Rättigheter för tilltalade i brottmål

I dessa faktablad kan du steg för steg följa den straffrättsliga processen för någon som misstänks eller anklagas för ett brott. Här beskrivs dina rättigheter och skyldigheter hela vägen från och med förundersökningarna tills efter rättegången. Faktabladen ger också information om hur mindre överträdelser, som t.ex. trafikförseelser, behandlas.


Om du är misstänkt eller anklagad för ett brott har du vissa lagstadgade rättigheter som måste upprätthållas. Du bör vara medveten om dessa rättigheter och vill säkert också vara fullt informerad om vad som händer under de olika etapperna av en straffrättslig process. Faktabladen rör viktiga områden som till exempel vilken myndighet som genomför undersökningar, hur man får juridisk rådgivning och vilka funktioner och rättigheter olika enheter och tjänstemän har. Här finns också information om eventuella tidsfrister under processen och om vilken hjälp du kan få. Du hittar också information om dina skyldigheter under processens gång.

Eftersom situationen varierar från ett land till ett annat, är det viktigt att du förstår processen och är fullt medveten om dina rättigheter och skyldigheter. Var särskilt uppmärksam på vilka åtgärder du måste vidta själv och eventuella tidsfrister för dem.

Följande faktablad är en vägledning genom de viktigaste stegen i de straffrättsliga förfarandena i varje medlemsstat. Här förklaras också vilka rättigheter du har och vilka grundläggande regler du ska följa för att kunna utöva dem.

Om du vill läsa fördjupad information från ett visst land väljer du det landets flagga.

Denna information ersätter inte juridisk rådgivning och är endast avsedd att fungera som vägledning. Om du behöver hjälp, ska du alltid kontakta en advokat eller annan expert för att få klart för dig vad som gäller i just din situation.

Alla personhänvisningar i dessa faktablad gäller både män och kvinnor om inget annat tydligt framgår av sammanhanget.


Den här sidan sköts av Europeiska kommissionen. Informationen på denna sida avspeglar inte nödvändigtvis Europeiska kommissionens officiella ståndpunkt. Kommissionen påtar sig inte något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. Vänligen läs den rättsliga informationen för upplysningar om upphovsrätten till EU-sidor.

Senaste uppdatering: 18/01/2019

Rättigheter för tilltalade i brottmål - Belgien

Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till franskanederländska är dock redan färdig.

I de här faktabladen förklaras vad som händer när en person misstänks eller anklagas för ett brott som prövas av domstol. Information om mindre allvarliga brott, exempelvis trafikbrott som normalt bestraffas med en i förväg fastställd påföljd som böter, finns i Länken öppnas i ett nytt fönsterfaktablad 5.

Om du är brottsoffer kan du hitta fullständiga uppgifter om dina rättigheter här.


Sammanfattning av det straffrättsliga förfarandet

Här ges en sammanfattning av de olika steg som normalt förekommer i ett straffrättsligt förfarande.

Undersökningsdomstolar

Undersökningsdomstolarna är rådskammaren (chambre du conseil) och åklagarkammaren samt överklagandekammaren (chambre de mises en accusation (en appel)). De kontrollerar att häktningsbeslutet är formellt korrekt, avgör om en misstänkt ska hållas häktad, utövar tillsyn över brottsutredningen och beslutar om ett mål ska hänskjutas till behörig domstol.

Förfarande vid rådskammare:

  • stämning per rekommenderat brev
  • möjlighet att studera handlingarna på kansliet
  • uppmaning att fullgöra kompletterande skyldigheter före förhandlingen
  • förhandling för att avgöra om det finns tillräcklig grund för domstolsprövning
  • överläggning om målet och fastställande av datum för meddelande av avgörandet
  • meddelande av avgörandet om hänskjutande av målet; med vissa undantag som anges i lagen har den anklagade inte rätt att överklaga detta avgörande.

Brottmålsdomstolar

Om du är misstänkt för en ”délit” (ett brott av medelhög svårighetsgrad som kan ge böter på minst 26 euro och/eller fängelse i mellan åtta dagar och fem år) kallas du till en brottmålsdomstol (tribunal correctionnel). Brottmålsdomstolen avgör om du är skyldig till det som du anklagas för, meddelar friande eller fällande dom och beviljar eventuellt brottsoffren ett belopp som skadestånd inklusive ränta. Brottmålsdomstolen kan utdöma fängelse i högst tjugo år för brott som normalt – om det inte vore för vissa förmildrande omständigheter  – skulle ha prövats av brottmålsdomstolen för grövre brott.

Förfarande vid brottmålsdomstol:

  • stämning genom stämningsman
  • möjlighet att studera handlingarna på kansliet
  • förhandling inför domstolen
  • möjlighet för domaren att överväga målet under en månad
  • meddelande av dom
  • möjlighet att överklaga.

Brottmålsdomstolar för grövre brott

Om du anklagas för en ”crime” (ett allvarligt brott som kan ge som mest livstids fängelse) kallas du till en brottmålsdomstol för grövre brott (cour d’assises). En jury med tolv medlemmar som väljs bland allmänheten avgör om du är skyldig till det som du anklagas för. Om du förklaras skyldig beslutar jurymedlemmarna tillsammans med domstolen, som består av tre domare, vilken påföljd du ska få. Det är dock bara domstolen som beslutar om beloppet för skadestånd inklusive ränta till de eventuella brottsoffren, om dessa har gjort anspråk på skadestånd.

Förfarande vid brottmålsdomstol för grövre brott:

  • beslut av åklagarkammare att hänskjuta målet till domstol, skriftlig stämning genom stämningsman
  • möjlighet att studera handlingarna på kansliet (kostnadsfri kopia på begäran)
  • förberedande förhandling: fastställande av lista över vittnen som ska höras samt val av jurymedlemmar genom lottning
  • muntlig förberedelse av målet
  • förhandling om skuldfrågan, eventuellt om påföljden och därefter om civilrättsliga anspråk
  • ingen möjlighet att överklaga (utom till kassationsdomstolen).

Du hittar mer information om de olika stegen i förfarandet och om dina rättigheter i de olika faktabladen. Den information som finns där kan dock inte ersätta samråd med advokat och är bara avsedd som vägledning.

Europeiska kommissionens roll

Observera att Europeiska kommissionen inte har någon roll att spela i straffrättsliga förfaranden i medlemsstaterna och inte kan hjälpa dig om du har klagomål. Det står i de här faktabladen hur du kan lämna klagomål och till vem.

Du hittar den information du behöver genom att klicka på länkarna här nedanför

Länken öppnas i ett nytt fönster1 – Juridisk rådgivning

Länken öppnas i ett nytt fönster2 – Mina rättigheter under brottsutredningen (innan målet hamnar i domstol)

  • Polisgripande och polisförhör
  • Brottsutredning ledd av åklagare
  • Brottsutredning ledd av undersökningsdomare
  • Specialfall: häktning
  • Avslutande av brottsutredning ledd av undersökningsdomare

Länken öppnas i ett nytt fönster3 – Mina rättigheter under rättegången

Länken öppnas i ett nytt fönster4 – Mina rättigheter efter det att domen har meddelats

Länken öppnas i ett nytt fönster5 – Smärre trafikbrott


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 20/06/2012

1 – Juridisk rådgivning

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på nederländska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till franska är dock redan färdig.

Om du på ett eller annat sätt har blivit inblandad i ett straffrättsligt förfarande är det väldigt viktigt att du ser till att få oberoende råd av en advokat. I de olika faktabladen får du veta när och under vilka omständigheter du har rätt att bli företrädd av en advokat. Där står också vilken hjälp du får av advokaten. I det här allmänna faktabladet får du veta hur du hittar en advokat och hur advokatarvodena kan finansieras om du inte kan betala dem själv.


Hur hittar jag en advokat?

Varje belgisk advokat är medlem i advokatsamfundet i det domstolsdistrikt där hans eller hennes kontor är beläget. Advokatsamfundet i Bryssel består av två avdelningar, en för franskspråkiga och en för nederländskspråkiga advokater.

Advokatsamfunden i den wallonska regionen och den franskspråkiga avdelningen i Bryssel ingår i en sammanslutning som heter Ordre des Barreaux francophones et germanophone (OBFG).

Advokatsamfunden i den flamländska regionen och den nederländskspråkiga avdelningen i Bryssel ingår i en sammanslutning som heter Orde van de Vlaamse Balies (OVB).

Listor över advokater finns på telefonkatalogens vita eller gula sidor samt på internet (Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://avocats.be/fr eller Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.advocaat.be/). För att hitta en advokat som brukar försvara personer i brottmålsdomstol kan du söka under ”matière préférentielle”/”voorkeurmaterië” (huvudområde) och underrubriken ”droit pénal”/”strafrecht” (straffrätt).

Du kan också hitta en advokat nära dig genom att söka på kommun eller domstolsdistrikt.

Dessutom kan du kontakta de enskilda advokatsamfundens kanslier och få listor över deras medlemmar.

En annan möjlighet är att ta direktkontakt med en advokat som någon har rekommenderat. Det kan du göra per e-post, vanligt brev eller telefon.

Hur betalar jag advokaten?

I regel är det du själv som betalar din advokat. Advokaten kan kräva att du betalar ett förskott innan han eller hon börjar arbeta åt dig. Det finns inga bestämmelser i lagen om hur höga advokatarvoden ska vara. Advokaten måste dock tala om för dig hur han eller hon kommer att beräkna sitt arvode – per timme som han eller hon lägger ner på ditt försvar eller på grundval av schablonbelopp per arbetsuppgift (rådgivning, inläsning av mål, muntlig framställning osv.).

Till detta kommer sedan advokatkontorets omkostnader och de avgifter som domstolen tar ut.

Om du inte har råd att betala din advokat kan du ansöka om kostnadsfri rättshjälp hos det rättshjälpskontor som din advokat tillhör. En lista över kontoren i samtliga domstolsdistrikt finns på internet:

Du får kostnadsfri advokathjälp om du får socialbidrag, garanterad inkomst för pensionärer eller inkomstersättning för funktionshindrade, om du har försörjningsansvar för ett barn som får särskilt barnbidrag (prestations familiales garanties), om du hyr ett subventionerat boende, om du är minderårig, om du har fått skuldsanering, om du är häktad, om du har stämts till domstolen med delgivningsintyg (procès-verbal) eller om du är psykiskt sjuk.

Detsamma gäller om du bor ensam och din disponibla månadsinkomst är mindre än 860 euro samt om du bor tillsammans med någon och den sammanlagda inkomsten för de vuxna personer som du bor tillsammans med är mindre än 1 104 euro (plus 145,16 euro per person som någon av er har försörjningsansvar för).


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 20/06/2012

2 – Mina rättigheter under brottsutredningen (innan målet hamnar i domstol)

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på nederländska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till franska är dock redan färdig.


Vilken funktion fyller brottsutredningen?

Syftet med brottsutredningen är att samla bevismaterial som visar att brott har begåtts samt att kontrollera uppgifter som kan fria den misstänkte från skuld eller visa att det inte har begåtts något brott.

Vilka steg består brottsutredningen av? Vem ansvarar för de olika stegen?

Polisen undersöker brott och gärningsmän samt samlar bevis.

När polisen misstänker att ett brott har begåtts underrättar man allmänna åklagaren, som fattar något av följande beslut:

  • att lägga ner ärendet
  • att själv fortsätta brottsutredningen (som då kallas ”information”)
  • att kontakta en undersökningsdomare och be honom eller henne genomföra en utredning (”instruction”) avseende en viss sakomständighet, inte en viss person.

Allmänna åklagaren har inte lika omfattande befogenheter som undersökningsdomaren. Undersökningsdomaren eller allmänna åklagaren leder brottsutredningen och ger anvisningar till de poliser som sköter det praktiska utredningsarbetet (håller förhör, gör husrannsakningar, tar DNA-prover osv.).

När brottsutredningen är klar

Om målet ligger hos allmänna åklagaren kan han eller hon fatta något av följande beslut:

  • att lägga ner målet
  • att föreslå att det straffrättsliga förfarandet avslutas (dvs. att målet inte går vidare till domstol) i utbyte mot att den misstänkte betalar ett penningbelopp (det normala vid trafikbrott)
  • att föreslå medling i brottmål, vilket kan förekomma vid mindre allvarliga brott – målet går då inte vidare till domstol, men gärningsmannen måste gottgöra brottsoffret och eventuellt genomgå en behandling eller utbildning
  • att direkt stämma den misstänkte inför domstol
  • att stämma den misstänkte inför domstol genom ett delgivningsintyg (procès-verbal) som överlämnas i samband med att den misstänkte grips (och då får frihetsberövas under högst ett dygn) eller själv infinner sig hos allmänna åklagaren, i syfte att göra förfarandet snabbare.

Om målet ligger hos undersökningsdomaren lämnar han eller hon över det till åklagarmyndigheten, som lämnar in stämningsansökan. Sedan får den tilltalade möjlighet att läsa handlingarna i målet. Han eller hon kallas till rådskammaren. Där redovisas undersökningsdomarens brottsutredningsrapport, eventuella civilrättsliga parter (brottsoffer) får yttra sig, åklagaren gör sin sakframställning och försvaret gör sin muntliga framställning. Därefter fattar rådskammaren något av följande beslut:

  • antingen att skicka tillbaka målet till undersökningsdomaren för kompletterande utredning
  • eller, om brottsutredningen är fullständig,
  • att senarelägga meddelandet av avgörandet om en offentlig förhandling skulle kunna skada den tilltalade
  • att placera den tilltalade på en inrättning för samhällsskydd, om han eller hon begick brottet i ett tillstånd av allvarlig mental störning som gjorde honom eller henne oförmögen att kontrollera sina handlingar när brottet begicks och fortfarande befinner sig i ett sådant tillstånd
  • att överlämna målet till behörig domstol (polisdomstol (tribunal de police) eller brottmålsdomstol (tribunal correctionnel)) för prövning; om rådskammaren anser att målet bör prövas av brottmålsdomstol för grövre brott (cour d’assises), fattar den beslut om att överlämna handlingarna till allmänna åklagaren, eftersom det bara är åklagarkammaren (chambre des mises en accusation) som kan väcka åtal vid brottmålsdomstol för grövre brott.

Den tilltalade har i det här skedet en begränsad rätt att överklaga. Om man anser att vissa procedurfel har begåtts kan man dock överklaga hos åklagarkammaren.

Under brottsutredningen kan undersökningsdomaren besluta om häktning på vissa villkor:

  • det måste finnas tydliga tecken på skuld
  • brottet måste kunna ge minst ett års fängelse
  • häktning är absolut nödvändigt för den allmänna säkerheten.

Om maximistraffet inte är mer än femton års fängelse får häktningsbeslut bara fattas om det finns starka skäl att tro att den tilltalade kan komma att fly, begå nya brott, undkomma rättvisan, förstöra bevis eller komma överens med andra personer exempelvis om vilken historia de ska berätta i domstolen.

Den tilltalade ska infinna sig vid rådskammaren senast fem dagar efter utfärdandet av häktningsbeslutet och därefter en gång i månaden tills brottsutredningen är avslutad (men bara var tredje månad om brottet är så allvarligt att det inte kan prövas enligt ett förenklat förfarande).

Mina rättigheter under brottsutredningen

Polisgripande och polisförhör (1)

När får polisen gripa mig och hur länge får de frihetsberöva mig?

Du kan bli gripen om du tas på bar gärning när du begår ett brott (utom de minst allvarliga brotten) samt på allmänna åklagarens eller undersökningsdomarens begäran om det finns tydliga tecken på att du är skyldig. Polisen får inte frihetsberöva dig i mer än ett dygn.

Får polisen kroppsvisitera mig?

Ja, i samband med att du grips eller om det finns skäl att tro att du bär vapen eller något annat farligt föremål, eller om den allmänna ordningen är hotad.

Får polisen komma in i min bostad?

Ja, om du ertappas på bar gärning med ett brott eller om du släpper in dem.

Får polisen söka igenom mitt kontor eller min bil?

Ja, på samma villkor som din bostad. Det finns dock vissa utrymmen som inte får sökas igenom och vissa andra som är särskilt skyddade. För att polisen ska få göra husrannsakan där krävs det ett särskilt förfarande. Exempel är diplomaters och parlamentsledamöters kontor samt lokaler som tillhör personer som har kunskap om yrkeshemligheter.

Polisen får söka igenom din bil om det finns anledning att tro att den har använts för att begå ett brott eller för att transportera efterlysta personer, bevismaterial eller föremål som utgör en fara för allmän ordning.

Får jag kontakta en anhörig, en vän, en läkare, en anställd vid mitt lands ambassad?

Om poliserna anser det lämpligt, eller om du själv begär det, blir du undersökt av en läkare. På det här stadiet är det poliserna som avgör om du ska få ringa. Om du är minderårig måste polisen utan dröjsmål skriftligen eller muntligen underrätta dina föräldrar, din förmyndare eller den person som ansvarar för dig.

Vad har jag för rättigheter under polisförhöret?

Du har rätt att vara tyst och att inte säga något som tyder på att du är skyldig, dvs. du har rätt att inte samarbeta genom att hjälpa polisen att få fram bevis mot dig.

Vid början av varje förhör talar polisen om för dig

  • att du har rätt att kräva att alla frågor som ställs till dig och alla svar som du ger ska antecknas ordagrant
  • att du har rätt att kräva att en viss utredningsåtgärd ska vidtas eller att en viss person ska förhöras
  • att det du säger kan komma att användas som bevis i domstol.

Du får använda de handlingar som du har i din ägo, men utan att förhöret behöver skjutas upp. Du får begära, under förhöret eller senare, att sådana handlingar ska bifogas till förhörsprotokollet eller deponeras på kansliet.

När förhöret är avslutat får du läsa igenom protokollet (om du inte begär att det ska läsas upp för dig). Polisen frågar dig om det inte finns något i det du har sagt som behöver korrigeras eller kompletteras.

Om du vill tala ett annat språk än förfarandespråket, finns det tre möjligheter: polisen kan kalla in en edsvuren tolk, det du säger kan antecknas på ditt eget språk, eller du kan bli uppmanad att själv skriva ner vad du har att säga. Om förhöret hålls med hjälp av tolk, antecknas det vem tolken är och att han eller hon fungerar som tolk.

Du får veta att du kan få en kopia av ditt förhör utan kostnad.

Kommer polisen att begära information om mig ur belastningsregistret?

Polisen har tillgång till det centrala belastningsregistret.

Kan min advokat hjälpa mig?

Din advokat får inte vara närvarande under något förhör och får inte heller träffa dig under den period på som mest ett dygn då du är frihetsberövad.

Brottsutredning ledd av åklagare (2)

Brottsutredningen leds av allmän åklagare. Den förberedande brottsutredningen är ”inkvisitorisk”: hemlig, skriftlig och utan möjlighet för parterna att komma med inlagor.

Vad kan allmänna åklagaren göra under brottsutredningen?

Bortsett från vissa undantag som anges i lag får utredningsåtgärderna inte innefatta något inslag av tvång och inte heller kränka den enskildes fri- och rättigheter. Egendom får beslagtas under vissa omständigheter.

Allmänna åklagaren får bland annat

  • besöka brottsplatser
  • förhöra eller låta polisen förhöra misstänkta och vittnen
  • låta gripa personer (bortsett från om de tas på bar gärning) och frihetsberöva dem under ett dygn
  • låta genomföra en DNA-analys om den misstänkte godtar detta
  • samla in och beslagta (men inte öppna) post
  • under vissa omständigheter inhämta bankuppgifter
  • göra husrannsakan om någon tas på bar gärning eller med tillstånd från den som i praktiken är besittningshavare
  • använda vissa utredningsmetoder som kan vara synnerligen ingripande.

Vad kan jag göra om en utredningsåtgärd kränker mina rättigheter?

Du kan lämna in en motiverad ansökan om att en sådan åtgärd ska ogiltigförklaras, till exempel om att du ska få tillbaka ett föremål som är din egendom och har beslagtagits som bevismaterial. Då måste allmänna åklagaren yttra sig inom två veckor. Om du inte får något svar eller svaret är negativt, kan du överklaga till åklagarkammaren.

I ett sådant fall kan du även begära att allmänna åklagaren ska ge det centrala beslags- och konfiskationsorganet (Organe central pour la saisie et la confiscation) tillstånd att sälja föremålet eller att ge dig det tillbaka i utbyte mot borgen.

Kan jag få tillgång till handlingarna?

Till skillnad från brottsutredningar som leds av undersökningsdomare finns det ingen särskild regel om att parterna ska få tillgång till alla eller delar av handlingarna under en brottsutredning som leds av allmän åklagare. Du kan ansöka hos allmänna åklagaren om tillgång till handlingarna, och allmänna åklagaren beslutar då helt efter eget gottfinnande om han eller hon ska bevilja eller avslå din ansökan.

Kan jag påverka vad som händer med målet?

Nej. Allmänna åklagaren fattar ensam beslut om att lägga ner målet, överlämna det till en undersökningsdomare, stämma dig inför domstol direkt eller via delgivningsintyg eller föreslå ett alternativt sätt att avsluta det straffrättsliga förfarandet (böter eller medling; då blir det ingen rättegång om du betalar dina böter respektive följer de villkor som åläggs dig i samband med medlingen).

Brottsutredning ledd av undersökningsdomare (3)

Brottsutredningen genomförs under ledning av en undersökningsdomare och inom ramen för dennes befogenheter. Undersökningsdomaren har fått målet överlämnat till sig antingen av allmänna åklagaren eller av ett påstått brottsoffer som har lämnat in en ansökan om enskilt åtal och låtit registrera sig som civilrättslig part.

Vilka åtgärder får en undersökningsdomare vidta?

Undersökningsdomaren får vidta alla åtgärder som allmänna åklagaren får vidta och förfogar dessutom över betydande tvångsmedel: häktning, telefonavlyssning, husrannsakan utan besittningshavarens medgivande och särskilda utredningsmetoder som är ännu mer omfattande.

Måste jag bli förhörd av undersökningsdomaren?

Att bli förhörd av undersökningsdomaren är bara obligatoriskt i samband med häktningsbeslut.

Måste domaren tala om för mig att det finns bevis mot mig?

Domaren måste i princip rikta formella anklagelser mot dig om det finns tydliga tecken på att du är skyldig till något. Du får besked om anklagelserna efter ett förhör eller per post, och detta ger dig rätt att begära tillgång till handlingarna i brottmålet och att kräva att kompletterande utredningsåtgärder vidtas.

Får domaren avlyssna min telefon?

Ja, i enlighet med noga formulerade rättsliga villkor.

Kan jag motsätta mig en husrannsakan?

Din bostad kan bli föremål för husrannsakan om domaren har undertecknat ett beslut om husrannsakan och husrannsakan sker mellan klockan 5 och 21, med vissa undantag.

Kan domaren ta DNA-prov på mig med fysiskt tvång?

Ja, under vissa förutsättningar.

Vad kan jag göra om en utredningsåtgärd kränker mina rättigheter?

Du kan lämna in en motiverad ansökan om att åtgärden ska ogiltigförklaras (se under Brottsutredning ledd av åklagare).

Kan jag få tillgång till handlingarna under brottsutredningen?

Om du har blivit formellt anklagad och inte är häktad, kan du ansöka om tillgång till handlingarna hos undersökningsdomaren. Han eller hon kan neka dig tillgång men måste då motivera sitt beslut. Om domaren inte svarar eller nekar dig tillgång, kan du överklaga till åklagarkammaren.

Kan jag kräva att vissa utredningsåtgärder ska vidtas?

Ja, oavsett om du är häktad eller inte. Du ansöker hos undersökningsdomaren. Han eller hon kan avslå din ansökan om han eller hon bedömer att åtgärden inte är nödvändig för att få fram sanningen eller kan skada brottsutredningen. Undersökningsdomarens beslut kan överklagas.

Specialfall: häktning (4)

Hur går förhöret inför domaren till?

För att ett häktningsbeslut ska vara giltigt måste det ha hållits en häktningsförhandling med dig innan beslutet meddelades och inom ett dygn efter frihetsberövandet. Förhandlingen ska avse bland annat möjligheten att meddela häktningsbeslut och de sakomständigheter som läggs dig till last.

Din advokat får inte vara närvarande.

Kan jag bli förhörd på nytt av domaren?

Du kan ansöka om ett sammanfattande förhör. Det är det enda förhör som din advokat får vara närvarande vid.

När får jag träffa min advokat?

När undersökningsdomaren har hållit sitt första förhör med dig.

Kan jag ifrågasätta häktningsbeslutets laglighet eller skälen till det?

Du kan inte överklaga häktningsbeslutet.

Inom fem dagar efter häktningsbeslutet inställer du dig inför rådskammaren. Dagen innan har du fått tillgång till handlingarna i målet. Din advokat eller du själv kan kräva att du ska försättas på fri fot.

Det är bara vid denna första häktningsförhandling (och vid överklagande) som din advokat kan ta upp en formell felaktighet hos häktningsbeslutet. Om häktningsbeslutet fastställs har du rätt att överklaga. Då inställer du dig inför åklagarkammaren inom två veckor. Om dessa tidsfrister inte följs, försätts du omedelbart på fri fot.

Ett beslut om att fastställa ett häktningsbeslut gäller i en månad (eller tre månader). Vid varje häktningsförhandling kan du ifrågasätta om häktningsbeslutet är lämpligt och/eller om det verkligen finns tydliga tecken på att du är skyldig. Du får tillgång till handlingarna två dagar före varje ny häktningsförhandling.

Kan jag kommunicera med utomstående i fängelset?

Du kan alltid kommunicera med din advokat.

Däremot kan undersökningsdomaren förbjuda dig att kommunicera med någon annan person under högst tre dagar.

När kan jag försättas på fri fot?

Undersökningsdomaren kan när som helst besluta att du ska försättas på fri fot, och undersökningsdomstolarna kan också göra det i samband med att du inställer dig inför dem. Du kan bli frisläppt på vissa villkor eller mot borgen.

Jag är utländsk medborgare. Måste jag vara närvarande under brottsutredningen?

Ett häktningsbeslut kan fattas om det finns risk för att du ska undkomma rättvisan. Undersökningsdomaren eller undersökningsdomstolarna kan släppa dig fri mot borgen. Du får tillbaka det belopp du har betalat om du infinner dig under alla etapper av förfarandet.

Om du försätts på fri fot kommer du att anmodas att infinna dig till förhör, i princip vid den behöriga domstolen. Undersökningsdomaren kan besluta att du släpps fri men inte får lämna landet. Dessa villkor kan förlängas med tre månader i taget. Du kan bestrida dem inför rådskammaren.

Avslutande av brottsutredning ledd av undersökningsdomare (5)

Vad kan jag göra om brottsutredningen drar ut på tiden?

Efter ett år kan du lämna in en motiverad ansökan till åklagarkammaren, som då kontrollerar hur brottsutredningen förlöper.

Kan åtals- och anklagelsepunkterna ändras före rättegången?

Allmänna åklagaren läser de handlingar som han eller hon fått av domaren och formulerar de åtalspunkter som den tilltalade enligt honom eller henne bör ställas till svars för inför domstolen. Allmänna åklagaren kan även lägga ner målet eller begära att domaren ska vidta vissa kompletterande brottsutredningsåtgärder. Brottsrubriceringen kan fortfarande ändras på detta stadium av allmänna åklagaren eller av rådskammaren, som beslutar vad som ska ske med målet.

Kan jag före rättegången förklara mig skyldig till alla åtals- eller anklagelsepunkterna eller vissa av dem?

Nej, du förutsätts vara oskyldig tills en behörig domstol har meddelat en slutgiltig fällande dom.

Hur går det till när brottsutredningen avslutas?

Efter att ha hört undersökningsdomarens rapport, eventuella civilrättsliga parter, åklagaren och försvaret, fattar rådskammaren något av följande beslut:

  • att den anklagade ska stämmas inför behörig domstol
  • att målet ska läggas ner
  • att meddelandet av avgörandet ska skjutas upp – sakomständigheterna förklaras vara fastställda, men ingen påföljd meddelas; domaren anger en viss prövotid som kan kombineras med villkor som måste uppfyllas
  • att lagen om samhällsskydd ska tillämpas (placering på institution).

Vad har jag för rättigheter på det här stadiet?

Du får läsa handlingarna i målet och ta kopior före förhandlingen inför rådskammaren. Dessutom kan du ansöka om att kompletterande brottsutredningsåtgärder ska vidtas. Om undersökningsdomaren vägrar att vidta sådana åtgärder har du rätt att överklaga till åklagarkammaren.

Kan jag överklaga?

Du kan inte överklaga ett beslut om att hänskjuta ett mål till domstol för prövning såvida inte det finns ett formellt fel, ett utelämnande eller en grund för ogiltigförklaring som påverkar en utredningsåtgärd eller inhämtandet av bevis, eller som avser hänskjutningsbeslutet om du åberopar en grund för att målet inte skulle kunna tas upp till prövning eller en grund för att ogiltigförklara åtalet.

Kan jag åtalas för ett brott som jag redan har åtalats för i en annan EU-medlemsstat?

I princip inte.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 20/06/2012

3 – Mina rättigheter under rättegången

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på franska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till nederländska är dock redan färdig.


Var äger rättegången rum?

  • Polisdomstolen (tribunal de police) prövar de minst allvarliga brotten (de som kan ge böter på mellan 1 och 25 euro, t.ex. brott mot landsbygdslagen) samt alla trafikbrott (även dödsolyckor).
  • Brottmålsdomstolen (tribunal correctionnel) prövar medelallvarliga brott (”délits”) samt allvarliga brott (”crimes”) som kan behandlas enligt ett förenklat förfarande på grund av att förmildrande omständigheter kunnat konstateras från början.
  • Brottmålsdomstolen för grövre brott (cour d’assises) prövar de allvarligaste brotten (”crimes”) (där det saknas förmildrande omständigheter eller där man valt att inte ta hänsyn till dessa).

Är rättegången offentlig?

Rättegången är i princip offentlig och hålls i en rättssal dit alla har tillträde (nyfikna, journalister) utom om detta av säkerhetsskäl inte är lämpligt.

Om du är inblandad i ett mål om prövning av sedlighetsbrott (t.ex. våldtäkt) kan du begära att domstolen ska hålla rättegången bakom stängda dörrar, dvs. bara låta de direkt berörda vara närvarande i rättssalen.

Om det är fråga om att en person som på grund av ett allvarligt tillstånd av mental obalans inte är ansvarig för sina brottsliga handlingar ska placeras på institution, kan personen begära att rättegången ska ske bakom stängda dörrar, något som åklagarmyndigheten dock kan motsätta sig.

Vem dömer i målet?

I polis- och brottmålsdomstolen är det yrkesdomare som dömer. I brottmålsdomstolen för grövre brott är det däremot tolv jurymedlemmar som avgör om den tilltalade är skyldig. Sedan bestämmer jurymedlemmarna påföljden tillsammans med tre domare.

Kan anklagelse- eller åtalspunkterna ändras under rättegången?

Åklagaren och domaren kan se olika på de omständigheter som läggs dig till last. Om du till exempel har slagit sönder en bilruta kanske åklagaren åtalar dig för försök till stöld medan din avsikt i själva verket bara var att krossa rutan. Domstolen kan då välja att kategorisera handlingen annorlunda och bedöma den som skadegörelse. Domstolen måste dock underrätta dig om att brottsrubriceringen har ändrats, så att du kan försvara dig utifrån den nya utgångspunkten.

Vad händer om jag förklarar mig skyldig på alla eller vissa av anklagelse- eller åtalspunkterna under rättegången?

Du får inte automatiskt en mindre sträng påföljd.

Vad har jag för rättigheter under rättegången?

Måste jag vara närvarande under rättegången? Måste jag vara närvarande under hela rättegången?

Du kan alltid låta en advokat företräda dig. I undantagsfall måste du inställa dig personligen om domstolen har bestämt detta genom ett beslut som den måste se till att du får tillgång till före rättegången.

Kan rättegången äga rum utan mig?

Om du inte är närvarande eller företrädd av en advokat för att svara på anklagelserna, äger rättegången rum utan dig. Då meddelar domstolen en ”tredskodom” i din frånvaro.

Om jag bor i en annan medlemsstat, kan jag medverka per video?

Nej.

Får jag hjälp av en tolk om jag inte förstår det språk som domaren talar?

Ja.

Behöver jag ha en advokat?

Nej, utom i brottmålsdomstolen för grövre brott.

Blir jag tilldelad en advokat?

Ja, under vissa förutsättningar (se Länken öppnas i ett nytt fönsterfaktablad 1).

Kan jag byta advokat?

Ja, och du behöver inte ange skäl.

Får jag yttra mig under rättegången?

Ja.

Måste jag säga något under rättegången?

Det är inte obligatoriskt.

Vad blir konsekvenserna om jag inte säger sanningen under rättegången?

Du har rätt att inte säga något som gör att du framstår som skyldig och att utveckla din försvarsstrategi som du vill. Detta inbegriper att du har rätt att tiga.

Vad har jag för rättigheter i förhållande till bevis som anförs mot mig?

Kan jag ifrågasätta de bevis som anförs mot mig?

Ja.

Hur?

Genom att under rättegången be domaren att låta genomföra ytterligare utredningar.

Varför?

För att visa att anklagelsen är orimlig.

Vilken sorts bevis kan jag åberopa till min fördel?

Du kan lägga fram alla slags handlingar, kräva en ny expertutredning, låta förhöra ett nytt vittne m.m.

Kan jag anlita en privatdetektiv för att få fram bevis som är till min fördel?

Ja.

Får domstolen beakta sådana bevis?

Ja.

Får jag be vittnen att yttra sig till min fördel?

Ja.

Får jag eller min advokat ställa frågor till andra vittnen i målet?

Ja, via polisen eller domaren.

Kan jag eller min advokat ifrågasätta vad de säger?

Ja.

Kommer information om mig från belastningsregistret att beaktas?

Ja.

  • Vilket slags information?

Tidigare fällande domar.

  • Under vilka omständigheter? På vilket stadium?

Om det finns tidigare fällande domar kan den maximala påföljden fördubblas, och dessutom kan sådana domar innebära att vissa förmåner inte får beviljas.

  • Kommer tidigare fällande domar i andra medlemsstater att beaktas?

Ja, information om sådana kan lämnas till domstolen.

Vad händer när rättegången är slut?

Vilka är de möjliga resultaten av rättegången?

  • Att målet inte kan tas upp till prövning på grund av att en viktig regel inte har följts. Då kan det dock bli en ny rättegång.
  • Att du frias, om det inte finns tillräckliga bevis för att du är skyldig bortom allt rimligt tvivel.
  • Att du fälls.

Om du fälls kan domaren välja mellan fem alternativ beroende på vad det är för brott du har begått och dina eventuella tidigare domar:

  • fängelse
  • samhällstjänst – att du inom ett år utan ersättning ska utföra ett arbete åt samhället; om du inte gör det måste du i stället betala böter eller sitta av ett fängelsestraff
  • böter
  • uppskov med verkställandet av påföljden eller meddelandet av domen, eventuellt med villkor (att du inte får begå fler brott, att du måste gå en viss utbildning, att du inte får besöka vissa platser osv.) under en prövotid på ett till fem år
  • fastställande av att du är skyldig, utan påföljd.

Vilken roll spelar brottsoffret under rättegången?

Brottsoffret får yttra sig om de omständigheter som berör honom eller henne och kräva ekonomisk ersättning.

Hur?

Muntligen eller genom att lämna in en skrivelse.

På vilket stadium?

Under rättegången, omedelbart efter det att du har blivit förhörd av domaren.

Mer information finns i faktabladen om brottsoffers rättigheter.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterAdresser till domstolar

Länken öppnas i ett nytt fönsterJustitiedepartementets webbplats

Länken öppnas i ett nytt fönsterAdresser till fängelser


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 20/06/2012

4 – Mina rättigheter efter det att domen har meddelats

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på nederländska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till franska är dock redan färdig.


Kan jag överklaga?

Kan jag överklaga domen eller påföljden?

Om domen meddelades i din frånvaro eller när du inte var företrädd av en advokat kallas den för tredskodom. Det finns ett särskilt rättsmedel som du alltid kan använda, nämligen återvinning. Du kan också överklaga.

Om domen meddelades i din närvaro har du haft möjlighet att yttra dig. Då kan du överklaga, men bara om det är en polisdomstol (tribunal de police) eller brottmålsdomstol (tribunal correctionnel) som har meddelat domen. Du kan alltså inte överklaga en dom som meddelats av en appellationsdomstol (cour d’appel) eller en brottmålsdomstol för grövre brott (cour d’assises).

Hur och var överklagar jag?

Om du är frihetsberövad kan du lämna ansökan om återvinning och överklagande till fängelsets kansli. Om du är på fri fot ansöker du om återvinning hos en stämningsman (huissier de justice) medan du anmäler att du vill överklaga till kansliet vid den domstol som meddelade domen.

Inom vilken tid måste jag överklaga?

Du måste överklaga inom femton dagar.

  • Tidsfristen för ansökan om återvinning börjar dagen efter det att du får det skriftliga beskedet om avgörandet.
  • Tidsfristen för ansökan om överklagande börjar dagen efter den förhandling då domen meddelades.

På vilka grunder kan jag överklaga?

Att du inte håller med om de sakomständigheter som domstolen anser fastställda eller om någon rättsfråga.

Vad händer om jag överklagar?

Vad händer om jag sitter i fängelse när jag överklagar?

Om överklagandet avser det mål som du är frihetsberövad för och du har dömts till fängelse, stannar du i fängelset tills en ny dom har meddelats. Under den nya processen kan du ansöka om att provisoriskt försättas på fri fot.

Om du är frihetsberövad för ett annat mål, påverkar överklagandet inte din situation.

Hur lång tid tar det innan överklagandet tas upp till prövning?

En ansökan om återvinning tas upp till förhandling inom femton dagar från ansökan om du är på fri fot och inom tre dagar om du är frihetsberövad. Ett överklagande måste prövas inom 60 dagar från ansökan.

Kan jag lägga fram nya bevis i samband med att jag överklagar?

Ja.

Vilka regler är det som gäller?

Samma regler som i den första domstolen (se Länken öppnas i ett nytt fönsterfaktablad 3).

Vad händer vid förhandlingen om överklagandet?

Först undersöker domaren om överklagandet har lämnats in i tid och sedan gör han eller hon en ny prövning av de sakomständigheter som anförts och den eventuella påföljden.

Vilka beslut kan domstolen fatta?

Vad händer om överklagandet bifalls/ogillas?

Om en talan om återvinning eller ett överklagande bifalls, finns det två möjligheter:

  • Domstolen förklarar att målet inte kan tas upp till prövning eller friar dig – i båda fallen försätts du omedelbart på fri fot om du är frihetsberövad.
  • Du döms till ett lägre straff.

Om överklagandet ogillas

  • och du har ansökt om återvinning, bekräftas domen men kan aldrig göras strängare
  • och du har överklagat, kan domen bekräftas eller göras strängare.

Har jag rätt att överklaga till högre/annan instans?

Ett avgörande i ett återvinningsmål som meddelas av en polis- eller brottmålsdomstol kan du överklaga till appellationsdomstolen. Ett avgörande i ett överklagandemål kan överklagas till Kassationsdomstolen (Cour de cassation) genom att du inom femton dagar lämnar in en ansökan till appellationsdomstolens kansli. Detta innebär dock inte att verkställandet av straffet tillfälligt upphör.

Under vilka omständigheter?

Överklagande till Kassationsdomstolen får ske bara om en rätts- eller procedurregel inte har följts.

Om det första avgörandet var felaktigt, får jag kompensation?

Ja, om du blev frihetsberövad i samband med målet.

För vad?

Det handlar om en ersättning som är avsedd att gottgöra den skada som du drabbades av genom att du frihetsberövades.

Hur?

Du lämnar en skriftlig ansökan till den federala rättstjänsten (före detta justitiedepartementet).

Om mitt överklagande bifalls, kommer min dom att stå kvar i belastningsregistret?

Nej.

När är en dom slutgiltig?

Vid tredskodom: om ingen ansökan om återvinning har lämnats in 15 dagar efter delgivningen av domen.

Om varken du eller åklagarmyndigheten har lämnat in något överklagande 25 dagar efter det att domen meddelades.

Jag är medborgare i en annan medlemsstat. Kan jag bli hemskickad efter rättegången i Belgien?

Ja.

Är det frågan om automatisk utlämning?

Nej, Belgien och den andra staten måste alltid lämna sitt medgivande.

Under vilka omständigheter?

  • Fall 1: För att i ditt ursprungsland avtjäna det straff som meddelades i Belgien. Det måste handla om minst sex månaders fängelse och det får inte finnas några möjligheter att överklaga. (Se även Länken öppnas i ett nytt fönsterLa Justice de A à Z, på franska).

a) Ditt medgivande krävs om du har uppehållstillstånd i Belgien. Se Länken öppnas i ett nytt fönsterEuroparådskonventionen.

b) Ditt medgivande krävs inte om du inte eller inte längre har uppehållstillstånd i Belgien (se Länken öppnas i ett nytt fönsterEuroparådskonventionen) eller om du har varit föremål för en europeisk arresteringsorder som utfärdats av Belgien med garanti om återsändning till ursprungslandet.

  • Fall 2: Utan ditt medgivande, för att bli dömd i ditt ursprungsland på basis av en europeisk arresteringsorder som utfärdats av den stat där du är medborgare. Om du fortfarande har straff att avtjäna här i landet kan Belgien vänta tills du har gjort det innan du skickas till ditt ursprungsland eller skicka dit dig tillfälligt för att du ska dömas där med en garanti om att du sedan kommer att skickas tillbaka för att avtjäna ditt belgiska straff i Belgien. Om du är varaktigt bosatt här i landet kan du begära att Belgien ska lämna ut dig på villkor att du sänds tillbaka för att avtjäna ditt utländska straff i Belgien.
  • Fall 3: Utan ditt medgivande, för att i ditt ursprungsland avtjäna ett straff som meddelats på basis av en europeisk arresteringsorder som utfärdats av den medlemsstat där du är medborgare. Om du fortfarande har straff att avtjäna här i landet, väntar Belgien tills du har gjort det innan du skickas till ditt ursprungsland. Om du är varaktigt bosatt här i landet kan du begära att Belgien ska vägra att verkställa arresteringsordern så att du kan avtjäna straffet i Belgien i stället för i ditt ursprungsland.

Kan jag överklaga ett beslut om att lämna ut mig?

Ja, utom om det handlar om en frivillig utlämning som du har beviljats.

Om du ska återvända till din ursprungsstat för att där avtjäna ett straff som meddelats i Belgien (fall 1) kan du inom 60 dagar ansöka om ogiltigförklaring eller tillfälligt upphävande av beslutet hos högsta förvaltningsdomstolen (Conseil d’État). Du kan också överklaga hos en domare för brådskande summariska förfaranden (juge des référés en urgence).

Om det handlar om verkställandet av en europeisk arresteringsorder som utfärdats av ditt ursprungsland (fall 2 och 3), gör en undersökningsdomare en första prövning som inom 15 dagar efter gripandet kontrolleras av rådskammaren. Du kan överklaga till åklagarkammaren inom ett dygn efter det att rådskammaren meddelat sitt avgörande (se Länken öppnas i ett nytt fönsterfaktablad 3). Du kan även inom ett dygn efter åklagarkammarens avgörande överklaga detta till Kassationdomstolen (Cour de cassation).

Om jag döms i Belgien, kan jag bli dömd på nytt för samma brott?

Nej.

Uppgifter om åtalspunkterna/domen

Kommer uppgifter om domen och åtalspunkterna att noteras i belastningsregistret?

Ja.

Hur och var sparas dessa uppgifter?

De sparas i en databas som kallas för centrala belastningsregistret (Casier juridique central) och sköts av federala rättstjänsten (före detta justitiedepartementet).

Hur länge sparas de?

Domar avseende mindre allvarliga brott (fängelse i 1–7 dagar, böter på 1–25 euro, samhällstjänst i 20–45 timmar) visas inte på belastningsregisterutdraget efter tre år.

Övriga domar noteras permanent. Det går dock att få dem strukna genom ett rehabiliteringsförfarande.

Kan uppgifterna sparas utan mitt medgivande?

Ja.

Kan jag motsätta mig att uppgifterna sparas?

Nej.

Vem har tillgång till uppgifterna om mig i belastningsregistret?

Domstols- och polismyndigheterna har obegränsad tillgång till dem.

Du bör inte förväxla de samlade uppgifterna om dig i belastningsregistret med de utdrag ur belastningsregistret som vissa myndigheter och andra (t.ex. arbetsgivare) kan kräva att få. Utdraget innehåller inte alla uppgifter som finns om dig i registret. Exempel på sådant som inte längre visas 3 år och 25 dagar efter meddelandet av domen är fall där en domstol har förklarat dig skyldig till ett brott utan att utdöma någon påföljd, fängelsestraff på högst sex månader, böter på högst 500 euro och böter för trafikbrott om du inte har fått körkortet indraget i mer än tre år. Att en domstol har beviljat uppskov med meddelandet av dom, med eller utan villkor, anges inte heller på utdraget.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 20/06/2012

5 – Smärre trafikbrott

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på nederländska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till franska är dock redan färdig.


Hur behandlas smärre trafikbrott?

Om en lokal polismyndighet konstaterar ett brott mot trafiklagen kan de skicka en blankett till ägaren av det berörda fordonet för att ta reda på vem som körde när brottet begicks. Sedan kan den allmänna åklagaren föreslå att staten ska avsluta det straffrättsliga förfarandet i utbyte mot att den skyldige betalar ett belopp till ett bankkonto som tillhör en avdelning inom skattemyndigheten.

Genom att betala det beloppet slipper du infinna dig inför polisdomstol (tribunal de police) och därmed risken att behöva betala högre böter plus rättegångskostnader.

Du bör dock vara medveten om att du genom att betala godtar att du har begått ett fel och tar på dig ansvar gentemot eventuella brottsoffer om ditt brott vållade någon annan trafikant skada.

Vem prövar sådana brott?

Det är åklagarmyndigheten vid polisdomstolen som föreslår sådana lösningar. Skattemyndighetens avdelning för straffrättsliga böter bokför gjorda betalningar och håller åklagarmyndigheten informerad om dem.

Förfarandet?

Förslaget att betala böter skickas till den som har begått brottet med rekommenderat brev eller överlämnas av en polis. Tidsfristen för betalning varierar oftast mellan 15 dagar och 3 månader men kan i undantagsfall vara så lång som 6 månader.

Påföljder?

Om den som har begått brottet inte betalar bötesbeloppet eller vägrar att gå med på åklagarmyndighetens förslag, stämmer åklagarmyndigheten honom eller henne inför polisdomstol för att få honom eller henne dömd till en påföljd (böter, fängelse, indragning av körkort) i enlighet med vad som sägs i lagen.

Väcks åtal för sådana brott mot medborgare i andra medlemsstater?

Ja.

Hur?

Den polis som konstaterar brottet föreslår att den skyldige ska betala böter direkt.

Om den skyldige vägrar kan polisen kräva att omedelbart få ett belopp motsvarande det lägsta lagstadgade bötesbeloppet, och om den skyldige vägrar att ge polisen det beloppet kan polisen omedelbart beslagta fordonet.

Om den skyldige inte har velat betala böter direkt och polisen har krävt in ett belopp, kan detta belopp återbetalas eller dras av efter polisdomstolens dom.

Hur behandlas andra smärre brott?

Vissa brott mot allmän ordning (t.ex. att inte betala för parkering eller att skräpa ner) hanteras av den kommunala förvaltningen. Om du inte betalar kan du stämmas inför lokal fredsdomare.

I vissa sammanhang, t.ex. vissa sociala och skattemässiga frågor, i samband med säkerheten vid fotbollsmatcher samt i järnvägstrafik och annan kollektivtrafik, finns det särskilda myndigheter med befogenhet att ta ut administrativa böter. Det finns olika sätt att överklaga sådana böter till civilrättslig domstol.

Kommer sådana brott med i belastningsregistret?

Trafikbrottsdomar tas med i belastningsregistret, men inte administrativa böter eller böter som tas ut enligt fotbollslagen.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 20/06/2012

Rättigheter för tilltalade i brottmål - Bulgarien

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på bulgariska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

I dessa faktablad förklaras vad som händer när en person misstänks eller anklagas för ett brott som prövas i ett mål vid domstol. Information om trafikbrott som vanligtvis leder till på förhand fastställd böter finns i Länken öppnas i ett nytt fönsterfaktablad 5.

Om du är brottsoffer hittar du utförlig information om dina rättigheter här.


Sammanfattning av det straffrättsliga förfarandet

Det bulgariska straffrättsliga förfarandet har två skeden – före rättegång och rättegång.

  • Syftet med förfarandet före rättegången är att genom utredning samla in bevisning som antingen bekräftar eller vederlägger antagandet om att en viss person har begått ett visst brott. Utredningen utförs av undersökningsdomare eller utredande polis under ledning av en åklagare. Syftet är att förbereda och hjälpa åklagaren att besluta om åtal ska väckas mot den tilltalade eller om förfarandet ska avslutas.
  • Rättegången inleds med att åklagaren väcker åtal i domstolen mot en person för ett brott som denna person har begått. Domstolsförhandlingarna omfattar parterna  i målet och åklagaren, den tilltalade och försvarsadvokaten har alla samma processrättigheter. Domstolen undersöker den bevisning som åklagaren har tagit fram, men kan på begäran av parterna eller på domstolens eget initiativ samla in och undersöka ny bevisning i sökandet efter sanningen.

Rättegången avslutas med ett domstolsutslag (fällande dom eller frikännande).

Information om alla dessa skeden i förfarandet och om dina rättigheter finns i faktabladen. Denna information ersätter inte juridisk rådgivning utan är endast avsedd som vägledning.

Europeiska kommissionens roll

Observera att Europeiska kommissionen inte har någon funktion i medlemsstaternas straffrättsliga förfaranden och att den inte kan hjälpa dig om du har klagomål. I dessa faktablad finns information om hur du framför klagomål och till vem du ska vända dig.

Klicka på länkarna nedan för att komma till den information du behöver

Länken öppnas i ett nytt fönster1. Juridisk rådgivning

Länken öppnas i ett nytt fönster2. Mina rättigheter under brottsutredningen (innan målet hamnar i domstol)

  • Utredning (inkl. delgivning av misstanke och förhör)
  • Anhållande (inklusive europeisk arresteringsorder)
  • Första domstolsförhandlingen
  • Frihetsberövande eller frigivning
  • Åklagarsidans förberedelse av målet
  • Försvarets förberedelse av målet
  • Åtgärder för att förhindra att den tilltalade avviker från åtal
  • Förbud mot att lämna Bulgarien

Länken öppnas i ett nytt fönster3. Mina rättigheter under rättegången

  • Förhöra ett skyddat vittne

Länken öppnas i ett nytt fönster4. Mina rättigheter efter att domen har meddelats

Länken öppnas i ett nytt fönster5. Smärre trafikbrott

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om rättegångar i brottmål


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 13/03/2017

1. Juridisk rådgivning

Det är mycket viktigt att du får juridisk rådgivning om du är inblandad i det straffrättsliga förfarandet på något sätt. I faktabladen visar vi när och under vilka förhållanden du har rätt att företrädas av advokat. Här visar vi också vad en advokat kan göra för dig. Detta allmänna faktablad visar hur du hittar en advokat och hur advokatens kostnader kan täckas om du inte har råd att betala.


Hitta en advokat

Om du själv utser din advokat men inte känner till någon, kan du välja någon av de advokater som arbetar i förstainstansdomstolen i det område där du bor. Du hittar även kontaktuppgifter till Bulgariens 27 advokatsamfund på webbplatsen för Länken öppnas i ett nytt fönsterhögsta advokatrådet. Om du har anhållits, har du rätt att omgående träffa en advokat. Efter anhållandet har du även rätt att kontakta en släkting eller en vän och du kan då be dem anlita en advokat åt dig.

Betala för en advokat

Om du själv utser din advokat, betalar du för tjänsterna enligt ett skriftligt avtal som skrivits under av dig och advokaten.

Om du inte har råd att betala men vill ha en advokat – och rättvisans intresse kräver detta – har du rätt att få rättshjälp. Du kan själv begära att få rättshjälp och du kan även få det automatiskt om du enligt lag måste ha ett försvar. Beroende på vilket skede i förfarandet du befinner dig i (se Länken öppnas i ett nytt fönsterfaktablad 1) fattas detta beslut antingen av åklagaren (före rättegången) eller av domstolen (under rättegången) utifrån en bedömning av dina tillgångar.

Om du behöver juridisk rådgivning skickar åklagaren eller domstolen omedelbart sitt beslut till rådet för respektive advokatsamfund som utser en advokat åt dig. Tänk på att du måste återbetala den summa som betalats till din tilldelade advokat, om du förklaras skyldig.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om advokatväsendet

Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om rättshjälp

Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om rättegångar i brottmål

Länken öppnas i ett nytt fönsterNationella myndigheten för juridiska tjänster

Länken öppnas i ett nytt fönsterHögsta advokatrådet


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 13/03/2017

2. Mina rättigheter under brottsutredningen (innan målet hamnar i domstol)


Vad är syftet med en brottsutredning?

Under utredningen samlar man in bevisning för att antingen bevisa eller förkasta ett antagande om att en person har begått ett brott. Utredningen kan grunda sig på en anmälan till de utredande myndigheterna om ett brott som har begåtts eller genom information som antyder ett brott som dessa myndigheter har i sin ägo. Om polisen griper någon på bar gärning kan detta också leda till att en utredning inleds.

Vanligtvis är det polisen som ansvarar för det praktiska utförandet av de olika etapperna av en utredning. Vissa mål handläggs av undersökningsdomare eller åklagare. Men det är bara en åklagare som kan vägleda och styra en utredning.

Vilka skeden föregår rättegången?

Utredning (inklusive delgivning av misstanke och förhör)

De utredande myndigheterna strävar efter att samla in bevis som styrker eller vederlägger kan bevisa eller förkasta ett antagande om att ett brott har begåtts. Om de samlar in tillräcklig bevisning som stöder antagandet om att en bestämd person har begått brottet måste utredaren delge personen detta skriftligen. Personen måste skriva under delgivningen. Omedelbart därefter förhörs den tilltalade personen.

Anhållande

Om polisen finner bevis som tyder på att en person har begått ett brott, kan den anhålla och kvarhålla denna person i högst 24 timmar. Det är bara åklagaren som kan avgöra om frihetsberövandet bör förlängas. Den kan dock som längst förlängas i 72 timmar. I annat fall bör den frihetsberövade personen försättas på fri fot. Syftet med polisens frihetsberövande är att avgöra om personen ska anklagas. Syftet med åklagarsidans frihetsberövande är att se till att den tilltalade medverkar i den första domstolsförhandlingen.

Första domstolsförhandlingen

I princip är det åklagaren som avgör vilken Länken öppnas i ett nytt fönsteråtgärd för att förhindra att den tilltalade avviker som ska användas. Om åklagaren beslutar att Länken öppnas i ett nytt fönsteråtgärden för att förhindra att den tilltalade avviker ska vara frihetsberövande eller husarrest, lämnar åklagaren in en sådan begäran till domstolen och ser till att den tilltalade inställer sig i domstolen.

Frihetsberövande eller frigivning

Om den tilltalade dras inför rätta, är det endast domstolen som kan avgöra om Länken öppnas i ett nytt fönsteråtgärden för att förhindra att den tilltalade avviker ska vara frihetsberövande eller husarrest eller om den frihetsberövade personen ska försättas på fri fot.

Åklagarsidans förberedelse av målet

När utredningen har avslutats skickar utredaren den insamlade bevisningen till en åklagare. Åklagaren granskar bevisningen och avgör om antagandet om att ett brott har begåtts har styrkts bortom rimligt tvivel. Endast i detta fall kan åklagaren väcka åtal. I annat fall avskriver åklagaren målet.

Försvarets förberedelse av målet

När den tilltalade och försvarsadvokaten har informerats om åtalspunkterna kan de ta fram bevis till förmån för den tilltalade. När utredningen har avslutats måste utredaren på begäran av den tilltalade och försvarsadvokaten överlämna all insamlad bevisning till dem och ge dem tillräckligt mycket tid för att granska bevisningen.

Mina rättigheter under brottsutredningen

Observera att skedena ”anhållande”, ”första domstolsförhandlingen” och ”frihetsberövande” är möjliga, men inte nödvändiga. I länkarna nedan kan du läsa mer om dina rättigheter i varje skede.

Utredning (inkl. åtal och förhör) (1)

Vad kommer jag att få veta om vad som händer?

Om man finner tillräcklig bevisning mot dig kommer utredaren att kontakta dig och meddela dig skriftligen om vilket brott du är misstänkt för. I omedelbar anslutning till detta ska du informeras om dina rättigheter under utredningen. Du får skriva under ett dokument som visar att du har mottagit sådan information.

Kommer jag att få en tolk om jag inte talar språket?

Ja. Du kan vägra skriva under dokumentet som informerar dig om åtalspunkterna om du inte har fått en tolk. Tolken kommer att hjälpa dig under hela utredningen. Du behöver inte betala för tolken.

I vilket skede kommer jag att få tala med en advokat?

När utredaren kontaktar dig för att informera dig om åtalspunkterna berättar han att du kan komma med en advokat. Utredaren måste ge dig tillräckligt mycket tid för att kontakta en advokat. Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om rättegångar i brottmål avgör när du måste ha ett försvar. För val av advokat och rätten till kostnadsfri juridisk rådgivning, se Länken öppnas i ett nytt fönsterhär. Du har rätt att träffa och tala med din advokat i enrum. Du kan ha en tolk om du inte talar språket.

Kommer man att begära information från mig? Bör jag lämna information?

Så snart du har informerats om åtalspunkterna, kommer utredaren att förhöra dig. Du kan antingen uttala dig eller tiga i samband med åtalspunkterna. Du kan även lämna förklaringar senare när som helst under utredningen.

Vad händer om jag säger något som är dåligt för mitt mål?

Ditt erkännande kan leda till ett mildare straff. Du försämrar inte din situation genom att tiga. Domstolen kan inte fälla dig enbart mot bakgrund av ditt erkännande.

Jag kommer från ett annat land. Måste jag vara närvarande under utredningen?

Som tilltalad bör du vara tillgänglig för de utredande myndigheterna. Av den anledningen kan du påföras en åtgärd för att förhindra att den tilltalade avviker från åtal. En utredning kan hållas i din frånvaro om:

  • din bostadsort är okänd,
  • du inte kan inkallas av andra skäl.
  • du har inkallats, men inte inställer dig och inte anger några giltiga skäl för att inte inställa dig.

I sådana fall kan du tilldelas en jourhavande försvarsadvokat enligt det förfarande som beskrivs Länken öppnas i ett nytt fönsterhär

Du kan förhöras via videolänk om du befinner dig utanför landet och detta inte försvårar utredningen. I detta förhör kommer du att ha samma rättigheter som presenterades tidigare i detta faktablad.

Kan jag skickas tillbaka till mitt hemland?

Ja, men enbart under de villkor som anges i Länken öppnas i ett nytt fönsterlagen om rättegångar i brottmål. Du måste be en advokat om råd.

Kommer jag att hållas kvar i häkte eller försättas på fri fot?

Du kan komma att hållas kvar i häkte. För mer information se första domstolsförhandlingen (3) och frihetsberövande eller frigivning (4).

Kan jag lämna landet under utredningen?

Om du inte hålls kvar i häkte kan du lämna landet, men du bör informera den utredande myndigheten. Om de anser att det finns en risk för att du avviker från utredningen kan du förbjudas att lämna landet.

Kommer man att be mig lämna fingeravtryck, DNA-prov (t.ex. hår, saliv) eller andra kroppsvätskor?

Du kan bli uppmanad att lämna sådana prov om de inte kan skaffas på annat sätt. Om du vägrar kan de tas med tvång med domstolens tillstånd. Om provtagningen kräver att man sticker i kroppen utförs detta av en läkare. Du har rätt att få information om förfarandet av utredningshandläggaren.

Förekommer kroppsvisitation?

Utredningshandläggaren kan beställa en kroppsvisitation för att samla in bevisning eller beslagta föremål som kan försvåra utredningen eller hjälpa dig att fly. Tillstånd till kroppsvisitationen bör ges genom ett domstolsbeslut eller genom att domstolen godkänner det i efterhand. Du har rätt att se både visitationsprotokollet och domstolsbeslutet.

Kan mitt hem, mina affärslokaler, min bil etc. genomsökas?

Se ovan.

Kan jag jag erkänna mig skyldig till alla eller vissa åtalspunkter före rättegången?

Du kan erkänna dig skyldig under det första förhöret när du har hört vad du anklagas för. Du kan läsa mer om erkännande och om dina rättigheter i detta sammanhang i informationen som ges ovan i detta faktablad.

Kan åtalspunkterna ändras före rättegången?

Om ny bevisning samlas in kan åtalspunkterna ändras. Du bör informeras omgående om eventuella nya åtalspunkter och förhöras i samband med detta.

Kan jag åtalas för ett brott som jag redan har åtalats för i en annan medlemsstat?

Ja, om inget annat anges i ett gällande internationellt avtal som Bulgarien har skrivit under.

Kommer man att begära information ur straffregistret?

Ja, vare sig du vill eller inte.

Anhållande (inklusive europeisk arresteringsorder) (2)

Vad kommer jag att få veta om vad som händer?

En polistjänsteman ger order om anhållande (polisens frihetsberövande). Du får inte kvarhållas i mer än 24 timmar. Skälen för frihetsberövandet anges i arresteringsordern. Du har rätt att känna till skälen, se ordern och skriva under den. Polismyndigheterna bör försätta dig på fri fot så snart det inte längre finns några skäl för frihetsberövandet.

Kommer jag att få en tolk om jag inte talar språket?

Om du inte talar språket, har du rätt att genast få veta skälen till anhållandet. Du får en tolk utan kostnad.

I vilket skede kommer jag att få tala med en advokat?

Du kan kontakta en advokat direkt vid anhållandet. För mer information se Länken öppnas i ett nytt fönsterhär

Kommer man att begära information från mig? Bör jag lämna information?

Du kan uppmanas att lämna information i samband med frihetsberövandet. Du kan men måste inte lämna informationen.

Vad händer om jag säger något som är till nackdel för min talan?

I detta skede godtas inte information från dig som bevisning. Därför kan den inte användas mot dig. Endast information som du lämnar under ett förhör som hålls när du känner till åtalspunkterna kan fungera som bevisning. För mer information se utredning (inkl. åtal och förhör) (1).

Kan jag kontakta en familjemedlem eller en vän?

Ja, det kan du. Polistjänstemannen måste omgående meddela den person du föreslår att du har anhållits.

Kan jag få träffa en läkare om jag behöver det?

Du har rätt att få läkarvård om du behöver det. Polisen ordnar en läkare åt dig.

Kan jag kontakta min ambassad om jag kommer från ett annat land?

Du kan kontakta ditt lands konsulat. Den myndighet som har frihetsberövat dig bör omedelbart läsa upp denna rättighet för dig.

Förekommer kroppsvisitation?

När du har anhållits genomförs en kroppsvisitation. Domstolen bör senare ge sitt tillstånd till att personliga föremål som hittats på dig kan användas som bevisning. Du har rätt att se visitationsprotokollet.

Kan jag överklaga?

Du kan ifrågasätta lagenligheten i polisens frihetsberövande genom att överklaga till domstolen. Domstolen kommer omgående att ta ställning till ditt överklagande.

Vad händer om jag anhålls med en europeisk arresteringsorder?

Om en medlemsstat utfärdar en europeisk arresteringsorder mot dig, kan du frihetsberövas i en annan medlemsstat och överlämnas till den utfärdande staten efter ett förhör med en domare. Du har rätt att få en advokat och en tolk under förhöret om du behöver det.

Första domstolsförhandlingen (3)

Var hålls den första domstolsförhandlingen?

När du har informerats om åtalspunkterna mot dig som ”tilltalad” kan åklagaren begära att du hålls kvar i häkte eller placeras i husarrest som en åtgärd för att förhindra att den tilltalade avviker från åtal. Dessa två åtgärder påförs av domstolen såsom åklagaren föreslagit. Eftersom en sådan åtgärd inte kan vidtas i din frånvaro bör du ställas inför domstolen som fattar beslut om åtgärden.

Vem gör vad?

Det är åklagarens uppgift att se till att du inställer dig i domstolen. Om du kvarhålls av polisen kan åklagaren förlänga frihetsberövandet till högst 72 timmar. Det enda syftet med detta frihetsberövande är att se till att du inställer dig i domstolen inom dessa 72 timmar. Domstolen förhör dig, undersöker den insamlade bevisningen och beslutar i enlighet med lagen om du ska frihetsberövas eller försättas på fri fot.

Vad kommer jag att få veta om vad som händer?

Du har rätt att informeras av åklagaren om varför du har frihetsberövats och när du kommer att ställas inför rätta.

Kommer jag att få en tolk om jag inte talar språket?

Om du inte talar språket kan du få en tolk utan kostnad under domstolsförhandlingen.

I vilket skede kommer jag att få tala med en advokat?

Du kan kontakta en advokat före den första domstolsförhandlingen. För val av advokat och rätten till kostnadsfri juridisk rådgivning, se Länken öppnas i ett nytt fönsterhär.

Kommer man att begära information från mig? Bör jag lämna information?

Domstolen ber dig att bekräfta dina personuppgifter. Du har rätt att förhöras av domstolen för att avgöra om du bör frihetsberövas eller försättas på fri fot. Din advokat ger dig råd om vad du ska säga.

Vad händer om jag säger något som är dåligt för mitt mål?

I detta skede godtas inte information från dig som bevisning. Därför kan det du säger inte användas till din nackdel.

Kommer jag att få information om den bevisning som finns mot mig?

Både du och din advokat har rätt att se bevisningen som ligger till grund för att åklagaren har begärt dig frihetsberövad. Du kommer att få tillräckligt mycket tid för att granska bevisningen före domstolsförhandlingen.

Kommer man att begära information ur straffregistret?

Domstolen kommer att begära utdrag ur straffregistret vare sig du vill eller inte.

Frihetsberövande eller frigivning (4)

Vad kommer jag att få veta om vad som händer?

När domstolen har undersökt det insamlade materialet och har förhört åklagaren, din advokat och dig själv, kommer du att informeras om domstolens beslut under samma domstolssammanträde.

Under den första domstolsförhandlingen kan domstolen:

Under denna förhandling kommer domstolen inte att besluta hur välgrundade åtalspunkterna mot dig är.

Kan jag kontakta en familjemedlem eller en vän?

Om domstolen begär att du hålls kvar i häkte, kommer din familj att kontaktas omgående.

Kan jag få träffa en läkare om jag behöver det?

Om du hålls kvar i häkte, har du rätt till läkarvård när du behöver det.

Kan jag kontakta min ambassad om jag kommer från ett annat land?

Om du har frihetsberövats, kommer domstolen att begära att Bulgariens utrikesdepartement kontaktas omgående, så att det kan kontakta ditt lands konsulat.

Kan jag överklaga?

Du kan överklaga domstolsbeslutet om frihetsberövandet eller frigivningen inom tre dagar från den dag då beslutet fattades. Appellationsdomstolen tar ställning till din överklagan inom sju dagar från den dag den får meddelandet om förstainstansbeslutet. Appellationsdomstolens beslut kan inte överklagas.

Åklagarsidans förberedelse av målet (5)

Vad är syftet med detta skede?

Detta skede kommer när utredningen har avslutats (för mer information om utredningen se här). Syftet är att åklagaren ska granska bevisningen och avgöra om antagandet om att ett brott har begåtts har styrkts bortom rimligt tvivel. Först därefter kan åtal väckas.

Vem har den ledande rollen?

Åklagaren. I detta skede avgör åklagaren om åtal ska väckas. Åklagaren kan också avbryta förundersökningen i lagstadgade fall. Då väcks inget åtal. Vidare kan åklagaren skjuta upp förfarandena före rättegången, om detta är tillåtet enligt lag, tills det inte längre finns några skäl för uppskov. Då återupptas förfarandena. Om åklagaren anser att den tilltalade på något sätt har undersökt bevisningen felaktigt, kan åklagaren lämna tillbaka målet till utredningshandläggaren för att få det korrigerat eller själv korrigera det.

Hur vet jag vad som händer?

Om åtalspunkterna mot dig har lämnats till domstolen, kommer domstolen att skicka dig en kopia av åtalet. Om åklagaren avskriver eller skjuter upp förfarandena, kommer åklagaren att skicka dig en kopia av beslutet.

Kan jag överklaga?

Du kan överklaga åklagarens beslut om att avskriva förfarandena till domstolen inom sju dagar från det att du har tagit emot kopian. Förstainstansdomstolen undersöker överklagandet inom sju dagar från den dag då det har lämnats in. Domstolens beslut kan överklagas till appellationsdomstolen som fattar ett slutgiltigt beslut. Du kan också överklaga åklagarens beslut om uppskov till domstolen. Då kan domstolens beslut inte överklagas.

Kommer jag att få mer information?

Om åklagaren finner fel i det sätt på vilket du har undersökt utredningsmaterialet och lämnar tillbaka målet till utredningshandläggaren för att korrigera felet eller korrigerar felet själv, har du rätt att informeras om dessa ytterligare handlingar.

Försvarets förberedelse av målet (6)

Vad är syftet med detta skede?

Syftet är att du och din advokat när utredningen har avslutats ska undersöka all bevisning som har samlats in under utredningen, inklusive material som är till din fördel. Då får du veta vilken bevisning som stöder åklagarens beslut att väcka åtal mot dig i domstolen. Detta hjälper dig och din advokat att organisera försvaret under rättegången.

Hur vet jag vad som händer?

När utredningen är avslutad kommer utredningshandläggaren på begäran av dig eller din advokat att underrätta er om plats, datum och tid då ni kan undersöka bevisningen innan han skickar det insamlade materialet till åklagaren. Du och din advokat har rätt att få tillräckligt mycket tid för detta.

Kommer jag att få en tolk om jag inte talar språket?

Om du inte talar språket bör du undersöka bevisningen tillsammans med en tolk. Du behöver inte betala för översättningen.

Kommer man att begära information från mig? Bör jag lämna information?

I detta skede kommer du inte att förhöras och du behöver inte lämna någon information om målet.

Vilken information får jag?

Du kan se all insamlad bevisning och läsa alla vittnesmål. Din advokat kommer att förklara innebörden av den insamlade bevisningen.

Vilka rättigheter har jag när jag har sett bevisningen?

Med hjälp av din advokat kan du begära ny bevisning och kommentera eller göra invändningar mot handlingar som har med utredningen att göra. Utredningshandläggaren registrerar dina önskemål, kommentarer och invändningar samtidigt som åklagaren beslutar om de är berättigade eller inte.

Vad händer om mina önskemål, kommentarer och invändningar är berättigade?

Åklagaren ger utredningshandläggaren i uppdrag att vidta ytterligare åtgärder kring utredningen. Du har rätt att bli informerad om sådana handlingar och ny bevisning (om sådant finns) enligt det förfarande som har beskrivits hittills.

Åtgärder för att förhindra att den tilltalade avviker från åtal (7)

Du kan bli föremål för tvångsåtgärder om man mot bakgrund av bevisningen rimligen kan anta att du har begått det brott du anklagas för. Syftet med åtgärderna är att förhindra dig från att hålla dig gömd, begå ett nytt brott eller hindra verkställandet av ett eventuellt straff.

Åtgärderna för att förhindra att den tilltalade avviker är följande:

  • Underskrift – du tar på dig skyldigheten att inte lämna din bostadsort utan tillstånd från den behöriga myndigheten.
  • Borgen – du betalar ett visst belopp i kontanter eller värdepapper. Om du håller dig gömd beslagtas beloppet och du påförs en strängare åtgärd.
  • Husarrest – du förbjuds att lämna ditt hem utan tillstånd.
  • Häktning – du hålls isolerad under tvång.

En person hålls häktad i polisens lokaler eller i fängelse.

Du har rätt att veta mot din underskrift om vilken åtgärd som används för att förhindra dig att avvika. Det är åklagaren som beslutar om underskrift och borgen. Husarrest och häktning beslutas av domstolen på begäran av åklagaren. Åtgärden bygger på åtalets tyngd, bevisningen och din personliga status. Mot bakgrund av dessa faktorer kan man besluta om att inte vidta sådana preventiva åtgärder.

Du kan inte påföras åtgärder för att förhindra att du avviker från åtalet i din frånvaro. Domstolen ska behandla en eventuell ansökan från dig om att ändra åtgärderna "häktning" och "husarrest" till mildare åtgärder.

Polisens anhållande och frihetsberövande görs på åklagarens begäran i upp till 72 timmar. Detta är förberedande åtgärder och är inte lagstadgade åtgärder för att förhindra att den tilltalade avviker från åtalet.

Förbud mot att lämna Bulgarien (8)

Om du åtalas för ett brott som kan bestraffas med fängelse i mer än fem år, kan åklagaren förbjuda dig att lämna Bulgarien utan tillstånd. Gränsstationerna informeras omgående om förbudet. Syftet med åtgärden är att förhindra dig att avvika från utredningen.

Du eller din advokat kan begära att åklagaren tillåter dig att lämna landet en gång under en tidsbegränsad period. Åklagaren svarar inom tre dagar från den dag då han tog emot din begäran. Om han avslår din begäran har du rätt att överklaga till domstolen. Domstolen behandlar omgående din begäran utan förhandling. Domstolen kan bekräfta åklagarens avslag eller tillåta dig att lämna landet under en viss period. Detta beslut kan inte överklagas.

På samma sätt kan du och din advokat begära att domstolen helt upphäver förbudet att lämna Bulgarien. Domstolen gör det om den beslutar att det inte finns någon risk för att du håller dig undangömd utomlands.

I ovanstående domstolsförfaranden kommer åtalspunkterna mot dig inte att övervägas.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om rättegångar i brottmål

Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om inrikesministeriet

Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om utlämning och europeisk arresteringsorder

Länken öppnas i ett nytt fönsterFörordningar om verkställighet av lagen om inrikesministeriet


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 13/03/2017

3. Mina rättigheter under rättegången


Var och hur kommer rättegången att hållas?

I Länken öppnas i ett nytt fönsterlagen om rättegångar i brottmål definieras om den förstainstansdomstol som ska pröva ditt mål kommer att vara en distriktsdomstol eller en regional domstol. Mer information om domstolar hittar du på webbplatsen för Länken öppnas i ett nytt fönsterhögsta rättsliga rådet.

I princip är rättegången offentlig. Men det är möjligt att hela rättegången eller enskilda förhandlingar hålls bakom stängda dörrar. Detta görs för att skydda statshemligheter, offentlig moral eller ett skyddat vittnes identitet.

Beroende på åtalspunkternas tyngd kommer målet att avgöras av en domare eller en panel bestående av en domare och två juryledamöter. De flesta allvarliga brottmål handläggs av en panel med två domare och tre juryledamöter. Domaren och juryledamöterna har likvärdiga röster i förfarandet.

Kan åtalspunkterna ändras under rättegången?

Det är möjligt om det under rättegången kommer fram dittills okända uppgifter som ger stöd åt åtalspunkterna. Men nya åtalspunkter kan endast tas upp om:

  • det krävs betydande korrigeringar med avseende på de sakförhållanden som beskrivs i de ursprungliga åtalspunkterna,
  • de nya åtalspunkterna, oavsett behov av korrigeringar, gäller allvarligare brott.

Om det finns en ny åtalspunkt kan du begära att få förbereda den innan rättegången inleds.

Om du förklarar dig skyldig till någon av åtalspunkterna kan du få ett mildare straff. Men domstolen kan inte avgöra målet enbart mot bakgrund av ditt erkännande.

Vilka är mina rättigheter under rättegången?

Om du anklagas för ett brott som kan leda till mer än fem års fängelse, måste du vara närvarande under rättegången. Om du kommer från ett annat land och har obligatorisk närvaro, kan rättegången endast hållas utan dig enligt de villkor som anges Länken öppnas i ett nytt fönsterhär. I sådana fall kan du tilldelas en jourhavande advokat enligt det förfarande som beskrivs Länken öppnas i ett nytt fönsterhär

I princip är det inte tillåtet att delta i en rättegång över videolänk. Om domstolen anser att det inte är till men för prövningen, kan den förhöra dig över videolänk förutsatt att du befinner dig utanför landet. Obligatoriskt deltagande innebär att du är fysiskt närvarande under hela rättegången. Om det inte råder obligatorisk närvaro, har du rätt att vara närvarande. Om du inte talar språket, kan du få en tolk utan kostnad.

I Länken öppnas i ett nytt fönsterlagen om rättegångar i brottmål anges när du måste ha en försvarsadvokat. För val av advokat och rätten till kostnadsfri rättshjälp, se Länken öppnas i ett nytt fönsterhär. Du kan byta advokat. Om du har frihetsberövats har du rätt att träffa och tala med din advokat i enrum. Du kan få hjälp av en tolk om du inte talar språket.

Du får, men behöver inte, uttala dig under rättegången. Även om du säger något som inte är sant kommer det inte att få negativa följder för dig. Men du bör bekräfta dina personuppgifter.

Vilka rättigheter har jag i förhållande till bevisningen mot mig?

