Stäng

NU FINNS EN NY BETAVERSION AV PORTALEN!

Testa betaversionen av den europeiska e-juridikportalen och berätta vad du tycker!

 
 

Sökväg

menu starting dummy link

Page navigation

menu ending dummy link

Förfarande för verkställande av en dom - Luxemburg

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på franska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

1 Vad menas med verkställighet i civilrättsliga ärenden?

Om en gäldenär inte frivilligt följer en dom kan käranden tvinga fram att domen följs. Detta kallas obligatorisk verkställighet.

För att en dom ska kunna verkställas måste den innehålla en verkställighetsklausul och i vederbörlig ordning ha delgetts eller översänts.

Verkställigheten av en dom skjuts upp under den tid ett överklagande prövas (om ett sådant har ingetts), förutom vid interimistiska beslut som omgående är verkställbara.

Obligatorisk verkställighet används vanligtvis för att driva in penningfordringar, men kan även användas för att verkställa utförandet av en handling.

Om en person har förpliktats att betala ett penningbelopp drivs fordran in med hjälp av gäldenärens tillgångar och kallas för utmätning.

Det finns dock andra mer specifika verkställighetsåtgärder, nämligen skingringsförbud, utmätning genom beslagtagande av grödor, utmätning av inkomst, utmätning av fast egendom, konfiskering, utländsk utmätning, återtagning, utmätning av lön, utmätning av fartyg i inlandssjöfart och utmätning i samband med skydd av immateriella rättigheter.

De vanligaste utmätningsformerna i Luxemburg är kvarstad och utmätning i samband med verkställighet av en dom.

2 Vilken myndighet eller vilka myndigheter har befogenhet för verkställighet?

Exekutionsbiträden har exklusiv behörighet att verkställa domar som har förklarats verkställbara av en luxemburgsk domstol enligt luxemburgsk rätt eller av en domstol i en annan medlemsstat enligt EU-lagstiftningen på privaträttens område, verkställbara uppgörelser till följd av medling på privaträttens område och andra verkställbara handlingar eller rättigheter.

3 Under vilka förutsättningar kan en exekutionstitel utfärdas?

3.1 Förfarandet

  • Domar som meddelats och handlingar som upprättats i Luxemburg

Dessa är verkställbara i Luxemburg utan något krav på officiellt godkännande eller godkännande i form av s.k. pareatis. Detta gäller även om de verkställs utanför domkretsen för den domstol som har meddelat domen eller utanför det territorium där handlingen upprättades.

Delgivning av handlingen eller domen till exekutionsbiträdet innebär ett godkännande av alla typer av verkställighet, med undantag av utmätning av fast egendom och frihetsberövande.

  • Utländska avgöranden som omfattas av ett fördrag eller EU-lagstiftning som kräver ett exekvaturförfarande

Domar på privaträttens område som meddelats i utlandet och som är verkställbara i det landet och som, enligt villkoren i

–           Brysselkonventionen av den 27 september 1968 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område, i dess lydelse enligt konventionerna om nya medlemsstaters tillträde till den konventionen,

–           Luganokonventionen av den 16 september 1988 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område,

–           konventionen av den 29 juli 1971 mellan Storhertigdömet Luxemburg och Republiken Österrike om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område,

–           fördraget av den 24 november 1961 mellan Belgien, Nederländerna och Luxemburg om domstols behörighet, om konkurs och om giltighet och verkställighet av domar, skiljedomar och officiella handlingar, så länge detta är i kraft,

–           eller Haagkonventionen av den 2 oktober 1973 om erkännande och verkställighet av avgöranden angående underhållsskyldighet,

uppfyller de villkor som krävs för att erkännas och verkställas i Luxemburg är verkställbara i enlighet med de formkrav som anges i artiklarna 680–685 i den nya civilprocesslagen (Nouveau code de procedure civile).

Domar på privaträttens område som meddelats i en EU-medlemsstat och som är verkställbara i den medlemsstaten, och som enligt rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område uppfyller de villkor som krävs för att erkännas och verkställas i Luxemburg, är verkställbara i enlighet med den förordningen.

Genom förordning (EU) nr 1215/2012 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område, även kallad den omarbetade Bryssel I-förordningen, upphävdes förordning (EG) nr 44/2001. Förordning (EG) nr 44/2001 ska dock fortfarande tillämpas på rättsliga förfaranden som har inletts, officiella handlingar som formellt har upprättats eller registrerats och förlikningar inför domstol som har godkänts eller ingåtts före den 10 januari 2015, och som omfattas av tillämpningsområdet för den förordningen.

