Uždaryti

JAU VEIKIA PORTALO BETA VERSIJA!

Apsilankykite beta versijos Europos e. teisingumo portale ir išsakykite, ką apie jį manote!

 
 

Naršymo kelias

menu starting dummy link

Page navigation

menu ending dummy link

Allmänna domstolar - Irland

Šis puslapis išverstas mašininio vertimo priemone ir jo kokybė negali būti užtikrinta.

Šio vertimo kokybė: vidutinė

Ar šis vertimas Jums naudingas?

I det här avsnittet hittar du information om hur allmänna domstolar fungerar i Irland.


Allmänna domstolar

Domstolsväsendet i Irland har sitt ursprung i konstitutionen från 1922, i vilken det föreskrevs att nya domstolar skulle inrättas som ersättning för dem som hade utvecklats under den brittiska förvaltningen. Nya domstolar inrättades 1924 genom Courts of Justice Act 1924, där den rättsliga grunden för ett domstolssystem fastställdes.

De nuvarande domstolarna inrättades genom Courts Act 1961 (upprättande och sammansättning) enligt artikel 34 i den konstitution som antogs av det irländska folket 1937. Appellationsdomstolen inrättades den 29 oktober 2014 efter en folkomröstning 2013.

Artiklarna 34 till 37 i konstitutionen rör rättsväsendet i allmänhet. I artikel 34.1 anges det att ”rättvisa ska skipas av domstolar inrättade genom lag”. I konstitutionen anges strukturen för domstolssystemet som består av en appellationsdomstol, Högsta domstolen, den appellationsdomstol som är behörig i både straffrättsliga och civilrättsliga frågor, och domstolar i första instans som omfattar en hög domstol med fullständig behörighet i alla straffrättsliga och civilrättsliga frågor och domstolar med begränsad behörighet, en grevskapsdomstol och en tingsrätt som är organiserad på regional basis.

Tvistemålsdomstolar

Högsta domstolen

Betydande ändringar gjordes av Länken öppnas i ett nytt fönster högsta domstolens överinstans i och med ikraftträdandet den 28 oktober 2014 av den trettiotredje grundlagsändring av konstitutionen som inrättade appellationsdomstolen. Högsta domstolen har, med verkan från etableringsdagen, överklagandebehörighet.

  1. om högsta domstolen är övertygad om att beslutet berör en fråga av allmänt intresse eller om det ligger i rättvisans intresse måste högsta domstolen överklaga till högsta domstolen, och
  2. om Högsta domstolen finner att det föreligger exceptionella omständigheter som berättigar till ett direkt överklagande till högsta domstolen – en förutsättning för att högsta domstolen ska vara så tillfredsställande är förekomsten av en eller båda av följande omständigheter – beslutet berör en fråga av allmän betydelse, rättvisans intresse.

Överklaganden i civilrättsliga förfaranden från Högsta domstolen som före den trettiotredje ändringen skulle ha prövats av Högsta domstolen ligger nu hos appellationsdomstolen, utom i de fall där Högsta domstolen har godkänt att överklagandet uppfyller det tröskelvärde som anges i artikel 34.5.4° i konstitutionen. Dessutom kan Court of Appeal nu avgöra rättsfrågor som Circuit Court tidigare kunde hänskjuta till Supreme Court (nedan kallad ”Supreme Court”).

Den trettiotredje ändringen påverkade inte Högsta domstolens ursprungliga behörighet, som i själva verket består av den funktion som anges i artikel 26 i konstitutionen. I artikel 26 föreskrivs att högsta domstolen har befogenhet att besluta huruvida en lag (eller varje bestämmelse eller bestämmelse i en lag), som har antagits av båda kamrarna i det irländska parlamentet och överlämnas till Irlands president för att han eller hon ska kunna underteckna den innan den antas, är förkastligt till konstitutionen, där frågan hänskjuts till domstolen av presidenten. Slutligen är det högsta domstolen som har till uppgift att avgöra om presidenten är permanent oförmögen att utöva sitt ämbete, om den frågan skulle bli aktuell.

Domstolen sammanträder vanligtvis med tre eller fem domare och undantagsvis sju domare. När det gäller mål om författningsgiltigheten för en lag från Oireachtas (parlamentet) föreskrivs i konstitutionen att domstolen ska bestå av minst fem domare. Detta krav gäller även när domstolen anmodas att avge ett yttrande om den konstitutionella giltigheten av ett lagförslag som har antagits av Oireachtas, när Irlands president har hänvisat till det i enlighet med artikel 26 i konstitutionen. Det krävs minst fem domare för att domstolen, i enlighet med artikel 12 i konstitutionen, ska kunna avgöra om presidenten har blivit permanent arbetsoförmögen. Högsta domstolen eller en domare vid Högsta domstolen får sammanträda ensam för att pröva vissa interimistiska åtgärder och procedurfrågor.

