Sökväg

menu starting dummy link

Page navigation

menu ending dummy link

Förfarande för verkställande av en dom - Ungern

1 Vad menas med verkställighet i civilrättsliga ärenden?

Verkställighet är ett civilrättsligt förfarande som används i otvistiga ärenden för att med statliga tvångsåtgärder genomdriva förpliktelser som fastställts i domstolsavgöranden, notariehandlingar eller andra handlingar.

2 Vilken myndighet eller vilka myndigheter har befogenhet för verkställighet?

Verkställighet beordras och genomförs av domstol, notarius publicus eller andra organ eller personer, framför allt av

a) oberoende exekutionstjänstemän,

b) regionala exekutionstjänstemän,

c) biträdande oberoende exekutionstjänstemän,

d) biträdande regionala exekutionstjänstemän,

e) exekutionstjänstemannakandidater.

Eftersom även exekutionstjänstemannaförfarandet är ett civilrättsligt förfarande som används i otvistiga ärenden genomförs det på samma sätt som motsvarande domstolsförfarande.

3 Under vilka förutsättningar kan en exekutionstitel utfärdas?

Ett verkställighetsbeslut kan utfärdas om det verkställbara domstolsavgörandet innehåller en förpliktelse (påföljd), har vunnit laga kraft eller det har beslutats om interimistiska åtgärder och fristen för att vidta dessa har löpt ut. Ett verkställighetsbeslut som grundas på en förlikning som stadfästs av domstol får utfärdas även om beslutet om att stadfästa förlikningen har överklagats. Denna bestämmelse gäller även avtal som godkänts av en notarius publicus och som har samma verkan som en förlikning inför domstol. Ett verkställighetsbeslut får även utfärdas på grundval av en dom som meddelats i ett förfarande enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 av den 11 juli 2007 om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande, även om domen har överklagats. Ett verkställighetsbeslut får inte utfärdas på grundval av ett betalningsföreläggande, om det i den klausul som gör att det vinner laga kraft anges att föremålet för fordran inte får bli föremål för verkställighet.

Särskilda regler gäller för indrivning av underhållsbidrag. Vid sådan indrivning kan verkställighet beviljas för belopp som förfallit för mer än sex månader sedan, om den som söker verkställighet anser att underhållsskulden sannolikt beror på illvilligt agerande från gäldenärens sida eller om goda skäl anförs till varför fordran inte har styrkts. Vid verkställighet av utländska fordringar undersöker domstolen också om verkställighet är tillåten enligt lag, internationella konventioner, principen om ömsesidigt erkännande eller EU‑lagstiftning.

3.1 Förfarandet

Verkställighet kan beordras med hjälp av ett beslut om verkställighet. I vissa fall sker detta inte genom ett formellt beslut (utan på grundval av en exekutionstitel eller en verkställighetsklausul). I andra fall sker det dock genom ett sådant formellt beslut. Domstolen eller notarius publicus utfärdar verkställighetsbeslutet på begäran av den part som söker verkställighet. Ansökan om verkställighet ska ges in i det antal kopior som krävs, och formuläret för verkställighetsbeslut ska användas. I förfaranden som rör betalningsförelägganden kan ansökan även inges elektroniskt. Ansökan ska som regel inges till den domstol eller notarius publicus som prövar ärendet i första instans. I 1994 års lag LIII om domstolars behörighet i verkställighetsärenden (lagen om domstolars behörighet i verkställighetsärenden) föreskrivs även andra regler beträffande behörighet. Om det t.ex. är ett utländskt domstolsavgörande som ska verkställas kan beslutet om verkställighet fattas av distriktsdomstolen på den ort där den behöriga regionala domstolen har sitt säte. I Budapest är behörig domstol den centrala distriktsdomstolen i Buda (Budai Központi Kerületi Bíróság).

Ansökan om verkställighet måste innehålla uppgifter om parterna, det verkställbara beslutet, den fordran som ska verkställas och så mycket information som möjligt om vilka av gäldenärens tillgångar som kan bli föremål för verkställighet.

