Sökväg

menu starting dummy link

Page navigation

menu ending dummy link

Förfarande för verkställande av en dom - Belgien

1 Vad menas med verkställighet i civilrättsliga ärenden?

När en gäldenär inte frivilligt följer ett domstolsavgörande kan borgenären tvinga fram detta med hjälp av domstol. För detta krävs en exekutionstitel (artikel 1386 i processlagen) eftersom det är fråga om ett ingrepp i gäldenärens rättssfär. Exekutionstiteln är för det mesta en dom eller en notariehandling. Av respekt för gäldenärens privatliv får beslut inte verkställas under vissa tider på dygnet (artikel 1387 i processlagen). Verkställighet utförs av ett exekutionsbiträde.

Oftast används verkställighet för att driva in pengar, men det kan också vara fråga om att få någon att utföra eller avstå från att utföra en handling.

Vite spelar också en viktig roll (artikel 1385a i processlagen). Ett vite är ett påtryckningsmedel som används för att förmå svaranden att rätta sig efter ett domstolsavgörande. Vite får dock inte förekomma i vissa fall, t.ex. när någon dömts att betala ett visst belopp eller att följa ett anställningsavtal och när det strider mot mänsklig värdighet. Vite verkställs med stöd av den exekutionstitel som fastställer vitet. Någon ny exekutionstitel krävs alltså inte.

Rör domen betalning av ett penningbelopp verkställs den genom utmätning av gäldenärens tillgångar. Man skiljer mellan vilken typ av egendom som är föremål för verkställighetsåtgärden (lös eller fast egendom) och mellan typ av verkställighetsåtgärd (kvarstad och utmätning). Vid kvarstad placeras den aktuella egendomen i brådskande fall under domstolens kontroll: man säkrar tillgångarna för att verkställighet ska kunna ske vid en senare tidpunkt. Detta innebär att svaranden inte längre fritt får förfoga över egendomen. Han får inte längre sälja eller ge bort den. Vid utmätning säljs gäldenärens egendom, och avkastningen går till borgenären. Borgenären har inte någon rätt till den utmätta egendomen i sig, utan bara till avkastningen från en försäljning.

Med stöd av artikel 1445 och följande artiklar i processlagen går det även att utfärda ett beslut om utmätning hos tredje man.

Vid sidan av vanlig kvarstad och utmätning av lös och fast egendom finns också särskilda regler för utmätning av fartyg (artiklarna 1467–1480 och artiklarna 1545–1559 i processlagen), särskild form av kvarstad i lös egendom för obetald hyra (artikel 1461 i processlagen), återtagande av beslagtagen egendom (artiklarna 1462–1466 i processlagen) och kvarstad på växande gröda (artiklarna 1529–1538 i processlagen). Fortsättningsvis kommer vi uteslutande att ägna oss åt de vanliga utmätningstyperna.

2 Vilken myndighet eller vilka myndigheter har befogenhet för verkställighet?

Exekutionsbiträden och exekutionsdomstolar. Exekutionsdomstolarna är behöriga att avgöra verkställighetstvister.

3 Under vilka förutsättningar kan en exekutionstitel utfärdas?

3.1 Förfarandet

2.1.1 Kvarstad

För kvarstad krävs i princip tillstånd från exekutionsdomstolen (artikel 1413 i processlagen). Detta tillstånd ska sökas med en ”ensidig” ansökan (artikel 1417 i processlagen). Samma ansökan får inte samtidigt gälla kvarstad på både lös och fast egendom. För kvarstad på fast egendom krävs alltid en separat begäran.

Exekutionsdomstolen fattar beslut senast åtta dagar efter det att ansökan inkommit (artikel 1418 i processlagen). Den kan besluta att vägra tillstånd eller att delvis eller fullständigt ge borgenären detta tillstånd. Exekutionsdomstolens beslut måste delges gäldenären. Exekutionsdomstolens beslut överlämnas till ett exekutionsbiträde som därefter vidtar nödvändiga åtgärder för att kunna delge beslutet.

