Stäng

NU FINNS EN NY BETAVERSION AV PORTALEN!

Testa betaversionen av den europeiska e-juridikportalen och berätta vad du tycker!

 
 

menu starting dummy link

Page navigation

menu ending dummy link

Tidsfrister - England och Wales

På privaträttens område kommer pågående ärenden och förfaranden som inleddes innan övergångsperioden löpte ut att fortsätta i enlighet med EU-rätten. Relevant information om Storbritannien kommer att finnas kvar på e-juridikportalen till slutet av 2022 enligt en ömsesidig överenskommelse med Storbritannien.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

De viktigaste typerna av frister är följande:

Tidsfrist för att svara på en stämningsansökan – Sedan man som svarande har delgetts en stämning, eller ett käromål om detta delges separat, har man 14 dagar på sig att antingen inge ett svaromål eller bekräfta delgivningen genom att underteckna ett mottagningsbevis. Efter att ha undertecknat mottagningsbeviset har man ytterligare 14 dagar på sig att förbereda sitt försvar. Det innebär att svaranden kan ha upp till 28 dagar på sig att besvara stämningen. Om svaranden undertecknar mottagningsbeviset dagen efter mottagandet av käromålet har vederbörande emellertid endast 15 dagar på sig att inge ett svaromål.

Tidsfrist för att verkställa en dom – Enligt avsnitt 24 i 1980 års lag om preskriptionsfrister (Limitation Act 1980) kan en talan inte väckas om det har gått mer än sex år efter det att domen blev verkställbar.

Preskriptionstider – I regel gäller en preskriptionstid på sex år för

  • tidsfristen för en skadeståndstalan (avsnitt 2 i Limitation Act 1980),
  • tidsfristen för upprepade fall av egenmäktigt förfarande och olovligt brukande av annans egendom (avsnitt 3 i Limitation Act 1980),
  • tidsfristen för en talan som rör belopp som enligt lag kan drivas in (avsnitt 9 i Limitation Act 1980).

För andra typer av mål varierar preskriptionstiderna. Exempelvis är

  • tidsfristen för en talan som rör ett förseglat avtal tolv år (avsnitt 8 i Limitation Act 1980) – t.ex. vid avtalsenliga skulder som inteckningar, och
  • tidsfristen för en talan som rör personskador tre år (avsnitt 11 i Limitation Act 1980).

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

I delarna 2.8–2.10 i Länken öppnas i ett nytt fönstercivilprocessreglerna (Civil Procedure Rules) behandlas tillämpningen och tolkningen av reglerna när det gäller beräkning av tidsfrister.

Utöver lördagar och söndagar räknas följande dagar inte som arbetsdagar i England och Wales:

  • Nyårsdagen: 1 januari
  • Långfredagen: fredagen före påsk
  • Annandag påsk: måndagen efter påsk
  • Early May Bank Holiday: första måndagen i maj
  • Spring Bank Holiday: sista måndagen i maj
  • Summer Bank Holiday: sista måndagen i augusti
  • Juldagen: 25 december
  • Annandag jul: 26 december

Om juldagen, annandag jul eller nyårsdagen infaller på en helg blir nästa vardag en allmän helgdag. Om den 25 och 26 december t.ex. infaller på en lördag och söndag blir påföljande måndag och tisdag allmänna helgdagar.

Dessutom håller domstolarna stängt en extra dag vid jul.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Länken öppnas i ett nytt fönsterLimitation Act 1980 I denna lag anges flera tidsfrister för att väcka talan och andra perioder inom vilka t.ex. en dom ska verkställas eller parterna ska vidta andra åtgärder. Mer information ges i svaret på fråga 1.

Länken öppnas i ett nytt fönsterForeign Limitation Periods Act 1984 I denna lag föreskrivs att i mål där en utländsk lag eller utländska domstolars avgöranden ska ges verkan ska varje lag som rör preskriptionstider behandlas som en sakfråga och inte som en förfarandefråga. Detta gäller både skiljeförfaranden och rättsprocesser vid domstolarna i England och Wales, när hänsyn ska tas till ett annat lands lag.

Länken öppnas i ett nytt fönsterCivilprocessreglerna (Civil Procedure Rules) Dessa processregler reglerar tvistemålsprocesser i England och Wales och inbegriper tidsfrister för olika åtgärder.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Tidsfristen börjar vanligtvis löpa från och med det datum händelsen i fråga inträffade. Fjortondagarsfristen för att inge ett svaromål börjar t.ex. löpa från och med mottagandet av stämningen, eller käromålet om detta delges separat (med förbehåll för reglerna om när en handling ska anses delgiven – se nedan). Sexårsfristen för att verkställa en dom börjar löpa den dag domen vann laga kraft och blev verkställbar.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Handlingar skickas i regel som förstaklassbrev. Om en handling skickas som förstaklassbrev anses den ha delgetts den andra dagen efter det att den postades.

Mer information om när en handling anses delgiven vid andra delgivningssätt än personlig delgivning, t.ex. utbyte av dokument, leverans eller avlämning av dokumentet till tillåten adress, fax eller andra elektroniska delgivningssätt, finns i Länken öppnas i ett nytt fönsterdel 6 i civilprocessreglerna.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Om en tidsperiod anges i ett antal dagar beräknas denna som antalet hela dagar. Vid beräkningen av antalet ”hela dagar” räknas inte den dag perioden inleds. Om perioden avslutas vid en viss händelse räknas inte heller den dag då denna händelse inträffar. Exempel på hur man beräknar dagar finns i Länken öppnas i ett nytt fönsterdel 2 i civilprocessreglerna.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

När domstolen meddelar en dom, ett beslut eller en anvisning som innehåller en tidsfrist för när en åtgärd ska ha vidtagits ska den dag fristen löper ut, om det är praktiskt möjligt, anges som ett kalenderdatum. Domstolen ska även ange vilket klockslag åtgärden senast måste ha vidtagits. Om det datum en åtgärd måste ha vidtagits införs i ett dokument måste datumet, om det är praktiskt möjligt, anges som ett kalenderdatum.