Domstolen eller notarius publicus prövar omgående – och senast 15 dagar efter mottagandet – ansökan för att fastställa huruvida ärendet bör hänskjutas, avslås utan att prövas i sak eller (med undantag av om parterna företräds av juridiska ombud) återsändas med en begäran om att inkomma med kompletterande upplysningar. Därefter vidtas de åtgärder som krävs. Ett beslut fattas inom 15 dagar från mottagandet av ansökan, eller om kompletterande upplysningar begärts, inom 15 dagar från det att upplysningarna inkom. Om ansökan är berättigad beviljas den och ett verkställighetsbeslut meddelas. I annat fall avslås ansökan och verkställigheten nekas.

3.2 Huvudförutsättningar

Se punkt 2.

4 Verkställighetsåtgärder

Tvångsåtgärder innebär en inskränkning av gäldenärens ekonomiska och personliga rättigheter. Ekonomiska tvångsåtgärder verkställs av domstol och exekutionstjänstemän. Tvångsåtgärder mot person verkställs av polisen på grundval av ett beslut av domstolen eller exekutionstjänstemannen. De vanligaste ekonomiska tvångsåtgärderna är

  • utmätning av lön och andra arvoden,
  • utmätning och försäljning av lös egendom,
  • utmätning av banktillgodohavanden och frysning av bankkonton,
  • utmätning av gäldenärens fordringar hos tredje man,
  • utmätning och försäljning av fast egendom,
  • vite och böter.

4.1 Vilka tillgångar kan bli föremål för verkställighet?

Följande tillgångar kan bli föremål för verkställighet:

  • Gäldenärens, lön, pension eller andra arvoden (även om vissa undantag gäller).
  • Banktillgodohavanden (i lagstiftningen görs undantag upp till ett visst belopp för verkställighet som avser fysiska personer).
  • Lös egendom (nödvändiga föremål som enligt lag inte får bli föremål för verkställighetsåtgärder får emellertid inte utmätas, t.ex. nödvändiga kläder, de möbler som är nödvändiga för det antal personer som gäldenärens hushåll består av, de läkemedel som gäldenären behöver på grund av sjukdom etc.).
  • Gäldenärens fordringar hos tredje man eller gäldenärens aktier i ett bolag.
  • Fast egendom, oavsett typ, användningsområde, äganderätter eller inteckningar och uppgifter i fastighetsregistret (fast egendom som inte kan anses ingå i gäldenärens tillgångar under ett likvidationsförfarande får emellertid inte bli föremål för verkställighet).

4.2 Vilka är effekterna av en verkställighetsåtgärd?

Verkställighetsåtgärder begränsar på ett grundläggande sätt gäldenärens rätt att förfoga över sina tillgångar.

När lös egendom eller banktillgodohavanden blir föremål för verkställighet upphör gäldenärens rätt förfoga över tillgångarna. Om den utmätta lösa egendomen beslagtagits förlorar gäldenären även besittningsrätten till den. Om fast egendom utmäts får gäldenären förfoga över och sälja egendomen, även om den kommer att fortsätta att vara intecknad och föremål för verkställighetsåtgärder.

Om gäldenären eller någon annan person fysiskt motsätter sig verkställighet tillkallar exekutionstjänstemannen polis, som får vidta tvångsåtgärder mot gäldenärens person för att stoppa motståndet.

Om en person aktivt (våldsamt) motsätter sig exekutionstjänstemannens verkställighetsåtgärder kan detta leda till straffrättsliga påföljder. Det är även ett brott att skaffa undan den utmätta egendomen, bryta för verkställigheten ditsatta förseglingar eller öppna låsta utrymmen för att komma åt egendom som utmätts, belagts med kvarstad eller beslagtagits (brytande av försegling).

Domstolen bötfäller gäldenären eller den person eller organisation som är skyldig att delta i verkställighetsförfarandet om de underlåter att fullgöra sina lagstadgade verkställighetsskyldigheter eller hindrar verkställighetsåtgärderna.