Ett viktigt undantag finns från regeln om att exekutionsdomstolen måste ge tillstånd. Varje dom innebär ett tillstånd att lägga kvarstad i fråga om den dom som avkunnats (artikel 1414 i processlagen). Även här måste det handla om ett brådskande ärende. Det räcker med att överlämna domen till ett exekutionsbiträde så att han eller hon kan vidta nödvändiga åtgärder för att belägga tillgångarna med kvarstad.

Kvarstad kan omvandlas till utmätning (artiklarna 1489–1493 i processlagen).

2.1.2 Utmätning

A. Allmänt

En utmätning får endast verkställas i kraft av en exekutionstitel (artikel 1494 i processlagen). Domstolsavgöranden och officiella handlingar kan endast verkställas efter uppvisande av en bestyrkt kopia eller originalhandlingen, tillsammans med den verkställighetsformulering som fastställts i en kunglig förordning.

Domstolens dom delges svaranden i förväg (artikel 1495 i processlagen). Om exekutionstiteln är en dom måste delgivningen alltid ske i förväg för att informera gäldenären. Detta behövs inte om exekutionstiteln är en notariehandling, eftersom gäldenären då redan känner till exekutionstiteln. I och med delgivningen av domen inleds tidsfristen för överklaganden. Tidsfristen för överklaganden har suspensiv verkan och innebär att utmätningen skjuts upp vid domar som avser betalning av ett penningbelopp (i motsats till vad som är fallet vid kvarstad). Preliminär verkställighet (domar som är preliminärt verkställbara) har inte den suspensiva verkan som gäller vid vanliga överklaganden.

Det andra steget i borgenärens försök att få en exekutionstitel verkställd är utfärdandet av ett betalningsföreläggande (artikel 1499 i processlagen). Ett betalningsföreläggande är en första verkställighetsåtgärd och en sista varning till gäldenären, som alltså ännu kan undvika utmätning. Betalningsfristen från och med betalningsföreläggandet är en dag för utmätning av lös egendom (artikel 1499 i processlagen) och 15 dagar för utmätning av fast egendom (artikel 1566 i processlagen). Betalningsföreläggandet måste delges gäldenären och gäller som en formell uppmaning, dvs. en betalningsanmodan. Verkställigheten kan endast omfatta de belopp som anges i betalningsföreläggandet.

När tidsfristen för betalningsföreläggandet löpt ut kan utmätningen påbörjas. Detta sker genom beslut av ett exekutionsbiträde. Verkställigheten utförs alltså av en behörig tjänsteman. Denna tjänsteman betraktas som borgenärens befullmäktigade. Hans uppgifter anges i lag, och han verkar under rättslig tillsyn. Han har ett avtalsfäst ansvar gentemot borgenären och ett icke-avtalsfäst ansvar gentemot tredje man (på grundval av lagstiftningen och tjänstemäns generella plikt att sorgfälligt utföra sina åtaganden).

Inom tre arbetsdagar från beslutet sänder exekutionstjänstemannen ett exekutionsmeddelande till centralregistret över exekutionsmeddelanden, delegering, överlåtelse, kollektiv skuldreglering och invändningar (artikel 1390.1 i processlagen). Detta gäller såväl utmätning av lös som av fast egendom. En utmätning eller fördelning av avkastningen från en försäljning får inte ske utan att först konsultera exekutionsmeddelandena i centralregistret (artikel 1391.2 i processlagen). Denna regel infördes för att undvika överflödiga utmätningar och för att förstärka utmätningens kollektiva dimension.

B. Utmätning av lös egendom

För utmätning av lös egendom krävs ett betalningsföreläggande. Gäldenären har rätt att bestrida detta. Utmätningen börjar med att egendomen beläggs med kvarstad: tillgångarna flyttas inte, och ingenting ändras i fråga om ägandeförhållandena och användningen av egendomen. Utmätning är också möjlig utanför gäldenärens bostad och hos tredje man.