Du kan bestrida den bevisning som har tagits fram mot dig. Du kan hävda att det inte är tillåtet, eftersom det inte har samlats in på laglig väg eller att det inte stöder åtalspunkterna även om det är tillåtet. Normalt sätt bestrids bevisningen mot slutet av rättegången när advokaten presenterar försvarets argument. Tillåtlighet för bevisning kan även bestridas under rättegången.

Du har rätt att begära bevisning till din fördel som är tillåtligt enligt lag. Du kan begära att försvarets vittnen förhörs. Du kan begära att bevisning tas fram när som helst under rättegången. Bevisning som har tagits fram av en privatdetektiv är tillåtlig om den har samlats in på laglig väg. Din advokat kan bedöma dess värde.

Du och din advokat kan ställa frågor till åklagarsidans vittnen i deras närvaro. Förfarandet med att förhöra Länken öppnas i ett nytt fönsterskyddade vittnen är mer specifikt. Du kan bestrida det som vittnen har sagt mot dig. Normalt sett görs det mot slutet av rättegången när advokaten presenterar försvarets argument.

Vilken information ur straffregistret beaktas?

Domstolen samlar in information om dina tidigare fällande domar för brott oavsett om du samtycker till detta eller inte. Om du förklaras skyldig och har tidigare fällande domar kan detta leda till ett strängare straff. Informationen ska vara aktuell vid rättegångens slut. Tidigare fällande domar i en annan medlemsstat beaktas om de tidigare har erkänts av en bulgarisk domstol.

Vad händer vid slutet av rättegången?

Om domstolen fastställer att åtalspunkterna har bevisats bortom rimligt tvivel, kommer domstolen att förklara dig skyldig och straffa dig enligt lag. I annat fall frikänner domstolen dig.

Möjliga straff:

  • Livstids fängelse – med eller utan rätt till alternativ påföljd: ådöms de grövsta brotten. Livstids fängelse utan rätt till alternativ påföljd får inte ersättas av tidsbegränsat fängelsestraff. Tidsbegränsat fängelsestraff – maximalt 20 år eller i undantagsfall upp till 30 år. Straffet avtjänas i fängelse.
  • Tidsbegränsad skyddstillsyn – inkluderar åtgärder för kontroll och inflytande utan att du berövas din frihet. Samhällstjänst kan vara en sådan åtgärd.
  • Beslag – din egendom eller delar av den tas från dig under tvång.
  • Böter – du måste betala en viss summa pengar.
  • Berövande under en tidsbestämd period av rätten att ha en viss tjänst eller att utöva ett visst yrke, rätten till utmärkelser eller militära titlar.
  • Offentlig kritik – din dom offentliggörs på ett lämpligt sätt.

Vilken funktion har brottsoffret under rättegången?

Som privat åklagare kommer brottsoffret att vidmakthålla de åtalspunkter som den allmänna åklagaren har lagt fram och begära att du får en fällande dom. Som civil målsägare vill brottsoffret att du döms att betala för de skador som brottet har givit upphov till. Brottsoffret lämnar in ett yrkande i början av rättegången och har dessa funktioner om domstolen beslutar detta.

Förhöra ett skyddat vittne

Att vittna kan innebära en fara för vittnets liv eller hälsa eller för hans eller hennes familj eller vänner. Om domstolen är övertygad om att det föreligger verklig fara, vidtar man åtgärder – på vittnets begäran eller med vittnets samtycke – om att omgående skydda hans eller hennes säkerhet. Att inte avslöja ett hotat vittnes identitet kan vara en sådan åtgärd.

Om ett skyddat vittne med en skyddad identitet ska vittna, kommer domstolen att förhöra honom eller henne när rättegångsparterna inte är närvarande. Lagen kräver att domstolen vidtar alla tänkbara försiktighetsåtgärder för att inte avslöja vittnets identitet. Efter förhöret kommer domstolen omgående att ge dig och din advokat kopior av det osignerade vittnesmålet. Du och din advokat kan ställa skriftliga frågor till vittnet.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://www.lex.bg/bg/laws/ldoc/2135512224Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om rättegångar i brottmål

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://www.lex.bg/bg/laws/ldoc/1589654529Länken öppnas i ett nytt fönsterStrafflagen

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://www.lex.bg/bg/laws/ldoc/2135560660Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om domstolsväsendet

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.vss.justice.bg/bg/vlast/1.htmLänken öppnas i ett nytt fönsterHögsta rättsliga rådet


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 13/03/2017

4. Mina rättigheter efter att domen har meddelats


Kan jag överklaga?

När domstolen har befunnit dig skyldig eller har frikänt dig meddelas ett avgörande i saken som du får ta del av vid rättegångens slut. I Länken öppnas i ett nytt fönsterlagen om rättegångar i brottmål anges när domstolen kan avskriva ett brottmål utan att meddela dom. Domstolen fattar därefter beslut om påföljd. Du kan överklaga både avgörandet i sak och i beslut om påföljden.

Överklagandet måste vara skriftligt och underskrivet av dig. Det lämnas in till förstainstansdomstolen som vidarebefordrar det till appellationsdomstolen. Om första instans är en distriktsdomstol, kommer appellationsdomstolen att vara en regional domstol. Domar och avgöranden i en regional domstol överklagas till en appellationsdomstol. Läs mer om domstolar på webbplatsen för Länken öppnas i ett nytt fönsterhögsta rättsliga rådet. Domar ska överklagas inom 15 dagar från det datum då de meddelades. Avgöranden ska överklagas inom 7 dagar från det datum då de meddelades.

I överklagandet kan du framföra klagomål över domstolens slutsatser när det gäller fakta som domstolen ansåg var bevisade och tillämpning av relevanta lagar samt synpunkter om felaktig påföljd. Appellationsdomstolen avgör om hela domen är korrekt eller inte oavsett hur många och vilka klagomål som lämnas in.

Vad händer om jag överklagar?

När förstainstansdomstolen har tagit emot ditt överklagande skickar den kopior till åklagaren och till de andra parterna i rättegången. Samma domstol överlämnar målet med överklagandet tillsammans med skälen för domen till appellationsdomstolen. Om domstolen har begärt att du ska hållas häktad som en Länken öppnas i ett nytt fönsteråtgärd för att förhindra att du avviker kommer överklagandet inte att innebära att du automatiskt försätts på fri fot. Men du kan begära att appellationsdomstolen ändrar denna åtgärd till en mildare. Domstolen kommer att avgöra ditt överklagande vid en separat förhandling.

Det finns ingen tidsfrist för appellationsdomstolen att fastställa ett datum för förhandlingen. Det beror på när skälen för domen kan förberedas och appellationsdomstolens arbetsbörda.

Du kan ta fram ny bevisning för appellationsdomstolen, eftersom denna domstol kan finna nya fakta. Här gäller samma bevisregler som vid rättegången i förstainstansdomstolen.

Vad händer när målet prövas på nytt?

Du får, men behöver inte, vara närvarande under förhandlingen. Du och din advokat kan göra en muntlig utsaga kring orsakerna till överklagandet. De andra parter som är närvarande kan framföra sina åsikter om överklagandet.

Appellationsdomstolen kan:

  • besluta att upphäva domen och återförvisa målet till åklagaren eller förstainstansdomstolen för ny prövning,
  • besluta att upphäva förstainstansdomstolens dom och utfärda en ny dom,
  • besluta att ändra domen till ett mildare straff,
  • besluta att upphäva domen och avskriva det straffrättsliga förfarandet,
  • skjuta upp det straffrättsliga förfarandet i de fall som anges i Länken öppnas i ett nytt fönsterlagen om rättegångar i brottmål,
  • besluta att bekräfta förstainstansdomstolens dom.

Vad händer om överklagandet lyckas/misslyckas?

Om du inte är nöjd med appellationsdomstolens dom eller avgörande, kan du överklaga till högsta kassationsdomstolen. Om appellationsdomstolen är en regional domstol, kan du endast lämna in ett överklagande till högsta kassationsdomstolen om den regionala domstolen har utfärdat en ny dom.

Högsta kassationsdomstolen tar inte fram nya uppgifter och tillåter därför inte ny bevisning. Denna domstol kan endast avgöra om lagarna har tillämpats korrekt och om det påförda straffet är rättvist. Högsta kassationsdomstolen prövar endast de klagomål som presenteras i överklagandet.

Du har endast rätt till ersättning om din fällande dom upphävs och en appellationsdomstol utfärdar en ny frikännande dom. Mer information hittar du i den särskilda lagen om ersättning Länken öppnas i ett nytt fönsterhär. Om domen kvarstår trots överklagandet kommer den även om domen är mildare att visas i straffregistret. En frikännande dom registreras inte.

När du har utnyttjat alla möjligheter att överklaga till en appellationsdomstol och till högsta kassationsdomstolen, går det inte att överklaga mer. Domen vinner laga kraft, om du inte har överklagat eller om du har överklagat den efter att tidsfristen har löpt ut eller efter att högsta kassationsdomstolen har meddelat sitt avgörande.

Jag kommer från en annan medlemsstat. Kan jag skickas tillbaka dit efter rättegången?

Du kan skickas tillbaka. I vissa fall kan du skickas tillbaka mot ditt samtycke. Förflyttningen görs inte automatiskt när din dom har verkställts. Ett förfarande som beskrivs i detalj i Länken öppnas i ett nytt fönsterlagen om rättegångar i brottmål måste äga rum. Du kommer att behöva juridisk rådgivning.

Kan jag prövas på nytt för samma brott om jag får en fällande dom?

Lagen tillåter inte att du prövas för ett brott som du redan har dömts för. Förbudet gäller också om du har dömts i en annan medlemsstat.

Information om åtalspunkterna/den fällande domen

Information om åtalspunkterna mot dig förvaras i polisregistret. Om du frikänns, kan du begära att polisen raderar denna information.

Information om den fällande domen införs i straffregistret. Straffregistret handläggs av distriktsdomstolarna. Om du inte är född i Bulgarien, förvaras ditt straffregister hos justitieministeriet.

Straffregistret raderas inte förrän du är 100 år, och då mikrofilmas det innan det förstörs. Du behöver inte ge ditt samtycke till lagring av straffregistret. Du har inte rätt att göra invändningar mot förvaring av denna information heller.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om rättegångar i brottmål

Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om statens och kommunernas ersättningsansvar (gentemot medborgare)

Länken öppnas i ett nytt fönsterFörordning nr 8 av den 26 februari 2008 om uppgifter för och organisering av arbetet för ämbetsverk som för register över brottmålsdomar


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 13/03/2017

5 – Smärre trafikbrott


Hur handläggs smärre trafikbrott?

Smärre trafikbrott som gäller fortkörning, parkering etc. behandlas som administrativa överträdelser och handläggs i administrativ ordning. Möjliga påföljder är antingen böter eller indraget körkort för en bestämd tidsperiod. För allvarligare brott kan dessa båda påföljder kombineras.

Det är trafikpolisen som övervakar att trafikreglerna efterlevs och utfärdar påföljder. Du kan överklaga meddelandet om den administrativa påföljden till behörig distriktsdomstol inom sju dagar från det datum då du fick meddelandet. Du har rätt att försvaras av en advokat. Böter på upp till 50 BGN kan inte överklagas.

En distriktsdomstol kan bekräfta eller upphäva en påföljd. Du kan överklaga distriktsdomstolens beslut vid behörig förvaltningsdomstol. Förvaltningsdomstolens beslut kan inte överklagas. Läs mer om domstolar på Länken öppnas i ett nytt fönsterhögsta rättsliga rådets webbplats.

Samma förfarande tillämpas vid överträdelser av medborgare från andra medlemsstater.

Kommer dessa brott att framgå av straffregistret?

Dessa brott kommer inte att framgå av straffregistret.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om förvaltningsbrott och straffpåföljder

Länken öppnas i ett nytt fönsterTrafiklagen

Länken öppnas i ett nytt fönsterFörordningar om verkställighet av trafiklagen


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 13/03/2017

Rättigheter för tilltalade i brottmål - Tjeckien

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på tjeckiska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Enligt Tjeckiens författning kan du endast bestraffas med stöd av lag och på det sätt som fastställts i relevanta lagar. Dessa lagar är Länken öppnas i ett nytt fönsterstrafflagen, Länken öppnas i ett nytt fönsterlagen om ungdomsrätt och Länken öppnas i ett nytt fönsterlagen om rättegången i brottmål . I lagarna fastställs de straffrättsliga förfarandena, och här finns också särskilda villkor för hur du utövar och genomdriver dina rättigheter.

I dessa faktablad förklaras vad som händer om en person misstänks eller anklagas för ett brott. Information om smärre brott som trafikbrott som vanligtvis omfattas av en på förhand fastställd påföljd finns i Länken öppnas i ett nytt fönsterfaktablad 5.

Om du är brottsoffer hittar du utförlig information om dina rättigheter här.


Sammanfattning av det straffrättsliga förfarandet

Nedan sammanfattas de normala skedena i det straffrättsliga förfarandet.

1.             Förberedande förfarande

Förberedelsefasen inleder förfarandet i det straffrättsliga förfarandet. Den kan delas in i två delar:

  • Förfaranden vid de myndigheter som ansvarar för det straffrättsliga förfarandet innan beslut om att väcka åtal fattas kallas undersökningsskedet.
  • Utredningsskedet är en del av åtalet från den tidpunkt då beslut om att väcka åtal fattas till dess att åtal faktiskt väcks eller ärendet avslutas på annat sätt (se Länken öppnas i ett nytt fönsterfaktablad 2).

2.             Inledande diskussion om åtalspunkterna

Under den inledande diskussionen kommer domstolen att undersöka om målet har klargjorts på vederbörligt sätt under det förberedande förfarandet och om åtalspunkterna utgör en lämplig grund för fortsatta förhandlingar. Den avgör också om domstolen har behörighet att avgöra målet.

3.             Själva rättegången

Detta är den viktigaste delen av det straffrättsliga förfarandet. Bevisningen undersöks och ett avgörande fattas i målet. Under detta skede av det straffrättsliga förfarandet förhörs den (de) tilltalade och eventuella vittnen samt målsäganden(a) i domstolen. Rättegången är offentlig, muntlig och genomförs på tjeckiska. Om du inte talar tjeckiska har du rätt att få en tolk.

4.             Förfarandet i appellationsdomstolen

Den tilltalade, hans familj, advokaten, den allmänna åklagaren eller målsäganden har rätt att överklaga inom åtta dagar. Om ett överklagande lämnas in, granskar appellationsdomstolen förstainstansdomstolens avgörande.

Europeiska kommissionens roll

Observera att Europeiska kommissionen inte har någon funktion i medlemsstaternas straffrättsliga förfaranden och att den inte kan hjälpa dig om du har klagomål. I dessa faktablad finns information om hur du framför klagomål och till vem du ska vända dig.

Klicka på länkarna nedan för att komma till den information du behöver

Länken öppnas i ett nytt fönster1. Juridisk rådgivning

Länken öppnas i ett nytt fönster2. Mina rättigheter under brottsutredningen (innan målet hamnar i domstol)

  • Undersökning
  • Utredning
  • Häktning
  • Beslut i det förberedande förfarandet, ett åtal
  • Förkortat förberedande förfarande

Länken öppnas i ett nytt fönster3. Mina rättigheter under rättegången

  • Domstolsrättegång
  • Straff, brottsoffrets rättigheter

Länken öppnas i ett nytt fönster4 – Mina rättigheter efter att domen har meddelats

Länken öppnas i ett nytt fönster5 – Trafikbrott och andra smärre brott

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterTjeckiens justitieministerium

Länken öppnas i ett nytt fönsterTjeckiens inrikesministerium

Länken öppnas i ett nytt fönsterTjeckiens advokatsamfund

Länken öppnas i ett nytt fönsterInformation om mänskliga rättigheter

Länken öppnas i ett nytt fönsterRättsinformation för alla


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 17/04/2018

1 - Juridisk rådgivning

I detta faktablad får du veta under vilka förhållanden du har rätt att företrädas av en advokat, hur du hittar en advokat och hur advokatens kostnader täcks om du inte har råd att betala. Här får du också veta vad en advokat kan göra för dig.


Hitta en advokat

Tilltatalade i brottmål får endast försvaras av advokater som finns med i det Länken öppnas i ett nytt fönstertjeckiska advokatsamfundets (CBA) advokatregister.

Om du behöver en försvarsadvokat kan du kontakta det Länken öppnas i ett nytt fönstertjeckiska advokatsamfundet (Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.cak.cz/eller kontakta någon av advokaterna i registret direkt).

Vad händer om jag inte väljer en advokat?

Om du inte väljer en advokat måste du försvara dig själv.

I vissa fall är du skyldig att ha en försvarsadvokat och domstolen utser då en försvarsadvokat åt dig, om du inte själv väljer en inom en utsatt tidsfrist. I följande situationer måste du har en försvarsadvokat:

  • om du är häktad eller under observation på en medicinsk enhet,
  • om din behörighet att utföra rättshandlingar är begränsad,
  • om du är flykting,
  • om du är under 18 år,
  • om du har ett fysiskt eller mentalt funktionshinder och det är tvivelaktigt om du kan försvara dig själv på lämpligt sätt,
  • om du kan dömas till mer än fem års fängelse,
  • om förenklade förfaranden ska inledas mot dig som frihetsberövad person,
  • i förfaranden där det krävs av dig att du genomgår förebyggande medicinsk behandling (bortsett från behandling för alkoholism),
  • i vissa förfaranden med ett utländskt inslag.

Vem betalar för advokaten?

Det är den tilltalade som betalar för advokatens tjänster. Om domstolen utser en advokat åt dig betalar staten för försvaret. Staten betalar också om du har rätt till kostnadsfritt försvar.

Hur stort är advokatens arvode?

Betalningen för försvarsadvokatens tjänster specificeras i ett avtal mellan dig och din försvarsadvokat eller regleras enligt Länken öppnas i ett nytt fönsterlagen om advokatarvoden (om du inte har ett avtal).

När har du rätt till kostnadsfritt försvar?

Om du inte har tillräckligt mycket pengar för att kunna betala kostnaderna för ditt försvar, har du rätt till en reducerad avgift eller kostnadsfritt försvar (båda kallas "kostnadsfritt försvar"). En domare eller domstolens ordförande fattar beslut om din ansökan utifrån information om din ekonomiska situation. Denna ansökan måste lämnas in av dig under det förberedande förfarandet genom den allmänna åklagaren eller under rättegången.

Du kan beviljas kostnadsfritt försvar även utan en sådan ansökan om bevisningen antyder att det är lämpligt.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om advokatarvoden


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 17/04/2018

2. Mina rättigheter under brottsutredningen (innan målet hamnar i domstol)


Vilka är de olika skedena i en brottsutredning?

Syftet med det förberedande förfarandet är att undersöka om ett brott har begåtts och vem som begick brottet (undersökningsskedet) och sedan säkra bevisning och förbereda målet för domstol (utredningsskedet).

Det förberedande förfarandet utförs av polisen som övervakas i sitt arbete av den allmänna åklagaren som avgör om förfarandet har genomförts på vederbörligt sätt.

Vissa åtgärder kan endast utföras av den allmänna åklagaren eller måste beslutas av åklagaren (såsom när det förberedande förfarandet ska avslutas), medan domaren har behörighet att besluta om andra åtgärder (exempelvis häktning, anhållande, husrannsakan och avlyssning).

Klicka på länkarna nedan för mer information om varje skede i utredningen före rättegången.

Förfarandet innan åtal väcks – undersökning (1)

Vad är syftet med undersökningen?

För att fastställa brottets karaktär och vem som som begått brottet kan polisen:

  • höra vittnen,
  • skaffa sakkunnigutlåtanden,
  • granska dokument,
  • söka efter föremål och undersöka brottsplatsen,
  • föra polisprotokoll, ta fingeravtryck och kroppsmått samt undersöka misstänkta,
  • utföra brådskande handlingar,
  • frihetsberöva misstänkta,
  • använda andra utredande förfaranden på lämpligt sätt.

Undersökningen avslutas med ett beslut om att inleda åtal mot en specifik person eller på flera andra sätt (uppskov, tillfälligt uppskov, överlämna målet för administrativ handläggning).

Vilka är tidsfristerna för detta skede?

Tidsfristen är två, tre eller sex månader beroende på hur allvarligt målet är. Om det inte går att slutföra undersökningen kan den allmänna åklagaren ändra eller förlänga tidsfristen på grundval av en skriftlig motivering.

Vad kommer jag att få veta om vad som händer?

Du kommer inte att informeras om vad som händer i detta skede förrän du måste ta direkt del i förfarandet.

Kommer jag att få en tolk om jag inte talar språket?

Om du uppmanas att klargöra vissa händelser kommer polisen att ordna en tolk. Denne tolkar frågorna och dina svar för att till sist tolka den skriftliga rapporten innan du uppmanas att skriva under den.

I vilket skede kommer jag att få tala med en advokat?

Du kan begära att en advokat är närvarande vid klargörandet. Det är inte obligatoriskt att en advokat närvarar i detta skede och en advokat kommer inte att utses åt dig om du inte själv har valt att kontakta en sådan. Du kan be om advokatens råd, men inte om hur du ska besvara en fråga som redan har ställts. Du måste låta din egen tolk hjälpa dig och din advokat i det här skedet.

Kommer man att begära information från mig? Bör jag lämna information?

I detta skede kan polisen be dig att klargöra omständigheter som de utreder. Det är din skyldighet att lämna en sanningsenlig förklaring. Du kan vägra att lämna en förklaring om du (eller en person som du står i relation till) riskerar åtal utifrån din utsaga. Du kan också vägra om du skulle bryta en tystnadsplikt.

Vad händer om jag säger något som är till nackdel för min talan?

Din utsaga kommer endast att användas för att avgöra om åtalet kommer att inledas mot en specifik person för ett specifikt brott. Om straffrättsliga förfaranden inleds kommer din utsaga endast att betraktas som ett vittnesmål om det gavs tidigt och inte kunde ha upprepats senare. Det måste också ha framförts i närvaro av en domare. I annat fall måste du vittna på nytt i ett senare skede av det straffrättsliga förfarandet (i regel inför domstol).

Kan jag kontakta en familjemedlem eller en vän?

På din begäran kommer polisen att informera en familjemedlem eller en vän om att du har frihetsberövats, under förutsättning att detta inte hindrar polisutredningen och det inte kräver orimliga insatser.

Kan jag få träffa en läkare om jag behöver det?

Polisen kommer att ordna en medicinsk undersökning och inhämta ett läkarutlåtande om ditt medicinska tillstånd när du presenteras för undersökningen eller frihetsberövas. Du måste omgående försättas på fri fot om läkaren beslutar detta. Polisen tar dig vid behov till en medicinsk enhet.

Kan jag kontakta min ambassad om jag är medborgare i ett annat land?

Du kan kräva rätten att få kontakta din ambassad och föra privata diskussioner med en företrädare för ambassaden under alla skeden i det straffrättsliga förfarandet.

Jag bor i ett annat land. Måste jag vara närvarande under utredningen?

En domare kan begära att du förhörs innan du lämnar landet, om det är väsentligt för målet och förhindrar att bevisning går förlorad. Du kan även förhöras efter du har lämnat landet om en framställan om detta görs till de relevanta myndigheterna i det land där du bor.

Kan jag skickas tillbaka till mitt hemland?

Inte i det här skedet.

Kommer jag att hållas kvar i häkte eller försättas på fri fot?

Om det är nödvändigt att du är närvarande, kommer du att ställas inför domstolen eller frihetsberövas. Om du inte därefter åtalas eller om du inte ställs inför domaren inom 48 timmar efter att du frihetsberövats så att denne kan fatta beslut om häktning, måste du försättas på fri fot.

Kan jag lämna landet under utredningen?

Ja.

Kommer man att be mig lämna fingeravtryck, DNA-prov (t.ex. hår, saliv) eller andra kroppsvätskor?

Om detta krävs för att fastställa din identitet eller kontrollera om det finns spår på din kropp från brottet eller om detta krävs för bevisningen, kommer dina fingeravtryck, ett DNA-prov, biologiskt material eller yttre mått på din kropp att tas eller en kroppsvisitation eller liknande att utföras.

Om du sätter dig till fysiskt motvärn kan åklagaren ge tillstånd till tvångsåtgärder. Om du vägrar kan du få böter på upp till 50 000 CZK.

Om den information som har samlats in på detta sätt inte längre är nödvändig för fortsatta förfaranden eller i syfte att förhindra, leta efter och upptäcka brottsliga aktiviteter, kommer det att förstöras.

Kan jag jag erkänna mig skyldig till alla eller vissa åtalspunkter före rättegången?

Om ditt erkännande är tillförlitligt, kan det ligga till grund för det fortsatta åtalet eller för ett beslut om förenklat förfarande.

Kommer jag att få information om vittnen som har vittnat mot mig och om annan bevisning?

I detta skede av förfarandena kommer du inte att få denna information.

Kommer man att begära information ur straffregistret?

Ja, polisen kommer att begära ett utdrag ur straffregistret.

Väcka åtal – utredning (2)

Vad är syftet med detta skede?

Under utredningen letar polisen efter och undersöker bevisning som är viktig för prövningen av målet. Polisen letar efter såväl bevisning som är till fördel för den tilltalade som bevisning som talar emot den tilltalade.

Vilken tidsfrist gäller för utredningen?

Tidsfristen är två, tre eller sex månader beroende på hur allvarligt målet är. Tidsfristen kan förlängas av den allmänna åklagaren grundat på skriftliga skäl som lämnas av polisen. Men åklagaren måste i varje enskilt fall se över skälen åtminstone en gång i månaden.

Polisen måste agera så snabbt som möjligt. Om du påverkas negativt av ett dröjsmål, kan du be den allmänna åklagaren att lösa problemet. Om dröjsmålen orsakas av den allmänna åklagaren, kan du be hans eller hennes överordnade att lösa problemet.

Den tilltalade kan också kräva ersättning för skador som inte är ekonomiska och som orsakats av dröjsmål i förfarandet eller också skadestånd. När domstolen fastställer påföljd kommer den att ta hänsyn till eventuella dröjsmål under denna fas.

Vad kommer jag att få veta om vad som händer?

Du kommer att delges beslutet om att väcka åtal. Detta innehåller en beskrivning av den gärning du anklagas för, av den rättsliga grunden och av skälen. Du kan lämna in en invändning mot detta beslut inom en tidsfrist på tre dagar och den allmänna åklagaren fattar då beslut om din invändning.

Du eller din försvarsadvokat kommer att informeras om utredningsförfarandena och du kommer att ha rätt att delta i dessa genom din försvarsadvokat, att ställa frågor till vittnena och lägga fram bevisning. Du och din försvarsadvokat kan nekas åtkomst till din akt under utredningen om det finns rättmätiga skäl till det.

Kommer jag att få en tolk om jag inte talar språket?

Om du inte talar tjeckiska, kommer du under undersökningen att få en tolk för ett språk du talar eller för ditt modersmål.

Du kommer också att få en tolk under utredningsförfarandena. I det här skedet kommer polisen att låta dig delta och ställa frågor om du vill.

På din begäran kommer du att få en skriftlig översättning av beslutet om att väcka åtal, häktningsbeslutet eller beslutet om villkorligt uppskov av åtalet.

I vilket skede kommer jag att få tala med en advokat?

Det kan du göra när som helst och samtalets förtrolighet måste säkerställas. En tolk kommer att ordnas på advokatens begäran. Du kan själv välja en advokat (se Länken öppnas i ett nytt fönsterfaktablad 1).

Kommer man att begära information från mig? Bör jag lämna information?

Du har rätt att framföra din åsikt om målet och du har också rätt att inte säga någonting.

Kan jag göra invändningar mot undersökningspolisen, den allmänna åklagaren eller domaren?

Du kan göra en invändning mot polistjänstemannen eller den allmänna åklagaren liksom mot protokollföraren, övervakaren, domstolstjänstemannen, mot den sakkunniga som förordnats av rätten, mot tolken samt mot domaren om du anser att de är partiska – det vill säga om du anser att de har personliga intressekonflikter i ditt mål eller i förhållande till någon av parterna eller deras företrädare och att de därför inte kan fatta opartiska beslut.

I allmänna ordalag anses en person alltså partisk om han eller hon redan har bidragit till förfarandena i en annan processfunktion. Exempelvis kan en domare inte förklara någon skyldig och besluta om straff om samma domare har meddelat häktningsbeslut i det förberedande förförandet, beslutat om avlyssning och så vidare.

Den person som först beslutar om din invändning är den person vars partiskhet du har invänt mot.

Om du inte är nöjd med detta beslut kan du anföra klagomål mot denna persons beslut inom tre dagar och en överordnad myndighet kommer sedan att fatta beslut. Beslut i procedurfrågor som fattats av en partisk person får inte tillämpas i straffrättsliga förfaranden.

Vad händer om jag säger något som är dåligt för mitt mål?

Allt du säger kan användas för dig eller mot dig. Ditt vittnesmål i detta skede av förfarandet kan användas som bevisning.

Kan jag kontakta en familjemedlem eller en vän?

Polisen avgör om du kan kontakta din familj eller vänner under undersökningen, frihetsberövandet och anhållandet. Om du har häktats har du rätt att skriva brev (breven läses av Tjeckiens fängelseväsende om du har häktats på grund av risken för att du kan påverka vittnen och även av den allmänna åklagaren som har behörighet att censurera dina brev).

Du har rätt att ta emot besökare en gång varannan vecka när du sitter i fängelse, men om du är häktad kommer någon annan att vara närvarande under besöken på grund av risken för att du kan påverka vittnen.

Kan jag få träffa en läkare om jag behöver det?

Om du är häktad kommer du att få träffa fängelseläkaren som är förpliktad att tillhandahålla lämplig medicinsk vård. Om du är intagen för undersökning eller frihetsberövad, se Länken öppnas i ett nytt fönster#Podstránka_1här

Kan jag kontakta min ambassad om jag är medborgare i ett annat land?

Ja, i förfarandenas samtliga skeden. Alla möten med en konsulattjänsteman är förtroliga. Domstolen kommer med ditt samtycke att informera konsulatet om att du har häktats.

Jag kommer från ett annat land. Måste jag vara närvarande under utredningen?

Det är inte nödvändigt att du är närvarande om din undersökning har ägt rum och om du inte vill vara närvarande vid utredningen. Om det finns risk för att du flyr kommer du att häktas eller få tillstånd att röra dig fritt när du har skriftligen har intygat att du kommer att återvända när du inkallas.

Kan jag skickas tillbaka till mitt hemland?

Ja, om villkoren är uppfyllda för utlämning eller överlämnande för åtal eller för avtjänande av straff i ett annat land och ett sådant förfarande inte är undantaget genom lag.

Kan jag lämna landet under utredningen?

Ja, men du är skyldig att ha en giltig postadress eller på annat sätt stå i kontakt med de myndigheter som ansvarar för det straffrättsliga förfarandet. I annat fall kan du anhållas och placeras i häkte.

Kommer man att be mig lämna fingeravtryck, DNA-prov (t.ex. hår eller saliv) eller andra kroppsvätskor? Förekommer kroppsvisitation?

Ja, om det är nödvändigt. Du är skyldig att rätta dig efter en sådan inkallelse.

Kan mitt hem, mina affärslokaler, min bil eller andra ägodelar genomsökas?

Ja, en husrannsakan kan äga rum med hjälp av ett beslut utfärdat av en domare. I andra lokaler kan detta göras med hjälp av ett beslut utfärdat av den allmänna åklagaren eller polisen.

Kan jag jag erkänna mig skyldig till alla eller vissa åtalspunkter före rättegången?

Ja, under polisens undersökning.

Kan en åtalspunkt ändras innan domstolsförhandlingarna inleds?

Nej, endast åtalspunktens juridiska beskrivning kan ändras. För att kunna åtala dig för en annan handling krävs ett nytt beslut om att väcka åtal.

Kan jag åtalas för ett brott som jag redan har åtalats för i en annan medlemsstat?

Ja. Detta gäller dock inte om åtalet i den andra medlemsstaten i ditt mål slutade i en dom, sköts upp, slutade med godkännande eller lösning eller omprövades som en förseelse i stället för ett brott.

Kommer jag att få information om de vittnen som finns mot mig?

Du kan ta reda på deras identitet och innehållet i deras vittnesmål genom att undersöka akten eller om du och din försvarsadvokat är närvarande under deras undersökning. Skyddade vittnens identitet kommer inte att avslöjas för dig.

Kommer jag att få information om annan bevisning mot mig?

Ja, så snart som du och din försvarsadvokat får undersöka akten.

Kommer man att begära information ur straffregistret?

Ja.

Häktning (3)

Kommer jag att hållas kvar i häkte eller försättas på fri fot?

Endast en person som har åtalats får häktas.

Om du överlämnas till domstolen med en häktningsframställan om att häktas inom 48 timmar efter frihetsberövandet eller 24 timmar efter anhållandet, kommer domstolen att avgöra om du ska häktas eller inte.

Skälen för häktning kan vara:

  • möjligheten att du avviker från åtal eller straff (flyktfara),
  • möjligheten att du försvårar utredningen, till exempel genom att påverka vittnen (kollusionsfara),
  • möjligheten att du fullbordar brottet du hade påbörjat eller begår ett nytt brott (recidivfara).

Om skälen för häktning inte längre är aktuella eller inte längre föreligger, kommer du att försättas på fri fot efter ett beslut från den allmänna åklagaren.

Du måste också försättas på fri fot efter att den laga tidsfristen har löpt ut. För häktning vid kollusionsfara är tidsfristen tre månader. För häktning vid flykt- och recidivfara är tidsfristen ett år i mål som ger ett möjligt straff på upp till fem år, två år i mål som eventuellt ger ett högre straff, tre år för särskilt allvarliga fall och fyra år om ett exceptionellt straff kan utfärdas för brottet.

Men av dessa tidsfrister gäller endast en tredjedel under det förberedande förfarandet och två tredjedelar för förfarandena i domstol.

Skälen till att häkta dig undersöks kontinuerligt. Ett nytt beslut måste fattas av åklagaren när du har varit häktad i tre månader liksom 30 dagar efter att åtalet har lämnats in och alltid var tredje månad efter att det tidigare beslutet har trätt i kraft.

Hur kan jag friges från häktet?

Du har alltid rätt att begära att friges från häktet fjorton dagar efter att det senaste häktningsbeslutet trädde i kraft. Men om du kan uppge andra skäl i din begäran kan du begära att försättas på fri fot när som helst.

Du har rätt att föreslå att häktningen vid flykt- eller recidivfara ersätts av:

  • ditt skriftliga löfte om att du kommer att leva ett laglydigt liv och att du kommer att inställa dig vid domstolen när det är nödvändigt,
  • ge en penninggaranti (borgen) som fastställs av domstolen,
  • övervakning av en övervakare,
  • en garanti ställd av en intresserad medborgarorganisation eller annan tillförlitlig person.

I händelse av häktning vid recidivfara för vissa brott som specificerats enligt lag kan en penninggaranti inte accepteras. Penninggarantin måste ges av en annan person än dig.

Beslut under det förberedande förfarandet – ett åtal (4)

Vad är syftet med detta skede?

I detta skede avslutas utredningen av brottmålet och den allmänna åklagaren beslutar om nästa förfarande:

  • överlämna målet till en annan myndighet,
  • lägga ned åtalet,
  • villkorligt lägga ned åtalet,
  • godkänna lösning,
  • väcka åtal mot dig i domstol.

Vad kommer jag att få veta om vad som händer?

Den allmänna åklagarens beslut eller åtalet kommer att överlämnas till dig. Du har rätt att lämna in en invändning mot:

  • att åtal väcks mot dig,
  • att åtalet skjuts upp,
  • att åtalet skjuts upp villkorligt,
  • en lösning.

Ett beslut om din invändning kommer att fattas av den överordnade allmänna åklagaren.

Kommer jag att få en tolk om jag inte talar tjeckiska?

Se väcka åtal– utredning (2).

I vilket skede kommer jag att få tala med en advokat?

Se Länken öppnas i ett nytt fönster#Podstránka_2väcka åtal – utredning (2).

Kommer jag att häktas eller försättas på fri fot?

Om det fortfarande finns skäl för häktningen och om den laga tidsfristen för häktningen inte har överskridits, kommer väckandet av åtalet inte att påverka häktningens längd.

Kan åtalet ändras före rättegången?

Åtalspunkterna liksom den allmänna åklagarens beslut i detta skede måste bygga på de uppgifter som gav upphov till åtalet. Men den juridiska beskrivningen kan ändras om den allmänna åklagaren beslutar att det är lämpligt.

Kan jag dömas och kan straffet avgöras utan rättegång?

I mindre allvarliga fall kan domaren utfärda ett strafföreläggande till dig som innehåller ett beslut om din skuld och ditt straff utan handläggning av målet.

Strafföreläggandet kan medföra:

  • villkorlig fängelsedom eller husarrest i ett år,
  • samhällstjänst,
  • ett förbud mot vissa aktiviteter i fem år,
  • ett ekonomiskt straff,
  • ett förbud mot bosättning i upp till fem år,
  • utvisning i upp till fem år,
  • eller liknande straff.

Om du inte invänder mot föreläggandet inom åtta dagar efter att du har tagit emot det, träder det i kraft och verkställs. Om du lämnar in en invändning inom tidsfristen eller om strafföreläggandet inte kan överlämnas till dig, kommer en rättegång att hållas. Se Länken öppnas i ett nytt fönsterfaktablad 3.

Kommer jag att få information om bevisningen mot mig?

Åtalet innehåller bevisning som den allmänna åklagaren kommer att presentera under rättegången. Ytterligare bevisning kan ses i akten eller komma fram under handläggningen av målet.

Kommer man att begära information ur straffregistret?

Det ingår redan i akten.

Förkortat förberedande förfarande (5)

Syftet med detta skede

Om en misstänkt grips på bar gärning på brottsplatsen för ett brott som kan ge högst tre års fängelse eller om det är sannolikt att rättegången skulle äga rum inom två veckor kan förkortade förfaranden hållas.

I dessa förfaranden informerar polisen den misstänkta om det brott som han eller hon är misstänkt för att ha begått utan att väcka åtal. Om det förkortade förberedande förfarandet avslutas inom två veckor, kan den allmänna åklagaren lämna in en begäran till domstolen om att straffa förövaren.

Vad kommer jag att få veta om vad som händer?

Du kommer att informeras om detaljerna för det misstänkta brottet senast när undersökningen av dig inleds. Du kommer att få information om dina rättigheter.

Kommer jag att få en tolk om jag inte talar språket?

Ja, en tolk kommer att vara närvarande som talar ett språk du talar eller ditt modersmål. Det skriftliga yrkandet om straff kommer att översättas.

I vilket skede kommer jag att få tala med en advokat?

När som helst om du väljer en advokat. Om du inte friges från frihetsberövandet efter undersökningen, kommer domstolen att utse en advokat åt dig om du inte har någon.

Kommer man att begära information från mig? Bör jag lämna information?

Se väcka åtal – utredning (2).

Vad händer om jag säger något som är dåligt för mitt mål?

Du kan försämra din ställning, vilket kan resultera i en fällande dom.

Kan jag kontakta en familjemedlem eller en vän? Kan jag få träffa en läkare om jag behöver det?

Se väcka åtal – utredning (2).

Kan jag kontakta min ambassad om jag är medborgare i ett annat land?

Se väcka åtal – utredning (2).

Jag kommer från ett annat land. Måste jag vara närvarande under utredningen?

Om du har försatts på fri fot, är det inte nödvändigt att du är närvarande. Men det är bra om du håller kontakten med de myndigheter som ansvarar för det straffrättsliga förfarandet och ger dem en giltig postadress, så att din frånvaro inte betraktas som flykt som du kan straffas för.

Kan jag skickas tillbaka till mitt hemland?

Ja, om domstolen beslutar att straffet är att utvisa dig.

Kommer jag att hållas kvar i häkte eller försättas på fri fot?

Om det finns skäl för häktning kommer du att häktas. Se häktning (3).

Kommer man att be mig lämna fingeravtryck, DNA-prov (t.ex. hår eller saliv) eller andra kroppsvätskor? Förekommer kroppsvisitation? Kan mitt hem, mina affärslokaler, min bil eller andra ägodelar genomsökas?

Se Länken öppnas i ett nytt fönster#Podstránka_2väcka åtal – utredning (2).

Kan jag jag erkänna mig skyldig till alla eller vissa åtalspunkter före rättegången?

Ja, under den första undersökningen eller om domstolen handlägger ditt mål i ett förkortat förfarande.

Kan åtalet ändras före rättegången?

Nya uppgifter kan inte läggas till åtalet. Men den rättsliga grunden kan ändras.

Kan jag åtalas för ett brott som jag redan har åtalats för i en annan medlemsstat?

Se väcka åtal – utredning (2).Länken öppnas i ett nytt fönster#Podstránka_2

Kommer jag att få information om de vittnen som finns mot mig? Kommer jag att få information om annan bevisning mot mig?

Ja, när du får åtkomst till din akt (vanligtvis då det förkortade rättsliga förfarandet inleds) eller om du är närvarande under undersökningsförfarandena.

Kommer man att begära information ur straffregistret?

Ja.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om rättegångar i brottmål

Länken öppnas i ett nytt fönsterJustitieministeriet

Länken öppnas i ett nytt fönsterRättsinformation för alla

Länken öppnas i ett nytt fönsterStrafflagen

Länken öppnas i ett nytt fönsterFörordning nr 273/2008 om polisen i Tjeckien

Länken öppnas i ett nytt fönsterWienkonventionen om konsulära förbindelser av den 24 april 1963

Länken öppnas i ett nytt fönsterFörordning nr 101/2000 om skydd av personuppgifter


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 17/04/2018

3. Mina rättigheter under rättegången

I detta faktablad beskrivs dina rättigheter under rättegången.


Grundläggande rättigheter

Under straffrättsliga förfaranden har du rätt att:

  • förvänta att de myndigheter som ansvarar för straffrättsliga förfaranden arbetar så snabbt som möjligt och tar full hänsyn till dina rättigheter och grundläggande friheter,
  • kräva att de myndigheter som ansvarar för straffrättsliga förfaranden agerar på ett sådant sätt att det inte finns några rimliga tvivel kring de fakta som är nödvändiga för att rätt beslut ska kunna fattas. De måste visa samma noggrannhet i bedömningen av bevisning till din fördel som till din nackdel,
  • informeras om dina rättigheter av de myndigheter som ansvarar för straffrättsliga förfaranden och få möjlighet att dra full nytta av dessa rättigheter,
  • framföra din åsikt om alla anklagelser mot dig och om bevisningen som stödjer dem,
  • vägra vittna,
  • granska akter, få utdrag, anteckna och ta kopior på egen bekostnad,
  • delta i diskussionen om målet under rättegången och de offentliga förhandlingar som hålls under ett överklagande,
  • göra ett slutanförande under rättegången och i en offentlig förhandling under överklagandet liksom rätt att göra en slutlig framställning,
  • presentera omständigheter och bevisning till ditt försvar,
  • göra framställningar (om granskning av bevisning och beslutsmetoder) och lämna in ansökningar,
  • använda rättsmedel (ordinarie sådana, såsom begäran om omprövning, klagomål, överklagande och invändning, men även vissa extraordinära rättsmedel såsom resning eller besvär över domvilla.
  • välja en försvarsadvokat (om du inte väljer en själv kan en familjemedlem eller någon annan berörd person välja en åt dig) och be om hans eller hennes råd även i samband med åtgärder som den myndighet som ansvarar för de straffrättsliga förfarandena vidtar på eget initiativ,
  • tala med din försvarsadvokat i enrum om du är häktad eller avtjänar ett fängelsestraff,
  • begära att din försvarsadvokat är närvarande under förhör och att han eller hon deltar i andra delar av det förberedande förfarandet,
  • använda ditt modersmål eller ett annat språk du talar inför myndigheter som ansvarar för straffrättsliga förfaranden, om du förklarar att du inte talar tjeckiska.

Rättegång

Inledande förhandling om åtalspunkterna

Om ett åtal har väckts kommer det att granskas av domstolens ordförande som avgör om det krävs en inledande förhandling eller om saken kan gå direkt till huvudförhandling.

Resultatet från den inledande förhandlingen om åtalet kan vara ett domstolsbeslut om:

  • att fastställa behörig domstol,
  • att överlämna målet till en annan myndighet (om det inte är ett brott utan kunde vara fråga om en förseelse etc.),
  • lägga ned åtalet,
  • tillfälligt upphäva åtalet,
  • återförvisa målet till den allmänna åklagaren för fortsatt utredning,
  • villkorligt upphäva åtalet eller godkänna en förlikning.

Var kommer rättegången att hållas?

Beroende på hur allvarligt brottet är kommer rättegången i första instans att hållas i distriktsdomstolen eller i den regionala domstolen som har jurisdiktion i den ort där brottet begicks eller i den tilltalades bosättningsort eller i den ort där brottet upptäcktes.

Kommer rättegången att vara offentlig?

Ja, rättegången är offentlig. Men allmänheten kan utestängas i vissa mål.

Vem avgör målet?

En panel med domare eller en ensam domare avgör målet.

Kan jag göra invändningar mot domaren?

Ja, se Länken öppnas i ett nytt fönsterfaktablad 2.

Kan åtalspunkterna ändras under rättegången?

Rättegången hålls endast för att besluta om den gärning som beskrivs i åtalet. Men om det visar sig att du har begått andra gärningar, kan man under de inledande diskussionerna om åtalet eller mot slutet av rättegången besluta att målet ska återförvisas tillbaka till den allmänna åklagaren för fortsatt utredning.

Det ändrade åtalet kommer att innehålla de nya åtalspunkterna. Domstolen kan besluta att den gärning du står åtalad för förtjänar en lindrigare eller en strängare påföljd än vad den allmänna åklagaren har föreslagit.

Vad händer om jag erkänner mig skyldig till alla eller vissa åtalspunkter under rättegången?

Om du erkänner dig skyldig, kommer domstolen att fortsätta undersöka och bedöma vittnesmålen från  de personer som vittnar till din fördel.

Vilka rättigheter har jag under rättegången?

Se grundläggande rättigheter i början av detta faktablad. Det finns andra specifika rättigheter som gäller specifika situationer under rättegången. 

Måste jag vara närvarande under rättegången? Kan den hållas utan mig?

Rättegången kan hållas utan dig, men inte om:

  • du är häktad,
  • du avtjänar ett fängelsestraff,
  • målet omfattar ett brott för vilket du kan dömas till fängelse i mer än fem år. Du behöver dock inte vara närvarande under rättegången heller i detta fall, om du ber domstolen att hålla rättegången i din frånvaro.

I mål där det krävs ett försvar (seLänken öppnas i ett nytt fönster faktablad 1) kan rättegången inte hållas utan att en försvarsadvokat är närvarande.

Kan jag delta via videokonferens om jag bor i en annan medlemsstat?

Det går inte att delta i rättegången på detta sätt.

Ska jag vara närvarande under hela rättegången?

Du ska vara närvarande under hela rättegången. Du behöver inte vara närvarande i förfaranden som äger rum utanför rättegången, men du och din försvarsadvokat har rätt att delta i dessa om ni vill.

Kommer jag att få en tolk om jag inte förstår vad som händer?

Ja, se grundläggande rättigheter i början av detta faktablad.

Måste jag ha en advokat? Kommer jag att få en advokat? Kan jag byta advokat?

I lagen om rättegångar i brottmål anges när du måste ha ett försvar. Se Länken öppnas i ett nytt fönsterfaktablad 1.

Kan jag eller måste jag uttala mig under rättegången?

Under rättegången har du rätt till ett försvar, det vill säga att försvara dig själv eller göra det med hjälp av en försvarsadvokat. Under hela rättegången kommer domstolen att tillåta dig eller din försvarsadvokat att framföra åsikter om alla förfaranden som äger rum. Du behöver inte utnyttja rättigheten att försvara dig själv och du kan vägra att vittna.

Vilka följder får det om jag inte talar sanning under rättegången?

Som tilltalad är du inte skyldig att tala sanning i domstolen. Men om du uppsåtligt uttalar dig osannfärdigt om fakta för att få till stånd åtal mot någon annan, kan du senare åtalas för ärekränkning.

Vilka rättigheter har jag i förhållande till bevisningen mot mig?

Du har rätt att framföra en åsikt om bevisningen och föreslå ytterligare bevisning eller föreslå bevisning som stöder ditt försvar.

Under ett slutanförande kommer du att få möjlighet att framföra din åsikt om bevisningen efter att varje del av bevisningen har granskats.

Vilken typ av bevisning jag lägga fram? Under vilka omständigheter?

Utöver ditt vittnesmål kan du lägga fram bevisning som kan motbevisa eller minska din skuld, bland annat utfråga vittnen, bestrida bevisningen, identifiera vittnen, rekonstruera brottsplatsen, utfråga experter, skriftlig bevisning, husrannsakan.

 

Du har rätt att föreslå för domstolen att sådan bevisning ska granskas. Domstolen avgör om man ska göra detta eller inte. Så snart domstolens ordförande förklarar bevisningen komplett kan ingen ytterligare bevisning läggas fram i målet.

Kan jag låta en privatdetektiv samla in bevisning?

Det är möjligt att anlita en privatdetektiv. Men för att den insamlade bevisningen ska kunna användas under rättegången måste privatdetektiven agera enligt lagen. Privatdetektiven får inte påverka vittnen.

Kan jag be ett vittne uttala sig för mig?

Du kan föreslå att en viss person granskas om du anser att personens bevisning kan gynna ditt mål. Men du får inte påverka vittnen.

Vilken information ur straffregistret beaktas?

Straffregistret tas med i beräkningen när straffet fastställs under förutsättning att den fällande domen inte har upphört att gälla.

Vad händer vid slutet av rättegången?

Rättegången kan avslutas på följande sätt:

  • målet kan återlämnas till den allmänna åklagaren för fortsatt utredning,
  • om gärningen inte är ett brott utan kan betraktas som en förseelse, kan målet hänskjutas. Åtalet kan avbrytas,
  • åtalet kan avbrytas villkorligt eller en lösning kan godkännas,
  • domstolen besluta om en fällande dom eller ett frikännande.

Straff, målsägandens rättigheter

Vilket straff kan jag få?

Enligt strafflagen kan du få följande straff om du begår ett brott:

  • fängelsestraff som, om inget annat specifikt anges i lagen, kan vara ovillkorligt, villkorligt eller villkorligt med övervakning. Ett extraordinärt straff är också möjligt. Detta är antingen fängelse i över tjugo till trettio år eller livstids fängelse,
  • husarrest,
  • samhällstjänst,
  • förverkande av egendom,
  • ekonomiskt straff,
  • förverkande av ett föremål eller en tillgång,
  • förbud mot vissa aktiviteter,
  • förbud mot bosättning,
  • förbud mot inträde till sport-, kultur- eller andra sociala evenemang,
  • indragna hederstitlar eller utmärkelser,
  • indragen militär grad,
  • utvisning.

Vilken funktion har brottsoffret (målsäganden) under rättegången?

Brottsoffret, det vill säga den person som skadades, som led skada på sin egendom eller sin person eller som åsamkades annan skada genom ett brott har rätt att:

  • företrädas genom ombud. Om brottsoffret bevisar att han eller hon saknar tillgångar, kan han eller hon få kostnadsfri rättshjälp genom en advokat,
  • lämna in framställningar om ytterligare bevisning,
  • granska akter,
  • delta i rättegången och en offentlig förhandling under överklagandet,
  • framföra sin åsikt om målet innan rättegången avslutas,
  • om brottsoffret enligt lag har rätt till skadestånd och den tilltalade får en fällande dom, kan brottsoffret be domstolen kräva att den tilltalade betalar skadestånd. Framställningen måste göras senast innan bevisningen presenteras under rättegången,
  • om brottsoffret befinner sig i potentiell fara från den tilltalade eller om den dömda personen försätts på fri fot, har brottsoffret rätt att begära information i god tid om att den tilltalade har försatts på fri fot, flytt eller liknande omständigheter.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterJustitieministeriet

Länken öppnas i ett nytt fönsterStrafflag för allmänheten

Länken öppnas i ett nytt fönsterHjälp till brottsoffer


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 17/04/2018

4. Mina rättigheter efter att domen har meddelats


Kan jag överklaga?

Ja, du kan överklaga domen i ditt mål om det fanns misstag i slutsatserna som har direkt med dig att göra. Du kan överklaga en fällande dom, påföljden och/eller den ådömda ersättningen eller överklaga alla slutsatser från förstainstansdomstolen. Du måste lämna in överklagandet:

  • skriftligen,
  • till den domstol som har utfärdat domen,
  • inom åtta dagar från den dag du fick en kopia av domen (om kopian överlämnas till både dig och din försvarsadvokat, beräknas tidsfristen utifrån det senare av de båda datumen).

I överklagandet måste du tydligt ange vilka delar av domen du överklagar och även de specifika felen i domen och/eller de föregående förfarandena. Du kan också överklaga utan särskilda skäl genom att lämna in en ansökan till ordföranden i förstainstansdomstolen och begära att han eller hon förlänger tidsfristen för att lämna in de särskilda skälen.

Vilka är skälen till ett överklagande?

Du kan lämna in ett överklagande utifrån fel i slutsatserna i domen som har direkt med dig att göra eller på grund av att en särskild slutsats inte ingick i domen. Du kan även stödja ditt överklagande på nya uppgifter och bevisning.

Vad händer om jag överklagar?

Domen träder inte i kraft och/eller blir inte verkställbar förrän appellationsdomstolen har fattat sitt beslut. Om du är häktad, kommer du inte automatiskt att försättas på fri fot bara för att du har lämnat in ett överklagande.

Vad händer när målet prövas på nytt?

Förstainstansdomstolen undersöker om ditt överklagande innehåller all den information som krävs. Om inte ber domstolen dig och din försvarsadvokat att åtgärda dessa fel inom en tidsfrist på fem dagar (åtta dagar om du inte har någon försvarsadvokat och ordföranden i domstolen ger instruktionerna direkt till dig).

En kopia av överklagandet och skälen lämnas till de andra berörda parterna i målet och hela akten presenteras för appellationsdomstolen.

 

Den högre regionala domstolen beslutar om ett överklagande av en dom i distriktsdomstolen och högsta domstolen beslutar om ett överklagande av en dom i den regionala domstolen.

När appellationsdomstolen har inlett förfarandena kommer den bestridda domen att presenteras och en rapport över målet att överlämnas.

Därefter ska du presentera och förklara grunderna för överklagandet. Om varken du eller försvarsadvokaten är närvarande, är det domstolens ordförande som gör detta.

Därefter kommer den allmänna åklagaren och vem som helst som kan vara direkt påverkad av appellationsdomstolens beslut att presentera sina argument.

När framställningarna har presenterats granskar appellationsdomstolen den bevisning som krävs för att kunna fatta ett beslut om överklagandet, om inte granskningen av bevisningen är så omfattande att det skulle innebära att man upprepar förstainstansdomstolens tidigare arbete.

Appellationsdomstolen kan:

  • avslå överklagandet (om överklagandet inte är rimligt, om det var försenat, om det lämnats in av en obehörig person eller av liknande skäl), men detta görs alltid vid en offentlig förhandling,
  • avslå överklagandet (om dess innehåll inte uppfyller kraven för ett överklagande),
  • avbryta åtalet,
  • upphäva den bestridda domen eller delar av den,
  • besluta att framställa målet för ett beslut om domstolens behörighet,
  • överlämna målet till en annan myndighet,
  • stoppa åtalet (om förstainstansdomstolen redan borde ha gjort det),
  • avbryta åtalet (om förstainstansdomstolen redan borde ha gjort det).

Den kan också upphäva den bestridda domen på grund av grundläggande fel i förfarandena:

  • fel i domen (otydlighet, ofullständiga slutsatser i målet),
  • tvivel om riktigheten i målets slutsatser eller att bevisningen måste reproduceras,
  • brott mot bestämmelserna i strafflagen,
  • brister i straffet,
  • ett felaktigt beslut om brottsoffrets anspråk.

När appellationsdomstolen har upphävt domen kan den antingen:

  • återlämna målet till förstainstansdomstolen,
  • besluta om en dom i målet och detta görs alltid vid en offentlig förhandling,
  • stoppa åtalet.

Vad händer om överklagandet misslyckas?

Om inte åklagaren har överklagat domen, kan appellationsdomstolen inte fatta ett beslut som förvärrar din situation.

När vinner den fällande domen laga kraft?

Om appellationsdomstolen inte återlämnar målet till förstainstansdomstolen, avslutas målet genom appellationsdomstolens beslut och beslutet vinner då samtidigt laga kraft. Förstainstansdomstolens dom vinner också laga kraft, om man inte omedelbart lämnar in ett överklagande mot det.

När domen har trätt i kraft kan du lämna in:

  • ett särskilt överklagande,
  • en hemställan till justitieministern om att lämna in klagomål om brott mot lagen till högsta domstolen,
  • ansökan om tillstånd att återuppta förfarandena.

Kan jag få ersättning om det första beslutet upphävs?

Du kan lämna in en begäran till justitieministeriet om ersättning enligt Länken öppnas i ett nytt fönsterlagen om skador orsakade av en offentlig myndighet.

Kommer den fällande domen att registreras om mitt överklagande lyckas?

Fällande domar registreras endast när domen har vunnit laga kraft. När den fällande domen vinner laga kraft registreras detta i straffregistret. Om ett särskilt rättsmedel lyckas, tas denna registrering bort.

Jag kommer från en annan medlemsstat. Kan jag skickas tillbaka till mitt hemland efter rättegången?

Ja, du kan utlämnas för att avtjäna straffet om den återstående tiden är minst fyra månader.

Den aktuella myndigheten i det berörda landet måste begära utlämning och utlämningen måste överensstämma med författningsenliga bestämmelser och åtaganden samt med internationella fördrag om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.

Domstolen kan också begära utlämning som en del av en fällande dom.

Kan jag överklaga beslutet om att skicka tillbaka mig till mitt hemland?

Du kan överklaga beslutet när du får meddelandet om att avtjäna straffet. Du kan överklaga utlämningsdomen.

Kan jag prövas på nytt för samma brott om jag får en fällande dom?

Nej, inte heller i andra medlemsstater, om inte man inte ger tillstånd till återvinning av förfarandena.

Kommer information om åtalet och/eller den fällande domen att registreras i straffregistret?

Ja, straffregistret innehåller information om lagenliga fällande domar. Domstolen överlämnar denna information. Informationen sparas i hundra år från ditt födelsedatum.

Om den fällande domen upphävs, visas informationen inte i straffregistret. Du kan få ett utdrag ur registret om du begär det. Beroende på hur allvarlig den fällande domen är, kan den tas bort inom en tidsfrist som fastställts genom lag. Dessa tidsfrister sträcker sig från ett år efter att domen av avtjänats till femton år.

Informationen sparas även utan ditt samtycke.

Kan jag invända mot att informationen sparas?

Du kan lämna in en förvaltningstalan till distriktsdomstolen i Prag.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterStrafflag för allmänheten

Länken öppnas i ett nytt fönsterJustitieministeriet


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 17/04/2018

5. Trafikbrott och andra brott av lindrigare natur (förseelser)


Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om brott definierar ett ”brott” som ett beteende som bryter mot eller hotar samhällets intressen och som uttryckligen beskrivs som ett brott i lagen eller i andra lagar.

Definitionerna ovan finns i lagen om brott och i Länken öppnas i ett nytt fönsterförvaltningslagen och används i straffprocessen.

Hur handläggs fortkörnings- och parkeringsbrott och liknande?

Trafikbrott handläggs på kommunal nivå.

Kommunala myndigheter handlägger följande överträdelser och utfärdar följande böter:

  • Fortkörningsbrott som normalt sett straffas med böter på mellan 1 000 och 10 000 CZK beroende på hur allvarligt brottet är. Körförbud från en månad till ett år kan också utfärdas.
  • Andra trafikbrott har böter allt efter hur allvarligt brottet är på mellan 1 500 och 10 000 och ett eventuellt körförbud i upp till ett år.
  • Brott mot Länken öppnas i ett nytt fönstertrafiklagen som leder till en dödsolycka eller personskada kan ge böter på mellan 25 000 CZK och 50 000 CZK och körförbud i ett till två år.

 

Förfarandet vid handläggning av förseelser?

Bötesförelägganden

Bötesförelägganden används vid mindre allvarliga brott som har bevisats på ett tillförlitligt sätt och där det inte räcker med en tillrättavisning. Om du är villig att betala en mindre bot, kan detta handläggas av en myndighet som inspekterar trafiken (eller av polisen) genom att man utfärdar böter på platsen. 

Allmänt förfarande vid förseelser

Förseelse prövas enligt ett administrativt förfarande. Förfarandet inleds med att en förseelse anmäls av en statlig myndighet, polisen, en kommunal myndighet eller juridisk person eller en medborgare.

Den kommunala myndigheten kan överlämna ärendet till en annan myndighet innan förfarandena inleds. Om omständigheterna antyder att det är fråga om ett brott under allmänt åtal, överlämnas saken till den allmänna åklagaren.

Du kommer att vara en part i förfarandena i egenskap av tilltalad. Brottsoffret kommer också att vara en part, om det finns ett behov av att diskutera ersättning för skador som orsakats av brottet. Slutligen kan ägaren till ett föremål som beslagtagits eller kan komma att beslagtas (exempelvis fordonets ägare) också vara en part.

Du anklagas för brottet så snart den första åtgärden görs mot dig.

Du har rätt att:

  • framföra din åsikt om alla handlingar du anklagas för och den bevisning som stöder dessa anklagelser,
    • vägra vittna,
    • bestrida uppgifterna och föreslå bevisning till ditt försvar,
    • lämna in skrivelser,
    • lämna in rättsmedel.

Muntliga förhandlingar hålls och den kommunala myndigheten utarbetar en rapport. Man kommer att ställa frågor till dig under förhandlingarna och du kan verkställa dina rättigheter (såsom anges ovan). Rapporten kommer att ingå i akten. Den kommunala myndigheten kommer att be dig att granska dokumenten som ingår i akten innan den utfärdar sitt beslut. Du har rätt att framföra din åsikt om dessa dokument.

Brottsförfarandet avslutas:

  • när förfarandena avslutas av de skäl som anges i Länken öppnas i ett nytt fönsterlagen om brott (exempelvis om gärningen inte är ett brott, om du inte har begått brottet, en påföljd vore betydelselös jämfört med det straff du kommer att få för en annan gärning i det straffrättsliga förfarandet och liknande skäl),
  • när beslutet utfärdas, där du förklaras skyldig till brottet och får en påföljd.

Kan personer från andra medlemsstater åtalas för dessa brott?

Personer från andra medlemsstater kan åtalas på samma sätt som tjeckiska medborgare.

Kan jag överklaga?

Du har rätt att överklaga. Men du kan inte överklaga böter som utfärdats i bötesförfaranden.

Ett beslut som ifrågasätts genom ett överklagande kan inte verkställas förrän en överordnad myndighet har fattat beslut om överklagandet.

Överklagandet ska lämnas in till förvaltningsmyndigheten (normalt sett den kommunala myndigheten) inom 15 dagar från det datum då beslutet meddelades dig.

Kommer dessa brott att visas i straffregistret?

Nej.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterTrafikbrott


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 17/04/2018

Rättigheter för tilltalade i brottmål - Danmark

I dessa faktablad förklaras vad som händer när en person misstänks eller anklagas för ett brott som handläggs vid en rättegång i domstol. Information om trafikbrott som vanligtvis omfattas av en på förhand fastställd påföljd som böter finns i Länken öppnas i ett nytt fönsterfaktablad 5.

Om du är brottsoffer hittar du utförlig information om dina rättigheter här.


Sammanfattning av det straffrättsliga förfarandet

Nedan sammanfattas de normala skedena i det straffrättsliga förfarandet.

  • Polisen utreder alla brottsfrågor. Detta omfattar förhör av misstänkta, brottsoffer och vittnen.
  • Om polisen misstänker att du har begått ett brott kommer du att delges denna misstanke. Därefter har du vissa grundläggande rättigheter, exempelvis rätt till juridisk rådgivning i allvarliga fall.
  • Polisen avgör om du ska anhållas eller inte.
  • Om du har begått ett allvarligt brott kan du – efter att målet har lagts fram för en domare – hållas kvar i häkte under tiden som saken utreds.
  • När utredningen har avslutats, skickas målet till åklagarväsendet som avgör om åtalet ska läggas ned eller om målet ska tas upp i en rättegång.
  • Om åklagarmyndigheten beslutar att målet ska fullföljas, kan man göra detta genom att utfärda ett meddelande om slutgiltig påföljd, åtal eller inkallelse till domstol för att få riktlinjer inför rättegången.
  • Brottmål prövas av distriktsdomstolarna som förstainstansdomstol. Antalet domare beror på hur allvarligt målet är och om du erkänner dig skyldig eller nekar.
  • Domstolens utslag kan vanligtvis överklagas till överrätten (landsretten). Du kan antingen begära att saken prövas på nytt eller överklaga domen i den del som rör påföljden.
  • Du har rätt till ersättning för ogrundat frihetsberövande om målet mot dig läggs ned eller om du frikänns.
  • Den danska fängelse- och frivårdsmyndigheten besvarar frågor som rör avtjänande av straff.

Du hittar information om alla skeden i det straffrättsliga förfarandet och om dina rättigheter i faktabladen. Informationen ersätter inte juridisk rådgivning utan är endast avsedd som vägledning.

Bestämmelserna som rör det straffrättsliga förfarandet, inklusive polisutredningar, åklagarsidans förberedelse av rättegången och själva rättegången har fastställts i den danska rättegångslagen.

Observera att särskilda bestämmelser gäller på Grönland och Färöarna.

Genom Lissabonfördraget har Danmark avstått från det europeiska samarbetet i rättsliga och inrikes frågor och deltar följaktligen inte i sådant samarbete på samma sätt som andra medlemsstater. I varje individuellt fall måste du därför ta reda på om den specifika EU-lagstiftningen gäller i Danmark.

Europeiska kommissionens roll

Observera att Europeiska kommissionen inte har någon funktion i medlemsstaternas straffrättsliga förfaranden och att den inte kan hjälpa dig om du har klagomål. I dessa faktablad får du veta var och hur du kan överklaga.

Klicka på länkarna nedan för att komma till den information du behöver

Länken öppnas i ett nytt fönster1. Juridisk rådgivning

Länken öppnas i ett nytt fönster2. Mina rättigheter under brottsutredningen (innan målet hamnar i domstol)

  • Preliminärt åtal, inklusive förhör
  • Anhållande (inklusive europeisk arresteringsorder)
  • Preliminär lagstadgad förhandling och häktning
  • Tvångsmedel
  • Beslut om åtal ska väckas mot dig eller inte
  • Försvarets förberedelse av målet

Länken öppnas i ett nytt fönster3. Mina rättigheter under rättegången

Länken öppnas i ett nytt fönster4. Mina rättigheter efter att domen har meddelats

Länken öppnas i ett nytt fönster5. Trafikbrott och andra smärre brott

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterDanmarks rättsväsende

Länken öppnas i ett nytt fönsterDatabas med lagar i fulltext

Länken öppnas i ett nytt fönsterHitta en dansk advokat

Länken öppnas i ett nytt fönsterInformation om att avtjäna straff:


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 22/06/2012

1. Juridisk rådgivning

Det är mycket viktigt att du får juridisk rådvigning om du på något sätt är inblandad i ett straffrättsligt förfarande. I faktabladen visar vi när och under vilka förhållanden du har rätt att företrädas av advokat. Här visar vi också vad en advokat kan göra för dig. I detta allmänna faktablad får du veta hur du hittar en advokat och hur advokatens kostnader kan täckas om du inte har råd att betala för advokatens tjänster.


Hitta en advokat

Du har rätt att låta dig företrädas av en advokat som du väljer själv. Advokaten måste vara berättigad att uppträda i danska domstolar. Du hittar en lista över alla danska advokater Länken öppnas i ett nytt fönsterhär. På den här webbplatsen kan du även se om advokaten är specialiserad på straffrätt, skatterätt eller andra rättsområden som är relevanta i ditt mål.

För varje domstol i Danmark har det danska justitieministeriet utsett en grupp lokala advokater med särskild erfarenhet av brottmål. Dessa advokater är oberoende advokater som driver sina egna privata advokatfirmor. Domstolen kan ge dig en lista över dessa advokater. Om du inte begär en specifik advokat kan ditt mål tilldelas en av advokaterna på denna lista, om det är obligatoriskt att ett juridiskt ombud utses, exempelvis om polisen du kvarhålls av polis.

Betala för en advokat

Om domstolen har utsett en advokat åt dig kommer hans eller hennes arvode att betalas med offentliga medel. I samband med sitt avgörande kommer domstolen också att fastställa advokatarvodet. Arvodet fastställs enligt den taxa som används av domstolar i alla brottmål där ett juridiskt ombud har utsetts, oavsett om det är en advokat som du själv har valt eller inte.

Domstolen avgör också vem som i sista hand ska betala advokatarvodet. Om du förklaras skyldig, får du vanligtvis betala beloppet till de offentliga myndigheterna (den danska staten). Staten försöker täcka så mycket av beloppet som du har råd att betala.

Om du frikänns eller om domstolens avgörande är avsevärt mycket mildare än åklagaren räknat med, kommer domstolen vanligtvis att begära att myndigheterna betalar advokatens arvoden och utgifter. Domstolen kan även välja att låta myndigheterna betala en del av advokatens arvoden och utgifter. Detta kan inträffa om domstolsförhandlingarna hållits förgäves på grund av omständigheter som ligger utanför din kontroll.

Du kan överklaga beslutet om beloppet för advokatarvodet och den slutliga ekonomiska skyldigheten att betala arvodet till högsta domstolen inom två veckor efter beslutet.

Det går inte att ansöka om rättshjälp i straffrättsliga förfaranden, och sådan rättshjälp täcks normalt inte av försäkringshandlingarnas rättsskyddsförsäkringar.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterAvsnitt 66 i den danska rättegångslagen

Länken öppnas i ett nytt fönsterLista över advokater i Danmark


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 22/06/2012

2. Mina rättigheter under brottsutredningen (innan målet hamnar i domstol)


Vilka är de olika skedena i en brottsutredning?

Ansvaret att utreda brott ligger hos polisen. En utredning inleds vanligtvis efter att polisen har informerats om att en person har utsatts för våld eller stöld eller efter att polisen eller möjligtvis en medborgare har gripit en person på bar gärning.

Delgivning av misstanke

Först försöker polisen fastställa om ett brott har begåtts och om det finns en eller flera identifierbara misstänkta som kan anklagas för brottet. I samband med detta brukar polisen vanligtvis förhöra den misstänkta personen.

Anhållande

Polisen kan frihetsberöva en misstänkt.

Preliminär lagstadgad förhandling och frihetsberövande före rättegång (inklusive europeisk arresteringsorder)

Om polisen vill frihetsberöva en misstänkt person för att inte äventyra polisutredningarna eller av något annat skäl, måste den misstänkta personen föras inför domstol inom 24 timmar efter anhållandet så att ärendet kan överlämnas till en domare.

Tvångsmedel

Förutom att förhöra den misstänkta personen och eventuella vittnen, kan polisen inhämta information under utredningen med hjälp av tvångsmedel såsom husrannsakningar, övervakning av telekommunikation, telefonavlyssning etc. De flesta av tvångsmedlen måste godkännas av domstolen innan de används.

Beslut om huruvida åtal ska väckas mot den misstänkta personen eller inte

Syftet med polisens utredning är att tillhandahålla information som gör det möjligt för åklagaren att avgöra om åtal ska väckas mot den misstänkta personen eller inte. Om det finns inte finns tillräcklig bevisning som bevisar att en misstänkt har begått ett brott kommer åklagarsidan att avskriva målet.

På lokal nivå befinner sig polisen och åklagarväsendet under samma förvaltning, och därför kommer åklagarväsendet ofta att vara inblandat i målet på ett tidigt stadium – även i planeringen av utredningen.

Försvarets förberedelse av målet

För mer information om rätten att få information om utredningen och att påverka den, se Länken öppnas i ett nytt fönsterhär.

Mina rättigheter under brottsutredningen

Klicka på en av följande länkar för mer information om dina rättigheter i varje skede av målet.

Delgivning av misstanke, inklusive förhör (1)

Varför delges jag misstanke?

Du åtalas eftersom polisen har en stark misstanke om att du har begått ett brott och för att polisutredningen från och med nu kommer att inriktas på dig och inte på någon annan person.

Vad innebär det att delges misstanke?

Det innebär att du kommer att få reda på vilket brott polisen tror att du har begått. Polisen måste informera dig om vilken lagbestämmelse de tror att du har brutit mot. Du har rätt att följa utredningen av ditt mål genom en advokat, och i händelse av allvarliga brott har du rätt att få en advokat som har utsetts av domstolen.

Varför vill polisen förhöra mig?

Polisen vill förhöra dig för att ta reda på om deras misstanke om att du har begått ett brott är korrekt eller inte. Polisen använder din utsaga i sina fortsatta utredningar. Senare kommer åklagaren att använda din utsaga för att avgöra om målet ska prövas som ett mål där den tilltalade har erkänt sig skyldig.

Var och när kan polisen förhöra mig?

Det finns inga särskilda bestämmelser för var och när polisen kan förhöra dig. Förhöret måste utföras så att man inte onödigt åsidosätter dina rättigheter. Polisen får generellt sett inte kontakta dig på din arbetsplats. Polisen brukar börja ställa frågor till dig på brottsplatsen. I många fall ber polisen dig följa med till polisstationen för ett mer ingående förhör.

Vad händer om jag inte talar språket?

Om du inte talar det lokala språket, har du rätt att få en tolk som kan tolka till och från ditt eget språk. Polisen ordnar en tolk och du behöver inte säga någonting förrän tolken har kommit.

Måste jag göra en utsaga till polisen?

Du måste uppge ditt namn, din adress och ditt födelsedatum till polisen. Du behöver inte säga mer. Du behöver inte tala sanning. Polisen måste informera dig om dessa rättigheter före förhöret. Om det är fördelaktigt för dig att göra en utsaga till polisen eller inte, beror på ditt mål och på hur allvarliga åtalspunkterna är. Om du inte vet om du ska besvara frågorna eller inte, bör du fråga din advokat.

Kommer jag att få tala med en advokat?

Du har rätt att tala med en advokat som du själv väljer innan du beslutar dig för att samtycka till polisförhöret eller inte. Känner du inte till någon advokat, kan polisen välja en åt dig.

Din advokat har rätt att vara närvarande under förhöret, men får inte ge dig råd om hur du ska besvara specifika frågor.

Kan jag kontrollera att polisen har förstått min utsaga korrekt?

Polisen måste skriva ner din utsaga. Du får läsa rapporten eller få den uppläst och sedan kommentera den. Du avgör själv om du vill skriva under rapporten. Många advokater kommer att råda dig att inte skriva under den om du inte förstår språket.

Vad händer om jag säger något som skadar min sak?

Om du har sagt någonting som kan vara till skada för din sak, får polisen använda denna information i sina utredningar. Enligt huvudregeln är polisrapporten ingen bevisning i egentlig mening och kan inte åberopas mot dig vid rättegången utan stöd av annan bevisning. Åklagaren kan ställa frågor om uppgifterna i rapporten. Om du ändrar din utsaga kan du skada din trovärdighet.

Anhållande (2)

Varför har jag anhållits?

Du kan anhållas när polisen har skäl att misstänka att du har begått ett brott, om anhållandet är nödvändigt för att hindra dig från att begå andra brott och för att se till att du är närvarande eller se till att du inte talar med andra. Du kan även anhållas med hjälp av en europeisk arresteringsorder som har utfärdats av en annan EU-medlemsstat.

Kan polisen anhålla mig i alla typer av mål?

Du anhålls inte om anhållandet inte står i proportion till hur allvarligt brottet är som du anklagas för. Exempelvis är det högst osannolikt att du skulle anhållas om du misstänks för att ha begått ett brott vars högsta påföljd är en mindre böter.

Var görs anhållandet?

Anhållandet görs normalt sett på den lokala polisstationen. Du placeras normalt sett i en väntecell tills polisen kan förhöra dig (se preliminärt åtal, inklusive förhör (1)).

Kan jag få träffa en läkare om jag behöver det?

Om du är sjuk, skadad eller allvarligt påverkad av alkohol eller narkotika, har du rätt att träffa en läkare. Du bör tala om för polisen att du behöver träffa en läkare och också nämna om du behöver särskild medicin.

Kan jag kontakta en advokat?

Om du har anhållits, har du rätt att kontakta en advokat som du själv väljer innan du beslutar dig för att samtycka till polisförhöret eller inte. I vissa fall kan polisen vägra att låta dig få en viss advokat. Du kan överklaga detta till domstolen.

Både polisen och din advokat måste förklara för dig att domstolen kan utse en advokat åt dig och vem som ska betala för honom eller henne.

Kan jag kontakta min ambassad om jag kommer från ett annat land?

Om du är utländsk medborgare, har du rätt att kontakta ditt lands ambassad. Polisen kan hjälpa dig att kontakta ambassaden.

Kan jag kontakta min familj?

Du har rätt att låta din familj eller arbetsgivare veta att du har anhållits. Polisen kan vägra att gå med på din begäran om att få kontakta dem, om man tror att en sådan kontakt kan störa målet. Polisen kan välja att informera din familj på dina vägnar.

Hur länge kan jag vara anhållen?