4.3 Hur länge gäller ett beslut om verkställighet?

Åtgärderna är giltiga tills verkställigheten har genomförts eller åtgärderna avslutas av exekutionstjänstemannen eller domstolen, eller genom lag. Verkställighetsåtgärder kan genomföras inom den preskriptionstid som anges i den civilrättsliga lagstiftningen (i regel fem år). Denna period börjar löpa när det lagakraftvunna domstolsavgörandet meddelas. Verkställighet får inte beordras om ansökan ingavs efter utgången av preskriptionstiden, och tidigare verkställighetsförfaranden får inte återupptas. I likhet med domstolsförfaranden som inletts för att få betalt för en fordran avbryts preskriptionsperioden av en eventuell verkställighetsåtgärd. Därefter börjar preskriptionstiden på nytt att löpa.

5 Kan beslut om verkställighet överklagas?

a) Återkallelse av exekutionstiteln och strykning av verkställighetsklausulen. Om verkställigheten grundas på en exekutionstitel som utfärdats av domstol finns möjlighet att begära återkallelse av grundhandlingen eller strykning av verkställighetsklausulen med åberopande av att domstolen inte borde ha utfärdat dem. Gäldenären eller den som söker verkställighet kan begära återkallelse av en exekutionstitel eller strykning av en verkställighetsklausul. Domstolen kan också göra detta på eget initiativ (ex officio). Ansökan ska lämnas till den domstol eller notarius publicus som beslutat om verkställighet. Det finns ingen frist för denna typ av ansökningar, som alltså får göras när som helst. Om domstolen bifaller ansökan återkallas exekutionstiteln eller stryks verkställighetsklausulen. Detta beslut kan överklagas.

b) Överklagande av verkställighetsbeslutet. Gäldenären eller den som söker verkställighet kan överklaga ett formellt beslut om verkställighet. Överklagandet ska inges till den domstol som fattade verkställighetsbeslutet men riktas till appellationsdomstolen. Appellationsdomstolen är behörig att pröva överklagandet. Om det beslut som ligger till grund för verkställigheten är riktigt i sak fastställer appellationsdomstolen detta. I annat fall ändras beslutet. Om det förekommit procedurfel ogiltigförklarar appellationsdomstolen beslutet och återförvisar ärendet till den domstol som meddelade det ursprungliga beslutet och uppmanar denna att meddela ett nytt beslut.

c) Överklagande av ett beslut om att neka att utfärda ett verkställighetsbeslut. Den som söker verkställighet kan överklaga ett beslut om att neka att utfärda ett verkställighetsbeslut. Överklagandet ska inges till den domstol eller notarius publicus som fattade verkställighetsbeslutet men riktas till appellationsdomstolen. Appellationsdomstolen är behörig att pröva överklagandet. Om det beslut som ligger till grund för verkställigheten är riktigt i sak fastställer appellationsdomstolen detta. I annat fall ändras beslutet. Om det förekommit procedurfel ogiltigförklarar appellationsdomstolen beslutet och återförvisar ärendet till den domstol eller notarius publicus som meddelade det ursprungliga beslutet och uppmanar dem att meddela ett nytt beslut.

d) Efter att ett verkställighetsbeslut har utfärdats får exekutionstjänstemannen på egen hand vidta de tvångsåtgärder som krävs och behöver inget tillstånd från domstol för detta. Invändning mot verkställighet kan göras genom särskilda rättsmedel. Invändning får göras av gäldenären, den som söker verkställighet samt andra berörda parter. Om domstolen bifaller invändningen betraktas exekutionstjänstemannens åtgärder som lagstridiga och upphävs. Om exekutionstjänstemannen vägrar rätta sig efter detta beslut, beordrar domstolen denne att rätta sig efter beslutet. I annat fall avvisar domstolen invändningen. Invändningen måste överlämnas till exekutionstjänstemannen.