När det gäller lös egendom är utmätningen inte begränsad till ett enda förfarande, men en andra utmätning av samma egendom är meningslös med tanke på kostnaderna. Vid den proportionella fördelningen av avkastningen från försäljningen av gäldenärens egendom tillkommer också andra borgenärer än den som ansökt om utmätning (artikel 1627 och följande artiklar i processlagen).

Vid utmätningen upprättas ett protokoll. De utmätta tillgångarna säljs tidigast en månad efter delgivningen eller tillkännagivandet av den officiella utskriften av utmätningsprotokollet. Denna tidsfrist ger gäldenären en sista chans att undvika försäljningen. Försäljningen måste meddelas allmänheten med hjälp av anslag och kungörelser i pressen. Försäljningen äger rum i en auktionskammare eller på en offentlig marknad, såvida inte en begäran om en lämpligare plats görs, och leds av ett exekutionsbiträde. Exekutionsbiträdet upprättar ett protokoll och tar emot försäljningsintäkterna. Intäkterna från försäljningen fördelas proportionellt genom exekutionsbiträdets försorg inom 15 dagar (artikel 1627 och följande artiklar i processlagen). Fördelningen görs i princip upp i godo. Är detta inte möjligt kopplas exekutionsdomstolen in.

C. Utmätning av fast egendom (artiklarna 1560–1626 i processlagen)

Verkställighetsförfarandet inleds med delgivningen av betalningsföreläggandet.

Därefter måste utmätningen verkställas tidigast inom 15 dagar och senast inom sex månader, annars förlorar föreläggandet sin rättsliga giltighet. Utmätningsbeslutet måste därefter inom 15 dagar skrivas in i fastighetsregistret och delges inom sex månader. Inskrivningen medför att gäldenären inte längre fritt kan förfoga över sin egendom och gäller i högst sex månader. Sker inte någon inskrivning är utmätningen ogiltig. Vid utmätning av fast egendom gäller, i motsats till vid utmätning av lös egendom, principen om att egendom bara kan utmätas en enda gång.

Det sista steget är en begäran om att exekutionsdomstolen ska utnämna en notarie som ges i uppdrag att sälja egendomen och att rangordna borgenärerna. Gäldenären kan överklaga notariens agerande till exekutionsdomstolen. De närmare reglerna för försäljningen är tydligt fastställda av lagstiftaren (se artikel 1582 och följande artiklar i processlagen). I princip är försäljningen offentlig, men på initiativ av exekutionsdomstolen eller på begäran av den borgenär som begärt utmätning är också en privat försäljning möjlig. Intäkterna från försäljningen fördelas i enlighet med förmånsrättsordningen mellan de olika borgenärerna (se artikel 1639–1654 i processlagen). Tvister gällande rangordningen mellan borgenärerna hänskjuts till exekutionsdomstolen.

2.1.3 Utmätning av fordran på tredje man

Med ovanstående typ av utmätning avses utmätning av en utestående fordran som en gäldenär har på tredje man (t.ex. på sin arbetsgivare för lön). Tredje man blir alltså sekundogäldenär till den borgenär som begärt utmätning. Denna typ av utmätning (beslag onder derden) är inte detsamma som utmätning hos tredje man (beslag bij derden). Med det sistnämnda begreppet förstås utmätning av egendom som tillhör gäldenären och som förvaras hos tredje man.

Den fordran som ligger till grund för utmätningsförfarandet är den fordran som borgenären har på sin gäldenär. Den fordran som föranleder utmätningen är den som svaranden har på tredje man/sekundogäldenären.

Närmare regler om utmätning av fordran på tredje man finns i artiklarna 1445–1640 i processlagen (kvarstad) och i artiklarna 1539–1544 i processlagen (utmätning).