Du måste försättas på fri fot så snart det inte längre finns några skäl för anhållandet. Om du inte har försatts på fri fot inom 24 timmar, måste du dras inför domstol (preliminär lagstadgad förhandling) så att en domare kan avgöra om du ska försättas på fri fot, om anhållandet ska förlängas (vilket är möjligt i upp till 3 x 24 timmar) eller om du ska häktas (preliminär lagstadgad förhandling och häktning (3)).

När kan ett anhållande förlängas i längre än 24 timmar?

Om domaren som prövar målet vid den preliminära lagstadgade förhandlingen konstaterar att den bevisning som har tagits fram inte är tillräckligt för att avgöra om du ska häktas, kan ditt anhållande förlängas i 3 x 24 timmar från den tidpunkt då den första förhandlingen avslutades.

Preliminär lagstadgad förhandling och häktning (3)

Varför har jag häktats?

Du har häktats, eftersom polisen tror att det är nödvändigt att frihetsberöva dig ett tag eller så länge utredningen pågår. Du kan också häktas så att du är tillgänglig för utlämning till en annan medlemsstat med hjälp av en europeisk arresteringsorder.

Vem bestämmer om jag måste häktas?

En domare avgör om villkoren för häktningen är uppfyllda. Innan domaren beslutar om du ska häktas såsom polisen begär hålls en förhandling (preliminär lagstadgad förhandling). Under denna förhandling presenterar åklagaren polisens tolkning av målet, och du kommer också att få möjlighet att lägga fram din ståndpunkt. Domaren avgör om du ska häktas, men inte om du är skyldig till anklagelserna.

Kan jag häktas för alla typer av mål?

Du kan häktas under följande omständigheter:

  • Polisen måste kunna förklara varför de misstänker att du har begått ett brott för vilket du kan dömas till fängelse i minst 18 månader.
  • Det möjliga straffet måste vara mer än 30 dagars fängelse.
  • Polisen måste kunna övertyga domaren om att det är viktigt att du inte försätts på fri fot så länge polisutredningen pågår av ett av följande skäl:
  • Polisen tror att du kommer att avvika från straffet.
  • Det finns anledning att tro att du kommer att fortsätta begå samma typ av brott.
  • Det finns anledning att tro att du kommer att försvåra utredningen om du försätts på fri fot.
  • Brottet är så allvarligt att det vore kränkande mot andra om du sattes på fri fot i väntan på rättegång.

I sällsynta fall kan du undvika häktning även om villkoren för häktning är uppfyllda. Detta gäller om frihetsberövandet skulle vara extremt betungande för dig av personliga skäl. Det är viktigt att du informerar din advokat om sådana skäl.

Var hålls den preliminära lagstadgade förhandlingen?

Den preliminära lagstadgade förhandlingen hålls i den lokala domstolen. Du får normalt sett sitta i en väntecell till du ska in i rättssalen.

Måste jag vittna under den preliminära lagstadgade förhandlingen?

Du behöver inte göra en utsaga eller tala sanning. Det beror på målets karaktär och på hur allvarliga åtalspunkterna är om det är fördelaktigt för dig att göra en utsaga i domstolen. Du bör rådfråga din advokat för att avgöra om det är bäst om du vittnar eller inte.

Kommer jag att få tala med en advokat?

Domstolen utser en advokat som företräder dig i domstolen. Om du inte begär en speciell advokat, kommer domstolen att utse den advokat som är i tjänst just den dagen. För mer information, se Länken öppnas i ett nytt fönsterfaktablad 1.

Du har rätt att diskutera målet med din advokat före förhandlingen. Om du och advokaten inte talar samma språk har du rätt att få hjälp av en tolk. Din advokat tillvaratar dina intressen under förhandlingen och kan också ställa frågor till dig.

Kan jag kontrollera att domstolen har förstått mitt vittnesmål korrekt?

Domaren noterar de viktigaste delarna av ditt vittnesmål i protokollet. Din utsaga kommer att läsas upp högt för att se till att man har förstått den korrekt.

Vad händer om jag säger något som är dåligt för mitt mål?

Din utsaga i domstolen kan användas som bevisning i målet.

Hur länge kan jag vara häktad?

Domaren avgör under förhandlingen om du ska försättas på fri fot eller vara kvar i häktet. I vissa fall bestämmer domaren att tiden för frihetsberövandet måste förlängas med 3 x 24 timmar (se anhållande (2)).

Om du sitter i fängelse fastställer domaren en längsta tidsfrist på fyra veckor. Det innebär att du antingen måste försättas på fri fot innan den tiden har löpt ut eller att ditt mål måste prövas av en domare igen för att se till att villkoren för fortsatt fängelsevistelse är uppfyllda. Det finns ingen maximal gräns för hur länge du kan hållas häktad. Detta beror på målets karaktär.

Du måste försättas på fri fot så snart det inte längre finns några skäl för anhållandet.

Vad innebär isolering?

Ibland begär polisen att du placeras i isolering så att du inte har någon kontakt med andra fångar. Du får endast skriva eller ringa till andra under polisövervakning. Det är domaren som avgör om du ska placeras i isolering.

Kan jag överklaga beslutet om häktning och isolering?

Du kan överklaga beslutet om häktning eller isolering till överrätten. Det vanligaste sättet att göra det på är att säga att du vill överklaga vid förhandlingen där ditt mål prövas.

Kan jag undvika häktning om jag lämnar in mitt pass eller betalar borgen?

Enligt strafflagen kan du slippa frihetsberövande om du lämnar in ditt pass eller betalar borgen. Men detta händer dock sällan i praktiken.

Tvångsmedel (4)

Under utredningen kan polisen hämta information med hjälp av olika tvångsmedel varav några beskrivs nedan.

Är det tillåtet för polisen att ta mina fingeravtryck och ta bilder av mig?

Polisen kan ta dina fingeravtryck och ta bilder av dig under följande omständigheter:

  • Du är misstänkt för att ha begått ett brott och åtgärden är nödvändig för polisutredningen.
  • Polisen har goda skäl att misstänka att du har begått ett brott, för vilket du kan dömas till fängelse i minst 18 månader.

Är det tillåtet för polisen att ta DNA-prov eller blodprov från mig?

Polisen kan ta DNA-prov eller blodprov från dig på följande villkor:

  • Om det finns rimliga skäl att misstänka att du har begått ett brott, för vilket du kan dömas till fängelse i mer än 18 månader, och om åtgärden anses vara mycket viktig för utredningen.
  • Ett blodprov kan tas om alkohol- eller narkotikaintaget är en del av brottet du misstänks för.

Är det tillåtet för polisen att genomsöka mig och mina kläder?

Polisen får genomsöka dina ytterkläder enligt samma villkor som gäller för att ta bilder.

Är det tillåtet för polisen att kontrollera min mobiltelefon och genomsöka min bil?

Polisen kan kontrollera din mobiltelefon för att ta reda på ditt telefonnummer och telefonens IMEI-nummer och kan även genomsöka din bil på följande villkor:

  • Om polisen har goda skäl att misstänka att du har begått ett brott som kan åtalas.
  • Om genomsökningen antas vara mycket viktig för utredningen.

Är det tillåtet för polisen att göra en husrannsakan i mitt hem?

Polisen får göra en husrannsakan i ditt hem på följande villkor:

  • Om polisen har goda skäl att misstänka att du har begått ett brott som kan åtalas.
  • Om husrannsakan antas vara mycket viktig för utredningen.
  • Om brottet kan leda till fängelse.
  • Om polisen kan bevisa att de sannolikt kommer att finna bevisning som rör brottet eller föremål som polisen bör ta i beslag av andra skäl.

Vem bestämmer vilket tvångsmedel som ska användas?

Domstolen avgör om man ska göra en husrannsakan i ditt hem. Om det finns skäl att befara att bevisning kan försvinna om husrannsakan inte genomförs direkt, kan polisen utföra husrannsakan utan att ha fått ett beslut om husrannsakan. Husrannsakan måste presenteras för domstolen inom 24 timmar efter att den har utförts. Om du har gett ditt skriftliga medgivande till en husrannsakan av ditt hem, kan polisen fatta beslut att genomsöka ditt hem.

Polisen avgör om man ska ta dina fingeravtryck, DNA-prov och blodprov och ett foto av dig. Polisen har också rätt att kontrollera din mobiltelefon, genomsöka din bil etc.

Kan jag framföra klagomål?

Om du vill klaga över den utredning som polisen har utfört kan du lämna in ett sådant klagomål till domstolen.

Domstolsbeslut som rör husrannsakan och planering av utredningen kan överklagas till överrätten inom två veckor efter domstolens beslut.

Kan jag kräva att polisen förstör fingeravtryck, foton, DNA-spår och resultat från blodprov?

Om åklagarsidan avskriver målet eller om du frikänns måste polisen förstöra fotot av dig. Polisen kan behålla dina fingeravtryck och DNA-prov, men måste förstöra dem efter en viss tid.

Kan jag begära ersättning?

Om du har frihetsberövats, fängslats eller utsatts för tvångsmedel och det senare visar sig att frihetsberövandet, fängslandet eller tvångsmedlet var oberättigat, har du generellt sett rätt till ersättning. Chefsåklagaren utfärdar ett meddelande en gång om året om de belopp som ska användas för att fastställa summan på en sådan ersättning.

Beslut om åtal ska väckas mot dig eller inte (5)

När polisen har avslutat sin utredning överlämnas ditt mål till åklagarväsendet som avgör hur man ska fortsätta.

Kan jag jag erkänna mig skyldig till alla eller vissa åtalspunkter före rättegången?

Om du under polisutredningen har erkänt att du är skyldig till de allvarligaste åtalspunkterna mot dig, kommer åklagarsidan vanligtvis att försöka göra så att målet behandlas som ett erkännande.

Vad är ett åtal?

Åtalet ligger till grund för handläggningen av målet i domstol. Åtalet måste innehålla de lagstadgade bestämmelser som du anklagas för att ha brutit mot och det måste innehålla en beskrivning av hur du har begått brottet(n). Beskrivningen måste vara så precis att du kan förbereda försvaret utifrån det.

Kan jag anklagas för andra brott än dem polisen har anklagat mig för?

Åklagarväsendet förbereder åtalet. Om åklagarväsendet har en annan åsikt än polisen kan åtalet innehålla nya eller andra åtalspunkter.

Kan åtalet utökas med nya åtalspunkter?

Åklagarsidan måste försöka samla in alla oavslutade anklagelser mot dig så att en samlad dom kan avkunnas. Åtalet kan därför innehålla nya åtalspunkter om du har anklagats för ett brott vid flera tillfällen.

Särskilda bestämmelser gäller om du har utlämnats till Danmark med en europeisk arresteringsorder eller med ett avtal om utlämning. Om du åtalas på nya åtalspunkter bör du rådfråga din advokat om dem.

Kan åtalet ändras?

Ett åtal kan ändras eller utökas om ett nytt åtal förbereds och delges, något som kan göras fram till det datum då domstolsförhandlingarna inleds.

Om åklagaren i målet anser att straffet för en åtalspunkt bör vara hårdare än vad som anges i åtalet, kan en sådan ändring endast göras om det allmänna åklagarväsendet samtycker till att ändra åtalet. Om det ändras, måste du underrättas om detta inom två månader.

När domstolsförhandlingarna har inletts, kan endast mycket begränsade ändringar göras i åtalet. Domstolen avgör om en ändring ska godkännas.

Kan jag åtalas för ett brott som jag redan har åtalats för i en annan medlemsstat?

Det går inte att utesluta att du kan åtalas för ett brott som du redan har åtalats för i ett annat land. Men du kan inte förklaras skyldig till en anklagelse om du redan har dömts eller frikänts för den i ett annat land.

Kommer jag att få information om de vittnen som finns mot mig?

Åklagaren måste väcka åtal i domstolen tillsammans med en lista över bevisningen där vittnenas namn anges. Din advokat får en kopia av denna lista. Du har vanligtvis rätt att känna till vittnenas identitet.

Förberedelse av försvaret (6)

Utifrån vilken grund kan min advokat och jag förbereda försvaret?

Din advokat får normalt sett kopior av alla rapporter som polisen har utarbetat under sin utredning. Du har en generell rätt att se materialet. Din advokat får endast ge dig en kopia av materialet om polisen har godkänt detta.

Har jag rätt att se allt material som polisen har tagit fram?

Polisen kan förbjuda din advokat att lämna dig viss information om målet, om detta anses nödvändigt för att skydda främmande makters intressen eller för att tillhandahålla bevisning. Ett sådant förbud kan endast utfärdas i allvarliga fall och endast tills du har vittnat i domstolen.

Vem bestämmer om jag får se allt material?

Polisen lämnar över materialet och avgör om förbudsföreläggande ska utfärdas för delar av målet eller för hela målet. Polisens beslut kan överklagas till domstolen som då avgör ärendet.

Kan jag delta i alla förhandlingar i målet?

Generellt sett har du rätt att vara närvarande vid alla domstolsförhandlingar där domstolen avgör om du ska hållas kvar i häkte eller där medbrottslingar eller vittnen ska förhöras före rättegången.

På polisens begäran kan domstolen besluta att inte tillåta att du är närvarande vid förhandlingarna. I detta fall har du rätt att få veta vad som hände under förhandlingen. Domstolen kan bestämma att du inte ska få sådan information. Du har rätt att få veta vad som hände vid en förhandling du inte kunde delta i. Du måste underrättas om detta senast när du har vittnat i domstolen.

Kan min advokat delta i alla förhandlingar i målet?

Din advokat har rätt att delta i alla förhandlingar i målet. Detta gäller även förhandlingar där domstolen ska avgöra om man ska tillåta avlyssning eller telefonavlyssning, husrannsakningar eller andra tvångsmedel som först kräver domstolens godkännande.

Kan min advokat delta i polisutredningen?

Din advokat måste informeras om utredningen och har rätt att delta i den del av utredningen som kan fungera som bevisning i målet mot dig. Exempel är konfrontationer med misstänkta brottslingar, rekonstruktioner etc.

Kan min advokat utföra sin egen utredning?

Din advokat kommer normalt sett be polisen att göra ytterligare utredningar om du tror att de har misslyckats med att samla in information som kan gynna ditt mål. Om polisen vägrar göra sådana ytterligare utredningar, kan ärendet tas upp i domstol. Domstolen kan beordra polisen att utföra relevanta utredningar.

Din advokat kan också välja att göra sin egen utredning. Men detta görs dock sällan i praktiken. Om din advokat gör sin egen utredning av målet, får han eller hon inte hindra polisutredningen och advokatens egen utredning måste följa de etiska regler som gäller för advokater.

Kan min advokat kalla in vittnen för att vittna i domstolen?

Din advokat kan begära att vissa vittnen kallas till domstolen för att vittna. Om åklagarsidan invänder mot att dessa vittnen utfrågas, kommer domstolen att avgöra om det är relevant att förhöra de aktuella vittnena.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterDanska rättegångslagen

Länken öppnas i ett nytt fönsterDanska lagen om att upprätta ett centralt DNA-register

Länken öppnas i ett nytt fönsterChefsåklagaren

Länken öppnas i ett nytt fönsterDanska lagen om utlämning


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 22/06/2012

3. Mina rättigheter under rättegången


Var kommer rättegången att hållas?

Rättegången kommer att hållas i den lokala distriktsdomstolen och den kommer att vara öppen för allmänheten. Om du har erkänt att du har begått brottet eller brotten som du anklagas för, kommer åklagarsidan att begära ett förfarande för erkännande av skuld. I det fallet kommer domstolen endast att bestå av en yrkesdomare. Samma sak gäller om det enda straff man har yrkat på är böter.

Om du inte har erkänt dig skyldig, kommer även lekmannadomare att delta vid prövningen. Domstolen består då av en yrkesdomare och två lekmannadomare.

Om åklagaren kräver fängelse i minst fyra år, kommer målet att prövas av en jury. Domstolen består då av tre yrkesdomare och sex juryledamöter. Undantaget är mål som rör narkotikabrott och ekonomisk brottslighet som prövas av yrkesdomare och lekmannadomare oavsett vilket straff man har yrkat på.

Kan åtalspunkterna ändras under rättegången?

Om målet ska prövas som ett mål med erkännande, kan man komma överens om att åtalspunkterna ändras för att stämma överens med det brott du kan erkänna dig skyldig till.

Så snart rättegången mot dig har inletts kan endast mindre väsentliga delar av åtalspunkterna ändras. Åtalspunkterna får inte utökas utan ditt samtycke.

Vilka är mina rättigheter under rättegången?

Du måste vara närvarande under hela rättegången. Domstolen kan tillåta att du lämnar en förhandling när du har lämnat ditt eget vittnesmål.

Om du, efter att ha kallats till en förhandling, uteblir utan att meddela en berättigad grund för detta, kan domstolen besluta att vittnena förhörs i din frånvaro. Domstolen kan meddela sitt beslut i din frånvaro, om åklagarsidan har begärt fängelse i upp till sex månader och du har gett ditt samtycke till att rättegången slutförs. Om du får ett ovillkorligt straff på upp till tre månaders fängelse, kan målet slutföras även utan ditt samtycke.

Sedan den 1 november 2009 har det varit möjligt att delta i rättsliga förfaranden via videolänk, om det högsta straff som yrkas är böter eller fängelse i upp till ett år. Men det är inte alla domstolar som har installerat den utrustning som krävs för att du ska kunna utnyttja detta alternativ.

Om du inte talar och förstår domstolens språk, har du rätt att få hjälp av en tolk under hela rättegången. Tolken hjälper dig också om du behöver prata med din advokat under en förhandling.

Om du inte redan har en advokat, kommer domstolen att utse en åt dig om du nekar till anklagelserna mot dig och åklagaren yrkar en strängare påföljd än böter. Om du erkänner dig skyldig i ett mål där åklagarsidan yrkar på ett fängelsestraff, kommer domstolen att utse en advokat åt dig om du ber om en. Om du är oenig med din advokat eller vill ha en ny advokat av något annat skäl, kommer din önskan vanligtvis att beviljas.

Du behöver inte besvara några frågor under rättegången eller tala sanning. Du kan inte straffas för att ha kommit med osanna utsagor under rättegången. Din advokat kan ge dig råd om hur dina intressen tillvaratas på bästa sätt om du avger en utsaga i målet.

Vilka rättigheter har jag i förhållande till bevisningen mot mig?

Användningen av skriftlig bevisning under rättegången regleras i detalj i lagen. Förutom detta finns det så gott som inga regler och du får fritt ta fram vilken bevisning som helst. Du och din advokat kan invända mot vittnenas eller bevisningens tillåtlighet, i synnerhet om det är irrelevant i ditt mål eller om bevisningen har samlats in på olaglig väg. Domstolen avgör om vittnen eller bevisning som du invänt mot ska tillåtas. I de flesta fall förklarar domstolen att bevisning som samlats in på olaglig väg är otillåten. Domstolen avgör betydelsen för den aktuella bevisningen efter att ha prövat övrig bevisning.

Du kan begära att vissa vittnen kallas för att vittna vid en förhandling eller att en särskild bevisning tas fram för att stödja ditt mål. Detta kan exempelvis vara en passagerarlista som visar att du inte var på brottsplatsen när brottet begicks. Om åklagarsidan inte godtar relevansen för viss bevisning, kommer domstolen att besluta i den här frågan.

Den part som har kallat vittnet får förhöra vittnet först. Efteråt får den andra parten möjlighet att korsförhöra vittnet. När domstolen avgör domen, bedömer den säkerheten och tillförlitligheten hos de vittnesutsagor som lämnats under rättegången.

Tar man hänsyn till straffregistret?

Information om tidigare fällande domar övervägs om det framgår av beskrivningen av brottet att det handlar om ett återfall i brott. I sällsynta fall kan information om verkningssättet i det tidigare målet åberopas för att bestyrka skuld eller oskuld i det pågående målet. Normalt sett påverkas straffets längd, om du tidigare har dömts för ett liknande brott, om du har begått brottet under prövotiden efter en villkorlig dom eller under villkorlig frigivning.

Normalt sett utreds inte tidigare fällande domar som du eventuellt har i andra medlemsstater.

Vad händer vid slutet av rättegången?

Målet avslutas med domstolsbeslutet. Utgången kan vara någon av följande:

  • Frikännande
  • Böter
  • Villkorlig dom som också kan vara beslut om behandling eller beslut om samhällstjänst
  • Ovillkorligt fängelsestraff

Vid villkorlig dom fastställer domstolen normalt sett ett fängelsestraff som du inte behöver avtjäna, om du inte begår fler brott under prövotiden som vanligtvis är ett eller två år. Som villkor för prövotiden kan domstolen kräva att du övervakas av en övervakare, behandlas för alkoholmissbruk eller för andra typer av missbruk, får psykiatrisk behandling och/eller utför ett visst antal timmars obetald samhällstjänst som domstolen beslutar om.

Det finns särskilda straffpåföljder för ungdomsbrottslingar (brottslingar under 18 år).

Vilken funktion har brottsoffret under rättegången?

Brottsoffret behandlas som ett vittne som alla andra vittnen. Men i vissa fall har brottsoffret rätt att ha en advokat som utsetts separat av domstolen och/eller att beviljas skadestånd under rättegången under förutsättning att skadeståndsanspråken är enkla och väldokumenterade och att domstolens beviljande av skadestånd inte ger upphov till materiella besvär.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterDanska rättegångslagen


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 22/06/2012

4. Mina rättigheter efter att domen har meddelats


Kan jag överklaga?

Domstolen fattar sitt beslut vid en förhandling. Du kan överklaga domen till överrätten (landsretten). Du kan antingen be om frikännande eller nedsättning av påföljden. Om du anser att allvarliga misstag har gjorts i samband med prövningen av ditt mål i distriktsdomstolen, kan du begära att målet skickas tillbaka till distriktsdomstolen för en förnyad prövning med nya domare.

Du kan överklaga domen vid den förhandling där domen meddelades. Du kan även överklaga skriftligen till distriktsdomstolen eller till åklagarväsendet. Ditt överklagande måste lämnas in inom två veckor. Om du har en advokat kommer han eller hon vanligtvis att ta hand om de praktiska sakerna i samband med överklagandet. Om påföljden är böter på högst 3 000 DKK, måste du ha tillstånd från den danska besvärsmyndigheten (procesbevillingsnaevnet) för att överklaga beslutet. Din ansökan till den danska besvärsmyndigheten måste lämnas in inom två veckor efter beslutet.

Vad händer om jag överklagar?

Om du överklagar domstolens beslut, kommer målet att prövas av överrätten. Även denna förhandling är öppen för allmänheten. Det finns ingen tidsfrist för när målet måste prövas av överrätten.

Om du har hållits häktad, måste överrätten pröva ditt mål före andra mål. Överrätten måste även besluta om du ska hållas kvar i häktet fram till förfarandena i appellationsdomstolen och så länge de pågår.

Om du överklagar för att bli frikänd, kommer målet att tas upp till förnyad prövning av överrätten. I detta fall har du rätt att ta fram ny bevisning. Du bör så snabbt som möjligt diskutera med din advokat vilken ny bevisning som ska tas upp i överklagandemålet. Så snart åklagarsidan har avslöjat vilken bevisning den kommer att stödja sig mot i förfarandena i överrätten, får din advokat vanligtvis 14 dagar på sig att avslöja din bevisning. Undantag kan göras från 14-dagarsfristen.

Om du bara begär nedsättning av påföljden, kommer överrätten endast att behandla straffet. I sådana fall kommer parterna inte att ta fram bevisning till överrätten. I stället kan din advokat be domstolen samla in ytterligare information om dina personliga omständigheter som är relevanta för att fastställa straffet eller frågan om utlämning.

Vad händer när målet prövas på nytt?

Om du har överklagat för att bli frikänd, kommer målet att tas upp till förnyad prövning av överrätten. I praktiken kommer överrätten ofta att börja med att läsa upp utsagorna från dig och vittnena från förfarandena i distriktsdomstolen. Men om du och din advokat inte samtycker till detta förfarande måste utsagorna lämnas på nytt.

Om du har överklagat för att få nedsättning av påföljden, kommer överrätten att ta hänsyn till den bevisning som lades fram i distriktsdomstolen och besluta om straffet utifrån detta.

Överrätten meddelar sitt beslut vid förhandlingen. Överrätten kan besluta att fastställa distriktsdomstolens dom, att öka eller minska straffet eller att frikänna dig. Om du frikänns eller om straffet nedsätts, kommer kostnaderna för överklagandet att betalas med offentliga medel. Samma sak gäller om åklagarsidan överklagade domen och överrätten fastställer domen. I alla andra fall måste du betala kostnaderna för förfarandena i appellationsdomstolen.

Vad händer om överklagandet lyckas/misslyckas?

Överrättens dom upphäver distriktsdomstolens dom och är generellt sett slutgiltig och fullt bindande. Målet kan i undantagsfall tas upp i högsta domstolen med tillstånd från besvärsmyndigheten. Ett sådant tillstånd ges normalt sett endast om målet är en principiell fråga och därför är ett prejudicerande fall eller av andra särskilda skäl. Besvärsmyndigheten tillåter endast att ett fåtal brottmål tas upp i högsta domstolen. Din advokat kan ge dig råd om dina möjligheter för att få ett sådant tillstånd.

Om du frikänns och tvångsmedel såsom anhållande, frihetsberövande eller husrannsakan har använts i utredningen, kan du göra anspråk på skadestånd. Ditt anspråk måste göras skriftligen till den regionala allmänna åklagaren senast två månader efter domstolsbeslutet. Din advokat tar normalt sett hand om alla praktiska saker i samband med anspråket. Glöm inte att tala om för din advokat var du kan kontaktas i ditt land.

Jag kommer från en annan medlemsstat. Kan jag skickas tillbaka dit efter rättegången?

Du kan normalt sett skickas till en annan medlemsstat för att avtjäna straffet. Vanligtvis görs detta endast om du ber om att få skickas tillbaka till ditt land för att avtjäna straffet. Du måste skicka in en ansökan om att avtjäna straffet i ditt land till det danska justitieministeriet.

Kan jag prövas på nytt för samma brott om jag får en fällande dom?

I Danmark kan du inte dömas två gånger för samma brott. Samma princip gäller i andra europeiska länder. Eftersom vitesbestämmelserna kan variera mellan olika länder, måste du fråga om detta i det land som också kan förfölja brottet.

Information om åtalspunkterna/den fällande domen

Så snart målet har avgjorts kommer beslutet att rapporteras till det centrala straffregistret. Beslut som rör brott mot den danska strafflagen anges i registrets beslutsdel. Beslut som rör brott mot annan lagstiftning registreras om du får fängelsestraff eller ett straff som fråntar dig en rättighet. Beslutet registreras med uppgift om namnet på den domstol som utfärdade domen, datumet för domen, vilka lagstadgade bestämmelser du brutit mot samt straffet.

Det finns begränsningar för vilka beslut som ska tas upp i straffregistret som kan utfärdas för ditt personliga bruk. Uppgifterna lagras elektroniskt och uppgifterna kan raderas beroende på hur allvarlig straffpåföljden är. Du kan lämna in ett klagomål över registrering eller raderingsfel, men inte om den faktiska registreringen av ett beslut. Klagomål om registrering ska lämnas till rikspolischefen som ansvarar för uppgifterna i straffregistret.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterDanska rättegångslagen

Länken öppnas i ett nytt fönsterFörordning om behandling av personuppgifter i det centrala straffregistret


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 22/06/2012

5 – Smärre brott


Hur handläggs mindre allvarliga överträdelser av trafiklagstiftningen?

Om du stoppas av trafikpolisen, som övervakar efterlevnaden av trafiklagstiftningen, kan du antingen erkänna eller neka till en påstådd överträdelse. Polisen måste förklara vilken förseelse de anser att du har gjort dig skyldig till. Du har samma rättigheter som en tilltalad i brottmål och behöver inte uttala dig för polisen.

Straffet för trafikförseelser är normalt sett böter. Trafikförseelser hanteras på samma sätt som andra brott där straffet är böter. Polisen skickar dig en faktura på böterna. Om du betalar fakturan innebär det att du godkänner anklagelserna. Om du inte betalar fakturan kan målet överlämnas till domstol. Du inkallas till en förhandling där bevisning kan komma att läggas fram.

Riksåklagaren (rigsadvokaten) har utfärdat en Länken öppnas i ett nytt fönsterböteskatalog där du kan kontrollera att böterna motsvarar de böter som normalt ges för den typen av trafikförseelser som du har begått.

Länken öppnas i ett nytt fönsterTrafiklagen ger polisen rätt att beslagta din bil, om du är bosatt i ett land utanför Danmark och din bil är registrerad i ett annat land än Danmark. Bilen kan beslagtas tills du har betalt böterna eller tills du har ställt säkerhet för betalningen av böterna. Om du inte samtycker till att du har begått en trafikförseelse, måste du i vissa fall ställa säkerhet för betalningen av böterna och begära att saken prövas i domstol. Polisen utnyttjar ofta rätten att beslagta bilar.

Det finns särskilda bestämmelser för fordon och förare från andra skandinaviska länder.

Hur handläggs överträdelser av parkeringsregler?

Efterlevnaden av parkeringsrestriktioner övervakas normalt av kommunala eller privata parkeringsvakter och inte av polisen. Om du parkerar olagligt får du parkeringsböter. Parkeringsboten placeras på bilen.

Om du träffar parkeringsvakten innan han eller hon registrerar parkeringsbrottet, kan du göra invändningar direkt till parkeringsvakten. Parkeringsvakten kan besluta att inte registrera brottet och notera din invändning. Om du får parkeringsböter, måste dessa åtföljas av riktlinjer om hur du kan överklaga böterna. Det finns ingen central instans för överklaganden.

Parkeringsböter drivs in på samma sätt som andra civilrättsliga krav. Det innebär att kravet skickas till indrivningsmyndigheten i det land där du bor, om du inte betalar böterna.

Framgår denna typ av överträdelser av straffregistret?

Böter framgår normalt sett inte av straffregistret, såvida det inte är fråga om böter för straff enligt strafflagen (straffeloven).

Parkeringsböter anses inte som en straffrättslig påföljd och visas därför inte i straffregistret.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 22/06/2012

Rättigheter för tilltalade i brottmål - Tyskland

I dessa faktablad förklaras vad som händer om du är misstänkt för ett brott. För information om smärre trafikbrott som endast leder till böter, se Länken öppnas i ett nytt fönsterfaktablad 6.

Om du har utsatts för ett brott, hittar du uppgifter om dina rättigheter här.


Det straffrättsliga förfarandet i korthet

I det här avsnittet beskrivs kortfattat de olika stegen i ett straffrättsligt förfarande.

Straffrättsliga förfaranden delas in i tre steg: brottsutredning, mellanliggande (interimistiskt) förfarande och huvudförfarande (rättegång) (inbegripet överklagande och verkställande).

  • Brottsutredning: Åklagarmyndigheten (antingen den allmänna åklagaren eller polisen) inleder en brottsutredning mot dig om du är misstänkt för ett brott. Syftet med utredningen är att fastställa huruvida misstankarna mot dig är motiverade. En utredning kan omfatta en rad olika åtgärder, t.ex. husrannsakan. När utredningen har slutförts beslutar allmänna åklagaren om förfarandet ska ställas in på grund av att det inte längre finns några misstankar mot dig eller om du ska åtalas.
  • Länken öppnas i ett nytt fönsterMellanliggande (interimistiskt) förfarande: Under det mellanliggande förfarandet gör domstolen en bedömning av åtalet och beslutar om man ska gå vidare med det eller inte. Om domstolen anser att bevisningen räcker för att den sannolikt ska leda till en fällande dom inleder den huvudförfarandet.
  • Huvudförfarande (rättegång): Vid huvudförfarandet förbereder och genomför domstolen rättegången. Domstolen prövar åtalspunkterna vid ett muntligt förfarande mot bakgrund av tillgänglig bevisning (ögonvittnen, dokument etc.). Du ges också möjlighet att ge domstolen din version av händelserna och yttra dig om anklagelserna. Om anklagelserna bekräftas ges en fällande dom. I annat fall frikänns du. Du kan överklaga en dom inom vissa tidsfrister. Vid ett överklagande tas huvudförfarandet om vid en högre domstol. Vid revisionstalan granskas endast om domen innehåller rättsliga fel.

Det finns även andra varianter av förfarandet. De huvudsakliga varianterna är Länken öppnas i ett nytt fönsterstrafföreläggande, Länken öppnas i ett nytt fönsterinställande av förfarandet och Länken öppnas i ett nytt fönsterpåskyndat förfarande.

Faktabladen innehåller uppgifter om de enskilda stegen i det straffrättsliga förfarandet och dina rättigheter. Informationen är endast avsedd som vägledning och bör inte användas som ersättning för ett rättsligt ombud.

Europeiska kommissionens roll

Observera att Europeiska kommissionen inte har något inflytande över de straffrättsliga förfarandena i medlemsstaterna och inte kan hjälpa dig om du har klagomål.

Klicka på följande länkar för att hitta den information du behöver.

Länken öppnas i ett nytt fönster1 – Förklaringar

Länken öppnas i ett nytt fönster2 – Juridisk rådgivning

Länken öppnas i ett nytt fönster3 – Mina rättigheter under brottsutredningen

  • Förhör
  • Identifikation/kroppsvisitering
  • Husrannsakan/beslag/avlyssning
  • Gripande
  • Häktning
  • Åtal

Länken öppnas i ett nytt fönster4 – Mina rättigheter under rättegången

Länken öppnas i ett nytt fönster5 – Mina rättigheter efter att domen har meddelats

Länken öppnas i ett nytt fönster6 – Smärre trafikbrott

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterStraffprocesslagen (Länken öppnas i ett nytt fönsterEngelsk version)


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 13/04/2018

1 - Förklaringar

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på tyska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.


Inställande av förfarandet (1)

Förfarandet kan ställas in när som helst, antingen av den allmänna åklagaren eller, efter det att rättegången har inletts, av domstolen.  Det finns olika skäl till att ställa in förfarandet, varav de viktigaste i praktiken är de som anges nedan.

Förfarandet kan ställas in tills vidare t.ex. om du är frånvarande under en längre tid. Förfarandet kan även ställas in om utredningen visar att det inte finns tillräckliga skäl för att väcka åtal. Allmänna åklagaren får emellertid när som helst återuppta förfarandet (innan preskriptionstiden har löpt ut), t.ex. om nya bevis framkommer.

Förfarandet kan också ställas in slutgiltigt. Detta kan vara fallet vid mindre överträdelser, om skulden kan anses som ringa och det inte finns något allmänt intresse av att väcka åtal. Förfarandet kan också ställas in om ett särskilt villkor uppfylls, t.ex. om du betalar böter eller rättar dig efter ett beslut, såsom att delta i undervisning om trafiksäkerhet.

Strafföreläggande (2)

När det gäller mindre överträdelser får allmänna åklagaren i slutet av brottsutredningen skriftligen begära ett strafföreläggande av domstolen i stället för att väcka åtal. Ett strafföreläggande kan meddelas om domstolen anser att det finns tillräckliga bevis i målet. I ett strafföreläggande ges en kort sammanfattning av överträdelsen och anges en särskild påföljd. Om du inte överklagar beslutet har det verkan som en slutgiltig dom.

Vid ett strafföreläggande är påföljderna begränsade. De utgörs vanligen av böter. De kan också utgöras av körförbud. Om du har en försvarsadvokat kan du även få en villkorlig dom på upp till ett år.

Om du väljer att överklaga, har du två möjligheter:

Vid böter kan du endast invända mot den dagsbot som använts för att beräkna böterna. Om du och den allmänna åklagaren samtycker kan domstolen meddela sitt utslag skriftligen utan rättegång.

Om du inte begränsar överklagandet går målet till rättegång. Du måste inte inställa dig personligen, utan kan företrädas av en advokat. Inte heller vittnen behöver inställa sig personligen. Om du är närvarande vid rättegången kan protokoll från vittnesförhör läsas upp med ditt samtycke.

Slutligen avkunnar domstolen sin dom. Domstolen är inte bunden av påföljden i strafföreläggandet. Den har möjlighet att fastställa en strängare påföljd inom ramen för de i lag fastställda straffskalorna.

Påskyndat förfarande (3)

I enkla mål med tydlig bevisning kan den allmänna åklagaren begära att domstolen ska bevilja ett påskyndat förfarande. Detta är vanligen fallet om du t.ex. inte är bosatt i Tyskland och det finns skäl att anta att du inte kommer att kunna infinna dig vid en senare domstolsförhandling.

Om den allmänna åklagaren så begär tar domstolen upp målet till prövning omedelbart eller inom kort tid. I detta fall krävs inget beslut för att gå vidare till rättegång, till skillnad från vad som är fallet vid ett åtal. Vid det påskyndade förfarandet hoppar man över det mellanliggande förfarandet.

Vid ett påskyndat förfarande kan begäranden om förenklad bevisinsamling avslås.

Möjligheterna att utdöma påföljder är också begränsade. Domstolen får endast utdöma böter eller upp till ett års fängelse. Ditt körkort kan också återkallas.

strong>Försvarsadvokat (4)

Om du är misstänkt för ett brott, den förväntade påföljden är mer än ett års fängelse, du kvarhålls i häkte eller av andra skäl inte kan försvara dig själv, är domstolen skyldig att utse en försvarsadvokat, om du inte redan har en. Vid ett påskyndat förfarande erhåller du en offentlig försvarsadvokat om den förväntade påföljden är mer än sex månader. Skyldigheten att utse en försvarsadvokat är inte beroende av din ekonomiska ställning.

Domstolen beslutar vilken försvarsadvokat som ska utses. Den måste emellertid även ge dig möjlighet att själv välja försvarsadvokat och föreslå honom/henne för domstolen. Om du inte föreslår en advokat, väljer domstolen en.

Den offentliga försvarsadvokaten kan bytas ut endast i undantagsfall. Du kan emellertid själv utse en annan advokat, i vilket fall den offentliga försvarsadvokaten återkallas. Om du väljer en egen advokat måste du själv betala kostnaderna, utom om du frikänns, i vilket fall staten betalar kostnaderna.

Uppgifter om utredningar/anklagelser/domar (5)

Vilka uppgifter sparas?

Polisen har en egen databas som innehåller uppgifter från utredningar.

Vid allmänna åklagarens kontor sparas också uppgifter under och efter en utredning. Uppgifter som erhålls under en utredning sparas också i ett centralt register vid åklagarmyndigheten. Uppgifterna måste raderas efter vissa lagstadgade tidsperioder.

Uppgifter om domar i brottmål sparas i det Länken öppnas i ett nytt fönsterfederala centrala brottsregistret. Du kan inte invända mot att uppgifterna registreras. Uppgifterna stryks efter en viss tid, om inga nya domar har tillkommit. Hur länge uppgifterna sparas beror på domen.

Vilka uppgifter registreras vid straffrättsliga förfaranden och när?

Polisen och den allmänna åklagaren kan när som helst gå in i sina egna databaser. Du har inte tillgång till det Länken öppnas i ett nytt fönsterfederala centrala brottsregistret. När domstolen förbereder huvudförhandlingen begär den ett utdrag ur registret.

Spelar uppgifterna från brottsutredningen någon roll?

Om det finns uppgifter från tidigare brottsutredningar måste den allmänna åklagaren beakta dessa när han/hon t.ex. undersöker möjligheten att ställa in förfarandet i enlighet med 153 och 153a §§ i straffprocesslagen.

Kan uppgifterna påverka domen?

Enligt lag får tidigare domar i det centrala registret beaktas under huvudförhandlingen. Tidigare fällande domar kan inverka negativt på domen. Uppgifter som finns registrerade endast hos den allmänna åklagaren eller polisen får inte beaktas i domen.

Hur kan jag få reda på vilka uppgifter som finns registrerade om mig och hur kan jag påverka dem?

Om du vill veta vilka uppgifter som sparats om dig kan du vända dig till de avdelningar som registrerat uppgifterna.

Du kan ansöka om att uppgifterna ska raderas av den avdelning som registrerat dem. Om de vägrar att göra detta, kan du få beslutet prövat av domstol.

Ytterligare information

Bestämmelser om det centrala brottsregistret finns i Länken öppnas i ett nytt fönsterlagen om det federala centrala brottsregistret. Allmänna åklagarens registrering av uppgifter omfattas av 483 § och följande paragrafer i straffprocesslagen. Det centrala registret över åtal omfattas av 492 § punkt 1 i Länken öppnas i ett nytt fönsterstraffprocesslagen och närmare bestämmelser har fastställts genom Länken öppnas i ett nytt fönsterförordning. Bestämmelser om polisens uppgiftsregistrering finns i lagen om den federala kriminalpolisen och de olika delstaternas polislagstiftning.

Möjligheter att invända under utredningen (6)

Du har rätt att invända mot åtgärder som vidtas under utredningen. Detta omfattar rätten att lämna in klagomål mot polisen och att ansöka om att ärendet ska avgöras av domstol.

Du kan överklaga domstolsbeslut.

Om polisen eller den allmänna åklagaren har vidtagit en åtgärd utan domstolsorder, kan du ansöka om att domstolen ska granska åtgärden i efterhand. Om du invänder mot ett beslagtagande, överlämnas ärendet automatiskt till domstol utan att du behöver ansöka om det.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 13/04/2018

2 – Juridisk rådgivning

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på tyska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Om du är föremål för ett straffrättsligt förfarande kan det vara till din fördel att söka oberoende juridisk rådgivning. I det här faktabladet får du veta när och under vilka omständigheter du har rätt till en advokat. Det förklaras hur du kan hitta en advokat och hur du ska göra om du inte har råd att betala kostnaderna för en sådan.


Hur man hittar en advokat

När du har fått veta att du är föremål för en brottsutredning kan du leta efter specialiserade brottmålsadvokater på Internet. Alla advokater som är registrerade i Tyskland har rätt att agera som försvarsadvokater. Om det är brådskande och du snart kommer att gripas eller en husrannsakan kommer att utföras kan du dygnet runt få en försvarsadvokat via en hjälplinje för kontakt med brottmålsadvokater. Även om du behöver någon med särskilda språkkunskaper eller på en viss ort kan du vända dig till hjälplinjen. Hjälplinjen finns på webbplatsen för det tyska advokatsamfundets (Deutsches Anwaltverein) avdelning för brottmålsadvokater. Du kan även leta fram det regionala advokatsamfundet. Sedan den 1 januari 2010 har regionala förteckningar sammanställts över advokater som åtar sig uppdrag som Länken öppnas i ett nytt fönsterav domstolen utsedd offentlig försvarsadvokat. Genom det lokala advokatsamfundet får du veta hur du kan få tag på dessa förteckningar och hur de används (eller Länken öppnas i ett nytt fönsterhär).

Om du har gripits eller Länken öppnas i ett nytt fönstersitter i häkte har du inte tillgång till denna information. Polisen är skyldig att på begäran ge dig en förteckning över advokater eller en telefonkatalog. Polisen har också information om hjälplinjerna. Om polisen inte låter dig ta kontakt med en advokat, måste du berätta detta för domstolen så snart du ställs inför den. Domstolarna har också förteckningar över advokater som är beredda att ta uppdrag som Länken öppnas i ett nytt fönsterav domstolen utsedd offentlig försvarsadvokat.

Vem betalar för den juridiska rådgivningen?

Om du frikänns måste staten ersätta advokatkostnaderna. Om förfarandet Länken öppnas i ett nytt fönsterställs in i utredningsskedet eller om du döms ansvarar du själv för kostnaderna.

Även om du har en låg inkomst eller inte har någon inkomst alls, har du ingen grundläggande rätt till ekonomiskt stöd från staten vid ett straffrättsligt förfarande. Stöd för juridisk rådgivning kan erhållas endast från distriktsdomstolen (Amtsgericht).

Särskilda regler gäller för betalningen till en Länken öppnas i ett nytt fönsterav domstolen utsedd offentlig försvarsadvokat. I detta fall får advokaten först betalt av staten. Den lagstadgade ersättningen till en offentlig försvarsadvokat är dock lägre än vad advokaten i annat fall skulle kunna ta betalt. Vid en fällande dom måste du ersätta kostnaderna för den offentliga försvarsadvokaten när förfarandet avslutats. Förutsatt att du har betalningsförmåga måste du alltså betala tillbaka kostnaderna till staten och dessutom betala advokaten det belopp som han kunde ha tagit ut om han inte hade utsetts som offentlig försvarsadvokat.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 13/04/2018

3 – Mina rättigheter under brottsutredningen (innan målet hamnar i domstol)

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på tyska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Det här faktabladet handlar om brottsutredningen, som inleds med en förundersökning som utförs av åklagarmyndigheten och leder antingen till åtal eller till att den allmänna åklagaren ställer in förfarandet.


Vilka steg ingår i en brottsutredning?

Om du är misstänkt för ett brott inleder myndigheterna (antingen den allmänna åklagaren eller polisen) en utredning mot dig. Syftet med utredningen är att fastställa om det finns grund för misstankarna mot dig eller inte. Även eventuella förmildrande omständigheter måste utredas. Om den allmänna åklagaren anser att det finns grund för misstankarna mot dig kommer du att åtalas (eller också begärs ett Länken öppnas i ett nytt fönsterstrafföreläggande).

Det finns olika slag av åtgärder som polisen och den allmänna åklagaren kan vidta. Vilka åtgärder som vidtas – och när – varierar från fall till fall. Om du t.ex. har gripits direkt i samband med ett brott kan gripandet följas av häktning.

Du kan, även i efterhand, vända dig till domstol för att överklaga eventuella utredningsåtgärder som skadat dig.

Myndigheterna får också leta fram information om tidigare utredningar och domar. Närmare uppgifter finns Länken öppnas i ett nytt fönsterhär.

Mina rättigheter under utredningen

Du har rätt till en advokat under hela utredningsförfarandet. För information om hur du hittar en advokat och relaterade kostnader, se Länken öppnas i ett nytt fönsterhär. Om du inte talar tyska kan du begära att en tolk ska delta vid mötena med din försvarsadvokat.

Du har inte rätt att se handlingarna i ditt ärende. De kan emellertid få uppgifter ur handlingarna, om det inte riskerar utredningen eller kränker tredje parts rättigheter. När utredningen är slutförd får din försvarsadvokat tillgång till handlingarna. Innan dess beviljas tillgång endast om det inte riskerar utredningens syfte.

För information om dina rättigheter om någon av följande åtgärder vidtas under utredningen, se respektive faktablad:

Jag är utländsk medborgare – hur påverkar det utredningen?

I allmänhet har du rätt att lämna Tyskland under brottsutredningen. De enda omständigheterna när det inte är möjligt är om du har gripits, eller om du häktats men frisläppts mot borgen med förbud att lämna din bosättningsort utan domstolens tillstånd.

Om du vet om att du är under utredning, bör du se till att den allmänna åklagaren och domstolen kan nå dig.

Under utredningen kan du alltid kontakta ditt lands konsulat.

Förhör (1)

Om du är misstänkt för ett brott kommer polisen och den allmänna åklagaren att förhöra dig om det som du anklagas för. I en del fall kan du också, om den allmänna åklagaren så önskar, förhöras av en domare.

Vad ska jag göra om jag kallas till förhör?

Om den allmänna åklagaren eller en domstol kallar dig till förhör, måste du infinna dig. Om du underlåter att följa en kallelse, kan du hämtas till domstolen med tvång. En kallelse till förhör från polisen behöver du inte följa.

Vilken information får jag före förhöret?

Innan du förhörs får du veta vilket brott du anklagas för och vilka lagar man anser att du har brutit mot. Du bör också få information om att du har rätt att tiga, att du kan rådgöra med en advokat innan du förhörs och att du kan begära upptagning av eventuella friande bevis.

Får jag en tolk om jag inte talar språket?

Om din tyska inte är tillräckligt bra får du en tolk. Det kostar dig inget. Tolken närvarar vid hela förhöret och översätter frågorna, dina svar och det skriftliga förhörsprotokollet.

Får jag tala med en advokat?

Som misstänkt får du tala med en Länken öppnas i ett nytt fönsterförsvarsadvokat ensam eller med en tolk närvarande. När den allmänna åklagaren eller en domare förhör dig får du ha en försvarsadvokat närvarande, men inte när du förhörs av polisen.

Kommer jag att förhöras? Bör jag lämna de uppgifter som de frågar efter?

Innan utredningen är slut måste polisen eller den allmänna åklagaren förhöra dig, utom om förfarandet ställs in. Om ärendet är enkelt kan du få svara på frågorna skriftligt.

Vid förhöret (även ett skriftligt sådant) måste du lämna dina personuppgifter. Dessa är förnamn, efternamn, namn vid födseln, födelseort och -datum, civilstånd, yrke, adress och nationalitet.

Du behöver emellertid inte säga något om anklagelserna eller uttala dig om ärendet. Vad och hur mycket du säger efter det att du har rådgjort med din advokat, om du har en sådan, är upp till dig.

Vad händer om jag säger något som påverkar mitt ärende negativt?

Allt du säger under ett förhör registreras. Om du säger något som är till din nackdel kommer även den domstol som avgör målet efter det att du har åtalats att få veta det. Även om du senare tiger eller vill ta tillbaka ditt uttalande, kan domstolen i sin dom beakta allt som du sagt tidigare.

Kommer jag att få veta hur utredningen fortskrider när jag förhörs?

Det är upp till den allmänna åklagaren att informera dig om läget i utredningen. Den allmänna åklagaren får inte ge dig vilseledande information.

Vilka metoder får inte användas?

Du får inte misshandlas eller på annat sätt påverkas fysiskt under förhöret. Ingen får hota dig eller lova dig något som inte är tillåtet enligt lag. Uttalanden som du gör under sådana omständigheter får inte beaktas, inte ens om du samtycker till det.

Ytterligare information

Bestämmelserna om förhör av misstänkta föreskrivs i 136, 136a och 163a §§ i Länken öppnas i ett nytt fönsterstraffprocesslagen.

Identifikation/kroppsvisitering/blodprov etc. (2)

Närmare uppgifter om dina lagliga rättigheter när det gäller dessa åtgärder finns Länken öppnas i ett nytt fönsterhär.

Vad omfattar identifikationen och när görs den?

Syftet med identifikationen är att resultaten ska kunna användas vid det efterföljande straffrättsliga förfarandet för att fastställa huruvida du är skyldig eller oskyldig. För detta ändamål kan foton, fingeravtryck och handavtryck tas och särskilda kännetecken såsom tatueringar noteras.

Domstolen, den allmänna åklagaren eller polisen får utföra en identifikation. Vanligen utförs den av polisen.

En identifikation kan utföras under tvång, vilket innebär att polisen får hålla fast dig och räta ut dina armar och fingrar för att t.ex. ta fingeravtryck.

Får en identifikation utföras även om det inte är nödvändigt (t.ex. om det är uppenbart att jag är förövaren)?

En identifikation kan utföras även med avseende på framtida straffrättsliga förfaranden. Med andra ord är identifikationen kanske inte nödvändigt för förevarande förfarande, utan för att sammanställa dina id-uppgifter för framtida förfaranden. Detta innebär att det måste finna skäl att anta att du även i framtiden kan bli föremål för ett straffrättsligt förfarande.

Är kroppsvisitering tillåten?

Beslut om kroppsvisitering kan fattas för att fastställa omständigheter som är viktiga för det straffrättsliga förfarandet.

Vid en enkel kroppsvisitering som utförs av polisen undersöks din kropp för att fastställa om det finns främmande föremål i någon av dina naturliga kroppshålor. Om du tycker att detta är generande kan kroppsvisiteringen utföras av en person av samma kön eller en läkare. Före kroppsvisiteringen bör du informeras om att en person som du litar på får närvara och att du har rätt att välja kön på den person som utför kroppsvisiteringen. Du är tvungen att gå med på kroppsvisitering, men du kan inte tvingas att aktivt medverka till den.

Kan prover tas av mitt blod, andra kroppsvätskor eller mitt dna (t.ex. hår eller saliv)?

Prover av blod och andra kroppsvätskor kan tas t.ex. för att kontrollera om du har alkohol i blodet eller för att jämföra ditt dna med spår av dna som hittats på brottsplatsen. Endast en läkare får ta dessa prover, inte polisen. När proverna inte längre behövs för det straffrättsliga förfarandet måste de förstöras. Ditt dna-mönster kan emellertid sparas i ett register om det finns skäl att tro att rättsliga åtgärder i framtiden kommer att vidtas mot dig för ett grovt brott.

Om du inte går med på kroppsvisitering eller dna-prov, måste en domstolsorder utfärdas. Vid överhängande risk, dvs. om ärendet är brådskande, får den allmänna åklagaren eller polisen utfärda ordern. Proverna får också tas med användning av tvång.

Ytterligare information

Identifikation omfattas av 81b §, kroppsvisitering och blodprover av 81a och 81d §§ samt dna-prover av 81e, 81f och 81g §§ i straffprocesslagen (StPO).

Husrannsakan/beslag/avlyssning (3)

Närmare uppgifter om dina lagliga rättigheter när det gäller dessa åtgärder finns Länken öppnas i ett nytt fönsterhär.

Kan husrannsakan utföras i mitt hem, på mitt kontor eller i min bil?

Om du är misstänkt för ett brott får den allmänna åklagaren och polisen söka igenom ditt hem och andra platser, t.ex. din bil, om de tror att de kan hitta bevis där eller för att gripa dig.

För husrannsakan krävs en domstolsorder. Endast vid överhängande risk, dvs. om det är brådskande, får den allmänna åklagare eller polisen utfärda ordern.

Du får närvara vid husrannsakan. Också din försvarsadvokat får närvara. Om en domare eller åklagare inte kan närvara, bör två handläggare (Gemeindebeamte) om möjligt kallas in. Du kan emellertid välja att de inte ska närvara. Efter husrannsakan ska du på begäran få ett dokument där man anger skälen till husrannsakan och vilket brott du är anklagad för.

Kan min egendom beslagtas?

Åklagarmyndigheten får säkra föremål som tillhör dig om de är viktiga som bevis. Om du inte överlämnar dem frivilligt kan de beslagtas. För att beslagta egendom krävs en domstolsorder. Vid överhängande risk, dvs. om det är brådskande, får den allmänna åklagare eller polisen utfärda ordern. Du kan när som helst begära att få se domstolsordern, också efter det att husrannsakan avslutats.

Om föremål säkras eller beslagtas under husrannsakan har du rätt att på begäran få en förteckning över dessa föremål.

Kan mitt körkort beslagtas?

Ditt körkort kan preliminärt dras in av domstol om den har tvingande skäl att förvänta sig att körkortet kommer att återkallas i en kommande dom avseende ett trafikbrott. Detta är vanligen fallet om du har gjort dig skyldig till ett trafikbrott som visar att du är inte är lämplig att framföra ett fordon. Domstolens preliminära indragande av ditt körkort har verkan av bekräftelse på beslagtagande av ditt körkort. Vid överhängande risk får polisen eller den allmänna åklagaren beslagta ditt körkort, om det finns brådskande skäl till att dra tillbaka din rätt att framföra ett fordon.

Är avlyssning tillåten?

All kommunikation (t.ex. via telefon) och alla samtal du har i ditt hem får övervakas och spelas in i enlighet med strikta rättsliga krav, förutsatt att det föreligger misstanke om ett grovt eller mycket grovt brott. För båda dessa åtgärder krävs en domstolsorder. Avlyssning kan också ske på order av den allmänna åklagaren i händelse av en överhängande risk eller i mycket brådskande fall. Efteråt måste du informeras om avlyssningen.

Ytterligare information

Husrannsakan och beslag omfattas av 102 § och följande paragrafer samt 94 § och följande paragrafer, preliminär indragning av körkort (beslag av körkort) av 111a § och avlyssning av 100a § och följande paragrafer i Länken öppnas i ett nytt fönsterstraffprocesslagen.

Gripande (4)

Den allmänna åklagaren eller polisen kan ta dig i förvar om du hittas på en brottsplats eller har åtalats och man misstänker att du kan försöka fly. Även vid överhängande risk eller om ärendet är brådskande får den allmänna åklagaren eller polisen ta dig i förvar, under förutsättning att det finns skäl till häktning. Detta är fallet om det finns tvingande skäl att misstänka dig för ett brott och det finns särskilda häktningsskäl. När du grips kan en häktningsorder redan ha utfärdats eller också kan den allmänna åklagaren begära att domstolen ska utfärda en häktningsorder.

Gripande är också möjligt om enskilda åtgärder måste vidtas i samband med en utredning, t.ex. förhör eller kroppsvisitering.

Har jag rätt att få veta varför jag har gripits?

Du får alltid veta skälet till att du gripits. Om en häktningsorder har utfärdats måste den ges till dig när du grips.

Hur länge kan jag hållas kvar?

Om du grips enligt en häktningsorder som redan har utfärdats eller kommer att begäras, gäller dessa tidsgränser för kvarhållandet.

Om du har gripits för att förhöras måste förhöret genomföras omedelbart och du ska friges när det är avslutat. Tiden beror på det enskilda fallet. Du kan under inga omständigheter kvarhållas längre än till slutet av dagen närmast efter gripandet.

Om det efter gripandet framgår att du har ett oavtjänat frihetsstraff, kan du tvingas avtjäna detta straff.

Får jag kontakta någon?

När du har gripits har du rätt att när som helst begära att få en försvarsadvokat som du själv väljer. Du kan underrätta en familjemedlem eller någon som du litar på, om det inte skadar utredningens syfte. Du kan också begära att ditt lands konsulat ska underrättas.

Kan jag få träffa en läkare om jag behöver det?

Du kan begära att få bli undersökt av en läkare som du själv väljer.

Vad är en europeisk arresteringsorder och vilka rättigheter har jag mot en sådan?

Syftet med en europeisk arresteringsorder är att gripa och överlämna en person som är efterlyst i EU så att denna kan åtalas eller avtjäna ett fängelsestraff eller annat frihetsstraff. Om en europeisk arresteringsorder utfärdats mot dig kan du gripas i en medlemsstat och överlämnas till den medlemsstat som utfärdat arresteringsordern.

Om du grips i Tyskland på grund av en europeisk arresteringsorder, ställs du först inför en distriktsdomstol i Tyskland där du kan överklaga ett eventuellt utlämnande. Överklagandet avgörs sedan av den regionala appellationsdomstolen.

Du har rätt till en rättslig företrädare under hela förfarandet.

Om du går med på att utlämnas, görs detta omedelbart (det ”förenklade förfarandet”). Du underrättas också om huruvida du nekas tillämpning av ”specialitetsbestämmelsen”. Om detta är fallet, kan du åtalas för andra brott än de som anges i den europeiska arresteringsordern. När du väl har samtyckt till förenklad utlämning och/eller har avstått från tillämpning av specialitetsbestämmelsen kan du inte senare ändra dig.

Om du inte samtycker beslutar appellationsdomstolen inom 60 dagar om huruvida du ska utlämnas. Beslutet kan inte överklagas.

För ytterligare information, se Länken öppnas i ett nytt fönsterhär och Länken öppnas i ett nytt fönsterhär.

Häktning (5)

När måste jag informeras om häktningsordern?

Om du har gripits enligt en häktningsorder ska häktningsordern överlämnas till dig när du grips. Om du har tagits i förvar ska du ställas inför domstol senast dagen efter gripandet. Om domstolen då utfärdar en häktningsorder, informerar den dig om detta. Om domstolen inte utfärdar en häktningsorder frisläpps du.

När kan en häktningsorder utfärdas mot mig?

En häktningsorder kan utfärdas om det finns tvingande skäl att misstänka dig och det även finns häktningsskäl. Dessa skäl kan vara grova brott, flykt, flyktfara, fara för återfall i brott eller fara för att du försvårar brottsutredningen, t.ex. genom att förstöra bevis eller påverka vittnen. Flyktfara kan anses föreligga om du inte har en fast bostad, ett fast arbete eller nära sociala kontakter.

Vad kan jag göra mot en häktningsorder?

Du kan överklaga en häktningsorder vid närmast högre domstol. Du kan också begära omprövning av häktningsordern (Haftprüfung) i stället för att överklaga. Omprövningen görs av den domstol som utfärdat den. Om du begär omprövning kan du emellertid inte överklaga.

Hur länge kan jag hållas häktad?

Du kan hållas häktad tills det straffrättsliga förfarandet avslutats. Du kan friges tidigare om häktningen hävs eller om du frisläpps mot borgen. Om du beviljas frisläppande mot borgen kan det krävas att du lämnar en säkerhet eller regelbundet anmäler dig hos polisen.

Du får hållas häktad i mer än sex månader endast under särskilda omständigheter som ex officio ska fastställas av den allmänna åklagaren och domstolen (t.ex. om det finns särskilda svårigheter, utredningen är särskilt omfattande eller det finns andra betydande skäl).

Vilken information bör jag få när jag häktas?

När du häktas bör du på ett språk som du förstår informeras om att du

  • kommer att ställas inför domstol omedelbart, eller senast dagen efter det att du häktats,
  • har rätt att yttra dig om anklagelserna eller inte yttra dig alls om ärendet,
  • har rätt att begära upptagning av bevis för att rentvå dig, eller inte yttra dig alls om ärendet,
  • när som helst, också innan du sätts i häkte, får rådgöra med en advokat som du själv väljer,
  • har rätt att begära att bli undersökt av en läkare som du själv väljer, och
  • får meddela en släkting eller en annan person, förutsatt att det inte skadar utredningens syfte.

Du bör informeras om att du har rätt att få kostnadsfri tolkning samt underrätta ditt lands konsulat och hålla kontakt med det. Under domstolsförhandlingen ska du dessutom informeras om eventuella försvårande omständigheter. Du måste ges möjlighet att motbevisa skälen till att du är misstänkt och har häktats samt anföra eventuella omständigheter som är till din fördel. Slutligen måste du informeras om din rätt att bestrida och överklaga häktningen.

Får jag ta emot besökare, ta emot brev, bära mina egna kläder etc. när jag sitter häktad?

I allmänhet tillåts du ta emot brev medan du är häktad. Det kan emellertid finnas vissa restriktioner. Det kan t.ex. krävas att du ansöker om tillstånd för att ta emot besökare eller använda telefonen. Det kan vara nödvändigt att övervaka dina telefonsamtal och eventuella brev eller paket som du får eller att kräva att du ska begära tillstånd för att ta emot föremål under besöken. Du kan invända mot alla dessa krav. Å andra sidan finns det i allmänhet inga restriktioner vad gäller muntlig eller skriftlig kommunikation med din försvarsadvokat. Lagstiftningen om förvaringen i häkte skiljer sig mellan de olika delstaterna.

Åtal (6)

Om utredningen visar att det finns tillräckliga skäl för att åtala dig, utfärdar den allmänna åklagaren ett åtalsbeslut eller begär ett Länken öppnas i ett nytt fönsterstrafföreläggande vid den behöriga domstolen. I annat fall avskrivs målet. I åtalsbeslutet sammanfattar den allmänna åklagaren vad du anklagas för, vilka lagar du har brutit mot och vilken bevisning som finns.

Vad innebär det när domstolen sänder mig ett åtalsbeslut?

Det innebär att domstolen genom ett interimistiskt förfarande kommer att pröva om ett rättsligt förfarande ska inledas mot dig. I åtalsbeslutet informeras du om detta. Vidare anmodas du av domstolen att inom en viss tid ange om ytterligare friande bevisning bör upptas eller om du vill invända mot att förfarandet inleds.

Vid ett påskyndat förfarande behandlas åtalet på annat sätt, se Länken öppnas i ett nytt fönsterhär.

Vad ska jag göra om jag inte förstår åtalsbeslutet, eftersom jag inte talar tyska?

Om du har åtalats på ett språk som du inte förstår kan du utan kostnad begära att få det översatt och delgivet på nytt.

Vad ska jag göra om jag anser att åtalet är felaktigt?

Domstolen ger dig en viss tidsfrist inom vilken du kan ange skälen till att du anser att åtalet är felaktigt. Du kan också ansöka om upptagning av bevis som du tror kommer att fria dig.

Kan domstolen ogilla åtalet?

Om domstolen anser att du troligen inte kommer att bli dömd på grundval av åtalsbeslutet, t.ex. eftersom det inte finns tillräckliga bevis, kommer den inte att överlämna ärendet till rättegång. Den allmänna åklagaren får genast anföra besvär mot detta beslut.

Kan åtalsbeslutet ändras före rättegången?

Den allmänna åklagaren kan dra tillbaka och ändra åtalsbeslutet när som helst innan domstolen inleder rättegången. Den allmänna åklagaren kan också lägga fram nya bevis när som helst under hela det straffrättsliga förfarandet.

Kan jag åtalas för ett brott som jag redan har åtalats för i en annan medlemsstat?

Att du har åtalats i en annan medlemsstat hindrar inte att du åtalas i Tyskland. Om du redan har dömts för samma brott kan du däremot inte åtalas igen.

Kommer jag att informeras om vilka vittnen och vilken bevisning som finns mot mig?

I åtalsbeslutet anger den allmänna åklagaren vilken bevisning han/hon stöder åtalet på. Din försvarsadvokat får se handlingarna senast i slutet av utredningen och innan åtal väcks mot dig. Du själv har rätt att få uppgifter ur och kopior av enskilda handlingar.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 13/04/2018

4 – Mina rättigheter under rättegången


Den allmänna åklagaren överlämnar åtalsbeslutet till domstolen, som genom ett interimistiskt förfarande beslutar huruvida man ska gå vidare till rättegång, dvs. domstolsförhandling.

Om domstolen anser att åtalet ska leda till rättegång, inleds huvudförhandlingarna. Dessa kan pågå under en eller flera dagar. Åtalet kan också behandlas genom ett Länken öppnas i ett nytt fönsterpåskyndat förfarande, för vilket särskilda regler gäller.

Vad händer vid rättegången?

Först fastställer domstolen vem som är närvarande (allmänna åklagaren, du och din försvarsadvokat (om du har en sådan), vittnen och expertvittnen). Därefter ombeds vittnena att vänta utanför rättssalen.

Du ombeds uppge dina personuppgifter. Du måste uppge namn, adress, födelseort, civilstånd och yrke. Du behöver inte berätta hur mycket du tjänar.

Därefter läses åtalspunkterna upp.

Du får yttra dig om åtalspunkterna. Du behöver inte säga något om du inte vill det. Domstolen får inte dra några slutsatser som är till nackdel för dig av att du väljer att tiga. Därefter läggs bevisningen fram, dvs. vittnen och expertvittnen förhörs och/eller dokument läses upp.

Slutligen sammanfattar den allmänna åklagaren och din försvarsadvokat (om du har en sådan) resultatet av bevisningen och föreslår att du ska fällas eller frikännas.

Du får säga sista ordet.

Domstolen avkunnar sin dom och anger skälen till den.

Var äger rättegången rum?

Rättegången hålls på den plats där den allmänna åklagaren väckt åtal. Det finns särskilda bestämmelser om detta. Ofta äger rättegången rum vid domstolen i det område där brottet begåtts.

Huruvida rättegången hålls vid distriktsdomstol, regional domstol eller regional appellationsdomstol beror på den påföljd som kan väntas för brottet i fråga. Om straffet förväntas bli böter eller fängelse i högst två år avgörs målet av en ensam domare i distriktsdomstol. Om straffet förväntas bli två till fyra års fängelse avgörs målet i distriktsdomstol i en sammansättning av en domare och två nämndemän (jurymedlemmar). Om straffet förväntas bli mer än fyra års fängelse avgörs fallet av regional domstol i en sammansättning av två eller tre domare och två nämndemän. Mål som rör den nationella säkerheten avgörs av regional appellationsdomstol i en sammansättning av tre domare.

Är rättegången offentlig?

Rättegången är offentlig. Allmänheten utestängs endast i undantagsfall, t.ex. för att skydda vittnen.

Kan åtalspunkterna ändras under rättegången?

Smärre ändringar av åtalspunkterna kan göras på instruktion av domstolen. Nya åtalspunkter kan anföras under rättegången endast genom ett tilläggsåtal. De nya åtalspunkterna prövas emellertid endast om du och domstolen samtycker till det.

Vad händer om jag under rättegången förklarar mig skyldig till en del av eller alla åtalspunkterna?

Ett erkännande innebär inte att rättegången avslutas. Domstolen kan emellertid besluta att inte pröva en del av bevisen, om den anser att ditt erkännande är tillförlitligt, dvs. om det stöds av de bevis som redan lagts fram. Domstolen kan mildra straffet om du erkänner. Under vissa omständigheter kan ditt erkännande utgöra en del av en Länken öppnas i ett nytt fönsteröverenskommelse mellan åklagaren och försvaret. Detta påverkar domen, men inte huruvida du förklaras oskyldig eller skyldig.

Vilka rättigheter har jag under rättegången?

Du måste närvara vid rättegången. Om du inte har befriats från skyldigheten att närvara, men ändå underlåter att infinna dig, skjuts rättegången upp och en häktningsorder kan utfärdas. Undantag gäller när rättegången är en del av ett förfarande för Länken öppnas i ett nytt fönsterstrafföreläggande.

Om du inte talar språket tillräckligt bra tillhandahåller domstolen en tolk som översätter alla förhandlingar och yttranden under rättegången.

Du kan utse en advokat att försvara dig. I en del fall måste du ha en försvarsadvokat. Om du inte själv väljer en advokat utser domstolen en Länken öppnas i ett nytt fönsteroffentlig försvarsadvokat.

Vilka rättigheter har jag när det gäller bevisningen mot mig?

När bevisning läggs fram mot dig får du yttra dig om den. Du kan invända mot alla bevis som du anser har anförts felaktigt mot dig.

Du kan också anhålla om att ytterligare bevis ska läggas fram. Du kan också skaffa fram egna bevis, men du har inte samma rättigheter som polisen. Du kan t.ex. inte göra en avlyssning och använda inspelningen som bevis.

Du kan be vittnen att berätta vad de vet, och kan begära att de infinner sig i domstolen. Du måste emellertid komma ihåg att vittnen är skyldiga att säga sanningen.

Vittnen förhörs först av domstolen och sedan av den allmänna åklagaren. Därefter får din advokat och du själv fråga ut vittnena.

I regel läser man upp ett utdrag ur ditt Länken öppnas i ett nytt fönsterbrottsregister. Om du redan har dömts för ett liknande brott som det som avses i det förevarande förfarandet, får även den tidigare domen läsas upp. Brottsregistret innehåller inte tidigare domar i andra medlemsstater. Om domstolen emellertid har kunskap om andra tidigare domar får den beakta dessa under rättegången.

Hur avslutas rättegången?

Rättegången kan avslutas antingen med en dom eller med att Länken öppnas i ett nytt fönsterförfarandet ställs in.

I de flesta fall avslutas rättegången med en dom. Domstolen kan fälla eller frikänna dig beroende på bevisningen. Fällande domar är t.ex. böter eller fängelse. Det finns också särskilda omständigheter där beslut kan fattas om intagning på psykiatriskt sjukhus, drogrehabiliteringscentrum eller skyddsförvaring. En annan möjlig påföljd är återkallande av ditt körkort. Ytterligare en påföljd är körförbud.

Länken öppnas i ett nytt fönsterBöter anges som antal dagsböter (t.ex. 50 dagsböter om 15 euro). En dagsbot är alltid en trettiondedel av din månadsinkomst. Du kan också arbeta av böterna. Om du inte betalar böterna eller arbetar av dem sätts du i fängelse under en tid som motsvarar en dag per dagsbot. Om du får böter på upp till 180 dagsböter, kan böterna skjutas upp. Det innebär att du får en varning och behöver betala böterna endast om du efter domen gör dig skyldig till ett nytt brott eller på annat sätt bryter mot domstolens beslut.

Fängelsestraff på högst två år kan avtjänas som villkorlig dom. Om du inte följer villkoren för domen kan fängelsestraffet verkställas.

Ytterligare åtgärder och påföljder kan läggas till domen.

Vilken roll har brottsoffret vid rättegången?

I de flesta fall är brottsoffret ett viktigt vittne och hörs som sådant.

Brottsoffer för vissa brott kan också delta aktivt i förhandlingen, om de har rätt att föra talan om enskilt anspråk. Brottsoffer som är målsägande får ställa frågor eller själva begära bevisupptagning eller, om de har en advokat, låta advokaten göra det. I slutet av rättegången får brottsoffret eller dennes advokat göra en slutplädering och yrka på en viss dom.

Ytterligare information

Rättegångsreglerna finns i Länken öppnas i ett nytt fönsterstraffprocesslagen och den tyska Länken öppnas i ett nytt fönsterlagen om domstolsorganisation.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 13/04/2018

5 – Mina rättigheter efter att domen har meddelats

När domstolen har avkunnat sin dom har du rätt att överklaga den. Om du frikänns har du inte rätt att överklaga, även om du inte instämmer i grunderna för frikännandet. Domstolen måste informera dig om dina rättigheter.

Det finns två former av rättsmedel mot en dom som avkunnats av en distriktsdomstol: överklagande och revisionstalan. Mot domar som avkunnats av regional domstol kan man endast ansöka om revision.


Har jag rätt att överklaga?

Så snart en dom har avkunnats får du eller din advokat begära att få fört till protokollet att du överklagar. Alternativt kan du överklaga inom en vecka efter domen. Du kan antingen överklaga skriftligen eller ansöka om att domstolens kansli officiellt registrerar ditt överklagande. Du får överklaga även om domen grundar sig på en överenskommelse mellan åklagaren och försvaret.

Du kan överklaga antingen själva domen eller påföljdsnivån.

Om du överklagar är det upp till dig att motivera överklagandet.

En revisionstalan måste motiveras inom en månad efter det att den skriftliga motiveringen till domen har utfärdats. För detta behövs en advokat, eftersom du inte själv får motivera en revisionstalan.

Vad händer om jag överklagar?

När du överklagar träder domen inte i kraft och verkställs inte. Detta innebär att du tills vidare inte behöver betala böterna eller avtjäna straffet. Du frisläpps emellertid inte om du sitter häktad. För att du ska frisläppas ur häktet måste domstolen häva häktningsordern eller frige dig ur häktet.

Det finns inga tidsgränser för när beslut måste fattas om ditt överklagande. Emellertid gäller ett allmänt krav på att straffrättsliga förfaranden ska genomföras så snabbt som möjligt.

Vid ett överklagande tas rättegången om vid behörig regional domstol. Denna domstol avgör själv vilka bevis som är viktiga. Det kan vara samma bevis som de som beaktades av domstolen i första instans. Det kan emellertid även vara andra bevis. Du får också anhålla om att nya bevis ska prövas.

Vid revisionstalan läggs inga nya bevis fram utan domen och förfarandet granskas endast för att se om rättsliga fel begåtts.

Vad händer vid överklagandeförfarandet?

Överklagandeförfarandet vid den regionala domstolen följer samma mönster som förfarandet vid distriktsdomstolen. Domstolen avkunnar en egen dom. Det är annorlunda endast om du överklagat själva påföljden. Då prövar domstolen endast bevisning som är av betydelse för fastställande av påföljden, t.ex. dina motiv och personliga förhållanden.

Vid revisionstalan kan dom avkunnas även utan muntlig förhandling.

Vad händer om jag vinner framgång med/inte vinner framgång med mitt överklagande?

Om du vinner framgång med ditt överklagande frikänns du eller påföljden mildras. Om du inte frikänns, kan du väcka revisionstalan mot domen.

Om du vinner framgång med revisionstalan finns det två möjligheter: appellationsdomstolen kan under vissa omständigheter komma fram till en egen dom och t.ex. frikänna dig. I andra fall kan det vara nödvändigt att upphäva den dom mot vilken du har väckt revisionstalan och återförvisa målet till den lägre domstolen.

En dom som har upphävts får inte föras in brottsregistret.

En dom vinner rättskraft om ingen av parterna, vare sig du själv, den allmänna åklagaren eller en målsägande, inger ett överklagande inom gällande tidsfrist.

Jag är från en annan medlemsstat. Kan jag bli hemskickad efter det att domen har meddelats?

Som EU-medborgare kan du utvisas från Tyskland endast under försvårande omständigheter. Närmare bestämmelser finns i EU-lagstiftningen om fri rörlighet. Om du är orolig för att utvisas kan du rådgöra med en advokat.

Om jag fälls, kan jag på nytt ställas inför rätta för samma brott?

I princip kan du inte ställas inför rätta två gånger för samma brott. Huruvida domen faktiskt avser samma brott är en komplicerad rättslig gränsdragning.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 13/04/2018

6 – Smärre trafikbrott

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på tyska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.


Hur behandlas smärre trafikbrott?

Smärre trafikbrott såsom fortkörning hanteras av de administrativa myndigheterna. De är inte straffrättsligt straffbara handlingar. Grova trafikbrott, särskilt sådana där andra trafikanter utsätts för fara eller skadas, är däremot straffrättsligt straffbara.

Vid smärre trafikbrott sker medling genom de administrativa myndigheterna. Under medlingsförfarandet kan du skriftligen lägga fram dina synpunkter. Vid mindre överträdelser (t.ex. parkeringsförseelser) får du först en varning och erbjuds att betala varningsböter på upp till 35 euro. Om du betalar är saken utagerad. Om inte, kan de administrativa myndigheterna, om de anser att du är skyldig, utfärda ett bötesföreläggande där du föreläggs att betala böter. Ett bötesföreläggande kan även innefatta körförbud. Bötesbeloppet och körförbudets varaktighet fastställs enligt en böteskatalog.

