Rättigheter för brottsoffer i straffrättsliga förfaranden

Som brottsoffer kan man ha nytta av flera rättigheter och assistans i form av råd och hjälp från nationella myndigheter och organisationer. Dessa faktablad ger information om vad man kan förvänta sig i olika länder inom EU.


Om du har utsatts för ett brott, måste du naturligtvis fundera på om det ska rapporteras. Du kanske tvekar att göra detta, eller oroas över vad det innebär, men om du inte gör en anmälan blir det förmodligen inte någon polisundersökning och den person som har begått brottet kan inte att ställas till svars. Att göra en polisanmälan kan också vara viktigt av praktiska skäl, t.ex. om du vill göra en skadeanmälan till ditt försäkringsbolag.

Du har vissa rättigheter oberoende av om du anmäler brottet eller ej, men när du väl har anmält ett brott har du emellertid fler rättigheter och kan även få stöd som du inte skulle få annars. Allt detta kommer att bidra till att du kan ta full del i förfarandet och förstå vad som händer. Det syftar också till att göra hela processen så enkel som möjligt för dig.

När du gör en polisanmälan av brottet, eller snarast möjligt därefter, bör du också försöka ta reda på vilken roll du har att spela i förfarandet – som brottsoffer, vittne, målsägande, civilrättslig part, person som får träda i åklagarens ställe, eller kanske flera av dem. Dessa roller varierar från ett land till ett annat, och vissa av dem är knutna till rättigheter som kan vara viktiga senare i processen, t.ex. huruvida du som brottsoffer kan överklaga resultatet av en rättegång. Roller och tidsfrister framgår av dessa faktablad. Kontrollera sedan med polisen vilka roller som är aktuella i ditt fall och vilka eventuella tidsfrister du måste respektera. Du kan be myndigheterna om närmare klargöranden så att du vet hur du bäst skyddar dina rättigheter och rättsliga intressen.

När du har anmält ett brott kommer myndigheterna att arbeta för att rättvisa skipas för dig och andra. Eftersom du är part i saken kan de kräva att du aktivt samarbetar fram tills, och kanske till och med efter, det att brottmålet avslutats om det blir en rättslig uppföljning. Du har en viktig roll i dessa förfaranden och din medverkan är mycket värdefull.

Polisen inleder sin undersökning med att samla in tillräckligt med bevis för att väcka åtal mot den som har begått brottet. Om personen befinns skyldig kommer domaren också att fastställa lämpliga påföljder för gärningsmannen.

Som brottsoffer har du ett antal lagstadgade rättigheter inom eller utanför de straffrättsliga förfarandena. Några av dessa rättigheter kan även gälla för dina familjemedlemmar och släktingar. EU har arbetat för att garantera att det finns vissa grundläggande rättigheter och normer som alla länder i EU måste anpassa sin lagstiftning efter.

Följande faktablad är en vägledning genom de viktigaste faserna i de straffrättsliga förfarandena i varje medlemsstat. Här förklaras också vilka rättigheter du har och vilka grundläggande regler du ska följa för att kunna utöva dem. Denna information ersätter inte juridisk rådgivning och är endast avsedd att fungera som vägledning.

Om du vill läsa fördjupad information från ett visst land väljer du det landets flagga.

Alla personhänvisningar i dessa faktablad gäller både män och kvinnor om inget annat tydligt framgår av sammanhanget.

Den här sidan sköts av Europeiska kommissionen. Informationen på denna sida avspeglar inte nödvändigtvis Europeiska kommissionens officiella ståndpunkt. Kommissionen påtar sig inte något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. Vänligen läs den rättsliga informationen för upplysningar om upphovsrätten till EU-sidor.

Senaste uppdatering: 18/01/2019

Rättigheter för brottsoffer i straffrättsliga förfaranden - Belgien

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på nederländska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till franska är dock redan färdig.


Som brottsoffer betraktas den som har lidit skada, t.ex. tillfogats kroppsskada eller fått sin egendom skadad eller stulen, till följd av en händelse som enligt inhemsk lagstiftning utgör ett brott. Brottsoffer har vissa rättigheter före, under och efter brottsmålsförfarandet.

Brottsmålsförfarandet i Belgien är uppdelat i en utrednings- och en rättegångsdel. I de flesta fall leds utredningen av allmänna åklagaren – eller i vissa mer komplicerade fall – av en rannsakningsdomare. Under utredningen samlas bevis in för att fastställa huruvida ett brott har begåtts och av vem.

Efter avslutad utredning avskrivs ärendet eller hänskjuts till domstol för rättegång. Under rättegången prövar domstolen den samlade bevisningen och avgör om den tilltalade är skyldig eller ej. Om den tilltalade befinns vara skyldig kan ett straff utdömas. Domstolen kan dock även befinna att den tilltalade är oskyldig och besluta om frikännande.

Som brottsoffer har man flera rättigheter under alla skeden av brottmålsförfarandet. Den som vill delta mer aktivt i förfarandet kan begära att bli registrerad som skadelidande part, eller väcka talan om enskilt anspråk som civilrättslig part i brottmål. Under vissa omständigheter kan man initiera ett brottmålsförfarande själv genom att direkt stämma gärningsmannen eller genom att göra en anmälan hos rannsakningsdomaren och samtidigt göra ett yrkande som civilrättslig part. Som civilrättslig part kan man yrka på ersättning från gärningsmannen. Om ett antal villkor har uppfyllts (t.ex. om man fallit offer för ett våldsbrott och skadan inte kan gottgöras av gärningsmannen eller av ett försäkringsbolag) har man rätt till ersättning från staten.

Följande faktablad kommer att vägleda dig genom de olika stadierna i brottmålsförfarandet och ge en överblick över dina rättigheter Länken öppnas i ett nytt fönsterunder utredningen, Länken öppnas i ett nytt fönsterunder rättegången och Länken öppnas i ett nytt fönsterefter rättegången. Här finns även mer information om stödet och Länken öppnas i ett nytt fönsterassistans som man har rätt till.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 18/12/2015

1 – MINA RÄTTIGHETER UNDER BROTTSUTREDNINGEN

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på nederländska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till franska är dock redan färdig.


Hur och var anmäler jag ett brott?

Hur kan jag följa vad myndigheterna gör när jag har anmält ett brott?

Hur kan jag medverka ibrottsutredningen?

Vilka rättigheter har jag som vittne?

Jag är minderårig. Har jag några ytterligare rättigheter?

Vilken information kan jag få från polisen eller stödorganisationer för brottsoffer under brottsutredningen?

Kan jag få rättshjälp?

Hur kan jag få skydd om jag är i fara?

Vilka tjänster och vilken hjälp kan jag få tillgång till under brottsutredningen?

Finns det möjligheter tillförlikning ellermedling mellan gärnignsmannen och mig?

Hur fortsätter mitt mål när brottsutredningen är klar?

Kan jag överklaga om mitt ärende läggs ner innan det har nått domstolen?

Jag är utlänning. Hur tillvaratas mina rättigheter och intressen?

Mer information

Hur och var anmäler jag ett brott?

Ett brott kan anmälas till den kommunala polisen, helst i det område där brottet ägde rum. I en nödsituation kan du alltid ringa 112 för att bli kopplad till polisen. Är det inte en nödsituation kan du bege dig till närmaste polisstation. Adresser till polisstationerna finns på Länken öppnas i ett nytt fönsternederländska och Länken öppnas i ett nytt fönsterfranska på den kommunala polisens webbplats.

Den som är belgisk medborgare eller bosatt i Belgien (t.ex. med permanent uppehållstillstånd i Belgien) kan anmäla vissa lindrigare brott (t.ex. vandalism, snatteri och cykelstölder) online på Länken öppnas i ett nytt fönsternederländska, Länken öppnas i ett nytt fönsterfranska eller Länken öppnas i ett nytt fönstertyska. Dessutom kan vem som helst, också turister, anmäla internetrelaterade brott online via en särskild webbplats som finns på Länken öppnas i ett nytt fönsternederländska, Länken öppnas i ett nytt fönsterfranska, Länken öppnas i ett nytt fönstertyska och Länken öppnas i ett nytt fönsterengelska.

Vissa brott kan bara leda till åtal om brottsoffret gör en anmälan (t.ex. ofredande, ärekräkning och förtal).

Brottet behöver inte anmälas omgående, men det ligger i det egna intresset att agera utan dröjsmål så att polisen snarast möjligt får ingående information om fakta och omständigheter rörande brottet och eventuella sak- och personskador som uppstått. Man bör komma ihåg att myndigheterna inte längre kan väcka åtal när en viss tid har förflutit. Denna preskriptionstid anges i lagen och varierar med typ av brott mellan sex månader och upp till femton år.

Polisen kommer att förhöra dig och skriva en officiell rapport. Under förhöret har du flera rättigheter som fortsatt är giltiga om du senare vill lämna ytterligare upplysningar. Oavsett om du förhörs som brottsoffer eller som vittne måste polistjänstemannen före förhöret informerar dig om att

  • du kan begära att alla frågor och svar ska protokollföras ordagrant,
  • du kan begära att en särskild utredningsåtgärd ska vidtas eller att en särskild person ska förhöras,
  • din redogörelse kan användas som bevisning i domstolen,
  • du kan få en kostnadsfri kopia av förhörsprotokollet. Du måste begära att få kopian i slutet av förhöret. I de flesta fall får du din kopia omedelbart.

Om du talar ett annat språk än det som används under förfarandet, ställer polisen en professionell tolk till förfogande om inte polistjänstemannen kan skriva ner din redogörelse på ditt språk eller ber dig att själv skriva ner redogörelsen på ditt språk.

Din redogörelse kommer att ingå i den officiella rapporten som kan innefatta följande information:

  • Namn, adress, telefonnummer och eventuell e-postadress.
  • Uppgifter om brottet – vem som var inblandad i brottet, var, när och hur det begicks samt vilka följder det har för dig.
  • Kontaktuppgifter till eventuella vittnen.
  • En beskrivning av inblandade personer, bl.a. längd, kroppsbyggnad och klädsel. Uppgifter om ålder, hårfärg och stil, brytning och särskilda kännetecken såsom vårtor, ärr, tatueringar eller födelsemärken är också mycket användbara.
  • Eventuella skador som du har ådragit dig (du kan lämna ett läkarintyg till polisen även flera dagar efter den första anmälan). Du kan också be din läkare skriva ett intyg om att du är arbetsoförmögen,
  • eventuella andra sakskador (foton på skadorna är mycket användbara).

Du kan också ange om du behöver något slag av praktisk, social, psykologisk eller rättslig hjälp.

Polisen bör bara få kopior av handlingarna eftersom originalen kan behövas senare, t.ex. om man kontaktar sitt försäkringsbolag.

Den som fallit offer för sexuellt våld förhörs när så är möjligt i ett särskilt rum som ger nödvändig avskildhet.

I de flesta fallen sänder polisen den officiella rapporten (proces-verbaal/procès-verbal) till åklagarmyndigheten (parket/parquet). Allmänna åklagaren beslutar huruvida polisen ska inleda en undersökning eller inte. Undersökningen sköts antingen av allmänna åklagaren (procureur des Konings/procureur du Roi) (brottsutredning (opsporingsonderzoek/enquête pénale)) eller i mer komplicerade ärenden, eller när mer inkräktande åtgärder behövs, t.ex. husrannsakan, av en rannsakningsdomare (rättslig förundersökning (gerechtelijk onderzoek/instruction judiciaire)). I vissa fall kan polisen besluta att göra en utredning på eget initiativ, varefter den sänder en fullständig akt till åklagarmyndigheten för vidare behandling (polisutredning (ambtshalve politioneel onderzoek/enquête policière d'office)). För ett antal lindrigare brott (t.ex. cykelstölder), och beroende på omständigheterna (exempelvis om några spår inte finns efter gärningsmannen) skriver polisen en förenklad officiell rapport (vereenvoudigd proces-verbaal (VPV)/procès-verbal simplifié)). Denna förenklade officiella rapport arkiveras på polisstationen och vidarebefordras inte till åklagarmyndigheten. Varje månad överlämnas en förteckning upp över alla förenklade officiella rapporter till allmänna åklagaren, varvid denne får kännedom också om ditt ärende. Om ny avgörande information tillkommer (t.ex. om gärningsmannen identifieras) överlämnas den officiella rapporten till allmänna åklagaren och polisen meddelar dig detta.

Hur kan jag följa vad myndigheterna gör när jag har anmält ett brott?

Vid anmälan av ett brott får man en bekräftelse på anmälan. Bekräftelsen innehåller ärendets referensnummer, namnet på den polistjänsteman som tog emot anmälan och kontaktuppgifter till åklagarmyndigheten (som man kan kontakta för att följa upp sin anmälan).

Här anges tydligt om din anmälan kommer att behandlas som en officiell rapport av standardtyp, en polisutredning eller en förenklad officiell rapport.