Domar på privaträttens område som meddelats i en EU-medlemsstat och som är verkställbara i den medlemsstaten, och som enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 650/2012 av den 4 juli 2012 om behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt godkännande och verkställighet av officiella handlingar i samband med arv och om inrättandet av ett europeiskt arvsintyg uppfyller de villkor som krävs för att erkännas och verkställas i Luxemburg, är verkställbara i enlighet med den förordningen.

Domar som meddelats i en medlemsstat som inte är bunden av Haagprotokollet om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet av den 23 november 2007 – i den mening som avses i avsnitt 2 i avdelning IV i rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet – som uppfyller de villkor som krävs för att erkännas och verkställas i Luxemburg är verkställbara i enlighet med den förordningen.

  • Utländska avgöranden som omfattas av EU-lagstiftning om avskaffande av exekvatur

Den 12 december 2012 antog Europaparlamentet och rådet förordning (EU) nr 1215/2012 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område, även kallad den omarbetade Bryssel I-förordningen. Enligt artikel 36 i den förordningen ska en dom som meddelats i en medlemsstat erkännas i övriga medlemsstater utan att något särskilt förfarande behöver användas (avskaffande av exekvatur). Denna förordning har tillämpats i alla EU‑medlemsstater sedan januari 2015 i enlighet med de villkor som anges i den förordningen.

Domar som meddelats i en medlemsstat som inte är bunden av Haagprotokollet om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet av den 23 november 2007 – i den mening som avses i avsnitt 2 i avdelning IV i rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet – ska erkännas i Luxemburg utan att något särskilt förfarande behöver användas och utan att det ges någon möjlighet att motsätta sig erkännandet.

3.2 Huvudförutsättningar

Ingen utmätning av lös eller fast egendom får genomföras utan att en exekutionstitel har utfärdats enligt luxemburgsk rätt, och exekutionstiteln måste avse en förfallen och obestridd fordran. Om den förfallna skulden inte består av ett penningbelopp ska, efter utmätning, uppskov med betalningen av skulden beviljas för alla efterföljande förfaranden till dess att en värdering har genomförts.

Domar som ålägger en tredje man att (eller någon annan person att för dennes räkning) lämna ifrån sig egendom, stryka en hypoteksregistrering, göra en betalning eller utföra någon annan prestation får endast verkställas av denna tredje man eller mot denna, även efter perioderna för att göra invändningar eller inge överklaganden har löpt ut, om kärandens advokat har intygat vilket datum domen delgavs den part mot vilken domen meddelades, och om exekutionsbiträdet har intygat att det inte har gjorts någon invändning eller ingetts något överklagande mot den domen.

Om intyget visar att det inte har gjorts någon invändning eller ingetts något överklagande är konkursförvaltare, förvarare och alla övriga berörda personer skyldiga att följa den domen.

4 Verkställighetsåtgärder

4.1 Vilka tillgångar kan bli föremål för verkställighet?

  • Varor som inte får utmätas

Endast lös och fast egendom som gäldenären äger får utmätas, inte varor som tillhör tredje man. Det är emellertid inte särskilt viktigt i vems ägo gäldenärens egendom befinner sig vid tidpunkten för utmätningen. Därför är det möjligt att utmäta varor som förvaras i tredje mans lokaler.

Vid kvarstad behålls intäkterna från de utmätta varorna i princip av utmätningsgäldenären. Vid utmätning för att verkställa en dom omfattas emellertid även dessa intäkter av utmätningen och tillfaller därför utmätningsborgenären.

  • Varor som inte får utmätas

I artikel 728 i den nya civilprocesslagen (Nouveau code de procedure civile) anges att utöver de tillgångar som enligt särskild lagstiftning inte är utmätningsbara får följande varor inte utmätas:

  • Tillgångar som enligt luxemburgsk lag är fast egendom på grund av sitt syfte.
  • Lös egendom som exempelvis en sovplats, kläder, möbler för att förvara dem i, en tvättmaskin och bord och stolar som gör det möjligt för en familj att samlas till gemensamma måltider.

Oavsett borgenärens kapacitet får dessa tillgångar inte utmätas. Detta gäller även om det är staten som är borgenär. Undantag görs för vissa skulder som förtecknas i en uttömmande förteckning i lagstiftningen.