Du kan överklaga ett bötesföreläggande. Den allmänna åklagaren överlämnar ärendet till domstol. Rättegången genomförs på samma sätt som i Länken öppnas i ett nytt fönsterfaktablad 4. Domstolen kan även besluta att inte gå vidare till rättegång, om du eller den allmänna åklagaren inte invänder mot det. Du kan överklaga en dom eller ett beslut till den regionala appellationsdomstolen. Denna möjlighet medges dock endast under vissa omständigheter när bötesbeloppet är högre än 250 euro eller saken kan bidra till rättspraxisen.

Kan medborgare från andra medlemsstater åtalas för sådana brott? Hur går det i så fall till?

Även medborgare från andra medlemsstater kan åtalas för sådana brott. Om du gör dig skyldig till en trafiköverträdelse kan det krävas att du betalar varningsböter eller ställer en säkerhet genast på platsen. Dessa dras av från det bötesbelopp som fastställs i slutet av förfarandet. Om du inte stoppas under själva trafiköverträdelsen kan du ändå åtalas om ditt land utbyter trafikregisteruppgifter med Tyskland. Tyskland avser att gå med i EU:s system för verkställighet av bötesstraff från hösten 2010. Detta innebär att böter som påförs i Tyskland kan krävas in i ditt hemland.

Förs smärre trafikbrott in i brottsregistret?

Smärre trafikbrott registreras inte i det Länken öppnas i ett nytt fönsterfederala centrala brottsregistret utan i det Länken öppnas i ett nytt fönstercentrala trafikbrottsregistret. Det centrala trafikbrottsregistret innehåller uppgifter om alla personer som har gjort sig skyldiga till smärre trafikbrott i Tyskland och som har ett tyskt eller utländskt körkort. Alla överträdelser som innebär böter på minst 40 euro registreras. Beroende på hur allvarlig överträdelsen är registreras även ett visst antal Länken öppnas i ett nytt fönsterprickar. Tyska bilförare förlorar körkortet om de har 18 prickar eller mer, medan utländska förare förlorar rätten att köra bil i Tyskland.

Ytterligare information

Trafikbrott och relevanta förfaranden regleras i Länken öppnas i ett nytt fönstervägtrafiklagen, Länken öppnas i ett nytt fönstervägtrafikförordningen och lagen om administrativa förseelser (Gesetz über Ordnungswidrigkeiten).


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 13/04/2018

Rättigheter för tilltalade i brottmål - Estland

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på estniska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

I dessa faktablad förklaras vad som händer om du misstänks eller anklagas för ett brott som prövas i domstol. Information om smärre trafikbrott som vanligtvis omfattas av böter finns i Länken öppnas i ett nytt fönsterfaktablad 5.

Om du är brottsoffer hittar du utförlig information om dina rättigheter här.


Sammanfattning av det straffrättsliga förfarandet

Nedan sammanfattas de normala skedena i det straffrättsliga förfarandet.

  • Inledande av det straffrättsliga förfarandet
  • Förundersökning m.m.
  • Tillgång till akten och ansökningar
  • Åtal
  • Domstolsförfaranden inför rättegångsförhandlingarna
  • Domstolsförhandling
  • Dom
  • Överklagande- och kassationsförfaranden (i andrainstans- och tredjeinstansdomstolar)
  • Verkställighet av domen

I faktabladen hittar du information om dessa skeden i förfarandet och om dina rättigheter. Denna information ersätter inte juridisk rådgivning utan är endast avsedd som vägledning.

Europeiska kommissionens roll

Observera att Europeiska kommissionen inte har någon funktion i medlemsstaternas straffrättsliga förfaranden och att den inte kan hjälpa dig om du har klagomål. I dessa faktablad finns information om hur du framför klagomål och till vem du ska vända dig.

Klicka på länkarna nedan för att komma till den information du behöver

Länken öppnas i ett nytt fönster1. Juridisk rådgivning

Länken öppnas i ett nytt fönster2. Mina rättigheter under brottsutredningen (innan målet hamnar i domstol)

  • Det straffrättsliga förfarandet inleds
  • Frihetsberövande och anhållande
  • Förhör och insamling av bevisning
  • Tillgång till akten, förhandlingsansökningar och presentation av åtalet
  • Ytterligare information för personer som inte är bosatta i landetLänken öppnas i ett nytt fönster

Länken öppnas i ett nytt fönster3. Mina rättigheter under rättegången

Länken öppnas i ett nytt fönster4. Mina rättigheter efter att domen har meddelats

Länken öppnas i ett nytt fönster5 – Trafikbrott

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterÖversikt över det estniska straffrättsliga förfarandet på engelska


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 08/08/2018

1. Juridisk rådgivning

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på estniska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Om du är involverad i ett straffrättsligt förfarande är det mycket viktigt att du kan få juridisk rådgivning. I faktabladen visar vi när och under vilka förhållanden du har rätt att företrädas av advokat. Här visar vi också vad en advokat kan göra för dig. I detta allmänna faktablad får du veta hur du hittar en advokat och hur advokatens kostnader kan täckas om du inte har råd att betala för den juridiska rådgivningen.


Måste jag ha en advokat?

Du måste ha en advokat under förfarandet före rättegången från den tidpunkt då du får möjlighet att granska akten (se Länken öppnas i ett nytt fönsterfaktablad 2). Före detta skede måste du ha en advokat i följande fall:

  • om du var omyndig när brottet begicks,
  • om du inte kan försvara dig själv på grund av ett fysiskt eller mentalt funktionshinder eller om försvaret är komplicerat för dig på grund av ett sådant funktionshinder,
  • om du misstänks för ett brott som ger livstids fängelse,
  • om ditt mål står i strid med målet för en annan person som har en försvarsadvokat,
  • om du har varit häktad i minst sex månader,
  • om målet prövas med skyndsam handläggning.

Du måste ha en advokat under rättegången. Det är obligatoriskt för advokaten att delta i rättegången.

Hitta en advokat

Du har rätt att välja din egen advokat som samtycker till att företräda dig på grundval av ett avtal. Namn och kontaktuppgifter till advokater finns på webbplatsen för det estniska advokatsamfundet.

Om du inte har ett avtal med en advokat eller om din advokat inte kan företräda dig, har du rätt att begära att en advokat utses åt dig. I det här fallet utser det estniska advokatsamfundet en advokat som kan företräda dig.

Din rätt att låta det estniska advokatsamfundet utse en advokat åt dig beror inte på din ekonomiska situation. Du behöver inte avslöja detaljer om din ekonomiska situation när du ansöker om en advokat.

Om du vill att det estniska advokatsamfundet utser en advokat åt dig, måste du lämna in en begäran till den utredande myndigheten, åklagaren eller domstolen.

I vissa förfaranden är det obligatoriskt att advokaten deltar. Om du inte har valt en advokat i ett sådant förfarande kommer den utredande myndigheten, åklagarsidan eller domstolen att utse en åt dig. Du behöver inte ansöka om en advokat.

Betala för advokaten

Du måste betala för den advokat du har valt. Advokatarvodet och betalningsvillkoren ingår i klientavtalet.

Om du inte själv vill anlita en advokat, har du rätt att låta staten ordna en advokat åt dig. Staten betalar för advokaten som utses av det estniska advokatsamfundet. Du behöver inte betala för advokaten. Om domstolen förklarar dig skyldig är du skyldig att betala advokatarvodet till staten.

Kan jag byta advokat?

Du har rätt att byta den advokat du har valt. Om advokaten utsågs åt dig har du rätt att byta advokat, om den ursprungliga advokaten och den nya advokaten är eniga. Om den advokat som har utsetts åt dig har varit inkompetent eller vårdslös, har du rätt att lämna in en ansökan till domstolen om att avsätta denna advokat och låta det estniska advokatsamfundet utse en ny advokat.

Länkar

Estlands advokatsamfund


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 08/08/2018

2. Mina rättigheter under brottsutredningen (innan målet hamnar i domstol)

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på estniska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Det straffrättsliga förfarandet har två skeden: förfarandet före rättegång eller utredningen, respektive själva rättegången. Det straffrättsliga förfarandet kan även avslutas innan det når domstolen (exempelvis om man under utredningen kommer fram till att ett brott inte har begåtts). Du kan endast förklaras skyldig till ett brott i domstol.


Vad är syftet med brottsutredningen?

Syftet med brottsutredningen är att ta reda på om ett brott har begåtts och vilka omständigheterna kring brottet var. Under utredningen samlar man in bevisning för det påstådda brottet, omständigheterna klarläggs och ett beslut fattas om bevisningen räcker för att åtala dig för brottet.

Vilka är de olika skedena i brottsutredningen?

Det straffrättsliga förfarandet inleds

Det straffrättsliga förfarandet inleds av en utredande myndighet (polisen eller någon annan statlig myndighet som har behörighet att göra detta) eller av åklagar myndigheten. Det straffrättsliga förfarandet inleds när polisen eller åklagarmyndigheten har informerats om det påstådda brottet.

Frihetsberövande och anhållande

Om den utredande myndigheten har goda skäl att misstänka att du har begått ett brott kan du frihetsberövas som misstänkt i upp till 48 timmar. Om du frihetsberövas måste du omgående förhöras av en utredande myndighet.

Om det under utredningen visar sig att det inte finns något som berättigar frihetsberövandet, måste du omedelbart försättas på fri fot. Om åklagarsidan är övertygad om att du måste frihetsberövas längre så att du inte avviker från utredningen eller begår nya brott, måste de begära ett beslut från domstolen om att anhålla dig.

Om detta inträffar kommer du att få träffa domaren inom 48 timmar efter frihetsberövandet. Domaren beslutar om det är lämpligt att anhålla dig. Om domaren anser att det inte är berättigat att anhålla dig, kommer du att omgående försättas på fri fot.

Förhör och insamling av bevisning

Utredningens syfte är att samla in bevisning som bekräftar omständigheterna kring brottet. I detta syfte kommer den misstänkta personen, brottsoffret och vittnena att förhöras, bevisning att samlas in, kriminaltekniska analyser att utföras och övervakningsaktiviteter att utföras. Alla åtgärder som vidtas för att samla in bevisningen måste samlas in enligt lag. Vid ett åtal kan man endast använda bevisning som föreskrivs enligt lag och som har samlats in på laglig väg.

Tillgång till akten, förhandlingsansökningar och presentationen av åtalet

En akt skapas som innehåller uppgifter om brottsutredningen och bevisningen. När brottsutredningen har avslutats överlämnar åklagarsidan en kopia av akten till försvarsadvokaten. Din advokat kommer att informera dig om bevisningen som har samlats in och om grunden för åtalspunkterna mot dig.

Du och din försvarsadvokat har rätt att lämna önskemål till åklagarsidan (exempelvis om att ta med ytterligare bevisning i akten, att avsluta det straffrättsliga förfarandet etc.). Åklagarsidan måste fatta beslut om dessa önskemål. Om åklagarsidan inte uppfyller ett önskemål kan du lägga fram samma önskemål igen i domstolen under rättegången.

När du har tagit del av akten och man har tagit ställning till eventuella önskemål från dig kommer åklagarsidan att utarbeta en redogörelse över åtalspunkterna, om han anser att det finns tillräcklig bevisning för att väcka åtal mot dig.

Detta är ett dokument som innehåller fakta och som visar den bevisning som anklagelsen bygger på. Åklagarsidan presenterar redogörelsen för åtalspunkterna för försvarsadvokaten och skickar det till domstolen. Utifrån redogörelsen för åtalspunkterna kommer domaren att inleda rättegången.

Mina rättigheter under brottsutredningen

 

Det straffrättsliga förfarandet inleds (1)

Varför inleds det straffrättsliga förfarandet?

Det straffrättsliga förfarandet inleds, eftersom den utredande myndigheten har fått information som antyder att ett brott har begåtts. Denna information kan bygga på en anmälan som har lämnats in av en person eller upptäckten av ett faktum som antyder att ett brott har begåtts.

Syftet med det straffrättsliga förfarandet är att fastställa om ett brott har begåtts och om bevisningen är tillräcklig för att åtala den misstänkta för brottet.

Vem utför brottsutredningen?

Det straffrättsliga förfarandet leds av Länken öppnas i ett nytt fönsteråklagarmyndigheten och brottsutredningen utförs av ett utredande organ i enlighet med åklagarmyndighetens instruktioner. I allmänhet är det Länken öppnas i ett nytt fönsterpolisen som utför utredningen. Utredningen kan också utföras av Länken öppnas i ett nytt fönstersäkerhetspolisen, Länken öppnas i ett nytt fönstertull- och skattemyndigheten, Länken öppnas i ett nytt fönstermiljöinspektionen, Länken öppnas i ett nytt fönsterfängelsemyndigheten vid justitieministeriet, militärpolisen och Länken öppnas i ett nytt fönsterkonkurrensmyndigheten.

De utredande organen kan endast utföra vissa åtgärder med tillstånd från antingen åklagarmyndigheten eller domstolen.

Hur får jag veta att det straffrättsliga förfarandet har inletts?

Det straffrättsliga förfarandet inleds med den första åtgärden. Om du är misstänkt för att ha begått ett brott, kommer du att få reda på att det straffrättsliga förfarandet har inletts genom att du frihetsberövas som en misstänkt eller kallas till utredaren för förhör.

På vilka grunder kan jag misstänkas för att ha begått ett brott?

Du kan behandlas som misstänkt om den utredande myndigheten har tillräckliga skäl att tro att du har begått ett brott. Dessa skäl kan berättigas av olika orsaker, exempelvis:

  • du greps på bar gärning eller direkt efter du hade begått brottet,
  • ett vittne till brottet eller brottsoffret identifierar dig som den person som har begått det,
  • bevis för brottet eller annan information antyder att du är den person som har begått det.

Vilka är mina rättigheter som misstänkt?

Dina huvudsakliga rättigheter är

  • rätten att få veta vad du misstänks för, att yttra dig om misstanken eller vägra att göra det,
  • rätten att veta att dina utsagor kan användas mot dig,
  • rätten att få assistens av en tolk,
  • rätten att få assistans av en försvarsadvokat,
  • rätten att träffa försvarsadvokaten i enrum,
  • rätten att utfrågas i försvarsadvokatens närvaro,
  • rätten att delta i domstolsförhandlingen där åklagaren begär ett häktningsbeslut,
  • rätten att lägga fram bevismaterial,
  • rätten att lämna in ansökningar och klagomål,
  • rätten att undersöka protokoll som rör processhandlingar och yttra dig om villkoren i, gången för och resultaten av en processhandling och om protokollen (dessa uttalanden ska också protokollföras), att godkänna en medlingsöverenskommelse, hur medling tillämpas, att delta i förhandlingarna som part i medlingsförfarandet, att lägga fram förslag om vilken typ av straff och hur långt straff som ska utdömas samt godta eller vägra godta en medlingsöverenskommelse.

Vilka är mina skyldigheter?

Du är skyldig att

  • inställa dig när den utredande myndigheten, åklagarsidan eller domstolen begär det,
  • delta i åtgärder och lyda order från den utredande myndigheten, åklagarsidan och domstolen.

Vad kommer jag att få veta om de förfaranden som äger rum?

Om du är misstänkt, måste den utredande myndigheten förklara dina rättigheter och skyldigheter för dig. Du kommer att uppmanas att skriva under det skriftliga förhörsprotokollet och när du gör detta bekräfta att dina rättigheter och skyldigheter har förklarats för dig.

Efter detta kommer du att få veta vad du misstänks för. Detta innebär att du får en kort beskrivning av den gärning du är misstänkt för att ha begått. Du kommer också att få uppgifter om lagen som definierar gärningen som ett brott. Varken den utredande myndigheten eller åklagarsidan är skyldig att ge dig mer information innan förfarandet före rättegången har avslutats.

När kan jag tala med min advokat?

Från den stund då du är misstänkt i ett straffrättsligt förfarande har du rätt att träffa och tala med din advokat. Du har rätt att tala med din advokat innan den utredande myndigheten börjar förhöra dig.

Frihetsberövande och anhållande (2)

Under vilka omständigheter kan jag frihetsberövas?

Du kan frihetsberövas som misstänkt om:

  • du grips på bar gärning eller direkt efter du har begått brottet,
  • ett vittne till brottet eller brottsoffret identifierar dig som den person som har begått det,
  • bevisningen till brottet antyder att du kan ha begått det.

Du kan också frihetsberövas om den utredande myndigheten har annan information som antyder att du är misstänkt och:

  • du försöker fly,
  • din identitet inte kan fastställas,
  • den utredande myndigheten anser att du kan fortsätta begå brott, avvika från det straffrättsliga förfarandet eller försvåra det på något annat sätt.

Du kan frihetsberövas och anhållas i syfte att överlämnas eller utlämnas till ett annat land (se förhör och insamling av bevisning (3)).

Vem kan frihetsberöva mig?

Den utredande myndigheten har rätt att frihetsberöva dig. Om du grips på bar gärning eller direkt efter att du har begått ett brott eller om du försöker fly, kan vilken person som helst ta dig till polisen för att frihetsberövas.

Hur får jag reda på varför jag frihetsberövades och vad händer sedan?

När du frihetsberövas måste en tjänsteman på den utredande myndigheten informera dig om skälet för frihetsberövandet och förklara dig dina rättigheter och skyldigheter. Tjänstemannen utarbetar ett dokument om frihetsberövandet som innehåller den rättsliga grunden för frihetsberövandet och omständigheterna kring det brott du misstänks för. Du har rätt att framföra önskemål och kräva att dessa tas med i dokumentet om frihetsberövandet.

Jag talar inte det lokala språket. Hur ska jag göra för att förstå vad som händer?

Den utredande myndigheten måste omgående informera dig om skälet för frihetsberövandet och om dina rättigheter på ett språk och ett sätt som du förstår. Den utredande myndigheten måste ge dig en tolk om du behöver en sådan. Du får endast tolkning (inte skriftlig översättning).

Kan jag informera mina närstående om frihetsberövandet?

Du har rätt att informera minst en närstående person som du själv väljer. Du får meddela personen genom den utredande myndigheten. Detta innebär att du har rätt att begära att ett meddelande överlämnas till en person som du väljer och detta görs av den utredande myndigheten.

Om den utredande myndigheten anser att det kan skada det straffrättsliga förfarandet att meddela din utvalda person om frihetsberövandet, kan myndigheten neka dig detta. Åklagarsidan måste godkänna nekandet.

Hur länge kan jag frihetsberövas?

Du kan frihetsberövas i högst 48 timmar. Om domstolen inte har utfärdat ett anhållningsbeslut inom 48 timmar från den tid då du frihetsberövades, måste den utredande myndigheten omedelbart försätta dig på fri fot.

Under vilka omständigheter kan jag anhållas?

Du kan anhållas på begäran av åklagarsidan, om det finns goda skäl att tro att du kan avvika från de straffrättsliga förfarandena eller begå nya brott. Endast en domare kan ge tillstånd till anhållande.

Hur fattas beslut om anhållande?

Den utredande myndigheten tar dig till en domare för att få ett anhållningsbeslut. Även åklagaren och – om du vill – din advokat kallas till domaren. Domaren läser igenom akterna i ditt brottmål och förhör dig för att kontrollera skälen för anhållandet. Efter att har utfrågat parterna i målet godkänner eller avvisar domstolen anhållandet. Om anhållandet avvisas, måste du omedelbart försättas på fri fot.

Hur länge kan jag vara anhållen?

Under förfarandet före rättegången kan du inte kvarhållas i mer än sex månader. I extraordinära fall kan denna tidsfrist förlängas. Efter varje tvåmånadersperiod har du rätt att begära att domstolen granskar skälen för anhållandet, och domstolen måste inom fem dagar besluta om det är berättigat att du fortsätter vara anhållen eller inte. Om domstolen anser att det inte längre är berättigat att du är anhållen, måste du omedelbart försättas på fri fot.

Kan jag försättas på fri fot genom borgen?

Du har rätt att begära borgen i stället för anhållande. Då måste du lämna in en begäran om detta till domstolen. Du förs till en domare som beslutar om din begäran om borgen och domaren måste pröva din och din advokats åsikt.

Om domstolen samtycker till begäran, kommer du att friges från häktet efter att borgensbeloppet har överförts till domstolens konto.

Har jag rätt att överklaga anhållningsbeslutet?

Du har rätt att överklaga anhållningsbeslutet. Du och din advokat måste du lämna en ett skriftligt överklagande till appellationsdomstolen genom den domstol som utfärdade det ursprungliga anhållningsbeslutet. Du måste lämna in överklagandet inom tio dagar från den dag du informerades om anhållningsbeslutet.

Förhör och insamling av bevisning (3)

Vilket är syftet med förhöret och insamlingen av bevisning?

Syftet med förhöret och insamlingen av bevisningen är att fastställa omständigheterna kring det påstådda brottet och föra ett skriftligt protokoll över dessa omständigheter så att de kan kontrolleras i domstolen. Den utredande myndigheten och åklagarsidan är skyldiga att samla in både de uppgifter som tyder på att du varit inblandad i brottet och uppgifter som talar till din fördel. Du behöver inte bevisa din oskuld.

Kommer man att begära information från mig?

Om du är misstänkt, måste den utredande myndigheten förhöra dig omedelbart.

Måste jag lämna information till den utredande myndigheten?

Du behöver inte lämna information till den utredande myndigheten eller besvara frågorna de ställer till dig. Du har rätt att tiga. Tystnad kan aldrig tolkas som erkännande. Du kan inte tvingas att lämna bevisning mot dig själv eller mot närstående personer.

Hur går förhöret till?

När förhöret börjar måste du informeras om att du har rätt att vägra uttala dig och att din utsaga kan användas mot dig. Först frågar man dig om du har begått det brott du misstänks för.

Du får möjlighet att berätta vad du vet om brottet under utredningen. Du kommer också att få frågor. Ett skriftligt förhörsprotokoll utarbetas. Innan du skriver under protokollet har du rätt att läsa igenom det. Du har rätt att få dina kommentarer antecknade i protokollet.

Vad händer om jag säger något som är till nackdel för min talan?

Den utsaga du ger kan användas som bevisning mot dig.

Kan jag jag erkänna mig skyldig till alla eller vissa åtalspunkter före rättegången?

Under förhöret kan du erkänna alla eller vissa åtalspunkter. Du har också rätt att göra detta när som helst efter förhöret, även om du nekade under förhöret.

Det straffrättsliga förfarandet avslutas inte om du erkänner din skuld. Den utredande myndigheten måste fortfarande utreda omständigheterna kring brottet och bevisa det. Du kan inte dömas för brottet enbart utifrån ditt erkännande.

Har jag rätt att dra tillbaka erkännandet senare?

Om du har erkänt din skuld, har du rätt att gå tillbaka till ditt tidigare vittnesmål och förneka skuld senare i det straffrättsliga förfarandet och även i domstolen. Men i ett sådant fall kan ditt tidigare erkännande presenteras i domstolen och användas som bevisning mot dig. Om annan bevisning bekräftar din skuld kommer man att ignorera att du drog tillbaka erkännandet, eftersom det är otillförlitligt.

Kan jag få information om de vittnen som har lagt fram bevisning mot mig?

Under brottsutredningen är den utredande myndigheten inte skyldig att informera dig om vilka vittnen som har lagt fram bevisning mot dig och vad dessa vittnen har sagt. Du kommer inte att få veta något om dessa vittnen och deras bevisning förrän du får tillgång till akten mot slutet av utredningen (se tillgång till akten, förhandlingsansökningar och presentation av åtalet (4)).

Kommer jag att få frågor om mina tidigare brott?

Det kan hända att man frågar dig om tidigare brott, men du har rätt att vägra att upplysa om detta. Den utredande myndigheten har rätt att ta reda på om du har begått brott tidigare genom att undersöka olika register. Eventuella tidigare brott anges i redogörelsen av åtalet.

Förekommer kroppsvisitation?

Den utredande myndigheten har rätt att kroppsvisitera dig för att finna spår från brottet, särskilt särdrag på din kropp och annan information som är viktig för brottsutredningen.

Kommer man att be mig lämna fingeravtryck, DNA-prov (t.ex. hår eller saliv) eller andra kroppsvätskor?

Den utredande myndigheten har rätt att ta spårbevisning och prov från dig, inklusive fingeravtryck och biologiskt material för en DNA-analys.

Om du vägrar lämna proven, har den utredande myndigheten rätt att tvinga dig att lämna dem. Men om du vägrar lämna proven eller om det skadar din fysiska integritet att lämna dem, kan det endast göras med hjälp av ett beslut från den utredande myndigheten. Du har rätt att se beslutet.

Kan mitt hem, mina affärslokaler, min bil etc. genomsökas?

Ditt hem, dina affärslokaler eller din bil etc. kan genomsökas i syfte att finna bevisning från brottet eller andra föremål som är nödvändiga för att kunna lösa brottet. Åklagarsidan eller domstolen måste utfärda ett beslut om husrannsakan. Om husrannsakan måste göras brådskande, är det tillåtet att göra det med hjälp av ett beslut från den utredande myndigheten.

Beslutet om husrannsakan måste visas för personen som äger egendomen där genomsökningen utförs och denna person måste också överlämna föremål som nämns i beslutet. Om föremålet inte överlämnas, kommer tjänstemän på den utredande myndigheten att utföra genomsökningen.

Kan jag lämna in ett klagomål om mina rättigheter kränks?

Om dina rättigheter kränks, har du rätt att klaga över den utredande myndighetens aktiviteter och lämna in ett klagomål till Länken öppnas i ett nytt fönsteråklagarsidan. Om klagomålet rör åklagarsidans aktiviteter, kan det lämnas till Länken öppnas i ett nytt fönsteråklagarmyndigheten. Klagomålet behandlas inom 30 dagar. Du kommer att få en kopia av beslutet skickad till dig. Om du inte samtycker till åklagarmyndighetens beslut, har du rätt att lämna in ett överklagande till domstolen inom tio dagar.

Tillgång till akten, ansökningar och presentation av åtalet (4)

Vad är syftet med att få tillgång till akten?

Akten innehåller all bevisning som har samlats in under brottsutredningen och sammanfattningen av förfarandet före rättegången, där omständigheterna kring brottet beskrivs. Det är nödvändigt att du som misstänkt får möjlighet att få tillgång till akten så att du känner till vilka anklagelser som riktas mot dig och hur de är berättigade.

När får jag se akten?

Om du är misstänkt, kommer du att få tillgång till akten när brottsutredningen har avslutats.

Hur beviljas jag tillgång till akten?

Du måste ha en advokat när akten görs tillgänglig för dig (se Länken öppnas i ett nytt fönsterfaktablad 1). Åklagarsidan ger en kopia av akten till din advokat. Din advokat informerar dig om innehållet i akten.

Hur lång tid har jag på mig att granska akten?

Det finns ingen specifik tidsfrist för att granska akten. Om åklagarsidan anser att granskningen av akten är fördröjd, kan de fastställa en sådan tidsfrist. De måste ge dig tillräckligt mycket tid, så att du faktiskt kan utöva din rättighet att försvara dig själv.

Vad är syftet med att lämna in ansökningar?

När du har granskat akten, har du och din advokat rätt att lämna in ansökningar till åklagarsidan. Syftet med att lämna in ansökningar är att garantera att brottsutredningen utförs grundligt och rättvist.

Du har rätt att begära att:

  • fler utredningsförfaranden utförs,
  • ny bevisning som presenterats av dig tas med i akten,
  • material som är irrelevant för målet tas bort från akten etc.

Du har också rätt att begära att åklagarsidan avslutar det straffrättsliga förfarandet, om du anser att det inte finns någon grund för att fortsätta. Dessutom har du rätt att begära att målet hanteras i ett förenklat förfarande, som föreskrivs enligt lag (exempelvis överenskommelseförfarande) utan komplett rättegång.

Hur lämnar jag in ansökningar?

Ansökningar lämnas in till åklagarmyndigheten i skriftlig form. De måste lämnas in inom tio dagar från den dag då du granskade akten. Om akten är omfattande och komplicerad, kan åklagarmyndigheten förlänga denna tidsfrist till 15 dagar. (Avsnitt 225 i straffprocesslagen, som trädde i kraft den 1 september 2011.)

Hur hanteras ansökningarna?

Åklagarsidan tar ställning till ansökningarna inom tio dagar. Om åklagarsidan inte godkänner en begäran, kommer ett beslut att utarbetas och en kopia av det skickas till dig. Om din ansökan avvisas i detta skede, kan du ta upp den igen under rättegången.

När presenteras åtalet?

När du har granskat akten och åklagarsidan har fattat beslut om dina ansökningar, kommer du att åtalas om åklagarsidan är övertygad om att det finns tillräcklig bevisning för att inleda en rättegång mot dig.

Hur presenteras åtalet?

Åklagarsidan utarbetar en redogörelse för åtalspunkterna. Redogörelsen för åtalspunkterna är ett dokument som innehåller de uppgifter som åtalet bygger på och den bevisning som bekräftar dem. Åklagarsidan ger dig och din advokat redogörelsen för åtalspunkterna för försvarsadvokaten och skickar den till domstolen.

Kan åtalspunkterna ändras före rättegången?

Domstolen kan endast pröva målet utifrån redogörelsen för åtalspunkterna. Åklagarsidan kan ändra eller komplettera åtalspunkterna, men i detta fall måste en ny redogörelse för åtalspunkterna läggas fram.

Jag har redan prövats för samma åtalspunkter i ett annat land. Vad händer då?

Om du har förklarats skyldig till samma åtalspunkter i ett annat land eller om det straffrättsliga förfarandet har avslutats i förhållande till åtalspunkterna, kan du inte åtalas igen för samma brott. I denna situation måste det straffrättsliga förfarandet som har inletts mot dig i Estland avslutas utan att du åtalas för brottet.

Kan mitt mål lösas genom överenskommelse?

När du har granskat akten, har du rätt att begära att åklagarsidan inleder det förhandlade förfarandet. Om åklagarsidan samtycker, inleds förhandlingarna med dig och din advokat om den rättsliga definitionen av den gärning du anklagas för och straffet för denna.

Om ni når fram till en överenskommelse som en följd av förhandlingarna, skrivs den ner och överlämnas till domstolen för bekräftelse. Om domstolen bekräftar överenskommelsen, döms du för brottet utifrån den överenskommelse ni har gjort.

Mer information för personer som inte är bosatta i landet (5)

Vad är en europeisk arresteringsorder?

En europeisk arresteringsorder är en ansökan gjord av en myndighet i en EU-medlemsstat till en annan EU-medlemsstat om frihetsberövande, anhållande eller överlämnande av en viss person till det land som ansöker om det, så att detta land kan inleda åtal eller fängsla den aktuella personen.

Vilka rättigheter har jag om jag frihetsberövas utifrån en europeisk arresteringsorder?

När du frihetsberövas måste skälen för frihetsberövandet förklaras för dig och du måste informeras om att du kan samtycka till att överlämnas till en annan medlemsstat. Om du samtycker till att överlämnas kan du inte ändra ditt beslut senare. När du har frihetsberövats har du rätt till kostnadsfri rättshjälp och en tolk.

Hur beslutas överlämnandet till en annan medlemsstat?

Domstolen beslutar om överlämnande eller avvisat överlämnande. Du, din advokat och åklagarsidan deltar i domstolsförhandlingen. Domstolen måste höra din åsikt om överlämnandet. Domstolen utfärdar ett beslut där överlämnandet godkänns eller avvisas. Du har tre dagar på dig att överklaga till appellationsdomstolen från den dag då du tog emot beslutet. Appellationsdomstolen ska behandla överklagandet inom tio dagar och detta beslut kan inte överklagas.

Hur snabbt beslutas överlämnandet till en annan medlemsstat?

Om du har samtyckt till överlämnandet måste ett beslut fattas inom tio dagar. Om du inte har samtyckt till överlämnandet, måste ett slutgiltigt beslut om överlämnande eller avvisat överlämnande fattas inom 60 dagar från den dag då du anhölls. I extraordinära fall kan denna tidsfrist förlängas till 30 dagar. Om domstolsbeslutet om ditt överlämnande har trätt i kraft, måste du skickas till ansökningslandet inom tio dagar. Om du inte har överlämnats inom denna period, måste du försättas på fri fot.

Under vilka omständigheter kan jag utlämnas till ett annat land?

Om ett annat land har inlett ett straffrättsligt förfarande och utarbetat en arresteringsorder eller om en domstol i det landet har dömt dig till fängelse, kan det landet ansöka om att du utlämnas. Om Estland har fått en ansökan om utlämning från ett annat land eller en anhållningsbegäran via Interpol, kan du frihetsberövas och anhållas under utlämningsförfarandet. Under utlämningsförfarandet kan du hållas kvar i häkte i högst ett år. Domstolen avgör om en utlämning ska godkännas.

Kan jag kontakta mitt lands ambassad när jag har anhållits?

Om du är medborgare i ett annat land skickas en kopia av arresteringsordern till utrikesministeriet. Utrikesministeriet informerar ditt lands ambassad eller konsulära representation om att du har anhållits. Du har rätt att ansöka om ett möte med en konsulattjänsteman från ditt land.

Kommer jag att få en tolk om jag inte talar det lokala språket?

Den utredande myndigheten och åklagarsidan måste se till att du får hjälp av en tolk. Tolken måste vara närvarande vid alla processrättsliga aktiviteter som du deltar i. Tolken är skyldig att korrekt och till fullo översätta allt som hänger samman med den processrättsliga aktiviteten. Du får endast tolkning (inte skriftlig översättning).

Du kan ansöka om att få redogörelsen för åtalspunkterna översatt i skriftlig form till ditt modersmål eller till ett annat språk som du talar. Andra dokument som ingår i det straffrättsliga förfarandet översätts inte i skriftlig form.

Måste jag vistas i landet under det straffrättsliga förfarandet? Kan jag lämna landet?

Du behöver inte vistas i landet under det straffrättsliga förfarandet utan kan lämna landet, men du är skyldig att inställa dig hos den utredande myndigheten när man begär detta för att myndigheten ska kunna utföra en processrättslig handling. Den utredande myndigheten kan förbjuda dig från att lämna din bostadsort utan deras tillstånd.

Om du vill lämna din bostadsort i mer än 24 timmar, måste du har tillstånd i förväg från den utredande myndigheten. Om du inte inställer dig hos den utredande myndigheten när man begär detta eller om du bryter mot förbudet att lämna bostadsorten, kan du anhållas.

Kan jag förhöras från ett annat land med hjälp av telekommunikation, t.ex. videolänk?

Den utredande myndigheten kan förhöra dig i ett annat land via videolänk. Ett sådant förhör kan endast äga rum med ditt samtycke.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om rättegångar i brottmål

Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om rättegångar i brottmål på engelska (innehåller inte alla ändringar)


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 08/08/2018

3. Mina rättigheter under rättegången

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på estniska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.


Var äger rättegången rum?

Alla brottmål prövas i Länken öppnas i ett nytt fönsterdistriktsdomstolar. I allmänhet fattas beslutet av en enda domare, men i brottmål som rör svårare brott är domstolen sammansatt av ordföranden och två lekmannadomare.

Är rättegången offentlig?

Rättegången är offentlig.

Domstolen kan besluta att delar av eller hela rättegången ska hållas bakom stängda dörrar

  • för att skydda stats- eller affärshemligheter,
  • för att skydda seder, familj eller privatliv,
  • för att skydda en minderårig,
  • i rättvisans intresse inklusive i mål där en offentlig rättegång kan hota säkerheten för domstolen, parterna i målet eller vittnen.

Kan åtalspunkterna ändras under rättegången?

Innan domstolsförhandlingen avslutas kan åklagarmyndigheten ändra åtalspunkterna eller lägga till nya åtalspunkter mot dig. Om detta görs, kommer åklagarmyndigheten att utarbeta en ny redogörelse för åtalspunkterna. Detta görs inte om åtalspunkterna har ändrats till din fördel. Om åtalspunkterna ändras, har du och din advokat rätt att begära att rättegången skjuts upp så att ni kan förbereda försvaret.

Vad händer om jag erkänner mig skyldig till vissa eller alla åtalspunkter under rättegången?

Ditt erkännande behandlas som en del av bevisningen. Om du erkänner, måste åklagaren fortfarande bevisa din skuld med annan bevisning.

Måste jag vara närvarande under rättegången? Kan den hållas utan mig?

Det är obligatoriskt för den misstänkte att delta i rättegången. Rättegången kan undantagsvis hållas utan dig i följande fall:

  • Om du har uppträtt störande under rättegången och ignorerat domarens tillsägelser med följden att du visats ut ur rättssalen.
  • Om du befinner dig utanför Estland och inte har inställt dig vid domstolen och det är möjligt att pröva ditt mål i din frånvaro.
  • Om du efter förhöret i domstolen är i ett sådant tillstånd att du inte kan fortsätta delta i rättegången och det är möjligt att pröva saken i din frånvaro.

Kan jag delta via videolänk om jag bor i ett annat land?

Domstolen har rätt att låta dig delta i rättegången via videolänk, om det är problematiskt för dig att inställa dig vid domstolen. Detta förutsätter ditt samtycke.

Kommer jag att få en översättning om jag inte förstår vad som händer?

Om du inte förstår rättegångsspråket, ska domstolen ge dig en tolk under rättegången. Du har endast rätt till tolkning (inte skriftlig översättning).

Måste jag ha en advokat? Kommer jag att få en advokat?

Du måste ha en advokat och om du inte själv har valt en advokat kommer det estniska advokatsamfundet (se faktablad 1) att utse en åt dig.

Kan jag uttala mig under rättegången? Måste jag uttala mig under rättegången?

Du har rätt att uttala dig under rättegången och framföra din åsikt om alla omständigheter i ditt mål, men det är inget krav och du har rätt att tiga.

Vad händer om jag inte talar sanning under rättegången?

Den tilltalade är inte skyldig att tala sanning i domstolen. Du kan inte domas till någon påföljd för att du inte talar sanning. Om det under rättegången bevisas att du har ljugit i domstolen kan hela ditt vittnesmål (inklusive den sanningsenliga delen) komma att betraktas som otillförlitligt. I detta fall betraktas ditt vittnesmål inte som bevisning.

Kan jag bestrida den bevisning som presenteras mot mig?

Du har rätt att göra invändningar till domstolen mot den bevisning som används mot dig. Bevisningen får inte användas i domstolen om den har samlats in på ett sätt som väsentligt bryter mot lagen. Du har rätt att bestrida bevisningens tillförlitlighet och tillåtlighet.

Du och din advokat kan bestrida bevisningen muntligt och skriftligt under varje skede av förfarandet tills rättegången avslutas.

Vilken typ av bevisning kan jag lägga fram?

Du har rätt att lägga fram all bevisning som är relevant för målet och som har samlats in på laglig väg.

Vilka villkor gäller för min bevisning?

För att få presentera ny bevisning måste du i allmänhet lämna in en begäran efter att du har granskat akten eller minst tre arbetsdagar före de inledande förhören. Men du kan också lägga fram ny bevisning under rättegången, om det av objektiva skäl inte var möjligt att lägga fram den tidigare.

Kan jag låta en privatdetektiv samla in bevisningen?

Du har rätt att låta en privatdetektiv samla in bevisning. Bevisning som har samlats in av en privatdetektiv är tillåtlig i domstol om privatdetektiven har samlat in den utan att bryta mot lagen.

Kan jag begära vittnen som uttalar sig till min fördel?

Du har rätt att begära att personer som har viktig information som är nödvändig för att avgöra ditt mål kallas till domstolen.

Kan jag eller min advokat ställa frågor till andra vittnen i mitt mål? Kan jag eller min advokat bestrida deras utsagor?

Du och din advokat har rätt att förhöra alla vittnen. Du har rätt att framföra din åsikt om vittnesutsagornas relevans och sanningsenlighet. Du har rätt att lägga fram bevisning som styrker att vittnesutsagorna är felaktiga eller ifrågasätter dess tillförlitlighet.

Kommer information om mina tidigare brott att beaktas?

Endast information om dina tidigare brott som har registrerats i Länken öppnas i ett nytt fönsterstraffregistret och som inte har raderats från ur detta (ett brott raderas ur straffregistret 1–15 år efter att du har avtjänat straffet beroende på hur allvarligt brottet är) kan beaktas i domstolen.

Information från andra länder om dina tidigare brott kan också beaktas. Brott som domstolen ska ta hänsyn till måste anges i redogörelsen över åtalspunkterna. För vissa brott kan påföljden skärpas om du tidigare har begått ett liknande brott.

Vilka resultat kan rättegången ge?

Efter förhandlingarna kan domstolen antingen frikänna dig eller fälla dig till ansvar för brott. Du frikänns om det under rättegången inte har bevisats att något brott är begånget eller att det är du som har begått brottet i fråga. Du kommer också att frikännas om åklagarsidan lägger ned åtalet. Du kommer att dömas om det bevisas i domstolen att du har begått brottet.

Om du förklaras skyldig, kommer domstolen att utfärda en påföljd straff för dig enligt lag. Du kan dömas till följande påföljder:

  • Böter som kan vara 30 till 500 gånger din genomsnittliga dagliga inkomst.
  • Fängelse på mellan 30 dagar och 20 år eller livstid.

Om du samtycker kan domstolen ersätta fängelsestraffet med samhällstjänst.

I vissa fall kan domstolen även välja att meddela villkorlig dom. I detta fall behöver du inte avtjäna det ursprungliga straffet eller behöver bara avtjäna en del av det, om du inte begår ett nytt brott under prövotiden. Prövotiden är tre till fem år.

Utöver det huvudsakliga straffet kan domstolen välja att döma dig till ytterligare påföljd, såsom att förbjuda dig från att utöva vissa aktiviteter eller att utvisa dig från Estland. Dessutom kan egendom förknippade med brottet beslagtas.

Vilken roll har brottsoffret under rättegången?

Brottsoffret har rätt att delta i rättegången, yttra sig och lägga fram bevisning, begära skadestånd för att täcka skador orsakade av brottet och uttrycka sin åsikt om åklagarens förslag till påföljd.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om rättegångar i brottmål

Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om rättegångar i brottmål på engelska (innehåller inte alla ändringar)

Länken öppnas i ett nytt fönsterStrafflagen

Länken öppnas i ett nytt fönsterStrafflagen på engelska (innehåller inte alla ändringar)


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 08/08/2018

4. Mina rättigheter efter att domen har meddelats

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på estniska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.


Kan jag överklaga domen?

Du har rätt att överklaga domen. Du kan överklaga både den fällande domen och påföljden. Överklagandet kan avse hela domen eller delar av den.

Hur överklagar jag?

Du måste informera domstolen som dömde dig att du vill lämna in ett överklagande. Du måste göra detta skriftligen inom sju dagar efter att domen har offentliggjorts. Detta kan också göras med fax.

Överklagandet ska lämnas till den domstol som meddelade domen inom 15 dagar från den dag då du för första gången fick möjlighet att granska domen. Överklagandet ska göras skriftligt och skickas till domstolen med post eller fax. Överklaganden som görs av åklagarmyndigheten och det juridiska ombudet ska också skickas elektroniskt till domstolen.

Domstolen som meddelat domen skickar överklagandet och akten till Länken öppnas i ett nytt fönsterappellationsdomstolen.

Vad händer om jag överklagar?

Om du överklagar kommer den ursprungliga domen inte att verkställas förrän appellationsdomstolen har fattat sitt beslut. Om du har anhållits innan domen utfärdades eller efteråt, kommer du inte att försättas på fri fot mot bakgrund av överklagandet. Du kan kvarhållas i häkte tills ett beslut har fattats om överklagandet. Det finns ingen lagstadgad tidsfrist för prövning av överklagandet, men det måste ske inom en skälig tid.

Kan jag lägga fram ny bevisning till överklagandet? Vilka villkor gäller?

Du har rätt att lägga fram ny bevisning till överklagandet, om du har ett giltigt skäl för att inte ha lagt fram bevisningen tidigare.

Vad händer vid förhandlingen i appellationsdomstolen?

Vid förhandlingen i appellationsdomstolen prövas argumenten i överklagandet. Om du inte inställer dig i domstolen, kan appellationsdomstolen pröva överklagandet utan att du är närvarande. När appellationsdomstolen har prövat överklagandet kan den:

  • avvisa överklagandet,
  • ändra förstainstansdomstolens dom eller meddela en ny dom,
  • undanröja förstainstansdomstolens dom och avsluta det straffrättsliga förfarandet,
  • undanröja förstainstansdomstolens dom och återförvisa målet för omprövning.

Går det att överklaga igen om det första överklagandet misslyckas?

Det går att lämna in ett "kassationsöverklagande" av appellationsdomstolens beslut till Länken öppnas i ett nytt fönsterhögsta domstolen. "Kassationsöverklagandet" kan endast lämnas in via en advokat.

Om du vill göra ett "kassationsöverklagande" måste du informera appellationsdomstolen inom sju dagar från den dag då beslutet om överklagandet offentliggjordes.

"Kassationsöverklagandet" måste lämnas in inom 30 dagar från den dag då du fick möjlighet att granska appellationsdomstolens beslut. "Kassationsöverklagandet" presenteras för högsta domstolen genom appellationsdomstolen som utfärdade beslutet om överklagandet.

Högsta domstolen har rätt att besluta om "kassationsöverklagandet" ska prövas eller inte. Om domstolen avvisar "kassationsförfarandet" får du ingen förklaring.

När vinner den fällande domen laga kraft?

Den fällande domen blir slutlig i och med att den vinner laga kraft. Detta inträffar när tidsgränsen för att lämna in ett överklagande eller ett kassationsöverklagande har löpt ut. Vid kassationsöverklagande träder domen i kraft när högsta domstolen antingen avvisar kassationsförfarandet eller fattar ett beslut i målet.

Kommer den fällande domen att registreras om överklagandet lyckas?

Den fällande domen registreras endast i straffregistret om den verkställs. Om högsta domstolen upphäver avgörandet från den domstol som dömde dig, kommer den fällande domen inte att registreras i straffregistret.

Kan jag få ersättning om det första beslutet var felaktigt?

Du har rätt till ersättning för den skada du tillfogats om du berövats din frihet utan skäl. Du kan skriftligen ansöka om ersättning från Länken öppnas i ett nytt fönsterfinansministeriet inom sex månader från ikraftträdandet av ditt frikännande eller det beslut som avslutade det straffrättsliga förfarandet.

Ersättningsbeloppet är fast och motsvarar sju gånger den dagliga minimilönen som gäller i Estland för varje dag du har varit häktad. Dessutom har du rätt att begära att staten ersätter de pengar du har betalt till din advokat.

Jag kommer från ett annat land. Kan jag skickas tillbaka dit efter rättegången?

Om du är utländsk medborgare, bor i Estland på laglig väg, har dömts för ett uppsåtligt brott och dömts till fängelse, kan domstolen som ytterligare straff besluta att utvisa dig från Estland och förbjuda dig att återvända till Estland i tio år. Eftersom utvisning från Estland också är ett straff, har du rätt att överklaga detta också.

Om du inte har rätt att bo i Estland, kommer du automatiskt att utvisas från Estland utan domstolsbeslut. Du har rätt att bestrida utvisningen genom att lämna in ett klagomål till Länken öppnas i ett nytt fönsterförvaltningsdomstolen. Utvisningen kommer inte att skjutas upp under domstolsförhandlingarna när du har bestridit den.

Jag fick en fällande dom. Kan en ny rättegång inledas mot mig utifrån samma anklagelser?

Om du fick en fällande dom, kan en ny rättegång inte inledas mot dig utifrån samma anklagelser.

Kommer information om min fällande dom att registreras och hur lagras

Information om din fällande dom registreras i Länken öppnas i ett nytt fönsterstraffregistret. Registret hålls av Länken öppnas i ett nytt fönsterinrikesministeriet och förvaltas av Länken öppnas i ett nytt fönsterCentrumet för register och informationssystem. De uppgifter som förs in i registret är inte offentliga utom i fall som fastställs i lag.

Informationen kan överlämnas till myndigheter i andra länder om detta är tillåtet enligt internationella avtal. Information om ditt straff sparas utan ditt samtycke. Uppgifterna raderas efter en lagstadgad tidsfrist (1–15 år från avtjänandet av straffet beroende på hur allvarligt brottet är).

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om rättegångar i brottmål

Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om rättegångar i brottmål på engelska (innehåller inte alla ändringar)

Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om straffregister

Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om straffregister på engelska (innehåller inte alla ändringar)

Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om ersättning för skador orsakade av staten till en person som oberättigat berövats sin frihet

Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om ersättning för skador orsakade av staten till en person som oberättigat berövats sin frihet på engelska (innehåller inte alla ändringar)

Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om skyldighet att lämna landet och förbud mot att resa in i landet

Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om skyldighet att lämna landet och förbud mot att resa in i landet på engelska (innehåller inte alla ändringar)


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 08/08/2018

5 – Trafikbrott

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på estniska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.


Hur handläggs smärre trafikbrott?

Straff för fortkörning och brott mot parkeringsregler och andra trafikregler utdöms i ett särskilt förfarande för brott med ringa straffvärde (förseelser).

Förfarandet vid förseelser handläggs av Länken öppnas i ett nytt fönsterpolisen antingen på den plats där brottet upptäcktes eller på polisstationen.

Det finns inget krav om att bestraffa dig på platsen. I stället kan du få en varning eller varningsböter (på upp till 15 euro). Man kan också besluta att använda ett påskyndat förfarande på platsen och utfärda böter på upp till 400 euro. Detta förfarande på platsen kan endast användas om du samtycker till det. Ljud- eller bildinspelningar får göras av uttalanden som görs av personen angående brottet.

Om du överskrider hastighetsgränsen och registreras av en fartkamera kan varningsböter utfärdas till bilens ägare eller den registrerade användaren. Den högsta varningsboten är 190 euro. Meddelandet om böterna skickas till dig med posten. Om du inte samtycker till böterna, har du rätt att överklaga detta inom 30 dagar från den dag du tog emot dem. Överklagandet ska skickas till den polisstation som skickade meddelandet om böterna till dig. Om den person som är ansvarig för ett motorfordon ifrågasätter böterna med hänvisning till att fordonet användes av någon annan vid tillfället, måste han eller hon i sitt klagomål ange för- och efternamn på den person som använde bilen vid den tidpunkt som noterats i meddelandet om böter, liksom den berörda personens adress, körkortsnummer, födelsedatum eller personligt id-nummer/personnummer.

Om du inte delar polisens bedömning om det påstådda brottet, har du rätt att invända mot förfarandet på platsen. I ett sådant fall kommer polisen att utfärda dokument om brottet på platsen, men påföljden fastställs senare.

Dokumenten skickas till polisstationen och tjänstemännen måste samla in bevisning om brottet. Om du förhörs, har du rätt att inte uttala dig. Du har rätt att ha en advokat och en tolk närvarande. Du har rätt att granska det material som har samlats in under förfarandet för förseelser och invända mot anklagelserna.

Du kan lämna in dina invändningar inom 15 dagar från den dagen då du tog emot rapporten om förseelsen. Du kommer att få veta att det är möjligt för dig att få en kopia av beslutet som fattas om förseelsen från polisstationen. För att få en kopia måste du eller din advokat gå till polisstationen. Den skickas inte med posten.

Trafikbrott kan straffas med ett högsta bötesbelopp på 1200 euro. För allvarliga trafikbrott kan du anhållas i upp till 30 dagar. Beslutet om anhållande kan endast fattas av domstolen. Du kan även få förbud mot att köra ett fordon i upp till två år.

Om du inte samtycker till polisens beslut har du rätt att lämna in ett överklagande till Länken öppnas i ett nytt fönsterdistriktsdomstolen. Du måste lämna in överklagandet inom 15 dagar från den dag då beslutet blev tillgängligt.

Medborgare från andra EU-medlemsstater kan också straffas för trafikbrott.

Kommer förseelser att synas i straffregistret?

Påföljder för trafikförseelser förs in i straffregistret med undantag för information om varningsböter. Informationen om påföljden raderas ur registret och överförs till arkivet ett år efter det att böterna betalades, samhällstjänsten genomfördes eller körförbudet utdömdes som huvudpåföljd.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterTrafiklagen

Länken öppnas i ett nytt fönsterTrafiklagen på engelska (innehåller inte alla ändringar)

Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om förfarande för lindringa brott

Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om förfarande för lindriga brott på engelska (innehåller inte alla ändringar)


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 08/08/2018

Rättigheter för tilltalade i brottmål - Irland

Dessa faktablad förklarar vad som händer när en person är misstänkt eller åtalad för ett brott som prövas i domstol. För information om mindre förseelser såsom trafikförseelser, som oftast leder till en på förhand fastställd påföljd i form av exempelvis böter, gå till Länken öppnas i ett nytt fönsterFaktablad 5.

Om du är brottsoffret kan du hitta all information om dina rättigheter här.


Sammanfattning av brottmålsprocessen

  • Länken öppnas i ett nytt fönsterAn Garda Siochána (den irländska polisen) har flera möjligheter att hejda och visitera en person och har också befogenhet att arrestera någon som de anser har begått, eller är på väg att begå, ett brott för vilket man kan arresteras utan häktningsorder.
  • När du placerats i polisförvar förklarar en polis dina rättigheter, bland annat rätten att tala med en advokat och en läkare och ha en tolk närvarande om du kräver det. När barn sätts i förvar finns särskilda regler som innebär att lämplig vuxen ska närvara vid förhör.
  • På det här stadiet kan du bli tvungen att lämna DNA-prover eller fingeravtryck, gå med på att bli fotograferad och/eller delta i en identifiering.
  • Under utredningen kan polisen anklaga dig för ett brott. Det kan ske genom åtal eller genom att du uppmanas att inställa dig vid domstolen ett visst datum. Polisen lämnar upplysningar om utredningen till Länken öppnas i ett nytt fönsterriksåklagaren som beslutar om åtal ska väckas för statens räkning.
  • Du kan antingen friges omedelbart mot borgen (”Station Bail”), vilket innebär att du måste infinna dig i domstolen, eller också kan du behöva ansöka hos Länken öppnas i ett nytt fönsterdistriktsdomstolen om borgen i ett senare skede.
  • Ringa brott (summary offences) tas upp vid distriktsdomstolen. Allvarligare brott (indictable offences) avgörs inför en domare och en jury.
  • Under hela brottmålsprocessen betraktas du alltid som oskyldig till dess motsatsen har bevisats.
  • Du har rätt till juridisk rådgivning. Om du inte har råd att betala en företrädare kan du ansöka om Länken öppnas i ett nytt fönsterrättshjälp.
  • Om du fälls beror det på att det står utom all rimlig tvivel att du är skyldig till brottet. Om du fälls i distriktsdomstolen har du rätt att överklaga den fällande domen eller utslaget. Om du frikänns är fallet avslutat och inga ytterligare åtgärder kommer att vidtas mot dig.
  • Om du döms av en jury för ett åtalbart brott finns det ingen automatisk rätt till överklagande och du bör rådgöra med din juridiska rådgivare om hur du ska gå vidare.

Ytterligare information om dessa steg i processen och om dina rättigheter finns på faktabladen. Denna information ersätter inte juridisk rådgivning utan är endast avsedd som vägledning.

Europeiska kommissionens roll

Observera att Europeiska kommissionen inte har någon roll i brottmålsprocesser i medlemsstaterna och inte kan bistå dig om du har en klagan. På dessa faktablad finns information om hur du klagar och till vem.

Klicka på länkarna nedan för att hitta den information du behöver

Länken öppnas i ett nytt fönster1. Juridisk rådgivning

Länken öppnas i ett nytt fönster2. Mina rättigheter under brottsutredningen (innan målet hamnar i domstol)

  • Arrestering
  • Förhör och polisutredning
  • Visitering
  • Första förhör i domstol
  • Förberedelse inför rättegång eller erkännande före rättegång

Länken öppnas i ett nytt fönster3. Mina rättigheter under rättegången

Länken öppnas i ett nytt fönster4. Mina rättigheter efter att domen har meddelats

Länken öppnas i ett nytt fönster5. Smärre trafikbrott


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 25/06/2012

1 – Juridisk rådgivning

Att få oberoende juridisk rådgivning är mycket viktigt när man på något sätt blir inblandad i en brottmålsprocess. Dessa faktablad ger dig information om när och under vilka förhållanden som du har rätt att företrädas av en advokat. Det står också vad en advokat kan göra för dig. Detta allmänna faktablad ger dig information om hur du kan hitta en advokat och hur kostnaderna för advokaten regleras om du inte har råd att betala.


Att hitta en advokat

Om du sätts i förvar och behöver en advokat har polisen (Gardaí) en förteckning över advokater som snabbt kan komma och träffa dig för att ge dig råd. Förteckningen innehåller personer som man vet har möjlighet att besöka polisstationerna dygnet runt.

Om du inte har satts i förvar men behöver råd från en brottmålsadvokat kan du kontakta Länken öppnas i ett nytt fönsterIrlands advokatsamfund, som kan ge dig namn på advokater som arbetar med brottmålsförsvar. De har inte rätt att rekommendera något företag.

Ett bättre sätt att hitta en advokat som är specialiserad på området är genom ”mun-till-mun-metoden” om du känner någon som redan har varit i samma situation. Du kan också söka på internet eftersom många advokatkontor nu har webbplatser där de anger vilket område de är specialiserade på.

Att betala för en advokat

Irland har ett system med rättshjälp som kan erbjuda advokattjänster till en person som misstänks eller anklagas för ett brott. Rättshjälpen kan under vissa omständigheter vara kostnadsfri.

Om du satts i förvar vid polisstationen för förhör om ett brott och har låg inkomst eller inte arbetar har du sannolikt rätt till kostnadsfria advokattjänster enligt Länken öppnas i ett nytt fönsterpolisens system för juridisk rådgivning. Du måste fylla i en blankett till din advokat med en förklaring om att du tjänar mindre än den tillåtna gränsen på 20 316 euro eller att du erhåller försörjningsstöd. Inga andra handlingar krävs.

Om du har anklagats för ett brott har du rätt att ansöka om rättshjälp hos domaren vid den domstol där du ska infinna dig. Detta kallas ett Certificate for Free Legal Aid. Din advokat kan hjälpa dig med ansökan till domstolen. Om du inte har någon advokat erbjuder domaren dig ofta rättshjälp och kan utse en advokat åt dig. Om anklagelsen gäller ett allvarligt brott och du inte arbetar kommer du sannolikt att beviljas rättshjälp. Om du arbetar kan du uppmanas att fylla i en blankett där du anger inkomst och kostnader.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterRättshjälp vid brottmålLänken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.legalaid.ie/

Länken öppnas i ett nytt fönsterIrlands advokatsamfund


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 25/06/2012

2 – Mina rättigheter under brottsutredningen (innan målet hamnar i domstol)


Vad är avsikten med en brottsutredning?

Avsikten med en brottsutredning är att bemöta ett klagomål om ett brott från en medborgare, eller när polisen misstänker att straffrättsliga bestämmelser har överträtts, och hitta förövaren/förövarna. Normalt rapporterar allmänheten en händelse och polisen inleder då en utredning för att ta reda på om straffrättsliga bestämmelser har överträtts. I så fall utreder de händelsen ytterligare.

Vem genomför utredningen?

I så gott som samtliga fall är det den irländska polisen Länken öppnas i ett nytt fönsterAn Garda Síochána som har rätt att utreda brott. Polisen kan få rättslig vägledning i hur utredningen bäst ska genomföras från riksåklagarämbetet, vars jurister genomför de flesta åtalen för den irländska statens räkning.

Vilka är stegen i en brottsutredning?

Det första steget i en brottsutredning är när en medborgare klagar eller polisen (Garda) misstänker brott. Polisen fastställer om händelsen är ett brott och om så är fallet börjar de utreda brottet.

På det här stadiet beslutar polisen om det misstänkta brottet är ”allvarligt” eller ej. Begreppet ”allvarligt” används för brott som teoretiskt kan medföra fängelse i minst fem år. Om brottet hör till den kategorin kan polisen utreda det och använda sina befogenheter för att arrestera och kvarhålla dig på polisstationen för förhör. Rättigheter när det gäller arrestering, kvarhållande och förhör tas upp senare på detta faktablad.

Om brottet inte är allvarligt har polisen mindre befogenheter. De har i allmänhet befogenhet att utreda det påstådda brottet men inte befogenhet att arrestera och kvarhålla dig i syfte att förhöra dig. De har endast rätt att arrestera dig för att åtala dig för det misstänkta brottet. Om de inte arresterar dig för ett icke allvarligt brott kallar de dig vanligtvis inför domstol för att inleda rättegångsförfarandet.

Det tredje stadiet i utredningen är att samla information som kan användas som bevis i en senare rättegång. Informationsinsamlingen kan ske på många sätt och polisens rättigheter i sammanhanget beror på det misstänkta brottets art. Polisens rätt att arrestera och förhöra dig ger dem också begränsade befogenheter att samla in kriminaltekniska och andra former av möjliga bevis från dig som kommer att tas upp på detta faktablad.

Polisen fattar beslut antingen själva eller efter rådgivning från Länken öppnas i ett nytt fönsterriksåklagaren om att åtala dig och vad du ska åtalas för. Beslutet att väcka åtal vid allvarliga och icke allvarliga brott fattas ofta av polisen. Om brottet är ovanligt eller uppenbart allvarligt eller kräver bistånd från riksåklagaren för att åtal ska kunna väckas ber polisen normalt riksåklagaren om råd.

Mina rättigheter under utredningen

Klicka på länkarna nedan för ytterligare information om dina rättigheter under utredningens olika stadier.

Mina rättigheter under förvar (1)

Om brottet är ”allvarligt” har polisen befogenhet att arrestera dig och frihetsberöva dig för att förhöra dig. Det innebär att du sätts i polisförvar och måste stanna kvar under hela den tid du är frihetsberövad.

Behöver polisen en order för att arrestera mig?

Nej. Polisen behöver inte nödvändigtvis någon häktningsorder för att arrestera dig om de misstänker att du begått det brott de utreder.

Var kan de arrestera mig?

Polisen kan arrestera dig i din bostad eller på allmän plats. De behöver endast ha en rimlig misstanke om att du har begått ett brott för att de ska ha rätt att arrestera dig.

Har jag rätt att få veta varför jag blir arresterad?

Ja. Polisen måste informera dig om varför du blir arresterad.

Får polisen använda våld när de arresterar mig?

Ja. De kan använda rimligt våld för att arrestera dig.

När du har arresterats

Du förs till en polisstation för förhör eller åtal. Dina rättigheter när du befinner dig på polisstationen skyddas enligt lag och vakthavande befäl på stationen ansvarar för dina rättigheter. Hur länge du kan hållas kvar på polisstationen beror på vilken lagstadgad befogenhet som polisen åberopar för att hålla dig kvar. Se Irlands råd för medborgerliga fri- och rättigheter (ICCL) för ytterligare information om dina rättigheter.

Förhör och polisutredning (2)

Får jag information om mina rättigheter?

Ja. När du sätts i förvar enligt en av dessa lagstadgade befogenheter får du information om dina rättigheter under den tid du är frihetsberövad. Meddelandet är skriftligt och måste översättas till ditt språk om du inte förstår engelska.

Får jag informera min ambassad?

Ja. Om du inte är irländsk medborgare kan du meddela din ambassad eller ditt konsulat om att du arresterats.

Jag kommer från ett annat land. Måste jag befinna mig i Irland under utredningen?

Inte nödvändigtvis. Om du inte åtalas efter att du hållits i förvar är du fri att resa därifrån. Om den irländska staten vill åtala dig senare kan du återvända frivilligt eller protestera mot utlämningen i ditt eget land. Om du åtalas efter att du frihetsberövats måste du ställas inför behörig domstol. En domare beslutar då om du beviljas borgen.

Får jag rätt att tala med en advokat?

Ja. Du har rätt att tala med en advokat enskilt. Om du inte känner till någon advokat kommer vakthavande befäl på polisstationen att hjälpa dig hitta en advokat i en förteckning som finns på polisstationen. (Se även Länken öppnas i ett nytt fönsterFaktablad 2)

När får jag tala med en advokat?

Om du önskar tala med en advokat ska du inte förhöras förrän din advokat anlänt och du ska då omedelbart få träffa honom/henne.

Får jag ha min advokat med mig när jag förhörs?

Nej. Däremot har du rätt att söka ytterligare juridisk rådgivning under förhöret om det uppstår något som du är osäker på.

Vad händer om jag inte har råd med en advokat?

Om du har begränsade ekonomiska medel kan du ha rätt att få advokatens rådgivning betald enligt det irländska systemet för kostnadsfri rättshjälp (se Länken öppnas i ett nytt fönsterFaktablad 1). Det är alltid tillrådligt att söka juridisk rådgivning och frågan om dina ekonomiska tillgångar kan diskuteras med din advokat vid ett senare tillfälle i förfarandet.

Under hur lång tid kan jag förhöras under förvaret och hur kommer jag att förhöras?

Du kan förhöras i upp till fyra timmar åt gången. Utfrågningen måste genomföras på ett skäligt sätt. Den ska videofilmas om det är praktiskt genomförbart. Du har endast rätt till en kopia av inspelningen om du åtalas och domstolen fattar beslut om att lämna den till din juridiska rådgivare. Endast två poliser ska vara närvarande vid förhöret.

Måste jag besvara frågorna?

Nej. Du kan avstå från att tala under hela förhöret men bör vara medveten om att om du inte talar kan det under vissa omständigheter användas som bevis mot dig i en kommande rättegång. Om du vägrar att besvara vissa frågor kan vägran användas tillsammans med andra bevis som stöd för att du är skyldig.

Bör jag lämna information om man ber om det?

Du är skyldig att lämna personuppgifter så att polisen kan identifiera dig. Du bör söka juridisk rådgivning innan du beslutar att lämna ytterligare information. Om du är arresterad för att förhöras är du misstänkt för ett allvarligt brott och all information du lämnar kan användas som bevis mot dig i en kommande rättegång.

Vad händer om jag säger något som försämrar min sak?

Du har rätt att ange dig själv. Om dina svar försämrar din sak kommer dina juridiska rådgivare att informera dig om konsekvenserna; vanligtvis att det du säger kan användas emot dig.

Måste jag lämna fingeravtryck och låta mig fotograferas?

Ja. Du kan tvingas att lämna fingeravtryck och låta dig fotograferas om du hålls i förvar enligt lagstadgade befogenheter. Det är ett brott att vägra lämna fingeravtryck eller låta sig fotograferas.

Kan polisen behålla mina fingeravtryck för alltid?

Ja. Du eller din juridiska rådgivare kan emellertid skriva till polisen och begära att materialet förstörs om det inte blir något åtal eller om du frikänts i en rättegång.

Måste jag lämna DNA-prov eller andra kroppsvätskor?

Om du hålls i förvar enligt lagstadgade befogenheter måste polisen ha tillstånd från en högre tjänstemän för att få ta intima prover såsom DNA, saliv, avklippta naglar, material som hittas under en nagel eller sekretprov från munnen. De har inte tillåtelse att ta fotavtryck, prov från genitalier eller kroppsöppningar utan tillstånd, om du inte medger det.

Kan en husrannsakan göras i mitt hem, mitt företags lokaler eller min bil?

Ja. Enligt Länken öppnas i ett nytt fönsterIrlands konstitution och Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ska din kroppsliga integritet och ditt privatliv respekteras men dessa rättigheter är begränsade. Polisen får göra husrannsakan i ditt hem med ditt medgivande eller utan ditt medgivande om de har ett beslut om husrannsakan eller de kommer till din fastighet för att hitta och arrestera dig. För ytterligare information om husrannsakan, se Husrannsakan (3).

Kan jag överklaga om mina rättigheter överträds?

Du bör informera dina juridiska rådgivare om eventuella överträdelser av dina rättigheter. De kommer att ge dig råd om hur och när du bör protestera mot dessa överträdelser.

Vem är vakthavande befäl?

Vakthavande befäl är en polis som är ansvarig för ditt välbefinnande och för att dina rättigheter skyddas. Alla polisstationer måste ha en sådan person. Om du har några problem under den tid du är satt i förvar bör du be att få tala med vakthavande befäl.

Får jag tala med min familj?

Du har rätt att låta en släkting få veta att du är satt i förvar men inte nödvändigtvis tala med dem.

Vad händer om jag blir sjuk och vilka rättigheter har jag till vila och förfriskningar?

Du har rätt till läkarvård vid behov och rätt till rimliga viloperioder och till förfriskningar under den tid du är satt i förvar.

Kommer min tid i förvar att registreras någonstans?

Din tid i polisförvar kommer att registreras och du och din juridiska rådgivare har rätt till en kopia.

Vad händer om jag inte talar eller förstår engelska?

Du har rätt till en tolk som översätter åt dig. Du och din juridiska rådgivare bör kräva att den tolk som tolkar enskild rådgivning mellan dig och din advokat inte är samma person som tolkar dina frågor och svar hos polisen. En tolk ska vara tillgänglig hela tiden när antingen en advokat eller polisen vill tala med dig.

Hur lång tid kan jag hållas i förvar?

Det beror på den befogenhet som fastställer ditt förvar. Den längsta perioden enligt irländsk lag är sju dagar.

Husrannsakan (3)

Har jag rätt att få veta varför min egendom utsätts för husrannsakan?

Du kan fråga och bör få besked om varför husrannsakan görs och enligt vilka befogenheter. Om husrannsakan genomförs av din egendom har du rätt till en kopia av ordern om husrannsakan vid ett senare tillfälle.

Hur kan polisen genomföra husrannsakan?

De måste genomföra husrannsakan i enlighet med din rätt att inte förödmjukas.

Får polisen ta med sig något från min egendom?

Ja. De kan beslagta allt som de rimligen tror kan användas som bevis. De kan också ta med sig sådant som inte har angivits i en order men som kan vara bevis för ett annat brott.

Får jag vara hemma när polisen genomför husrannsakan?

Ja. Du har inte tillåtelse att göra något som kan hindra en lagenlig husrannsakan men du får iaktta polisens arbete.

Kan jag bli visiterad?

Ja. Om polisen har en rimlig misstanke om att du har begått ett brott har de rätt att visitera dig utan ditt medgivande.

Måste de arrestera mig först?

Nej. Du kan visiteras innan du åtalas.

Har jag rätt att få veta varför jag visiteras?

Ja. Polisen ska berätta varför de visiterar dig och vilken befogenhet de hänvisar till.

Kan jag bli visiterad naken?

Ja, men endast om det är nödvändigt. En sådan visitering ska genomföras på en avskild plats i polisstationen och inte på ett sätt som trakasserar dig. Om möjligt ska visiteringen utföras av läkare.

Kommer jag att visiteras av en person av samma kön?

Om visiteringen omfattar mer än visitering av kläder ska den genomföras av en person av samma kön som du.

Första domstolsförhandingen (4)

Kan jag hållas frihetsberövad eller släppas?

Du kan hållas frihetsberövad om du förs från polisförvar till domstolen och domstolen vägrade dig borgen.

Kan jag ansöka om borgen?

I de flesta fall kan du ansöka om borgen första gången du ställs inför Länken öppnas i ett nytt fönsterdistriktsdomstolen (lägre instans). Under vissa förhållanden (exempelvis vid mordanklagelse) måste du ansöka till High Court och behöver därför vara frihetsberövad under viss tid före ansökan.

Du har rätt till rättslig företrädare och beroende på din inkomst får företrädaren betalt enligt systemet för kostnadsfri rättshjälp.

Får jag veta varför polisen inte beviljar mig borgen?

Ja. Du ska få kännedom i förväg om skälen till att polisen motsätter sig att du beviljas borgen. Du har rätt till borgen men det är inte en absolut rätt. Du kan nekas borgen när en domare bedömer att du, om du beviljas borgen, antingen riskerar att inte infinna dig till rättegången, otillbörligt påverkar vittnen eller begår ytterligare allvarliga brott medan du omfattas av borgen.

Kan jag få villkorad borgen?

Ja. Du kan få en villkorad borgen, exempelvis att du måste lämna ifrån dig ditt pass, stanna kvar i Irland i avvaktan på rättegången och regelbundet rapportera till en polisstation för att säkerställa att du uppfyller dessa villkor. Domstolen kan också kräva att du deponerar pengar eller kan begära att ett irländskt bankkonto som tillhör en familjemedlem eller vän ska frysas som en garanti för att du följer borgensvillkoren.

Förberedelse inför rättegång eller erkännande före rättegång (5)

Kan jag erkänna alla eller vissa av åtalspunkterna före rättegången?

Ja. Du får endast en rättegång om du hävdar att du är oskyldig. Om du erkänner dig skyldig får du ingen rättegång utan en förhandling om domen.

Vad händer?

Om du inte begär någon rättegång accepterar du ett eller flera av de brott som du åtalas för. Det finns ingen rättslig grund i Irland för förhandling mellan åklagare och advokat men i praktiken kan riksåklagaren acceptera svaromål för vissa åtalspunkter och gå med på att dra tillbaka andra. Om du erkänner dig skyldig döms du vid ett senare tillfälle och kan eventuellt frihetsberövas före förhandlingen där dom meddelas.

Vad händer vid förhandlingen där dom meddelas?

Om det inte föreligger något obligatoriskt straff, exempelvis livstid vid mord, har du rätt till förhandling om domen och din juridiska rådgivare har rätt att vända sig till domstolen rörande din roll vid brottet och dina personliga omständigheter.

Kan åtalspunkterna ändras före rättegången?

Ja. Riksåklagaren kan lägga till ytterligare åtalspunkter fram till och under rättegångsdagen. De kan också dra tillbaka åtalspunkter fram till rättegångsdagen. DPP har rätt att lämna ytterligare bevis fram till och under rättegången. DPP måste följa rimliga förfaranden och kan inte undanhålla bevis eller dölja material de har tillgång till och som är relevant för dig och dina juridiska rådgivare.

Kan jag åtalas för ett brott som jag redan åtalats för i en annan medlemsstat?

Om du har åtalats och förhörts för ett brott i en medlemsstat kan du inte åtalas för samma brott i en annan medlemsstat. Om du har åtalats i en medlemsstat men åtalet har dragits tillbaka kan du däremot åtalas för detta brott i Irland.

Kommer jag att få information om bevisen mot mig?

Ja. Du ska få handlingar (så kallad ”book of evidence”) som innehåller bevisen som anförs mot dig. Du ska få en redovisning av det material som tas fram som ett resultat av utredningen om ditt påstådda brott men som åklagarsidan inte avser att förlita sig på.

Kommer jag att få information om vittnena mot mig?

Ja. Du kan få viss begränsad information om vittnena emot dig. Du har rätt att få veta om de har ett kriminellt förflutet. Du har rätt att begära information från dem under rättegången genom korsförhör av din advokat eller genom privata undersökningar av dina juridiska rådgivare.

Du har inte rätt till en fullständig förteckning över personliga uppgifter om vittnena. Du har inte rätt att otillbörligt påverka ett vittne på ett sätt som kan uppfattas som ett försök att skrämma dem eller hindra rättvisans gång. Sådana handlingar kan leda till att din borgen återkallas eller till att du drabbas av ytterligare och efterföljande separata åtal.

När får jag min ”book of evidence”?

Om du ska ställas inför rätta och anklagas för ett allvarligt brott ska du få dessa handlingar inom 42 dagar från dagen för åtalet. Domstolen har rätt att förlänga den tidsperiod inom vilken staten måste lämna dessa handlingar till dig.

Vad kommer jag att få?

Du får en bok med handlingar som innehåller grunderna för statens mål mot dig. Boken är inte en fullständig rapport över statens mål och de har rätt att lägga fram ytterligare bevis fram till och under rättegången. De bevis som staten måste stödja sig på för att säkra en fällande dom kommer i de flesta fall att lämnas muntligt i domstolen under ed av vittnen.

Hur får jag min ”book of evidence”?

Din “book of evidence” lämnas till dig i domstolen av polisen. Ytterligare bevis lämnas vanligtvis till din juridiska rådgivare i deras kontor eller i domstolen.

Kommer man att kräva information om mig ur belastningsregistret?

Ja. Polisen har rätt att söka information om ditt tidigare anseende för sin undersökning och för att fatta beslut om det är lämpligt att bevilja dig borgen om du åtalas. De har också rätt att hänvisa till ditt belastningsregister om du döms till att låta domaren/domarna fastställa ett lämpligt straff. Ett register över utländska domar kan tillåtas.

Finns det några begränsningar för när de kan hänvisa till mitt tidigare anseende?

Ja. De kan inte hänvisa till ditt tidigare anseende under rättegången om inte dina juridiska rådgivare tar upp det i sitt korsförhör eller sin plädering i domstolen.

Länkar

Ytterligare information om befogenheter vid husrannsakan, frihetsberövande och åtal

Länken öppnas i ett nytt fönsterYtterligare information om polisens rollLänken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.garda.ie/

Länken öppnas i ett nytt fönsterJustitiekanslerämbetet och riksåklagarämbetetLänken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.dppireland.ie/

Länken öppnas i ett nytt fönsterYtterligare information om lagstiftning Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.irishstatutebook.ie/Länken öppnas i ett nytt fönster1984 års strafflagstiftning (Behandling av frihetsberövade personer på polisstationer) 1987 års förordningar

Irlands råd för medborgerligare fri- och rättigheter http://www.iccl.ie/


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 25/06/2012

3 – Mina rättigheter under rättegången


Vad händer innan mitt fall tas upp i en rättegång?

Innan ditt fall tas upp i en rättegång beslutar en domare om du har rätt till borgen. Det har du vanligtvis. Du kan vägras borgen om det är sannolikt att du inte inställer dig till rättegången, om du har försökt hota eller riskerar att hota ett vittne eller om det är sannolikt att du begår ytterligare allvarliga brott.