Hur kan jag medverka i brottsutredningen?

Vid åtal meddelar allmänna åklagaren – om du inte vidtagit andra åtgärder utöver polisanmälan – bara datum, klockslag och plats för domstolsförhandlingen.

Den som vill få information om andra åtgärder som vidtagits med anledning av anmälan har rätt att registrera sig som skadelidande part (benadeelde persoon/personne lésée). Du kan anmäla dig som skadelidande part, antingen personligen eller via en advokat, till den polistjänsteman som skriver den officiella rapporten, till åklagarmyndighetens kansli, på polisstationen, eller genom att sända ett rekommenderat brev till åklagarmyndighetens kansli. Du får också en mall till en sådan anmälan när tar emot bekräftelsen av att du gjort en anmälan.

Som skadelidande part får man skriftlig information om åklagarens beslut (exempelvis ett beslut att lägga med ärendet och skälen till detta, eller ett beslut att inleda en rättslig förundersökning) och besked om datum för en eventuell förhandling inför en rannsakningsdomstol. Man har också rätt att komplettera akten med alla handlingar som man anser böra finns där. Dessutom har man rätt att få tillgång till akten och få en kopia på den.

Den som vill ha skadestånd eller tillerkännas ytterligare rättigheter måste väcka talan om enskilt anspråk som civilrättslig part i brottmål1 (burgerlijke partij/partie civile). Det gör man genom att när som helst under förfarandet personligen eller via sin advokat anmäla detta. Som civilrättslig part kan man begära tillgång till målakten och få en kopia av den, begära ytterligare utredningsåtgärder, göra anspråk på skadestånd, överklaga beslut och bli tillfrågad och informerad angående gärningsmannens fängelsestraff.

Som civilrättslig part i brottmål eller som skadelidande part har man rätt att företrädas av advokat i sina kontakter med myndigheterna. Alla utredningar är konfidentiella i Belgien och man får inte vara närvarande under utredningsarbetet (t.ex. vid förhör med den misstänkte), utom vid brottsrekonstruktioner på brottsplatsen då civilrättsliga parter får närvara.

Du behöver inte själv bevisa vare sig att brottet har begåtts eller förövarens skuld.

Det går inte att få ersättning för förluster eller skador i detta skede av brottmålsförfarandet.

När den officiella rapporten väl vidarebefordrats till åklagarmyndigheten och åtal har väckts går det inte längre att avbryta brottmålsförfarandet. Detta gäller även om brottet bara är åtalbart efter anmälan av brottsoffret, vilket är fallet exempelvis för ofredande.

Vilka rättigheter har jag som vittne?

Under utredningen kommer du sannolikt att förhöras som vittne (getuige/témoin).

Om du känner dig hotad som vittne kan du (och dina familjemedlemmar och anhöriga) under vissa omständigheter beviljas följande vittnesskyddsåtgärder:

  • Råd om förebyggande åtgärder och hjälp med att genomföra dem.
  • Förebyggande polispatrullering.
  • Inspelning av inkommande och utgående telefonsamtal.
  • Hemligt telefonnummer eller mobilnummer för nödsamtal och en skyddad registeringsskylt för bilen.
  • Fysiskt skydd.
  • Vistelse på annan ort i högst 45 dagar.

I undantagsfall, exempelvis om du fallit offer för eller bevittnat ett brott som begåtts av en brottsorganisation, eller ett mycket grovt brott, t.ex. bortrövande av minderårig eller mord, och de ovanstående åtgärderna inte räcker för att trygga din säkerhet kan specialskyddsåtgärder vidtas. Bl.a. följande:

  • Vistelse på annan ort i mer än 45 dagar.
  • Byte av identitet.

Du kan begära kompensation för kostnader för resa och logi som du ådragit dig när du medverkat som vittne i en utredning. Du kan också ansöka om halvdagsersättning för förlorad arbetstid. Dessa kostnader betalas av staten, men måste ersättas av den tilltalade om denne befinns skyldig.

Om du har beviljats vittnesskydd eller inte befinner dig i landet kan allmänna åklagaren eller rannsakningsdomaren förhöra dig via videokonferens eller telekonferens.

Jag är minderårig. Har jag några ytterligare rättigheter?

Den som är under 18 år och kallas till förhör har följande ytterliga rättigheter:

  • Det går bra att ta med en vuxen som den minderåriga själv väljer.
  • Förhöret kan äga rum i ett särskilt anpassat rum.

För att du inte ska behöva förhöras flera gånger kan förhöret spelas in eller filmas. Den som är under 12 år kan få sitt förhör inspelat på video, men måste informeras om detta på förhand. Den som är äldre än 12 år kan bara få sitt förhör inspelat på video efter att ha gett sitt samtycke. Förhören genomförs i ett särskilt utrustat rum.

Vid sexuella övergrepp, prostitution eller pornografibrott börjar preskriptionstiden inte att löpa förrän brottsoffret har fyllt 18 år.

Minderåriga som utsatts för brott hänvisas av polisen till ett särskilt centrum för barn som utsatts för övergrepp.

Du kan också få din identitet skyddad mot publicering i medierna, dvs. det blir förbjudet att publicera eller sprida bilder, teckningar eller annat som kan avslöja din identitet.

Vilken information kan jag få från polisen eller stödorganisationer för brottsoffer under brottsutredningen?

Polisen ger dig information om

  • vilket slag av tjänster eller organisationer du kan vända dig till för stöd,
  • vilka förfaranden som följer på din anmälan,
  • vad som krävs för att få skadestånd.

Informationen kan ges på informationsblad och broschyrer eller muntligen. Broschyrer finns på de tre officiella språken (Länken öppnas i ett nytt fönsternederländska, Länken öppnas i ett nytt fönsterfranska och Länken öppnas i ett nytt fönstertyska). I praktiken kan information också muntligen lämnas på andra språk (t.ex. engelska).

Det är viktigt att veta att man bara får information om vissa händelseförlopp i sitt mål om man registrerat sig som skadelidande part eller har väckt talan om enskilt anspråk som civilrättslig part i brottmålet1. Information lämnas i följande fall:

  • Allmänna åklagarens beslutar att lägga ner ärendet och skälen till beslutet.
  • Allmänna åklagaren beslutar att överlämna ärendet till en rannsakningsdomare för en rättslig förundersökning.
  • Åklagaren föreslår en uppgörelse i godo eller föreslår gärningsmannen medling.
  • Besked om datum när målet ska upp i domstol.
  • Som skadelidande part eller civilrättslig part i förfarandet har man dessutom rätt att begära att få tillgång till akten och få en kopia av den. Denna begäran måste riktas till åklagarmyndigheten eller till rannsakningsdomaren under utredningen.

Du får kopiera akten, men en avgift tas ut för varje kopia (omkring 25–50 cent per kopia). Om ditt ärende behandlas i brottmålsdomstol med jury (cour d'assises/hof van assisen) tas ingen avgift ut för kopiorna.

Kan jag få rättshjälp?

För en första vägledning kan du be om primär rättshjälp (juridische eerstelijnsbijstand/aide juridique de première ligne), där advokater vissa dagar kostnadsfritt ger juridiska råd. Vid behov kan du hänvisas vidare till en specialtjänst eller till specialorganisation. Konsultationen anordnas i domstolsbyggnader, hos fredsdomare (vredegerecht/justice de paix), i rättscenter och vissa kommunala förvaltningar m.fl. ställen.  Ett rättscenter (justitiehuis/maison de justice) finns i varje domkrets (kontaktuppgifter finns på Länken öppnas i ett nytt fönsterfranska och Länken öppnas i ett nytt fönsternederländska), och man kan också kontakta en av brottsoffertjänsterna.

Den som vill ha mer ingående juridisk rådgivning, rätthjälp och ett juridiskt ombud måste anlita advokat. Beroende på inkomst kan detta vara helt eller delvis kostnadsfritt, via ytterligare rättshjälp (juridische tweedelijnsbijstand/aide juridique de deuxième ligne). Vissa personer, t.ex. minderåriga eller personer med ett psykiskt funktionshinder, har alltid rätt till kostnadsfritt juridiskt ombud.

För ytterligare rättshjälp vänder man sig till ett rättshjälpskontor (bureau voor juridische bijstand/bureau d’aide juridique) (uppgifter på Länken öppnas i ett nytt fönsterfranska och Länken öppnas i ett nytt fönsternederländska), som finns i alla domstolsbyggnader.‑ Man måste styrka att man antingen hör till en av specialkategorierna eller att man har en låg nettoinkomst. Kontoret godkänner eller avslår inom fjorton dagar ansökan och sänder i det första fallet kontaktuppgifter till den utsedde advokaten. Du kan även fråga en advokat som du själv väljer om han eller hon är villig att arbeta inom ramen för ytterligare rättshjälp. Om advokaten går med på detta kontaktar han eller hon kontoret för din räkning med begäran om att din ansökan ska godkännas.

Den som lever under knappa ekonomiska omständigheter kan i vissa fall ansöka om befrielse från flera proceduravgifter (t.ex. exekutionstjänstemännens avgifter och kostnaden för kopior av bevismaterialet) inom ramen för rättshjälpen (rechtsbijstand/assistance judiciaire). För denna möjlighet ska man vända sig till rättshjälpskontoret vid den brottmålsavdelning som behandlar målet. Den som redan är civilrättslig part i brottmål kan inge denna ansökan, skriftligen eller muntligen, till den brottmålsavdelning som behandlar målet.

Det är också en god idé att kontrollera om ens försäkringsbrev täcker utgifter för rättegångskostnader. Kontakta ditt försäkringsbolag.

Hur kan jag få skydd om jag är i fara?

Polisen tryggar din omedelbara säkerhet genom att vidta allmänna säkerhetsåtgärder. Om du känner dig hotad på grund av det vittnesmål du har lämnat eller avser att lämna och är beredd att bekräfta ditt vittnesmål inför rätten kan kommittén för vittnesskydd (Getuigenbeschermingscommissie/ Commission de protection des témoins ) bevilja dig ytterligare skydd. Om allmänna åklagaren (i en brottsutredning) eller rannsakningsdomaren (i en rättslig förundersökning) anser att du behöver skyddsåtgärder ansöker de om detta hos kommittén för vittnesskydd.

Om du har blivit våldtagen eller utsatts sexuellt ofredande kommer din identitet att skyddas från publicering i medierna. Det är brottsligt att publicera eller sprida foton, teckningar eller andra handlingar som kan avslöja din identitet.

Om du har utsatts för våld i hemmet och är rädd för att återvända hem, ger polisen dig (och dina barn) ett skyddat boende.

Man kan också be polistjänstemannen att inte ange kontaktuppgifter i den officiella rapporten, även om man bör komma ihåg att polisen är tvungen lämna ut dessa uppgifter till åklagarmyndigheten på begäran.

Bara om du eller någon dig närstående person befinner sig i stor fara med anledning av att ett vittnesmål har lämnats kan rannsakningsdomaren bevilja dig fullständig eller partiell anonymitet (polisen har inga befogenheter på detta område). Rannsakningsdomaren beviljar ofta anonymitet på eget initiativ, men du kan också begära att så ska ske. Om rannsakningsdomaren avslår din begäran kan du inte överklaga beslutet.

Partiell anonymitet innebär att din identitet inte kommer att avslöjas i den officiella versionen av förhöret. Detta är en möjlighet både i brottsutredningar och i rättsliga förundersökningar.

Fullständig anonymitet innebär att din identitet är hemlig under hela det straffrättsliga förfarandet och kan beviljas endast om

  • en rättslig förundersökning har inletts av en rannsakningsdomare,
  • partiell anonymitet inte räcker för att skydda dig,
  • du anser att du genom det vittnesmål du lämnat utsätter dig själv och dina anhöriga för fara och att detta kan få dig att avstå från att vittna,
  • brottet har begåtts av en brottsorganisation eller är grovt (t.ex. bortrövande av minderårig eller mord).

Vilka tjänster och vilken hjälp kan jag få tillgång till under brottsutredningen?