2.1.4 Kostnader

Förutom rättsliga avgifter måste man också räkna med kostnader för exekutionsbiträdet. Arvodena för exekutionsbiträdets tjänster fastställs i kunglig förordning av den 30 november 1976 om fastställande av tariffer för arvoden till stämningsmän inom ramen för tvistemål och handelsrättsliga ärenden och tariffer för vissa tillägg (Arrêté royal du 30 novembre 1976 fixant le tarif des actes accomplis par les huissiers de justice en matière civile et commerciale ainsi que celui de certaines allocations/Koninklijk Besluit van 30 november 1976 tot vaststelling van het tarief voor akten van gerechtsdeurwaarders in burgerlijke en handelszaken en van het tarief van sommige toelagen) (se Service public fédérale Justice/Federale Overheidsdienst Justitie).

3.2 Huvudförutsättningar

A. Kvarstad

Kvarstad kan begäras av alla borgenärer som har en fordran av viss art, oavsett värdet på den aktuella egendomen och fordringsbeloppet (se artikel 1413 i processlagen).

En förutsättning för kvarstad är att det föreligger fara i dröjsmål: gäldenärens solvens måste vara hotad, så att en senare försäljning av hans tillgångar äventyras. Domstolens bedömning av om denna förutsättning är uppfylld sker utifrån objektiva kriterier. Fara i dröjsmål måste föreligga inte bara vid tidpunkten för kvarstaden, utan också vid den tidpunkt när man gör en bedömning av om kvarstaden ska fortsätta. Några undantag finns från dessa villkor: vid kvarstad gällande olagliga kopior, vid kvarstad på växelskulder och vid verkställighet av en utländsk dom.

Ett andra villkor för kvarstad är att borgenären har en fordran. Om en fordran krävs måste denna uppfylla vissa kriterier (artikel 1415 i processlagen): fordran måste vara slutlig (inte villkorlig), förfallen till betalning (även tillämpligt på säkerhet för framtida fordringar) och fastlagd (beloppet har fastställts eller kan fastställas). Typen av fordran och dess storlek är däremot irrelevant. Exekutionsdomstolen bedömer om dessa kriterier är uppfyllda, men den domstol som senare prövar ärendet är inte bunden av detta beslut.

För det tredje måste den borgenär som begär kvarstad vara behörig att göra det. Det är fråga om en kontrollhandling (inte användning) som vid behov kan utföras av ett juridiskt ombud.

Tillstånd krävs från exekutionsdomstolen såvida inte borgenären redan har en dom att åberopa sig på (se ovan). Tillstånd behövs inte för kvarstad hos tredje man, kvarstad i lös egendom för obetald hyra och för en borgenär som redan är i besittning av en dom (artikel 1414 i processlagen: varje dom gäller som exekutionstitel). Även en notariehandling utgör en exekutionstitel.

B. Utmätning

Också för utmätning krävs en exekutionstitel (artikel 1494 i processlagen). Det kan röra sig om ett domstolsavgörande, en officiell handling, ett föreläggande från skattemyndigheterna, en utländsk exekvaturdom etc.

Fordran ska framgå av en handling som uppfyller vissa kriterier. Precis som vid kvarstad måste det röra sig om en säkerställd, fastlagd fordran som förfallit till betalning. I artikel 1494 andra stycket i processlagen anges att en utmätning som verkställs på periodiskt återkommande inkomster även gäller för framtida utbetalningar allteftersom dessa infaller.

Exekutionstiteln måste också vara aktuell. Exekutionsdomstolen anser inte att en exekutionstitel är aktuell om käranden inte längre är borgenär eller om fordran är helt eller delvis fullgjord (genom preskription, betalning eller på annat sätt reglerad).

