa de lämpliga rättsreglerna.

Högsta domstolen är indelad i avdelningar (tre civilrättsliga, en handelsrättslig, en arbetsrättslig och en straffrättslig) som var och en består av ”sittande” yrkesdomare, en ordförande och ett antal ledamöter. Beroende på egenskaperna hos ett mål kan domstolen fatta beslut i blandad avdelning (minst tre avdelningar) eller i plenum (förste ordföranden, avdelningsordförandena och ledamöterna).

Allmänna åklagarmyndigheten företräds av den allmänna åklagaren (procureur général) och generaladvokater (avocats généraux).

Rättsdatabaser

Rättsdatabaserna i Frankrike finns offentligt tillgängliga på internet inom ramen för en offentlig tjänst. På webbplatsen Länken öppnas i ett nytt fönsterLégifrance finns t.ex. domar från Högsta domstolen (Cour de cassation) och appellationsdomstolarna (cours d’appel)

  • i databasen ”CASS” när det gäller Högsta domstolens offentliggjorda domar,
  • i databasen ”INCA” när det gäller domar som inte offentliggjorts,
  • i databasen ”CAPP” när det gäller appellationsdomstolarnas domar.

Är tillgången till databasen kostnadsfri?

Ja, tillgången till databasen är kostnadsfri.

Kortfattad beskrivning av innehållet

Domarna finns på franska; vissa domar har även översatts till engelska, arabiska och kinesiska.

  • Databasen ”CASS” innehåller 120 000 beslut och det tillkommer årligen 2 100 nya beslut.
  • Databasen ”INCA” innehåller 246 000 beslut och det tillkommer årligen 10 000 nya beslut.
  • Databasen ”CAPP” innehåller 19 000 beslut och det tillkommer årligen 20 000 nya beslut.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterDomstolarnas behörighet – Frankrike


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 16/09/2013