Alla anställda vid polisen och rättsliga myndigheter är skyldiga att ge dig nödvändig information och vid behov att hänvisa dig vidare till specialisttjänster. Olika specialisttjänster finns som erbjuder hjälp till brottsoffer. Under och till och med efter brottsmålsförfarandet kan du begära följande tjänster:

  • Polisen tar emot din första anmälan, ger dig praktisk assistans och information, skriver en officiell anmälan och hänvisar dig till lämplig brottsoffertjänst. Om polistjänstemanen inte kan ge dig optimalt stöd (t.ex. vid en kris eller i mycket allvarliga situationer) kan polisens särskilda enhet för stöd till brottsoffer (politionele slachtofferbejegening/assistance policière aux victimes) ta över och ge nödvändigt stöd.
  • Brottsoffersmottagningarna (slachtofferonthaal/accueil des victimes) vid rättscentren kan lämna specialistinformation om ditt mål. Rättscenter finns i varje domkrets (kontaktuppgifter finns på Länken öppnas i ett nytt fönsterfranska och på Länken öppnas i ett nytt fönsternederländska). Dessa center kan stödja och assistera dig under hela rättsförfarandet. Om så behövs och beroende på problemet kommer personalen på brottsoffersmottagningen att hänvisa dig vidare till mer specialiserade tjänster. Personalen vid brottsoffersmottagningen kan ge dig stöd under emotionellt svåra perioder under förfarandet, och ge hjälp med att konsultera din akt, assistera dig under domstolsförhandlingarna, hjälpa till med att lämna in bevishandlingar eller ge stöd under rekonstruktionen av brottet. De kan också hjälpa till med att fylla i den särskilda blanketten för brottsoffer som kan användas med avseende på hur straffet ska avtjänas.
  • Brottsoffertjänsterna (diensten slachtofferhulp/services d'assistance aux victimes) ger ytterligare assistans i hanteringen av följderna av brottet: emotionellt och psykologiskt stöd, information (om rättigheter, ersättning för skada, rättegången och tillgängligt rättsligt bistånd) samt hjälp att kontakta olika institutioner (t.ex. försäkringsbolag, polisen, de rättsliga myndigheterna, advokater, sjukhus etc.). Oftast hänvisas man till dessa tjänster av polisen eller rättsassistenterna, men man kan också kontakta dem själv.

Tillgången till dessa tjänster är kostnadsfri och helt frivillig.

Den som är offer för människohandel kan få stöd via olika privata specialisttjänster. Samordningen och samarbetet mellan dessa tjänster sköts av Länken öppnas i ett nytt fönsterCentrum för lika möjligheter och förebyggande av rasism (Centrum voor Gelijkheid van Kansen en voor Racismebestrijding/Centre pour l’Egalité des chances et la lutte contre le racisme ). Flera specialarrangemang komma i fråga vad gäller bostad och arbetstillstånd för den som beviljats skydd i egenskap av offer för människohandel2.

Det går att få medicinsk assistans, eventuellt mot betalning för den som inte har en giltig sjukförsäkring (man kan dock ta med dessa kostnader i sitt yrkande på ersättning). Medborgare i EU:s 27 medlemsstater samt i Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz kan använda det Länken öppnas i ett nytt fönstereuropeiska sjukförsäkringskortet.

Finns det möjligheter till förlikning eller medling mellan gärningsmannen och mig?

Medling är en möjlighet under hela brottmålsförfarandet: i polisskedet (medling hos polisen), hos kommunen (medling i samband med administrativa påföljder), hos åklagarmyndigheten, innan åtalsbeslutet fattas (medling i brottsmål) och efter det att åklagarmyndigheten har beslutat att väcka åtal (reparativ medling). Reparativ medling är också ett alternativ under och efter det att det utdömda straffet avtjänas.

Medling kan tillämpas för alla typer av brott. Allmänna åklagaren, rannsakningsdomare och domaren vid domstolsförhandlingen måste informera dig om möjligheten till medling. Man kan också själv begära medling.

Medling hos polisen (politionele schadebemiddeling/médiation policière) erbjuds vid lindrigare brott (t.ex. klotter, småstölder och vandalism) för att reglera skada på egendom. Denna typ av medling används i polisdistrikten Leuven, Mechelen och Bryssel. Medlingen äger rum innan den officiella rapporten sänds till åklagarmyndigheten. Allmänna åklagaren informeras om resultatet av medlingen och vanligen läggs ärendet ner om en överenskommelse har nåtts.

Medling i samband med administrativa påföljder3 sker innan en administrativ påföljd utdöms. Denna medling är obligatorisk om förövaren är under 16 år. Medlingen är primärt avsedd att ersätta skador och sköts av tjänstemän vid den lokala myndigheten.

Medling i brottmål (bemiddeling in strafzaken/médiation pénale) kan de allmänna åklagarna föreslå för brott som kan bestraffas med högst två års fängelse. Denna typ av medling sker före åtalsbeslut och sköts av personal vid ett rättscenter. Som brottsoffer är medling främst intressant när syftet är att få ersättning för de skador som uppstått. Allmänna åklagaren kan föreslå att en eller flera ytterligare åtgärder ska vidtas i fråga om gärningsmannen (psykologisk behandling eller terapi, utbildning eller andra tjänster). Om en överenskommelse nås mellan gärningsmannen och brottsoffret om ersättning för skadan, och om gärningsmannen åtlytt ytterligare instruktioner som han eller hon har ålagts att följa, läggs åtalet ned (vilket innebär att allmänna åklagaren inte längre kan föra målet till domstol). Om gärningsmannen inte iakttar villkoren kan målet överlämnas till domstol. Medling av detta slag kräver att du samarbetar, och om du inte vill samarbeta återgår ärendet till allmänna åklagaren, som fattar beslut om åtal eller om att ärendet ska avskrivas.

Reparativ medling (herstelbemiddeling/médiation réparatrice) sker parallellt med brottmålsförfarandet och ersätter inte detta. De rättsliga myndigheterna är därför fortsatt ansvariga för alla beslut som avser åtalet, straffet och straffets verkställighet. Detta hindrar dig dock inte från att när som helst under förfarandet påbörja medling, dvs. innan målet tas upp i domstolen, under det att saken prövas  eller efter det att domstolen har utdömt straffet. Den som direkt påverkas av ett brottmål kan begära medling. Det innebär att inte bara brottsoffret eller förövaren kan begära medling utan också t.ex. en partner, en familjemedlem eller en anhörig. Reparativ medling sköts av två icke-statliga organisationer, Länken öppnas i ett nytt fönsterSuggnomè för Flandern och Länken öppnas i ett nytt fönsterMédiante för Vallonien. De har lokala kontor i alla domkretsar. En överenskommelse som uppnåtts efter reparativ medling är konfidentiell och överlämnas till domstolen endast om alla parter samtycker. Domstolens dom måste omnämna den reparativa medlingen, men behöver inte närmare ange innehållet i överenskommelsen.

Medling finns också tillgänglig i ungdomsmål, och reparativ medling är möjlig både hos åklagarmyndigheten och hos domstolarnas ungdomsavdelningar. En obligatorisk gruppkonferens (herstelgericht groepsoverleg (hergo)/concertation restauratrice en groupe) kan bara bestämmas av en domstols ungdomsavdelning. Domaren förväntas prioritera medlingslösningar (i stället för att döma en förövare som är minderårig) och informera parterna i tvisten om denna möjlighet. Om den reparativa medlingen leder till en överenskommelse mellan brottsoffret och gärningsmannen måste domaren som regel godkänna denna överenskommelse. Åklagaren får inte ändra innehållet i överenskommelsen, men kan vägra att godkänna den om det är uppenbart att dess innehåll medför någon form av fara för den allmänna säkerheten. Medling och gruppkonferenser anordnas av lokala icke-statliga organisationer som arbetar med stöd till ungdomar.

Hur fortsätter mitt mål när brottsutredningen är klar?

Vilka beslut som fattas i slutet av utredningen beror på om det rör sig om en rättslig förundersökning eller en brottsutredning.

I brottsutredningen beslutar allmänna åklagaren att

  • lägga ner ärendet,
  • föreslå gärningsmannen en uppgörelse i godo (minnelijke schikking/résolution à l’aimable) – om denne godtar förslaget och ersätter dina skador kommer målet av avslutas,
  • föreslå medling i brottmål (bemiddeling in strafzaken/médiation dans les affaires pénales)
  • överföra ärendet till domstol.

Som skadelidande part eller civilrättslig part i brottmål informeras du om åklagarens beslut.

Vid en rättslig förundersökning måste rannsakningsdomaren överföra akten till domstolens åtalsavdelning (raadkamer/chambre du conseil). Förhandlingen i domstolens åtalsavdelning hålls bakom lyckta dörrar: press och allmänhet får inte närvara. Detta innebär att endast du och din advokat får delta, men att anhöriga och vänner inte tillåts närvara. Åtalsavdelningen kan besluta att,

  • lägga ned ärendet om den anser att tillräckliga bevis saknas mot den misstänkte eller att inget brott har begåtts,
  • hänskjuta ärendet till domstol för rättslig prövning om den anser att bevisningen räcker,
  • överföra gärningsmannen till en specialiserad mentalvårdsinstitution om denne är mentalt sjuk eller så allvarigt utvecklingsstörd att han eller hon inte kan kontrollera sina handlingar, i detta fall kan den tilltalade begära att förhandlingen ska vara offentlig,
  • förklara målet vilande: åtalsavdelningen kan endast fatta beslut att förklara målet vilande om den misstänkte inte tidigare har dömts till fängelse i mer än sex månader, den fastställer en skyddstillsynsperiod på högst fem år, under vilka den tilltalade måste uppfylla ett antal villkor. Om han eller hon återfaller i brottslighet eller inte uppfyller villkoren under skyddstillsynsperioden kan domstolen besluta att återuppta målet.

Om åtalsavdelningen beslutar att överföra den misstänkte till en mentalvårdsinstitution eller att förklara målet vilande, betraktas detta beslut som likvärdigt med en fullständig dom i en brottmålsdomstol, och den kommer även att pröva dina skadeståndsanspråk.

Som skadelidande part eller civilrättslig part i brottmål1 får du information om förhandlingsdatumet. Om ditt ärende överförs till domstolens brottmålsavdelning kan du även få information om förhandlingsdatum.

Kan jag överklaga om mitt ärende läggs ner innan det har nått domstolen?

Det går inte att överklaga ett beslut av åklagaren att lägga ner ärendet. Beroende på fakta och omständigheter och skälen för att lägga ned ärendet kan det fortfarande vara möjligt att göra anspråk på skadestånd i distriktsdomstolens brottmålsavdelning (separat från ett förfarande i tvistemålsavdelningen):

  • Om brottet bara är en förseelse (contravention/overtreding) eller en överträdelse (délit/wanbedrijf) är det möjligt att stämma gärningsmannen direkt. Man måste då se till att en exekutionstjänsteman delger gärningsmannen stämningen.
  • Man kan också göra en brottsanmälan till rannsakningsdomaren med talan om enskilt anspråk som civilrättslig part i brottmålet1. Domaren är då skyldig att inleda en rättslig förundersökning. För att göra detta måste du uttryckligen till rannsakningsomaren anmäla dina enskilda anspråk som civilrättslig part i brottmålet. Detta kan ske muntligen eller skriftligen. Rannsakningsdomaren skriver en officiell rapport som bekräftar att du är civilrättslig part i förfarandet. Man bör vara medveten om att rannsakningsdomaren i detta fall kan begära att du ställer en säkerhet för att täcka kostnaderna för förfarandet. Beloppet bestäms av domaren. Man bör vara medveten om att domstolens åtalsavdelning fortfarande i slutet av utredningen kan besluta att inte föra ärendet vidare till åtal om exempelvis tillräckliga bevis saknas mot den misstänkte. Vid rättegången måste du bekräfta din ställning som civilrättslig part i förfarandet.

Du kan inte stämma gärningsmannen eller väcka talan hos rannsakningsdomare om enskilt anspråk som civilrättslig part i brottmål om den skyldige är minderårig.

Som civilrättslig part i brottsmål1 kan man överklaga åtalsavdelningens alla beslut, inklusive beslut om att lägga ned åtal till appellationsdomstolens avdelning för fullföljda brottmål (Kamer van inbeschuldigingstelling/Chambre des mises en accusation). Man kan inte överklaga det beslut som fattats av avdelningen för fullföljda brottmål, och följaktligen heller inte själv stämma den misstänkte.

Om beslut om skadestånd fattas av åtalsavdelningen (när gärningsmannen överförs till mentalvårdsinstitution eller när målet förklaras vilande) kan du överklaga det skadestånd du tilldömts, men inte brottmålsdomen. Du måste överklaga till domstolens kansli inom femton dagar (eller tre dagar om den misstänkte är häktad). Appellationsdomstolens avdelning för fullföljda brottmål prövar då dina skadeståndsanspråk.

Om du av någon anledning inte deltog i brottmålsförfarandet kan du välja att gå vidare och göra dina anspråk gällande i domstolens tvistemålsavdelning. Denna väg är också öppen om åklagarmyndigheten beslutade att inte gå vidare i ett brottmål. Du gör dina anspråk gällande i tvistemålsavdelningen genom att stämma den person som förorsakat skadan, såvida inte alla parter samtycker till att infinna sig frivilligt. Om ett försäkringbolag är inblandat (t.ex. efter en trafikolycka) kan du också kalla försäkringbolaget. Förfarandet i tvistemålsavdelningen skiljer sig i grunden från brottmålsförfaranden. Den som vill göra sitt enskilda anspråk gällande i en domstols tvistemålsavdelning (burgerlijke rechtbank/tribunal civil) (t.ex. om du inte deltog i brottmålsförfarandet eller om ditt ärende har lagts ned) måste vara beredd på att bevisa att en olaglig gärning har begåtts. Om brottmålsförfarandet pågår måste domstolens tvistemålsavdelning avvakta avgörandet i brottmålsavdelningen. Tvistemålsavdelningen är bunden av brottmålsavdelningens beslut. Att göra enskilda anspråk gällande i tvistemålsavdelningen medför även kostnader.