Om du vill hävda att du har alibi för det du åtalas för (dvs. att någon säger att du var tillsammans med dem när brottet begicks) uppmanas du av domaren att berätta för Länken öppnas i ett nytt fönsteråklagaren vem det är.

Du har rätt att få veta vad du anklagas för före rättegången. Om du ber om det har du rätt att få veta vilka bevis som finns mot dig.

Var kommer rättegången att hållas?

Du får veta namn och plats på den domstol där din rättegång ska hållas. Länken öppnas i ett nytt fönsterIrlands domstolsväsende ansvarar för alla domstolar och kan hjälpa dig att hitta den aktuella domstolen.

Mindre förseelser tas upp i distriktsdomstolar där domarna själva fattar beslut. Allvarligare brott tas upp i Circuit Courts eller Central Criminal Courts där juryer fäller utslaget.

Domstolarna är öppna för allmänheten. Om den anklagade är ett barn eller det rör sig om ett sexualbrott sker målet bakom lyckta dörrar.

Kan åtalspunkterna ändras under rättegången?

I de flesta fall kan åtalspunkterna inte ändras under rättegången. Vissa åtalspunkter kan dock ändras om lagen medger det. Exempelvis kan åtalspunkten farlig körning ändras till det mindre allvarliga ovarsam körning om domaren anser att du körde ovarsamt men inte farligt.

Om du förklarar dig skyldig till alla åtalspunkter under rättegången beslutar domaren om straffet. Domaren tar hänsyn till hur allvarligt brottet är och till din personliga situation när beslutet fattas. Om du erkänner dig skyldig ska detta räknas dig till godo.

Du kan även förklara dig skyldig till vissa åtalspunkter och icke skyldig till andra. Domaren eller juryn fattar beslut om de åtalspunkter du nekar till. Du kommer sedan att dömas för de åtalspunkter du förklarat dig skyldig till och för de åtalspunkter du befunnits skyldig till.

Vilka rättigheter har jag under rättegången?

I de flesta fall måste du närvara under rättegången. Om du inte infinner dig kan domaren besluta att arrestera dig och frihetsberöva dig för att föra dig till domstolen. Rättegången kan undantagsvis genomföras utan dig och du kan dömas i din frånvaro.

Om du inte kan infinna dig i domstolen på grund av olycka eller sjukdom bör du underrätta din advokat och lämna ett läkarintyg till honom eller henne med förklaring till din frånvaro.

Du har rätt till tolkning om du inte förstår vad som sker. Om du är döv har du rätt till teckentolkning.

Du har rätt att försvara dig själv under rättegången om du föredrar det. Om du inte har råd med en advokat kan en advokat förordnas åt dig enligt Länken öppnas i ett nytt fönstersystemet för rättshjälp vid brottmål beroende på hur allvarlig anklagelsen är. Du har rätt att själv välja advokat. Om du inte känner till någon kan domaren välja ut en åt dig. Du kan också byta advokat om du inte är nöjd.

Du har rätt att tala under rättegången men du är inte tvungen. Det är ett brott att ljuga när man lämnar bevis under ed.

Vilka rättigheter har jag när det gäller bevisen mot mig?

Du kan protestera mot bevisen mot dig om de erhållits olagligt. Om exempelvis polisen gått in i din bostad utan att ha tillstånd för husrannsakan tillåts normalt inte eventuella bevis de då hittat.

Du kan också protestera mot bevisen genom att ställa frågor till vittnena för att visa att de ljuger eller tagit fel. Du kan även be vittnen att lämna bevis som är relevanta för ditt försvar eller som visar att åklagarvittnena ljuger eller har tagit fel.

Du kan anlita en privatdetektiv för att ta fram bevis för dig. Bevisen är tillåtna så länge de skaffats på laglig väg.

Kommer information ur belastningsregistret om mig att tas i beaktande?

Bevis på tidigare fällande domar kan Länken öppnas i ett nytt fönsternormalt inte beaktas under rättegången.

När domarna beslutar om straffet kan de ändå ta hänsyn till tidigare fällande domar. De kan även beakta tidigare domar i andra länder.

Vad händer efter att rättegången avslutats?

Om du inte anses skyldig är rättegången över och du är fri.

Om du befinns skyldig eller erkänner dig skyldig beslutar domaren om vilket straff du ska få. Du kan tvingas betala böter eller dömas till Länken öppnas i ett nytt fönsterfängelse. Domaren kan skjuta upp ditt straff så länge som du inte begår nya brott.

Domaren kan uppmana övervakningsmyndigheten att skriva en rapport om dig innan straffet fastställs. De anger då för domaren om det är lämpligt att du övervakas för att hantera de problem som orsakar ditt brottsliga beteende.

Om Probation Service tillfrågas kommer de att ange om du kan göra samhällstjänst. Domaren kan då kräva att du utför upp till 240 timmars obetalt arbete i stället för att dömas till fängelse.

Vad är målsägarens roll under rättegången?

Målsägarens roll under rättegången är att vara åklagarsidans vittne. De lägger fram bevis för vad de sett när det gäller anklagelsen.

Om du döms eller förklarar dig skyldig kommer domaren att ta hänsyn till hur brottet har påverkat offret.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterDatabas över irländsk lagstiftning

Länken öppnas i ett nytt fönsterDatabas över irländsk och brittisk rättspraxis


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 25/06/2012

4 – Mina rättigheter efter att domen har meddelats


Kan jag överklaga?

Du kan överklaga en fällande dom eller ett straff. Hur Länken öppnas i ett nytt fönsterdu överklagar beror på vilken domstol som har tagit upp ditt fall. Överklaganden från distriktsdomstolen tas upp i Circuit Court. Överklaganden från Circuit Court eller Länken öppnas i ett nytt fönsterCentral Criminal Court tas upp i Länken öppnas i ett nytt fönsterCourt of Criminal Appeal.

Om du vill överklaga en dom från distriktsdomstolen måste du lämna en så kallad ”notice of appeal” (överklagandeskrivelse) till åklagaren inom 14 dagar. Du måste också lämna överklagandeskrivelsen tillsammans med en förklaring till sekreteraren vid områdets domstol inom 14 dagar. Om du vill överklaga en dom från Circuit Court eller Central Criminal Court måste du ansöka om tillstånd att överklaga från rättegångsdomaren inom tre dagar efter den fällande domen. Du ska sedan lämna en överklagandeskrivelse till registrator vid Court of Criminal Appeal inom sju dagar om du inte beviljats tillstånd och inom 14 dagar om du beviljats tillstånd. Normalt sköter din advokat allt detta.

Om du överklagar en dom från distriktsdomstolen har du rätt till förnyad prövning av ditt fall. Du har också rätt att överklaga ditt straff. Om du överklagar ett straff från Circuit Court eller Central Criminal Court kan du överklaga utifrån en rättsfråga eller om du anser att rättegången var otillfredsställande. Du kan även överklaga straffet.

Vad händer om jag överklagar?

Om du överklagar en dom från distriktsdomstolen kommer den fällande domen att skjutas upp till dess att ditt överklagande har behandlats. Det kräver en borgen som kan innebära ett en summa pengar måste betalas. Om du sitter i fängelse när du överklagar en dom från District Court har du rätt att släppas så snart du har lämnat din överklagandeskrivelse och ingått din borgensförbindelse. Om du sitter i fängelse och vill överklaga tillhandahåller fängelsemyndigheterna de blanketter som behövs.

Om du överklagar en dom från distriktsdomstolen kan det ta flera månader innan överklagandet behandlas. Om du överklagar en dom från Circuit Court eller Central Criminal Court kan det ta avsevärt längre tid innan överklagandet behandlas.

Om du överklagar en dom från distriktsdomstolen har du rätt att lägga fram nya bevis och olika rättsliga argument för överklagandet. Om du överklagar en dom från Circuit Court eller Central Criminal Court får du i allmänhet inte lägga fram nya bevis och du kan endast göra det under exceptionella omständigheter.

Vad händer i förhandlingen om överklagandet?

Om du överklagar en dom från distriktsdomstolen har du rätt till förnyad prövning av ditt fall. Om du överklagar en dom från Circuit Court eller Central Criminal Court kan du eller din advokat vända er till domstolen och ange varför ni anser att din dom bör avvisas eller att straffet är principiellt fel.

Vad händer om överklagandet bifalls/inte bifalls?

Om överklagandet bifalls är fallet avslutat och du har inte längre några skyldigheter i fallet. Om överklagandet inte bifalls bekräftar domstolen domen. Om domstolen anser att straffet är felaktigt i princip kan den höja eller sänka det ursprungliga straffet.

När ditt överklagande har tagits upp finns det inga ytterligare möjligheter till överklagande. Court of Criminal Appeal kan emellertid låta dig överklaga till högsta domstolen (Supreme Court) om det finns en rättsfråga som är av exceptionell betydelse för allmänheten.

Det finns ingen allmän bestämmelse om att du kan erhålla ersättning om överklagandet bifalls. När du överklagar en dom från Court of Criminal Appeal kan du ha rätt till ersättning om domen varit felaktig. Det händer när Court of Criminal Appeal avvisar en dom och intygar att nyligen upptäckta fakta visar att domen varit felaktig. Detta inträffar mycket sällan. Om Court of Criminal Appeal intygar att domen varit felaktig kan du ansöka om ersättning hos Länken öppnas i ett nytt fönsterjustitieministern.

En dom registreras mot dig när domaren har funnit dig skyldig till ett brott.

Domen är slutgiltig när du har funnits skyldig eller har erkänt. Du har emellertid fortfarande möjlighet att överklaga. Om överklagandet bifalls ska ditt register inte innehålla några domar.

Jag kommer från en annan medlemsstat. Kan jag skickas tillbaka dit efter rättegången?

Om du döms för ett brott kan domstolen inte skicka tillbaka dig till ditt land. Däremot kan domstolen rekommendera justitieministern att du ska förvisas. Den kan också skjuta upp straffet eller delar av straffet under förutsättning att du lämnar landet. Det innebär inte att du har avvisats men om du inte lämnar landet kommer du att fängslas. Om du sitter i fängelse kan du ansöka hos justitieministern om att överföras från Irland och avtjäna återstoden av ditt straff i en annan medlemsstat.

Om jag döms kan jag ställas inför rätta igen för samma brott?

Om du döms kan du inte ställas inför rätta igen för samma brott. Om du har dömts i en annan medlemsstat kan du inte ställas inför rätta igen i Irland för samma brott.

Information om åtalspunkter/dom

Alla domar mot dig förs in i belastningsregistret. Om du är vuxen kommer informationen alltid att finnas i registret hos Gardaí (den nationella polisen). De kan också ha annan information om dig. Du har rätt att få felaktiga personuppgifter rättade eller raderade. Du kan begära den informationen från Länken öppnas i ett nytt fönsterpolisens centrala undersökningsenhet (Garda Central Vetting Unit). Om polisen inte ger dig tillgång till informationen eller vägrar att korrigera felaktiga uppgifter kan du överklaga till Länken öppnas i ett nytt fönsterdatainspektionen (Data Protection Commissioner).

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterIrländska domstolar

Länken öppnas i ett nytt fönsterNämnden för medborgarinformation

Länken öppnas i ett nytt fönsterDatainspektionen


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 25/06/2012

5 – Smärre trafikbrott


Hur hanteras smärre trafikbrott?

Smärre trafikbrott såsom fortkörning, användning av mobiltelefon under körning eller olaglig parkering hanteras vanligtvis genom ”fasta böter”, vilket ger dig en bestämd tid för att betala böterna per post. Det är bara om du inte betalar böterna som fallet går vidare till domstol. Ibland får du ett meddelande i samband med brottet och ibland sänds det till din adress.

Vissa fasta böter innefattar emellertid ”prickar" på ditt körkort och om du får totalt 12 prickar under tre år förbjuds du att köra i Irland. Om du betalar de fasta böterna får du färre prickar än om fallet går till domstol och du döms. EU arbetar för närvarande med ett projekt för att harmonisera alla körkortsregister i medlemsstaterna.

Trafikbrott hanteras så gott som alltid av den ordinarie polisen. Observera att på Irland måste alla förare enligt lag ha sitt körkort med sig och på begäran kunna visa upp det för polisen.

Om du bor i Irland och är medborgare i en annan medlemsstat kommer du att behandlas som irländsk medborgare under hela förfarandet.

Om ditt fall går till domstol kommer du att höras i den lokala distriktsdomstolen (den lägsta instansen) av en domare utan jury. Om du inte är nöjd med resultatet kan du överklaga beslutet, antingen domen eller straffet, till en högre domstol (se Länken öppnas i ett nytt fönsterFaktablad 4).

Kommer dessa förseelser att finnas i belastningsregistret om mig?

Alla trafikförseelser registreras i polisens dataregister. Mycket små brott såsom hastighetsbrott anses i allmänhet inte som brottmålsdomar. Om du däremot anklagas för ett allvarligare brott, exempelvis farlig körning, rattfylleri eller avsaknad av försäkring kan domen föras upp i belastningsregistret. Dessa brott hanteras i enlighet med förfarandet i Länken öppnas i ett nytt fönsterFaktablad 4. Om du anklagas för ett sådant brott bör du snarast söka juridisk rådgivning.

Hur hanteras övriga smärre brott?

De vanligaste smärre brotten är hastighetsöverträdelser och användning av mobiltelefonen under körning. Ett antal andra brott, såsom användning av bussfilen, kan hanteras med ett ”meddelande om fasta böter”, men ger inte några prickar. Om du kör utan att ta rimlig hänsyn till andra trafikanter, vilket även inbegriper oförsiktig körning, ger det både böter och prickar.

Det är bara om du inte betalar de fasta böterna som fallet går till domstol. Fallet tas då upp i distriktsdomstolen. Du kan alltid överklaga ett beslut från distriktsdomstolen, se ovan.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 25/06/2012

Rättigheter för tilltalade i brottmål - Grekland

Dessa faktablad förklarar vad som händer när en person är misstänkt eller åtalad för ett brott som prövas i domstol.


Sammanfattning av brottmålsprocessen

Utredning/väckande av talan

Denna del av förfarandet börjar när åklagaren informeras om att ett brott troligen har begåtts. I nästa steg inleds brottmålsförfarandet som avslutas antingen med att den tilltalade ställs inför rätta eller med att åtalet läggs ned.

Syftet med utredningsstadiet är att i möjligaste mån samla alla fakta och avgöra om det finns tillräckligt mycket som pekar på att den tilltalade har begått brottet för att han eller hon ska kunna dömas av den behöriga domstolen.

Rättegång

På detta stadium prövas målet tills dess att en dom meddelas.

Rättsmedel

Med rättsmedel avses de möjligheter som lagen erbjuder en person att överklaga domstolens beslut.

Följande rättsmedel finns:

  • Överklagan i syfte att ändra eller ogiltigförklara det beslut som överklagas, beträffande antingen själva saken eller rättsfrågor.
  • En omprövning av målet, med upphävande av domen i syfte att det beslut som överklagas ska ogiltigförklaras helt eller delvis på rättsliga grunder.

Detaljer om alla dessa steg i processen och om dina rättigheter finns på faktabladen. Denna information ersätter inte juridisk rådgivning utan är endast avsedd som vägledning.

För information om mindre förseelser såsom trafikförseelser, som oftast leder till en på förhand fastställd påföljd i form av exempelvis böter, gå till Länken öppnas i ett nytt fönsterfaktablad 5.

Om du är brottsoffret kan du hitta all information om dina rättigheter här.

Europeiska kommissionens roll

Observera att Europeiska kommissionen inte har någon roll i brottmålsprocesser i medlemsstaterna och inte kan bistå dig om du har en klagan. På dessa faktablad finns information om hur du klagar och till vem.

Klicka på länkarna nedan för att hitta den information du behöver

Länken öppnas i ett nytt fönster1 – Juridisk rådgivning

Länken öppnas i ett nytt fönster2 – Mina rättigheter under brottsutredningen (innan målet hamnar i domstol)

  • Mina rättigheter under förundersökning/preliminär utredning/brottsutredning
  • Anhållan/restriktioner/häktning
  • Förfaranden vid åtalsmyndigheten
  • Visitation, fingeravtryck och DNA

Länken öppnas i ett nytt fönster3 – Mina rättigheter under rättegången

Länken öppnas i ett nytt fönster4 – Mina rättigheter efter att domen har meddelats

Länken öppnas i ett nytt fönster5 – Smärre trafikbrott och andra mindre förseelser


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 25/06/2018

1 – Juridisk rådgivning

Tillgången till juridisk rådgivning är mycket viktigt när man på något sätt blir inblandad i en brottmålsprocess. Dessa faktablad ger dig information när och under vilka förhållanden som du har rätt till att företrädas av en advokat. Det framgår också vad en advokat kan göra för dig. Detta allmänna faktablad ger dig information om hur du kan hitta en advokat och hur kostnaderna för advokaten regleras om du inte har råd att betala.


Att hitta en advokat

Om du behöver en advokat och inte är frihetsberövad kan du kontakta Länken öppnas i ett nytt fönsterAtens advokatsamfund eller advokatsamfundet i den region där din rättegång ska hållas (t.ex. Länken öppnas i ett nytt fönsterThessalonikis advokatsamfund, Länken öppnas i ett nytt fönsterPireus advokatsamfund, Länken öppnas i ett nytt fönsterHeraklions advokatsamfund osv.).

Om du är frihetsberövad och behöver en advokat kan du be polisen eller fängelse- eller häktesledningen att hjälpa dig att hitta en advokat eller hänvisa dig till något av advokatsamfunden.

Att betala för en advokat

Om du har låg inkomst kan du får gratis rättsligt bistånd, genom att en advokat utses för att företräda dig. Advokatens uppdrag sträcker sig fram till slutet av rättegången eller förfarandet vid domstolar på samma nivå, samt vid överklagande av domstolens avgörande.

När kan en advokat utses åt mig?

  • Vid upprättandet och registreringen av åtalspunkter i fråga om vissa specifikt definierade brott.
  • Under brottsutredningsskedet och förhören om det rör sig om ett grovt brott.
  • Under förhöret i samband med brott med ett minsta straffvärde på sex månaders fängelse, vilka prövas av brottmålsdomstolen för lindrigare brott av tre domare.
  • För att göra ett överklagande och företräda dig under rättegången i andra instans, om du har blivit dömd till fängelse i minst sex månader av domstolen i första instans.
  • För att ge in ett överklagande avseende rättsfrågor om du har blivit dömd till fängelse i minst ett år.
  • För att ansöka om resning om du har blivit dömd till fängelse i minst sex månader.

Du har rätt till gratis rättsligt bistånd även om din inkomst inte är extremt låg, om du kan bevisa att du inte kan betala rättskostnaderna på grund av skillnaderna i levnadskostnader mellan den medlemsstat där du är bosatt och Grekland.

För att få gratis rättsligt stöd och få en advokat utsedd åt dig måste du ansöka om detta till den domstol som ska pröva målet eller den domstol som ska pröva ditt överklagande eller din resningsansökan.

Ansökan ska lämnas 15 dagar före rättegången eller den åtgärd för vilkent du ansöker om rättsligt stöd. Ansökan ska innehålla en kort beskrivning av vad målet eller åtgärden gäller i sak, bevis för att du är berättigad till gratis rättsligt stöd, samt all nödvändig information om din ekonomiska ställning (se närmare bestämmelser i lag 3226/4-2-2004, Government Gazette Α’ 24/2004)

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterFörteckning över advokatsamfund


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 25/06/2018

2 – Mina rättigheter under brottsutredningen (innan målet hamnar i domstol)


Vad är avsikten med en brottsutredning?

Syftet är att samla in och säkra bevis och att hitta eventuella spår som lämnats vid brottsplatsen.

Vilka är stegen i en utredning?

Förundersökning/preliminär utredning/brottsutredning:

Under förundersökningen fastställer åklagaren om en anklagelse är välgrundad och om det är sannolikt att ett brott har begåtts.

Den preliminära utredningen används främst i fall där den misstänkte har gripits i färd med att begå ett brott eller om en fördröjning av utredningen skulle innebära en omedelbar risk.

Brottsutredning genomförs endast vid allvarligare, grova brott.

Anhållande – Restriktioner – Häktning

Om den misstänkte har gripits på bar gärning eller inom ett dygn efter att brottet begåtts kan han eller hon anhållas utan anhållningsbeslut.

I annat fall krävs ett anhållningsbeslut.

Den anhållne ska föras inför åklagaren inom 24 timmar.

Det förekommer olika restriktioner (t.ex. borgen, krav på att den anhållne ska anmäla sig till polisstationen med regelbundna mellanrum, förbud mot att lämna landet) som ska förhindra att den anhållne ska begå fler brott och garantera att han eller hon inställer sig till polisförhör och i rätten.

Häktning: Om de ovannämnda restriktionerna inte är tillräckliga kan den som är misstänkt för grövre brott häktas. Häktningstiden kan vara upp till 18 månader för grova brott, 12 månader för mindre grova brott och 6 månader för t.ex. upprepat vållande till annans död. Häktningstiden tillbringas i fängelse.

Förfaranden vid förundersökningsavdelningen

Du kan vända dig till förundersökningsavdelningen för att begära att restriktionerna eller häktningen upphävs, eller för att klaga på oegentligheter under processen före rättegången.

Vem ansvarar för genomförandet av de olika stegen?

Förundersökningen genomförs av utredarna och åklagaren.

Den preliminära utredningen genomförs av ovannämnda personer och rannsakningsdomaren. Brottsutredningen eller förhören genomförs av undersökningsdomaren på egen hand.

Ett anhållningsbeslut utfärdas av förundersökningsavdelningen eller undersökningsdomaren. Om någon påträffas i färd med att begå ett brott är utredarna och polisen skyldiga att anhålla honom eller henne och varje medborgare har rätt att gripa förövaren. Beslut om restriktioner av personens frihet och om häktning fattas av undersökningsdomaren med åklagarens samtycke, eller av förundersökningsavdelningen.

Förfarandena vid förundersökningsavdelningen genomförs av en förundersökningsnämnd med tre ledamöter, i åklagarens närvaro.

Mina rättigheter under utredningen

Klicka på länkarna nedan för att få mer information om dina rättigheter under brottsutredningen.

Förundersökning, preliminär utredning, brottsutredning (1)

Vad är avsikten med dessa förfaranden?

Syftet med förundersökningen är att åklagaren ska kunna fastställa om anklagelserna är välgrundade och besluta om att en brottmålsprocess ska inledas.

En preliminär utredning genomförs när den misstänkte tas på bar gärning eller om en fördröjning skulle innebära en risk (t.ex. för att fotspår eller fingeravtryck ska utplånas).

Brottsutredning görs bara vid grova eller allvarliga brott. Den preliminära utredningen och brottsutredningen görs för att fastställa, samla in och säkra bevis och för att hitta spår efter brottet.

Vem är ansvarig på det här stadiet?

Förundersökningen genomförs av utredarna och åklagaren.

Den preliminära utredningen genomförs av ovannämnda personer och undersökningsdomaren.

Brottsutredningen eller förhören genomförs av undersökningsdomaren på egen hand.

Förundersökningen och den preliminära brottsutredningen övervakas av åklagaren vid brottmålsdomstolen och brottsutredningen av åklagaren vid appellationsdomstolen.

Finns det några tidsfrister?

Förundersökningen varar mellan 4 och 8 månader. Brottsutredningen får pågå i högst 18 månader. Om det görs en kompletterande utredning får den pågå i 3-5 månader.

I storstadsområden kan dessa tidsfrister förlängas. Det finns inga påföljder för underlåtenhet att följa tidsfristerna.

Tidsfristen för att lämna förklaringar under förundersökningen och för att komma med inlagor till den preliminära utredningen och brottsutredningen är minst 48 timmar och kan förlängas.

Det blir inga påföljder om du skulle missa tidsfristen i samband med de första två förfarandena. Däremot kan undersökningsdomaren, om en fastställd tidsfrist inte hålls i samband med en brottsutredning, utfärda ett beslut om gripande eller en häktningsorder för att hämta den tilltalade till domstolen.

Vad kommer man att berätta för mig om vad som händer?

När du har blivit kallad att delta i något av de förfaranden som beskrivs ovan har du rätt att

  • be om en kopia, på din egen bekostnad, av alla relevanta rättsliga handlingar från utredaren, bland annat en beskrivning av anklagelserna,
  • begära en tidsfrist på minst 48 timmar och
  • anlita en advokat.

Kommer jag att få en tolk om jag inte pratar språket?

Ja. Tolken kommer att översätta ditt vittnesmål för utredarna och deras frågor till dig.

I vilket skede kommer jag att kunna tala med en advokat?

Så snart du får träffa en utredare kan du be honom eller henne att meddela din advokat, eller så kan du begära att få ringa advokaten själv. Du har också rätt att vägra vittna innan advokaten har kommit.

Myndigheterna är bara skyldiga att se till att det finns en tolk tillgänglig vid förhören. Under resten av tiden får du själv tillsammans med din advokat ordna med en tolk om du behöver det.

Måste jag ha en advokat? Kan jag välja min advokat?

Advokat är bara obligatoriskt vid grova brott. Du får själv välja advokat. Om du inte har någon advokat och det rör sig om grova brott kommer undersökningsdomaren att utse en åt dig under utredningen.

Kommer jag att tillfrågas om information? Ska jag lämna information?

Du kan bli tillfrågad om anklagelserna mot dig. Du har rätt att tiga helt eller delvis och du har rätt att inte ange dig själv. Du kan vägra svara på frågor som kan skada dina intressen.

Kan jag kontakta någon familjemedlem eller vän?

Du har rätt att kommunicera med dina anhöriga och vänner per telefon. Besök av anhöriga och i undantagsfall av vänner är tillåtet.

Kan jag få träffa en läkare om jag behöver?

Om du har hälsoproblem kan du begära att få träffa en läkare.

Kan jag kontakta mitt hemlands ambassad?

Ja, det har du rätt att göra.

Jag kommer från ett annat land. Måste jag närvara under utredningen?

Nej, det måste du inte.

Kan jag delta genom videolänk?

I Grekland finns inget lagrum för deltagande genom videolänk.

Kan jag bli tillbakaskickad till mitt hemland?

I det här skedet kan du inte utvisas.

Under vilka omständigheter kan jag häktas eller släppas fri?

Du kan häktas om det finns starka indicier som tyder på att du har begått ett allvarligt brott och

  • du inte har någon känd adress i Grekland,
  • du har vidtagit åtgärder för att lämna landet,
  • du tidigare har hållit dig undan rättvisan,
  • du har dömts för avvikande från fängelse eller för medhjälp till rymning eller för att ha överträtt restriktioner angående vistelseort, samt
  • om det finns skäl att anta att du tänker avvika,
  • om du är dömd tidigare och det är sannolikt att du kommer att begå fler brott.

Du kan också frisläppas med restriktioner eller helt.

Vilka rättigheter/skyldigheter har jag?

Du har rätt att få tid på dig att studera utredningsmaterialet och att utse högst två advokater. Du måste inställa dig personligen under utredningen, det räcker inte med att din advokat är närvarande.

Om undersökningsdomaren beslutar att du ska häktas preliminärt kan du överklaga beslutet inom fem dagar till förundersökningsavdelningen. Du kan också överklaga direkt till undersökningsdomaren eller förundersökningsavdelningen och begära att häktningsbeslutet ska upphävas eller ersättas med andra restriktioner.

Kan jag lämna landet under utredningen?

Ja, om du inte fått restriktioner som förbjuder dig att göra det.

Visitation, fingeravtryck och DNA

Läs mer om dina rättigheter i avsnittet Visitation, fingeravtryck och DNA (4).

Kan jag överklaga?

Om det under förundersökningsskedet har vidtagits ogiltiga åtgärder kan du överklaga detta till förundersökningsavdelningen och be att de avvisas och att förundersökningen görs om.

Kan jag erkänna alla eller en del av misstankarna före rättegången?

Du kan erkänna när du vill under alla skeden fram till rättegången. Du kan också ta tillbaka ett erkännande. I samtliga fall är det upp till domstolen att bedöma ditt erkännande.

Kan åtalspunkterna ändras före rättegången?

Åtalspunkterna kan inte ändras, men de kan få en mer precis ordalydelse. Inga nya anklagelser kan läggas till.

Kan jag åtalas för ett brott som jag redan åtalats för i en annan medlemsstat?

Du kan åtalas om brottet har begåtts utanför Grekland mot en grekisk medborgare och det betraktas som ett grövre brott enligt grekisk rättsordning. I fråga om allvarliga brott gäller den grekiska lagen alla, oavsett vilka lagar som gäller där brottet begicks.

Kommer jag att få information om vittnen som vittnat mot mig?

Eftersom du har rätt att ta del av all dokumentation i utredningsmaterialet och vittnesmålen ingår i detta, har du rätt till informationen om vittnen. Du kan få denna information både före och efter det att du lägger fram ditt försvar.

Kommer jag att få information om andra bevis mot mig?

Utredaren är skyldig att ge dig kopior av utredningsmaterialet och visa dig allt relevant material innan du lämnar din redogörelse.

Kommer man att begära information ur belastningsregistret om mig?

Undersökningsdomaren kommer att få ta del av informationen om dig i belastningsregistret som en del av brottsutredningen.

Anhållande, restriktioner, häktning (2)

Varför vidtas dessa åtgärder?

Om du grips i färd med att begå ett brott anhålls du för att man ska kunna se till att du kan lagföras. Om du anhålls i andra sammanhang, häktas eller åläggs restriktioner av din rörelsefrihet är syftet att se till att du som tilltalad inställer dig hos de rättsvårdande myndigheterna.

Vem är ansvarig?

Anhållningsbeslutet utfärdas av antingen förundersökningsavdelningen eller undersökningsdomaren. Det är även dessa som beslutar om häktning och restriktioner. När förövare grips på bar gärning kan anhållandet beslutas av utredarna eller polistjänstemännen.

Finns det några tidsfrister?

Om du anhålls måste du ställas inför åklagare inom 24 timmar. Om denna tidfrist inte hålls blir det inga efterverkningar för din del. Det finns också en tidsfrist kopplad till kravet att du regelbundet ska anmäla dig hos polisen. Om du inte håller tidsfristen kan anmälningsplikten ersättas med häktning.

Vad kommer man att berätta för mig om vad som händer?

Om du grips på bar gärning ska polisen direkt vid gripandet tala om för dig varför du anhålls. Om du ställs inför undersökningsdomaren kommer du att få fullständig information om åtalspunkterna mot dig. Detsamma gäller om du åläggs frihetsbegränsande restriktioner och om du häktas.

Innan några beslut fattas i dessa frågor ska du ha fått alla relevanta rättsliga handlingar från undersökningsdomaren.

Kommer jag att få en tolk om jag inte pratar språket?

Om du inte talar språket måste du genast meddela detta och begära en tolk. Tolken kommer att översätta allt du säger, alla frågor som ställs till dig och alla dokument som visas för dig.

I vilket skede kommer jag att kunna tala med en advokat?

Om du anhålls kan du begära att din advokat meddelas omedelbart eller be att få ringa ett telefonsamtal. Dessutom har du rätt att vägra svara på frågor innan din advokat är närvarande.

Om du inte känner någon advokat kan du kontakta din ambassad eller det lokala advokatsamfundet. Att anlita en tolk för att kunna kommunicera med din advokat är ditt ansvar, inte utredningsmyndighetens. Om du åläggs restriktioner av din rörelsefrihet eller häktas ska du tala med din advokat först. Han eller hon kommer att göra framställningar på dina vägnar och närvara under brottsutredningen.

Måste jag företrädas av en advokat? Kan jag välja min advokat?

Advokat är bara obligatoriskt vid grova brott. Du har rätt att själv välja advokat. Om det rör sig om ett grovt brott och du inte har någon advokat kommer en advokat att utses åt dig under utredningen, om du begär det.

Kan man begära vilken sorts information som helst av mig? Måste jag lämna den information man ber mig om?

Du kommer att tillfrågas om anklagelserna mot dig. Du kan vägra svara på frågor om det kan skada dina intressen.

Kan jag kontakta någon familjemedlem eller vän?

Du har rätt att be utredarna låta dig kontakta anhöriga och vänner.

Kan jag få träffa en läkare om jag behöver?

Ja, om du har hälsoproblem.

Kan jag kontakta min ambassad om jag kommer från ett annat land?

Ja, det har du rätt att göra.

Jag kommer från ett annat land. Måste jag närvara under utredningen?

Du måste inte närvara, om det inte krävs en kroppsvisitation eller kroppsbesiktning.

Kan jag delta genom videolänk?

Bestämmelser om brottsutredning via videolänk finns ännu inte i lagen.

Kan jag bli tillbakaskickad till mitt hemland?

I det här skedet kan du inte utvisas.

Under vilka omständigheter kan jag häktas eller släppas fri?

Du kommer att häktas om undersökningsdomaren är enig med åklagare om detta eller om förundersökningsavdelningen beordrar det. Du kan häktas om det finns starka indicier som tyder på att du har begått ett allvarligt brott och

  • du inte har någon känd adress i Grekland,
  • du har vidtagit åtgärder för att lämna landet,
  • du tidigare har hållit dig undan rättvisan,
  • du har dömts för avvikande från fängelse eller för medhjälp till rymning eller för att ha överträtt restriktioner angående vistelseort, samt
  • om det finns skäl att anta att du tänker avvika,
  • eller om du är tidigare straffad.

Du kan också frisläppas med restriktioner eller helt.

Vad har jag för rättigheter och skyldigheter?

Du har rätt att få tid på dig att studera utredningsmaterialet och att utse högst två advokater. Om du häktas kan du inom 5 dagar överklaga undersökningsdomarens häktningsbeslut till förundersökningsavdelningen. Du kan också överklaga direkt till undersökningsdomaren eller till förundersökningsavdelningen och begära att häktningsbeslutet ska upphävas eller ersättas med restriktioner av din rörelsefrihet.

Kan jag lämna landet under utredningen?

Det kan du göra när anhållningstiden är slut och under förutsättning att du inte förbjudits att lämna Grekland.

Visitation, fingeravtryck och DNA

Läs mer om dina rättigheter i avsnittet Visitation, fingeravtryck och DNA (4).

Kan jag överklaga?

Om det under förundersökningsskedet har vidtagits ogiltiga åtgärder kan du överklaga detta till förundersökningsavdelningen och be att de avvisas och att förundersökningen görs om.

Kan jag erkänna alla eller en del av misstankarna före rättegången?

Du har rätt att erkänna dig skyldig. Ett erkännande ska enligt lagen varken få positiva eller negativa efterverkningar för dig.

Kan åtalspunkterna ändras före rättegången?

Åtalspunkterna kan inte ändras, men de kan få en mer precis ordalydelse. Inga nya anklagelser kan läggas till.

Kan jag åtalas för ett brott som jag redan åtalats för i en annan medlemsstat?

Du kan åtalas om brottet har begåtts utanför Grekland mot en grekisk medborgare. I fråga om allvarliga brott gäller den grekiska lagen alla, oavsett vilka lagar som gäller där brottet begicks.

Kommer jag att få information om vem som vittnat mot mig?

Ja. Så snart du anhållits och en preliminär utredning eller brottsutredning inletts har du rätt att ta del av den informationen innan du lämnar din redogörelse.

Kommer jag att få information om andra bevis mot mig?

Utredaren är skyldig att ge dig kopior av alla handlingar i utredningsmaterialet innan du lämnar din redogörelse.

Kommer man att begära information ur belastningsregistret om mig?

Nej. Den informationen inhämtas från de relevanta myndigheterna.

Förfaranden vid förundersökningsavdelningen (3)

Vad är avsikten med dessa förfaranden?

Förundersökningsavdelningarna är de rättsliga organ som ansvarar för förundersökningsskedet. De kontrollerar att de åtgärder som vidtas av utredarna är lagliga, beslutar om den misstänkte ska häktas eller inte, om den misstänkte ska åläggas inskränkningar av rörelsefriheten och om andra känsliga frågor som påverkar förundersökningsskedet, samt avgör om den misstänkte ska åtalas inför domstol eller frisläppas.

Vem är ansvarig på det här stadiet?

Förundersökningsavdelningarna består av tre domare och finns vid brottmålsdomstolen, appellationsdomstolen och kassationsdomstolen.

Finns det några tidsfrister?

Ja, det finns tidsfrister, och om du inte följer dem kommer du inte att kunna utöva dina rättigheter.

Vad kommer man att berätta för mig om vad som händer?

Förundersökningsnämndens sekretariat kan ge dig information om hur ditt ärende fortskrider och du kommer att informeras om alla beslut.

Kommer jag att få en tolk om jag inte pratar språket?

Om du ställs inför en förundersökningsnämnd har du rätt till tolk.

I vilket skede kommer jag att kunna tala med en advokat?

Du har rätt till juridisk rådgivning och får kommunicera med din juridiska rådgivare i alla skeden av processen. Om det uppstår några frågor som gäller översättning måste antingen du eller advokaten ta hand om dem.

Måste jag ha en rättslig företrädare? Kan jag välja min advokat?

Det är inte obligatoriskt att ha en rättslig företrädare. Du kan välja om du vill företräda dig själv, eller om du vill att din advokat ska göra det. Du har rätt att välja advokat, om du inte har fått en advokat utsedd.

Kan man begära vilken sorts information som helst av mig? Måste jag svara?

Du kan tillfrågas om information om det brott du är anklagad för. Du har rätt att tiga och du har rätt att inte ange dig själv. Du får vägra svara på frågor om svaret kan skada dina intressen.

Kan jag kontakta någon familjemedlem eller vän?

Ja, det kan du. Om du är häktad får du göra det under besökstiderna.

Kan jag få träffa en läkare om jag behöver?

Ja, om du har hälsoproblem.

Kan jag kontakta min ambassad om jag kommer från ett annat land?

Ja, det har du rätt att göra.

Jag kommer från ett annat land. Måste jag närvara under utredningen?

Bara om du begär det och domstolen medger det.

Kan jag delta genom videolänk?

Förfaranden för deltagande genom radiolänk finns ännu inte i lagen.

Kan jag bli tillbakaskickad till mitt hemland?

I det här skedet kan du inte utvisas.

Kommer jag att häktas eller släppas fri? Under vilka omständigheter?

Du kommer att häktas om förundersökningsavdelningen bestämmer det. Det kan också hända att du får begränsningar av din rörelsefrihet eller att du frisläpps.

Kan jag lämna landet under utredningen?

Det kan du göra när anhållningstiden är slut och under förutsättning att du inte förbjudits att lämna Grekland.

Kommer jag att bli ombedd att lämna fingeravtryck, genetiskt material (DNA, hår, saliv) eller andra kroppsvätskor?

Förundersökningsavdelningen kan beordra detta.

Kan en kroppsvisitation göras?

Förundersökningsnämnden kan inte beordra det, men det kan brottsutredarna och tjänstemännen som utför en preliminär utredning. I sådana fall får du kräva att din advokat närvarar under visitationen.

Kan en husrannsakan göras i mitt hem, mina företagslokaler, min bil osv?

Ingen genomsökning av detta slag kan beordras på det stadium då förundersökningsnämnden är involverad.

Kan jag överklaga?

Det finns rättsmedel som du kan använda för att överklaga förundersökningsnämndens beslut.

Kan jag erkänna alla eller en del av misstankarna före rättegången?

Du har rätt att erkänna att du är skyldig och det kan du göra genom ett meddelande till förundersökningsnämnden. Ett sådan förklaring är bindande och kan påverka domstolens beslut.

Kan åtalspunkterna ändras före rättegången?

Åtalspunkterna kan inte ändras. De kan bara preciseras närmare av förundersökningsnämnden. Inga nya anklagelser kan läggas till.

Kan jag åtalas för ett brott som jag redan åtalats för i en annan medlemsstat?

Du kan åtalas om brottet har begåtts utanför Grekland mot en grekisk medborgare. I fråga om allvarliga brott gäller den grekiska lagen alla, oavsett vilka lagar som gäller där brottet begicks.

Kommer jag att få information om vittnen som vittnat mot mig?

Du kan få information om detta både i det här skedet och tidigare. Du har rätt att få information om alla delar av utredningsmaterialet.

Kommer man att begära information ur belastningsregistret om mig?

Nej. Den informationen inhämtas från de relevanta myndigheterna.

Visitation, fingeravtryck och DNA (4)

Kommer jag att bli ombedd att lämna fingeravtryck, genetiskt material (DNA, hår, saliv) eller andra kroppsvätskor?

Om du anhålls kommer man att be dig lämna fingeravtryck och du är skyldig att göra det. Det är också obligatoriskt att lämna DNA-prov om det finns starka indikationer på att du har begått ett allvarligt brott. Om DNA-provet ger en positiv indikation har du rätt att be att det testas igen. Om du inte gör det kommer det prov som tagits att förstöras.

Kan en kroppsvisitation göras?

Det kan hända att du får genomgå en kroppsvisitation om den som utför utredningen anser att det behövs. Visitationen får inte vara kränkande och den ska ske i en avskild lokal. Om du är kvinna måste visitationen utföras av en kvinna. Om man ber dig överlämna ett visst föremål eller dokument och du gör det ska du inte behöva kroppsvisiteras.

Kan en husrannsakan göras i mitt hem, mina företagslokaler, min bil osv?

Ditt hem kan genomsökas om detta görs av en domstolstjänsteman och en utredande tjänsteman i samband med en utredning eller en preliminär utredning. Bilar får genomsökas om det finns en stark misstanke om att ett brott har begåtts eller om det är absolut nödvändigt.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 25/06/2018

3 – Mina rättigheter under rättegången


Förberedande förfarande

Vem meddelar mig att jag ska infinna mig i domstolen och hur går det till?

Den allmänna åklagaren upprättar åtalet, fastställer datum för rättegång och kallar den tilltalade, målsäganden och vittnena minst 15 dagar före rättegången, eller 30 dagar om den tilltalade bor i ett annat EU-land.

Förfarandet under rättegången

Vilken domstol kommer att behandla målet?

De huvudsakliga brottmålsdomstolarna är domstolarna för förseelser, domstolar med en domare för mindre allvarliga brott, samt, för allvarliga och grova brott appellationsdomstolar med tre domare och domstolar med blandad jury. I princip är den behöriga domstolen den inom vars domkrets där brottet begicks.

Kommer rättegången att vara offentlig?

Ja, om inte offentligheten kan ha en störande effekt på den allmänna ordningen eller det finns skäl att skydda parternas privatliv.

Vem kommer att fatta beslut i målet?

I de lägre domstolarna avgörs målen av domarna och i domstolarna med blandad jury avgörs målen av en kombination av domare och en jury.

Kan åtalspunkterna ändras under rättegången?

Det går att ändra en åtalspunkt till en liknande. Domstolen avgör själv hur de fakta som utgör själva saken ska definieras rättsligt, eller hur de ska specificeras exakt.

Vad händer om jag erkänner alla eller en del av åtalspunkterna under rättegången?

Om du erkänner en del av åtalspunkterna kommer domstolen att döma dig med beaktande av ditt erkännande. Erkännandet kan ha en förmildrande påverkan på påföljden.

Vilka rättigheter har jag under rättegången?

Måste jag närvara under rättegången?

Du måste inte närvara. Du kan företrädas av din advokat, om inte domstolen anser att din närvaro krävs.

Om jag bor i en annan medlemsstat, kan jag då delta genom videolänk?

Det kan du inte eftersom det ännu inte finns något lagrum för detta.

Ska jag närvara under hela rättegången?

Det behöver du inte. Du kan inställa dig och sedan gå därifrån och låta din advokat företräda dig.

Kommer jag att få tillgång till en tolk om jag inte förstår vad som händer?

Om du inte förstår det språk som används vid rättegången är domstolen skyldig att anlita en tolk.

Måste jag ha en advokat? Kommer en advokat att utses åt mig? Kan jag byta advokat?

Det är bara i samband med grövre brott och inför kassationsdomstolen som det är obligatoriskt att ha en advokat. Om du inte kan utse en advokat ska domstolen utse en åt dig. Du har rätt att byta advokat om inte han eller hon har utsetts av en av de högre domstolsinstanserna (ex officio).

Får jag tala under rättegången? Måste jag tala under rättegången?

Du får tala, men du måste inte. Du har rätt att tiga.

Vilka konsekvenser får det om jag inte säger sanningen under rättegången?

Du har rätt att inte tala sanning. Att som tilltalad ge en osann redogörelse utgör inte ett brott.

Vilka rättigheter har jag i förhållande till bevisen mot mig?

Kan jag ifrågasätta bevisen mot mig?

Du kan ifrågasätta bevisen och du har rätt att göra det i samband med ditt försvar eller genom att lägga fram egna bevis eller motbevis eller genom att kalla egna vittnen.

Vilken typ av bevis kan jag åberopa till mitt försvar?

Du kan åberopa dokument, lekmannavittnen och expertvittnen.

Under vilka villkor kan jag åberopa sådana bevis?

Det finns inga förhandsvillkor. Du kan lägga fram bevis för domstolen utan att ha anmält det till någon.

Får jag anlita en privatdetektiv för att få fram bevis åt mig? Godkänns sådana bevis?

Det kan du göra och bevisen godtas under förutsättning att de erhållits på laglig väg.

Kan jag kalla vittnen till mitt försvar?

Du får kalla så många vittnen du vill och domstolen måste tillåta förhör med lika många försvarsvittnen som det finns åklagarvittnen.

Kan jag eller min advokat ställa frågor till de andra vittnena i målet? Kan jag eller min advokat göra invändningar mot vad de säger?

Ni får båda ställa frågor och ifrågasätta och motbevisa vad de säger.

Kommer information ur belastningsregistret om mig att tas i beaktande?

Domar som inneburit sammanlagt mer än 6 månaders fängelse kommer att beaktas vid fastställandet av påföljden om du befinns skyldig.

Kommer tidigare fällande domar i en annan medlemsstat att tas i beaktande?

Bara om de har registrerats i belastningsregistret.

Vad händer i slutet av rättegången?

Vilka är de möjliga resultaten av rättegången?

Den tilltalade kan frikännas om domstolen inte är övertygad eller om den finner att det råder tvivel om att den tilltalade har begått brottet, eller av andra lagliga skäl, eller om det finns anledning att avstå från påföljder (t.ex. om den tilltalade visat äkta ånger).

Den tilltalade kan befinnas skyldig och åläggas ett straff, om domstolen är övertygad om att den tilltalade har begått brottet.

Åtalet kan läggas ned om den tilltalade avlider, om målsäganden tar tillbaka sin anklagelse, om tidsfristen går ut eller om amnesti utfärdas för brottet.

Åtalet kan förklaras ogiltigt om det finns ett tidigare relevant beslut, om det saknas anklagelse (om detta krävs) eller ansökan om eller godkännande av lagföring.

Sammanfattning av möjliga straff

Primära straff: Fängelse (livstid, 5–20 år, 10 dagar–5 år eller 1 dag–1 månad), böter (150–15 000 euro eller 29–590 euro), sluten ungdomsvård eller sluten psykiatrisk vård.

Tilläggsstraff: indragning av medborgerliga rättigheter, yrkesförbud, offentliggörande av domen.

Säkerhetsåtgärder: Frihetsberövande av brottslingar som inte anses straffrättsligt ansvariga, intagning av alkohol- och narkotikamissbrukare på avgiftningskliniker, förbud mot bosättning inom ett visst område, utvisning av utländska medborgare och förverkande av egendom.

Vad är målsägandens (offrets) roll under rättegången?

Brottsoffret deltar antingen som målsägande eller som vittne. Som målsägande (eller civilrättslig part som lägger fram motbevisning) deltar brottsoffret för att att få ekonomisk kompensation i form av ersättning för sveda och verk och som vittne deltar han eller hon för att stödja åklagarsidan.

Om brottsoffret vill delta som målsägande ska han eller hon meddela detta innan vittnena inkallas.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 25/06/2018

4 – Mina rättigheter efter att domen har meddelats


Kan jag överklaga domstolens beslut och/eller straffet?

Du kan överklaga en fällande dom. Rätten att överklaga beror på vilken typ av brott det gäller och hur strängt straffet är, samt vilken domstol som har avkunnat domen.

Exempel:

  • Om det är en brottmålsdomstol för lindrigare brott med en domare, har du rätt att överklaga om straffet är fängelse i över 60 dagar eller böter på mer än 1 000 euro.
  • Om det är en brottmålsdomstol för lindrigare brott med tre domare eller den domstol som prövar överklaganden av dennas beslut, har du rätt att överklaga om straffet är fängelse i över 4 månader eller böter på mer än 1 500 euro.
  • Om det är en domstol med blandad jury eller en brottmålsdomstol för grova brott med tre domare som prövar överklaganden av straff för grova brott, har du rätt att överklaga om straffet är fängelse i över 2 år, eller 1 år om brottet är att anse som ringa.

Ett frikännande kan du bara överklaga om du har blivit frikänd på grund av äkta ånger eller på grunder som påverkar ditt goda namn och rykte.

Hur överklagar man?

För att kunna överklaga måste du upprätta en förklaring om överklagande och lämna den till sekretariatet vid den domstol som utfärdat beslutet. Förklaringen ska innehålla grunderna för överklagandet, din hemadress och namnet på din advokat.

Tidsfristen för ett överklagande är 10 dagar från det att domstolen meddelat sitt avgörande, eller delgivit dig det om du har prövats i din frånvaro. Om du bor utanför Grekland och domen har meddelats i din frånvaro (tredskodom) eller din adress varit okänd, utökas tidsfristen till 30 dagar från delgivningen av handlingarna.

Vilka är grunderna för överklagande?

Ett överklagande kan grundas antingen på fakta i saken eller på hur lagen har tolkats.

Vad händer om jag överklagar?

Målet kommer att omprövas av en domstol i andra instans.

Vad händer om jag är i fängelse när jag överklagar?

Överklagandet kommer att vidarebefordras till den allmänna åklagaren, ett datum för rättegången kommer att fastställas och du blir kallad att infinna dig i rätten. Under vissa lagstadgade villkor kan du begära uppskov med straffet tills överklagandet har prövats.

Hur lång tid kommer det att ta innan överklagandet tas upp?

Det tar vanligen mellan 1 och 3 år, beroende på brottet, var domstolen ligger och beroende på om den dömde sitter i fängelse eller inte.

Kan jag åberopa nya bevis för överklagandet?

Ja, du kan åberopa nya bevis vid appellationsdomstolen. Förfarandet är detsamma som vid den första rättegången. De domare som prövat målet i första instans får inte pröva det i andra instans. Man kommer att kontrollera om överklagandet har lämnats in i laga ordning och inom den angivna tidsfristen.

Vad händer i rättegången för överklagandet?

Om du inte infinner dig personligen eller genom din rättsliga företrädare kommer överklagandet att avvisas och den lägre domstolens dom kommer att gälla. Om du infinner dig i rätten, personligen eller genom din rättsliga företrädare, kommer målet att omprövas och du kan lägga fram nya bevis.

Vad kan domstolen besluta?

Appellationsdomstolen kan inte utdöma ett strängare straff än det som redan utdömts av den lägre domstolen. Den kan dock frikänna dig eller bekräfta det straff som utdömdes av den lägre domstolen.

Vad händer om överklagandet bifalls/inte bifalls?

Om grunderna för överklagandet bifalls kan appellationsdomstolen frikänna dig eller minska ditt straff. I annat fall kommer den lägre domstolens straff att kvarstå.

Finns det en rätt att överklaga igen till en högre/annan domstol?

Nej, det enda återstående rättsmedlet är ogiltigförklaring av den högre domstolens dom på grundval av rättsliga fel.

Om det första beslutet är fel, kommer jag att få någon kompensation?

Det finns inga regler om beviljande av kompensation för en oriktig dom i första instans, utom i det fall du har suttit i fängelse och sedan frikänts vid överklagandet.

Om mitt överklagande bifalls, registreras den fällande domen då?

Det enda som registreras är appellationsdomstolens beslut. Den föregående domen stryks.

När är den fällande domen slutgiltig?

En dom blir slutgiltig om ingen överklagar den andra instansens beslut på grund av rättsfrågor, eller om ett överklagande har gjorts men avvisats av den högsta kassationsdomstolen (Areios Pagos).

Jag kommer från en annan medlemsstat. Kan jag skickas tillbaka dit efter rättegången?

Du kan skickas tillbaka till ditt hemland om domstolen beslutar att du ska utvisas. För att du ska kunna utvisas måste du ha blivit dömd till fängelse i minst tre månader, eller så ska utvisningsbeslutet vara en del av tilläggsstraffet eller en beslutad säkerhetsåtgärd. I synnerhet vid grova narkotikabrott är utvisning på livstid obligatorisk.

Sker utvisningen genast?

Nej, du ska avtjäna straffet först. Domstolen kan undantagsvis, om du är dömd till fängelse i upp till fem år och utvisning, besluta att upphäva fängelsestraffet och utvisa dig omedelbart.

Ett utvisningsbeslut måste vara en del av en dom som vunnit laga kraft och där straffet inte har upphävts.

Du kan överklaga utvisningsbeslutet om det har utfärdats av en domstol i första instans och du även har dömts till ett fängelsestraff som kan överklagas. Överklagandet ska lämnas till sekretariatet vid den domstol som dömt i första instans.

Kan jag åtalas i en annan medlemsstat för samma brott?

Det beror på lagstiftningen i den medlemsstaten.

Kommer information om åtalspunkterna och/eller den fällande domen att registreras i belastningsregister?

Det är bara om den fällande domen mot dig vunnit laga kraft som den registreras i belastningsregistret. Informationen kommer att registreras officiellt i det grekiska belastningsregistret.

Informationen om dig i registret gallras ut

  • när du avlider eller fyller 80 år,
  • om du är dömd till villkorligt straff, 5 år efter utgången av straffperioden, om det villkorliga straffet inte har ändrats eller upphävts under tiden,
  • när 10 år har gått efter att du avtjänat ett straff på upp till 1 månad för överlagt brott eller två månader för ett brott som involverar brottslig försumlighet, om du inte dömts för andra brott under tiden.

Ditt samtycke krävs inte för att spara dessa uppgifter.

Om det uppstår en tvist om detta kan du begära att den allmänna åklagaren vid brottmålsdomstolen fattar ett beslut i tvisten. Det beslutet kan du överklaga till brottmålsdomstolens förundersökningsavdelning inom en månad från delgivningen.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 25/06/2018

5 - Smärre trafikbrott


Hur hanteras mindre trafikförseelser?

Trafikbrott som fortkörning, rattonykterhet, underlåtenhet att använda säkerhetsbälte, underlåtenhet att respektera stoppsignal eller stoppskylt, överträdelse av parkerings- och stoppregler, användande av mobiltelefon under bilkörning osv. hanteras oftast administrativt. I allmänhet hanteras dessa förseelser av den behöriga polismyndigheten.

Hur ser förfarandet ut?

Du får ett strafföreläggande som beskriver vilken slags överträdelse du gjort dig skyldig till. På strafföreläggandet står vilken administrativ åtgärd och/eller vilken avgift som beslutats och du ska då inställa dig till den relevanta polismyndigheten.

Vilka straff förekommer?

Påföljden vid smärre trafikbrott är oftast administrativa böter (på mellan 40 och 2 000 euro) och andra administrativa åtgärder, som indraget körkort eller andra trafiksanktioner som indragning av fordonslicens eller registreringsskyltar för en begränsad period. Observera att böterna halveras om de betalas inom 10 dagar.

Lagförs medborgare i andra medlemsstater för sådana förseelser?

Utländska medborgare lagförs för trafikförseelser som begås i Grekland.

Kan jag överklaga?

Du kan överklaga den administrativa påföljden inom tre dagar. Vänd dig i så fall till den myndighet där tjänstemannen som gav dig påföljden arbetar. Om ditt överklagande inte bifalls måste du betala summan till den behöriga instansen inom den lokala myndigheten.

Om du fått en administrativ åtgärd som påföljd kan du dessutom vända dig till den behöriga polismyndigheten och framföra dina invändningar.

Kommer dessa förseelser att finnas i belastningsregistret?

Detta registreras inte i belastningsregistret eftersom det hanteras på en administrativ nivå och påföljden bara är administrativ.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterMinisteriet för infrastruktur, transport och nätverk


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 25/06/2018

Rättigheter för tilltalade i brottmål - Frankrike

Dessa faktablad förklarar vad som händer när en person är misstänkt eller åtalad för ett brott som prövas i domstol. För information om mindre förseelser såsom trafikförseelser, som oftast leder till en på förhand fastställd påföljd i form av exempelvis böter, gå till Länken öppnas i ett nytt fönsterfaktablad 5.

Om du är brottsoffret kan du hitta all information om dina rättigheter här.


Allmän introduktion

Det finns fyra straffrättsliga domstolsinstanser:

  • Polisdomstol (tribunal de police)

Polisdomstolen har en domare och avgör främst mål om ringa brott i femte kategorin. Avgörandena kan överklagas till chambre des appels correctionnels, men bara i vissa fall.

  • Närdomstol (juridiction de proximité)

Närdomstolen har en domare. Den prövar överträdelser i de fyra första kategorierna.

Överklagande styrs av samma regler som överklagande av polisdomstolens beslut.

  • Lägre brottmålsdomstol (tribunal correctionnel)

Denna består i allmänhet av tre domare och prövar främst brott av normalgraden (délits).

Åtal kan väckas antingen vid domstolen i den jurisdiktion där brottet begåtts, eller vid domstolen i den jurisdiktion där den åtalade eller någon av de åtalade bor eller vid domstolen i den jurisdiktion där den åtalade har arresterats.

Överklaganden av avgöranden i första instans görs vid appellationsdomstolen (cour d’appel) vid avdelningen för straffrättsliga mål (chambre des appels correctionnels).

  • Brottmålsdomstol (cour d’assises)

Brottmålsdomstolen är behörig att pröva grova brott (crime) som begås av myndiga personer och som inte ska prövas av en specialdomstol.

Den består av tre yrkesdomare och nio jurymedlemmar som väljs genom lottdragning bland Frankrikes medborgare.

Domarna kan överklagas av åklagarsidan eller den dömde till en appellationsdomstol för brottmål (cour d’assises d’appel) med tolv juryledamöter och tre yrkesdomare. Den åtalade och allmänna åklagaren kan överklaga brottmålsdomstolens beslut oavsett om det rör sig om en fällande eller en friande dom. Målsägaren kan bara överklaga de skadestånd som fastställts av domstolen.

Sammanfattning av brottmålsprocessen

Nedan finns en sammanfattning av de normala stegen i en brottmålsprocess.

Utredning

Utredningen genomförs av polisen eller gendarmeriet och syftar till att konstatera att ett brott har begåtts, samla in bevis och eftersöka förövaren (förövarna). Den genomförs under överinseende av den allmänna åklagaren (procureur de la république). Utredning sker systematiskt när allmänt åtal väcks av åklagarmyndigheten.

Dessutom förekommer utredning vid färsk gärning (enquête de flagrance) och förundersökning (enquête préliminaire) som görs av en tjänsteman vid kriminalpolisen eller på uppdrag av  den allmänna åklagaren.

I samtliga fall är utredningen sekretessbelagd och icke kontradiktorisk.

Undersökning (instruction)

Den undersökning som görs av rannsakningsdomaren (juge d’instruction) syftar till att samla alla fakta kring överträdelsen och eftersöka förövaren. Den visar om det finns tillräckligt med anklagelser för att väcka åtal mot förövaren vid en domstol. Rannsakningsdomaren sammanställer målet så att det kan prövas. Undersökningen är sekretessbelagd, men de som är parter i målet har tillgång till utredningsmaterialet och kan lägga fram begäran om utredning enligt vissa villkor.

Domen

Själva dömandet sker kontradiktoriskt, offentligt och muntligt. Domarnas överläggningar leder fram till ett beslut, som ska kunna överklagas.

Detaljer om alla dessa steg i processen och om dina rättigheter finns på faktabladen. Denna information ersätter inte juridisk rådgivning utan är endast avsedd som vägledning.

Europeiska kommissionens roll

Observera att Europeiska kommissionen inte har någon roll i brottmålsprocesser i medlemsstaterna och inte kan bistå dig om du har en klagan. På dessa faktablad finns information om hur du klagar och till vem.

Klicka på länkarna nedan för att hitta den information du behöver.

Länken öppnas i ett nytt fönster1 – Juridisk rådgivning

Länken öppnas i ett nytt fönster2 – Mina rättigheter under brottsutredningen (innan målet hamnar i domstol)

  • Mina rättigheter under polisförvar
  • Mina rättigheter under det inledande undersökningsförfarandet
  • Status som mis en examen och témoin assisté
  • Utredningens avslutande
  • Europeisk arresteringsorder
  • Försvarets beredning av målet

Länken öppnas i ett nytt fönster3 – Mina rättigheter under rättgången

Länken öppnas i ett nytt fönster4 – Mina rättigheter efter att domen har meddelats

Länken öppnas i ett nytt fönster5 – Smärre trafikbrott och andra mindre förseelser

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterVos Droits


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 30/01/2017

1 – Juridisk rådgivning

Att få oberoende juridisk rådgivning är mycket viktigt när man på något sätt blir inblandad i en brottmålsprocess. Dessa faktablad ger dig information när och under vilka förhållanden som du har rätt till att företrädas av en advokat. Det står också vad en advokat kan göra för dig. Detta allmänna faktablad ger dig information om hur du kan hitta en advokat och hur kostnaderna för advokaten regleras om du inte har råd att betala.


Att hitta en advokat

Advokathjälp är inte obligatoriskt, utom när det gäller grövre brott (crime), men det rekommenderas.

Fritt val av advokat är en grundläggande princip.

Du har rätt att välja advokat, om du känner till någon, eller att be att få en advokat utsedd åt dig.

Du kan välja en advokat som du hört talas om, som du kanske känner till sedan tidigare, eller som någon rekommenderat.

Du kan också gå igenom förteckningen över advokater som finns i närområdet, antingen vid behörig rättsinstans (Tribunal d'Instance) i din stad, i ett rådhus (mairie) eller vid det advokatkontor som finns närmast dig.

Du kan även leta i telefonkatalogen eller på internet.

Det finns många webbplatser där advokater förtecknas efter sina specialområden:

Många advokatsamfund har också jourverksamhet vid domstolar, rådhus, rättscentrum (maisons de justice) och andra rättsliga myndigheter.

Om du är häktad har du flera möjligheter att välja advokat.

Advokatförteckningar finns på häktena.

Olika organisationer som är verksamma inom kriminalvården kan ge råd och hjälpa dig att välja en advokat (t.ex. Observatoire International des Prisons, Association des Visiteurs de Prisons).

Ditt ursprungslands ambassad eller konsulat kan också hjälpa dig att välja advokat.

Du kan även be advokatsamfundets ordförande (Bâtonnier de l’Ordre des Avocats) i den region där du är bosatt att anvisa ett rättsligt biträde som kan hjälpa dig.

Att betala för en advokat

Om du anlitar en advokat måste du betala honom eller henne. Advokatarvodena är inte reglerade utan görs upp tillsammans med dig.

Du kan ingå ett arvodesavtal med advokaten, som har rätt att begära betalt under hanteringen av ditt ärende.

Om dina tillgångar understiger en viss tröskel kan du under vissa omständigheter få Länken öppnas i ett nytt fönsterrättshjälp.

Beroende på dina inkomster kan då staten helt eller delvis stå för det anvisade rättsliga biträdets arvode. Om du inte har rätt till rättshjälp är det rättsliga biträdet utsett (désigné) i stället för anvisat (commis d'office) och då måste du tillsammans med advokaten fastställa arvodesbeloppet.

Om du beviljats delvis rättshjälp är det du som ska betala advokaten den resterande delen av arvodet.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 30/01/2017

2 – Mina rättigheter under brottsutredningen (innan målet hamnar i domstol)

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på franska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.


Vad är avsikten med förundersökning och brottsutredning?

Brottsutredningen är alla de undersökningar som görs av kriminalpolisen under överinseende av en domare i samband med att ett brott har begåtts.

Brottsutredningen kan göras utanför ramen för undersökningen och består i konstaterandet av brott, insamling av bevis och eftersökning av en eller flera förövare.

Man skiljer mellan utredning vid färsk gärning (enquête de flagrance) och förundersökning (enquête préliminaire). Den förstnämnda görs i samband med pågående eller färska brott och ger polisen stora befogenheter att använda tvångsmedel. Förundersökning sker under andra omständigheter. Från början innebar den mindre befogenheter, men genom senare lagstiftning har utredarnas befogenheter börjat närma sig dem som gäller vid färsk gärning.

I mer komplicerade fall kan utredningen också göras inom ramen för en förberedande undersökning och innebär då att man har ett mandat från rannsakningsdomaren (juge d'instruction). Undersökningen syftar mer specifikt till att avgöra om det finns tillräckliga skäl för att ställa förövaren av ett brott inför rätta och i så fall att bereda ärendet så att det kan prövas.

Detta är endast obligatoriskt vid grövre brott (crime).

Vilka är stegen i en utredning och i en undersökning?

En utredning vid färsk gärning (enquête de flagrance) kan inledas medan ett brott pågår eller strax efter, eller när en person misstänks ha deltagit i en brottslig handling. Denna utredning pågår i åtta dagar, och kan under vissa omständigheter förlängas med högst åtta dagar av den allmänna åklagaren.

Under utredningen vid färsk gärning kan kriminalpolisen exempelvis bege sig till brottsplatsen, fastställa sakförhållanden, beslagta föremål och annat som kan användas som bevismaterial, göra husrannsakan hos personer som misstänks ha deltagit i brottet eller som kan ha föremål eller information som gäller händelsen, förhöra alla personer som kan antas ha upplysningar om händelsen och ta personer som misstänks ha deltagit i brottet i förvar.

Inom ramen för en förundersökning (enquête préliminaire) informerar kriminalpolisen den allmänna åklagaren om att man identifierat en tänkbar förövare.

Inom ramen för rannsakningsdomarens undersökning utreder denne allt som talar både för och emot den misstänkte och vidtar alla åtgärder som krävs för att fastställa sanningen. Åtgärderna (t.ex. brottsplatsundersökning, förhör, husrannsakan) kan vidtas på eget initiativ eller på begäran av den allmänna åklagaren eller parterna. Om domaren avvisar begäran ska detta motiveras och beslutet ska kunna överklagas.

Inom ramen för en framställan om bevisupptagning (commission rogatoire) kan rannsakningsdomaren delegera bevisupptagningen till kriminalpolisen.

När själva undersökningen är klar informerar rannsakningsdomaren parterna och deras advokater om detta samtidigt. I det fall rannsakningsdomaren beslutar att personen i fråga ska utredas (mise en examen) har den allmänna åklagaren och parterna en månad på sig att lägga fram synpunkter och motiverade framställningar till undersökningsdomaren. Om rannsakningsdomaren beslutar att åtal inte ska väckas är denna tidsfrist tre månader.

Efter tidsfristens utgång har åklagaren 10 dagar (om en person under utredning är häktad) eller en månad (i annat fall) på sig att sända rannsakningsdomaren framställningar eller anmärkningar som kompletterar den information som redan lämnats.

Rannsakningsdomaren utfärdar då

  • antingen ett beslut om att åtal inte ska väckas, om han eller hon anser att de fakta som framkommit inte tyder på något brott eller om förövaren är okänd, eller om det inte finns tillräckliga bevis mot förövaren,
  • eller ett beslut om hänskjutande (om talan avser ringa brott eller brott av normalgraden) eller åtal (grova brott), om det finns tillräckligt som talar emot den person som är föremål för utredning efter en överträdelse.

Mina rättigheter under utredning och undersökning

Mina rättigheter under polisförvar (1)

Om du är misstänkt för ett brott kan polisen sätta dig i polisförvar. Polisen ska genast informera allmänna åklagaren eller rannsakningsdomaren om åtgärden.

För en vanlig lagöverträdelse kan du inte hållas i förvar mer än 24 timmar, vilket kan förlängas med ytterligare 24 timmar av den allmänna åklagaren inom ramen för en brottsutredning eller av rannsakningsdomaren inom ramen för dennes undersökning.

Det finns dock undantag när det gäller polisförvar. Vid upprepad eller organiserad brottslighet (av normalgraden och grov), narkotikabrott eller terrorism är tidsfristen för polisförvar längre. Dessutom är reglerna och villkoren för polisförvar och möjligheterna att förlänga den åtgärden rent allmänt striktare när det gäller minderåriga.

Om tidsfristen för polisförvar inte respekteras kan det leda till ogiltigförklaring av åtgärden och de därpå följande åtgärder som den ger stöd för.

Vad kommer jag att få för information om polisförvaret?

Rättigheterna för en person i polisförvar är grundläggande rättigheter. Du ska omedelbart informeras om vilket slags brott det gäller, hur länge du ska sitta i förvar och vilka rättigheter du har. Du har rätt att få informationen på ett språk som du förstår. Det innebär att du utan kostnad har rätt till en tolk.

Information om och genomförandet av rättigheterna ska antecknas i ett protokoll.

  • Rätt att kontakta en närstående

Du har rätt att kontakta en närstående (någon du sammanbor med, en förälder eller ett syskon, eller din arbetsgivare). Denne kommer att ringas upp av en polistjänsteman inom tre timmar från det att du satts i förvar.

  • Rätt att träffa en läkare

Du har rätt att begära en läkarundersökning en gång om dygnet under polisförvaret. Läkaren utses av en tjänsteman vid kriminalpolisen eller den allmänna åklagaren.

  • Rätt att begära att få tala med en advokat

Du kan be att få tala med en advokat under högst 30 minuter. Detta samtal är konfidentiellt. Advokaten kan sammanställa skriftliga synpunkter som kommer att läggas till ärendets handlingar.

Du kan själv välja advokat om du känner till någon, eller be att få en anvisad av advokatsamfundets ordförande (anvisat rättsligt biträde, avocat commis d’office).

Om du satts i polisförvar på grund av en vanlig lagöverträdelse har du rätt att tala med din advokat genast när polisförvaret inleds, och om det förlängs, från det att förlängningen börjar.

Om du är satt i förvar i samband med upprepad eller organiserad brottslighet, narkotikabrott eller terrorism får du dock inte tala med din advokat förrän efter 48 eller 72 timmar.

Kriminalpolisen har fullgjort sina skyldigheter när han eller hon har gjort allt för att kontakta en advokat.

  • Rätt att tiga

Denna rättighet kommer du inte att informeras särskilt om av kriminalpolisen, men du har ändå rätt att tiga och inte ange dig själv.

  • Rätt att begära att ambassaden eller konsulatet för det land du är medborgare i informeras om att du är gripen

Vad händer om jag inte håller med om vad som skrivits i förhörsprotokollet?

Du kan vägra underteckna förhörsprotokollet.

Vad kan hända när polisförvaret upphör?

Beroende på omständigheterna kan allmänna åklagaren eller rannsakningsdomaren när som helst avbryta polisförvaret. Du kan antingen släppas fri eller, om du satts i polisförvar under en brottsutredning, föras inför en rannsakningsdomare för inledande av en undersökning, eller inför en lägre brottmålsdomstol (tribunal correctionnel).

Om en undersökning inleds kan du efter det inledande undersökningsförhöret få status som antingen ”under utredning” (mis en examen) eller ”assisterat vittne” (témoin assisté). Om du sätts under utredning kan du bli placerad under rättslig övervakning (contrôle judiciaire) eller häktad (détention provisoire).

Om du förs inför en lägre brottmålsdomstol kan denna antingen döma omedelbart i ärendet om den är i stånd att göra det, eller ge dig en tidsfrist för att förbereda ditt försvar om du begär det. I så fall kommer domstolen att besluta om du ska häktas eller placeras under rättslig övervakning.

Kommer jag att bli ombedd att lämna fingeravtryck, DNA-prov eller andra kroppsvätskor? Vilka rättigheter har jag?

Om du är så kallat assisterat vittne eller misstänkt i ett straffrättsligt förfarande kan du, med den allmänna åklagarens medgivande, bli ombedd att lämna externa prover (särskilt salivprov för DNA-analys) och biometriska prover som fingeravtryck, handavtryck och fotografier.

Du kan vägra, men dessa åtgärder sker enligt lag. Om du vägrar gå med på det kan du under vissa omständigheter dömas till 1 års fängelse och 15 000 euro i böter.

Kan en kroppsvisitation göras?

I allmänhet gör kriminalpolisens tjänsteman en skyddsvisitation (känner utanpå kläderna) för att kontrollera att du inte bär på föremål som kan vara farliga för dig eller andra.

Polistjänstemannen kan också av säkerhetsskäl eller utredningsskäl besluta om kroppsvisitation, som innebär att du måste klä av dig helt eller delvis. Invändig kroppsbesiktning får bara göras av läkare.

Dessa åtgärder får bara utföras av en polistjänsteman av samma kön som du själv.

Alla kläder och föremål som tas ifrån dig registreras och återlämnas till dig efter polisförvaret om du släpps fri.

Kan en husrannsakan göras i mitt hem, mina företagslokaler, min bil osv?

Husrannsakan får bara göras mellan klockan 6 och klockan 21. En husrannsakan som inletts före kl 21 får dock fortsätta under natten.

Det finns undantag från detta i samband med organiserad brottslighet, terrorism, koppleri och narkotikabrott, under domares kontroll.

Husrannsakan får göras i alla bostäder där det kan finnas material som kan bidra till att brottet klaras upp.

Det kan röra sig om din bostad eller någon annan persons bostad där det kan finnas material som har samband med brottet.

Med bostad avses den plats där personen har sin huvudsakliga hemvist men även den plats som personen kan kalla hemma, oavsett om han eller hon bor där.

Det innebär att olika slags boende (t.ex. hotellrum) och tillhörande lokaler i detta sammanhang är bostäder.

Omfattningen av begreppet bostad (domicile) avgörs av domaren. Ett fordon, som i princip inte är en bostad, kan därför klassas som bostad om personen i fråga bor i den.

Kan jag överklaga?

Om de formaliteter som beskrivs ovan inte respekteras innebär det en överträdelse av rätten till försvar, vilket kan ge upphov till en talan om ogiltigförklaring av husrannsakan och de beslag som gjorts.

Brottsundersökningen: Mina rättigheter under det inledande undersökningsförfarandet (2)

Det inledande undersökningsförhöret (audience de première comparution) syftar till att höra dig om de anklagelser som riktas mot dig.

Rannsakningsdomaren kontrollerar din identitet och talar om för dig vilka uppgifter som framkommit och vad de har för rättslig kvalificering.

Rannsakningsdomaren informerar om dina rättigheter:

  • Du har rätt till en edsvuren tolk.
  • Du har rätt till en advokat (som du väljer själv eller får anvisad).

Om advokaten är med dig vid detta inledande förhör blir du förhörd med detsamma. I annat fall måste rannsakningsdomaren än en gång informera dig om din rätt till rättsbiträde, i förekommande fall av ett anvisat rättsligt biträde.

Om du väljer att biträdas av en advokat kan denne gå igenom utredningsmaterialet och delge dig information under vissa villkor.

Du har rätt att tiga.

Om de omständigheter som lett till att du utreds utgör ett grovt brott kommer förhöret att spelas in och filmas.

Kan jag erkänna alla eller en del av misstankarna före rättegången?

Du kan erkänna omständigheterna eller bara en del av dem. Detta är en strategisk fråga som du bör diskutera med din advokat.

Kan misstankarna ändras före rättegången?

Under undersökningsförfarandet, som syftar till att hitta allt som talar för och emot den misstänkte, kan de omständigheter som förts fram till rannsakningsdomaren ändras i fråga om den rättsliga kvalificeringen (ringa brott, brott av normalgraden eller grovt brott).

Om nya överträdelser uppdagas under undersökningen kan domaren på den allmänna åklagarens begäran ta med dessa nya omständigheter i undersökningen.

Kan jag åtalas för ett brott som jag redan åtalats för i en annan medlemsstat?

Om du är åtalad för ett brott i en annan medlemsstat, men inte dömd, kan du gripas på fransk territorium för detta brott.

Om du däremot har prövats i en rättegång för brottet i en annan medlemsstat kan du i enlighet med principen ne bis in idem (du kan inte dömas två gånger för samma sak) varken åtalas eller dömas i Frankrike.

Kommer jag att få information om vittnen mot mig och om andra bevis mot mig?

I enlighet med kontradiktionsprincipen ska allt material i målet (vittnesmål, materiella bevis) delges dig för att du ska kunna förbereda ditt försvar och lägga fram dina synpunkter.

Materialet finns i utredningsmaterialet som du har rätt att ta del av genom din advokat efter domarens medgivande.

Du och din advokat får inte föra innehållet i utredningsmaterialet vidare till tredje part eftersom ni då riskerar att bryta mot utredningssekretessen.

Kommer man att begära information ur belastningsregistret om mig?

Ett utdrag ur belastningsregistret med dina uppgifter ingår alltid i utredningsmaterialet.

Jag är medborgare i en annan stat. Måste jag närvara vid undersökningen?

I enlighet med de skyldigheter som kan fastställas i samband med den rättsliga övervakningen får du inte lämna Frankrike så länge undersökningsförfarandet pågår.

Vad innebär det att vara under utredning (mis en examen) och assisterat vittne (témoin assisté) (3)

Efter det inledande undersökningsförhöret beslutar rannsakningsdomaren om du ska ha status som antingen under utredning (mis en examen) eller assisterat vittne (témoin assisté).