För att förhindra att borgenären utmäter alla tillgångar som gäldenären behöver för sin försörjning anges i den luxemburgska lagstiftningen hur stor del av lön, pensioner och livräntor som får utmätas. I lagstiftningen anges regler för utmätning av skyddade reguljära inkomster (lön, livräntor, pensioner). Sådana reguljära inkomster får inte utmätas i sin helhet, utan endast upp till en viss gräns, som fastställs i enlighet med de spann som anges i den luxemburgska lagstiftningen. Gäldenärer får därför behålla en minimiinkomst så att de kan överleva.

  • Öronmärkning

Öronmärkning syftar till att skydda utmätningsgäldenären mot följderna av att inte ha full tillgång till sina tillgångar. Det gör det möjligt för domstolen att begränsa de belopp som utmäts.

4.2 Vilka är effekterna av en verkställighetsåtgärd?

Från det ögonblick varorna utmäts förlorar gäldenären sin rätt att avyttra dem. Utmätningen ger emellertid inte utmätningsborgenären förtur att köpa varorna. Att gäldenären har förlorat sin förfoganderätt innebär att gäldenären inte får sälja, överlåta eller ta ut ett hypotekslån på de utmätta varorna. Varorna stannar emellertid i gäldenärens ägo. Rent praktiskt förändras inte situationen, däremot i rättslig mening.

Om utmätningsgäldenären vidtar åtgärder som innebär att förbudet mot att förfoga över tillgångarna överträds är dessa åtgärder inte bindande för utmätningsborgenären.

Det rör sig därför endast om en relativ begränsning i rätten att förfoga över tillgångar, i så mening att begränsningen endast gäller till förmån för utmätningsborgenären. De andra borgenärerna tvingas fortfarande leva med att gäldenärens tillgångar kan fluktuera. Det är emellertid lätt för dem att ta del i den utmätning som det redan har fattats beslut om.

Förbudet mot att fritt förfoga över tillgångarna är första steget i förfarandet för att sälja tillgångarna. Varorna placeras under domstolens kontroll. Utmätning för att verkställa en dom fungerar därför i första hand som skyddsåtgärd.

När det gäller skingringsförbud måste det specificeras att denna form av utmätning gör att all kontroll över hela den utmätta skulden försvinner, oavsett värde. Den tredje man som utmätningen riktas mot kan emellertid deponera ett tillräckligt stort belopp (öronmärkning).

4.3 Hur länge gäller ett beslut om verkställighet?

Verkställbara handlingar som utfärdas enligt luxemburgsk lag förfaller inte och förverkas inte på grund av att tiden går.

Godkännanden från den verkställande domaren att belägga egendom med kvarstad förfaller om skyddsåtgärden inte vidtas inom den tidsfrist som anges i beslutet.

5 Kan beslut om verkställighet överklagas?

Det går att invända mot eller överklaga ett beslut som utfärdats av en handelsdomstols ordförande i vilket en ansökan om att belägga egendom med kvarstad har beviljats.

Vid utmätning kan gäldenären invända mot eller överklaga beslutet eller försäljningen av de utmätta tillgångarna.

Tredje man kan också motsätta sig försäljningen av de utmätta tillgångarna, genom en ansökan om att dessa varor ska skingras till förmån för dem.

6 Finns det några begränsningar för verkställighet, särskilt vad gäller gäldenärsskydd eller tidsfrister?

Enligt artikel 590 i den nya civilprocesslagen (Nouveau code de procedure civile) kan en gäldenär blockera ett interimistiskt beslut om verkställighet som har fattats i annat mål än sådana mål som föreskrivs i lag. För att göra detta kan gäldenären ansöka hos appellationsdomstolen om ett förbud mot interimistisk verkställighet. Enligt artikel 647 i handelslagen (Code de commerce) gäller ett sådant förbud endast i civilrättsliga ärenden och inte i handelsrättsliga ärenden.

I artikel 703.2 i den nya civilprocesslagen (Nouveau code de procedure civile) fastställs förfarandet för öronmärkning. Syftet med öronmärkning är att skydda utmätningsgäldenären mot följderna av att inte ha full tillgång till sina tillgångar. Det gör det möjligt för domstolen att begränsa de belopp som utmäts.

För att förhindra att borgenären utmäter alla tillgångar som gäldenären behöver för sin försörjning anges i den luxemburgska lagstiftningen hur stor del av lön, pensioner och livräntor som får utmätas. I lagstiftningen anges regler för utmätning av skyddade reguljära inkomster (lön, livräntor, pensioner). Sådana reguljära inkomster får inte utmätas i sin helhet, utan endast upp till en viss gräns, som fastställs i enlighet med de spann som anges i den luxemburgska lagstiftningen. Gäldenärer får därför behålla en minimiinkomst så att de kan överleva.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.legilux.lu/


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 08/06/2018