Jag är utlänning. Hur tillvaratas mina rättigheter och intressen?

Som utlänning åtnjuter man alla ovanstående rättigheter. Man har även vissa ytterligare rättigheter som underlätta deltagandet i brottmålsförfaranden.

Man har rätt att utan kostnad få en tolk, om man inte talar det officiella språket. Man kan även skriva sin redogörelse själv (eller be en polistjänsteman att skriva redogörelsen på ens modersmål). Om du inte befinner dig i landet kan åklagaren eller rannsakningsdomaren förhöra dig via länk.

Asylsökare har automatiskt rätt att be om kostnadsfritt biträde av advokat inom ramen för reglerna för ytterligare rättshjälp.

Mer information:

  • Konstitutionen – på Länken öppnas i ett nytt fönsternederländska ochLänken öppnas i ett nytt fönsterfranska
  • Processlagen – på Länken öppnas i ett nytt fönsternederländska ochLänken öppnas i ett nytt fönsterfranska
  • Straffprocesslagen – på Länken öppnas i ett nytt fönsternederländska, Länken öppnas i ett nytt fönsterfranska.
  • Polislagen av den 5 augusti 1992 – på Länken öppnas i ett nytt fönsternederländska och Länken öppnas i ett nytt fönsterfranska
  • Lagen om statlig kompensation av den 1 augusti 1985 – på Länken öppnas i ett nytt fönsternederländska och Länken öppnas i ett nytt fönsterfranska
  • Lagen om hur ett mål kan förklaras vilande, uppskjutande av ett straffs avtjänande samt skyddstillsyn av den 29 juni 1964 – på Länken öppnas i ett nytt fönsternederländska
  • Cirkulär GPI 58 av den 4 maj 2007 om behandlingen av brottsoffer i den integrerade polisstyrkan, strukturerad i två nivåer – på nederländska
  • Cirkulär från åklagarkollegiet COL 5/2009 om användning av enhetliga mottagningsbevis för polisanmälan, riktlinjer för polisens hantering av mottagningsbevis och ändring av COL 8/2005, i kraft från och med den 20 december 2012.
  • Cirkulär av den 26 september 2008 om införande av multidisciplinärt samarbete i fråga om offer för människohandel och/eller offer för allvarliga former av människosmuggling – på Länken öppnas i ett nytt fönsternederländska
  • Cirkulär COL 16/2012 av den 12 november 2012 - Gemensamt cirkulär från justitieministern, inrikesministern och åklagarkollegiet rörande mottagandet av brottsoffer vid åklagarmyndigheter och domstolar
  • Cirkulär COL 17/2012 av den 12 november 2012 - Gemensamt cirkulär från justitieministern, inrikesministern och åklagarkollegiet rörande värdig hantering av avlidna, meddelande om dödsfall, värdigt avskedstagande och sanering av brottsplatser i fall där de rättsliga myndigheterna medverkar.‑
  • Cirkulär COL 18/2012 från i december 2012 - Gemensamt cirkulär från justitieministern, inrikesministern och åklagarkollegiet rörande ett temporärt förbud mot tillträde till hemmet vid fall av våld i hemmet
  • Kungl. dekret av den 18 december 2003 om villkoren för delvis eller helt kostnadsfri ytterligare rättshjälp, i kraft från och med den 1 januari 2004 på Länken öppnas i ett nytt fönsternederländska.‑
  • Kungl. dekret av den 16 maj 2004 om bekämpande av människohandel och människosmuggling – på Länken öppnas i ett nytt fönsternederländska
  • Kungl. dekret av den 13 juni 1999 om organiseringen av justitieministeriets avdelnings för rättscenter – på Länken öppnas i ett nytt fönsternederländska och Länken öppnas i ett nytt fönsterfranska
  • Kungl. dekret av den 28 december 1950 om allmänna regler för rättegångskostnader vid brottmål
  • Samarbetsavtal av den 7 april 1998 mellan staten och den flamländska gemenskapen om omhändertagande av brottsoffer – på Länken öppnas i ett nytt fönsternederländska
  • Protokollavtal av den 5 juni 2009 mellan staten, den flamländska gemenskapen, den franskspråkiga gemenskapen, kommittén för den franskspråkiga gemenskapen och gemensamma gemenskapskommittén om omhändertagande av brottsoffer - på nederländska och franska
  • Protokollavtal av den 5 juni 2009 mellan staten, den franskspråkiga gemenskapen och regionen Vallonien om omhändertagande av brottsoffer – på nederländska och franska
  • Protokollavtal av den 5 juni 2009 mellan staten och den tyskspråkiga gemenskapen omhändertagande av brottsoffer – på nederländska, franska och tyska
1. Civilrättslig part i brottmål

Det går att väcka talan om enskilt anspråk med anledning av brott när som helst under brottmålsförfarandet – detta gäller även om man inte har gjort någon polisanmälan. Förutom ett brottsoffers ordinarie rättigheter ger ställningen som civilrättslig part i brottmål även rätt att

begära skadestånd,
få yttra sig i domstolen,
få sina kostnader ersatta i slutet av förfarandet,
begära tolk under rättegången.
om ens civilrättsliga yrkande godkänns och anses välgrundat får man också ett antal rättigheter i brottmålsförfarandet utan att hos domstolens straffverkställighetsavdelning ha ansökt om att erkännas som brottsoffer.
Man kan registrera sig som civilrättslig part i brottmål via en uttrycklig anmälan omåklagarmyndigheten redan har inlett förfarandet. Man kan göra detta när som helst under utredningen och rättegången, men inte längre om målet har överklagats vidare. Om det rör sig om en förseelse (contravention/overtreding) eller ett brott (délit/wanbedrijf) kan man göra sina enskilda anspråk gällande hos rannsakningsdomaren, som då är skyldig att inleda en brottsutredning. Kom ihåg att åtalsavdelningen ännu i slutet av utredningen är fri att besluta att tillräckliga bevis saknas för att åtala den misstänkte.
Om du vill få skadestånd måste du kunna bevisa den skada du har lidit. Domstolen går igenom din ansökan godtar eller avvisar den sedan.
Som civilrättslig part i brottmål har man rätt att föra saken till appellationsdomstolens avdelning för fullföljda brottmål om brottsutredningen fortfarande pågår ett år efter det att den påbörjades. Denna möjlighet ger indirekt kontroll över utredningens förlopp.
2. Skydd av offer för människohandel
Sedan början av 1990-talet har Belgien erbjudit offer för människohandel möjligheter till uppehållstillstånd. Följande kategorier har rätt till ställning som ”offer för människohandel”:
Offer för människohandel (dvs. människohandel för olika former av sexuellt utnyttjande, utnyttjande av tiggeri, ekonomiskt utnyttjande, utnyttjande av organ eller påtvingade brottsliga gärningar),
Offer för människosmuggling (dvs. att i vinstsyfte assistera vid illegal immigration ) när försvårande omständigheter föreligger. Offer som utsätts för våld och vars liv är i fara har rätt till denna ställning.
Om du erkänns som offer för människohandel har du rätt till specialarrangemang vad gäller uppehålls- och arbetstillstånd, om du
avbryter kontakten med de misstänkta gärningsmännen,
accepterar obligatorisk hjälp från ett godkänt centrum som är specialiserat på att ta emot och hjälpa personer som utsatts för människohandel,
samarbetar med de rättsliga myndigheterna genom att lämna en redogörelse eller göra en anmälan.
3. Administrativa påföljder
Administrativa påföljder bestäms av lokala myndigheter och är något annat än straffrättsliga påföljder. Lokala myndigheter har befogenhet att bestraffa smärre förseelser och olägenheter genom administrativa påföljder (böter, stängning av byggnader eller lokaler, eller indragning av tillstånd eller licenser). Kommunen kan utdöma dessa påföljder för överträdelser av deras förordningar, vissa former av vandalism m.m. Lagföringen är inte direkt avhängig av åklagaren.

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 18/12/2015

2 – MINA RÄTTIGHETER UNDER RÄTTEGÅNGEN

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på nederländska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till franska är dock redan färdig.


Hur kan jag vara delaktig under rättegången?

Vilka är mina rättigheter som vittne till ett brott?

Jag är minderårig. Har jag några särskilda rättigheter?

Kan jag få rättshjälp?

Vilken hjälp kan jag få om jag känner mig hotad?

Hur kräver jag skadestånd från den tilltalade och hur ansöker jag om brottsskadeersättning?

Finns det en möjlighet att nå en överenskommelse eller inleda en medling mellan mig själv och den tilltalade?

Jag är en utlänning. Hur är mina rättigheter och mina intressen bevakade?

Mer information

Hur kan jag vara delaktig under rättegången?

Som skadelidande part eller civilrättslig part med enskilt anspråk i brottmål1 (partie civile/burgerljke partij) informeras man skriftligen om dagen för domstolsförhandlingen. Om så ännu inte har skett går det fortfarande i detta skede att väcka talan om enskilt anspråk som civilrättlig part i brottmålet. Man kan göra detta när som helst fram till dess att de sista inlagorna lämnats in. Den som inte har något juridiskt ombud, men vill göra ett enskilt anspråk gällande vid en brottsmålsförhandling, gör på följande sätt:

  • Kom i tid.
  • Anmäl dig hos domstolstjänstemannen (huissier de justice/zittingsdeurwachter) och kontrollera att du befinner dig i rätt rättssal.
  • Träd fram när rättens ordföranden ropar upp namnet på den tilltalade som du vill ska betala skadestånd.
  • Lämna ditt anspråk till rättens ordförande jämte alla handlingar som styrker skadan.
  • Överlämna en kopia av det enskilda anspråket till den tilltalades advokat.
  • Behåll originalhandlingarna själv.
  • Rättens ordförande kan be om ytterligare information, och antecknar därefter formellt skadeståndanspråket.

Domstolsförhandlingarna är som regel offentliga. Detta innebär att alla över 14 år kan närvara vid en rättegång. Dina vänner, grannar och anhöriga, journalister och alla övriga intresserade kan därför sitta med i rättsalen. Endast i undantagsfall (t.ex. brott av sexuell karaktär) sker förhandlingen bakom lyckta dörrar. Detta innebär att allmänheten och medierna inte närvarar i rättssalen. Man kan be domaren att hålla förhandlingen bakom lyckta dörrar. Lagen tillåter uttryckligen detta för offer för vissa typer av brott av sexuell karaktär, exempelvis våldtäkt och sexuellt ofredande. Domaren kan också bestämma att förhandlingen ska hållas bakom lyckta dörrar för att skydda minderåriga eller parternas integritet. En meddelad dom är dock alltid offentlig.

Den som vill få skadestånd med anledning av brott (genom ett enskilt anspråk i brottmål) måste bevisa skadan. Domaren kommer att bedöma ditt enskilda anspråk i slutet av förfarandet. Du måste företrädas av ett juridiskt ombud under rättegången. Vill du undvika direkt kontakt med den tilltalade kan din advokat företräda dig (det finns ingen möjlighet att neka den tilltalade att närvara i rättssalen). Den enda gång som du måste infinna dig personligen är när du kallas som vittne.

Det går inte att föra talan om din sak separat från det allmänna åtalet.

Vilka är mina rättigheter som vittne till ett brott?

Om du lämnade ett vittnesmål under förundersökningen innebär detta inte automatiskt att du kommer att uppmanas att bekräfta vittnesmålet i domstol. Ett undantag är om målet prövas av en brottmålsdomstol med jury2 (cour d'assises/hof van assisen).

Om man kallats personligen och har beviljats skyddsåtgärd, eller om man inte befinner sig i landet kan man besvara frågorna via videolänk. Vid behov kan man få sin röst förvrängd och gömma ansiktet.

Som vittne har man rätt till ersättning i form av ett fast belopp och reseersättning per kilometer. För att få denna ersättning ska man kontakta kansliet (greffe/griffie) i den domstol dit man är kallad som vittne och visa kallelsen tillsammans med sitt ID-kort. Kansliet betalar ut ersättningen direkt.

Jag är minderårig. Har jag några särskilda rättigheter?

Minderåriga får sin identitet skyddad. Det är brottsligt att publicera eller sprida foton, teckningar eller andra handlingar som kan avslöja din identitet.