Om du placeras under utredning innebär det att det finns allvarliga eller samstämmiga uppgifter som talar för att du har deltagit vid förövandet av ett brott. Du är då en part i det straffrättsliga förfarandet, vilket inte är fallet med ett assisterat vittne.

Om du får status som assisterat vittne innebär det att det finns indicier, men att dessa inte är tillräckligt avgörande för att motivera att du ska placeras under utredning. Ett assisterat vittne är alltså inte en part i det straffrättsliga förfarandet, men har ändå rätt att få tillgång till handlingarna i målet, har rätt till försvar och kan av rannsakningsdomaren begära att vissa åtgärder ska genomföras.

Dessa två statusformer innebär olika konsekvenser. Det är bara om du är placerad under utredning som du, efter ett motiverat beslut av domaren, kan sättas under rättslig övervakning (contrôle judiciaire) (och därmed förbjudas att lämna landet) eller häktas (détention provisoire), och ställas inför domstol.

Då kan du också ansöka om att bli frisläppt.

Om du har statusen assisterat vittne kan du när som helst under förfarandet begära att bli placerad under utredning.

Vad gäller under rättslig övervakning (contrôle judiciaire)?

Du kan sättas under rättslig övervakning om du riskerar fängelsestraff eller strängare straff.

Den rättsliga övervakningen motiveras av undersökningstekniska skäl (t.ex. för att undvika att den misstänkte flyr landet) eller av säkerhetsskäl (t.ex. besöksförbud eller för att undvika att brottsoffret uppsöks). De flesta av de åtgärder som vidtas inom ramen för den rättsliga övervakningen syftar till att hindra förövaren från att fly.

Åtgärden kan upphävas när som helst, efter rannsakningsdomarens beslut, på den allmänna åklagarens begäran eller på din begäran.

Om du lägger fram en sådan begäran måste rannsakningsdomaren fatta beslut inom fem dagar.

Om du bestämmer dig för att inte uppfylla de skyldigheter du har under rättslig övervakning, finns risken att du i stället blir häktad.

Slutligen kan du också överklaga beslutet om att placera dig under rättslig övervakning till undersökningsdomstolen (chambre de l’instruction).

Vad gäller vid häktning (placement en détention provisoire)?

För att du ska kunna häktas måste brottet du misstänks för ha ett straffvärde på minst tre års fängelse.

Häktning ska vara det enda sättet att skydda de bevis eller materiella indicier som krävs för att fastställa sanningen, förhindra påverkan på vittnen, brottsoffer eller deras familjer, förhindra otillbörlig samordning mellan den person som utreds och eventuella medbrottslingar, skydda den person som utreds, garantera att personen fortsätter att stå till rättvisans förfogande, stoppa fortsatt eller upprepad brottslighet, samt, när det gäller grova brott, stoppa exceptionellt och varaktigt störande av allmän ordning som kan orsakas av brottets allvar.

Du kan överklaga häktningsbeslutet inom 10 dagar från delgivningen, genom en anmälan till ledningen för den anstalt där du är häktad eller kansliet vid den domstol som fattade beslutet.

Häktning eller frisläppande (4)

Undersökningen avslutas genom beslut. Beslutet kan vara av olika slag.

Beslut om nedläggande av åtal

Domaren kan fatta beslut om att åtal inte bör väckas (ordonnance de non-lieu) om inte tillräckligt med åtalspunkter kunnat hittas mot dig. Åtalet kan läggas ned i sin helhet eller delvis.

Om åtalet delvis läggs ned fattar rannsakningsdomaren ett beslut om hänskjutande (ordonnance de renvoi) eller om åtal (mise en accusation) för andra delar av ärendet.

Om det i ditt ärende fattas ett beslut om fullständigt nedläggande av åtal och du har blivit häktad, frisläpps du och får tillbaka de ägodelar som beslagtagits.

Du kan då väcka en skadeståndstalan.

Tänk dock på att målsäganden kan överklaga beslutet om nedläggning inom tio dagar från delgivningen till kansliet vid den domstol som fattat beslutet.

Beslut om hänskjutande

Om domaren anser att det finns tillräckligt med åtalspunkter mot dig kan han eller hon besluta att hänskjuta ditt ärende till en domstol.

Om du är placerad under rättslig övervakning eller häktad, upphör detta i och med beslutet.

Domaren kan dock genom ett nytt, särskilt motiverat beslut föranstalta om att åtgärderna ska fortsätta. Rättslig övervakning och häktning får dock inte vara längre än två månader. Om du efter denna tidsfrist fortfarande inte fått din sak prövad av en behörig domstol måste du släppas fri.

Genom ett motiverat beslut om att det inte går att döma i saken inom två månader kan domaren, dock endast i undantagsfall, besluta om två förlängningar av denna tidsfrist, om två månader vardera. Om du efter dessa sex månader fortfarande inte har dömts ska du släppas fri.

Du kan inte överklaga detta beslut, utom i det fall du anser att de åtalspunkter som hänskjutits till en lägre brottmålsdomstol (tribunal correctionnel) i stället borde ha lett till åtal vid brottmålsdomstolen (cour d’assise). Detta rättsmedel är även öppet för målsägaren.

Beslut om åtal

Beslut om åtal (mise en accusation) fattas av rannsakningsdomaren vid grova brott (crime).

Om du är placerad under rättslig övervakning (sous contrôle judiciaire) när domaren fattar beslutet, bibehålls denna åtgärd.

Om du är under utredning (mis en examen) har du rätt att överklaga beslutet.

Europeisk arresteringsorder (5)

Den europeiska arresteringsordern är ett förfarande som syftar till att ersätta systemet med utlämning mellan medlemsstaterna.

Arresteringsordern är ett rättsbeslut som utfärdas av en medlemsstat i Europeiska unionen för att en annan medlemsstat ska kunna arrestera och utlämna en misstänkt eller dömd person för att denna ska kunna ställas inför rätta eller fullgöra ett frihetsberövande straff.

Varje medlemsstat får vidta de frihetsberövande åtgärder som krävs och är proportionerliga mot en eftersökt person.

När den eftersökte grips ska han eller hon upplysas om den europeiska arresteringsordern och dess innehåll samt ha rätt till juridiskt biträde och tolk.

I vilket fall som helst har den verkställande rättsliga myndigheten rätt att enligt sin lagstiftning fatta beslut om att hålla kvar personen i häkte eller försätta personen på fri fot enligt vissa villkor.

I avvaktan på ett beslut ska den verkställande myndigheten höra den arresterade personen. Inom 60 dagar efter gripandet ska den verkställande myndigheten fatta ett slutgiltigt beslut om verkställandet av den europeiska arresteringsordern. Därefter ska den omedelbart underrätta den utfärdande myndigheten om sitt beslut. Om de uppgifter som den utfärdande medlemsstaten har meddelat inte är tillräckliga kan den verkställande myndigheten begära att få kompletterande uppgifter.

Den tid som personen varit frihetsberövad på grund av verkställigheten av en europeisk arresteringsorder ska räknas av från det totala frihetsberövande som eventuellt ska avtjänas.

Försvarets förberedelse av målet (6)

Förhållandet till din advokat grundas på ömsesidigt förtroende, och han eller hon är din förtrogne. Advokaten har därmed tystnadsplikt.

Du ska därför inte tveka att fråga honom eller henne om allt du undrar över och be om förtydliganden så att missförstånd kan undvikas.

Vid ert första möte ska du ge advokaten alla handlingar och all information med anknytning till ditt ärende så att han eller hon kan förbereda försvaret på bästa sätt.

Ta upp allt du undrar över, exempelvis om förfarandets gång, om vilken strategi du bör välja vid val av förfarande och vilken typ av frågor du kan förvänta dig från domarna som ska hantera ditt ärende.

Tveka inte att ställa frågor om förfarandets resultat, vilket straff du kan få och hur detta kan verkställas.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 30/01/2017

3 – Mina rättigheter under rättegången


Om du är myndig, erkänner den gärning du är anklagad för och det rör sig om ett brott av normalgraden med ett straffvärde på böter eller fängelse i högst fem år, kan målet behandlas enligt ett snabbare förfarande som kallas comparution immédiate sur reconnaissance préalable de culpabilité (omedelbar behandling vid erkännande av brott). I sådana fall måste du biträdas av advokat. Detta snabbförfarande kan innebära att straffet blir lägre.

Var kommer rättegången att hållas?

Domstolens behörighet beror på typen av brott och den geografiska behörigheten. När det gäller ringa brott (contravention) är det polisdomstolen (tribunal de police) eller närdomstolen (juridiction de proximité) på den ort där brottet har begåtts eller där du är bosatt, som är behörig.

För brott av normalgraden (délit) är det den lägre brottmålsdomstolen (tribunal correctionnel) på den ort där brottet begicks, där du är bosatt, eller där du greps, som är behörig.

För grova brott (crime) är det brottmålsdomstolen (cour d'assises) på den ort där brottet har begåtts, där du är bosatt eller där du greps, som är behörig

Rättegången sker muntligt och är offentlig. I undantagsfall hålls den bakom stängda dörrar. Det kan röra sig om fall med minderåriga gärningsmän, eller på brottsoffrets begäran vid t.ex. våldtäkt, tortyr och barbariska handlingar med inslag av sexuellt våld.

När det gäller ringa brott och brott av normalgraden (contravention, délit) fattas besluten av en eller flera yrkesdomare, medan brottmålsdomstolen (cour d’assises) består av nio lekmannadomare och tre yrkesdomare, som fattar beslut med kvalificerad majoritet på minst åtta personer.

Kan åtalspunkterna ändras under rättegången?

Domstolen behandlar bara de punkter som finns med i åtalet. Den får inte beakta andra omständigheter.

Domstolen har dock rätt att under rättegången omkvalificera åtalet, under förutsättning att du har fått yttra dig om de nya åtalspunkterna. I det fall omkvalificeringen innebär att åtalet utökas till att omfatta nya omständigheter måste du frivilligt gå med på att inställa dig för prövning av dessa.

I Frankrike finns inget särskilt förfarande vid erkännande. För vissa brott av normalgraden finns dock möjligheten att före rättegången begära prövning enligt förfarandet för omedelbar behandling vid erkännande av brott. Om du erkänner brott kommer domarna att beakta och bedöma detta under överläggningarna som varje annat bevismaterial.

Vilka rättigheter har jag under rättegången?

Du måste närvara under hela rättegången. Utan giltigt förfall kommer du att dömas i din frånvaro, om inte domstolen godtar att skjuta upp rättegången till dess att du kommer tillbaka. Domstolen är dock inte skyldig att bifalla en sådan begäran. Om din advokat är närvarande kan han eller hon företräda dig vid rättegången och höras i ditt ställe. I ärenden som gäller grova brott kan en arresteringsorder utfärdas mot dig.

Möjligheten att använda videolänk är i Frankrike reserverad för förhör av vittnen, målsägande och experter.

Om du inte förstår domstolens språk kommer en tolk att utses åt dig.

I ärenden som gäller grova brott (crime) är det obligatoriskt att biträdas av en advokat. Vid ringa brott (contravention) och brott av normalgraden (délit) är detta frivilligt. Du kan byta advokat under rättegången.

Du har rätt att tala under rättegången. Du har också rätt att tiga under hela förfarandet. Ett sådant ställningstagande kan dock påverka domarnas intryck.

Du kan inte dömas enbart på grund av det faktum att du inte sagt sanningen under rättegången, men det kommer att påverka domstolens beslut. Dessutom kan det äventyra din advokats strategi.

Vilka rättigheter har jag i förhållande till bevisen mot mig?

Alla bevis i ärendet ska prövas kontradiktoriskt för att ni ska kunna diskutera dem. I fransk straffrätt är bevisningen fri och kan läggas fram under alla omständigheter. Du får alltså åberopa alla bevis som krävs, även sådana som en privatdetektiv fått fram. Det enda förbehållet är att beviset ska vara lagligt.

Du kan begära att vittnen hörs. Du kan själv, eller genom din advokat, ställa frågor till vittnena vid förhören och med alla medel göra invändningar mot vad de säger.

Kommer information ur belastningsregistret om mig att tas i beaktande?

Den information som finns om dig i belastningsregistret kommer att beaktas av domarna. Ett utdrag ur belastningsregistret finns med i utredningsmaterialet under hela förfarandet. Den behöriga rättsliga myndighet som har hand om ditt ärende kan eventuellt begära utdrag ur belastningsregistret om dig från en annan medlemsstat.

Vad händer efter att rättegången avslutats?

Advokaten kommer att gå igenom de möjliga resultaten av rättegången med dig, under förutsättning att du har informerat honom eller henne fullständigt om situationen. Domen kan vara friande (relax, acquittement) eller fällande (condamnation).

Vid fällande dom kan följande straff utmätas:

Frihetsstraff:

  • Vid grova brott (crime) utdöms livstidsstraff eller tidsbestämt straff. För de tidsbestämda straffen fastställs en maximitid i strafflagen (Code pénal). Straffen kan vara mellan 10 och 30 år.
  • Brott av normalgraden (délit) har ett straffvärde på upp till 10 år.

En del frihetsstraff kan i vissa fall anpassas, exempelvis genom villkorlig frigivning, frigång eller straffminskning.

Andra straff:

  • I alla typer av ärenden kan böter utfärdas och bötesbeloppet fastställs från fall till fall.
  • Vid mindre grova brott (délit, contravention) kan domstolen döma till skadestånd (sanction-réparation) för ersättning av den skada som brottsoffret har lidit.
  • Ytterligare kompletterande straff kan utdömas. Det kan röra sig om samhällstjänst (med ditt godkännande), indragna rättigheter (t.ex. körkort), förverkande av egendom, stängning av ett företag, förvägrande av medborgerliga rättigheter (rösträtt) eller förbud att utfärda checker. Dessutom kan du utvisas från Frankrike (om du är utländsk medborgare) eller förvägras uppehållstillstånd.

Vad är målsägandens (offrets) roll under rättegången?

Brottsoffret kan närvara vid rättegången eller representeras av ett ombud. I annat fall anses brottsoffret ha avstått från sin talan. Brottsoffret kan ta initiativet till åtalet. Under rättegången är brottsoffret eller dennes ombud närvarande för att se till att hans eller hennes intressen tillvaratas och för att begära gottgörelse för den skada han eller hon har lidit.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 30/01/2017

4 – Mina rättigheter efter att domen har meddelats


Kan jag överklaga?

Vid ringa brott (matière contraventionnelle) kan du överklaga vissa av polisdomstolens och närdomstolens domar inom tio dagar från utfärdandet, till appellationsdomstolens avdelning för straffrättsliga mål (chambre des appels correctionnels).

Vid brott av normalgraden (matière correctionnelle) kan du överklaga den lägre brottmålsdomstolens domar inom tio dagar från utfärdandet, till appellationsdomstolens avdelning för straffrättsliga mål (chambre des appels correctionnels).

Vid grova brott (matière criminelle) kan du överklaga brottmålsdomstolens dom inom tio dagar från utfärdandet, till en annan brottmålsdomstol.

Du kan överklaga antingen det avgörande som meddelats i själva brottmålet (påföljd) eller det beslut som fattats angående skadestånd till brottsoffret.

Du kan också göra en ansökan om fullföljande av talan till brottmålsavdelningen vid kassationsdomstolen (Chambre criminelle de la Cour de Cassation), mot de beslut som fattats vid överklagande och i sista instans, inom fem dagar från den dag det beslut du vill överklaga meddelades.

Kassationsdomstolen är Frankrikes högsta domstol. Den ska inom en fastställd tidsfrist yttra sig om huruvida överklagandet kan prövas. I sådana fall uttalar sig kassationsdomstolen enbart om tillämpningen av rättsreglerna och inte om själva saken.

Överklagandet ska göras till kansliet vid den domstol som fattat det beslut du vill överklaga, eller, om du är frihetsberövad, till ledningen för den anstalt där du hålls.

Du ska alltid själv underteckna överklagandet.

Vad händer om jag överklagar?

Under överklagandeprocessen, oavsett om det är till högre instans eller till kassationsdomstolen, uppskjuts i princip domens verkställighet.

Om du har dömts till frihetsstraff och placerats på anstalt innebär dock inte överklagandet att du släpps fri i väntan på det nya beslutet.

Överklagandet ska prövas inom en ”rimlig” tidsfrist från och med den dag myndigheten mottagit och registrerat överklagandet.

Vad händer i huvudförhandlingen för överklagandet?

Det rättsliga förfarandet sker muntligt, och du har möjlighet att lägga fram och förklara nya omständigheter eller bevis för den högre instansen, vilka blir föremål för kontradiktoriska överläggningar.

Appellationsdomstolarna (chambre des appels correctionnels eller cour d’assises d'appel) kan antingen bekräfta eller ogiltigförklara det överklagade beslutet.

I vissa fall, och bland annat i det fall åklagaren har överklagat i första eller andra instans, finns risken att det straff du tilldelats förlängs och att skadeståndet till målsäganden (brottsoffret) höjs.

Kassationsdomstolen som beslutar om rättstillämpningen kan upphäva och ogiltigförklara det överklagade beslutet och besluta om målet ska förvisas till appellationsdomstolen eller inte.

Ett rättsbeslut vinner laga kraft först när alla tidsfrister för rättsmedel har löpt ut.

Om du efter ett överklagande mot den ursprungliga domen frikänns i ett lagakraftvunnet beslut av en högre instans kan du, med vissa förbehåll, kräva fullständig kompensation för den materiella och psykiska skada du lidit på grund av det felaktiga frihetsberövandet.

Du får information om din rätt till kompensation i samband med delgivningen av beslutet om frikännande.

Du har en tidsfrist på sex månader från delgivningen av frikännandet för att lämna din ansökan till ordföranden för appellationsdomstolen inom den jurisdiktion där beslutet har fattats.

Appellationsdomstolen fattar ett motiverat beslut om ansökan om kompensation, vilket avkunnas efter en offentlig förhandling där du kan begära att höras personligen eller genom din advokat.

Appellationsdomstolens ordförandes beslut kan överklagas till den nationella kommittén för skadestånd vid häktning (Commission Nationale de réparation des détentions, CNR) inom tio dagar från delgivningsdagen.

CNR fattar självständiga beslut som inte kan överklagas.

Det skadestånd som beviljas betalas ut av staten.

Vilka uppgifter registreras i mitt belastningsregister?

Om du efter överklagande eller hänskjutande till kassationsdomstolen döms till straff enligt ett beslut som vunnit laga kraft kommer domen att registreras i ditt belastningsregister hos den rättsliga myndigheten i ditt ursprungsland.

Jag är medborgare i en annan medlemsstat. Kan jag skickas tillbaka dit efter rättegången?

Enligt konventionen av den 21 mars 1983 om överförande av dömda personer kan antingen ditt ursprungsland eller Frankrike, som den utfärdande staten, begära att du överförs till ditt ursprungsland.

Verkställandet av överföringen kräver dock ett väl underbyggt och frivilligt samtycke på förhand från din sida, vilket förutsätter att du har fått fullständig information om konsekvenserna av en sådan överföring.

Dessutom kan du själv begära att frivilligt få överföras till ditt ursprungsland. En sådan begäran villkoras av flera olika faktorer.

Om jag döms, kan jag ställas inför rätta igen för samma brott?

Enligt principen ne bis in idem som styr den franska strafflagstiftningen kan du, om du har prövats och dömts enligt en dom som vunnit laga kraft i en medlemsstat, inte utredas eller dömas för samma gärning i en annan medlemsstat.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 30/01/2017

5 – Smärre trafikbrott

I Frankrike behandlas vissa mindre överträdelser direkt av förvaltningsmyndigheter i stället för av domstolarna. Det rör sig främst om trafikförseelser. Dessa särskilda förfaranden tar hänsyn till dina grundläggande rättigheter, bland annat din rätt till försvar. En administrativ påföljd kan aldrig bestå i frihetsberövande.

Påföljden utfärdas direkt av den behöriga myndigheten, som konstaterar att du underlåtit att uppfylla en lagstadgad skyldighet. Alla beslut om påföljder ska motiveras och du har rätt att överklaga beslutet. Påföljden är omedelbart verkställbar, även om du beslutar att överklaga den.


Hur hanteras mindre trafikförseelser?

Brott mot trafiklagstiftningen behandlas direkt av den rapporterande tjänstemannen, en polis eller gendarm. Vid konstaterandet av förseelsen utfärdas påföljden direkt. Först förklaras anledningen till påföljden och du kan lämna dina synpunkter. Du får ett protokoll (procès verbal) där din förseelse konstateras tillsammans med den påföljd som beslutas. Påföljden ska verkställas omedelbart.

Den består av en bot med ett fast belopp och eventuellt körförbud för ditt fordon.

Som medborgare i en annan medlemsstat får du påföljder i Frankrike om du inte följer den franska trafiklagstiftningen. Om du inte betalar böterna innan du återvänder till hemlandet kan åtal väckas mot dig.

Om du inte godtar påföljden kan du överklaga beslutet inom två månader. Den påföljd som beslutats mot dig kan inte skärpas på grund av överklagandet.

Du överklagar direkt till myndigheten, utan rättegång. Överklagandet görs till den myndighet som fastställt påföljden (recours gracieux) och om detta avvisas kan du överklaga till instansen över denna myndighet (recours hiérarchique).

På det protokoll som lämnas till dig beskrivs förfarandet för överklagande.

När dessa rättsmedel är uttömda kan du vända dig till förvaltningsdomstolen.

Hur hanteras andra mindre brott?

Övriga överträdelser som hanteras administrativt är av allvarligare natur, med koppling till regleringen av finansmarknaderna, konkurrensrätten, skattelagstiftningen eller immigrationslagstiftningen.

Kommer dessa förseelser att finnas i belastningsregistret om mig?

Förseelser som hanteras administrativt i Frankrike, bland annat smärre trafikbrott, registreras inte i belastningsregistret.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 30/01/2017

Rättigheter för tilltalade i brottmål - Italien

Dessa faktablad förklarar vad som händer när en person är misstänkt eller åtalad för ett brott.


Sammanfattning av brottmålsprocessen

Följande är en sammanfattning av stadierna i den normala brottmålsprocessen mot vuxna.

Ytterligare information om dessa steg i processen och om dina rättigheter finns i faktabladen. Denna information ersätter inte juridisk rådgivning utan är endast avsedd som vägledning.

Förfarandet inleds när polisen eller allmänna åklagaren får kännedom om något som kan vara en lagöverträdelse eller ett brott.

När utredningen har avslutats inleder allmänna åklagaren åtalet och påbörjar brottmålsprocessen, under förutsättning att han/hon inte anser att saken kan ogillas.

När det gäller brott som ska hanteras av den kollegiala domstolen, jurydomstolen [motsvarar ungefär Crown Courts i Storbritannien och Federal Judicial District i USA], och i vissa fall av en domstol med en ensam domare, lämnar allmänna åklagaren en begäran om rättegång till domaren för den förberedande förhandlingen.

När den förberedande förhandlingen har avslutats kan domaren antingen döma svaranden till rättegång eller avstå från åtal.

För brott som ska avgöras i en domstol med en ensam domare eller fredsdomare, kommer allmänna åklagaren att delge svaranden stämning eller instämma honom/henne direkt till rättegång.

Det förekommer även ett antal särskilda förfaranden: förenklad rättegång, straffpåföljd på parternas begäran (förhandling mellan åklagare och advokat), ovillkorlig dom eller summarisk process samt ett förfarande för fällande dom i brottmål.

Brottmålsprocessen genomförs vanligtvis i tre steg: den första instansen (jurydomstolen, den kollegiala domstolen, domstolen med ensam domare och fredsdomaren), appellationsdomstolen och högsta domstolen.

I den första instansen erhålls alla bevis – vittnen och handlingar – och den avslutas med antingen dom eller frikännande.

Du kan överklaga domen i första instans.

Appellationsdomstolen kan antingen bekräfta domen i första instans eller upphäva den helt eller delvis. Domstolen kan också undanröja domen genom att sända tillbaka den till den första domaren.

Du kan protestera mot beslutet i appellationsdomstolen genom en anhållan till högsta domstolen.

Högsta domstolen avkunnar en dom som antingen innebär att anhållan inte är tillåtlig eller avvisas, eller till och med att domen undanröjs utan att återförvisas, eller att domen undanröjs och återförvisas till rättegångens domare.

När alla stadier av domstolsutslag har avslutats blir domen slutgiltig. Om domen innebär ett straff blir straffet verkställbart på det här stadiet.

Ytterligare information om dessa steg i processen och om dina rättigheter finns i faktabladen. Denna information ersätter inte juridisk rådgivning utan är endast avsedd som vägledning.

För information om mindre förseelser såsom trafikförseelser, som oftast leder till en på förhand fastställd påföljd i form av exempelvis böter, gå till Länken öppnas i ett nytt fönsterFaktablad 5.

Om du är brottsoffret kan du hitta all information om dina rättigheter här.

Europeiska kommissionens roll

Observera att Europeiska kommissionen inte har någon roll I brottmålsprocesser i medlemsstaterna och inte kan bistå dig om du har en klagan. På dessa faktablad finns information om hur du klagar och till vem.

Klicka på länkarna nedan för att hitta den information du behöver

Länken öppnas i ett nytt fönster1 - Juridisk rådgivning

Länken öppnas i ett nytt fönster2 - Mina rättigheter under brottsutredningen (innan målet hamnar i domstol)

  • Söka bevis
  • Förhör
  • Gripande, förvar, anhållan och Europeiska arresteringsordern
  • Avslutande av förundersökning och förberedande förhandling

Länken öppnas i ett nytt fönster3 – Mina rättigheter under rättegången

4 - Länken öppnas i ett nytt fönsterMina rättigheter efter att domen har meddelats

Länken öppnas i ett nytt fönster5 - Smärre trafikbrott

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterJustitieministeriet

Allmän information om Italiens lagstiftning

Länken öppnas i ett nytt fönsterInformation om strafflagstiftning

Länken öppnas i ett nytt fönsterItaliens advokatsamfund för brottmålsadvokater

Länken öppnas i ett nytt fönsterMänskliga rättigheter


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 25/06/2018

1 – Juridisk rådgivning

Att få oberoende juridisk rådgivning är mycket viktigt när man på något sätt blir inblandad i en brottmålsprocess. Dessa faktablad ger dig information om under vilka förhållanden som du har rätt att företrädas av en advokat. Det står också vad en advokat kan göra för dig. Detta allmänna faktablad ger dig information om hur du kan hitta en advokat och hur kostnaderna för advokaten regleras om du inte har råd att betala.


Att hitta en advokat

Om du har gripits eller satts i förvar eller anhållits kan du anlita ett eget privat ombud omedelbart och träffa honom eller henne direkt efter att du gripits, satts i förvar eller anhållits.

Om du beviljats borgen kan du utse ett privat ombud och tala med honom eller henne när som helst.

Via följande länkar kan du hittat en advokat:

Länken öppnas i ett nytt fönsterNationella advokatsamfundet

Flerspråkig straffrätt

Länken öppnas i ett nytt fönsterItaliens advokatsamfund för brottmålsadvokater

Om du inte själv utser ett ombud kan de rättsliga myndigheterna förordna ett åt dig från ett särskilt register.

Att betala för en advokat

Normalt förväntas du betala för den advokat som bistår dig, oavsett om du har valt honom/henne själv eller han/hon har förordnats av domstolen.

Kan jag få kostnadsfria advokattjänster?

Du kan ansöka om rättshjälp som betalas av staten om din beskattningsbara inkomst inte överstiger 10 628,16 euro. Om du lever tillsammans med en make eller andra släktingar beräknas den beskattningsbara inkomsten genom att alla familjemedlemmars inkomster slås samman. Då höjs inkomstgränsen med ytterligare 1 032,91 euro och beräknas för var och en av familjemedlemmarna som lever tillsammans med den berörda parten.

Finns det omständigheter när rättshjälp är uteslutet?

Rättshjälp kan inte beviljas

  • för brottmålsprocesser som gäller skatteflykt,
  • om den sökande bistås av mer än ett ombud,
  • för den som fällts slutgiltigt för brott som består av kontakter med maffian, tobakssmuggling och narkotikahandel.

Hur får jag rättshjälp?

Du måste ansöka hos den domare där fallet ligger för avgörande.

Du måste fylla i och underteckna ansökan och du måste lämna följande information:

  • Begäran om beviljande av rättshjälp.
  • Förnamn, efternamn, födelseort och födelsedatum och skattekod, även för alla familjemedlemmar.
  • Intyg om din inkomst för året före ansökan (skriftliga redovisningar).
  • Ett åtagande om att du ska informera om alla relevanta förändringar av inkomst för att beviljas förmåner.

Du kan antingen lämna din ansökan personligen tillsammans med en kopia av en giltig id-handling eller lämna den via ditt ombud som ska bestyrka din namnteckning. Du kan även sända den med rekommenderat brev med mottagningsbevis tillsammans med en kopia på din id-handling.

Om du satts i förvar kan du lämna din ansökan från fängelset.

Om du satts i husarrest eller förvar kan du lämna din ansökan till en tjänsteman inom kriminalpolisen.

Om du är utländsk medborgare från ett land utanför EU måste du bifoga ett intyg till din ansökan från behörigt konsulat om din inkomst utomlands och intyga att det du angivit i ansökan är sant.

Om detta inte är möjligt kan intyget ersättas av ett intyg där du själv intygar detta. Om du är utländsk medborgare och fängslas av säkerhetsskäl eller om du är gripen eller har satts i husarrest kan intyget från ditt konsulat lämnas inom tjugo dagar från det att din ansökan lämnats in, antingen av ditt ombud eller en släkting. Den kan också ersättas av en skriftlig förklaring.

Vad händer om jag beviljas rättshjälp?

Om domaren bifaller din begäran kan du välja ett privat ombud bland de advokater som finns listade i särskilda register hos advokatsamfunden. Du kan kontrollera dessa register hos respektive advokatsamfund.

Kostnaderna för rättshjälp och alla kostnader i anslutning till förfarandet, inklusive tolktjänster, betalas av staten.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterFrivilliga advokater

Länken öppnas i ett nytt fönsterInrikesministeriet

Länken öppnas i ett nytt fönsterItaliens advokatsamfund för brottmålsadvokater

Länken öppnas i ett nytt fönsterTrivenetos advokatsamfund


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 25/06/2018

2 - Mina rättigheter under brottsutredningen (innan målet hamnar i domstol)


Vad är en utredning?

En utredning är en rad åtgärder som allmänna åklagaren och kriminalpolisen utför direkt efter en anmälan om överträdelse. Anmälan om överträdelse erhålls direkt antingen av allmänna åklagaren, kriminalpolisen eller genom att en kärande eller någon annan vidtar en åtgärd.

Vad är avsikten med en brottsutredning?

Avsikten med förundersökningen är att säkerställa huruvida ett brott/en överträdelse faktiskt har skett, att hitta den skyldiga och samla in bevis för att gå vidare med utredningen och förhandlingarna.

Vem genomför utredningarna?

Allmänna åklagaren, kriminalpolisen och kärandens ombud genomför utredningen. Förundersökningsdomaren ser till att processregler och parternas rättigheter respekteras.

Vilka är de huvudsakliga stegen i en förundersökning?

Insamling av bevis

Allmänna åklagaren och kriminalpolisen kan organisera och genomföra husrannsakan, kontroller, beslag av föremål och handlingar, förhör av vittnen, telefonavlyssning, elektronisk övervakning och inspektion av lokaler. Syftet med dessa åtgärder är att leta efter och erhålla bevis. Svarandens ombud kan genomföra husrannsakan för att leta efter bevis som gynnar honom/henne.

Förhör

Kriminalpolisen eller allmänna åklagaren kan ta in en misstänkt person för förhör. Syftet med förhöret är att ta reda på om personen ifråga är inblandad i ett brott/en överträdelse.

Gripande, förvar, anhållan och Europeiska arresteringsordern

Polisen kan gripa en person om han eller hon tas på bar gärning när han/hon begår ett brott/en överträdelse, eller gripa personen efter att brottet har begåtts, om det finns en risk för att personen kan fly. Syftet med gripandet är att undvika att fler brott begås och att sätta personen i förvar. Syftet är också att se till att den misstänkta inte flyr.

Förundersökningsdomaren kan besluta att den misstänkta ska sättas i fängsligt förvar för att förhindra att fler brott begås, göra det möjligt att skaffa fram nödvändiga bevis och förhindra att den misstänkta flyr.

Avslutningsvis kan polisen gripa en person för att verkställa en europeisk arresteringsorder. Syftet är då att sätta personen i förvar i den stat som begär det.

Avslutande av förundersökning och förberedande domstolsförhandling

När förundersökningen har avslutats inleder allmänna åklagaren åtalet under förutsättning att han/hon inte har begärt att målet ska avvisas.

Vid de allvarligaste brotten sker en förberedande domstolsförhandling inför domaren innan rättegången inleds. Denna förhandling ska fungera som ett filter för att bedöma grunderna till anklagelserna och undvika meningslösa rättegångar. Svaranden kan välja att dömas genom ett alternativt förfarande för att undvika rättegång och, vid dom, genom en sänkning av fängelsestraffet.

Mina rättigheter under utredningen

Klicka på följande länkar för att ta reda på dina rättigheter under utredningens olika stadier.

Insamling av bevis (1)

Kan polisen genomföra inspektioner och husrannsakan i mitt hem, min bil eller mina företagslokaler?

Ja. Polisen kan genomföra inspektioner och husrannsakan antingen på eget initiativ eller på begäran av allmänna åklagaren för att söka efter och lägga fram bevis för brottet/överträdelsen.

Kan de kroppsvisitera mig?

Ja, men det måste finnas en order från allmänna åklagaren om kroppsvisitering. Polisen kan emellertid hejda och kroppsvisitera en person på eget initiativ.

Kan polisen ta handlingar och föremål som är mina eller som finns i mitt hem eller min företagslokal?

Ja. Polisen kan beslagta handlingar och föremål som kan betraktas som avgörande bevis och som är nödvändiga för att bevisa ett sakförhållande, antingen på eget initiativ eller med hjälp av en order från allmänna åklagaren.

Vilka är mina rättigheter vid inspektion, visitering och beslag?

Om du utsätts för kroppsvisitering kan du bistås av en trovärdig person under förutsättning att han/hon är omedelbart tillgänglig. Vid kroppsvisiteringen ska din värdighet respekteras.

Vid inspektion eller beslag med hjälp av en order måste polisen överlämna en kopia av ordern till dig. Om du inte är närvarande då måste polisen lämna den till någon som är närvarande vid tillfället. Du har rätt att bistås av en advokat men polisen behöver inte kalla advokaten i förväg.

Har jag rätt att protestera mot beslag?

Ja, du kan lämna in en begäran om översyn inom tio dagar efter ordern om beslag/konfiskation. Beslutet fattas av behörig domstol.

Kommer jag att uppmanas lämna DNA-prover (hår, saliv, kroppsvätskor)?

Ja. Om du misstänks för ett brott kan polisen kräva DNA-prover och fingeravtryck för att identifiera dig. Om du inte ger ditt medgivande kan polisen ändå efter muntligt tillstånd från allmänna åklagaren ta fingeravtryck eller prover.

Du kan uppmanas att lämna fingeravtryck och DNA-prover som bevis men endast om du misstänks för allvarliga brott och det krävs en order från domaren eller, i brådskande fall, en order från allmänna åklagaren och sedan en bekräftelse från domaren.

Kan jag kräva att få utföra utredningar för att försvara mig?

Ditt ombud har rätt att genomföra utredningar för din räkning för att försvara dig, även med hjälp av en privatdetektiv.

Han eller hon kan också använda uttalanden från vittnen, inspektera platser, utnyttja experter och begära ut handlingar från statsförvaltningen.

Uttalanden från vittnen och handlingar kan av din rådgivare lämnas till förundersökningsdomaren, till allmänna åklagaren och till ”Tribunale del Riesame” [en specialdomstol vars uppgift är att på svarandens begäran se över order som kräver tvångsåtgärder, exempelvis husarrest eller deportation].

Dessa kommer att beaktas när domstolen fattar sitt beslut.

Förhör (2)

Varför kan jag utsättas för förhör?

Om du misstänks för delaktighet i ett brott kan du kallas till förhör för att kontrollera anklagelserna/beskyllningarna.

Du kan också begära att förhöras för att klargöra din ståndpunkt.

Om du är gripen eller anhållen, klicka här.

Får jag veta vad jag är anklagad för före förhöret?

Ja. Uppgifter om vad du anklagas för finns i kallelsen till förhöret. Innan förhöret inleds får du veta vad du anklagas för och vilka bevis som finns mot dig.

Måste jag besvara frågorna?

Nej. Innan förhöret inleds måste polisen och allmänna åklagaren berätta att du inte är skyldig att besvara frågorna. Du måste emellertid besvara de frågor som gäller dina personuppgifter och tidigare fällande domar.

Vad händer om jag inte förstår det lokala språket?

Du har rätt till kostnadsfri tolkhjälp. Tolken översätter frågorna och dina svar.

Kan jag få en advokat?

När du kallas till förhör kommer du att få veta att du har rätt att få hjälp av en advokat. Om du inte har någon advokat kommer domstolen att förordna en åt dig. För information om hur du får tillgång till en advokats tjänster se Länken öppnas i ett nytt fönsterFaktablad 1.

Under hela den tid du förhörs måste du bistås av en advokat som du antingen valt själv eller som domstolen har förordnat.

Direkt efter att brottet har begåtts kan polisen ställa några frågor till dig även om ditt ombud inte är närvarande, men du är inte skyldig att besvara frågorna. Om du svarar kan det du säger användas som bevis för att fortsätta utredningen.

Gripande, förvar, anhållan och Europeiska arresteringsordern (3)

Varför kan jag gripas?

Polisen kan gripa dig om du tas på bar gärning, dvs. när du faktiskt begår brottet eller om de jagar dig direkt efter brottet.

Polisen kan också hålla kvar dig för att du tagits på bar gärning när du misstänks ha begått ett brott och om det finns en verklig risk för att du ska fly.

En förundersökningsdomare kan kräva att du ska hållas i fängsligt förvar om det finns allvarliga bevis för att du kan vara skyldig till ett brott och det finns risk för att du på något sätt kan ingripa i eller försvåra rättvisans gång eller riskerar att begå andra brott eller är på väg att fly.

Får jag möjlighet att tala med en advokat?

Ja. Direkt efter gripandet, kvarhållande eller efter att en order om förvar har utfärdats i fängelset måste polisen informera dig om att du kan utse en advokat. Polisen måste ringa din advokat omedelbart eller, om du inte har någon, den advokat som domstolen har förordnat. För information om hur du får tillgång till en advokats tjänster se Länken öppnas i ett nytt fönsterFaktablad 1.

Du har rätt att omedelbart få tala med din advokat.

Om det föreligger exceptionella skäl till att du ska hållas i förvar kan de rättsliga myndigheterna skjuta upp ditt samtal med ditt ombud i högst 48 timmar vid anhållan eller kvarhållande och i 5 dagar vid förvar.

Får jag kontakta en familjemedlem?

Ja. Polisen kontaktar dina släktingar om du ger dem tillstånd att göra det.

Kommer jag att bli förhörd? Ska jag lämna någon information?

Om du arresteras eller hålls kvar kan polisen förhöra dig i din advokats närvaro men du är inte tvungen att besvara frågorna.

Du får veta vilka anklagelser och bevis som finns emot dig.

Vid häktningsförhandlingen kan du förhöras av domaren men är inte skyldig att svara. Du kan också begära att bli förhörd.

Vid fängelseförvar måste domaren förhöra dig inom 5 dagar efter att förvaret inletts. Ditt ombud och en tolk måste vara närvarande men du är inte skyldig att svara.

För ytterligare information se Förhör (2).

Vad händer om jag inte förstår språket?

Du har rätt till kostnadsfri tolkhjälp. Tolken översätter frågorna och dina svar.

Hur länge kan jag hållas i polisförvar?

Efter att du arresterats eller kvarhållits kan du hållas på polisstationen upp till 24 timmar. Inom denna tidsperiod måste polisen sätta dig i fängelse. En förhandling för att bekräfta arresteringen eller kvarhållandet äger rum inför domaren inom 48 timmar från arresteringen. När förhandlingen är avslutat kan domaren antingen begära att du frisläpps omedelbart eller besluta om en personlig förvarsåtgärd.

Kan jag överklaga en order som tvingar mig till förvar?

Ja. Inom 10 dagar från verkställandet av ordern kan du begära att behörig kollegial domstol ska se över ordern. En förhandling genomförs där du har rätt att delta och du kan begära att bli förhörd. Du kan överklaga domstolens beslut till högsta domstolen inom 10 dagar från det att beslutet fattats.

Vad händer om jag arresteras enligt en europeisk arresteringsorder?

Om en medlemsstat har begärt en europeisk arresteringsorder kan du arresteras i en annan medlemsstat och överlämnas till den stat som begärt ordern efter en förhandling i appellationsdomstolen.

Du kan arresteras av polisen på deras eget initiativ eller efter en order om förvar som utfärdats av appellationsdomstolen.

Du har rätt att utse en advokat. Om du inte har någon kommer domstolen att förordna en åt dig. Ditt ombud och din ambassad ska kontaktas omedelbart.

Inom 48 timmar efter att du arresterats av polisen eller 5 dagar från verkställandet av ordern om förvar ska en domare höra dig i närvaro av ett ombud och en tolk.

En förhandling i appellationsdomstolen äger rum inom 20 dagar efter din arrestering. Efter förhandlingen kommer ett beslut att fattas om huruvida du ska överlämnas eller ej. Du kan överklaga ett sådant beslut till högsta domstolen.

Avslutande av förundersökning och förberedande förhandling (4)

Vad händer när förundersökningen har avslutats?

Om inte allmänna åklagaren begär att målet ska avvisas kommer han eller hon att meddela dig att förundersökningen är avslutad. Du får veta om brottet faller under fredsdomarens jurisdiktion.

Du kan läsa protokollen från förundersökningen och få kännedom om bevisen mot dig. Du kan lämna in grunder och bevis för ditt försvar och du kan begära att bli förhörd på nytt.

Efter meddelandet om att förundersökningen är avslutad kommer allmänna åklagaren att inleda åtalet, om han eller hon inte begär att målet ska avvisas. Vid mindre brott kommer allmänna åklagaren att kalla dig direkt till rättegången. Annars lämnar han eller hon en begäran om rättegång till förundersökningsdomaren.

Vad är en förberedande domstolsförhandling?

Syftet med den förberedande domstolsförhandlingen är att kontrollera anklagelserna mot dig.

Den genomförs bakom stängda dörrar med allmänna åklagaren och ditt ombud och om du vill kan du delta och höras. Domaren kan höra vittnen och skaffa fram handlingar. I slutet av förhandlingen kan domaren antingen avvisa målet eller överlämna det till rättegång vid domstolen eller jurydomstolen.

Har jag rätt till en advokat?

Ja det är obligatoriskt att bistås av en advokat.

För ytterligare information, se Länken öppnas i ett nytt fönsterFaktablad 1.

Vad händer om jag inte förstår språket?

Kravet att du ska kallas till rättegång samt anklagelserna måste översättas till ditt eget språk. Om du är närvarande vid förhandlingen får du en tolk.

Måste jag närvara?

Nej, du kan välja att inte närvara.

Kan jag förhindra att ärendet går till rättegång?

Ja. Du kan be domaren vid den förberedande förhandlingen att få bli dömd genom en förenklad rättegång. Förhandlingarna genomförs bakom stängda dörrar och beslutet fattas på grundval av skriftliga bevis. Om du skulle dömas sänks straffet med en tredjedel.

Du kan också undvika att ärendet går till rättegång genom att komma överens om ett sänkt straff med allmänna åklagaren (förhandling mellan åklagare och advokat).


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 25/06/2018

3 – Mina rättigheter under rättegången


Var kommer rättegången att hållas?

Rättegången kommer att hållas inför den domare som är behörig för såväl jurisdiktionen som ämnet.

Vid smärre brott är fredsdomaren och domstolen med en ensam domare behörig. Allvarligare brott hanteras av den kollegiala domstolen. För brott som betraktas som allvarliga sociala hot (mord och terrorism) är jurydomstolen behörig domstol.

Rättegången måste vara offentlig annars betraktas den som ogiltig.

Domaren kan besluta att rättegången eller delar av den ska hållas bakom stängda dörrar av särskilda skäl. Du kan begära att ett vittne hörs bakom stängda dörrar om en offentlig förhandling skulle skada din integritet när det gäller fakta som inte är förbundna med förfarandet.

Beslutet fattas av samma domare som sköter rättegången. Vid rättegångar inför jurydomstol fattas beslutet tillsammans med en jury.

Kan åtalspunkterna ändras under rättegången?

Åtalspunkterna mot dig kan ändras under rättegången.

Allmänna åklagaren kan hitta nya åtalspunkter mot dig om brottet visar sig skilja sig från det som beskrivs i åtalet, eller om liknande brott/överträdelser eller försvårande omständighet uppstår.

Du kan be om viss tid för att förbereda ditt försvar.

Vad händer om jag erkänner mig skyldig?

Att erkänna sig skyldig ingår inte i det italienska rättssystemet.

Om du inte vill gå igenom rättegången och vill ha ett sänkt straff måste du be allmänna åklagaren om en överenskommelse om straffet (förhandling mellan åklagare och advokat). Du måste lämna din begäran vid den förberedande domstolsförhandlingen eller, om ingen förberedande förhandling genomförs, direkt i början av rättegången.

Vilka rättigheter har jag under rättegången?

Du behöver inte vara närvarande i domstolen.

Din närvaro kan emellertid krävas för vissa särskilda handlingar, exempelvis för att identifieras av ett vittne.

Om du inte självmant kommer dit kan domaren kräva att du är närvarande vid rättegången.

Om du vill närvara men har ett allvarligt förhinder (sjukdom) kan ditt ombud begära att förhandlingen skjuts upp.

Du kan också delta i endast vissa förhandlingar. Om du underlåter att närvara, om det så bara är en gång, kommer domstolen att döma dig till försummad inställelse.

Om du inte förstår språket är du skyldig att använda tolk.

Att bistås av en advokat är obligatoriskt och han eller hon måste vara närvarande vid rättegången.

Du har rätt till ett personligt ombud. Om du inte har möjlighet att betala honom eller henne kan du ansöka om rättshjälp (försvaret betalas av staten).

Om du inte utser en personlig advokat kommer domstolen att förordna en till dig.

För ytterligare information, se Länken öppnas i ett nytt fönsterFaktablad 1. Du kan när som helst byta ombud. För att byta det ombud som domstolen förordnat för dig behöver du en order från domaren som anger skälen till detta.

Du har rätt att avstå från att tala under hela rättegången.

Om antingen allmänna åklagaren eller någon av parterna kräver att du ska förhöras kan du antingen gå med på det eller vägra.

Du har rätt att göra uttalanden när som helst under rättegången.

Du har rätt att bli förhörd.

Om du inte säger sanningen kommer du inte att straffas, men domaren kan väga in detta mot dig.

Om du klandrar eller anklagar andra personer måste du vara säker på att ditt uttalande är sant. Om du ljuger kan du anklagas för förtal.

Vilka rättigheter har jag när det gäller bevisen mot mig?

I början av rättegången kommer allmänna åklagaren, ditt ombud eller någon annan att be domaren om tillstånd för bevis.

Ditt ombud kan avvisa bevis som andra parter krävt.

Ditt ombud kan begära att få vittnen och experter hörda och be om handlingar. Det är bevis som din rådgivare kan ha erhållit genom utredningar för ditt försvar. För ytterligare information, se Länken öppnas i ett nytt fönsterFaktablad 2. Vittnen och experter hörs under parternas korsförhör.

Ditt ombud kan ställa frågor både till åklagarens och dina vittnen.

Ditt ombud kan avvisa alla förklaringar som vittnen tidigare lämnat. Om uttalanden som gjorts tidigare skiljer sig från dem som görs i domstolen beaktar domaren detta för att fastställa om vittnena är tillförlitliga eller ej.

Kommer information om mig ur belastningsregistret att tas i beaktande?

Domaren kan beakta alla tidigare fällande domar du har.

Du kan anklagas för att vara vaneförbrytare. Om du döms höjs i så fall straffet.

Tidigare fällande domar i andra medlemsstater kan beaktas om de erkänns av den italienska regeringen.

Vad händer efter att rättegången avslutats?

När rättegången har avslutats gör allmänna åklagaren, ditt ombud och eventuella övriga parter sina slutframställningar och lägger fram sina krav.

Domaren avkunnar domen och läser omedelbart upp åtalspunkterna.

Straffet kan antingen vara frigivning eller fällande dom.

Vid fällande dom kan straffet antingen bestå av böter eller fängelse eller båda.

Domaren kan också bevilja villkorlig dom.

En fängelsedom utan villkorlig dom blir verkställig först när domen är slutgiltig.

Om domaren anser det nödvändigt kan han medge eller begära fängelseförvar eller husarrest. För ytterligare information, se Länken öppnas i ett nytt fönsterFaktablad 2.

Vid rättegång inför fredsdomaren kan följande straff utmätas: böter, husarrest eller samhällstjänst

Villkorlig dom förekommer inte.

Fredsdomaren kan ersätta straffet med deportation.

Vilken är offrets roll under rättegången?

Offret för en överträdelse/ett brott kan delta i rättegångsförfarandet med biträde av en advokat.

Ombudet deltar i rättegången, kan begära bevis och förhöra vittnen och experter.

Om du fälls kan du dömas att betala skadestånd till den kränkta parten och domaren kan besluta att skadeståndet ska betalas omedelbart.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterJustitieministeriet

Allmän information om Italiens lagstiftning

Länken öppnas i ett nytt fönsterInformation om straffrätten

Länken öppnas i ett nytt fönsterItaliens advokatsamfund för brottmålsadvokater

Länken öppnas i ett nytt fönsterMänskliga rättigheter


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 25/06/2018

4 - Mina rättigheter efter att domen har meddelats


Kan jag överklaga?

Du och ditt ombud kan överklaga ett straff som inte är böter.

Överklagandet måste lämnas till den domare som dömde dig inom en viss tid: mellan 15 och 45 dagar från domen eller registrering av domen.

I överklagandet måste du ange skälen till överklagandet och vilka punkter i domen som du överklagar.

Rättegången äger rum vid appellationsdomstolen eller “Corte d’Assise d’Appello”

Vad händer om jag överklagar?

Om du överklagar straffet kommer det inte att verkställas förrän beslutet är slutligt.

Att du har överklagat betyder inte att du släpps ur fängelset om du är fängslad när du överklagar. Appellationsdomstolen kommer att höra ditt överklagande inom kort om du är satt i förvar. I alla andra fall avgör domstolens arbetsbörda handläggningstiden.

Appellationsdomstolen beslutar på grundval av befintliga bevis.

Domstolen kan endast i undantagsfall besluta om en ny rättegång. Den kan besluta att använda sig av befintliga bevis endast om den anser det avgörande för beslutet. Du kan begära att oväntade eller bevis som kommit fram efter domen i första instans ska övervägas vid överklagandet.

Om du inte var närvarande vid det första stadiet av rättegången och du kan bevisa att du inte hade möjlighet att vara det, eller du inte var medveten om att rättegången ägde rum, kan domstolen besluta att göra om rättegången.

Vad händer i förhandlingen om överklagandet?

Din advokat måste vara närvarande vid rättegången. Du kan delta men det är inte obligatoriskt.

Du har rätt till en tolk.

Om domstolen beslutar att göra om rättegången kommer den att överväga alla bevis.

Så snart parternas slutanföranden avslutats meddelar domstolen sin dom.

Vad händer om överklagandet bifalls/inte bifalls?

Om domstolen bifaller överklagandet kan den upphäva eller ändra domen helt eller delvis.

Om domstolen inte bifaller överklagandet kommer den att bekräfta domen från den domstol som först handlade målet.

Om du frikänns från åtalspunkterna på överklagandestadiet finns de normalt inga bestämmelser som innebär att du har rätt till ersättning.

Kan jag överklaga domen från appellationsdomstolen?

Du kan överklaga beslutet genom att överklaga till högsta domstolen.

Överklagandet kan lämnas in av dig eller av ditt ombud under förutsättning att ombudet är registrerat i ”Albo dei patrocinanti in Cassazione” [ett särskilt register över advokater vid högsta domstolen].

Överklagandet måste lämnas till appellationsdomstolen inom en viss tid: mellan 15 och 45 dagar.

Mål om överklagande är restriktiva och tar endast upp rättsliga misstag.

Förhandlingarna kan ske bakom stängda dörrar eller vara offentliga.

Högsta domstolen beslutar på grundval av domstolens protokoll.

Domstolen kan antingen godkänna eller avvisa överklagandet, eller upphäva det överklagade straffet med eller utan överlämnande till domstol. Om rättegången ska göras om sänds målet tillbaka till den ursprungliga domaren.

Vad händer efter en slutgiltig dom?

Domen blir slutgiltig om du inte överklagar till appellationsdomstolen eller högsta domstolen inom den tid som föreskrivs i lagen, eller efter högsta domstolens beslut att avvisa överklagandet.

När domen är slutgiltig blir den verkställbar.

Den registreras då i belastningsregistret.

Om straffet består av böter måste du betala det belopp som krävs.

Om du döms till fängelsestraff som inte är villkorligt lägger allmänna åklagaren fram en verkställbar order.

Om du döms till tre års fängelse eller mindre kan allmänna åklagaren skjuta upp verkställigheten och meddela dig sitt beslut.

Du kan inom 30 dagar ansöka om en annan åtgärd än fängelse till ”Tribunale di Sorveglianza” [en slags nämnd för villkorlig frigivning]. Om domen omfattas av särskilda villkor kan du begära att övervakas av en socialarbetare, placeras i husarrest eller under övervakning av ett centrum för rehabilitering och förebyggande.

Om du inte lämnar in din begäran eller om din ansökan avvisas måste du börja avtjäna ditt straff.

Jag kommer från en annan medlemsstat. Kan jag skickas tillbaka dit efter rättegången?

Domaren kan använda säkerhetsåtgärden deportation om du har dömts till mer än två års fängelse.

Domaren kan ersätta fängelsestraffet med deportation åtföljt av förbud mot att återvända, om du har dömts eller om du efter förhandling mellan åklagare och advokat dömts till två års fängelse och det inte finns några bestämmelser som medger villkorlig dom. Deportationen sker omedelbart även om domen inte är slutgiltig. Behörig myndighet är “Questore” [provinschef för den statliga polisen].

Du kan också deporteras om du redan sitter i fängelse och måste avtjäna ett straff på mindre än två år. Ordern läggs fram av domaren vid “Tribunale di Sorveglianza”. Du kan överklaga beslutet inför “Tribunale di Sorveglianza”.

Kommer information om åtalspunkterna och/eller den fällande domen att anges i belastningsregistret?

Slutgiltiga domar registreras i belastningsregistret.

Uppgifterna raderas när du har fyllt 80 år eller efter din död.
De avlägsnas också om målet tas upp igen.

Domar från fredsdomaren stryks fem år efter den dag straffet utdömdes, vid böter, eller efter tio år för ett annat straff, och om inga ytterligare brott/överträdelser har begåtts inom den fastställda tidsperioden.

Du kan begära att domstolen rättar register och intyg från belastningsregistret. Om du är född utomlands är domstolen i Rom behörig.

Om jag döms kan jag ställas inför rätta igen för samma brott?

Om du dömdes av en italiensk domare är den fällande domen slutgiltig och du kan inte åtalas igen i Italien för samma brott.

Om du dömdes av en utländsk domare och brottet/överträdelsen skedde i Italien kan du åtalas på nytt i Italien.

Länkar

Allmän information om lagstiftning

Länken öppnas i ett nytt fönsterInrikesministeriet

Allmänna frågor för utländska medborgare

Länken öppnas i ett nytt fönsterInformation om straffrätten

Den statliga polisen


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 25/06/2018

5 - Smärre trafikbrott


Hur hanteras smärre trafikbrott?

Vägtrafiklagstiftningen/vägtrafikreglerna innehåller två kategorier av lagöverträdelser: brott och administrativa överträdelser.

För exempelvis rattfylleri följer bedömning och straff samma regler som för ett brottmål.

För smärre brott (hastighetsöverträdelser eller parkeringsbrott) finns ett administrativt förfarande som förklaras på detta faktablad.

Vem hanterar dessa brott?

Vägpatrullen, den statliga polisen, ”Carabinieri”, ”Guardia di Finanza” [skattepolisen] och ”Polizia Municipale” [kommunala polisen] hanterar trafikbrott. I vissa fall kan även ”ausiliari del traffico” [volontärer inom vägtrafiken] bötfälla dig.

Hur ser förfarandet ut?

Om möjligt skrivs boten ut omedelbart och överlämnas till dig personligen.

Annars sänds en rapport till dig inom 150 dagar från det att brottslingen eller den person som är ansvarig för att betala böterna identifierats (oftast ägaren).

Vilka straff finns?

Vanligtvis får du böta.

Det kan även förekomma andra administrativa sanktioner, exempelvis kan du mista körkortet eller tvingas avstå från att köra under en fastställd tidsperiod.

Jag kommer från en annan medlemsstat. Finns det några särskilda regler?

Om du kör en utlandsregistrerad bil kan du betala en reducerad bot omedelbart (minimistraffet) om det beviljas. I detta fall kan du inte överklaga.

En annan möjlighet är att du kan betala en ”cauzione” [en deposition] som motsvarar beloppet för ministraffet om bilen var registrerad i en av EU:s medlemsstater eller motsvarar hälften av det maximala straffbeloppet i övriga fall. Du kan överklaga även om du har betalat ”cauzione”.

Din bil beslagtas tillfälligt om du inte betalar ”cauzione”. Du måste då betala för förvaret av din bil och får inte använda den förrän du betalat ett av ovanstående belopp.

Om bilen inte beslagtas skickas anmälan om rapporten till personer som bor utomlands inom 360 dagar efter att rapporten skrivits.

Vad är en ”verbale” [rapport från trafikpolisen]?

En “verbale" är en offentlig rapport där fakta redovisas och straff fastställs.

Detta är avgörande bevis för de fakta som polisen rapporterat.

Du kan vägra att underteckna eller hämta den. Din vägran ska redovisas men förändrar inte rapportens betydelse.

Kan jag överklaga?

Personen vars namn står på rapporten kan överklaga oavsett om han eller hon är förövaren eller ägaren av fordonet.

Du kan överklaga till prefekten eller fredsdomaren.

Överklagande till prefekten måste lämnas personligen eller genom rekommenderat brev med mottagningsbevis inom 60 dagar till prefektens kansli, på den plats där brottet begicks eller till den bedömande myndigheten.

Överklagande till fredsdomaren ska lämnas personligen eller genom rekommenderat brev med mottagningsbevis inom 60 dagar från anmälan om händelsen till fredsdomarens kansli, på den plats där brottet ägde rum. Du måste närvara i domstolen antingen personligen eller via ditt ombud annars är förfarandet utan laga kraft.

Kommer dessa förseelser att finnas i belastningsregistret om mig?

Eftersom det rör sig om administrativa förseelser kommer de inte att tas upp i belastningsregistret.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 25/06/2018

Rättigheter för tilltalade i brottmål - Cypern

I dessa faktablad förklaras vad som händer när en person misstänks eller anklagas för ett brott som hanteras vid en rättegång i domstol. Information om smärre trafikbrott som vanligtvis omfattas av en slutgiltig påföljd som böter finns i Länken öppnas i ett nytt fönsterfaktablad 5.

Om du är brottsoffer hittar du utförlig information om dina rättigheter här.


Sammanfattning av det straffrättsliga förfarandet

Nedan sammanfattas de normala skedena i det straffrättsliga förfarandet.

  • En person som misstänks för att vara inblandad i ett brott kan förhöras av polisen. Polisen ansvarar för att utreda brottet.
  • Den misstänkta personen kan anhållas med stöd av ett rättsligt beslut, men tas personen på bar gärning krävs inget sådant beslut.
  • Före polisförhöret måste den misstänkta informeras om rätten att tala med en advokat samt om att han eller hon inte behöver uttala sig och att allt han eller hon säger kan användas som bevisning.
  • Om belastande bevisning har framkommit mot den misstänkta under utredningen, kan polisen väcka åtal mot henne eller honom när utredningen har avslutats. I allvarliga brottmål fattas beslut om åtal av Attorney-General (ung. justitiekansler). Polisen lyder under Attorney-General som enligt författningen har makt att inleda, leda, överta och fortsätta med eller avbryta straffrättsliga förfaranden.
  • Polisen överlämnar ett aktblad över den brottsliga gärningen till en distriktsdomare för godkännande. Om det godkänns inkallas den tilltalade till domstol på ett utsatt datum.
  • Brottmål kan beroende på hur allvarliga de är prövas: (a) förenklat av en enskild domare i distriktsdomstolen i det distrikt där brottet begicks, (b) på särskild ansökan genom brottmålsdomstolen för grövre brott (assize court) som består av tre distriktsdomare och en ordförande från en distriktsdomstol.
  • I förenklade förfaranden svarar den tilltalade på anklagelserna genom att samma dag som hon eller han kallas inför rätta erkänna eller neka till dessa. I mål som prövas av brottmålsdomstolen för grövre brott hålls på ett fastställt datum en preliminär förhandling med en domare i distriktsdomstolen. En preliminär förhandling behöver inte genomföras om Attorney-General konstaterar att det inte är nödvändigt. Nuförtiden brukar man inte hålla en preliminär förhandling.
  • Brottsoffret har rätt att väcka enskilt åtal.
  • Riksåklagaren (Attorney-General) har det övergripande ansvaret för åtalet inklusive rätten att lägga ned ett åtal.
  • Det finns ingen rättegång med jury på Cypern.
  • Om domstolen efter att ha hört den tilltalade kommer fram till att denne är oförmögen att föra talan på grund av mentalt funktionshinder eller oförmåga, kan domstolen begära att han eller hon behandlas på en institution för mentalt funktionshindrade.
  • Den tilltalade kan göra inledande invändningar mot åtalet för: (a) bristande behörighet, materiell eller territoriell, (b) tidigare frikännande eller fällande dom för samma gärning(ar), (c) benådning för brottet(n), (d) ofullständigt eller dubbelt åtal.
  • Mer än en person kan anklagas i samma åtal för kriminellt handlande som har samband med vartannat. Om detta anses vara orättvist kan domstolen bestämma att anklagelserna ska delas upp under rättegången.
  • Rättegången inleds med bevis till stöd för åtalet. När åtalsmålet avslutas beslutar domstolen om den tilltalade har ett mål att försvara. I sådant fall kallas den tilltalade av domstolen att försvara sig och informeras om sina rättigheter att tiga eller att göra en utsaga från förhörsbåset eller lämna bevisning under ed. Den tilltalade kan när som helst åberopa bevisning till sitt försvar. Man kan inte dra några ogynnsamma slutledningar om den tilltalade utnyttjar sin rättighet att tiga. När försvaret har avslutats gör parterna sina slutpläderingar och domstolen meddelar sin dom.
  • Alla vittnen som har lämnat bevisning under ed i domstolen kan korsförhöras.
  • Huvudförhandlingen måste följa normerna för en rättvis rättegång. Oskuldspresumtionen gäller under hela rättegången. Det är alltid åklagarsidan som bär bevisbördan. Om domstolen vid slutet av rättegången inte är säker bortom rimligt tvivel att den tilltalade är skyldig, måste han eller hon frikännas.
  • Om den tilltalade döms, inleds förfarandet om att bestämma straffet.

Information om alla dessa skeden i förfarandet och om dina rättigheter finns i faktabladen. Denna information ersätter inte juridisk rådgivning utan är endast avsedd som vägledning.

Europeiska kommissionens roll

Observera att Europeiska kommissionen inte har någon funktion i medlemsstaternas straffrättsliga förfaranden och att den inte kan hjälpa dig om du har klagomål. I dessa faktablad finns information om hur du framför klagomål och till vem du ska vända dig.

Klicka på länkarna nedan för att komma till den information du behöver

Länken öppnas i ett nytt fönster1. Juridisk rådgivning

Länken öppnas i ett nytt fönster2. Mina rättigheter under brottsutredningen (innan målet hamnar i domstol)

  • Anhållande och husrannsakan

Länken öppnas i ett nytt fönster3. Mina rättigheter under rättegången

  • Olika typer av straff

Länken öppnas i ett nytt fönster4. Mina rättigheter efter att domen har meddelats

Länken öppnas i ett nytt fönster5. Trafikbrott

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterThe Law Office of the Republic of Cyprus

Länken öppnas i ett nytt fönsterHögsta domstolen på Cypern

Länken öppnas i ett nytt fönsterPolisen på Cypern


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 29/08/2014

1. Juridisk rådgivning

Det är mycket viktigt att du får juridisk rådgivning, om du är inblandad i det straffrättsliga förfarandet på något sätt. I faktabladen visar vi när och under vilka förhållanden du har rätt att företrädas av advokat. Här visar vi också vad en advokat kan göra för dig. Detta allmänna faktablad visar hur du hittar en advokat och hur advokatens kostnader kan täckas om du inte har råd att betala.


Hitta en advokat

Om du är misstänkt för att vara inblandad i ett brott har du rätt att samråd med en advokat. Om du åtalas för ett brott har du rätt att företrädas av en advokat i domstolsförhandlingarna. Du har alltid rätt att själv välja vilken advokat du vill företrädas av.

Kommunikationen mellan advokaten och klienten är konfidentiell. Samtalen hålls i enrum och får endast avslöjas med ditt samtycke.

Betala för en advokat

Om det brott du misstänks för kan ge mer än ett års fängelse, har du rätt till rättshjälp i alla skeden i det straffrättsliga förfarandet.

Om du ansöker om rättshjälp, kommer domstolen att avgöra om det är berättigat att bevilja dig rättshjälp. Bedömningen grundar sig på en socioekonomisk rapport som utarbetas av domstolledningens socialkontor.

Om du är berättigad att få rättshjälp, har du rätt att välja en advokat från en lista som tagits fram av Länken öppnas i ett nytt fönsterCyperns advokatsamfund.Du hittar relevant information om advokatlistan på kansliet vid den domstol där förfarandena mot dig inleddes. Om du inte väljer en advokat från listan, kan domstolen utse en advokat åt dig.

Det är brottsligt att göra falska uttalanden om sin ekonomiska situation för att få rättshjälp. Om du begår ett sådant brott, är du skyldig att betala tillbaka den rättshjälp du har fått till staten och domstolen kan utfärda en order om detta.

Om du har ett klagomål mot en advokat för brott mot de etiska reglerna, kan detta lämnas till ansvarsnämnden hos Länken öppnas i ett nytt fönsterCyperns advokatsamfund.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterInformation om rättshjälp från ministeriet för rättsliga frågor och allmän ordning

Länken öppnas i ett nytt fönsterCyperns advokatsamfund


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 29/08/2014

2. Mina rättigheter under brottsutredningen (innan målet hamnar i domstol)


Vad är syftet med en brottsutredning?

Syftet med en brottsutredning är att ta fram uppgifter och klargöra omständigheterna kring ett brott.

Utredningen utförs i regel av polisen. I undantagsfall kan det cypriotiska ministerrådet eller Attorney-General (ung. justitiekansler) ge experter i uppdrag att utföra utredningen. Beslut om att väcka åtal fattas i regel av polisen under överinseende av Attorney-General. I allvarliga brottmål fattas beslutet av Attorney-General.

En utredning inleds när polisen informeras om att ett (eller flera) brott har begåtts.

Polisen undersöker brottsplatsen och samlar in relevant information och material. De undersöker även och tar vittnesmål från person(er) som har information om brottet.

Om bevisningen antyder att du har varit inblandad i brottet, kan polisen förhöra dig före eller efter anhållandet.

När och hur kan polisen begära information från mig?

Om polisen anser att du har användbar information om ett brott, kan de kräva att du följer med till polisstationen för att ge ditt vittnesmål eller ta fram relevanta dokument. Om du vägrar att infinna dig kan de delge dig en skriftlig kallelse. Det är ett straffbart att inte följa en sådan kallelse utan att ha en rimlig ursäkt.

Kommer jag att få veta vilka rättigheter jag har?

Om du är misstänkt för att vara inblandad i ett brott måste du få dina rättigheter upplästa på följande vis innan du förhörs: "Du är inte skyldig att säga någonting om du inte vill, men allt du säger skrivs ner och kan användas som bevisning". Om du är minderårig, måste du också informeras om din rättighet att tala med din förälder eller förmyndare.

Du kan anhållas med stöd av ett rättsligt beslut och under vissa omständigheter utan en anhållningsorder. Se Länken öppnas i ett nytt fönsterhär.

Vilken information får jag om jag anhålls?

Du måste informeras om skälen till anhållandet, såvida inte våldsamma reaktioner från din sida omöjliggör detta.

Vad händer efter anhållandet?

Du måste föras inför en domare inom 24 timmar, om du inte redan har försatts på fri fot.

Vad händer om det finns en europeisk arresteringsorder mot mig?

En europeisk arresteringsorder måste följa det förfarande och innehålla den information som krävs enligt lag. Den ska utfärdas av en juridisk myndighet i sökandelandet. För mer information se här.

Kommer jag att häktas eller försättas på fri fot?

Om polisen anser att du bör frihetsberövas, måste de ansöka hos en domare i distriktsdomstolen om att hålla dig häktad i högst åtta dagar. Denna period kan förlängas under förutsättning att den totala häktningsperioden inte är längre än tre månader.

Domstolen kan hålla dig häktad om det finns bevisning som talar för att du var inblandad i det (de) aktuella brottet(n). Domstolen tar också ställning till om häktning är nödvändig för utredningen och väger detta mot din rätt till frihet.

Kan jag överklaga beslutet att häkta mig?

Du kan överklaga beslutet. Överklagandet måste lämnas in inom tio dagar.

Vad händer om jag inte besvarar polisens frågor?

Man kan inte dra några ogynnsamma slutledningar om den tilltalade utnyttjar sin rättighet att tiga.

Polisförhöret får inte vara förtryckande eller upprepande.

Kan jag ha en advokat under förhöret?

Du har inte rätt att ha en advokat under polisförhöret. När du har anhållits har du omgående rätt att tala i telefon i enrum med en advokat du själv väljer.

Jag talar inte språket. Kan jag få en tolk?

Lagen föreskriver att du måste få hjälp av en tolk på ett språk du helt förstår och talar.

Kan jag berätta vad som har hänt för en släkting eller en vän?

Du har rätt att tala med en släkting eller en person du själv väljer. Om du är minderårig,

har du också rätt att tala med din förälder eller förmyndare i polisens närvaro. Polisen informerar dina föräldrar eller din förmyndare om frihetsberövandet.

Det kan hända att du måste vänta tolv timmar innan du får tala med vänner och släktingar, om det finns en rimlig misstanke om att ditt samtal med dem direkt efter anhållandet:

  • leder till att bevisning förstörs,
  • förhindrar anhållande av en annan person/andra personer i samband med samma brott,
  • leder till att en annan misstänkt person/andra misstänkta personer flyr eller begår ett annat brott.

Jag kommer från en annan medlemsstat. Kan jag kontakta min ambassad?

Om du kommer från ett annat land, har du rätt att tala med din ambassad eller ditt konsulat. Om företrädaren inte är tillgänglig, har du rätt att tala med Länken öppnas i ett nytt fönsterombudsmannens kontor eller Länken öppnas i ett nytt fönsterden nationella organisationen för skydd av de mänskliga rättigheterna.

Kan jag få träffa en läkare när jag har frihetsberövats?

Om du behöver medicinsk vård under anhållandet eller frihetsberövandet, måste polisen se till att du undersöks av en läkare och vid behov tas till sjukhus. Du har rätt att välja läkare själv.

Måste jag vara på Cypern under utredningen?

Om du kommer från ett annat land är du enligt lag inte skyldig att vara närvarande under polisutredningen. Lagen har ännu inte gjort det möjligt för dig att ta del av utredningen via videolänk.

Du kan lämna landet om inte en anhållningsorder har utfärdats mot dig.

Kan mitt hem eller mina affärslokaler genomsökas under utredningen?

Ditt hem eller dina affärslokaler kan endast genomsökas om man har fått ett beslut om husrannsakan, såvida du inte skriftligen har samtyckt till husrannsakan

Förekommer kroppsvisitation?

En person av samma kön kan även utföra en kroppsvisitation på dig. Se Länken öppnas i ett nytt fönsterhär.

Kan polisen ta mina fingeravtryck, DNA-prov etc.?

Om du har frihetsberövats har polisen enligt lag rätt att ta kroppsmått, foto, fingeravtryck, handavtryck, prov på din handstil, naglar, hår och saliv som en del av utredningen.

Om du inte samtycker till detta, kan du dömas till fängelse eller böter. Polisen kan även ta blod- och urinprov om du samtycker till det. Om du inte samtycker till det, kan domstolen utfärda ett beslut som tillåter polisen att ta sådana prov under överinseende av läkare.

Måste jag delta i en konfrontation?

Om du har frihetsberövats på laglig väg, har polisen rätt att kräva att du deltar i en konfrontation.

Kan jag klaga över polisens behandling?

Ett klagomål mot polisen kan lämnas till Länken öppnas i ett nytt fönsterden oberoende myndigheten för utredning av anklagelser och klagomål mot polisen.

Vad händer vid slutet av rättegången?

Du kan åtalas av polisen om det vid slutet av utredningen finns tillräcklig bevisning för att inleda ett brottmål mot dig. Innan du åtalas måste du ytterligare en gång få veta vilka rättigheter du har. Du kan erkänna eller neka eller vänta med att svara tills du kommer till domstolen. Åtalet väcks sedan i domstol.

Åtalspunkterna i åtalet kan variera från de ursprungliga åtalspunkterna.

Kan jag åtalas för ett brott som jag redan har åtalats för i en annan medlemsstat?

Om du frikänns eller döms för ett brott kan du inte prövas för samma brott igen. Du kan inte förklaras skyldig för en gärning eller försummelse som inte var ett brott då det begicks.

Det finns inga bestämmelser mot att väcka åtal mot dig i domstolar i två olika länder. Men detta är ytterst ovanligt och du kan invända mot förfarandet i någon av domstolarna.

Vad händer vid den första domstolsförhandlingen?

När du har inkallats till domstolen har du rätt att få vittnesmålen samt övriga dokument som har samlats in under polisutredningen inklusive dem som ingår i åklagarsidans mål.

Åklagarsidan kan kalla ytterligare vittnen under rättegången under förutsättning att man meddelar försvaret detta i god tid.

Kommer man att begära information ur straffregistret?

Bevisning över tidigare fällande domar tas normalt sett inte upp under rättegången.

Om du döms för ett brott, kommer liknande fällande domar att beaktas när man beslutar om straffet (Länken öppnas i ett nytt fönsterse faktablad 5).

Befogenhet för anhållande och husrannsakan

Polisens befogenhet att anhålla

I Länken öppnas i ett nytt fönsterCyperns författning föreskrivs det att en person inte kan anhållas på laglig väg, om man inte har utfärdat ett korrekt och välgrundat beslut om detta. Denna författningsbestämmelse har företräde före alla bestämmelser i lagar om straffrättsliga förfaranden som tillåter anhållande utan rättsligt beslut.

Polisen kan ansöka om anhållningsbeslut hos en domare i distriktsdomstolen. Polisen måste lämna in en edsvuren utsaga som visar att det finns bevisning som antyder att du är misstänkt för inblandning i ett brott och att det är nödvändigt att anhålla dig för brottsutredningen.

Anhållningsbeslutet utfärdas inte automatiskt. Domaren har handlingsfrihet och måste väga personens rätt till frihet å ena sidan mot rättssäkerheten å den andra sidan.

Ett anhållningsbeslut gäller tills det har verkställts eller återkallats av en domare.

Polisens befogenhet att genomföra en husrannsakan

För att få genomsöka ditt hus eller dina affärslokaler krävs ett beslut om husrannsakan, om du inte uttryckligen har samtyckt till genomsökningen skriftligen. Det måste anges skäl i beslutet om husrannsakan. Beslutet utfärdas av domaren i distriktsdomstolen utifrån den information som polisen har lämnat under ed. Domaren vara helt säker på att det finns rimliga skäl för att utfärda beslutet om husrannsakan.

En polistjänsteman har rätt att stoppa och genomsöka din bil:

  • om tjänstemannen rimligtvis tror att han kan finna narkotika,
  • för att kontrollera om det finns sprängämnen eller olagliga vapen i bilen.

Kroppsvisitation måste utföras av en polistjänsteman av samma kön som dig.

En polistjänsteman som rimligtvis misstänker att du innehar narkotika har rätt att stoppa och genomsöka dig, och även anhålla dig om han finner narkotika.

Du har inte rätt att överklaga beslutet om att utfärda beslut om anhållande eller husrannsakan.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterLaw Office of the Republic of Cyprus

Länken öppnas i ett nytt fönsterHögsta domstolen på Cypern


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 29/08/2014

3. Mina rättigheter under rättegången


Var kommer rättegången att hållas?

Målet kommer att prövas i domstolen i det distrikt där brottet begicks.

Rättegången är offentlig, såvida inte domaren beslutar att den ska hållas bakom stängda dörrar. I Länken öppnas i ett nytt fönsterförfattningen anges skälen för att hålla en rättegång bakom stängda dörrar.

På Cypern finns inga rättegångar med jury. Domstolen, som består av professionella domare, prövar både faktiska och rättsliga omständigheter.