Den som delges en handling den 4 april och måste svara inom 14 dagar från delgivningen ska exempelvis svara före den 18 april.

Om den angivna perioden är kortare än fem dagar räknas emellertid inte lördagar, söndagar och allmänna helgdagar.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Om ”månad” förekommer i en dom, ett beslut, en anvisning eller en annan handling betyder detta en kalendermånad.

Om en period anges i år ska del 2.10 i civilprocessreglerna tillämpas analogt, även om detta inte uttryckligen föreskrivs i någon regel. Om ”år” anges i en dom, ett beslut, en anvisning eller någon annan handling är det således kalenderår som avses.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

Om perioden slutar när en viss händelse inträffar medräknas inte den dag då händelsen inträffade. Se även svaret på fråga 6 ovan.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Om den period för att företa en handling på domstolens kansli som anges i civilprocessreglerna, en praktisk anvisning, en dom eller ett domstolsbeslut löper ut på en dag då kansliet är stängt ska handlingen anses ha företagits i tid om den företas nästa dag som kansliet är öppet. Denna regel gäller alltid i samband med utgången av tidsfrister.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Om stämningsansökan delges utanför jurisdiktionen gäller särskilda regler. Vid delgivning till en EU-medlemsstat eller en stat som är part i 1965 års Haagkonvention om delgivning i utlandet av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur är tidsfristen för att bekräfta delgivningen 21 dagar efter delgivningen av stämningsansökan eller käromålet. Tidsfristen för att inge ett svaromål är 21 dagar efter delgivningen av käromålet eller, om svaranden bekräftar delgivningen genom att underteckna ett mottagningsbevis, 35 dagar efter delgivningen av käromålet. Vid delgivning till ett annat territorium som tillhör en stat som är part i 1965 års Haagkonvention är tidsfristen för att bekräfta delgivningen 31 dagar efter delgivningen av stämningsansökan eller käromålet. Tidsfristen för att inge ett svaromål är 31 dagar efter delgivningen av käromålet eller, om svaranden bekräftar delgivningen genom att underteckna ett mottagningsbevis, 45 dagar efter delgivningen av käromålet. Mer information finns i Länken öppnas i ett nytt fönsterdel 6 i civilprocessreglerna.

Vid delgivning till ett annat land är perioden för att bekräfta mottagandet av den delgivna handlingen eller för att inge ett svaromål det antal dagar som anges i tabellen (se nedan) efter delgivning av käromålet eller, om svaranden har bekräftat mottagandet av den delgivna handlingen, antalet dagar som anges i tabellen plus 14 dagar efter delgivningen av käromålet. Tabellen finns i Länken öppnas i ett nytt fönsterpraktisk anvisning 6B till civilprocessreglerna.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Tidsfristen för att överklaga domar är 14 dagar. Tidsfristen för att begära att en domare ska granska ett organs beslut, om du enligt lag har rätt att begära detta, är 28 dagar om inte annat föreskrivs i lagen i fråga.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

En käranden som anser att det finns exceptionella skäl kan be domstolen att pröva en ansökan omgående och utan att svaranden delges några handlingar, dvs. ”ex parte” eller ”utan delgivning”. Om domaren beslutar att målet ska avgöras ”ex parte” eller ”utan delgivning” kallas käranden till ytterligare ett möte vid domstolen. Svaranden har rätt att närvara vid detta möte så att domaren kan lyssna på båda parter innan domaren avgör om ett annat beslut ska fattas.

Ytterligare möjligheter att förlänga en tidsfrist anges i del II i Limitation Act 1980. Preskriptionstiden kan t.ex. förlängas om käranden har en funktionsnedsättning (avsnitt 28 i Limitation Act 1980).

Om inte annat föreskrivs i civilprocessreglerna eller en praktisk anvisning, eller om inte domstolen beslutar något annat, kan den tid inom vilken en person enligt en regel eller ett domstolsbeslut ska företa en handling ändras efter en skriftlig överenskommelse mellan parterna. Domares vidsträckta befogenheter i samband med handläggning av ärenden innebär dessutom att även domare kan ändra tidsfrister.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Nej. En part förlorar inte denna rätt.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Om en svarande underlåter att inge ett svaromål eller bekräfta mottagandet av stämningen i tid kan käranden begära att domstolen ska meddela en tredskodom. Svaranden kan dock fortfarande överklaga det beslutet, eller så kan en domstol upphäva domen.

Andra handläggningsrelaterande sanktioner är också möjliga. Om en part är skyldig att inge något, t.ex. ett sakkunnigutlåtande, inom en viss tid och underlåter att göra detta kan domstolen besluta att det utlåtandet inte kan användas.

Domstolen kan även använda sig av sanktioner som domstolstrots.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Den som har missat en tidsfrist kan begära att domstolen ska förlänga fristen. Om utgången av fristen har resulterat i en tredskodom kan parten överklaga domen eller ansöka om att beslutet ska upphävas.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterJustitieministeriet

Länken öppnas i ett nytt fönsterCivilprocessreglerna


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 03/03/2021