Om man har deltagit i förhandlingarna via videolänk behöver man inte närvara personligen, såvida inte domaren beslutar att detta behövs för att fastställa sanningshalten. I så fall måste domaren ålägga dig att framträda personligen och måste motivera detta beslut. Man kan dock be domaren att hålla förhandlingen bakom lyckta dörrar. Lagen tillåter uttryckligen detta för offer för vissa typer av brott av sexuell karaktär, exempelvis våldtäkt och sexuellt ofredande. Domaren kan också bestämma att förhandlingen ska hållas bakom lyckta dörrar för att skydda minderåriga eller parternas integritet.

Kan jag få rättshjälp?

Den som gör väcker talan om ett enskilt anspråk i ett brottmål kan välja att medverka i förhandlingen själv eller via ett juridiskt ombud.

För inledande juridisk rådgivning kan du vända dig till särskilda team för primär rättshjälp (aide juridique de première ligne/juridische eerstelijnsbijstand), vars advokater kostnadsfritt ger rådgivning vissa dagar och som vid behov kan hänvisa dig vidare till specialisttjänster. Konsultationerna anordnas i domstolsbyggnader, hos fredsdomare, rättscenter, kommunala förvaltningar m.fl. ställen. Rättscenter (maisons de justice/justitiehuizen) finns i alla domkretsar (kontaktuppgifter finns på Länken öppnas i ett nytt fönsterfranska eller Länken öppnas i ett nytt fönsternederländska), eller så kan man kontakta en brottsoffertjänst.

Den som vill ha mer ingående juridisk rådgivning, rätthjälp och ett juridiskt ombud måste anlita advokat. Beroende på inkomst kan en del av eller allt denna hjälp vara kostnadsfritt inom ramen för den ytterligare rättshjälpen. Vissa personer, t.ex. minderåriga eller personer med ett psykiskt funktionshinder, har alltid rätt till kostnadsfritt juridiskt ombud.

Den som vill ansöka om ytterligare rättshjälp ska kontakta det Länken öppnas i ett nytt fönsterrättshjälpskontor (Bureau d'Aide Juridique/Bureau voor Juridische Bijstand) som finns i varje domstolsbyggnad. Man måste styrka att man antingen hör till en av specialkategorierna eller att man har en låg nettoinkomst. Kontoret godkänner eller avslår inom fjorton dagar ansökan och sänder i det första fallet kontaktuppgifter till den utsedde advokaten. Du kan även fråga en advokat som du själv väljer om han eller hon är villig att arbeta inom ramen för ytterligare rättshjälp. Om advokaten går med på detta kontaktar han eller hon kontoret för din räkning med begäran om att din ansökan ska godkännas.

Den som lever under knappa ekonomiska omständigheter kan i vissa fall ansöka om befrielse från ett antal proceduravgifter (t.ex. exekutionstjänstemännens avgifter och kostnaden för kopior av bevismaterialet) inom ramen för rättshjälpen. För denna möjlighet ska man vända sig till rättshjälpskontoret vid den domstol som behandlar målet. Den som redan är civilrättslig part i brottmål (se nedan) kan inge denna ansökan, skriftligen eller muntligen, till den brottmålsavdelning som behandlar målet.

Det är också en god idé att kontrollera om ens försäkringsbrev täcker utgifter för rättegångskostnader. Kontakta ditt försäkringsbolag.

Under domstolsförhandlingen kan man bistås av personal från ett rättscenter eller en brottsoffertjänst.

Vilken hjälp kan jag få om jag känner mig hotad?

Om du befinner dig i fara under brottmålsförarandet och åklagaren beviljar dig delvis eller fullständig anonymitet under utredningsfasen kan du svara på frågorna under rättegången via länk. Vid behov kan man få sin röst förvrängd och gömma ansiktet.

Om du är kallad att vittna inför domstol och inte har lämnat något vittnesmål under förundersökningen kan domaren besluta att din identitet inte ska nämnas i protokollet.

Om du blivit våldtagen eller utsatts för sexuellt ofredande skyddas din identitet från publicering i medierna. Det är brottsligt att publicera eller sprida foton, teckningar eller andra handlingar som kan avslöja din identitet.

Om den tilltalade inte sitter i häkte och du oroar dig för direkt kontakt med denne innan din domstolsförhandling börjar bör du ta vända dig till ett rättscenter. Vissa domstolsbyggnader har separata väntrum för brottsoffer för att undvika kontakt.

Hur kräver jag skadestånd från den tilltalade och hur ansöker jag om brottsskadeersättning?

Vill du söka ekonomisk ersättning vid brottmålsförfarandet måste du väcka talan om göra gällande ett enskilt anspråk i brottmål. Dina anspråk kan innefatta alla typer av lidna skador, t.ex. personskada med efterföljande medicinska kostnader, ideell skada, materiell skada (t.ex. förlust av förtjänst, att ett studieår måste tas om, förlust av anställning och skada på fordon eller kläder), begravningskostnader m.m.

Om den tilltalade fälls för brottet kommer domstolens brottmålsavdelning att pröva anspråket och meddela om du har rätt till skadestånd. Domstolen kommer sedan att bedöma nivån på skadeståndsanspråket.

Om du av någon anledning inte deltagit i brottmålsförfarandet kan du välja att göra dina anspråk gällande i distriktsdomstolens tvistemålsavdelning. Denna väg är också öppen om åklagarmyndigheten har beslutat att inte gå vidare i ett brottmål. Du gör dina anspråk gällande i tvistemålsavdelningen genom att stämma den person som förorsakat skadan, såvida inte alla parter samtycker till att infinna sig frivilligt. Om ett försäkringbolag är inblandat (t.ex. efter en trafikolycka) kan du också kalla försäkringbolaget. Förfarandet i tvistemålsavdelningen skiljer sig i grunden från brottmålsförfaranden. Exempelvis måste du själv bevisa att motparten är skyldig till skadan. Du kan göra detta genom att visa upp kopior av bevis från brottmålet, även om det förfarandet avbröts. Om brottmålsförfarandet pågår måste domstolens tvistemålsavdelning avvakta avgörandet i brottmålsavdelningen. Tvistemålsavdelningen är bunden av brottmålsavdelningens beslut. Kom ihåg att det medför kostnader att göra sina anspråk gällande i en tvistemålsavdelning.

Om åklagaren lagt ner åtalet (uppgörelse i godo eller medling i brottmål) är detta ett annat sätt att få ersättning från gärningsmannen. Man kan också få skadestånd från förövaren genom medling. Exempelvis får du i de flesta fall skadestånd om åklagaren föreslår medling i brottmål eller föreslår gärningsmannen en uppgörelse i godo.

Det är inte alltid möjligt att få skadestånd från gärningsmannen (exempelvis om gärningsmannen inte kan identifieras eller gripas), eller att få fullständig ersättning via ett försäkringsbolag. Den som fallit offer för ett planerat våldsbrott kan under vissa omständigheter få ersättning från staten. För mer information om ersättning från staten läs Europeiska rättsliga nätverks informationssidor om ersättning till brottsoffer i Belgien (på Länken öppnas i ett nytt fönsterfranska, Länken öppnas i ett nytt fönsternederländska, Länken öppnas i ett nytt fönstertyska och Länken öppnas i ett nytt fönsterengelska och på andra språk).

Om den tilltalade befinns vara skyldig måste han eller hon ersätta dina kostnader som civilrättslig part, bl.a. en del av dina advokatkostnader. Domstolen anger det rimliga ersättningsbeloppet i samband med att den meddelar dom i målet.

Om förfarandet började genom att du själv väckte enskilt åtal mot den tilltalade eller väckte talan om enskilt anspråk med anledning av brott, och den tilltalade därefter befinns vara oskyldig kan domstolen ålägga dig att återbetala hela kostanden eller delar av de kostnader som staten och den tilltalade ådragit sig.

Finns det en möjlighet att nå en överenskommelse eller inleda en medling mellan mig själv och den tilltalade?

Reparativ medling (médiation réparatrice/herstelbemiddeling) kan begäras när som helst under förfarandet: innan målet går till domstol, under domstolens prövning och efter det att domstolen har meddelat ett straff. Reparativ medling sker separat från brottsmålsförfarandet och ersätter det inte. De rättsliga myndigheterna är därför fortsatt ansvariga för alla beslut som avser åtalet, straffet och straffets verkställighet.

Reparativ medling sköts inte av staten utan av två ideella föreningar, Länken öppnas i ett nytt fönsterSuggnomè i Flandern och Länken öppnas i ett nytt fönsterMédiante i Vallonien. De har lokala kontor i alla domkretsar.

En överenskommelse som uppnåtts efter reparativ medling är konfidentiell och överlämnas till domstolen endast om alla parter samtycker. Domstolens dom måste omnämna den reparativa medlingen, men behöver inte närmare ange innehållet i överenskommelsen.

En domare i en ungdomsdomstol kan meddela en dom som påbjuder reparativ medling eller en gruppkonferens (concertation restauratrice en groupe/hergo).

Jag är en utlänning. Hur är mina rättigheter och mina intressen bevakade?

Om man är civilrättslig part i brottmål1 eller vittne, men inte talar det språk som används under förhandlingen utnämns en tolk. Handlingar i målet översätts dock inte kostnadsfritt.

Mer information:

1. Civilrättslig part i brottmål
Det går att väcka talan om enskilt anspråk med anledning av brott när som helst under brottmålsförfarandet – detta gäller även om man inte har gjort någon polisanmälan. Förutom ett brottsoffers ordinarie rättigheter ger ställningen som civilrättslig part i brottmål även rätt att
  • begära skadestånd
  • få yttra sig i domstolen
  • få sina kostnader ersatta i slutet av förfarandet
  • begära tolk under domstolsförfarandet
  • om ens civilrättsliga yrkande godkänns och anses välgrundat får man också ett antal rättigheter i brottmålsförfarandet utan att hos domstolens straffverkställighetsavdelning ha ansökt om att erkännas som brottsoffer.
Man kan registrera sig som civilrättslig part i brottmål via en uttrycklig anmälan om åklagarmyndigheten redan har inlett förfarandet. Man kan göra detta när som helst under utredningen och rättegången, men inte längre om målet har överklagats vidare. Om det rör sig om en förseelse (contravention/overtreding) eller ett brott (délit/wanbedrijf) kan man göra sina enskilda anspråk gällande hos rannsakningsdomaren, som då är skyldig att inleda en brottsutredning. Kom ihåg att åtalsavdelningen ännu i slutet av utredningen är fri att besluta att tillräckliga bevis saknas för att åtala den misstänkte.
Om du vill få skadestånd måste du kunna bevisa den skada du har lidit. Domstolen går igenom din ansökan godtar eller avvisar den sedan.
Som civilrättslig part i brottmål har man rätt att föra saken till appellationsdomstolens avdelning för fullföljda brottmål om brottsutredningen fortfarande pågår ett år efter det att den påbörjades. Denna möjlighet ger indirekt kontroll över utredningens förlopp.

2. Brottmålsdomstol med jury
En brottmålsdomstol med jury (kontaktuppgifter finns på nederländska och franska) är en tillfällig brottmålsdomstol som kan sammankallas i alla provinser eller i Bryssel. Brottmålsdomstolar med jury har befogenhet att behandla alla grova brott (crimes/misdaden, dvs. mord och andra grova brott som kan bestraffas med mellan fem års och livstids fängelse), politiska brott och tryckfrihetsbrott (utom sådana som är rasistiska eller främlingsfientliga). Till skillnad från en permanent brottmålsdomstol måste en brottmålsdomstol med jury ombildas för varje nytt mål. Som ordförande fungerar en domaren från en appellationsdomstol. Ordföranden biträds av två domare från förstainstansdomstolen. Juryn består av tolv personer från allmänheten som utsetts genom lottning. Högst två tredjedelar av de ursprungliga ledamöterna får tillhöra samma kön. Juryns ledamöter måste vara röstberättigade och åtnjuta fullständiga medborgerliga och politiska rättigheter, de måste vara mellan 28 och 65 år, kunna läsa och skriva och får inte ha dömts till fängelse i längre än fyra månader eller till samhällstjänst i mer än 60 timmar. Juryn avgör ensam om den tilltalade är skyldig eller oskyldig. När straffet ska bestämmas sammanträder juryn med de lagfarna domarna. Domarna från en brottmålsdomstol för grövre brott kan bara överklagas angående rättfrågor till kassationsdomstolen.

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 18/12/2015

3 – MINA RÄTTIGHETER EFTER RÄTTEGÅNGEN (I FÖRSTA INSTANS)

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på nederländska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till franska är dock redan färdig.


Kan jag överklaga en fällande eller frikännande dom?

Går det att överklaga vidare?

Vilka rättigheter har jag när domen vunnit laga kraft?

Mer information

Kan jag överklaga fällande eller frikännande dom?