e) Utöver ovanstående rättsmedel kan verkställigheten även återkallas. Domstolen kan återkalla verkställigheten om den som ansökt om verkställighet begär det och det inte inkräktar på andras rättigheter eller på annat sätt strider mot lagen. Verkställigheten återkallas också om gäldenären t.ex. fullgör förpliktelsen. Domstolen beslutar om återkallelse om det på grundval av offentliga handlingar har fastställts att det verkställbara domstolsavgörandet har upphävts av ett lagakraftvunnet avgörande.

f) Inom ramen för ett verkställighetsförfarande finns även möjlighet för en tredje man med en fordran på utmätt egendom att invända mot verkställigheten om han eller hon hävdar bättre rätt till den utmätta egendomen med stöd i sakrätten eller annat lagrum, och begära att verkställigheten ska avbrytas och egendomen frigöras. Om domstolen bifaller ansökan frigörs egendomen.

6 Finns det några begränsningar för verkställighet, särskilt vad gäller gäldenärsskydd eller tidsfrister?

Tillfälligt avbrytande av verkställighet:

Den domstol som beslutade om verkställighet får på gäldenärens begäran – i undantagsfall – besluta att verkställigheten tillfälligt ska avbrytas om gäldenären kan styrka att det finns berättigade skäl att avbryta förfarandet, och om gäldenären inte tidigare har bötfällts under verkställighetsförfarandet.

Vid behov får domstolen höra parterna innan den fattar beslut om att tillfälligt avbryta verkställigheten.

Domstolen ska särskilt bedöma följande som berättigade skäl att avbryta förfarandet: antalet personer som gäldenären har försörjningsplikt för och antalet personer som gäldenären faktiskt försörjer, en långvarig eller allvarlig sjukdom som gäldenären eller någon i gäldenärens familj lider av och naturkatastrofer som inträffade under verkställighetsförfarandet och som gäldenären berördes av.

Om fast egendom är föremål för verkställighet kan det, på begäran av gäldenären, vid ett tillfälle fattas beslut om att tillfälligt avbryta verkställigheten. Avbrottet får i så fall vara högst sex månader.

Delbetalning:

Med undantag av skatteskulder och offentligrättsliga skulder som ska betalas i form av skatter kan exekutionstjänstemannen, på begäran av en fysisk person som är gäldenär, fastställa villkor för att dela upp betalningen av en skuld, om exekutionstjänstemannen har lokaliserat och utmätt gäldenärens tillgångar och gäldenären redan har betalat en del av den verkställbara fordran. Exekutionstjänstemannen ska även underrätta den gäldenär som saknar tillgångar som kan bli föremål för verkställighet om möjligheten att dela upp betalningen av en skuld, och villkoren för detta.

Exekutionstjänstemannen upprättar en rapport om att det fastställts en avbetalningsplan och innehållet i denna. Rapporten överlämnas till parterna. Inom 15 dagar från mottagandet av rapporten ska den part som söker verkställighet skriftligen underrätta exekutionstjänstemannen om denna part inte godtar innehållet i avbetalningsplanen. Parten kan även komma med rekommendationer om vad planen bör innehålla och vilka belopp som bör betalas, samt får begära att gäldenären ska ställa säkerhet. Grundat på uppgifterna från den part som ansökt om verkställighet kan exekutionstjänstemannen ändra avbetalningsplanen och villkoren på följande sätt:

a) Exekutionstjänstemannen återkallar avbetalningsplanen om den som ansökt om verkställighet inte godkänner de delbetalningar som avser underhåll, löner eller liknande fordringar, om en privatperson som ansökt om verkställighet uppger att hans eller hennes försörjning hotas av avbetalningsplanen, eller om det pågår ett konkursförfarande, ett likvidationsförfarande eller ett verkställighetsförfarande mot en företagsgrupp som ansökt om verkställighet.

b) I de fall som inte täcks av led a kan en avbetalningsplan införas för högst ett år för juridiska personer och sammanslutningar som inte är att betrakta som juridiska personer, och som söker verkställighet, och för sex månader för fysiska personer som söker verkställighet.

c) Exekutionstjänstemannen kan kräva att det utöver betalningarna enligt avbetalningsplanen görs delbetalningar motsvarande det belopp som fordran är på, om detta begärdes i yttrandet från den part som söker verkställighet.