Kan åtalspunkterna ändras under rättegången?

Åtalspunkterna kan ändras under rättegången om domstolen samtycker till det. Detta kan göras om informationen i åtalspunkterna är otillräcklig eller för att anpassa åtalspunkterna till bevisningen.

Nya åtalspunkter kan läggas till under rättegången om grundar sig på bevisning och om domstolen samtycker till det. Om detta görs kan förhandlingarna skjutas upp, så att du får möjlighet att förbereda försvaret.

Om endast en del av ett åtal har bevisats vid slutet av rättegången och det är ett fristående brott, kan du dömas för detta brott utan att åtalet ändras. På samma sätt kan du dömas för försök till brott som du åtalas för utan att åtalet ändras. Vid slutet av förfarandet kan domstolen begära att ytterligare åtalspunkter ska läggas till som på grundval av bevisningen och meddela dom utan att ändra åtalet, förutsatt att detta inte innebär en risk för att en felaktig dom meddelas.

Du kan ändra ditt försvar under rättegången i förhållande till alla eller några av åtalspunkterna, om domstolen samtycker till att du gör detta. Om du erkänner några av åtalspunkterna, kommer domstolen att pröva målet i förhållande till de återstående åtalspunkterna. Om du erkänner alla åtalspunkter, kommer domstolen att gå direkt till förfarandet för att bestämma straffet.

Vilka rättigheter har jag under rättegången?

Du har rätt till en rättvis och offentlig förhandling inom en rimlig tid av en oberoende, opartisk och behörig domstol som inrättats enligt lag.

Domstolens dom ska vara välgrundad och meddelas generellt sett offentligt om inte offentlighet skulle skada rättvisans intressen.

Om du har åtalats för ett brott, har du som minimum följande konstitutionella rättigheter:

  • Att informeras direkt och detaljerat på ett språk du förstår om vilken typ av åtalspunkter man har fastställt mot dig och av vilka skäl.
  • Att få tillräcklig tid och resurser för att förbereda försvaret.
  • Att försvara dig själv eller genom en advokat du själv väljer och om du inte kan betala för juridiskt bistånd få kostnadsfritt juridiskt bistånd om detta ligger i rättvisans intressen.
  • Att ställa frågor till vittnen mot dig och att samma villkor gäller för vittnen som är till din fördel som för dem som är mot dig.
  • Att få kostnadsfritt juridiskt bistånd av en tolk om du inte förstår eller talar det språk som används i domstolen.

Måste jag delta i rättegången?

När du har fått en kallelse att inställa dig i domstol måste du delta. Om du inte deltar kommer domstolen att fatta beslut om att anhålla dig.

Kommer jag att häktas eller försättas på fri fot under rättegången?

I regel kan du ställa borgen under rättegången med undantag för allvarliga mål. Beslut om frihetsberövande kan fattas om det finns en allvarlig risk för att du inte deltar i rättegången om du försätts på fri fot. Du kan också nekas borgen om det finns en risk för att du kan begå fler brott om du försätts på fri fot.

Om du nekas borgen och målet prövas i en distriktsdomstol, kan du inte kvarhållas i häkte i mer än åtta dagar förrän nästa inställande i domstolen. Det finns ingen tidsfrist för frihetsberövandet, om målet prövas i kriminaldomstolen för grövre brott (assize court).

Du har rätt att överklaga beslutet om att neka borgen. Överklagandet måste lämnas in inom tio dagar från beslutet.

Det finns ingen fast tidsgräns för frihetsberövandet under rättegången. Men du måste prövas inom en rimlig tid.

Jag bor i en annan medlemsstat. Kan jag delta i rättegången via videolänk?

Det finns ingen möjlighet att delta i straffrättsliga förfaranden via videolänk.

Kommer jag att få en advokat som företräder mig under rättegången?

Du behöver inte företrädas av en advokat i domstolsförhandlingarna. Du har rätt att försvara dig själv. Om du företräds av en advokat, har du rätt att byta advokat när som helst under förfarandena.

Om du inte har råd med en advokat, har du rätt till rättshjälp om det ligger i rättvisans intresse.

Om du företräds av en advokat under rättegången, kommer han eller hon att lägga fram ditt försvar. Om du försvarar dig själv har du samma rättigheter, inklusive rättigheten att tiga och rätten mot självangivelse.

Vilken är min uppgift under rättegången?

När åklagarsidan har lagt fram sitt mål, har du rätt att lägga fram för domstolen att det inte finns något mål att försvara av följande skäl:

  • det finns ingen bevisning som bevisar en väsentlig omständighet kring brottet,
  • åklagarsidans bevisning har visat sig vara otillförlitlig och otillräcklig för en säker fällande dom.

Om domstolen samtycker till ditt argument, kommer du att frikännas utan du behöver lägga fram ditt försvar.

Om domstolen beslutar att det finns ett mål att försvara, måste den informera dig om följande rättigheter:

  • att avlägga vittnesmål under ed. Om du gör det, kommer du att korsförhöras av åklagarsidan,
  • att lämna en osvuren utsaga från förhörsbåset. I det här fallet är du inte skyldig att korsförhöras,
  • att tiga. Man kan inte dra några ogynnsamma slutledningar om den tilltalade utnyttjar sin rättighet att tiga.

Kan jag begära vittnen till mitt försvar?

Antingen du väljer att avlägga vittnesmål eller inte har du rätt att begära vittnen till ditt försvar.

Om du väljer att avlägga vittnesmål under ed och du ställs inför en anklagande fråga, måste domstolen påminna dig om din rättighet att inte svara.

Vad händer om jag ljuger i domstolen?

Om du lämnar en falsk utsaga under rättegången, begår du mened som kan straffas med fängelse.

Vilka rättigheter har jag i förhållande till åtalspunkterna mot mig?

Du har rätt att bestrida åklagarsidans bevisning genom att korsförhöra åklagarsidans vittnen. Du kan även invända mot bevisningen.

Kan jag lägga fram bevisning som stöder mitt mål?

Du kan ta fram bevisning till stöd för ditt försvar som är relevant för rättegångens resultat och som är tillåtlig enligt lag. Om du väljer att framhäva din karaktär, har du rätt att kalla karaktärsvittnen till ditt försvar.

Kan jag anlita en privatdetektiv för att samla in bevisning till min fördel?

Ja, det kan du. Den insamlade bevisningen som läggs fram i domstolen omfattas av samma regler som all annan bevisning.

Kommer information ur straffregistret att beaktas?

Straffregistret avslöjas inte under rättegången om du inte väljer att avlägga vittnesmål och framhäver din karaktär genom att göra utsagor mot karaktären hos åklagarsidans vittne under korsförhör.

Bevisning för tidigare brott kan läggas fram för domstol, om brottet du prövas för liknar andra brott som du har begått.

Dina tidigare fällande domar i andra medlemsstater kan tas med i beräkningen, om de fällande domarna inte har upphört att gälla.

Vad händer vid slutet av rättegången?

När rättegången avslutas lämnar parterna in sina slutpläderingar och domstolen meddelar sin dom.

Du kan dömas eller frikännas av domstolen.

Om du döms, har du rätt att vända dig till domstolen innan den utdömer straffet, i syfte att nedsätta straffet.

För information om möjliga straff, se Länken öppnas i ett nytt fönsterhär.

Vilken funktion har brottsoffret under rättegången?

Brottsoffret har ingen specifik funktion under rättegången, men kan kallas att avlägga vittnesmål om omständigheterna kring brottet och om de men, skador och förluster han eller hon har drabbats av som en följd av brottet.

I förfarandet där straffet utmäts, kan åklagarsidan begära att brottsoffret beskriver följderna av brottet. Om du samtycker till att ersätta brottsoffret eller om brottsoffret är beredd att förlåta gärningen, kan ditt straff nedsättas.

Olika typer av straff

Nedan presenteras en lista över olika straff som kan utmätas av en domstol på Cypern:

  • Fängelse, dvs. fängslande i ett statsfängelse under en specifik tidsperiod.
  • Periodiskt fängelse. Om du döms för ett brott med ett straff på tre år eller mindre, kan du dömas till periodiskt fängelse under högst femtiotvå veckor. Du sitter då i fängelse varje vecka från fredag kl. 8.00 till måndag kl. 5.00.
  • Villkorlig fängelsedom. Om ditt fängelsestraff är två år eller mindre, kan det skjutas upp under en period på tre år på vissa villkor. Om du bryter mot villkoren, kommer det ursprungliga fängelsestraffet att tillämpas och det kan även få andra följder.
  • Villkorlig dom. Domstolen kan besluta om villkorlig dom som kräver att du övervakas av en övervakare under en period på ett till tre år. Det finns särskilda lagstadgade regler för behandling av ungdomsbrottslingar.
  • Ungdomsbrottslingar. Straffbarhetsåldern är 14 år. Det är sällan personer mellan 14 och 18 år fängslas.
  • Beslut om att förflytta en minderårig från hans eller hennes familj. Om en förälder eller en person som ansvarar för en minderårig döms för vissa brott, kan domstolen besluta att barnet flyttas till en säker plats. Det är då chefen för den sociala myndigheten som ansvarar för barnet.
  • Beslut om behandling av en narkotikamissbrukare. Om en person döms för ett narkotikabrott, kan domstolen besluta att personen behandlas på ett behandlingscenter för narkotikaavvänjning i stället för att få ett annat straff, under förutsättning att personen samtycker till detta.
  • Ställa säkerhet för att inställas sig till dom. I det här fallet fastställs villkor som kräver att du följer lagen under en viss tidsperiod. Om du bryter mot villkoret kan du dömas både för att bryta mot beslutet och för det ursprungliga brottet.
  • Domstolen kan ålägga dig att upprätthålla den allmänna ordningen under en viss tidsperiod.
  • Förbud mot att delta i sportevenemang. Om du döms för en (flera) våldsgärning(ar) under en fotbollsmatch eller andra idrottstävlingar kan domstolen utöver annat straff, förbjuda dig att delta i fotbollsmatcher eller idrottstävlingar.
  • Beslut om att beslagta intäkter från brottet.
  • Indraget körkort. Om den fällande domen rör ett trafikbrott, kan du få körkortet indraget. Detta gäller utöver andra straff som domstolen kan ådöma dig.
  • Förbud mot att inneha eller använda jaktgevär. Detta kan tillämpas om du döms för olaglig användning av jaktgevär.
  • Beslut om förverkande. Du kan åläggas att förverka föremål som du innehar olagligt eller som du har skaffat på olaglig väg.
  • Beslut om rivning. Domstolen kan ålägga dig att riva en byggnad som har uppförts på olaglig väg.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterRegeringens webbplats med hänvisning till författningen


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 29/08/2014

4. Mina rättigheter efter att domen har meddelats


Kan jag överklaga?

Du kan utan förbehåll överklaga en fällande dom och ett straff till högsta domstolen. En fällande dom som bygger på ett erkännande kan du inte överklaga, såvida inte de sakförhaållanden som åtalet vilar på inte konstituerar ett brott.

Vilka tidsfrister gäller?

Ditt överklagande av en fällande dom och/eller ett straff måste lämnas in inom tio dagar från det datum då straffet meddelades. Överklagandet ska lämnas till registreringskontoret för den distriktsdomstol där målet prövades och till registreringskontoret för högsta domstolen om målet prövades i en brottmålsdomstol för grövre brott (assize court).

Vilka är skälen för överklagande?

Skälen för överklagande av en fällande dom är att:

  • man har brutit mot de normala reglerna för en rättvis rättegång,
  • den fällande domen är orimlig med hänsyn till bevisläget,
  • domstolen har gjort en felaktig bedömning av en rättsfråga,
  • ett grovt rättegångsfel har begåtts.

Skälen för överklagande av ett straff är att:

  • påföljden är felaktigt i princip – dvs. domstolen har varit på villospår när det gäller fakta eller lagen eller båda,
  • påföljden är uppenbart oproportioneligt eller olämpligt.

Skälen för överklagande av den fällande domen och påföljden måste förklaras och motiveras fullt ut i överklagandet.

Vad händer om jag överklagar?

Om du utnyttjar din rättighet att överklaga förblir den fällande domen eller påföljden giltig tills man har fattat beslut om överklagandet.

I normala fall avslutas överklagandet inom sex till tolv månader.

Bevisning prövas normalt sett inte vid överklagande. Ny bevisning kan prövas om den utan ditt förvållande har blivit känd först efter rättegången. Den måste vara betydelsefull för rättegången och relevant för skuldfrågan.

Vad händer när målet prövas på nytt?

Parterna har rätt att vända sig till domstolen med argument för och mot överklagandet. En sammanfattning av argumenten lämnas in skriftligen före förhandlingen. Överklagandet är inte en förnyad prövning av det ursprungliga målet. Syftet är att granska om förstainstansavgörandet är hållbart.

Vad kan domstolen besluta?

Högsta domstolen kan:

  • tillåta överklagandet och upphäva den fällande domen,
  • tillåta delar av överklagandet och bekräfta andra delar av den fällande domen där du har förklarats skyldig på ett antal åtalspunkter,
  • avvisa överklagandet,
  • ogiltigförklara den fällande domen och döma dig för ett annat brott som är mer relevant utifrån bevisningen och tillämpa en ny påföljd,
  • tillåta överklagandet och återförvisa målet för ny prövning i samma domstol eller i en annan domstol.

Vad händer om överklagandet lyckas/misslyckas?

Om överklagandet av den fällande domen lyckas, upphävs domen och påföljden ogiltigförklaras. Om det misslyckas, avvisas överklagandet mot den fällande domen. Vid överklagande mot straffet har högsta domstolen befogenhet att minska eller ändra straffet. Om överklagandet mot den fällande domen och/eller straffet misslyckas, har högsta domstolen befogenhet att besluta att fängelsestraffet träder i kraft från den dag då överklagandet avvisades.

Går det att överklaga till en högre/annan domstol?

Det finns ingen tredje instans. Du har förbrukat alla rättsmedel du kan utnyttja, när beslutet om överklagandet meddelas. Om någon av dina rättigheter som garanteras enligt Länken öppnas i ett nytt fönstereuropeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna kränks, kan du överklaga till Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna när det inte finns fler lokala rättsmedel.

Kan jag få ersättning om det första beslutet var felaktigt?

Om överklagandet mot domen lyckas och du redan har suttit i fängelse, ger dig lagen rätt att söka ersättning för förlorad arbetsinkomst.

Kommer den fällande domen att registreras om mitt överklagande lyckas?

Om den fällande domen upphävs vid överklagandet, registreras den fällande domen inte.

Jag kommer från en annan medlemsstat. Kan jag skickas tillbaka efter rättegången?

Om du döms till fängelsestraff på Cypern, kan du skickas till ditt land för att avtjäna straffet under förutsättning att fängelsestraffet är mer än sex månader. Denna tidsbegränsning kan upphävas i undantagsfall. Du informeras om denna rättighet när du tas in på fängelset.

Du överförs inte automatiskt till din medlemsstat. Du måste begära att få avtjäna straffet i ditt land genom att ansöka om detta antingen i den stat som har utfärdat straffet (Cypern) eller i din medlemsstat.

I undantagsfall kan överförandet göras utan ditt medgivande om en av staterna anser det vara nödvändigt på grund av din ålder eller ditt fysiska eller mentala tillstånd.

Villkoren för överförandet föreskrivs i Länken öppnas i ett nytt fönsterkonventionen om överförande av dömda personer. Ett villkor är att gärningen eller försummelsen som du har dömts för måste vara ett brott enligt lagen i den förvaltande staten.

När du överförs till din medlemsstat regleras alla frågor som rör villkor för frihetsberövande av lagen i denna stat och inte av lagen i den stat som utfärdade straffet. Du måste samtycka till ett sådant överförande om inte de undantag som nämnts ovan har tillämpats.

Du kan inte överklaga ett beslut om att överföra dig till ditt hemland för att avtjäna straffet.

Kan jag prövas på nytt för samma brott om jag får en fällande dom?

Du kan inte prövas två gånger för samma brott antingen det har begåtts på Cypern eller i ett annat land. Principen ne bis in idem är en grundläggande rättighet som garanteras i Cyperns författning.

Kommer information om åtalet att registreras i straffregistret?

Polisen förvarar ett register över tidigare fällande domar. Alla nya fällande domar registreras i straffregistret. Straffregistret förvaras och används i första hand för att kunna tillämpas då straffet ska bestämmas. Åtal som inte resulterar i en fällande dom registreras inte.

Tidsfristen för hur länge din fällande dom förvaras i straffregistret beror på straffets beskaffenhet och sträcker sig från fem till högst tolv år.

Straffregistret förvaras av polisen utan ditt samtycke och du kan inte invända mot att din(a) fällande dom(ar) förvaras i registret.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterKonventionen om överförande av dömda personer


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 29/08/2014

5. Trafikbrott

Smärre och allvarliga trafikbrott handläggs som alla andra brott. Böter är det vanliga straffet. Återfallsförbrytare kan få sitt körkort indraget. De flesta smärre trafikbrott handläggs förvaltningsmässigt.


Vem handlägger trafikbrott?

Ett antal smärre trafikbrott och liknande brott kan handläggas förvaltningsmässigt genom lagstadgade böter.

Om du kör för fort, talar i mobiltelefon när du kör eller begår ett annat mindre brott av liknande natur, får du även straffpoäng i körkortet. När du samlat fler än tolv poäng, överlämnas ditt fall till domstol. Om du inte samtycker till böterna och straffpoängen, väcks brottmålstalan mot dig.

En polistjänsteman eller en kommunal trafikvakt kan meddela dig om att du har fått böter. När det gäller parkeringsöverträdelser måste meddelandet visa vilket brott det gäller och informera dig om att beloppet ökar med 50 procent om du inte betalar böterna inom 15 dagar.

Om beloppet inte har betalats inom 30 dagar, kan åtal väckas. Böter kan även ges till fotgängare, cyklister och bilister som begår trafikbrott. Bötesbeloppet är fastställt enligt lag.

Du kan inte överklaga förvaltningsböter som du har samtyckt till. Om du däremot nekar till brottet, kan myndigheterna gå till domstol för att bevisa brottet. Domstolsbeslutet kan överklagas precis som andra beslut om brott.

Böter som påförs förvaltningsmässigt kan inkasseras som böter som påförs av en domstol. Böter registreras inte i straffregistret.

Vad händer om målet hamnar i domstol?

Distriktsdomstolen i det område där trafikbrottet begicks har behörighet att pröva målet.

Det förfarande som används vid rättegångar om smärre trafikbrott är samma förfarande som vid andra brott.

Domstolen kan utfärda följande straff:

  • böter,
  • fängelse,
  • indraget körkort.

Personer från andra medlemsstater kan åtalas på samma sätt som inhemska medborgare för smärre trafikbrott.

En fällande dom och ett straff för smärre trafikbrott kan överklagas på samma sätt och av samma skäl som andra mål.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterKöra bil på Cypern – cypriotiska trafiklagar – brott, böter och poäng


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 29/08/2014

Rättigheter för tilltalade i brottmål - Lettland

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på lettiska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

På de här faktabladen förklaras det vad som händer när en person är misstänkt eller åtalad för ett brott som prövas i domstol. Om du vill ha information om mindre förseelser som trafikförseelser, vilka oftast leder till en på förhand fastställd påföljd i form av exempelvis böter, kan du läsa Länken öppnas i ett nytt fönsterfaktablad 5.

Om du är brottsoffer kan du hitta fullständig information om dina rättigheter här.


Sammanfattning av brottmålsprocessen

Här nedanför sammanfattas de normala stegen i en brottmålsprocess:

  • Förundersökning
  • Åtal
  • Domstolsprövning av målet i första instans
  • Ny prövning av målet i andra instans
  • Ny prövning av målet i högsta domstolen
  • Omprövning av gällande dom.

Mer information om vart och ett av stegen i processen och om dina rättigheter finns på faktabladen.

Den här informationen ersätter inte juridisk rådgivning utan är bara avsedd som vägledning.

Europeiska kommissionens roll

Observera att Europeiska kommissionen inte har någon roll i brottmålsprocesser i medlemsstaterna och inte kan bistå dig om du har ett klagomål. På de här faktabladen finns det information om hur du kan lämna in ett klagomål och vem du då ska vända dig till.

Klicka på länkarna nedan för att hitta den information du behöver.

Länken öppnas i ett nytt fönster1 – Juridisk rådgivning

Länken öppnas i ett nytt fönster2 – Mina rättigheter under brottsutredningen (innan målet hamnar i domstol)

  • Förundersökning
  • Åtal
  • Vissa åtgärder

Länken öppnas i ett nytt fönster3 – Mina rättigheter under rättegången

Länken öppnas i ett nytt fönster4 – Mina rättigheter efter det att domen har meddelats

Länken öppnas i ett nytt fönster5 – Smärre trafikbrott

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterStraffprocesslag

Länken öppnas i ett nytt fönsterStrafflag

Länken öppnas i ett nytt fönsterStatliga polismyndigheter

Länken öppnas i ett nytt fönsterAllmänna åklagarämbetet

Länken öppnas i ett nytt fönsterLettiska advokatsamfundet

Länken öppnas i ett nytt fönsterLettiska domstolar


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 25/06/2012

1 – Juridisk rådgivning

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på lettiska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Att få oberoende juridisk rådgivning är mycket viktigt när man på något sätt blir inblandad i en brottmålsprocess. På de andra faktabladen hittar du information om när och under vilka förhållanden som du har rätt att bli företrädd av en advokat. Det står också vad en advokat kan göra för dig. På det här allmänna faktabladet finns det information om hur du kan hitta en advokat och vem som betalar advokatens kostnader om inte har råd att göra det själv.


Att hitta en advokat

Om du behöver en advokat ska du ta kontakt med det Länken öppnas i ett nytt fönsterlettiska advokatsamfundet. De har en Länken öppnas i ett nytt fönsterlista över advokater som praktiserar i Lettland.

Oavsett om du är häktad eller inte kan du meddela den myndighet som ansvarar för förfarandet (brottsutredare/åklagare/domstol) att du vill ha juridisk rådgivning. Då får du antingen information om vilka advokater som har jour, eller också underrättas en jourhavande advokat om att du behöver juridisk rådgivning och ser till att du får det.

Det bästa alternativet är att du eller dina anhöriga kommer överens med en advokat om att han eller hon ska ta hand om ditt fall så länge det behövs.

Att betala för en advokat

Advokater tar betalt för sina tjänster. Du som klient kommer överens med advokaten om hans eller hennes arvode i ett skriftligt avtal. Om det inte finns något avtal med en advokat, ser staten till att du får den juridiska rådgivning du behöver. Kostnaden för rådgivningen betalas då med pengar från statsbudgeten.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterStraffprocesslag

Länken öppnas i ett nytt fönsterLag om advokatsamfundet

Länken öppnas i ett nytt fönsterLag om statlig rättshjälp

Länken öppnas i ett nytt fönsterFörordning om statlig rättshjälp

Länken öppnas i ett nytt fönsterLettiska advokatsamfundet

Länken öppnas i ett nytt fönsterRättshjälpsmyndigheten


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 25/06/2012

2 – Mina rättigheter under brottsutredningen (innan målet hamnar i domstol)

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på lettiska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.


Vilka är stegen i en brottsutredning?

Syftet med förfarandet före rättegången är att

  • ta reda på om ett brott har begåtts
  • fastställa vem som ska åtalas för brott
  • avgöra om målet ska avvisas, läggas ner eller skickas vidare till domstol.

Förfarandet före rättegången består av två steg: förundersökning och åtal.

Förundersökningen utförs av olika polismyndigheter – bland annat Länken öppnas i ett nytt fönsterstatliga polisen, Länken öppnas i ett nytt fönstersäkerhetspolisen, Länken öppnas i ett nytt fönsterekobrottspolisen, militärpolisen, Länken öppnas i ett nytt fönsterkriminalvårdsstyrelsen, Länken öppnas i ett nytt fönsterantikorruptionskontoret, Länken öppnas i ett nytt fönsterstatliga gränspolisen, tullen, kaptenen ombord på ett fartyg till havs och chefen för ett lettiskt militärt förband som befinner sig utanför Lettlands gränser. Förundersökningen utförs av den myndighet som har behörighet på den plats där brottet begicks. Även Länken öppnas i ett nytt fönsteråklagarämbetet kan utföra förundersökningar.

Åtalet ombesörjs av Länken öppnas i ett nytt fönsteråklagarmyndigheterna.

Mina rättigheter under brottsutredningen

Om du vill veta mer om dina rättigheter under de steg i förfarandet som föregår rättegången i brottmål, kan du klicka på länkarna här nedanför.

Förundersökning (1)

Syftet med förundersökningen

Syftet med en förundersökning är att ta reda på om ett brott har begåtts, fastställa vem som ska åtalas för brott och avgöra om målet ska avvisas.

En brottsutredare (oftast en polis) arbetar med dig. På förundersökningsstadiet kan du bli frihetsberövad under 48 timmar, och du kan bli häktad som en säkerhetsåtgärd.

Hur lång tid förundersökningen och åtalet får ta tillsammans beror på hur allvarligt det brott som du misstänks för är (från 6 till 22 månader, med möjlighet till förlängning med ytterligare 6 månader). Om dessa tidsramar överskrids, måste alla säkerhetsåtgärder och alla begränsningar av din äganderätt upphävas.

Vad får jag för information om vad som händer?

Den polis som utför förundersökningen talar om för dig vad som händer.

Får jag tolk om jag inte kan språket?

Du får tillgång till tolk. Det ser polisen eller åklagaren till. Tolken översätter allt som kan behövas – handlingar, vad brottsutredaren och advokaten säger, ditt vittnesmål.

När får jag tala med en advokat?

Om du inte kan språket i landet finns det inget krav på att du ska ha advokat, men det kan vara lämpligt att du har det eftersom du kanske inte är så insatt i rättsliga och andra förhållanden i Lettland. Du kan välja en advokat själv eller be brottsutredaren att ordna en jourhavande advokat åt dig.

Om du blir häktad kommer en advokat att utses att företräda dig inom 48 timmar. Det är lämpligt att en utländsk advokat som deltar i förfarandet gör detta tillsammans med en lettisk advokat.

Du får tillgång till tolk så snart som möjligt, eftersom han eller hon behövs för att du ska kunna få situationen förklarad för dig och för att du ska kunna förhöras.

Kommer jag att ombes att lämna information? Bör jag göra det?

Du har rätt att lämna information, men ingen skyldighet att göra det. Du har rätt att tiga, och om du väljer att tiga kan detta inte användas mot dig och tolkas som att du inte vill samarbeta i förundersökningen.

Vad händer om jag säger något som är negativt för mitt fall?

Vad du säger kommer att prövas tillsammans med övriga vittnesmål och övrig bevisning i målet. Du behöver inte ange dig själv. Du har rätt att säga det du anser vara nödvändigt. Du har rätt att avstå från att vittna.

Kan jag kontakta en anhörig eller vän?

Om du blir häktad har du rätt att be brottsutredaren att underrätta dina närmaste anhöriga, andra släktingar, din arbetsplats eller din skola osv.

Får jag träffa läkare om jag behöver det?

Ja – förundersökningen sker med respekt för de mänskliga rättigheterna.

Får jag kontakta min ambassad om jag är från ett annat land?

Du har rätt att begära att din ambassad eller ditt konsulat ska underrättas.

Jag är från ett annat land. Måste jag närvara under förundersökningen?

Du måste vara närvarande under förundersökningen. Brottsutredaren avgör om du kan delta i förundersökningsprocessen via videolänk eller telefonkonferens.

Kan jag bli skickad tillbaka till mitt hemland?

Det finns inte något sådant krav i lagen, men utvisning från Lettland är en möjlig påföljd. För detta krävs det dock en dom.

Kommer jag att hållas häktad eller släppas fri?

Den ansvariga domaren fattar beslut om huruvida du ska häktas inom 48 timmar efter det att du har blivit gripen. Du kan bli häktad om fängelse kan utdömas för det brott som du har begått och det inte finns någon annan säkerhetsåtgärd som kan se till att du

  • inte flyr från förundersökningen/rättegången/verkställigheten av domen
  • inte stör förundersökningen
  • inte begår ett nytt brott.

Du får lägga fram din sak för den ansvariga domaren innan han eller hon beslutar om att eventuellt låta häkta dig. Du har rätt att redovisa handlingar som visar att det inte skulle vara rimligt att häkta dig. Advokat och tolk kommer att vara närvarande.

Kan jag lämna landet under förundersökningen?

Du får lämna landet om du har fått tillstånd (normalt skriftligt) av brottsutredaren.

Kommer jag att bli ombedd att lämna fingeravtryck, DNA-prov (t.ex. hår eller saliv) eller andra kroppsvätskor?

Om du klickar på länken hittar du information om dina rättigheter.

Kan en kroppsvisitation göras?

Om du klickar på länken hittar du information om dina rättigheter.

Kan en husrannsakan göras i mitt hem, mina företagslokaler, min bil osv.?

Om du klickar på länken hittar du information om dina rättigheter.

Kan jag överklaga?

Du har rätt att överklaga den ansvariga domarens beslut till domstolens ordförande. Du har rätt att överklaga åtgärder som brottsutredaren eller åklagaren har vidtagit till den åklagare som är ansvarig för förundersökningen respektive en högre åklagare.

Om du har klagomål på beslut som brottsutredaren, åklagaren eller den ansvariga domaren har fattat, ska du helst lämna in dem inom 10 dagar, men du kan klaga på dessa personers åtgärder under hela förundersökningen.

Du kan lämna in ditt klagomål på ett språk som du behärskar. Klagomålet måste behandlas inom 10 dagar från det att det kommer in. Om klagomålet inte är skrivet på det officiella språket, räknas fristen från den dag då översättningen blir tillgänglig; du underrättas om detta.

Kan jag förklara mig skyldig till alla eller vissa av misstankarna före rättegången?

Du har rätt att under förundersökningen och åtalet förklara dig skyldig till alla misstankarna, vissa misstankar eller en enda misstanke.

Om du förklarar dig skyldig betraktas detta som en förmildrande omständighet och kan medföra att påföljden blir mindre sträng eller att brottmålsprocessen läggs ner. Om du samarbetar med brottsutredaren eller åklagaren kan detta leda till att säkerhetsåtgärderna blir mindre stränga eller att du blir utsläppt ur häktet.

Kan misstankarna ändras före rättegången?

Misstankarna mot dig kan ändras om åklagaren har fått fram nya bevis. De ursprungliga misstankarna mot dig måste ändras om de har visat sig vara felaktiga – då lägger åklagaren ner den berörda delen av åtalet. Du blir informerad om de nya misstankarna.

Kan jag åtalas för ett brott som jag redan åtalats för i en annan medlemsstat?

Åtalad kan du bli, men däremot kan du inte ställas inför rätta och fällas om du redan har blivit ställd inför rätta eller frikänd för samma brott i en annan stat.

Kommer jag att få information om vittnen mot mig?

Du får information om de personer som vittnar mot dig. Åklagaren ger dig handlingarna i målet när förundersökningen är klar, innan de skickas till domstolen, så att du får möjlighet att bekanta dig med vittnesmålen.

Kommer jag att få information om andra bevis mot mig?

Du får handlingarna i målet, som innehåller all bevisning som åklagaren kommer att använda mot dig i domstolen. Åklagaren ger dig kopior av handlingarna i målet.

Jag har redan blivit dömd för det här brottet i en annan medlemsstat. Vad händer nu?

Du kan inte ställas inför rätta för samma brott i Lettland. I EU-medlemsstaterna finns det en regel som förbjuder detta (ne bis in idem).

Kommer man att begära information ur belastningsregistret om mig?

Ja, information om dig ur belastningsregistret kommer att begäras.

Åtal (2)

Syftet med åtalsstadiet

Syftet med åtalsstadiet är att ta reda på om ett brott har begåtts, fastställa vem som ska åtalas för brottet och avgöra om målet ska avvisas, läggas ner eller skickas vidare till domstol. Länken öppnas i ett nytt fönsterÅklagaren arbetar med dig.

Hur lång tid förundersökningen och åtalet får ta tillsammans beror på hur allvarligt det brott som du misstänks för är (från 6 till 22 månader, med möjlighet till förlängning med ytterligare 6 månader). Om dessa tidsramar överskrids, måste alla säkerhetsåtgärder och alla begränsningar av din äganderätt upphävas.

Vad får jag för information om vad som händer?

Den åklagare som utför utredningsåtgärderna (antagligen samma åtgärder som under förundersökningen) talar om för dig vad som händer.

Får jag tolk om jag inte kan språket?

Du får tillgång till tolk. Det ser åklagaren till. Tolken översätter allt som kan behövas – handlingar, vad åklagaren och advokaten säger, ditt vittnesmål.

När får jag tala med en advokat?

Om du inte kan språket i landet kan vara lämpligt att ha advokat eftersom du kanske inte är så insatt i rättsliga och andra förhållanden i Lettland. Det är lämpligt att en utländsk advokat som deltar i förfarandet gör detta tillsammans med en lettisk advokat. Du kan välja en advokat själv eller be åklagaren att ordna en jourhavande advokat åt dig.

Du får tillgång till tolk så snart som möjligt, eftersom han eller hon behövs för att du ska kunna få situationen förklarad för dig, för att du ska kunna förhöras osv.

Kommer jag att ombes att lämna information? Bör jag göra det?

Du har rätt att lämna information, men ingen skyldighet att göra det. Du har rätt att tiga, och om du väljer att tiga kan detta inte användas mot dig och tolkas som att du inte vill samarbeta.

Vad händer om jag säger något som kan användas mot mig i målet?

Vad du säger kommer att prövas tillsammans med övriga vittnesmål och övrig bevisning i målet. Du behöver inte ange dig själv. Du har rätt att säga det du anser vara nödvändigt. Du har rätt att avstå från att vittna.

Kan jag kontakta en anhörig eller vän?

Om du blir häktad har du rätt att be åklagaren att underrätta dina närmaste anhöriga, andra släktingar, din arbetsplats eller din skola osv.

Får jag träffa läkare om jag behöver det?

Ja – åtalet sker med respekt för de mänskliga rättigheterna.

Får jag kontakta min ambassad om jag är från ett annat land?

Du har rätt att begära att din ambassad eller ditt konsulat ska underrättas.

Jag är från ett annat land. Måste jag närvara under utredningen?

Du måste vara närvarande under åtalsstadiet. Åklagaren avgör om du kan delta i utredningsprocessen via videolänk eller telefonkonferens.

Kan jag bli skickad tillbaka till mitt hemland?

Det finns inte något sådant krav i lagen, men utvisning från Lettland är en möjlig tilläggspåföljd. För detta Länken öppnas i ett nytt fönsterkrävs det dock en dom.

Kommer jag att hållas häktad eller släppas fri?

Den ansvariga domaren fattar beslut om huruvida du ska häktas. Du kan bli häktad om fängelse kan utdömas för det brott som du har begått och det inte finns någon annan säkerhetsåtgärd som kan se till att du inte flyr från förundersökningen/rättegången/verkställigheten av domen, inte stör brottsutredningen och inte begår ett nytt brott.

Du får lägga fram din sak för den ansvariga domaren innan han eller hon beslutar om att eventuellt låta häkta dig. Du har rätt att redovisa handlingar som visar att det inte skulle vara rimligt att häkta dig. Advokat och tolk kommer att vara närvarande.

Kan jag lämna landet under förundersökningen?

Du får lämna landet om du har fått tillstånd (normalt skriftligt) av åklagaren.

Kommer jag att bli ombedd att lämna fingeravtryck, DNA-prov (t.ex. hår eller saliv) eller andra kroppsvätskor?

Om du klickar på länken hittar du information om dina rättigheter.

Kan en kroppsvisitation göras?

Om du klickar på länken hittar du information om dina rättigheter.

Kan en husrannsakan göras i mitt hem, mina företagslokaler, min bil osv.?

Om du klickar på länken hittar du information om dina rättigheter.

Kan jag överklaga?

Du har rätt att överklaga den ansvariga domarens beslut till domstolens ordförande. Du har rätt att överklaga åtgärder som åklagaren har vidtagit till en högre åklagare.

Om du har klagomål på beslut som åklagaren eller den ansvariga domaren har fattat, ska du helst lämna in dem inom 10 dagar. Klagomål på åklagarens åtgärder kan du dock lämna in under hela utredningsprocessen.

Du kan lämna in ditt klagomål på ett språk som du behärskar. Klagomålet måste behandlas inom 10 dagar från det att det kommer in. Om klagomålet inte är skrivet på det officiella språket, räknas fristen från den dag då översättningen blir tillgänglig; du underrättas om detta.

Kan jag förklara mig skyldig till alla eller vissa av misstankarna före rättegången?

Du har rätt att under förundersökningen och åtalet förklara dig skyldig till alla misstankarna, vissa misstankar eller en enda misstanke.

Om du förklarar dig skyldig betraktas detta som en förmildrande omständighet och kan medföra att påföljden blir mindre sträng. Om du förklarar dig skyldig och samarbetar med brottsutredaren eller åklagaren kan detta leda till att säkerhetsåtgärderna blir mindre stränga eller att du blir utsläppt ur häktet.

Om du förklarar dig skyldig kan det straffrättsliga förfarandet avslutas på bl.a. följande sätt:

  • Du blir villkorligt befriad från straffrättsligt ansvar.
  • Åklagaren beslutar om en påföljd.
  • Du och åklagaren träffar en överenskommelse om att du ska förklara dig skyldig och åläggas en viss påföljd, som sedan måste godkännas av domstolen.

Kan misstankarna ändras före rättegången?

Misstankarna mot dig kan ändras om åklagaren har fått fram nya bevis. Misstankarna mot dig kan också ändras om åklagaren konstaterar att de är felaktiga – då lägger åklagaren ner den berörda delen av åtalet. Du blir informerad om de nya misstankarna.

Kan jag åtalas för ett brott som jag redan åtalats för i en annan medlemsstat?

Åtalad kan du bli, men däremot kan du inte ställas inför rätta och fällas om du redan har blivit ställd inför rätta eller frikänd för samma brott i en annan stat.

Kommer jag att få information om vittnen mot mig?

Du får information om de personer som vittnar mot dig. Åklagaren ger dig handlingarna i målet, där vittnesmålen finns, när förundersökningen är klar och innan målet skickas till domstolen.

Kommer jag att få information om andra bevis mot mig?

Du får handlingarna i målet, som innehåller all bevisning som åklagaren kommer att använda mot dig i domstolen. Åklagaren ger dig kopior av handlingarna i målet.

Jag har redan blivit dömd för det här brottet i en annan medlemsstat. Vad händer nu?

Du kan inte ställas inför rätta för samma brott i Lettland. I EU-medlemsstaterna finns det en regel som förbjuder detta (ne bis in idem).

Kommer man att begära information ur belastningsregistret om mig?

Ja, information om dig ur belastningsregistret kommer att begäras.

Vissa åtgärder (3)

Kommer jag att bli ombedd att lämna fingeravtryck, DNA-prov (t.ex. hår eller saliv) eller andra kroppsvätskor?

Du kan bli ombedd att lämna fingeravtryck eller prover av ditt DNA. Prover av andra kroppsvätskor kan begäras och tas om detta krävs för utredningen av ett visst brott.

Du har rätt att bekanta dig med ett beslut om en undersökning som ska göras av en expert innan beslutet skickas vidare för att verkställas, förutsatt att undersökningen berör dig. Du har rätt att ställa frågor om en undersökning som ska göras av en expert innan undersökningen sker.

Du är skyldig att låta en expert undersöka dig. Du är skyldig att lämna prover för jämförande undersökning eller tillåta att sådana prover tas.

Om du frivilligt lämnar prover för jämförande undersökning kommer detta att noteras. Du har rätt att bli underrättad om information som registreras och kan be att få lägga till vad du anser vara nödvändigt innan du undertecknar protokollet. Om du inte tillåter att prover tas för jämförande undersökning kommer proverna att tas med hjälp av tvångsåtgärder med stöd av ett beslut av den ansvariga domaren.

Kan en kroppsvisitation göras?

En visuell undersökning av din kropp kan göras till exempel om det finns spår av brottslig verksamhet eller särskilda märken eller kännetecken på den. Det är bara en person av samma kön eller en läkare som får göra en visuell kroppsundersökning. Ett skriftligt protokoll upprättas över den visuella undersökningen och du har rätt att bli underrättad om undersökningen och kommentera den.

Din kropp kan bli genomsökt om det finns föremål eller handlingar av betydelse för utredningen gömda i dina kläder, i dina andra ägodelar, på din kropp eller i dina kroppsöppningar. Det är bara en person av samma kön som får göra en kroppsvisitation, och en läkare måste vara närvarande. Kroppsvisitation får göras utan särskilt beslut om du är häktad eller i samband med en husrannsakan av ett rum eller ett område där du just då befinner dig.

Kan en husrannsakan göras i mitt hem, mina företagslokaler, min bil osv.?

Ditt hem, dina företagslokaler, din bil osv. kan bli genomsökta. Det är den ansvariga domaren eller domstolen som beslutar om husrannsakan, men i brådskande fall räcker det med brottsutredarens beslut och åklagarens godkännande.

Du eller en vuxen medlem av din familj har rätt att vara närvarande under husrannsakan, särskilt om det är din bostad eller arbetsplats som blir genomsökt – utom om du är anhållen. Om inte du eller en vuxen medlem av din familj kan vara närvarande under husrannsakan måste en företrädare för kommunen eller en fastighetsansvarig person tillkallas.

Du har rätt att bli informerad om husrannsakningsbeslutet innan husrannsakan sker, och brottsutredaren är skyldig att visa upp beslutet för dig. Alla föremål som hittas och beslagtas under husrannsakan måste visas upp för dig, registreras och där så är lämpligt förpackas och förseglas.

Du har rätt att kräva att platsen för husrannsakan ska återställas i sitt ursprungliga skick om detta är praktiskt möjligt. Du har rätt att bli underrättad om husrannsakningsprotokollet samt att göra uttalanden och kräva att de ska tas till protokollet. Du har rätt till advokat och tolk under husrannsakan.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterStraffprocesslag

Länken öppnas i ett nytt fönsterStrafflag

Länken öppnas i ett nytt fönsterStatliga polismyndigheter

Länken öppnas i ett nytt fönsterAllmänna åklagarämbetet

Länken öppnas i ett nytt fönsterLag om belastningsregister

Länken öppnas i ett nytt fönsterLag om häktning

Länken öppnas i ett nytt fönsterLag om häkten

Länken öppnas i ett nytt fönsterLag om advokatsamfundet


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 25/06/2012

3 – Mina rättigheter under rättegången

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på lettiska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.


Var kommer rättegången att hållas?

Målet kommer att prövas av en Länken öppnas i ett nytt fönsterdistrikts- eller stadsdomstol eller – om det rör sig om ett mycket allvarligt brott – av en Länken öppnas i ett nytt fönsterregiondomstol. Oftast beror platsen för rättegången på var brottet begicks. Du får en skriftlig kallelse.

Målet prövas offentligt, med vissa undantag (sexualbrott, behov av att skydda statshemligheter osv.).

I första instans är det normalt en ensam domare som prövar målet, men domstolens ordförande kan bestämma att målet ska prövas av tre yrkesdomare. Det är domaren/domarna som avgör målet.

Kan åtalspunkterna ändras under rättegången?

Allmänna åklagaren kan under rättegången ändra åtalspunkterna till allvarligare eller mindre allvarliga åtalspunkter.

Om allmänna åklagaren ändrar åtalspunkterna till mindre allvarliga åtalspunkter men bevisningen är oförändrad, noteras de nya åtalspunkterna i rättegångsprotokollet.

Om åtalspunkterna ändras till mindre allvarliga åtalspunkter och bevisningen har förändrats, eller om åtalspunkterna ändras till allvarligare åtalspunkter men bevisningen är oförändrad, ska de nya åtalspunkterna noteras i rättegångsprotokollet. Du kan begära att de ska utfärdas skriftligen.

Om allmänna åklagaren ändrar åtalspunkterna till allvarligare åtalspunkter därför att ny bevisning har påträffats med koppling till brottet, kan domstolen meddela att den gör ett uppehåll i rättegången. Då måste åklagaren redovisa de nya åtalspunkterna för domstolen inom en månad.

Information om de nya åtalspunkterna skickas till dig, din advokat, brottsoffret och brottsoffrets ombud. Även datum för rättegången anges.

Vad händer om jag förklarar mig skyldig till vissa eller alla åtalspunkter?

Om den tilltalade förklarar sig skyldig kan detta medföra att påföljden blir mindre sträng. Detta gäller även om den tilltalade bara förklarar sig skyldig till vissa av åtalspunkterna.

Om du förklarar dig skyldig till alla åtalspunkterna kan målet behandlas utan att bevisningen behöver prövas. Då bedöms bara den bevisning som avser dig personligen eller som har samband med ersättning i form av skadestånd. I ett sådant fall är möjligheterna att överklaga domstolens avgörande begränsade.

Måste jag närvara under rättegången?

Du måste vara närvarande vid alla domstolsförhandlingar till dess att domen meddelas. Du kan begära att målet ska prövas utan att du är där, men då bör ditt ombud vara närvarande.

Om du befinner dig i ett annat land eller på okänd ort, eller om du inte kan vara närvarande i domstolen, kan målet prövas i din frånvaro.

Du har inte rätt att delta i rättegången via videolänk från en annan medlemsstat.

Kommer jag att ha tolk under rättegången?

Domstolen ordnar en tolk åt dig.

Kommer jag att ha advokat under rättegången?

Du bestämmer själv om du tycker att du behöver en advokat. I vissa fall är det dock obligatoriskt att ha advokat:

  • om du är minderårig, omyndigförklarad eller har inlärningssvårigheter
  • om det har beslutats om medicinska tvångsåtgärder
  • om du på grund av fysisk eller mental oförmåga inte kan utöva dina rättigheter i processen
  • om du inte är läs- och skrivkunnig eller har en så låg utbildningsnivå att du inte kan utöva dina rättigheter i processen
  • om det har inletts förhandlingar med åklagarsidan om en överenskommelse
  • om målet prövas i din frånvaro.

I dessa fall utses det en advokat åt dig. Du kan vägra att godkänna den utsedda advokaten utom när det är fråga om medicinska tvångsåtgärder. Du har rätt att begära att få en annan advokat.

Får jag yttra mig under rättegången?

Du har rätt att vittna och uttrycka din åsikt i domstolen. Du har ingen skyldighet att vittna – om du avstår kan detta inte betraktas som att du vägrar att samarbeta med domstolen. Du har rätt att lägga fram ditt vittnesmål i skriftlig form för domstolen, som då läser upp det. Du har ingen skyldighet att ange dig själv, utan det är allmänna åklagarens uppgift att bevisa att du är skyldig.

Du är inte skyldig att tala sanning. Det går inte att inleda en ny process mot dig på grund av att du har vittnat falskt med avsikt eller vägrat att vittna. Ditt uppförande kan beaktas vid valet av påföljd, men det kan inte ses som en försvårande omständighet.

Vilka rättigheter har jag i förhållande till bevisen mot mig?

Du får lägga fram ny bevisning under rättegången för att ge stöd åt ditt alibi, utesluta att du har begått brott eller få din skuld att framstå som mindre, och du får också ifrågasätta åklagarsidans bevisning.

Du har rätt att ställa frågor till vittnena och brottsoffret, du har rätt att kalla vittnen, även sådana som inte tidigare har hörts, du har rätt att lägga fram handlingar och fysisk/elektronisk bevisning, och du har rätt att be domstolen att begära in föremål/handlingar.

Du har rätt att lägga fram bevisning under hela rättegången – fram till dess att domstolen meddelar att domstolsutredningen är avslutad.

Du får anlita en privatdetektiv. Domstolen tar all bevisning i beaktande när den avgör målet.

Domstolen beslutar om du ska få kalla dina vittnen efter att ha hört övriga parter i rättegången. Om du får avslag på din begäran kan du lämna in samma begäran på nytt.

Du och din advokat har rätt att ställa frågor till alla vittnen i målet. Deras vittnesmål analyseras sedan i det svaromål som du eller din advokat avger.

Kommer information ur belastningsregistret om mig att tas i beaktande?

Uppgifter om icke-preskriberade fällande domar mot dig kommer att beaktas. Fällande domar som har strukits från belastningsregistret på grund av preskription kan betraktas som omständigheter som ger information om din karaktär. Sådana fällande domar beaktas vid fastställandet av påföljden, även när det gäller frihetsberövande.

Uppgifter ur belastningsregistret begärs fram under Länken öppnas i ett nytt fönsterförundersökningen och på Länken öppnas i ett nytt fönsteråtalsstadiet. Sådana uppgifter kan läggas fram under rättegången. Domstolen tar dina tidigare domar i beaktande när den fattar beslut om domen.

Lagen medger att lettiska myndigheter tar kontakt med de behöriga myndigheterna i andra medlemsstater och begär information om dina tidigare fällande domar där.

Vad händer efter det att rättegången avslutats?

Domstolen beslutar att fria eller fälla dig eller att avsluta brottmålsförfarandet om det finns omständigheter som tyder på att rättegången inte bör fortsätta. Detta kan ske om det inte finns tillräcklig bevisning för att motivera åtalspunkterna eller om allmänna åklagaren lägger ner åtalet.

Möjliga påföljder:

  • fängelse (3 månader till 15 år samt för allvarliga brott upp till 20 år eller livstid)
  • samhällstjänst (40 till 280 timmar)
  • böter (3 till 200 gånger minimimånadslönen)
  • konfiskering av egendom (staten beslagtar egendomen utan ersättning)
  • utvisning från Lettland (tilläggspåföljd: förbud mot inresa under 3 till 10 år)
  • begränsning av rättigheter (tilläggspåföljd: förbud mot att utöva vissa eller alla yrken, förbud mot att utföra vissa yrkesspecifika eller andra verksamheter, förbud mot att inneha vissa ämbeten, förbud mot att erhålla vissa lagstadgade tillstånd/licenser; 1 till 5 år)
  • villkorlig dom (1 till 3 år).

Vad är målsägandens (offrets) roll under rättegången?

En person erkänns som målsägande genom beslut av brottsutredaren eller åklagaren om den personen skriftligen har begärt detta. Domstolen kan erkänna en person som målsägande ända fram till dess att utredningsförfarandet vid domstolen inleds.

Målsäganden kan yrka skadestånd, lägga fram bevisning och påverka målets utveckling (förlikas med den tilltalade, godta åklagarens överenskommelse om påföljd osv.).

Målsäganden redogör för sin åsikt om domen och det yrkade skadeståndet under rättegången. Målsäganden kan överklaga domen i både första och andra instans.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterStraffprocesslag

Länken öppnas i ett nytt fönsterStrafflag

Länken öppnas i ett nytt fönsterLag om belastningsregister

Länken öppnas i ett nytt fönsterLag om häktning

Länken öppnas i ett nytt fönsterLag om detektivers verksamhet

Länken öppnas i ett nytt fönsterLettiska domstolar


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 25/06/2012

4 – Mina rättigheter efter det att domen har meddelats

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på lettiska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.


Kan jag överklaga?

Du kan överklaga Länken öppnas i ett nytt fönsterdomen i första instans genom att lämna in ett överklagande inom 10 dagar från den dag då domen meddelas. Domstolen kan förlänga fristen till 20 dagar.

Överklagandet ska vara ställt till en domstol på nästa nivå (brottmålsavdelningen vid en Länken öppnas i ett nytt fönsterregiondomstol respektive vid Länken öppnas i ett nytt fönsterhögsta domstolen), men du lämnar in det till den domstol som meddelade domen.

Du kan inte göra ett separat överklagande av skriftliga eller muntliga beslut som fattades under rättegången. Sådana beslut kan bara överklagas tillsammans med domstolens dom.

Du kan överklaga om du anser att domstolens dom är felaktig, t.ex. att påföljden är för sträng eller att den rättsliga tolkningen av ditt handlande är felaktig (dvs. att fel paragraf eller fel del av en paragraf i strafflagen har tillämpats).

Vad händer om jag överklagar?

Om du överklagar upphör domen tills vidare att verkställas. Om du sitter i fängelse under överklagandet börjar fristen på 10 eller 20 dagar för överklagande att räknas från den dag då du får domen på ett språk som du förstår.

Om du på grund av hälsoproblem eller omständigheter som rör din familj anser att du bör släppas fri, kan du ansöka om en prövning av grunderna för att du har satts i fängelse. Domstolen är inte skyldig att bevilja en sådan ansökan.

Domstolen meddelar dig när överklagandet kommer att tas upp till prövning. Det finns ingen formell frist för detta men domstolarna är införstådda med att mål bör prövas inom rimlig tid.

Du har rätt att lägga fram ny bevisning i överklagandet. Då måste du förklara varför bevisningen behöver prövas och varför du inte lade fram den i första instans. Du har rätt att begära att domstolen i andra instans ska ta upp bevisningen till prövning om du anser att detta är viktigt som stöd för ditt överklagande.

Vad händer i huvudförhandlingen för överklagandet?

Följande parter kallas till förhandling i målet avseende överklagandet: åklagaren, alla som har ifrågasatt domen, försvarsadvokater och ombud. Tre yrkesdomare prövar ditt överklagande.

Under förhandlingen är det bara ditt överklagande som prövas, utom i fall där domstolen är tveksam till vad domstolen i första instans har kommit fram till.

Domstolen kan träffa fem olika avgöranden i ett mål som rör ett överklagande:

  • Domen i första instans fastställs
  • Domen i första instans undanröjs och en ny dom meddelas.
  • Domen i första instans undanröjs i vissa delar och en ny dom meddelas avseende de delarna.
  • Domen i första instans undanröjs och målet läggs ner.
  • Domen i första instans undanröjs helt eller delvis och målet skickas tillbaka till domstolen i första instans för ny rättegång.

Vad händer om mitt överklagande bifalls/avvisas?

Om ditt överklagande bifalls och ingen annan (åklagaren/målsäganden) ifrågasätter domstolens dom enligt kassationsförfarandet, vinner domen i andra instans laga kraft.

Om ditt överklagande inte bifalls, har du rätt att enligt kassationsförfarandet ifrågasätta domen i andra instans vid Länken öppnas i ett nytt fönsterhögsta domstolens brottmålsavdelning. Du måste lämna in ansökan om kassation inom 10 dagar från den dag då domen i andra instans blev tillgänglig. Domstolen kan förlänga fristen till 20 dagar.

Du har rätt till ersättning om du blir frikänd eller målet läggs ner av något juridiskt skäl.

Om din ansökan om kassation bifalls, kommer uppgifter om din fällande dom att sparas vid Länken öppnas i ett nytt fönsterdet lettiska inrikesministeriets informationscentrum.

Det finns mycket stränga krav för ansökan om kassation – du måste visa att det har skett en allvarlig överträdelse av strafflagen eller straffprocesslagen.

I vissa fall har du rätt att begära att brottmålsprocessen ska inledas på nytt om nya omständigheter upptäcks efter det att avgörandet har vunnit laga kraft. För sådan omprövning finns det ingen tidsfrist.

I vissa fall (där det har skett en allvarlig överträdelse av strafflagen eller straffprocesslagen) kan din advokat ansöka om att det lagakraftvunna avgörandet ska omprövas trots att du inte har ansökt om kassation. Det finns ingen tidsfrist för en sådan ansökan.

Ett avgörande meddelat av domstolen i första instans vinner laga kraft och blir slutgiltigt om det inte har ifrågasatts enligt överklagande- eller kassationsförfarandet. Ett avgörande i andra instans vinner laga kraft och blir slutgiltigt om det inte har ifrågasatts enligt kassationsförfarandet. Högsta domstolens avgörande vinner laga kraft och blir slutgiltigt samma dag som målet prövas.

Jag är från en annan medlemsstat. Kan jag skickas tillbaka dit efter rättegången?

Om du har dömts till fängelse kan du skickas tillbaka till ditt hemland efter rättegången om den behöriga myndigheten i ditt land har begärt dig utlämnad och Länken öppnas i ett nytt fönsterallmänna åklagarämbetet i Lettland har godkänt begäran, eller om allmänna åklagarämbetet tvärtom har begärt att ditt land ska ta emot dig och låta dig avtjäna ditt straff där. Du skickas inte automatiskt till ditt hemland.

Villkoren för att du ska skickas till ditt hemland är följande:

  • Du måste vara medborgare i det land där du ska avtjäna straffet.
  • Domstolens dom måste ha vunnit laga kraft.
  • Det måste vara minst 6 månader kvar att avtjäna av ditt straff.
  • Brottet måste vara ett brott även i ditt land.
  • Du måste ha uttryckt önskemål om att avtjäna straffet i ditt land eller ha gått med på att bli hemskickad.

Fängelseförvaltningen informerar dig om att du har rätt att begära att bli hemskickad inom 10 dagar från att du får beslutet om verkställande av domen. Du måste ansöka skriftligen till allmänna åklagarämbetet i Lettland.

Om du inte vill avtjäna straffet i ditt land eller inte godtar en begäran från myndigheterna i ditt land om att du ska avtjäna straffet där, måste du skriftligen inkomma med invändningar mot detta till allmänna åklagarämbetet i Lettland. En begäran om att du ska bli hemskickad måste behandlas inom 10 dagar.

Information om åtalspunkter/fällande domar

Information om fällande domar mot dig i Lettland sparas utan ditt medgivande i den aktiva registerdatabasen vid Länken öppnas i ett nytt fönsterdet lettiska inrikesministeriets informationscentrum tills den fällande domen preskriberas eller ogiltigförklaras. Om du har blivit ålagd en påföljd av någon annan än en domstol, sparas uppgiften i ett år från det att påföljden har avtjänats och flyttas därefter till registerarkiven. Det finns ingen möjlighet att överklaga detta.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterStraffprocesslag

Länken öppnas i ett nytt fönsterStrafflag

Länken öppnas i ett nytt fönsterLettiska domstolar

Länken öppnas i ett nytt fönsterLag om belastningsregister

Länken öppnas i ett nytt fönsterLag om ersättning för skada orsakad av processansvarig part


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 25/06/2012

5 – Smärre trafikbrott


Hur hanteras mindre trafikförseelser?

Om du har överskridit hastighetsbegränsningen (50 km/h i tätorter och 90 km/h utanför tätorter) med mer än 20 km/h kan en Länken öppnas i ett nytt fönsterpolis varna dig eller ge dig böter på 5 lat.

Om du har överskridit hastighetsbegränsningen med 21–30 km/h kan polisen varna dig eller ge dig böter på 20 lat.

Bötesbeloppet ökar ju mer du överskrider hastighetsbegränsningen och kan bli så högt som 300 lat. Dessutom kan ditt körkort bli indraget i 3–6 månader.

Om du har parkerat på förbjuden plats kan en polis ge dig böter på 20 lat.

Om du inte har körkort, bilens registreringshandlingar eller ett intyg om att bilen är i körbart skick osv. med dig när du kör, kan en polis varna dig eller ge dig böter på 2 lat.

Om du har kört utan tända framlyktor i dagsljus kan en polis varna dig eller ge dig böter på 5 lat. För samma förseelse i mörker eller vid dålig sikt kan polisen ge dig böter på 30 lat.

Om du eller din passagerare inte använder säkerhetsbälte under färd, kan en polis varna dig eller ge dig böter på 20 lat.

Polisen upprättar en rapport om förseelsen och kan direkt fatta beslut om påföljden. Du kan överklaga påföljden till en högre myndighet inom 1 månad från det att du har blivit underrättad om beslutet. Den myndighetens beslut kan i sin tur överklagas till en Länken öppnas i ett nytt fönsterdistriktsdomstol för förvaltningsmål. Du måste överklaga inom 1 månad.

Om fotgängare bryter mot sina skyldigheter är detta en angelägenhet för den kommunala polisen. Du kan få böter på 5–20 lat. Beslutet kan överklagas till distriktsdomstol för förvaltningsmål inom 1 månad.

Om du har kört under påverkan av alkohol, har en alkoholhalt på 0,2–0,5 promille och har haft körkort i mindre än två år, kan en polis eller en domare vid distrikts- eller stadsdomstol ge dig böter på 100–200 lat och dessutom dra in ditt körkort i 3 månader. Du kan överklaga inom 1 månad till en högre myndighet och därefter till distriktsdomstolen för förvaltningsmål (om du har fått böter av en polis) respektive Länken öppnas i ett nytt fönsterregiondomstolen (om du har fått böter av en domstol).

Kommer dessa förseelser att finnas i belastningsregistret om mig?

Påföljder som har ålagts dig av andra än domstolar finns med bland uppgifterna om dig i belastningsregistret. Information om sådana påföljder sparas utan ditt medgivande i den aktiva registerdatabasen vid Länken öppnas i ett nytt fönsterdet lettiska inrikesministeriets informationscentrum under 1 år efter det att de har preskriberats men flyttas sedan till registerarkivdatabasen.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterVägtrafiklag

Länken öppnas i ett nytt fönsterLag om brott för vilka andra än domstolar kan ålägga påföljder

Länken öppnas i ett nytt fönsterFörvaltningsprocesslag

Länken öppnas i ett nytt fönsterPolislag

Länken öppnas i ett nytt fönsterLag om belastningsregister

Länken öppnas i ett nytt fönsterStatliga polisen

Länken öppnas i ett nytt fönsterDirektoratet för trafiksäkerhet


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 25/06/2012

Rättigheter för tilltalade i brottmål - Luxemburg

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på franska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Dessa faktablad förklarar vad som händer när en person är misstänkt eller åtalad för ett brott som avgörs genom en huvudförhandling (rättegång) i domstol. För information om mindre förseelser såsom trafikförseelser, som oftast avgörs genom ett fastställt straff som böter, gå till Länken öppnas i ett nytt fönsterfaktablad 5.

Om du är brottsoffret kan du hitta all information om dina rättigheter här.


Sammanfattning av brottmålsprocessen

Nedan finns en sammanfattning av de normala stegen i en brottmålsprocess.

  • Processen inleds genom att ett brott anmäls, antingen av brottsoffret eller genom att polisen konstaterar brottet.
  • Den allmänna åklagaren (procureur d’état) beslutar om en förundersökning (enquête préliminaire) ska inledas.
  • Polisen förhör de misstänkta och får hålla kvar dem i högst 24 timmar.
  • Om den allmänna åklagaren utser en rannsakningsdomare (juge d’instruction) beslutar denne om åtal ska väckas, dvs. om du officiellt ska anklagas för att ha begått ett brott, och förhör dig.
  • Domaren kan besluta att du ska arresteras av polisen och frihetsberövas. Du har rätt att vända dig till distriktsdomstolens rådsavdelning (chambre du conseil du tribunal d’arrondissement) och begära att bli preliminärt frisläppt.
  • Rannsakningsdomaren utreder allt som talar både för och emot den misstänkte i målet.
  • När denna undersökning är klar lämnar rannsakningsdomaren över ärendet till åklagaren som föreslår antingen att åtalet ska läggas ned eller att det ska hänskjutas till en domstol för prövning. Du har rätt att överklaga ett hänskjutande.
  • Du ska närvara vid rättegången som hålls i distriktsdomstolens brottmålsavdelning.
  • Domstolens beslut antingen friar eller fäller dig.
  • Du har rätt att överklaga och få ditt ärende omprövat av appellationsdomstolen (cour d’appel).

Detaljer om alla dessa steg i processen och om dina rättigheter finns på faktabladen. Denna information ersätter inte juridisk rådgivning utan är endast avsedd som vägledning.

Europeiska kommissionens roll

Observera att Europeiska kommissionen inte har någon roll i brottmålsprocesser i medlemsstaterna och inte kan bistå dig om du har en klagan. På dessa faktablad finns information om hur du klagar och till vem.

Klicka på länkarna nedan för att hitta den information du behöver.

Länken öppnas i ett nytt fönster1 – Juridisk rådgivning

Länken öppnas i ett nytt fönster2 – Mina rättigheter under brottsutredningen (innan målet hamnar i domstol)

  • Förhör/polisens förundersökning
  • Arrestering (bland annat europeisk arresteringsorder)
  • Förhör av rannsakningsdomaren och häktning
  • Rådsavdelningens överläggningar för att besluta om frisläppande
  • Allmänna åklagarens/rannsakningsdomarens utredning och rätten till försvar
  • Utredningens avslutande och hänskjutande till domstol

Länken öppnas i ett nytt fönster3 – Mina rättigheter under rättgången

Länken öppnas i ett nytt fönster4 – Mina rättigheter efter att domen har meddelats

Länken öppnas i ett nytt fönster5 – Smärre trafikbrott och andra mindre förseelser


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 05/04/2016

1 – Juridisk rådgivning

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på franska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Att få oberoende juridisk rådgivning är mycket viktigt när man på något sätt blir inblandad i en brottmålsprocess. Dessa faktablad ger dig information om när och under vilka förhållanden som du har rätt till att företrädas av en advokat. Det står också vad en advokat kan göra för dig. Detta allmänna faktablad ger dig information om hur du kan hitta en advokat och hur kostnaderna för advokaten regleras om du inte har råd att betala.


Att hitta en advokat

Du har alltid rätt att biträdas av en advokat i alla ärenden. Du kan själv välja advokat eller kontakta Luxemburgs advokatsamfund Länken öppnas i ett nytt fönsterBarreau de Luxembourg för att få en förteckning över advokater att välja mellan.

Om du inte kan välja någon advokat, eller om ordföranden för advokatsamfundet anser att ditt val är olämpligt, utser denne en advokat åt dig. Advokaten är skyldig att åta sig uppdraget, om inte han eller hon har förhinder eller det skulle uppstå en intressekonflikt.

Om du är frihetsberövad kan du i början av förfarandet begära av rannsakningsdomaren att få biträdas av ett anvisat rättslig biträde (avocat commis d’office) eller att få den advokat du själv väljer.

Att betala för en advokat

Advokaterna har fri prissättning. Om du inte har tillräckliga inkomster för att betala din advokat kan du begära rättshjälp vid någon av domstolarnas byråer för juridisk information (service d'accueil et d'information juridique).

Sådana byråer finns i Luxemburg, Diekirch och Esch-sur-Alzette:

  • Luxemburg: Cité Judiciaire, Bâtiment CR, L-2080, Luxembourg, tfn +352 221846
  • Diekirch: bei der Aler Kiirch, B.P.66 L-9201 Diekirch, tfn +352 802315
  • Esch-sur-Alzette: place de la Résistance, L-4002 Esch/Alzette, tfn +352 541552

Om dina inkomster inte överstiger den lagstadgade garanterade minimiinkomsten anses du ha otillräckliga inkomster och kan beviljas rättshjälp.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterJustitieministeriet – rättshjälp

Länken öppnas i ett nytt fönsterJustitieministeriet – bidrag till rättegångskostnader


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 05/04/2016

2 – Mina rättigheter under brottsutredningen (innan målet hamnar i domstol)


Vilka är stegen i en brottsutredning?

Syftet med utredningen och undersökningen är att samla in bevis kring ett begånget brott och att avgöra om en eller flera misstänkta är förövarna av detta brott.

Den allmänna åklagaren inleder en utredning som anförtros polisen. Polisen förhör möjliga förövare, samlar bevis och beskriver ärendet i ett utredningsprotokoll.

När utredningen är klar beslutar den allmänna åklagaren om ärendet ska avslutas utan påföljd eller om den anklagade ska föras inför domstol.

Om det rör sig om ett grovt brott (crime) eller ett komplicerat brott av normalgraden (délit) utser den allmänna åklagaren en rannsakningsdomare (juge d’instruction), som samlar in och granskar alla fakta och omständigheter som talar både för och emot den misstänkte. Domaren åtalar alla anklagade som misstänks vara inblandade i ärendet och kan, själv eller med polisens hjälp, göra husrannsakan, beslag eller vidta andra åtgärder. Domaren kan också besluta om att den anklagade ska frihetsberövas.

Om en brottsundersökning görs ska rannsakningsdomaren, åtminstone i ärenden som gäller grova brott, rapportera till den allmänna åklagaren om förundersökningsmaterialet. Den allmänna åklagaren begär då antingen att åtalet ska läggas ned eller att den anklagade ska föras inför domstol. Distriktsdomstolens rådsavdelning (chambre du conseil du tribunal d’arrondissement) beslutar om åklagarens begäran ska bifallas eller ej.

Mina rättigheter under utredning och undersökning

Förhör/polisens förundersökning (1)

Vad händer under förundersökningen?

När ett brottsoffer har anmält ett brott, eller polisen har konstaterat att ett brott har begåtts, leder den allmänna åklagaren förundersökningen och försöker utröna vem som begått brottet. Om det gäller ett brott av normalgraden (délit) får åklagaren hänskjuta undersökningen till en rannsakningsdomare som då ska samla allt material i ärendet. Vid svåra brott (crime) ska ärendet hanteras av rannsakningsdomaren. Alla vittnen får höras. Du kan därför kallas av åklagaren, polisen eller rannsakningsdomaren för att höras om din eventuella roll i ärendet.

Vad innebär det att vara åtalad (inculpé)?

Dina rättigheter under utredning och undersökning uppstår när rannsakningsdomaren förklarar dig åtalad (inculpé), vilket innebär att du är anklagad för ett brott. Du betraktas dock alltid som oskyldig tills dess att en domstol funnit att du är skyldig och dömt dig.

Vad får jag för information om vad som händer?

Du har rätt att få information om vad du är anklagad för och varför, dvs. vilka omständigheter som läggs dig till last och på vilka rättsliga grunder. Rätten till information ska göra det möjligt för dig att på bästa sätt förbereda ditt försvar. Informationen ska vara begriplig och fullständig och delges dig antingen av en tjänsteman vid kriminalpolisen eller av rannsakningsdomaren.

Kan jag få hjälp av en tolk om jag inte förstår språket?

Om du inte talar något av de språk som används av de rättsvårdande myndigheterna (polis eller rannsakningsdomare) anlitas en tolk. Tolken kommer att översätta alla frågor som ställs och dina svar.

Arrestering (bland annat europeisk arresteringsorder) (2)

Vad händer om jag grips på bar gärning?

Om du grips på bar eller färsk gärning (crime eller délit flagrant), dvs. medan eller i samband med att ett grovt brott eller ett brott av normalgraden begås, kan du arresteras omedelbart av polisen om du misstänks vara inblandad i brottet. Du kan hållas kvar av polisen i högst 24 timmar. Föremål som kan ha använts vid brottet får beslagtas. Polisen får ta dina fingeravtryck och fotografera dig. Du kan också få lämna DNA-prov. Därefter förs du inför en rannsakningsdomare.

När har jag rätt till advokat och hur går det till?

Om du grips av polis på bar eller färsk gärning, eller förhörs av rannsakningsdomaren, är polisen eller rannsakningsdomaren skyldig att informera dig om din rätt att biträdas av en advokat, och att låta dig kontakta en sådan så du kan få hjälp. Denna information ska du få skriftligt och mot kvittering, på ett språk som du förstår, innan du förhörs.

Får jag kontakta en anhörig eller en vän?

Polisen är skyldig att skriftligt, mot kvittering och på ett språk som du förstår, informera dig om din rätt att kontakta en valfri person och ge dig tillgång till en telefon. Du kan kontakta en anhörig eller en vän, dock med förbehållet att detta inte får strida mot undersökningens intressen.

Får jag kontakta en läkare vid behov?

Vid gripandet får du skriftlig information, mot kvittering och på ett språk som du förstår, om din rätt att snarast undersökas av läkare. Den allmänna åklagaren kan dessutom på eget initiativ eller på begäran av en av dina anhöriga, utse en läkare som kan undersöka dig.

Får jag kontakta min ambassad om jag är medborgare i ett annat land?

Du får kontakta en person som du själv väljer, dvs. ditt lands ambassad om du så vill.

Kan en kroppsvisitation göras?

Om du vid gripandet misstänks ha gömt något som kan bidra till att uppdaga sanningen eller något som kan vara farligt för dig själv eller för andra får en person av samma kön som du själv göra en kroppsvisitation.

Kan en husrannsakan göras i mitt hem, företagslokaler, bil osv?

Inom ramen för förundersökningen kan husrannsakan hos dig bara göras med ditt uttryckliga och egenhändigt skrivna samtycke. Vid utredning av färsk gärning (crime eller délit flagrant) krävs inte något sådant samtycke och husrannsakan kan ske när som helst på dygnet. Husrannsakan kan även göras av din bil om det finns indicier som tyder på att du har begått ett svårare brott.

Inom ramen för rannsakningsdomarens undersökning får husrannsakan bara göras mellan kl. 6.30 och 20.00. Du har rätt att få kopior på de dokument som beslagtas och begära att få tillbaka föremål som beslagtagits. Staten lämnar tillbaka föremålet om det inte behövs för att uppdaga sanningen eller för att garantera parternas rättigheter och om det inte innebär en fara för människors liv eller egendom. Begäran om återlämnande kan avslås om föremålet enligt lag får konfiskeras.

Kommer jag att bli ombedd att lämna fingeravtryck, DNA-prov eller andra kroppsvätskor?

På den allmänna åklagarens eller rannsakningsdomarens begäran och med ditt föregående och skriftliga samtycke kan en tjänsteman vid kriminalpolisen ta cellprov från dig för att upprätta en DNA-profil.

Du kan tvingas lämna DNA-prov om det verkar finnas ett direkt samband mellan dig och den brottsliga handlingen och om brottet har ett straffvärde på minst två års fängelse.

Du kan inte tvingas lämna blodprov.

Den allmänna åklagaren kan kräva att du lämnar fingeravtryck om du grips på bar eller färsk gärning vid ett grovt brott och under förundersökningen. Fingeravtrycken kan användas av polisen för framtida förebyggande, utredning och konstaterande av brott.

Om det krävs för att fastställa din identitet kan du, med den allmänna åklagarens eller rannsakningsdomarens godkännande, bli ombedd att lämna fingeravtryck inom ramen för en utredning av ett svårare brott på bar eller färsk gärning (procédure de flagrant crime ou délit), eller en förundersökning, eller en framställan om bevisupptagning, eller verkställandet av en efterlysning som utfärdats av en rättslig myndighet. Fingeravtrycken kan användas av polisen för framtida förebyggande, utredning och konstaterande av brott, utom i det fall du inte blir föremål för någon utredning eller genomförandeåtgärd.

Hur kan rannsakningsdomaren kalla mig till förhör?

Om du inte är frihetsberövad kan rannsakningsdomaren kalla dig skriftligt, med en uppmaning att inställa dig inför rätta (mandat de comparution). Det är helt enkelt en kallelse där du ombeds komma till angiven plats på ett angivet klockslag, för att bli förhörd av rannsakningsdomaren.

Du kan också bli hämtad av polis med en hämtningsorder (mandat d'amener), om rannsakningsdomaren bedömer att det finns risk för att du håller dig undan, för att bevis förstörs eller för att du inte inställer dig på uppmaningen. Om det är frågan om ett grovt brott finns en presumtiv flyktrisk om brottet faller under straffrätten.

En arresteringsorder (mandat d'arrêt) kan utfärdas om den åtalade är på flykt eller bosatt i utlandet och om det aktuella brottet straffas med fängelse.

Om jag är medborgare i ett annat land, måste jag då närvara under utredningen, och kan jag delta genom videolänk?

Du måste närvara under förhören. Det finns inget utrymme i lagen för deltagande genom videolänk.

Förhör av rannsakningsdomaren och häktning (3)

Vad är syftet med rannsakningsdomarens förhör?

Rannsakningsdomaren fastställer din identitet och informerar dig om alla åtgärder under förfarandet. Han eller hon informerar dig om att du är åtalad, dvs. att du officiellt är anklagad för att ha begått ett visst brott och förhör dig om omständigheterna kring det du anklagas för.

Vad har jag för rättigheter under rannsakningsdomarens förhör?

Du har rätt att få information om alla omständigheter kring det som du anklagas för, och om de åtgärder som vidtas under utredning av ett svårare brott på bar eller färsk gärning eller under förundersökningen.

Rannsakningsdomaren måste informera dig om din rätt att biträdas av en advokat som du själv väljer. Denna information ska du få innan du förhörs, skriftligt och mot kvittering, på ett språk som du förstår. Om du inte själv väljer någon advokat ska rannsakningsdomaren på din begäran utse en åt dig.

Du får endast förhöras i närvaro av din advokat, om du inte uttryckligen avböjer att biträdas.

Du har rätt att vägra svara på frågor, men du måste närvara vid förhör. Du ska informeras om denna rättighet.

Du har alltid rätt att ta tillbaka det du har sagt. Ett erkännande kan bara användas emot dig om det görs självmant och av fri vilja.

Du har rätt att ställa frågor till vittnena.

Du får inte kommunicera med din advokat förrän efter det första förhöret. Domaren kan med ett motiverat beslut förbjuda dig att kommunicera (skriftligt) med dina anhöriga under högst tio dagar.

Kan jag få hjälp av en tolk om jag inte förstår språket?

Rannsakningsdomaren ska tillkalla en tolk för förhöret, som ska översätta alla frågor och svar och översätta din deklaration vid genomläsningen.

Kan jag bli tillbakaskickad till mitt hemland?

Nej, om inte myndigheterna i ditt hemland söker dig för samma brott och myndigheterna i Luxemburg godtar att undersökningen eller brottsutredningen sker i ditt hemland måste du stanna i Luxemburg, vid behov i häkte.

Kommer man att begära information ur belastningsregistret om mig?

I praktiken kontrollerar de rättsliga myndigheterna din bakgrund inom ramen för undersökningen och därmed också informationen om dig i belastningsregistret.