Den som för talan om enskilt anspråk i brottmål (partie civile/burgerlijke partij) kan överklaga  om domstolen avslår anspråket eller om man anser att det utdömda skadeståndet är för lågt. Man kan inte överklaga om den tilltalade frikänns, eller därför att man anser att ett straff är för milt. (Åklagaren däremot får överklaga i dessa fall.)

Man måste bestämma sig snabbt eftersom ett överklagande måste ske inom 15 dagar. Överklagande inges till kansliet (greffe/griffie) för den domstol som meddelade domen. Mer information lämnas av domstolskansliet. Vid ett överklagande prövas målet igen i en högre instans. Du meddelas tid och plats. Förfarandet vid överklagande är till stor del detsamma som vid den första rättegången. Man behöver inte anmäla sig en andra gång som civilrättslig part i målet. Men det går inte att anmäla sig som civilrättslig part för första gången när ett mål har gått vidare till högre instans efter överklagande.

Ett fullständigt överklagande, i sakfrågorna och i rättsfrågor (appel/hoger beroep) kan inte göras mot domar som meddelats av en brottmålsdomstol med jury. Vid en kassationsansökan till kassationsdomstolen prövas bara rättsfrågorna (pourvoi/voorziening).

Går det att överklaga vidare?

En dom som meddelats efter ett fullständigt överklagande (appel/hoger beroep) kan inte överklagas på nytt.

Ett fullständigt överklagande kan inte göras mot en dom som meddelats av en brottmålsdomstol med jury, men ett överklagande i rättsfrågor kan göras till Länken öppnas i ett nytt fönsterkassationsdomstolen.

Kassationsdomstolen prövar inte målet i sak utan undersöker bara om någon överträdelse av procedurreglerna förekommit och om lagen tillämpats eller tolkats på felaktigt sätt. Kassationsdomstolen kan bara fastställa eller upphäva domen. Den kan inte ta emot ytterligare bevisning eller ompröva målet. Om den upphäver domen återförvisas målet för förnyad rättegång till en annan domstol på samma nivå som den domstol som meddelade den tidigare domen. Kassationsdomstolens beslut är inte bindande för den nya domstolen.

Vilka rättigheter har jag när domen vunnit laga kraft?

Det är viktigt att från början inse att man som brottsoffer inte automatiskt informeras om domstolens dom (såvida man inte som civilrättslig part i ett brottmål har väckt talan om enskilt anspråk). Om du eller din advokat inte var närvarande när domen meddelades måste du själv kontakta myndigheterna eller be personalen vid rättscentret (maison de justice/justitiehuis) att informera dig.

Brottsoffer kan under vissa omständigheter bli informerade eller få yttra sig om hur straffet ska avtjänas, exempelvis vad gäller permission från fängelset, begränsat frihetberövande, elektronisk övervakning, tillfällig frigivning inför en utvisning eller överlämnande till ett annat land, eller vid villkorlig frigivning.

Den som får sitt enskilda anspråk tillstyrkt kan på vissa villkor bli informerad eller få yttra sig om den dömde beviljas några särskilda arrangemang för hur straffet ska avtjänas.

I annat fall kan man begära att bli erkänd som brottsoffer genom ansökan hos domstolens straffverkställighetsavdelning (tribunal d’application des peines/strafuitvoeringsrechtbank). En sådan ansökan godkänns om domstolen finner att du har ett legitimt intresse.

På vissa villkor har du som brottsoffer följande rättigheter:

  • Att få information om beslut som avser hur straffet ska avtjänas (t.ex. permission, elektronisk övervakning, villkorlig frigivning etc.).
  • Att föreslå särskilda villkor som gärningsmannen ska åläggas.
  • Att yttra sig om särskilda villkor som kan åläggas gärningsmannen i ditt intresse.

Exempel

  • Man kan få yttra sig inför domstolens straffverkställighetsavdelning rörande villkor som gärningsmannen kan åläggas i det fall elektronisk övervakning tillåts.
  • Man kan be att bli informerad av domstolen om den beviljar gärningsmannen villkorlig frigivning.
  • Man kan be att få bli informerad om justitieministern beviljar gärningsmannen permission.

Om man vill utöva dessa rättigheter måste man fylla i en särskild blankett för brottsoffer som ska lämnas till kansliet för domstolens straffverkställighetsavdelning eller till ett rättscenter.

Vid förhandlingarna i verkställighetsavdelningen kan du alltid biträdas eller företrädas av en advokat. Du kan också be om hjälp från en av de officiellt erkända stödorganisationerna för brottsoffer, eller av en brottsoffertjänst eller brottsoffersmottagningarna vid domstolen, exempelvis när du ska närvara vid en domstolsförhandling

Mer information får man från rättscenter, från brottsoffersmottagningen eller från sin advokat.

Under och efter det att straffet avtjänas, vare sig det sker i fängelse eller ej, har man alltid tillgång till medling.

Mer information:

  • Lag om extern juridisk status för personer som dömts till fängelse och om rättigheter för brottsoffer med avseende på hur straffet ska avtjänas – på Länken öppnas i ett nytt fönsterfranska eller nederländska.

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 18/12/2015

4 – HJÄLP OCH STÖD FÖR BROTTSOFFER

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på nederländska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till franska är dock redan färdig.


Kommunala polisen och federala polisen

Den federala offentliga tjänsten på rättsområdet

Kommittén för ekonomiskt bistånd till offer för uppsåtliga våldsdåd

Centra för allmänt socialarbete

Icke-konfessionella hjälptjänster

Socialt och psykologiskt centrum

Trygghetscenter för misshandlade barn

Barnens SOS-team

Ungdomsassistans

Kommunala polisen och federala polisen

Både den kommunala och den federala polisen sorterar under inrikesministeriet. Kommunala polisen ansvarar för grundläggande polisiära uppgifter och tillämpar en närpolisfilosofi. Federala polisen ansvarar för mer specialiserade polisuppgifter.

Kommunala polisen och federala polisen

  • tar emot brottsoffer på ett hövligt och respektfullt sätt
  • ge praktisk assistans till brottsoffer, förser dem med information och hänvisar dem vidare till rätt instans
  • ser till att brottsoffrets anmälan på vederbörligt sätt anger deras identitet och uppgifter  om de vill hållas informerade om brottsmålsförfarandet
  • kan kontakta brottsoffret en kort tid efter anmälan.

Kontaktuppgifter:

E-post: Länken öppnas i ett nytt fönsteribznet@ibz.fgov.be

Den federala offentliga tjänsten på rättsområdet

Den federala offentliga tjänsten på rättsområdet omfattar flera avdelningar med kommittéer som bevakar brottsoffrens intressen, bl.a. generaldirektoratet för lagstiftning, grundläggande fri- och rättigheter samt generaldirektoratet för rättscentren.

Generaldirektoratet för lagstiftning och grundläggande fri- och rättigheter‑

  • förbereder och urarbetar lagstiftning,
  • ger råd till justitieministern och övriga aktörer, utarbetar svar på parlamentariska frågor och deltar i internationella förhandlingar,
  • verkar i nära samarbete med övriga avdelningar, exempelvis generaldirektoratet för rättscentren och med externa parter.

Generaldirektoratet för rättscentren‑

  • handhar de 28 rättscentren (maisons de justice/justitiehuizen) som sorterar under justitieministern (Flandern och Vallonien har vardera 13 rättscenter, och Bryssel har två, ett franskspråkigt och ett nederländskspråkigt),
  • i varje rättscenter finns specialiserad personal som utgör en brottsoffersmottagning.

Kontaktuppgifter:

Den federala offentliga tjänsten på rättsområdet (Service public fédéral Justice/Federale Overheidsdienst Justitie) Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://justitie.belgium.be

För kontaktuppgifter till rättscentren, klicka Länken öppnas i ett nytt fönsterhär.

Kommittén för ekonomiskt bistånd till offer för uppsåtliga våldsdåd

Kommittén för ekonomiskt bistånd till offer för uppsåtliga våldsdåd (Commission pour l’aide financière aux victimes d'actes intentionnels de violence/Commissie voor financiële hulp aan slachtoffers van opzettelijke gewelddaden) bildades den 1 augusti 1985. Den spelar en mycket viktig roll genom att ge statlig ekonomisk hjälp till offer för våldsbrott.

Kommittén

  • ger ekonomisk hjälp till offer för uppsåtliga våldsdåd, och i vissa fall till deras anhöriga,
  • erbjuder ett förfarande för ekonomisk hjälp till offer för brott som begåtts i andra EU-länder,
  • kan ge stöd även om gärningsmannen är okänd eller inte tar ansvar för sin gärning,
  • kan inte ge assistans om brottet beror på vårdlöshet eller försummelse.

Kontaktuppgifter:

Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://justice.belgium.be/fr

Centra för allmänt socialarbete

I Flandern och Bryssel finns elva centra för allmänt socialarbete (Centra Algemeen Welzijnswerk), som alla har en avdelning som bistår brottsoffer.

Centrumen

  • är medlemmar i Victim Support Europe via det stödorgan som kallas Steunpunt Algemeen Welzijnswerk,
  • är öppna för alla som har en fråga eller ett problem,
  • erbjuder assistans till brottsoffer i Flandern och Bryssel,
  • erbjuder psykosocial hjälp till brottsoffer och deras anhöriga, överlevande anhöriga till människor som begått självmord, offer för katastrofer och deras anhöriga samt offer för trafikolyckor och deras anhöriga,
  • erbjuder offer psykologiskt, praktiskt och rättsligt bistånd.

Kontaktuppgifter:

Webbplats: http://Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.archipel.be/

För kontaktuppgifter till alla 25 centra klicka Länken öppnas i ett nytt fönsterhär.

Icke‑konfessionella hjälptjänster

I Vallonien bistår de icke‑konfessionella hjälptjänsterna (Services Laïques d'Aide aux Justiciables) inte bara brottsoffer utan också fångar och tidigare fångar.

Dessa tjänster

  • är uppdelade i fem olika lokala filialer, en i varje provins i Vallonien,
  • finansieras genom den franskspråkiga gemenskapen,
  • ger psykologisk, psykiatrisk och social assistans till brottsmisstänkta vare sig de är häktade eller ej, dömda brottslingar, brottsoffer samt anhöriga till personer i dessa grupper,
  • har professionell personal som arbetar i multidisciplinära team.

Kontaktuppgifter:

Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.ulb.ac.be/

För kontaktuppgifter till de lokala filialerna, klicka Länken öppnas i ett nytt fönsterhär.

Socialpsykologiskt centrum

Sozial-Psychologisches Zentrum (SPZ) är en organisation som erbjuder stöd till brottsoffer i den tysktalande delen av landet.

Centrumet

  • är en icke-statlig organisation som verkar i den tysktalande delen av Belgien,
  • har filialer i Sankt Vith och Eupen,
  • erbjuder en individuell strategi för alla brottsoffer genom multidisciplinära team bestående av psykologer, terapeuter, socialarbetare och psykiater.

Kontaktuppgifter:

SPZ Eupen: Länken öppnas i ett nytt fönsterinfo.eupen@spz.be

SPZ Sankt Vith: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.ulb.ac.be/

Trygghetscenter för misshandlade barn

Vertrouwenscentra Kindermishandeling (trygghetscenter för misshandlade barn) är specialiserade center som har inrättats av den flamländska regeringen och som med egna metoder arbetar för barns trygghet och välbefinnande.

Centrumen

  • har en enhet i varje provins i Flandern och i Bryssel,
  • består av multidisciplinära team med psykosociala, utbildningsmässiga och sociala funktioner,
  • ger råd och assistans när misstanke föreligger om barnmisshandel,
  • ger kostnadsfri assistans och information,
  • kan agera i alla situationer där ett barn är utsatt för aktivt eller passivt fysiskt, psykologiskt eller sexuellt våld,
  • tillåter anonyma anmälningar om alla fall av barnmisshandel.

Kontaktuppgifter:

Webbplats: http://www.kindinnood.org/

För kontaktuppgiftertill centren klicka Länken öppnas i ett nytt fönsterhär.

Barnens SOS-team

Barnens SOS-team (Fédération des Équipes SOS-Enfants) ger specialiserad hjälp till misshandlade barn i Vallonien.

Barnens SOS-team

  • arbetar med förebyggande verksamhet  och behandling i individuella fall av barnmisshandel,
  • utför en multidisciplinär bedömning av barnet och dess levnadsmiljö,
  • ger psykiatrisk, psykologisk och social hjälp till barnet och dess anhöriga,
  • sprider fortlöpande sina kunskaper om hur man ska hantera situationer där övergrepp förekommit och hur övergrepp kan förhindras.

Kontaktuppgifter:

Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.federationsosenfants.be/

Ungdomsassistans

Ungdomsassistansen (Jugendhilfedienst — JHD) ger specialiserad hjälp till minderåriga som blivit offer för brott i den tyskspråkiga delen av Belgien.