Exekutionstjänstemannen gör upp en avbetalningsplan för gäldenären. Planen får omfatta högst sex månader och samma belopp ska betalas varje månad om verkställighetsåtgärder har vidtagits mot gäldenärens banktillgodohavanden, lön och lös egendom, men hela beloppet ännu inte har drivits in, och

a) ingen avbetalningsplan tidigare beviljats,

b) verkställighetsåtgärder mot gäldenären pågår beträffande en ekonomisk fordran på högst 500 000 HUF eller verkställighetsåtgärder mot gäldenären pågår beträffande en ekonomisk fordran på högst 1 000 000 HUF, men en panträtt också har registrerats i fastighetsregistret beträffande gäldenärens bostad som säkerhet för en annan fordran,

c) gäldenärens bostad skulle behöva auktioneras ut för att driva in fordran.

Den som söker verkställighet behöver inte ge sitt samtycke till en avbetalningsplan. Rapporten om fastställandet av avbetalningsplanen måste även överlämnas till den som söker verkställighet.

De belopp som drivits in från gäldenären genom utmätning måste ingå i beräkningen av det belopp som gäldenären ska betala.

Det beräknade värdet på bostadsfastigheten och utropspriset på auktion kan endast fastställas om gäldenären har underlåtit att betala delbetalningsbeloppen (§ 52/A–52/B i lagen om domstolars behörighet i verkställighetsärenden).

Preskriptionstid för rätten till verkställighet:

Preskriptionstiden för rätten till verkställighet löper ut samtidigt som den verkställbara fordran preskriberas. På begäran tas i regel hänsyn till den preskriptionstid som gäller för rätten till verkställighet. Domstolen kan även på eget initiativ ta hänsyn till preskriptionstiden om den även på eget initiativ måste ta hänsyn till preskriptionstiden för den fordran som ligger till grund för verkställigheten. Om det mot bakgrund av ovanstående måste tas hänsyn till den preskriptionstid som gäller för rätten till verkställighet får inget beslut om verkställighet fattas beträffande en ansökan som ingetts efter utgången av preskriptionstiden, och verkställighetsförfaranden som redan har inletts får inte fortsätta. Preskriptionstiden för rätten till verkställighet avbryts vid en verkställighetsåtgärd.

Begränsningar:

Det belopp som ligger till grund för införsel i lön som ett led i verkställighetsförfarandet är det belopp som återstår efter det att skatter (källskatt), hälso- och sjukförsäkringsavgifter, pensionsavgifter, avgifter till privata pensionsfonder och andra avgifter har dragits av i enlighet med relevant lagstiftning. I regel får högst 33 % och i undantagsfall högst 50 % av detta belopp dras av.

Den del av månadslönen som svarar mot minimipensionen får inte bli föremål för verkställighet. Detta undantag gäller dock inte verkställighet som avser barnbidrag eller förlossningskostnader.

Högst 33 % får dras av från den lön som en arbetsgivare betalar i enlighet med ett anställningsförhållande.

Avdraget får ökas till högst 50 % av den anställdes lön vid fordringar som avser

a) underhåll,

b) lönefordringar mot gäldenären,

c) löner och socialförsäkringsförmåner som erhållits på olaglig väg (§ 65.2 i lagen om domstolars behörighet i verkställighetsärenden).

Högst 33 % får dras av från gäldenärens socialförsäkringspensionsförmåner, förtidspensionsförmåner, förmåner kopplade till tjänstgöringstiden, balettlivränta och övergångsbidrag för gruvarbetare (tillsammans kallade pensionsförmåner) (§ 67.1 i lagen om domstolars behörighet i verkställighetsärenden).