Appellationsdomstolen

Appellationsdomstolen inrättades den 29 oktober 2014 efter en folkomröstning 2013. Precis som med andra högre domstolar ges en del av appellationsdomstolens behörighet genom konstitutionen och vissa bestämmelser i lagstiftningen. Den har en överklagandebehörighet mellan High Court och Supreme Court.

Domstolen är behörig att pröva överklaganden i civilrättsliga förfaranden från High Court, som före den trettiotredje ändringen av konstitutionen skulle ha hörts av Supreme Court. Undantag är de fall där Högsta domstolen har godkänt att överklagandet uppfyller det tröskelvärde som anges i artikel 34.5.4 i konstitutionen. Domstolen kan pröva överklaganden av mål i High Court om huruvida en lag är författningsenlig eller inte. I konstitutionen föreskrivs att ingen lagstiftning får läggas till grund för en begränsning av appellationsdomstolens behörighet.

Appellationsdomstolen består av en ordförande och nio ordinarie domare. Högsta domstolen och ordföranden för High Court är domare vid appellationsdomstolen. Domstolen kan sammanträda i avdelningar med tre domare. Vissa interimistiska åtgärder och procedurfrågor kan handläggas av talmannen ensam eller av en annan domare som utses av presidenten.

High Court

Enligt konstitutionen har High Court helt ursprunglig behörighet och behörighet att avgöra alla frågor och frågor, oavsett om de är rättsliga eller faktiska, civilrättsliga eller straffrättsliga. High Court är ensamt behörig för adoptions- och utlämningsärenden. High Court är också behörig att pröva om en lag är ogiltig därför att den strider mot författningen (utom lagar som redan har prövats av högsta domstolen på presidentens begäran). de flesta mål i High Court avgörs av en enda domare. Det finns dock vissa lagstadgade undantag, till exempel vid ärekränkning, misshandel och olaga frihetsberövande från det allmännas sida. i sådana mål är domstolen sammansatt av en domare och jury. Ärenden av synnerlig vikt kan avgöras av två eller flera domare (Divisional Court).

High Court prövar överklaganden av grevskapsdomstolarnas avgöranden i tvistemål. Dessutom är High Court behörig att överpröva alla lägre instansers avgöranden och utfärda förelägganden av olika slag till de lägre domstolarna (till exempel om prövningsförbud eller omprövning). Sådana förelägganden gäller inte sakinnehållet i de lägre domstolarnas avgöranden, utan frågan om de har överskridit sina befogenheter.

High Court kan också avgöra en rättsfråga på begäran av en distriktsdomstol. Den handlägger också frågor om borgen i fall där den misstänkte har åtalats för mord eller där den misstänkte ansöker om ändring i de krav och villkor som distriktsdomstolen har uppställt.

High Court sammanträder som regel i Dublin när den avgör mål som första instans. Den sammanträder också i ett antal platser på provinsnivå för att ta del av ursprungliga skadeståndsmål för skador på person- och sjukdomsskador. High Court (Överdomstolen) behandlar överklaganden från grevskapsdomstolen på provinsnivå.

Grevskapsdomstolar (Circuit Courts)

Länken öppnas i ett nytt fönsterGrevskapsdomstolarnas behörighet i tvistemål är begränsad, såvida inte samtliga parter i en rättegång samtycker. i så fall är behörigheten obegränsad. Gränsen för domstolens behörighet avser främst åtgärder där fordran inte överstiger 75,000 EUR (60,000 EUR i personskadeåtgärder).

Grevskapsdomstolarna fastställer testamenten och prövar också ärenden om äganderätt eller nyttjanderätt till fast egendom, om egendomens bruksvärde inte är högre än 253,95 EUR. Circuit court har också behörighet i familjerättsliga ärenden, bland annat hemskillnad, skilsmässa, ogiltighet och överklagande från tingsrätten.

Tvistemål avgörs i grevskapsdomstolarna av en domare utan jury. Grevskapsdomstolarna prövar överklaganden från distriktsdomstolarna i både tviste- och brottmål. I sådana fall hålls ny huvudförhandling och grevskapsdomstolens avgörande är slutligt och kan inte överklagas vidare.

Grevskapsdomstolarna prövar alla ansökningar om nya utskänkningstillstånd, och avgöranden från specialdomstolar, till exempel diskrimineringsnämnden (Director of Equality Investigations), överklagas dit.