Ungdomsassistansen

  • ger råd  och stöd i fall av övergrepp mot barn,
  • erbjuder stöd till barn, ungdomar och deras föräldrar i den tysktalande delen av Belgien,
  • kan vid behov skicka vidare ärenden till åklagarmyndigheten eller  en ungdomsdomstol.

Kontaktuppgifter:

Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.dglive.be/desktopdefault.aspx/tabid-300/537_read-3830/


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 18/12/2015

Rättigheter för brottsoffer i straffrättsliga förfaranden - Tjeckien


Du anses vara skadelidande part (poškozený – den term som används för brottsoffer i straffprocesslagen (trestní řád)) om du har lidit skada till följd av en handling som definieras som ett brott i strafflagen (trestní zákon). Den lidna skadan kan ta sig olika uttryck, t.ex. skada på eller stöld av ett föremål. Som målsägande har du vissa juridiska rättigheter före, under och efter förfarandet i domstolen.

I Tjeckien börjar straffrättsliga förfaranden med en bedömning av de faktiska omständigheterna och en brottsutredning. I detta skede av processen utreder polisen ärendet under ledning av den allmänna åklagaren. Om det finns tillräckliga bevis för att ett brott har begåtts, och för att det begicks av en specifik person, fattar åklagaren beslut om att väcka åtal och överlämnar ärendet till domstol. Under en brottmålsrättegång bedömer domstolen den bevisning som har framförts och förklarar på grundval av denna bevisning den tilltalade skyldig eller oskyldig. Om domstolen förklarar den tilltalade skyldig till brottet utdömer domstolen en påföljd. Om den tilltalade förklaras oskyldig frias han eller hon från brottsanklagelserna. Om du har yrkat på skadestånd kan det straffrättsliga förfarandet fortsätta i form av ett överklagande till högre instans.

Som målsägande kan du delta i alla skeden av det straffrättsliga förfarandet.

Mer information

Länken öppnas i ett nytt fönster1 - Mina rättigheter som brottsoffer

Länken öppnas i ett nytt fönster2 - Brottsanmälan och Mina rättigheter under förundersökningen

Länken öppnas i ett nytt fönster3 - Mina rättigheter efter rättegången

Länken öppnas i ett nytt fönster4 - Ersättning

Länken öppnas i ett nytt fönster5 - Min rätt till stöd och bistånd


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 22/10/2018

1 - Mina rättigheter som brottsoffer


Vilken information kan jag få från myndigheten när brottet har inträffat (t.ex. från polisen, åklagarmyndigheten) men innan jag anmäler brottet?

Redan vid din första kontakt med polisen får du all information du behöver för att kunna utöva dina rättigheter. Du informeras framför allt om följande:

  • Till vilken myndighet du kan anmäla ett brott och kontaktuppgifter till den myndigheten.
  • Vem du kan kontakta för att begära professionell hjälp och under vilka omständigheter den professionella hjälpen är kostnadsfri. Du får även kontaktuppgifter till yrkesutövare som ger hjälp.
  • Under vilka omständigheter du är berättigad till skyddsåtgärder.
  • Var du kan få mer information om ditt ärende.
  • De olika etapperna i det straffrättsliga förfarandet och din roll i dessa.
  • Vilken myndighet du kan vända dig till för att begära mer information och kontaktuppgifter till den myndigheten.
  • Under vilka omständigheter du är berättigad till ekonomiskt stöd.
  • De närmaste skyddade boendena, interventionscentrumen eller andra liknande inrättningar som du kan kontakta.
  • Den närmaste hälso- och sjukvårdsinrättning som du kan kontakta.
  • Hur du klagar om dina rättigheter har kränkts.
  • Vilka åtgärder du kan begära för att skydda dina intressen om du bor i en annan EU-medlemsstat.
  • Vilka andra rättigheter du har enligt lagen om brottsoffer.

Jag bor inte i det EU-land där brottet ägde rum (EU-medborgare och icke EU-medborgare). Hur skyddas mina rättigheter?

Du garanteras samma rättigheter som tjeckiska medborgare och personer som bor i Tjeckien. Om du förklarar att du inte talar tjeckiska informeras du om dina rättigheter på ett språk som du förstår eller på ett officiellt språk i det land du är medborgare i.

Vilken information ska jag få om jag anmäler ett brott?

Om du anmäler ett brott till polisen måste du få all den information som det är obligatoriskt att ge vid din första kontakt med polisen (se ovan).

Om du anmäler ett brott till en allmän åklagare måste du alltid informeras om följande:

  • Var du kan begära professionell hjälp och under vilka omständigheter den professionella hjälpen är kostnadsfri. Du får även kontaktuppgifter till yrkesutövare som ger hjälp.
  • Under vilka omständigheter du är berättigad till skyddsåtgärder.
  • Var du kan få mer information om ditt ärende.

Har jag rätt till kostnadsfri tolkning eller översättning (när jag kontaktar polis eller annan myndighet eller under utredningen och rättegången)?

När du kontaktar brottsbekämpande myndigheter och inte talar tjeckiska får du använda ditt modersmål eller ett språk som du uppgett att du talar.

Om det är möjligt kan du på begäran få en översättning av det beslut som avslutar förfarandet. I den mån det är nödvändigt för att utöva dina rättigheter kan du efter att ha ingett en motiverad begäran även få andra handlingar översatta.

Hur ska myndigheten se till att jag förstår och blir förstådd (om jag är ett barn eller har en funktionsnedsättning)?

Myndigheterna är skyldiga att informera brottsoffer på ett lättfattligt sätt, med hänsyn till deras ålder, intellektuella och viljemässiga mognad, läskunnighet och hälsa, inbegripet deras psykiska tillstånd. Om det är möjligt ska förhör med barn och personer med funktionsnedsättning genomföras av särskilt utbildad personal.

Stöd till brottsoffer

Vem ger stöd till brottsoffer?

Stöd till brottsoffer ges av en mängd olika organ. Dessa inbegriper den statliga skyddstillsyns- och medlingstjänstens kontor samt ackrediterade privata organ som justitieministeriet har gett i uppdrag att ge rättslig information och/eller tillhandahålla program för reparativ rättvisa och organ som i socialtjänstlagen bemyndigats att ge psykologhjälp och social rådgivning. Rättsligt bistånd till brottsoffer ges av vissa advokater. Dessa organ har förts in i justitieministeriets register över tillhandahållare av hjälp till brottsoffer. Tillgång till registret fås på justitieministeriets webbplats på Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://www.justice.cz/.

Hänvisar polisen mig automatiskt till brottsofferstödet?

Ja, du informeras automatiskt om stöd till brottsoffer vid din första kontakt med polisen. Du får kontaktuppgifter till de myndigheter som erbjuder hjälp.

Hur skyddas min personliga integritet?

Huvudregeln är att de brottsbekämpande myndigheterna inte får offentliggöra sådan information som inte direkt rör brottslig verksamhet. Under förfarandet före rättegången får inte information lämnas ut som kan röja din identitet. Den personliga integriteten för personer under 18 år ges särskilt skydd. På din begäran lagras uppgifter om ditt privatliv (din bostads- och postadress, arbetsplats eller affärsverksamhet och din personliga situation, familjesituation och egendomssituation) på ett sådant sätt att endast de brottsbekämpande myndigheterna, polistjänstemän och personal vid tillsyns- och medlingstjänsten kan få åtkomst till uppgifterna. Åtkomst till uppgifterna ges endast om detta är nödvändigt för att nå målet med det straffrättsliga förfarandet eller för att den tilltalade ska kunna utöva sin rätt till försvar.

Måste jag anmäla ett brott innan jag kan kontakta brottsofferstödet?

Nej, du har tillgång till professionell hjälp innan det straffrättsliga förfarandet inleds. Även innan brottet anmäls kan du få professionell hjälp om detta är nödvändigt och lämpligt.

Personligt skydd om jag är i fara

Vilka typer av skydd finns?

Som brottsoffer har du tillgång till flera olika typer av skydd.

Polisen kan ge dig ”tillfälligt skydd” om du löper risk att utsättas för fysiskt våld eller på annat sätt befinner dig i stor fara. Ett sådant skydd kan omfatta fysiskt skydd, ny adress eller rådgivande och förebyggande åtgärder. Polisen får även besluta att den tilltalade måste lämna det gemensamma hemmet och inte får vistas i närheten av hemmet under 10 dagar om du riskerar att attackeras eller svävar i livsfara.

Om brottsoffrets säkerhet är i fara vidtar polisen åtgärder för att garantera brottsoffrets säkerhet. Kriminalvårdspersonal, poliser inom karabinjärkåren och kommunala poliser har samma skyldighet.

I allvarligare situationer är du i vissa fall berättigad till särskilt skydd. Sådant skydd ges vittnen och andra personer som sannolikt löper risk att utsättas för fysiskt våld eller på annat sätt befinner sig i stor fara i samband med ett straffrättsligt förfarande. Sådant skydd omfattar personskydd, ny adress och stöd för social integration i ett nytt samhälle, skyddad identitet etc. Detta är en mycket allvarlig åtgärd och bör endast vidtas när det är absolut nödvändigt.

Domstolar eller allmänna åklagare beslutar om skyddsåtgärder inom ramen för det straffrättsliga förfarandet, t.ex. förbud för den tilltalade att kontakta brottsoffret eller besöka brottsoffret i det gemensamma hemmet. Liknande skyddsåtgärder kan även vidtas av en domstol i ett civilrättsligt förfarande. Om den tilltalade måste tas i förvar för att det ska vara möjligt att skydda dig som brottsoffer eller skadelidande part får han eller hon tas i förvar. Detta får ske om det finns anledning att tro att den tilltalade kommer att upprepa brottet eller begå ett brott som han eller hon har förberett eller hotat att begå.

Dessutom har du rätt att begära att det vidtas åtgärder i ett straffrättsligt förfarande för att du ska slippa behöva ha kontakt med den misstänkte gärningsmannen.

På din begäran har du rätt att få information om den tilltalade friges eller rymmer från ett förvar, ett fängelse eller en säkerhetsanstalt, och annan liknande information.

Som vittne får du i vissa fall vittna med dold identitet.

Ett rättsligt organ kan även utfärda en europeisk skyddsorder för att skydda dig.

Vem kan ge mig skydd?

Skydd ges av ovannämnda myndigheter, särskilt polisen och domstolar.

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas igen av gärningsmannen?

De brottsbekämpande myndigheterna gör alltid en bedömning av detta. Om en sådan risk upptäcks vidtar de nödvändiga åtgärder.

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas genom det straffrättsliga systemet (under utredningen och rättegången)?

De brottsbekämpande myndigheterna måste alltid sträva efter att förhindra att brottsoffret skadas ytterligare till följd av brottet eller får en följdskada.

Om en brottsbekämpande myndighet har kränkt dina rättigheter eller om du inte har kunnat utöva dina rättigheter fullt ut har du rätt att inge ett klagomål. Framför allt har du rätt att begära att polismyndighetens beteende ska granskas eller väcka talan om ersättning för materiell eller ideell skada som den brottsbekämpande myndigheten har orsakat under utövandet av sina befogenheter.

Vilket skydd finns för mycket utsatta brottsoffer?

Särskilt utsatta brottsoffer omfattar barn, äldre personer med funktionsnedsättning och personer som utsatts för vissa brott som människohandel, terroristattacker, sexualbrott eller vissa våldsbrott. Särskilt utsatta brottsoffer kan naturligtvis använda sig av alla ovannämnda skyddsmöjligheter. Ofta är den behöriga myndigheten i princip skyldig att bevilja en ansökan från ett särskilt utsatt brottsoffer. Särskilt utsatta brottsoffer har i regel mer omfattande rättigheter. Detta gäller dock inte själva skyddet av brottsoffer, som mer beror på huruvida brottsoffret löper risk att utsättas för fysiskt våld eller på annat sätt befinner sig i stor fara.

Finns det särskilda rättigheter för minderåriga?

Ja, barn (personer under 18 år) betraktas som särskilt utsatta brottsoffer och har särskilda rättigheter. Dessa inbegriper rätten till kostnadsfritt juridiskt bistånd i straffrättsliga förfaranden, rätten att förhöras på ett särskilt känsligt sätt och av en särskilt utbildad person, begränsning av upprepade förhör eller rätten att slippa direkt ögonkontakt med gärningsmannen, samt begränsning av undantagen från vissa av de rättigheter som alla brottsoffer har.

En av mina familjemedlemmar har avlidit på grund av brottet – vilka rättigheter har jag?

Om du lider skada på grund av att en familjemedlem har avlidit till följd av ett brott betraktas du själv som brottsoffer, och har samma rättigheter som ett brottsoffer.

En av mina familjemedlemmar har utsatts för ett brott – vilka rättigheter har jag?