4 Verkställighetsåtgärder

4.1 Vilka tillgångar kan bli föremål för verkställighet?

A. Allmänt

Verkställighetsåtgärder som kvarstad och utmätning kan endast vidtas mot lös och fast egendom som tillhör gäldenären. Sådana verkställighetsåtgärder får inte vidtas mot egendom som tillhör tredje man, men det är irrelevant i vems besittning gäldenärens egendom befinner sig. Verkställighetsåtgärderna kan alltså vidtas hos tredje man om domstolen beviljar tillstånd till detta (artikel 1503 i processlagen).

Borgenären kan i princip endast ställa krav på att få betalt för sina fordringar ur gäldenärens aktuella tillgångar. Bara när gäldenären bedrägligen gör sig insolvent kan också tidigare tillgångar komma i fråga. Dessutom är verkställighetsåtgärder som gäller framtida tillgångar i princip uteslutna, med undantag för framtida fordringar.

Avkastningen från kvarstadsbelagda tillgångar kvarstår i princip hos gäldenären. Vid utmätning däremot ingår också avkastningen i utmätningen och övergår alltså i borgenärens ägo.

En ouppdelad egendom kan utmätas, men försäljningen skjuts i så fall upp till efter det att egendomen delats upp (se t.ex. artikel 1561 i processlagen). Särskilda regler gäller för äkta makar.

B. Egendom som kan bli föremål för verkställighetsåtgärder (kvarstad eller utmätning)

Alla typer av egendom kan inte bli föremål för verkställighetsåtgärder. Viss egendom är undantagen på grund av bestämmelser i lag eller för att egendomen hör till en viss egendomstyp eller har en stark personlig anknytning till gäldenären. Det går till exempel inte att undanta tillgångar från verkställighet med hänvisning till deras syfte. Följande tillgångar kan således inte bli föremål för verkställighetsåtgärder:

  • Egendom som anges i artikel 1408 i processlagen. Denna begränsning infördes för att garantera drägliga levnadsförhållanden för gäldenären och hans familj.
  • Egendom som inte har något försäljningsvärde och alltså inte är till någon nytta för borgenären.
  • Egendom som inte går att avyttra eftersom den är så nära kopplad till gäldenärens person.
  • Egendom som enligt särskilda bestämmelser inte kan bli föremål för verkställighetsåtgärder (t.ex. minderårigas inkomster och löner, outgivna böcker och outgiven musik, fångars inkomster av arbete i fängelse etc.).
  • Lön (införsel i lön) och liknande fordringar kan oftast endast bli föremål för verkställighetsåtgärder i begränsad omfattning (se artiklarna 1409, 1409a och 1410.1 i processlagen). Hit räknas bl.a. underhållsbidrag som domaren tilldömer en icke skyldig make/maka. Vissa belopp får dock över huvud taget inte bli föremål för verkställighetsåtgärder, exempelvis existensminimum (se artikel 1410.2 i processlagen). Begränsningarna i fråga om verkställighetsåtgärder gäller dock inte för borgenärer med underhållsskulder. Deras skulder har förtur (se artikel 1412 i processlagen).

Tidigare hade myndigheter immunitet mot verkställighetsåtgärder, vilket uteslöt alla sådana åtgärder mot myndigheters egendom. Denna princip har sedermera nyanserats genom artikel 1412a i processlagen.

För utmätning av fartyg och flygplan gäller särskilda regler (för kvarstad, se artiklarna 1467–1480 i processlagen och för utmätning, se artiklarna 1545–1559 i processlagen).

C. Kantonnement / Cantonnement

När en tillgång blir föremål för en verkställighetsåtgärd avser denna åtgärd vanligtvis tillgången som helhet, även om värdet på denna överstiger storleken på fordran. Detta är mycket ofördelaktigt för gäldenären, eftersom han över huvud taget inte får förfoga över tillgången. För att mildra följderna av detta har den belgiska lagstiftaren föreskrivit en möjlighet till kantonnement/cantonnement (partiell uppgörelse): gäldenären deponerar ett visst belopp (se artiklarna 1403–1407a i processlagen) och kan åter få förfoga över sin egendom.