Avdraget får ökas till högst 50 % av pensionsförmånerna vid fordringar som avser

a) barnbidrag,

b) pensionsförmåner som erhållits på olaglig väg (§ 67.2 i lagen om domstolars behörighet i verkställighetsärenden),

Högst 33 % får dras av från arbetssökandes förmåner (arbetslöshetsersättning, arbetslöshetsersättning vid förtida pension, aktivitetsersättning) vid fordringar som avser

a) underhåll,

b) arbetslöshetsersättning som erhållits på olaglig väg,

c) kontantförmåner som erhållits på olaglig väg som en del av förmåner för personer i arbetsför ålder,

Följande får inte utmätas:

– Det nationella sjukvårdsbidraget, kontantförmåner till krigsoffer och livränta enligt lagen om ersättning till dem som olagligen berövats sitt liv eller sin frihet av politiska skäl.

– Kommunalt stöd, särskilt kommunalt stöd, kontantförmåner som en del av förmåner för personer i arbetsför ålder, åldersförmåner, inkomststöd för arbetslösa och sjukvårdsbidrag.

– Moderskapsförmåner.

– Invaliditetsförmåner och livränta som betalas ut till blinda.

– Lönebidrag på grund av hälsoskador, tillfälligt lönebidrag, inkomststöd, tillfälligt inkomststöd och livränta till gruvarbetare på grund av hälsoskador.

– Lagstadgat underhåll, inklusive barnbidrag som utdömts av domstol och kontantförmåner för skydd av barn i enlighet med lagen om skydd av barn och förvaltning av vårdnadshavarskap.

– Skolavgift, särskilt stöd och familjebidrag som betalas ut till fosterföräldrar och som syftar till att stödja barn som tillfälligt eller permanent placerats på institution eller unga vuxna efter en sådan placering.

– Stipendier, med undantag av löneliknande stipendier för vetenskaplig vidareutbildning.

– Kostnadsersättningar för utstationering, utlandstjänst och arbetspendling.

– Belopp som är avsedda att täcka särskilda utgifter.

– Förmåner vid funktionsnedsättning (§ 74 i lagen om domstolars behörighet i verkställighetsärenden).

Vid medel som hanteras av en betaltjänstleverantör, och som ska betalas till en fysisk person, får belopp högre än fyra gånger minimipensionen bli föremål för verkställighet utan begränsningar. Av belopp under denna gräns får 50 % av beloppet mellan minimipensionen och fyra gånger minimipensionen bli föremål för verkställighet (§ 79/A.2 i lagen om domstolars behörighet i verkställighetsärenden).

Även om gäldenären ger sitt samtycke får tillgångar som enligt lag inte får bli föremål för utmätning inte utmätas.

Följande lös egendom får inte utmätas:

– Tillgångar som är nödvändiga för att gäldenären ska kunna utföra sitt arbete, särskilt nödvändiga verktyg, instrument, teknisk, militär och annan utrustning, vapen för självförsvar och transportmedel (med undantag av fordon).

– Nödvändig utrustning för reguljära studier, särskilt textböcker, skolmateriel och musikinstrument.

– Nödvändiga kläder: tre ytterplagg, en vinterkappa/vinterjacka, tre par skor,

– Nödvändigt sänglinne: en uppsättning med två lakan per person.

– Möbler för det antal personer som gäldenärens hushåll består av: högst tre bord och tre garderober eller liknande möbler, plus en säng eller liknande möbel och en stol eller liknande möbel per person.

– Nödvändig utrustning för uppvärmning och belysning.

– Nödvändig köks- och hushållsutrustning för gäldenärens hushåll, och en kyl eller frys samt en tvättmaskin.

– Priser (utmärkelser, medaljer, hederstecken, plaketter) som gäldenären har fått, om detta styrks av dokumentation.

– Läkemedel och medicinsk och teknisk utrustning som gäldenären behöver för sin sjukdom eller fysiska funktionsnedsättning, och en rörelsehindrad gäldenärs fordon.

– Barnleksaker som används av minderåriga i gäldenärens hushåll.