Kommer jag att få information om vittnen mot mig och om andra bevis mot mig?

Inom ramen för din rätt att läsa utredningsmaterialet, normalt med din advokat som mellanhand, kan du få reda på vittnesmål mot dig och andra bevis mot dig. Du har tillgång till utredningsmaterialet efter det första förhöret. Du kan också när som helst be rannsakningsdomaren att få se delar av utredningsmaterialet.

Kommer jag att häktas eller släppas fri?

Efter att ha åtalat dig och förhört dig kan rannsakningsdomaren besluta att du ska släppas fri. Han eller hon kan också besluta att du ska häktas och utfärdar då en häktningsorder (mandat de dépôt). Polisen tar dig då till häktet. Rannsakningsdomaren kan förbjuda dig att kommunicera med omvärlden om det krävs av utredningsskäl. Om förbudet hävs får du ringa närstående från häktet, om du följer häktets regler.

Du har under hela förfarandet rätt att begära att frisläppas preliminärt. Frisläppandet kan villkoras av en borgenssumma och det krävs att du anger en adress i Luxemburg.

Kan jag lämna landet under utredningen?

Generellt sett kan du lämna landet under pågående utredning, om du inte är frihetsberövad. Om du däremot riskerar ett fängelsestraff för brott av normalgraden eller grovt brott (med ett maxstraff på minst två år om du är bosatt i Luxemburg), kan rannsakningsdomaren eller domstolens rådsavdelning besluta om att du ska placeras under rättslig övervakning (sous contrôle judiciaire), vilket exempelvis kan innebära att du inte får förflytta dig utanför ett geografiskt område som fastställs av rannsakningsdomaren.

Jag har redan åtalats för samma brott i en annan medlemsstat. Vad händer då?

Du kan bara straffas en gång för samma brott, men dubbel lagföring är möjlig så länge det inte finns någon lagakraftvunnen dom i något land. Om det pågår en utredning i den andra medlemsstaten kan du överlämnas dit för att lagföras och dömas där och inte i Luxemburg.

Rådsavdelningens överläggningar för att besluta om frisläppande (4)

Till vem och hur ansöker jag om preliminärt frisläppande om jag häktas?

Du kan alltid begära att bli frisläppt, när som helst under utredningen och hur många gånger som helst. Det görs genom en enkel framställan till distriktsdomstolens rådsavdelning (chambre du conseil du tribunal d’arrondissement).

Om du är häktad och frihetsberövad kan du också ansöka om att bli frisläppt med en enkel skriftlig framställan om detta som du lämnar till häktets personal.

Hur ser förfarandet ut och vilka tidsfrister gäller?

Beslutet ska fattas skyndsamt och senast tre dagar efter inlämnadet av ansökan om att bli frisläppt. Som åtalad måste du höras, och i förekommande fall även din advokat. Distriktsdomstolens rådsavdelning fattar sitt beslut på grundval av ett skriftligt och motiverat yttrande av rannsakningsdomaren.

Kan jag frisläppas preliminärt om jag betalar pengar (borgen)?

Ja, i lagen föreskrivs möjligheten att frisläppas mot en ekonomisk garanti. Domstolen kan frisläppa dig preliminärt mot att du betalar en summa som domstolen fritt bestämmer. Summan ska garantera att du kommer att inställa dig hos rannsakningsdomaren och i domstolen och eventuellt avtjäna ditt straff, samt betala böter och rättegångskostnader.

Kommer jag att övervakas om jag frisläpps preliminärt?

Om du frisläpps kan du placeras under rättslig övervakning. Myndigheten kan ålägga dig vissa restriktioner, som att du inte får träffa vissa personer eller inte resa bort.

Finns det rättsmedel mot domstolens beslut?

Beslutet om ditt frisläppande kan överklagas av den allmänna åklagaren inom ett dygn från beslutets delgivning. I sådana fall förblir du frihetsberövad fram till dess att appellationsdomstolen fattat beslut om överklagandet.

Om domstolen beslutar att avslå din ansökan om frisläppande kan du överklaga det beslutet till appellationsdomstolen.

Allmänna åklagarens/rannsakningsdomarens utredning och rätten till försvar (5)

Vilka åtgärder kan rannsakningsdomaren vidta?

Under undersökningsförfarandet kan rannsakningsdomaren använda sig av en mängd olika medel för att fastställa sanningen om de handlingar som ligger till grund för brottet.

Domaren kan anordna husrannsakan, höra vittnen, anordna vittneskonfrontation, anlita experter, avlyssna och spåra telefonsamtal och eventuellt organisera en infiltration.

Kan jag överklaga någon åtgärd under undersökningsförfarandet?

Du har rätt att begära ogiltigförklaring av de åtgärder som vidtas under undersökningen. Detta gör du vid distriktsdomstolens rådsavdelning.

Begäran om ogiltigförklaring ska göras medan undersökningen fortfarande pågår, inom fem dagar från det att du fått kännedom om åtgärden. Om du inte begär ogiltigförklaring medan undersökningen pågår kan du inte begära det under själva rättegången.

Vilka andra rättsmedel har jag?

Utöver ovanstående begäran om ogiltigförklaring har du också rätt att under den tid som undersökningen pågår kräva att få utöva de möjligheter eller rättigheter som du har enligt lagen. Om man har underlåtit eller vägrat fatta beslut om din begäran kan du åberopa detta senare vid en annan instans och hävda att processen inte varit rättvis.

Vilka åtgärder kan jag begära att rannsakningsdomaren vidtar?

Du kan genom din advokat begära att rannsakningsdomaren vidtar åtgärder som kan bevisa din oskuld. Du kan exempelvis begära husrannsakan, nya förhör, förhör med vittnen som kan tala till din fördel, vittneskonfrontationer eller anlitande av experter.

Du kan också ge rannsakningsdomaren alla handlingar som kan visa din oskuld eller begära hävning av de beslag som domaren gjort av dokument, föremål eller bankkonton.

Utredningens avslutande och hänskjutande till domstol (6)

Vad händer när utredningen är klar?

Rannsakningsdomaren beslutar om att utredningen ska avslutas. Han eller hon anser sig då ha gjort allt som krävs för att klargöra sanningen och för att de anklagade förövarna ska kunna dömas.

Vad har jag för rättigheter efter beslutet om att utredningen avslutas?

Utredningsmaterialet med rannsakningsdomarens eventuella yttrande ställs till ditt och din advokats förfogande minst åtta dagar innan det datum då distriktsdomstolens rådsavdelning ska granska den. Du har rätt att få ta del av all information som framkommit under utredningen.

Du har rätt att göra en inlaga, i praktiken genom din advokat, innan rådsavdelningen fattar sitt beslut om att antingen lägga ned åtalet (åtalsnedläggning i brist på tillräckliga bevis) eller hänskjuta åtalet till en domstol (för att döma den eller de åtalade).

Du förfogar över rättsmedel mot både rannsakningsdomarens och rådsavdelningens beslut: du kan överklaga rannsakningsdomarens beslut eller det beslut som fattats av distriktsdomstolens rådsavdelning. Överklagan görs till appellationsdomstolens rådsavdelning.

Kan jag erkänna alla eller en del av misstankarna före rättegången?

Det finns för närvarande inget särskilt förfarande för att förklara sig skyldig i Luxemburg.

Kan åtalspunkterna ändras före rättegången?

Åtalspunkterna kan ändras före rättegången om nya omständigheter uppdagas under utredningen och förundersökningen.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterLuxemburgs strafflag (Code Pénal)

Länken öppnas i ett nytt fönsterLuxemburgs lag om förundersökning (Code d'instruction criminelle)


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 05/04/2016

3 – Mina rättigheter under rättegången


Vilken domstol är behörig?

Beroende på allvaret i det brott som åtalet gäller, faller det under olika domstolars behörighet.

  • Ringa brott (contravention) hanteras av en ensam domare vid polisdomstolen (tribunal de police).
  • Brott av normalgraden (délit) hanteras av distriktsdomstolens brottmålsavdelning (chambre correctionnelle du tribunal d’arrondissement) av tre domare, utom trafikbrott som hanteras av en ensam domare.
  • Grova brott (crime) hanteras av distriktsdomstolens avdelning för grova brott (chambre criminelle du tribunal d’arrondissement) av tre domare.

Domstolen kan besluta att rättegången ska hållas bakom stängda dörrar, exempelvis om brottsoffret är ett barn.

Kan åtalspunkterna ändras under rättegången?

Principen är att den rättsliga klassificering som gjorts är preliminär och att den prövande domstolen inte behöver beakta den.

Åtalspunkterna kan bara ändras så länge grunden för åtalet förblir densamma.

Vad händer om jag erkänner alla eller en del av åtalspunkterna under rättegången?

Man kan inte förklara sig skyldig, men man kan erkänna ett brott. Domaren kan avvisa ett erkännande som verkar osannolikt. Ett erkännande kan dock vara en förmildrande omständighet.

Vilka rättigheter har jag under rättegången?

Måste jag närvara under rättegången? Kan den genomföras utan mig?

Du måste närvara vid rättegången, om du inte kan motivera din frånvaro med exempelvis ett läkarintyg. Rättegången kan då skjutas upp. Du kan ge din advokat i uppdrag att företräda dig, om inte domstolen kräver att du ska närvara personligen. Vid grova brott måste du alltid närvara personligen.

Om jag bor i en annan medlemsstat, kan jag då delta genom videolänk? Måste jag samtycka?

Lagen föreskriver ingen möjlighet för personer bosatta i en annan medlemsstat att delta genom videolänk.

Måste jag närvara under hela rättegången?

Ja, eftersom domaren kan vilja höra dig när som helst under rättegången.

Kommer jag att få tolkning om jag inte förstår det språk som används vid domstolen?

Rätten till gratis tolk om du inte förstår eller pratar det språk som används vid rättegången är en grundläggande rättighet enligt Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Däremot översätts inte rättegångshandlingarna.

Måste jag ha en advokat? Kommer en advokat att utses åt mig? Kan jag byta ut min advokat?

Du har rätt att försvara dig själv eller biträdas av en advokat som du själv väljer. Om du inte har råd att betala för en advokat har du rätt till ett anvisat rättsligt biträde (rättshjälp). Du kan alltid byta advokat.

Får jag tala under rättegången? Måste jag tala under rättegången? Har jag rätt att tiga och inte ange mig själv?

Du har rätt att yttra dig angående alla åtalspunkter. Du har också rätt att tiga om de anklagelser som riktas mot dig.

Vilka konsekvenser får det om jag inte säger sanningen under rättegången?

Om du inte talar sanning under rättegången riskerar du ett strängare straff.

Kan jag ifrågasätta bevisen som läggs fram emot mig? Hur? Varför?

Du får ifrågasätta de bevis som läggs fram emot dig med alla medel, t.ex. med hjälp av vittnen, handlingar, argument eller expertutlåtanden.

Vilken typ av bevis kan jag åberopa?

Domstolen ska beakta alla slags bevis.

Under vilka villkor kan jag åberopa bevisen?

De två villkoren för att bevis ska kunna åberopas är att de lagligen tillförts utredningsmaterialet och att de lagts fram för parternas fria överläggning under ett offentligt sammanträde.

Kan jag använda en privatdetektiv för att få fram bevis åt mig? Godkänns sådana bevis?

Det är inte förbjudet att anlita en privatdetektiv för att få fram bevis, men för att de ska kunna användas måste detektiven ha följt lagen.

Kan jag eller min advokat ställa frågor till de andra vittnena i målet? Kan jag eller min advokat göra invändningar mot vad de säger?

Rätten att höra vittnen följer av den rätt till försvar som följer av artikel 6.3 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Som tilltalad får du kalla och förhöra vittnen till ditt försvar under samma förhållanden som vittnen som åberopas mot dig.

Kommer information ur belastningsregistret om mig att tas i beaktande?

Tidigare domar mot dig som finns i belastningsregistret kommer att tillhandahållas domstolen under rättegången.

Kommer tidigare fällande domar i en annan medlemsstat att tas i beaktande?

Nej, när det gäller återfall. Ja, när det gäller beviljande av uppskov.

Vilka är de möjliga resultaten av rättegången?

Du kan bli helt eller delvis frikänd. Du kan också förklaras skyldig. Straffet beror på vilket slags brott du befunnits skyldig till.

För grova brott är följande straff möjliga:

  • Livstids fängelse eller fängelse i mellan 5 och 30 år.
  • Böter på minst 251 euro.
  • Förverkande av egendom.
  • Återkallande av titlar, grader, offentliga uppdrag, anställningar och poster.
  • Återkallande av vissa medborgerliga och politiska rättigheter.
  • Stängning av företag och etableringar.
  • Offentliggörande eller annonsering av hela eller ett utdrag ur domen, på den dömdes bekostnad.
  • Förbud mot utövande av viss yrkesverksamhet.

För brott av normalgraden är följande straff möjliga:

  • Fängelse (8 dagar till 5 år).
  • Böter på minst 251 euro.
  • Förverkande av egendom.
  • Återkallande av vissa medborgerliga och politiska rättigheter.
  • Stängning av företag eller etableringar.
  • Offentliggörande eller annonsering av domen.
  • Förbud mot utövande av viss yrkesverksamhet.
  • Förbud mot framförande av vissa fordon.
  • Fängelsestraff på mindre än sex månader kan av domaren bytas mot samhällstjänst i mellan 40 och 240 timmar.

För ringa brott kan polisdomstolen utdöma följande straff:

  • Böter på mellan 25 och 250 euro om inte lagen föreskriver annat.
  • Förverkande av egendom.
  • Förbud mot framförande av vissa fordon.

Om jag döms till ett frihetsstraff, vilka olika möjligheter att avtjäna detta finns det?

I Luxemburg är det den allmänna åklagaren som beslutar hur frihetsstraffen ska avtjänas, utan domarens inblandning.

Det finns olika möjligheter:

Uppdelad strafftid

En dömd person som inte utgör någon fara kan genom uppdelad strafftid avtjäna sitt straff i överenskomna perioder.

Frigång

Vid frigång kan den straffade utföra arbete eller delta i utbildning under strafftiden.

Villkorlig frigivning

Den straffade kan friges villkorligt efter halva strafftiden.

Permission

Permission innebär att den straffade får vistas utanför anstalten, antingen under en del av dagen, eller i 24-timmarsperioder, och denna tid räknas av strafftiden.

Straffeftergift

Inför den villkorliga eller definitiva frigivningen kan en straffeftergift beviljas dömda personer som uppvisat en positiv utveckling under beviljade permissioner.

Elektronisk fotboja

Det finns ännu ingen lag om detta i Luxemburg.

Vad är målsägandens (offrets) roll under rättegången?

Brottsoffret kan höras som vittne. Brottsoffret kan också vara målsägande, dvs. kräva skadestånd. Brottsoffret får yttra sig om det brott som begåtts och dess följder. Målsäganden kan överklaga domen, men bara den del som gäller hans eller hennes intressen som målsägande.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterDomstolarnas organisation

Länken öppnas i ett nytt fönsterLuxemburgs strafflag (Code Pénal)

Länken öppnas i ett nytt fönsterLuxemburgs lag om förundersökning (Code d'instruction criminelle)


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 05/04/2016

4 – Mina rättigheter efter att domen har meddelats


Kan jag överklaga?

Du kan överklaga domen inom fyrtio dagar från och med den dag domen meddelas, genom en deklaration till domstolen. Du kan överklaga straffet eller den civilrättsliga delen.

Vilken domstol är behörig?

  • Ringa brott (contravention) prövas vid polisdomstolen. Domarna överklagas till domstolen för mindre brottmål (tribunal correctionnel).
  • Brott av normalgraden (délit) prövas vid domstolen för mindre brottmål (tribunal correctionnel). Domarna överklagas till appellationsdomstolen (cour d'appel).
  • Grova brott (crime) prövas vid distriktsdomstolens brottmålsavdelning (chambre criminelle du tribunal d’arrondissement). Domarna överklagas till appellationsdomstolens brottmålsavdelning.

Vad händer om jag överklagar?

Den allmänna åklagaren vid den domstol du har överklagat till informeras om detta inom ett dygn från överklagandet. Ett rättegångsdatum för överklagandet fastställs och meddelas dig.

Hur lång tid kommer det att ta innan överklagandet tas upp?

Det tar några månader innan överklagandet tas upp.

Kan jag åberopa nya bevis vid överklagandet? Vilka regler gäller?

Vid överklagandet har du rätt att lägga fram nya bevis. Reglerna om bevisning gäller. Domstolen godtar alla lagliga bevis som läggs fram. Däremot godtas inte rättsmedel som borde ha tagits upp i första instans, som ogiltigförklarande av en handling.

Vad händer i rättegången för överklagande och vad kan domstolen besluta?

Domarna granskar alla omständigheter på nytt, men i princip hör den inte vittnena en gång till, såvida domstolen inte konstaterar att det är nödvändigt. Likaså kan domstolen vid behov höra nya vittnen.

Den högre instansen kan i princip inte öka det straff som beslutats i första instans om det bara är den tilltalade som har överklagat domen. I sådana fall kan den bara bekräfta eller sänka den tilltalades straff. Straffet kan bara ökas om domen även överklagats av den allmänna åklagaren, vilket oftast är fallet om den tilltalade överklagar domens straffrättsliga del.

Vad händer om överklagandet bifalls/inte bifalls?

Du har rätt att begära att målet hänskjuts till kassationsdomstolen (cour de cassation). Kassationsdomstolen prövar om rättsreglerna följts, men inte själva saken.

Om det första beslutet är fel, kommer jag att få någon kompensation? För vad? Hur?

Du har bara rätt till kompensation om du har varit frihetsberövad på oriktiga grunder. Denna rätt finns för alla som varit häktade under mer än tre dagar, under förutsättning att häktningen eller frihetsberövandet inte orsakats av ditt eget handlande.

Om mitt överklagande bifalls, registreras den fällande domen då?

Om ditt överklagande bifalls och du frikänns kommer inte den fällande domen att registreras i belastningsregistret.

Är det möjligt att överklaga vidare om det första överklagandet inte bifalls? Till vem? Under vilka omständigheter?

En person som dömts för ett grovt brott eller ett brott av normalgraden genom en dom som vunnit laga kraft kan begära resning under följande omständigheter:

  • Om personen dömts för ett grovt brott eller ett brott av normalgraden och en annan person genom ett nytt domslut döms för samma brott, och dessa två domar inte är förenliga. De motsägande domarna är då bevis på att någon av personerna är oskyldig.
  • Om de vittnen som hörts döms för mened.
  • Om det efter domen uppdagas nya och dittills okända omständigheter eller bevis som kan fastställa att du är helt eller delvis oskyldig.
  • Om du har blivit dömd för mord eller dråp och det framkommer omständigheter som i tillräckligt hög grad kan tyda på att det påstådda offret är i livet.
  • Om det av ett beslut av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna framgår att ett straff har utdömts i strid mot konventionen.

Högsta domstolen (cour supérieure de justice) sammanträder som kassationsdomstol och beslutar i frågor om resning.

När är den fällande domen slutgiltig?

Domen är slutgiltig och vinner laga kraft när alla rättsmedel har uttömts, bland annat när tidsfristen för överklagande eller ansökan om resning har gått ut.

Jag kommer från en annan medlemsstat. Kan jag skickas tillbaka dit efter rättegången?

Som utländsk medborgare kan du skickas tillbaka efter en rättegång för grovt störande av allmän ordning. En utländsk medborgare kan ansöka om att bli frisläppt efter halva strafftiden om han eller hon skriftligen förbinder sig att inte återvända till landet.

Du kan överklaga migrationsministeriets beslut om att skicka hem dig till förvaltningsdomstolen (tribunal administratif).

Vad händer med informationen om åtalspunkterna/fällande dom?

Uppgifter om den fällande domen mot dig registreras i belastningsregistret, där alla domar som utfärdats av det luxemburgska rättsväsendet skrivs in.

Hur och var kommer den informationen att sparas?

Belastningsregistret, som är en databas, hanteras av den allmänna åklagarmyndigheten (Parquet Général) som leds av den allmänna åklagaren. Du identifieras i registret med ditt för- och efternamn, dina föräldrars namn, i förekommande fall makas namn, din födelseort och ditt födelsedatum, din bostadsadress och yrke, eller med ett identitetsnummer.

Hur länge kommer den att finnas kvar?

Domar som avkunnats av en domstol i Luxemburg gallras ur belastningsregistret om du frikänts efter överklagande eller efter en viss tid efter avtjänat straff (réhabilitation de droit).

Kan den sparas utan mitt samtycke?

Registrering av information i belastningsregistret är obligatorisk och kan göras utan ditt samtycke.

Kan jag besvära mig mot att informationen sparas? Hur? Till vem?

Du har rätt att besvära dig mot uppgifter som registrerats i belastningsregistret. Vänd dig i så fall till distriktsdomstolens rådsavdelning (chambre du conseil du tribunal d’arrondissement).

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterBelastningsregister

Länken öppnas i ett nytt fönsterLuxemburgs strafflag (Code Pénal)

Länken öppnas i ett nytt fönsterLuxemburgs lag om förundersökning (Code d'instruction criminelle)


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 05/04/2016

 5 - Smärre brott

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på franska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.


Brott mot trafiklagstiftningen regleras i trafiklagen (code de la route) och kan bland annat handla om rattfylleri, fortkörning och överträdelser i samband med trafikolyckor.

Vad säger lagen om alkohol i trafiken?

Det görs skillnad mellan olika alkoholhalter. Den grundnivå över vilken rattfylleri blir straffbar är 0,5 g/liter blod (promille). Rattfylleri med promillehalter i blodet mellan 0,5 och 1,2 räknas som contravention grave och faller under polisdomstolens (tribunal de police) behörighet. Högre promillehalter är ett brott av normalgraden (délit) och hänskjuts till domstolen för mindre brottmål (tribunal correctionnel).

Lagen tar också upp det fall då personen visar uppenbara tecken på berusning. Om du har mindre än 0,5 promille alkohol i blodet, men är uppenbart berusad, kommer du att behandlas som om du hade en promillehalt på minst 0,5 i blodet. Om promillehalten är mellan 0,5 och 1,2, och föraren är uppenbart berusad, kommer denne också att behandlas som om han eller hon hade en promillehalt på minst 1,2 gram alkohol/liter blod.

Vad riskerar du för straff?

Följande påföljder kan förekomma: fängelse, böter, indraget körkort (tillfälligt, definitivt, med omedelbar verkan) eller konfiskering. Påföljden beror på överträdelsens allvar.

Vilka fortkörningsbrott finns det?

Det finns tre olika grader av fortkörningsbrott:

Ringa överträdelse (contravention simple)

Överträdelse av hastighetsbegränsning som inte innefattas i någon annan kategori. Påföljden vid ringa överträdelse är att du får betala en varningsavgift (avertissement taxé), och ärendet avslutas därmed.

Allvarlig överträdelse (contravention grave)

Påföljden är böter (mellan 25 och 500 euro).

Grov fortkörning (délit de grande vitesse) – endast vid upprepad fortkörning efter allvarlig överträdelse

Påföljden blir böter (500 till 10 000 euro) eller fängelse (8 dagar till 3 år) eller en kombination av båda.

Mer information om gränserna för de olika fortkörningskategorierna och hur de klassificeras i fråga om överträdelsens allvar finns på transportministeriets webbplats.

Vilka överträdelser finns i samband med trafikolyckor?

Smitning

Vid en trafikolycka (oavsett olyckans art eller skadornas omfattning) ska du alltid stanna kvar på olycksplatsen tills all rapportering är klar, då det annars betraktas som smitning.

Påföljden vid smitning kan bli fängelse, böter eller indraget körkort.

Underlåtande att hjälpa personer i fara

Att underlåta att hjälpa eller skaffa hjälp åt en person som är i allvarlig fara, trots att detta inte innebär en allvarlig fara för dig själv eller någon annan, är straffbart. Detta gäller oavsett om det är du själv som upptäcker att personen är i fara, eller om någon annan beskrivit situationen för dig och bett dig ingripa.

Underlåtande att hjälpa en person i fara kan antingen ge fängelse mellan 8 dagar och fem år, böter mellan 251 och 10 000 euro, eller en kombination av båda.

Vållande av kroppsskada och vållande till annans död

Detta kommer att hanteras av domstol som ett motsvarande ärende som inte är kopplat till trafiken.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 05/04/2016

Rättigheter för tilltalade i brottmål - Malta

I de här faktabladen förklaras vad som händer om du blir misstänkt eller åtalad för ett brott som leder till rättegång i domstol. Information om smärre trafikbrott, som oftast leder till en fastställd påföljd, till exempel böter, finns i Länken öppnas i ett nytt fönsterFaktablad 5.

Om du har blivit offer för ett brott hittar du all information om dina rättigheter här.


Sammanfattning av brottmålsprocessen

Du ställs alltid inför rätta vid en Court of Magistrates (allmän underrätt). Om du kallas inför rätta medan du är kvarhållen i förvar, måste domstolen först besluta om frihetsberövandet grundas på en bestämmelse i lagen och sedan informera dig om att du har rätt att begära borgen. Om du inte är kvarhållen kommer du att informeras om åtalspunkterna och vilket datum du måste infinna dig i rätten för en första förhandling.

Det finns tre olika typer av rättegångar beroende på hur allvarliga åtalspunkterna mot dig är:

Förenklat förfarande inför Court of Magistrates (allmän underrätt)

  • Stämning
  • Åklagarsidans talan som framförs av polismyndigheten
  • Försvarets talan
  • Slutanföranden
  • Dom

Förfarande i Court of Magistrates efter sammanställning av bevis

  • Stämning
  • Åklagarsidans talan som framförs av polismyndigheten och Attorney General (statsåklagare)
  • Försvarets talan
  • Slutanföranden
  • Dom

Rättegång med jury

  • Inledande anföranden och utveckling av frågor rörande bevisningens tillåtlighet
  • Uppläsning av åtalet
  • Inledande anförande från åklagaren
  • Åklagarsidans talan som framförs av Attorney General
  • Försvarets talan
  • Replik från åklagaren
  • Svaromål från försvaret
  • Slutanföranden
  • Dom
  • Påföljd

Mer information om alla dessa steg i processen och om dina rättigheter finns i faktabladen. Den här informationen ersätter inte juridisk rådgivning utan är endast avsedd som vägledning.

Europeiska kommissionens roll

Tänk på att Europeiska kommissionen inte har någon roll i brottmålsprocesser i medlemsstaterna. Den kan alltså inte stödja dig om du har klagomål. Du hittar information om hur du klagar och till vem i de här faktabladen.

Klicka på länkarna här nedanför så hittar du den information du behöver

Länken öppnas i ett nytt fönster1 – Juridisk rådgivning

Länken öppnas i ett nytt fönster2 – Mina rättigheter under brottsutredningen (innan målet hamnar i domstol)

  • Utredning
  • Häktning
  • Första förhör i domstol
  • Förberedelse inför rättegången
  • Försvarets förberedelse av målet

Länken öppnas i ett nytt fönster3 – Mina rättigheter under rättegången

Länken öppnas i ett nytt fönster4 – Mina rättigheter efter att domen har meddelats

Länken öppnas i ett nytt fönster5 – Smärre trafikbrott


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 20/12/2016

1- Juridisk rådgivning

När du på något sätt blir inblandad i en brottmålsprocess är det viktigt att du kan få oberoende juridisk rådgivning. I de här faktabladen får du information om när och enligt vilka villkor du har rätt att företrädas av en advokat. Där beskrivs också vad en advokat kan göra för dig. I detta allmänna faktablad beskrivs hur du kan hitta en advokat och hur kostnaderna för advokaten kan betalas om du inte har råd.


Hitta en advokat

Om du inte har en egen advokat kan du hitta en på Länken öppnas i ett nytt fönsterAdvokatsamfundets officiella webbsida. Om du är frihetsberövad måste du be om hjälp att komma åt denna sida, eftersom det kan vara svårt att få tillgång till Internet.

Betala för en advokat

En offentlig försvarare är en oberoende advokat som betalas av staten. Han/hon är tillgänglig för rådgivning dygnet runt. Han/hon kan informera dig om dina rättigheter och se till att du inte gör eller säger något som skulle kunna skada din sak.

Om du inte har råd att betala en advokat själv har du rätt att få en utan kostnad. Det görs ingen särskild behovsprövning och det främsta kriteriet för om du har rätt till rättshjälp är om du har arbete eller inte. Om du inte har något arbete skaffar staten en offentlig försvarare, såväl inför polisförhöret som under dina framträdanden i rätten.

Om du inställer dig i domstolen utan advokat kommer man att föreslå att du skaffar en, om du inte insisterar på att du inte behöver någon.

Om du har råd att betala för en egen advokat, måste du anlita en eftersom du inte har rätt till rättshjälp. Det är bäst att bestämma arvodet med advokaten innan du anlitar honom/henne.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 20/12/2016

2 – Mina rättigheter under brottsutredningen (innan målet hamnar i domstol)

En brottsutredning kan inledas efter en anmälan från en offentlig tjänsteman, information från allmänheten eller ett klagomål från ett brottsoffer. Utredningen kan också inledas om en person tas på bar gärning med att begå ett brott.


Vilka är stegen före rättegången?

Utredning

Polisen kan be en person att komma till polisstationen för att svara på frågor. I det här skedet är syftet att ta reda på om det finns tillräckliga bevis för att anta att en person, inte nödvändigtvis samma person som den som förhörs, har varit inblandad i ett brott.

Häktning

Om polisen anser att det finns tillräckliga bevis för att anta att en person har varit inblandad i ett brott kan den personen häktas för att polisen ska kunna ha honom/henne i förvar under en tid för officiella förhör. Syftet i detta skede är att avgöra om personen kan åtalas för brottet eller ej.

Första domstolsförhandlingen

Om en person åtalas för ett brott blir han/hon stämd i domstol och får sina rättigheter upplästa. Om personen ställs inför rätta under tiden han eller hon är häktad, måste domstolen först fastställa om frihetsberövandet grundas på en bestämmelse i lagen och sedan informera personen om att han/hon har rätt att begära borgen.

Före rättegången

Innan rättegången inleds ska åklagaren samla in alla bevis för och emot den anklagade. I allvarligare fall måste åklagaren ha tillräckligt med bevis för att visa domstolen att åtalet är välgrundat.

Åklagarsidan, som i det här skedet leds av polisen, har inga skyldigheter att avslöja någon information om hur de ska styrka omständigheterna i målet. De har ingen skyldighet informera den anklagade eller dennes advokat om målet och vilka bevis de har. Den anklagades advokat kan tillsammans med den anklagade samla bevis för sin sak.

Normalt äger ett antal preliminära förhandlingar rum före rättegången.

Mina rättigheter under utredningen

Klicka på nedanstående länkar så får du mer information om de olika skedena i utredningen före rättegången.

Utredning (1)

Varför kan polisen vilja förhöra mig?

Om polisen anser att du på något sätt har varit inblandad i ett brott, eller att du skulle kunna hjälpa dem i utredningen, kan de be dig att svara på en del frågor.

Får jag information om mina rättigheter?

Polisen får inte förhöra dig i syfte att samla bevis, såvida de inte först har varnat dig, det vill säga informerat dig om dina rättigheter.

Om du frivilligt går till en polisstation eller kontaktar en polis under en utredning, har du rätt att när som helst gå därifrån om inte, och fram tills dess att, du har fått veta att du är gripen.

Vad händer om jag inte kan språket?

Om du inte förstår språket skaffar polisen en tolk åt dig. Tolken är kostnadsfri. Tolken översätter varningen, polisens frågor och dina svar.

Kan jag få en advokat?

Du har inte rätt till någon advokat under förhöret. Du har dock rätt att tala med en advokat i en timmes tid före förhöret. Om du behöver tolk kan han eller hon också översätta samtalet med advokaten åt dig.

Om du känner till någon advokat kan du be polisen kontakta honom/henne åt dig. Om du inte känner till någon advokat kan polisen ge dig en förteckning över advokater från Advokatsamfundet och då kan du välja en från förteckningen. Om du inte har råd att betala någon advokat kontaktar polisen en offentlig försvarare åt dig. En offentlig försvarare är tillgänglig dygnet runt. Mer information finns i Länken öppnas i ett nytt fönsterJuridisk rådgivning.

Måste jag svara på polisens frågor?

Du har rätt att tiga. Allt du säger kan spelas in och användas under rättegången. Om du vill besvara frågorna kan det dock ligga i ditt intresse att göra det. Om du väljer att anlita en advokat och utövar din rätt att tiga, kan en sådan tystnad betraktas som att du bekräftar att du är skyldig.

Får polisen kroppsvisitera mig och kan de be mig att lämna prover eller fingeravtryck?

Om du inte har arresterats får prover endast tas från dig om du har gett skriftligt samtycke till det. Om du har arresterats får intima och andra prover endast tas om du har gett ditt samtycke till det. Om du vägrar att lämna icke-intima prover, som fingeravtryck, kan du bli tvingad att göra det genom en order från en högre tjänsteman.

Gripande (2)

När kan jag bli gripen?

En polistjänsteman kan utan någon order gripa den som håller på att begå eller just har begått ett brott som kan straffas med fängelse, eller den som är skäligen misstänkt för att ha för avsikt att begå eller för att just ha begått ett sådant brott.

Polisen kan också göra ett gripande om

  • personens identitet är okänd,
  • det är tveksamt om de uppgifter personen lämnat stämmer,
  • personen inte har lämnat en tillfredsställande delgivningsadress,
  • det är nödvändigt för att förhindra att personen orsakar fysisk skada på sig själv och andra, eller orsakar skada på eller förlust av egendom,
  • det är nödvändigt för att förhindra att personen begår brott mot offentlig anständighet,
  • det finns skälig grund att tro att gripandet är nödvändigt för att skydda ett barn eller annan sårbar person.

Har jag rätt att få veta varför jag gripits?

Om du grips måste du få information om att så har skett även om det kan tyckas självklart. Orsakerna till det måste också förklaras. Den person som griper dig får inte vara hårdhänt, använda handfängsel eller andra kvarhållningsmedel såvida det inte är absolut nödvändigt för din säkerhet eller för att du motsätter dig gripandet.

Jag kan inte språket. Kan jag få en tolk?

Om du inte förstår det lokala språket måste polisen se till att du får tillgång till en tolk och de får inte förhöra dig innan tolken har anlänt.

Kan jag få träffa en advokat?

Alla som grips har rätt att få juridisk rådgivning av en offentlig försvarare. Rådgivningen är dock begränsad till en timme före förhöret. Polisen kontaktar en advokat åt dig. Mer information finns i Utredning (3). Du kan också få råd på telefon.

Du har rätt att få träffa en advokat enskilt. Om du behöver tolk ska han/hon vara närvarande när du talar med advokaten och när du talar med polisen.

Måste jag svara på polisens frågor?

Du har rätt att tiga. Allt du säger kan spelas in och användas under rättegången. Om du väljer att anlita en advokat och utövar din rätt att tiga, kan en sådan tystnad betraktas som att du bekräftar att du är skyldig.

Vad händer om jag säger något som försämrar min sak?

Du har en grundläggande rätt att inte ange dig själv och du får information om att du har rätt att tiga. Du får också information om konsekvenserna om du inte utövar din rätt att tiga. Det innebär att du inte är tvungen att ge polisen information som bevisar att du är skyldig.

Inga slutsatser dras om du inte vill förklara vissa detaljer, som varför du befann dig på en viss plats vid en viss tid eller varför du hade vissa föremål i din ägo. Om du låter bli att förklara kan det dock få negativ effekt på din sak.

Får jag kontakta en vän eller familjemedlem?

Polisen är skyldig att utan onödigt dröjsmål informera dig om din rätt att informera en vän eller familjemedlem om att du har satts i förvar och var du befinner dig. Det gäller inte om vännen eller familjemedlemmen är skäligen misstänkt för att vara inblandad i brottet som utreds.

Jag är från en annan medlemsstat. Får jag kontakta min ambassad?

Det är brukligt att polisen föreslår eller rekommenderar att du kontaktar din ambassad så att de får meddelande om att du har gripits och skälen till det, och kan rekommendera en advokat om du behöver en.

Kommer polisen att ta fingeravtryck på mig? Kan mitt DNA registreras?

Ja, man kan komma att ta fingeravtryck på dig och man kan ta DNA-prov på dig om du har lämnat samtycke till det. Om du vägrar att lämna fingeravtryck, kan du bli tvingad att göra det genom en order från en högre tjänsteman. Du kan dock inte tvingas att lämna DNA-prov.

Kan jag bli kroppsvisiterad?

Du kan bli kroppsvisiterad av en polistjänsteman om denne har skälig grund att misstänka att du kan utgöra en fara för dig själv och andra. Polisen kan söka efter något som du kan använda för att rymma ur häktet och efter sådant som kan vara bevis för ett brott.

Om polistjänstemannen i arresten har skälig misstanke om att du har dolt något föremål som är kopplat till ett brott, kan han begära order från en högre tjänsteman att få göra en kroppsvisitering av dig. Den högre tjänstemannen kommer att utse en expert av samma kön som du som utför visiteringen. Alternativt kan en läkare utses, om du först har samtyckt till det.

Hur länge kan polisen hålla kvar mig?

När du har satts i förvar kan man behålla dig i upp till 48 timmar. Om du inte har släppts inom sex timmar från det att du greps måste häktesansvarig informera en högre tjänsteman och lämna alla uppgifter om tid och plats där du hålls i förvar. Efter 48 timmar måste polisen delge dig misstanke om brott, släppa dig mot borgen eller släppa dig utan villkor.

Vad händer om jag anhålls enligt en europeisk arresteringsorder?

Om en Europeisk arresteringsorder har utfärdats av en medlemsstat kan du bli anhållen i en annan medlemsstat och sändas tillbaka till landet i fråga efter förhör inför en domare. Du har rätt att få en advokat och en tolk om du behöver.

Första domstolsförhandlingen (3)

Varför hålls den första domstolsförhandlingen?

Det finns två olika situationer:

  • Om du har gripits och satts i förvar är syftet med den första domstolsförhandlingen att anklagelserna mot dig ska läsas upp. Domstolen ska först besluta om det är befogat enligt någon lagbestämmelse att fortsätta att hålla dig i förvar och sedan informera dig om att du kan begära borgen.
  • Om du har åtalats men inte är satt i polisförvar, är syftet med den första domstolsförhandlingen att läsa upp anklagelserna och höra vilka bevis åklagarsidan har framfört till stöd för dessa.

Om du är i förvar måste du inställa dig inför en domstol så snart som möjligt efter åtalet för att höra bevisen som åklagarsidan har framfört till stöd för åtalet och för att fatta beslut om du ska släppas mot borgen eller inte.

Om du inte är i förvar kommer du att informeras om åtalspunkterna och vilket datum du måste infinna dig i rätten för en första förhandling.

Har jag rätt till en advokat?

När du inställer dig i rätten har du rätt till en advokat som du väljer själv. Om du inte har råd med en advokat ger staten rättshjälp. Mer information finns i Länken öppnas i ett nytt fönsterJuridisk rådgivning.

Finns det någon tolk om jag inte förstår språket?

Om du inte förstår maltesiska men talar engelska kommer rättegången att hållas på engelska. Om du inte förstår engelska kommer rättegången att hållas på maltesiska och en tolk utses att bistå dig. Tolktjänsten är kostnadsfri.

Måste jag tala i domstolen?

Du har rätt att tiga. Du kommer dock att tillfrågas om du anser dig skyldig eller inte skyldig till anklagelserna. Din advokat ger dig råd om hur du ska svara.

Måste jag lämna någon annan information?

Innan du svarar på den allmänna frågan om skuld och oskuld kommer du, utan att vara bunden av ed, att få svara på några grundläggande frågor, främst om din identitet och bostadsort.

Kommer jag att frisläppas eller hållas i förvar efter förhandlingen?

Vid förhandlingen kommer domstolen att besluta om du ska beviljas borgen eller inte.

Om du inte har något brottsregister och inte utgör någon risk för samhället kommer du att frisläppas mot borgen enligt vissa villkor. Om domstolen beslutar att inte bevilja dig borgen förs du till häktet till nästa förhandling då du kan begära borgen igen. Domstolen kan inte besluta att du inte ska beviljas borgen ända fram till rättegången. Du kan begära borgen i vilket skede som helst av förfarandet.

Om du är utlänning brukar domstolen inte bevilja borgen om du inte har en fast adress.

Får jag lämna landet före rättegången?

Om du kan lämna tillräcklig säkerhet för att du kommer att återvända till rättegången kan du lämna landet, men du måste komma tillbaka till alla domstolsförhandlingar. Om du underlåter att närvara vid någon av förhandlingarna kommer en order att utfärdas om att du ska gripas igen. Du kan också komma att ställas till ansvar för att ha brutit mot borgensvillkoren. I de flesta fall är ett av villkoren att du inte får lämna landet, men ett sådant villkor kan ändars i ett senare skede av förfarandet.

Förberedelse inför rättegången (4)

Vad händer före rättegången?

Under perioden före rättegången samlar Attorney General all bevisning i fallet för att försäkra sig om att bevisläget är tillräckligt starkt för att motivera rättegången. Bevisen samlas in under sammanställningen av bevis. Du är närvarande i detta skede av förhandlingarna och du kan få stöd av din advokat. Du kan pröva bevisen genom att korsförhöra åklagarsidans vittnen och du får också lägga fram egna bevis.

Leder mitt fall alltid till rättegång?

Court of Magistrates som sköter sammanställningen av bevis kan besluta att det inte finns tillräcklig grund för åtal och frisläppa dig. Om du frisläpps och statsåklagaren inte är enig med domstolen kan han, inom en månad, överklaga till Criminal Court (brottmålsdomstolen) för att du ska gripas igen. Om Court of Magistrates hänskjuter målet till rättegång, kan Attorney General fortfarande besluta att du ska frisläppas. I lagstiftningen finns inget alternativ till en rättegång.

Kan jag erkänna mig skyldig före rättegången?

Du kan förklara dig skyldig vid stämningen och om straffet för brottet du anklagas för inte överstiger tio års fängelse, går Court of Magistrates i så fall vidare till att bestämma påföljden. Ett sådant domslut kommer med få undantag att synas i ditt belastningsregister.

Om du erkänner dig skyldig i Criminal Court kommer ingen jury att sammankallas och domstolen fastslår domen.

Kan åtalspunkterna mot mig ändras före rättegången?

Åtalspunkterna kan ändras före rättegången, beroende på vilka bevis som samlas till sammanställningen av bevis. Statsåklagaren kan lägga till anklagelser som framkommer i sammanställningen. Det kan också hända att anklagelserna eller en del av dem dras tillbaka före rättegången.

Vilken typ av bevis kommer åklagaren att samla in?

Åklagaren förhör vittnen i fallet och kan också samla in fysiska och kriminaltekniska bevis. Åklagaren kan till exempel hämta dokument från din bostad eller arbetsplats. Court of Magistrates kan beordra undersökningar, genomsökningar, experiment och annat som är nödvändigt för en fullständig utredning av fallet. Domstolen kan också beordra att du eller någon person som utsatts för brottet eller varit med om att utföra brottet ska kroppsvisiteras, helt eller delvis, av experter om en sådan undersökning anses relevant för målet.

Kan jag hindra åklagaren från att samla in vissa bevis?

Sammanställningen av bevis är inte rätt skede i förfarandet för att diskutera bevisens tillåtlighet. Du har en tidsfrist för att ifrågasätta tillåtligheten för de bevis som åklagarsidan tänker lägga fram. Tidsfristen inleds det datum då du får åtalet. Om bevisen är ytterst otillåtliga kan Court of Magistrates överväga att inte tillåta dem.

När får jag information om bevisen mot mig?

Du och din advokat ska vara närvarande under sammanställningen av bevis och du får tillfälle att korsförhöra åklagarsidans vittnen och se de fysiska bevisen.

Vad händer om jag bor i en annan medlemsstat?

Om du har fått tillstånd att återvända till ditt hemland måste du åka tillbaka till varje domstolsförhandling före rättegången.

Om jag döms, kan jag då åtalas igen för samma brott?

Oavsett om du döms eller frikänns, kan du inte åtalas för samma brott en gång till. Det är dock domstolen som genomför rättegången som fattar detta beslut eftersom Court of Magistrates, som gör sammanställningen av bevis, är uttryckligen förbjuden att besluta om huruvida du ska åtalas igen för ett brott som du har redan har åtalats för.

Försvarets förberedelse av fallet (5)

Vad händer före rättegången?

Om rättegången hålls vid Court of Magistrates ska åklagarsidan sammanställa och sammanfatta sina bevis innan du förbereder din sak. Du kan korsförhöra åklagarens vittnen när de framträder eller också kan du spara rätten att korsförhöra dem till senare.

Om rättegången hålls inför Criminal Court, där förfarandena är mer formella, måste du förbereda en förteckning över vittnen och andra förberedande pläderingar. Detta måste göras inom en föreskriven tidsfrist som startar den dag då du tar emot åtalet.

När måste jag förbereda mitt försvar?

Du har inga specificerade tidsfrister för att förbereda ditt försvar i rättegången vid Court of Magistrates. När åklagaren sammanfattar sitt mål, får du ett datum då du kan inleda ditt försvar. Du måste inte avsluta ditt försvar under en session.

När du får en stämningsansökan för rättegång i Criminal Court kan du, inom 15 arbetsdagar, anmäla förberedande pläderingar och ange vittnen och lägga fram skriftliga och andra bevis som du avser att använda i rättegången. Detta är en absolut tidsfrist och det är bäst att tala med en advokat så snart du får stämningsansökan.

Får jag information om vittnena och andra bevis mot mig?

När det gäller en rättegång vid Court of Magistrates hörs åklagarsidans vittnen och bevisen läggs fram i din närvaro. Innan du förbereder försvaret kan du begära en kopia av förhandlingsdokumenten som ska innehålla utskrifter av vittnesmål och kopior på andra bevis.

När det gäller en rättegång i Criminal Court måste Attorney General sammanställa en förteckning över handlingarna i förfarandet tillsammans med en förteckning över vittnen och dokument som han/hon avser att lägga fram vid rättegången. Du får förteckningen över vittnen och handlingar tillsammans med stämningsansökan. Du kan också begära en kopia av handlingarna i förfarandet från kansliet i Criminal Court.

Kan jag hindra åklagaren från att samla in vissa bevis?

I mål vid Court of Magistrates kan du hindra åklagarsidan från att lägga fram bevis som är otillåtna, dvs. inte juridisk tillåtna. Detta kan göras omedelbart eller i ett senare skede av förfarandet.

Om en stämningsansökan har lämnats in mot dig, och om pläderingar angående bevis som ska läggas fram av åklagarsidan har presenterats inom tidsfristen, utser brottsmålsdomstolen en dag för att höra pläderingarna. Efter det att de har hört inläggen från parterna skjuter domstolen upp målet för att fatta beslut. När beslutet har meddelats och om du vill överklaga till Court of Criminal Appeal (appellationsdomstol för brottmål), måste du lämna in en anmälan om det omedelbart efter det att domstolens beslut har meddelats. Du har sedan tre arbetsdagar på dig att lämna in själva ansökan.

Om jag döms, kan jag då åtalas igen för samma brott?

Oavsett om du döms eller frikänns, kan du inte åtalas för samma brott en gång till. Åberopande av double jeopardy kan begäras när som helst inför Court of Magistrates, med undantag under sammanställning av bevis.

Åberopande av double jeopardy kan göras inför Criminal Court som ett preliminärt åberopande. Domstolen själv kan dock göra det när som helst om ingen specifik hänvisning till det har gjorts.

Jag har redan dömts för detta brott i en annan medlemsstat. Vad händer?

Court of Magistrates eller Criminal Court granskar innehållet i beslutet från den andra medlemsstaten och friger dig om den kommer fram till att brottet är av samma art som ett som du redan har dömts eller frisläppts för.

Hur länge varar rättegången?

En rättegång i Court of Magistrates pågår under ett antal sessioner som kan äga rum med veckors eller månaders mellanrum.

De flesta rättegångar i Criminal Court varar inte längre än en vecka. Rättegångar i allvarligare fall kan dock vara längre än så.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 20/12/2016

3 - Mina rättigheter under rättegången


Var hålls rättegången?

Den domstol där ditt mål tas upp är antingen Court of Magistrates (allmän underätt) eller Criminal Court (brottmålsdomstol), främst beroende på hur allvarliga anklagelserna mot dig är.

Rättegången är offentlig, förutom med vissa undantag då exempelvis offrets identitet måste döljas.

Om rättegången hålls i Court of Magistrates är det domaren som beslutar i fallet. Om rättegången hålls i Criminal Court är det juryn som beslutar i skuldfrågan och vid fällande dom, är det domaren som beslutar påföljden.

Kan åtalspunkterna ändras under rättegången?

Om rättegången hålls i Court of Magistrates kan åtalspunkterna ändras. Åklagaren kan be att åtalspunkterna ska korrigeras om bevisen tyder på att en annan rubricering är mer lämplig eller om ett misstag har begåtts i det ursprungliga åtalet. Åtalspunkter kan också dras tillbaka eller bytas ut.

Om du har förklarat dig skyldig eller inte skyldig i ett mål i Criminal Court kan åtalspunkterna, under vissa omständigheter ändras, på villkor att de inte blir allvarligare än de var från början.

Om du förklarar dig skyldig till alla åtalspunkterna beslutar domaren om påföljden. Om du förklarar dig skyldig till några av åtalspunkterna, fortsätter rättegången om de andra åtalspunkterna inte dras tillbaka av åklagarsidan eller är alternativa åtalspunkter.

Vilka rättigheter har jag under rättegången?

Du måste närvara under hela rättegången.

Om du bor i en annan medlemsstat får du ändå inte delta via videolänk.

Om du inte förstår maltesiska men talar engelska kommer rättegången att hållas på engelska. Om du inte förstår engelska kommer rättegången att hållas på maltesiska och en tolk utses att bistå dig.

Du har rätt att försvara dig själv under rättegången men i allmänhet brukar domstolen insistera på att du ska anlita en advokat som kan företräda dig. Du kan också tilldelas en advokat. Om din advokat är offentlig försvarare från rättshjälpen kan du inte byta advokat. Om du har anlitat en egen privat advokat får du byta.

Du är inte tvungen att tala under rättegången och inga slutsatser kan dras av din tystnad. Om du beslutar att ställa dig i vittnesbåset kan du inte vägra att svara på anklagande frågor om åtalspunkterna mot dig.

Din trovärdighet kan påverkas allvarligt om du inte talar sanning och dessutom kan det innebära mened.

Vad har jag för rättigheter när det gäller bevisen mot mig?

I allmänhet kan du ifrågasätta bevis mot dig. Om bevisen består av vittnesmål kan du korsförhöra vittnena eller vittna själv för att ifrågasätta deras vittnesmål. När det gäller skriftliga bevis kan du korsförhöra vittnet eller experten som lägger fram dem eller låta egna vittnen lämna utsagor för att bestrida sådana bevis. Du kan dock inte ha egna expertvittnen. Sakkunnigbevisning kan endast ifrågasättas i korsförhör där experten frågas ut om sina resultat eller sin sakkunskap.

Du kan själv presentera vittnen eller skriftliga bevis till ditt försvar.

Om rättegången ska hållas i Criminal Court föreskriver lagen en tidsfrist från den dag du tar emot stämningen, och under den tidsfristen måste du informera om alla vittnen och andra bevis som du avser att lägga fram till ditt försvar vid rättegången. Om rättegången hålls i Court of Magistrates finns inga sådana begränsningar.

Om du vill kan du anlita en privatdetektiv som samlar bevis åt dig. Sådana bevis är tillåtliga så länge de inte undantas i lagen.

Din advokat kan korsförhöra åklagarsidans vittnen och kan ifrågasätta det de säger under korsförhöret.

Kan information från mitt brottsregister tas upp?

Information ur brottsregistret kan tas upp om en åtalspunkt beror på en tidigare dom som återfall eller brott som begås medan en villkorlig dom gäller. Domarna kan också ta upp ditt brottsregister när de beslutar om vilken påföljd du ska få om du döms.

Under en rättegång i Criminal Court kan ditt brottsregister tas upp om du försöker upprätta ditt goda anseende eller angriper något av åklagarvittnenas anseende. När domstolen fastställer ditt straff kan den ta hänsyn till en slutlig dom i en utländsk domstol.

Vad händer efter avslutad rättegång?

I slutet av rättegången frikänns du eller fälls för det som du har anklagats för. Du kan också frikännas/fällas på vissa punkter.

Om du fälls kan du bli dömd till fängelse. Om fängelsestraffet är högst två år kan domstolen skjuta upp verkställigheten i maximalt fyra år. Om brottet är belagt med högst sju års fängelse kan domstolen också släppa dig ovillkorligt eller villkorligt för en period av högst tre år. Om du bryter mot något villkor som domstolen fastställt kommer du att ställas inför domstolen igen och dömas en gång till.

Domstolen kan också döma dig till övervakning med en övervakare som utses åt dig. I vissa fall kan domstolen också utdöma böter.

Vad är brottsoffrets roll i rättegången?

När rättegången hålls i Criminal Court kan brottsoffret vara närvarande under förhandlingarna och får uttala sig om påföljden.

Inför Court of Magistrates kan brottsoffret ta en mer aktiv del genom att bistå åklagaren personligen eller genom en advokat.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 20/12/2016

4 - Mina rättigheter efter att domstolen har fattat sitt beslut


Kan jag överklaga?

Du kan överklaga domen vid rättegången och du kan också överklaga påföljden. Du kan överklaga genom att lämna in en ansökan om överklagande till Court of Criminal Appeal. Om det gäller en dom från Court of Magistrates måste du göra detta inom åtta arbetsdagar. Gäller det ett juryutslag och därpå utdömd påföljd från Criminal Court måste du lämna in ditt överklagande inom femton arbetsdagar från datum för domen.

I båda fallen kan du överklaga såväl avgörandet i skuldfrågan som påföljden.

Vad händer om jag överklagar?

Om du döms till fängelse av Court of Magistrates kommer ditt överklagande att medföra att domens verkställighet skjuts upp tills överklagandet har behandlats.

Om du döms till fängelse av Criminal Court efter att befunnits skyldig sänds du omedelbart i fängelse och verkställandet av domen skjuts inte upp för att du lämnar in ett överklagande. I så fall kan du begära borgen i väntan på resultatet av överklagandet men som regel brukar det inte beviljas.

Det finns ingen bestämd regel om när ditt överklagande kommer att behandlas men vanligtvis tar det flera månader.

Som regel kan du inte lägga fram nya bevis under överklagandet. Det finns några få undantag, som att du inte kände till beviset eller att det är fråga om bevisning som inte var tillåten när rättegången inleddes.

Vad händer vid förhandlingen om överklagandet?

Om du överklagar en dom från Court of Magistrates och om vittnesmålen inte har nedtecknats, kommer vittnena att höras igen och då får din advokat och åklagaren göra muntliga inlägg för och emot överklagandet.

Om vittnesmålen har nedtecknats kommer muntliga inlägg att göras. När det gäller ett överklagande av en dom från Criminal Court får din advokat göra muntliga inlägg till stöd för ditt överklagande och åklagaren får då bemöta dem.

I slutet av rättegången frisläpps eller döms du för det som du har anklagats för. Du kan också bli delvis frikänd/dömd.

Vad händer om överklagandet bifalls/inte bifalls?

Om överklagandet bifalls ändras eller upphävs domen beroende på vad du har begärt i ditt överklagande.

Om överklagandet inte bifalls bekräftar domstolen domen. Om fängelsedomen har avgivits av Court of Magistrates sätts du i fängelse omedelbart.

Du har inte rätt att överklaga en dom från Court of Criminal Appeal till någon annan domstol. Om det första beslutet var felaktigt har du rätt till ersättning.

Om överklagandet bifalls och domen upphävs sparas inga domar i ditt register.

Om inget överklagande görs inom tidsfristen är en dom slutgiltig med ett domslut från Court of Magistrates eller Criminal Court. Om den överklagas är domen slutgiltig efter beslut från Court of Criminal Appeal.

Jag är från en annan medlemsstat. Kan jag sändas tillbaka dit efter rättegången?

Om du är från en annan medlemsstat kommer domstolen inte att besluta att du ska sändas tillbaka till ditt land. Du kan dock ansöka hos regeringen om att få tillbringa straffet i fängelse i ditt hemland.

Ansökan kan också lämnas av regeringen i ditt hemland på dess eget initiativ eller som stöd för din ansökan. Beslutet måste fattas av båda regeringarna.

Överföringen sker inte automatiskt och måste inledas med en ansökan från dig eller/och från din regering.

Beslutet att skicka tillbaka dig till ditt land är inte ett domstolsbeslut utan ska fattas av din regering och regeringen i den medlemsstat som har funnit dig skyldig till ett brott. Därför kan ett sådant beslut inte överklagas.

Information om åtalspunkter/dom

Alla domar mot dig kommer att synas ditt belastningsregister. I vissa fall, t.ex. om du var under 18 år då brottet begicks, förs domen inte in i belastningsregistret.

Informationen finns hos polischefen hos polisens huvudkontor.

Ditt brottsregister kommer att finnas hos polismyndigheten (Commissioner of Police) utan tidsbegränsning. Domar förs dock inte längre in i ditt belastningsregister efter en viss tid mellan sex månader och tio år beroende på hur långt ditt straff var. Det finns vissa domar, till exempel drogrelaterade, som alltid förs in i belastningsregistret oavsett hur lång tid som har gått.

Det krävs inget samtycke från dig för att få upprätta ett brottsregister hos polischefen. Du kan inte motsätta dig att denna information registreras eftersom det är tillåtet enligt lag.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 20/12/2016

5 - Smärre trafikbrott

Smärre trafikbrott (infringements eller scheduled offences) hanteras administrativt inför en nämndledamot med ansvar för rättsliga frågor (Commissioner for Justice).


Hur hanteras smärre trafikbrott?

Överträdelser som fortkörning och felparkeringar hanteras på samma sätt som smärre brott hanteras inför Court of Magistrates.

Brotten hanteras av en Commissioner of Justice (nämndledamot).

Du får en stämning att infinna dig hos en nämndledamot. Stämningen innehåller en kort sammanfattning av vad du anses ha gjort dig skyldig till och en varning att om du inte inställer dig, anses du ha erkänt dig skyldig till anklagelsen. I stämningen anges också vilken påföljd som kan bli aktuell om du befinns vara skyldig till överträdelsen.

Upp till tre dagar före förhandlingen kan du reglera saken genom att betala böterna. I så fall behöver du inte infinna dig hos nämndemannen. Om du väljer att bestrida anklagelsen blir det en tvistefråga. Åklagaren lägger fram sin sak och du lägger fram din. Nämndemannen avgör sedan om du har begått den förseelse som anges i stämningen.

Om nämndemannen anser att du har begått överträdelsen förklarar han dig skyldig och dömer dig att betala böter på högst ett tusen ett hundra sextiofyra euro och sextionio cent (€ 1 164,69). Lägsta möjliga böter är tjugotre euro och tjugonio cent (€ 23,29). Om lagen så föreskriver kan nämndemannen också beordra att föremål som använts då överträdelsen begicks ska beslagtas eller/och att ditt körkort ska återkallas eller dras in.

Förfarandet vid scheduled offences kan användas mot medborgare från en annan medlemsstat, förutsatt att stämning utfärdas. Om du stäms och inte infinner dig kan du bedömas ha erkänt anklagelsen. Alternativt kan du ge skriftlig fullmakt till en nära släkting eller en advokat att företräda dig.

Om du känner dig förfördelad av nämndemannens beslut kan du, inom trettio dagar efter beslutet, ansöka hos Court of Magistrates om att beslutet ska upphävas eller ändras.

Kommer dessa brott att synas i mitt brottsregister?

De här förseelserna kommer inte att synas i ditt belastnings- eller straffregister.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 20/12/2016

Rättigheter för tilltalade i brottmål - Österrike

I dessa faktablad förklaras vad som händer när en person misstänks eller anklagas för ett brott som prövas vid en rättegång i domstol.

Enligt österrikisk lag begår du endast ett brott när du bryter mot en specifik lagbestämmelse som är gällande vid den tid då gärningen begås. Rätten till åtal är en statlig rättighet. Åklagarmyndigheterna, som styr avdelningen för brottsutredningar, liksom domstolarna måste fastställa bakgrunden och utreda alla omständigheter som är av betydelse när bakgrunden bedöms.

I följande faktablad får du veta mer om dina rättigheter som tilltalad, om straffrättsliga förfaranden inleds mot dig i Österrike. Du har olika rättigheter under de olika skedena i förfarandena. De viktigaste skedena i förfarandena förklaras kortfattat, så att du snabbt kan få tillgång till den information du behöver.


Sammanfattning av det straffrättsliga förfarandet

I princip består det straffrättsliga förfarandet i Österrike av tre processkeden:

  • förberedande förfaranden,
  • rättegång,
  • överklagande.

Information om alla dessa tre skeden i det straffrättsliga förfarandet och om dina rättigheter finns i faktabladen. Denna information ersätter inte juridisk rådgivning utan är endast avsedd som vägledning.

Information om trafikbrott som vanligtvis omfattas av en på förhand fastställd påföljd som böter finns i Länken öppnas i ett nytt fönsterfaktablad 5.

Om du är brottsoffer hittar du utförlig information om dina rättigheter härhttps://e-justice.europa.eu/contentPresentation.do?clang=sv&idTaxonomy=171&idCountry=AT.

Europeiska kommissionens roll

Observera att Europeiska kommissionen inte har någon funktion i medlemsstaternas straffrättsliga förfaranden och att den inte kan hjälpa dig om du har klagomål. I dessa faktablad finns information om hur du framför klagomål och till vem du ska vända dig.

Klicka på länkarna nedan för att komma till den information du behöver

Länken öppnas i ett nytt fönster1. Juridisk rådgivning

Länken öppnas i ett nytt fönster2. Mina rättigheter under brottsutredningen (innan målet hamnar i domstol)

  • Utredning och insamling av bevisning
  • Anhållande och frihetsberövande före rättegång (inklusive europeisk arresteringsorder)
  • Åtal
  • Försvarets förberedelse av målet

Länken öppnas i ett nytt fönster3. Mina rättigheter under rättegången

Länken öppnas i ett nytt fönster4. Mina rättigheter efter att domen har meddelats

Länken öppnas i ett nytt fönster5 – Förseelser


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 22/06/2018

1 - Juridisk rådgivning

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på tyska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Det är mycket viktigt att du får juridisk rådgivning, om du är inblandad i det straffrättsliga förfarandet på något sätt. I faktabladen visar vi när och under vilka förhållanden du har rätt att företrädas av advokat. Detta allmänna faktablad visar hur du hittar en advokat och hur advokatens kostnader kan täckas om du inte har råd att betala.


Hitta en advokat

I Österrike kan endast advokater försvara dig i domstol (med några få undantag). Österrikes federala advokatsamfund har ett elektroniskt register över advokater som du kan få tillgång till Länken öppnas i ett nytt fönsterhär.

Om du får veta att utredningar som leder till straffrättsliga förfaranden har inletts mot dig i Österrike, bör du välja en advokat och avtala ett möte med honom eller henne för att diskutera frågan. Detta bör om möjligt göras innan du förhörs första gången.

Personer som anhålls har rätt att kontakta en advokat innan de förhörs. Om du inte känner till någon advokat, kan du kontakta de Länken öppnas i ett nytt fönsterjourhavande advokaterna. Polisen eller åklagarmyndigheterna måste tillåta dig att kontakta denna tjänst.

Betala för en advokat

Om du utser en advokat att försvara dig, måste du generellt sett själv betala för hans eller hennes tjänster. Om det inte finns något avtal om arvodet, kan advokaten begära att få en rimlig ersättning. Arvodena som finns i förteckningen Länken öppnas i ett nytt fönsterAllmänna arvodeskriterier (AHK) kan användas som utgångspunkt när arvodet beräknas.

Om du äventyrar din egen eller din familjs ekonomi genom att själv betala för försvaret, och om en försvarsadvokat krävs, ska du tilldelas en försvarsadvokat utan kostnad. I sådana fall får du även kostnadsfria kopior av akten. Du kan ansöka om rättshjälp för en försvarsadvokat genom att använda den här Länken öppnas i ett nytt fönsterblanketten.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 22/06/2018

2. Mina rättigheter under brottsutredningen (innan målet hamnar i domstol)

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på tyska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Syftet med brottsutredningen är att fastställa omständigheterna, så att åklagarmyndigheterna kan besluta om åtal ska inledas eller om målet ska avslutas. Om åtal ska inledas är syftet med de förberedande förfarandena också att förenkla för rättegången så att den kan slutföras snabbt.


Vilka är de olika skedena i brottsutredningen?

  • Syftet med brottsutredningen är att avgöra om ett brott har begåtts och i så fall av vem.
  • När utredningar har inletts mot en person som är misstänkt för ett specifikt brott anses denna person vara tilltalad.
  • Domstolen ska vidta vissa åtgärder i utredningen. Den ska rekonstruera brottet och följa principen om så kallat kontradiktoriskt förfarande. Den allmänna åklagaren och den tilltalade är, tillsammans med hans eller hennes försvarsadvokat, närvarande under dessa förfaranden och har rätt att ställa frågor till den person som förhörs. Åklagarmyndigheterna kan också begära att domstolen upptar ytterligare bevisning, om de anser att det är nödvändigt på grund av allmänintresset.
  • Åklagarmyndigheterna och/eller brottsutredningsavdelningen kan vidta de flesta utredningsåtgärder på eget initiativ utan domstolens medgivande. Dessa åtgärder omfattar i synnerhet efterforskning och förhör liksom att fastställa identitet på personer, utföra genomsökningar etc.
  • Frihetsberövandet före rättegången förutsätter, liksom förlängning av sådant frihetsberövande ett domstolsbeslut. Samma sak gäller användningen av tvångsmedel som kan inkräkta på de grundläggande rättigheterna (t.ex. husrannsakan på platser som skyddas av husinnehavarens rättigheter, tillgång till bankkonton, telefonavlyssning eller analys av telefonuppgifter).
  • Åklagarmyndigheterna måste avsluta utredningen om det kan konstateras att något brott inte har begåtts eller om de fastställda omständigheterna inte räcker för att fälla den tilltalade. I alla andra fall där omständigheterna har fastställts i tillräcklig utsträckning, ska åklagarmyndigheterna väcka åtal i den behöriga domstolen.
  • Åklagarmyndigheterna kan avstå från vidare åtal och istället tillämpa ett alternativt förfarande (Länken öppnas i ett nytt fönsterdiversion) i mål som inte kan avskrivas, men där utdömande av påföljd inte förefaller  nödvändigt, eftersom den tilltalade (i de flesta fall) betalar böter. Denna lösning kan dock inte användas om brottet resulterade i dödsfall eller om det hamnar inom behörigheten för en domstol med lekmannadomare eller en jurydomstol, med andra ord om det brott som den tilltalade anklagas för leder till fängelse i mer än fem år (i regel).

Mina rättigheter under brottsutredningen

Du har olika rättigheter beroende på de olika åtgärderna och skedena i utredningen:

I alla händelser har du följande rättigheter, oberoende av i vilket skede av förfarandena du befinner dig:

  • Du måste så tidigt som möjligt informeras om att du är föremål för utredning, om vilket brott du misstänkts för och om dina viktigaste processrättigheter.
  • Under varje skede i förfarandena har du rätt att välja en försvarsadvokat eller att ansöka om en försvarsadvokat genom rättshjälpssystemet (se Länken öppnas i ett nytt fönsterfaktablad 1). Om omständigheterna eller rättsfrågorna är komplicerade, kan du inom ramen för rättshjälpssystemet ansöka om en försvarsadvokat för hela förfarandet. Detta brukar vara fallet i straffrättsliga förfaranden mot utlänningar som inte är förtrogna med det österrikiska rättssystemet. I alla mål som kräver det som kallas Länken öppnas i ett nytt fönsterobligatoriskt försvar, kommer du att tilldelas en försvarsadvokat om du inte själv utser en sådan. Om du inte företräds av en försvarsadvokat genom rättshjälp, måste du själv stå för kostnaderna för den tilldelade försvarsadvokaten.

De viktigaste skedena där du måste ha försvarsadvokat är hela perioden med frihetsberövande före rättegången, under förfarandena med institutionalisering av mentalt avvikande brottslingar, förfarandena i en domstol med lekmannadomare eller en jurydomstol eller rättegång med en enskild domare om brottet leder till fängelse i mer än tre år.

  • Gå igenom akten.
  • Kommentera åtalspunkterna mot dig eller för att tiga.
  • Begära att bevisning upptas.
  • Överklaga mot åtgärder som vidtagits av åklagarmyndigheterna eller brottsutredningsavdelningen liksom mot domstolsbeslut.
  • Tilldelas en översättare/tolk.

Utredning och insamling av bevisning (1)

Vem utför utredningarna?

Åklagarmyndigheterna som leder brottsutredningsavdelningen ansvarar för att utföra utredningarna. Brottsutredningsavdelningen påbörjar utredningen på eget initiativ, om en en tredje person lämnar in en rapport till polisen eller på uppdrag av den allmänna åklagaren.

Vilken information får jag?

Åklagarmyndigheterna eller brottsutredningsavdelningen måste i alla mål informera dig om att man utreder dig och varför. Vidare måste du informeras om att du som tilltalad inte är skyldig att göra en utsaga och att utsagan – om du väljer att göra en sådan – kan användas som bevisning mot dig.

Om du har begått brottet som du anklagas för och om du bekänner brottet (om du erkänner dig skyldig) är detta en viktig förmildrande omständighet när domstolen bestämmer ditt straff. Men ett erkännande av skuld påverkar inte rättegångens förlopp.

Vad händer om jag inte talar tyska?

Om du inte kan kommunicera tillräckligt bra på tyska, har du rätt att begära en tolk som utses utan kostnad under förhöret. Du behöver inte och du bör inte besvara några frågor om tolken inte är närvarande. Tolken tolkar de frågor du får till ett språk du kan förstå. Tolken tolkar även dina svar till tyska.

Tolken måste under alla omständigheter tolka informationen och instruktioner om de rättsfrågor som du måste få enligt lag. Om du vill kan tolken även hjälpa dig i kontakterna med den försvarsadvokat som utsetts åt dig (inte den advokat du själv väljer).

Om du informeras om ett beslut från åklagarmyndigheterna eller om ett domstolsbeslut, kan du begära hjälp att få dessa dokument översatta. Om du vill granska din akt, kan en översättare endast hjälpa dig om du inte har en försvarsadvokat och om det är orimligt att förvänta att du själv ser till att delar av akten översätts.

Har jag rätt att kontakta en advokat?

Du behöver ingen advokat utom då målet kräver att du företräds av en försvarsadvokat. Men oavsett om du har frihetsberövats eller inte har du rätt att rådfråga en advokat när som helst om du önskar det. Du måste också få en tolk vid dina kontakter med den försvarsadvokat som har utsetts åt dig.

Om du har anhållits och känner till namnet på en advokat som du vill ska försvara dig, kan du också kontakta honom eller henne direkt genom polisen. Om du inte känner till någon försvarsadvokat, kan du använda advokatsamfundets jourtjänst (Länken öppnas i ett nytt fönsterfaktablad 1).

Kommer de att ta mina fingeravtryck eller DNA-prov?

Polisen har rätt att genomsöka dina kläder och föremål du har i din ägo. För ytterligare fysisk undersökning krävs domstolens samtycke och ett efterföljande beslut av den allmänna åklagaren.

Polisen får ta dina fingeravtryck om det är nödvändigt för att fastställa din identitet. Brottsutredningsavdelningen får ta ett salivprov för en DNA-analys. Det krävs ett samtycke från domstolen för att utföra själva DNA-analysen.

Kan mitt hem, mitt kontor, min bil etc. genomsökas?

Platser och föremål kan genomsökas om man kan anta att det där finns misstänkta personer eller att bevisning kan säkras. Det krävs ett samtycke från domstolen för att genomsöka platser som skyddas av husinnehavarens rättigheter. Polisen har rätt att genomsöka andra platser och föremål på uppdrag av den allmänna åklagaren.

Kommer jag att få information om bevisningen mot mig?

Som tilltalad har du rätt att granska din akt. På detta sätt får du information om bevisningen mot dig. I undantagsfall kan vissa delar av akten inte vara tillgängliga för granskning. Du har rätt att när som helst lägga fram din egen bevisning.

Vilka rättsmedel har jag under utredningsförfarandena?

Du kan försvara dig själv mot åtgärder som vidtagits av brottsutredningsavdelningen eller åklagarmyndigheterna under utredningsförfarandet genom att lämna in en invändning (ingen tidsfrist), om du anser att dina rättigheter har kränkts.

Domstolen fattar beslut om din invändning såvida inte åklagarmyndigheterna ger dig rätt. Ett överklagande mot ett domstolsbeslut kan lämnas till den högre regionala domstolen. Invändningen måste lämnas till åklagarmyndigheterna.

Du har rätt att överklaga domstolsbeslut till den högre regionala domstolen, i synnerhet om dessa kolliderar med grundläggande rättigheter.

Överklaganden kan lämnas både till åklagarmyndigheterna och till förstainstansdomstolen inom 14 dagar.

Måste jag vara närvarande under utredningarna?

Du är inte skyldig att stanna i Österrike under hela utredningsförfarandet. Din advokat kan se till att dina rättigheter uppfylls under utredningen (om du vill att han eller hon gör detta).

Du måste åka till Österrike för förhör. Videoöverföring kan inte användas under utredningsförfarandet. Det är inte heller tekniskt möjligt.

Anhållande och frihetsberövande före rättegång (inklusive europeisk arresteringsorder) (2)

Varför kan jag häktas?

Du får endast frihetsberövas före rättegång om du är starkt misstänkt för att ha begått ett brott och det också finns skäl för frihetsberövandet (risk för att du avviker, risk för att bevisning förstörs eller risk för att du begår ett brott). Domstolen måste samtycka till anhållandet (genom tjänstemän på brottsutredningsavdelningen) (om du inte tas på bar gärning eller det finns en hotande fara).

Frihetsberövande före rättegången måste påföras av domstolen och det måste verkställas i ett fängelse. Brottsutredningsavdelningen får kvarhålla dig i högst 48 timmar innan de tar dig till domstol utan dröjsmål.

Lagen anger inte om och hur du kan informera din familj och dina vänner om frihetsberövandet. Socialtjänsten finns på alla fängelser för att hjälpa dig med sådana frågor.

Vilken information måste jag få om jag frihetsberövas före rättegången?

Beslutet om frihetsberövandet före rättegången måste läsas upp för dig, vid behov med hjälp av en tolk. Du måste få en skriftlig kopia av detta beslut. I beslutet måste det anges vilket brott du är starkt misstänkt för att ha begått. Det måste även nämna alla omständigheter som enligt domstolens ståndpunkt berättigar frihetsberövandet.

Du måste företrädas av en försvarsadvokat under hela perioden för frihetsberövandet före rättegången. Om du inte utser en själv, kommer du att tilldelas en advokat.

Domstolens beslut om att frihetsberöva dig före rättegången fattas vid en muntlig förhandling.

Du kan inom tre dagar överklaga beslutet om att frihetsberöva dig eller om att vid ett senare tillfälle förlänga frihetsberövandet före rättegången till den högre regionala domstolen.

Hur länge kan jag vara frihetsberövad före rättegången?

Alla beslut som rör frihetsberövandet före rättegången tas för en begränsad tidsperiod. Beslutet att frihetsberöva dig före rättegång är giltigt i fjorton dagar. Beslutet att förlänga frihetsberövandet före rättegång första gången gäller i en månad. Efterföljande beslut om att förlänga frihetsberövandet gäller i två månader.

Frihetsberövande före rättegången bör inte vara längre än totalt sex månader, men det kan förlängas beroende på hur allvarligt brottet är. Mer information hittar du Länken öppnas i ett nytt fönsterhär.

Kan jag ta emot besök under frihetsberövandet före rättegången? Kommer jag att få medicinsk behandling?

Alla personer som hålls kvar i häkte har rätt att ta emot besökare två gånger i veckan. Din advokat kan besöka dig när som helst under frihetsberövandet oavsett vilket beslut som gäller för besökare.

Det finns läkarvård på alla fängelser. Enligt lag har du rätt att vid behov få behandling av medicinska specialister.

Kan jag kontakta min ambassad om jag är medborgare i ett annat land?

Du har rätt att kontakta din ambassad och du hittar adressen Länken öppnas i ett nytt fönsterhär. Polisen och åklagarmyndigheterna är skyldiga att kontakta en företrädare för din ambassad eller ditt konsulat om du begär det.

Vad händer om jag häktas med hjälp av en Länken öppnas i ett nytt fönstereuropeisk arresteringsorder?

Om en medlemsstat utfärdar en europeisk arresteringsorder, kan du anhållas i en annan medlemsstat och utlämnas till det land som utfärdade arresteringsordern. Enligt österrikisk lag ska du hållas kvar i häkte tills du ska utlämnas. En domstol utfärdar ett beslut om detta. Du har rätt att få en försvarsadvokat och vid behov en tolk vid denna förhandling.

Åtal (3)

När utredningarna har avslutats kan åklagarmyndigheterna dra slutsatsen är du troligtvis får en fällande dom. I detta fall väcks åtal mot dig i en behörig domstol.

Åtalspunkterna måste presenteras i