4.2 Vilka är effekterna av en verkställighetsåtgärd?

A. Verkställighetsåtgärder (kvarstad och utmätning)

I och med att en verkställighetsåtgärd vidtagits förlorar gäldenären förfoganderätten över den aktuella egendomen. Verkställighetsåtgärden ger dock inte förmånsrätt gentemot eventuella andra borgenärer. Att gäldenären förlorat förfoganderätten innebär att han inte längre kan avyttra eller inteckna den aktuella egendomen. Den kvarstår dock i gäldenärens ägo. I praktiken förändras situationen alltså inte, men däremot juridiskt.

Om gäldenären vidtar åtgärder med egendomen i strid med denna regel, är dessa åtgärder inte bindande för borgenären.

Den förlorade förfoganderätten är dock endast relativ, dvs. den gäller bara till fördel för borgenären. Andra borgenärer måste även fortsatt acceptera fluktuationer i gäldenärens tillgångar. De kan dock på ett enkelt sätt ansluta sig till den verkställighetsåtgärd som redan vidtagits.

Förlorad förfoganderätt är den första etappen i försäljningen av tillgångarna. Egendomen hamnar således under domstolens kontroll. Därför är också utmätning först och främst en säkerhetsåtgärd.

B. Verkställighetsåtgärder som berör tredje man

Vid denna verkställighetsform upphävs kontrollen över hela den aktuella fordran, oavsett beloppet på den ursprungliga fordran som föranleder verkställighetsåtgärden. Tredje man kan dock göra en partiell betalning. Handlingar som underminerar fordran är inte bindande för borgenären. Från och med det att verkställighetsåtgärden har delgetts är överenskommelser om reglering av fordran mellan gäldenären och tredje man inte längre möjliga.

4.3 Hur länge gäller ett beslut om verkställighet?

A. Kvarstad

Kvarstad gäller högst i tre år. För kvarstad och för verkställighetsåtgärder som berör tredje man löper treårsfristen från och med datumet för kvarstadsbeslutet (artiklarna 1425 och 1458 i processlagen). För kvarstad på fast egendom gäller datumet för inskrivningen i fastighetsregistret som startpunkt för treårsfristen (artikel 1436 i processlagen).

Denna tidsfrist kan förlängas om välgrundade skäl finns (artiklarna 1426, 1459 och 1437 i processlagen).

B. Utmätning

Vid utmätning är det endast det föreläggande som föregår utmätningen som har en maximal giltighetstid. För utmätning av lös egendom är denna tidsfrist tio år (dvs. normal preskriptionstid eftersom inga speciella regler är tillämpliga), och för utmätning av fast egendom sex månader (artikel 1567 i processlagen). För utmätning av fartyg gäller en tidsfrist på ett år (artikel 1549 i processlagen).

5 Kan beslut om verkställighet överklagas?

A. Kvarstad

Om exekutionsdomstolen vägrar att ge tillstånd till kvarstad kan sökanden (dvs. borgenären) inom en månad överklaga beslutet till högre instans, utan att gäldenären behöver höras. Beviljar domstolen i högre instans kvarstad kan gäldenären i sin tur invända mot det beslutet (se artikel 1419 i processlagen).

Om exekutionsdomstolen beviljar kvarstad kan gäldenären eller övriga parter invända mot det beslutet. Detta måste ske inom en månad, vid den domstol som fattat beslutet. Domstolen fattar därefter beslut efter ett kontradiktoriskt förfarande. Ett överklagande som görs av tredje man har i princip inte suspensiv verkan (se artikel 1419 och artikel 1033 i processlagen).

I de fall kvarstad får användas utan rättsligt bemyndigande kan gäldenären invända mot ett sådant beslut genom att hos exekutionsdomstolen begära att kvarstaden ska hävas (artikel 1420 i processlagen). Det är här fråga om ett interimistiskt förfarande som i vissa fall kan kombineras med ett vitesföreläggande. Begäran kan motiveras med att ärendet inte är brådskande (kassationsdomstolens dom av den 14 september 1984, kassationsdomstolens domar 1984–85, s. 87).