Distriktsdomstolar (District Courts)

Distriktsdomstolarnas Länken öppnas i ett nytt fönster behörighet är lokal och begränsad. I familjemål avgör de frågor om underhållsbidrag, besöksförbud, vårdnad, umgängesrätt och faderskap.

Distriktsdomstolarna är behöriga att avgöra tvistemål om avtal i allmänhet, leasingavtal, avbetalningsköp, skadestånd utanför avtalsförhållanden, obetald hyra och felaktigt innehållande av varor, om tvisten gäller högst 15,000 EUR. Distriktsdomstolarna är också behöriga att verkställa betalningsdomar från alla domstolar. vidare handlägger de olika former av tillståndsärenden, till exempel för försäljning av alkohol. slutligen avgör de mål om ersättning för skadegörelse om skadeståndskravet inte är större än 15,000 EUR.

Distriktsdomstolen sammanträder på platser över hela landet i 24 distrikt, som omfattar Dublin Metropolitan District och 23 andra distrikt. Som regel handläggs ett mål av distriktsdomstolen på den ort där ett avtal ingicks eller där svaranden bor eller bedriver näringsverksamhet eller, i fråga om tillståndsärenden, där den lokal är belägen som tillståndet gäller.

Brottsmålsdomstolar

Högsta domstolen

Högsta domstolen behandlar överklaganden från Court of Appeal i mål där det uppkommer en rättsfråga av särskild vikt för allmänheten.

Appellationsdomstolen

I enlighet med appellationsdomstolens (Court of Appeal Act) 2014 fick appellationsdomstolen den appellationsbehörighet som tidigare utövades av appellationsdomstolen.

Överklaganden från personer som dömts för åtal vid grevskapsdomstolen eller den centrala brottmålsdomstolen, som har fått ett intyg från domaren med behörighet att pröva målet, kan nu överklagas till Court of Appeal. Om detta intyg har avslagits kan hovrätten själv, efter överklagande, meddela prövningstillstånd.

Riksåklagaren kan dessutom överklaga till Court of Appeal av skäl som avser otillbörlig eftergift av påföljd enligt 2 § i strafflagen (Criminal Justice Act 1993). I händelse av ett påstått justitiemord kan överklagandet lämnas in under punkt 2 i 1993 års lag om rättegång i brottmål.

Appellationsdomstolen gavs också behörighet att pröva överklaganden från riksåklagaren om en rättsfråga som uppkommit till följd av straffrättsliga rättegångar och som ledde till ett frikännande. Appellationsdomstolens beslut påverkar inte frikännande i sådana fall.

Riksåklagaren har överklagat ett frikännande eller beslut att inte förordna om förnyad prövning även till Court of Appeal. Court of Appeal (Court of Appeal Act) från 2014 gavs den överklagandeinstans som tidigare hade utövats av appellationsdomstolen i appellationsdomstolen. Överklaganden från personer som har dömts i en militärdomstol kan alltså överklagas till Court of Appeal.

Court of Criminal Appeal (appellationsdomstol för straffrättsliga frågor)

Enligt Court of Appeal Act 2014 överflyttades appellationsdomstolens behörighet Länken öppnas i ett nytt fönster till Court of Appeal.

Specialdomstolen för brottmål (Special Criminal Court)

Specialdomstolen för Länken öppnas i ett nytt fönster brottmål inrättades för prövning av brott för vilka det fastställs att de vanliga domstolarna inte kan garantera en effektiv rättsskipning och ett effektivt upprätthållande av den allmänna ordningen. Målen avgörs med tre domare och utan jury.

Central Criminal Court

Länken öppnas i ett nytt fönsterCentrala brottmålsdomstolen är brottmålsavdelningen vid High Court. Den prövar allvarliga brott, inklusive mord, våldtäkt, landsförräderi, sjöröveri och brottmål under Competition Act 2002. Målen avgörs med en domare och jury.

Grevskapsdomstolen för brottmål (Circuit Criminal Court)

Grevskapsdomstolen för brottmål prövar brottmål som inte kan prövas i centrala brottmålsdomstolen. Domstolen avgör målen med en domare och jury. Den prövar också överklaganden av avgöranden från distriktsdomstolen.

Distriktsdomstol

Distriktsdomstolen prövar mindre allvarliga lagöverträdelser (i huvudsak brott mot ordningsregler), men även vissa brott som lyder under allmänt åtal. Målen avgörs med en domare.


Det här är en maskinöversättning. Ägaren av sidan tar inget som helst ansvar för kvaliteten på den maskinöversatta texten.

Senaste uppdatering: 30/10/2019