– Den mat som gäldenären och gäldenärens hushåll behöver för en månad och bränsle för uppvärmning för tre månader.

– Grödor på rot, oskördade grödor och frukt.

– Föremål som inte kan anses ingå i gäldenärens tillgångar vid ett likvidationsförfarande.

– De kulturtillgångar som förtecknas i det intyg som anges i lagen om särskilt skydd för lånade kulturtillgångar, under den tid som dessa omfattas av särskilt skydd (§ 90.1 i lagen om domstolars behörighet i verkställighetsärenden).

Om det fordon som en fysisk person som är gäldenär behöver för att utöva sitt yrke utmäts räcker det – såvida fordonet inte har beslagtagits – att beslagta registreringsbeviset. Detta skickas tillsammans med en kopia av utmätningsprotokollet till behörig transportmyndighet, eller om det inte går att fastställa behörig transportmyndighet, till den myndighet som registrerade fordonet. Om fordonet inte har beslagtagits kan gäldenären använda fordonet tills det säljs.

Om fordonets beräknade värde är mindre än det belopp som anges i det dekret som justitieministern har utfärdat efter överenskommelse med ministern med ansvar för skattepolitik, undantas fordonet från verkställighet.

Återkallelse av exekutionstiteln och strykning av verkställighetsklausulen

Om domstolen bröt mot lagen när den utfärdade exekutionstiteln måste den återkallas.

Om domstolen bröt mot lagen när den lade till en verkställighetsklausul måste denna strykas.

Domstolen återkallar exekutionstiteln eller stryker verkställighetsklausulen om domstolen, på gäldenärens begäran, finner att villkoren är uppfyllda för att

a) vägra verkställighet enligt artikel 21 i förordning (EG) nr 805/2004,

b) vägra verkställighet enligt artikel 22.1 i förordning (EG) nr 1896/2006 eller artikel 22.1 i förordning (EG) nr 861/2007, eller

c) vägra verkställighet enligt artikel 21.2 andra stycket i rådets förordning (EG) nr 4/2009 eller artikel 46 i förordning (EU) nr 1215/2012.

Överklagande av verkställighetsbeslutet:

Om domstolen har meddelat ett verkställighetsbeslut eller, om verkställighetsbeslutet skiljer sig från ansökan, har meddelat ett beslut angående denna skillnad, kan parterna överklaga beslutet. Överklagandet av beslutet innebär inte att verkställigheten avbryts. Om inte annat föreskrivs i lag får emellertid inga åtgärder vidtas för att sälja utmätt egendom, och det belopp som erhållits under verkställighetsförfarandet får inte betalas till borgenären.

Invändning mot verkställighet:

Parterna eller andra berörda parter får göra invändningar vid exekutionsdomstolen mot en åtgärd som exekutionstjänstemannen utfört eller underlåtit att utföra och som innebär en betydande överträdelse av de bestämmelser som reglerar verkställighetsförfarandet eller allvarligt inkräktar på de rättigheter eller lagenliga intressen som den part har som gör invändningen. Med en betydande överträdelse av de bestämmelser som reglerar verkställighetsförfarandet menas en överträdelse som hade en betydande effekt för resultatet av verkställighetsförfarandet (§ 217.1 i lagen om domstolars behörighet i verkställighetsärenden).

Om den omtvistade åtgärden uppfyller lagstadgade krav eller inte utgör en betydande överträdelse fastställer domstolen den omtvistade åtgärden och avvisar invändningen. Om den omtvistade åtgärden utgör en betydande överträdelse upphäver domstolen hela eller delar av den omtvistade åtgärden eller – om detta är tillåtet enligt lag och det kan styrkas att de faktiska omständigheter som krävs för sådant beslut föreligger – ändrar domstolen hela eller delar av verkställighetsåtgärden. Om invändningen rörde underlåtenhet att utföra en åtgärd ska domstolen beordra exekutionstjänstemannen att utföra den åtgärd som inte har utförts (§ 217/A.5 i lagen om domstolars behörighet i verkställighetsärenden).


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 16/10/2017