Om omständigheterna förändras kan både borgenären (genom att kalla alla parter till exekutionsdomstolen) och gäldenären eller en part som uppträder som mellanhand (efter ansökan) ansöka hos exekutionsdomstolen om ändring eller hävande av kvarstadsbeslutet.

B. Utmätning

Gäldenären kan överklaga betalningsföreläggandet och således bestrida dess giltighet. För detta finns det inte någon tidsfrist, och ett överklagande har inte suspensiv verkan (dvs. överklagandet innebär inte att utmätningen skjuts upp). De invändningar som överklagandet kan bygga på är bl.a. formfel och ansökan om uppskov (när exekutionstiteln är en notariehandling).

Gäldenären kan hos exekutionsdomstolen överklaga försäljningen av sin egendom, men inte heller i detta fall innebär överklagandet att utmätningen skjuts upp.

Andra borgenärer än den som begärt utmätningen kan invända mot försäljningspriset, men inte mot själva försäljningen.

Tredje man som förklarar sig vara ägare till utmätt egendomen kan också överklaga hos exekutionsdomstolen (artikel 1514 i processlagen). Ett sådant överklagande har suspensiv verkan.

Den part som önskar verkställa domen får bara en enda bestyrkt kopia. Den utfärdas av kansliet mot en avgift.

Verkställighetsformulering:

”Vi Philippe, belgiernas Konung,

göra veterligt för alla nu levande och kommande släkten:

  • Vi befalla att alla exekutionstjänstemän, som så uppdrages, skola verkställa detta domslut, denna dom, detta beslut, denna befallning eller denna handling;
  • att Våra överåklagare och Våra distriktsåklagare vid förstainstansdomstolarna skola genomdriva dem och att alla Våra befälhavare och tjänstemän inom polismyndigheten skola lämna handräckning om lagen så kräver.
  • Till tecken härpå har detta domslut, denna dom, detta beslut, denna befallning eller denna handling underskrivits och beseglats med hov- eller notariesigill.”

När exekutionsbiträdet agerar för att verkställa en dom eller handling står han under exekutionsdomstolens tillsyn. I etiska frågor står han under tillsyn av åklagarmyndigheten och kammaren för stämningsmän i domkretsen.

I registret hos inskrivningsmyndigheten på den ort där fastigheten är belägen (artikel 1565 i processlagen). I registret finns information om fast egendom, t.ex. äganderätt och inteckningar på fastigheten.

Det innebär att samtliga parter kommer till tals.

6 Finns det några begränsningar för verkställighet, särskilt vad gäller gäldenärsskydd eller tidsfrister?

Processlagen innehåller en mängd olika regler för vilka typer av egendomar som inte får bli föremål för verkställighetsåtgärder som kvarstad eller utmätning (artiklarna 1408–1412c i processlagen).

Borgenärer får inte driva in fordringar som rör viss materiell lös egendom som gäldenären och hans eller hennes familj behöver för sitt dagliga liv, för sin yrkesutövning, eller för utbildning eller studier som bedrivs av gäldenärer eller de av deras barn som bor på samma adress (se artikel 1408 i processlagen). Inkomst av tjänst och annan verksamhet undantas delvis från utmätning och överlåtelse. Detsamma gäller bidrag, pensioner och andra inkomster.

Gränsen för när en inkomst helt eller delvis ska undantas från utmätning anges i artikel 1409.1 i processlagen och justeras årligen. De progressiva belopp som kan blir föremål för utmätning och överlåtelse ökas om gäldenären har barn.

Den fordran som ligger till grund för verkställigheten av domstolsavgörandet omfattas i princip av den sedvanliga preskriptionstiden på tio år.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 04/08/2017