I detta fall betraktas du inte som brottsoffer. Du kan dock bli ett brottsoffers s.k. förtroliga person om brottsoffret utser dig till en sådan. Brottsoffret har rätt att åtföljas av en förtrolig person under ett straffrättsligt förfarande och vid avgivandet av en förklaring. En förtrolig person får endast i undantagsfall utestängas från förfarandet.

Kan jag få tillgång till medlingstjänster? På vilka villkor? Är jag säker under medling?

Ja. Skyddstillsyns- och medlingstjänsten, som är ett av de organ som ger stöd till brottsoffer, tillhandahåller medlingstjänster. Medling är gratis och bygger på samtycke från båda parterna, dvs. brottsoffret och gärningsmannen. Medlingen genomförs av en expert på konfliktlösning. Denne behandlar båda parterna på ett vänskapligt och balanserat sätt och försöker hitta en lösning. Tillsyns- och medlingstjänsten är ett statligt organ som bland annat har i uppdrag att medla och få till stånd en effektiv och socialt fördelaktig lösning av brottsrelaterade konflikter. Den kan därför garantera brottsoffrets säkerhet under tiden medlingen pågår.

Var hittar jag lagstiftning om mina rättigheter?

De viktigaste bestämmelserna återfinns i lag nr 45/2013 om brottsoffer. Författningssamlingen kan konsulteras på vardagar på vilken kommunal och regional myndighet som helst (inklusive Prags stadshus). I likhet med annan lagstiftning är även denna lag tillgänglig online, t.ex. Länken öppnas i ett nytt fönsterpå den offentliga förvaltningens portal eller på inrikesministeriets webbplats.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 22/10/2018

2 - Brottsanmälan och Mina rättigheter under förundersökningen


Hur anmäler jag ett brott?

Du kan anmäla ett brott på en polisstation eller till en allmän åklagare. Anmälan kan ske skriftligen, muntligen eller på elektronisk väg. I anmälan ska du ange vad du anser styrker att ett brott har begåtts.

Hur kan jag ta reda på vad som händer i ärendet?

Om du begär det i anmälan måste behörig myndighet informera dig om vilka åtgärder som vidtagits inom en månad från och med det att anmälan gjordes. Som brottsoffer är du i princip målsägande och har därför rätt att konsultera ärendeakten. Du kan även begära information om ärendets gång. Sådan information lämnas av behörig myndighet. Detta gäller inte om informationen kan skada syftet med det straffrättsliga förfarandet.

Har jag rätt till rättshjälp (under utredningen eller rättegången)? På vilka villkor?

Ja. Du kan få juridiskt bistånd redan innan det straffrättsliga förfarandet inleds, under hela förfarandet och efter att det avslutats. Juridiskt bistånd ges av advokater. Särskilt utsatta personer kan få kostnadsfritt juridiskt bistånd i straffrättsliga förfaranden. Dessutom kan juridiskt bistånd ges kostnadsfritt eller till en reducerad kostnad till ett brottsoffer som lidit stor skada till följd av ett uppsåtligt brott, eller till en efterlevande till ett brottsoffer som har avlidit till följd av ett brott. Dessa personer måste visa att de saknar tillräckliga medel. Andra brottsoffer har rätt till juridiskt bistånd mot en avgift.

Kan jag få ersättning (för att delta i undersökningen/rättegången)? På vilka villkor?

Om du är målsägande i ett straffrättsligt förfarande och yrkar på ersättning för materiell eller ideell skada eller återbetalning av obehörig vinst, och detta yrkande åtminstone delvis bifalls, är den dömde skyldig att ersätta de kostnader du har haft under förfarandet. Om du ansöker om sådan ersättning kan domstolen bevilja ersättningen även om ditt yrkande ogillades.

Som vittne har du rätt till vittnesersättning. Du måste begära denna ersättning senast tre dagar efter förhöret.

Kan jag överklaga om ärendet läggs ner före rättegång?

Ja, genom att inge ett formellt klagomål. Du kan överklaga polisens beslut och vissa av den allmänna åklagarens beslut under förfarandet före rättegången. På så sätt kan du som målsägande överklaga ett beslut om att lägga ned ärendet och ett beslut om att lägga ned åtalet.

Kan jag behöva medverka i rättegången?

Ja. Som målsägande informeras du om när domstolen kommer att hålla huvudförhandling.

Vilken är min officiella roll i rättssystemet? Kan jag vara eller välja att vara något av följande: offer, vittne, civilrättslig part eller privat åklagare?

I det tjeckiska rättssystemet skiljer man mellan begreppen ”brottsoffer” och ”målsägande”. Målsäganden är en av parterna i det straffrättsliga förfarandet. I princip omfattar detta begrepp alla brottsoffer, förutom personer som är brottsoffer på grund av sina familjeband till den person som har avlidit till följd av ett brott.

I det tjeckiska rättssystemet kommer du därför att betraktas som brottsoffer och målsägande (och således part i det straffrättsliga förfarandet, förutom i ovannämnda fall). Som brottsoffer kan du yrka på ersättning för materiell skada, ideell skada eller obehörig vinst. I princip är du även vittne. En privat talan är inte tillåten enligt det tjeckiska rättssystemet, och därför kan du inte väcka enskilt åtal.

Vilka rättigheter och skyldigheter har jag i denna roll?

Brottsoffers rättigheter regleras i huvudsak av lagen om brottsoffer. Rättigheterna beskrivs i andra svar.

Målsäganden har ett antal rättigheter enligt Länken öppnas i ett nytt fönsterlag nr 141/1961, straffprocesslagen, inbegripet möjligheten att yrka på ersättning för materiell skada och ideell skada som orsakats av ett brott eller återbetalning av obehörig vinst, eller möjligheten att överklaga den operativa delen av ett beslut om ersättning för materiell skada, ideell skada eller återbetalning av obehörig vinst. Målsäganden har även rätt att begära ytterligare bevisning, konsultera handlingarna i målet, närvara vid rättegången, närvara vid det offentliga sammanträdet om överklaganden, framföra sina synpunkter om ärendet innan förfarandet avslutas, delta i förhandlingarna om skuld och straff och närvara vid det offentliga sammanträde där påföljd meddelas. I vissa fall har målsäganden dessutom rätt att företrädas av ett ombud och rätt att inge överklaganden och ansökningar.

Kan jag göra ett uttalande under rättegången eller vittna? På vilka villkor?

Ja, du kan göra ett uttalande om hur brottet har påverkat ditt liv när som helst under det straffrättsliga förfarandet. Både muntliga och skriftliga uttalanden tillåts. Som brottsoffer (målsägande), dvs. som en av parterna i målet, kan du söka efter, lägga fram och föreslå bevisning.

Vilken information ska jag få under rättegången?

På din begäran informeras du om

  • att det straffrättsliga förfarandet inte har inletts,
  • hur det straffrättsliga förfarandet fortskrider,
  • brottsrubriceringen,
  • tid och plats för den offentliga förhandlingen vid domstolen.

Dessutom erhåller du det beslut som avslutar ärendet.

Har jag rätt att få tillgång till handlingarna i rättegången?

Ja, som målsägande har du rätt att konsultera ärendeakten. Av olika skäl kan den allmänna åklagaren eller polismyndigheten emellertid neka dig denna rätt under förfarandet före rättegången.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 22/10/2018

3 - Mina rättigheter efter rättegången


Kan jag överklaga domen?

Ja, men som brottsoffer kan du bara överklaga domslutet i den del som avser ersättning för materiell skada, ideell skada eller återbetalning av obehörig vinst

Vilka är mina rättigheter efter domen?

Se övriga svar.

Har jag rätt till stöd eller skydd efter rättegången? Hur länge?

Du kan få stöd (professionell hjälp) även efter att rättsprocessen har avslutats och så länge som behövs. Särskilt skydd (se ovan) kan ofta innebära en långvarig förändring av livet och ges därför även efter att det straffrättsliga förfarandet har avslutats.

Vilken information får jag om gärningsmannen döms?

På begäran får du det slutliga avgörandet, som innehåller information om straffet och dess form. Om du har yrkat ersättning för materiell eller ideell skada eller återbetalning av obehörig vinst får du alltid avgörandet.

På din begäran kan ett fängelse, en säkerhetsanstalt eller en inrättning för skyddsvård dessutom ge dig viss ytterligare information, särskilt information om

  • att den dömde har frigetts eller rymt från ett fängelse, en säkerhetsanstalt eller en inrättning för skyddsvård,
  • att fängelsedomen har upphävts,
  • att den dömde har utlämnats till en främmande stat eller överförts till en annan EU-medlemsstat.

Om den tilltalade har frigetts eller rymt och detta innebär en fara för dig som vittne är de behöriga myndigheterna skyldiga att omgående informera polisen. Polisen vidtar de åtgärder som krävs för att skydda dig och informerar dig.

Vad får jag veta om gärningsmännen friges (också vid förtida eller villkorlig frigivning) eller rymmer?

Se ovan.

Kommer jag att bli delaktig i beslut om frigivning eller villkorlig frigivning? Kan jag göra ett uttalande eller överklaga?

När som helst under det straffrättsliga förfarandet har du rätt att göra ett uttalande om hur brottet hittills har påverkat ditt liv.

Du har dock inte rätt att överklaga ett beslut om villkorlig frigivning eller frigivning på grund av gott uppförande.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 22/10/2018

4 - Ersättning


Vilket förfarande finns för att yrka skadestånd från gärningsmannen (t.ex. rättegång, civilrättsligt krav)?

Ett brottsoffer kan yrka skadestånd från gärningsmannen genom att väcka en civilrättslig talan. Brottsoffret kan också yrka skadestånd som en civilrättslig part i brottmålet (biträda åtalet).

Domstolen förpliktade gärningsmannen att betala skadestånd eller ersättning till mig. Hur kan jag vara säker på att gärningsmannen betalar?

Om gärningsmannen medvetet underlåter att betala det skadestånd som domstolen har förpliktat honom eller henne att betala har fordringsägaren (brottsoffret) rätt att ansökan hos domstolen om indrivning av beloppet. En lag som kommer att träda i kraft den 1 januari 2018 ger dessutom brottsoffer rätt att begära att deras rätt till ersättning ska fullgöras av staten med hjälp av de medel som utmätts från gärningsmannen.

Om gärningsmannen inte betalar, kan då staten betala ut ett förskott? På vilka villkor?

Tjeckien betalar inte ut förskott för prestationer som härrör från gärningsmannens skyldighet att betala ersättning för skador som brottet orsakat. I det tjeckiska rättssystemet görs en strikt åtskillnad mellan rätten till ersättning för skada som gärningsmannen orsakat, som anses vara en skadeståndsgrundande händelse, och ekonomiskt stöd enligt lag nr 45/2013 om brottsoffer, som är en statlig kontantförmån för att lindra de sociala effekterna av brottet.

Har jag rätt att få ersättning från staten?

Som påpekats ovan betalar staten i strikt mening inte ut skadestånd (den ingriper inte i eller övertar inte gärningsmannens egendomsrättsliga skyldigheter) utan erbjuder brottsoffer ekonomiskt stöd. I enlighet med lag nr 45/2013 om brottsoffer kan ekonomiskt stöd betalas till brottsoffer vars hälsoskador till följd av ett brott är större än den lagstadgade minimigränsen, personer som utsatts för sexualbrott, torterade barn och efterlevande (från en grupp som definieras i lag) till personer som avlidit till följd av ett brott. Detta stöd uppgår till mellan 10 000 tjeckiska koruna (CZK) (vilket motsvarar ungefär 370 euro) och 200 000 tjeckiska koruna (CZK) (vilket motsvarar ungefär 7 400 euro) och beräknas antingen som en lagstadgad fast sats eller till ett belopp som motsvarar det faktiska inkomstbortfallet och behandlingskostnaderna, eller i förekommande fall kostnaderna för specialistvård för att lindra den ideella skada som lidits. Justitieministern fattar beslut om ansökningar om ekonomiskt stöd. En sådan ansökan måste ha inkommit inom två år från det datum brottsoffret fick kännedom om de skador som brottet orsakat och senast fem år efter datumet för brottet.

Har jag rätt att få ersättning om gärningsmannen inte dömts?

Ersättning för skada som gärningsmannen orsakat (dvs. skadeståndsansvar) kan inte yrkas om det enda skälet till att gärningsmannen inte har dömts är att gärningsmannen är okänd (dvs. det finns inte någon person med skadeståndsansvar), skadeståndsansvaret inte har bevisats eller gärningsmannen inte är straffrättsligt ansvarig för sina handlingar. Den tilltalade kan nämligen inte hållas ansvarig för handlingar som han eller hon inte har begått, som inte utgör ett brott eller som den tilltalade inte är ansvarig för. En person kan däremot bli berättigad till ekonomiskt stöd från staten (se ovan) redan innan gärningsmannen döms. Brottsoffret har rätt till sådant stöd även om gärningsmannen är okänd eller inte är straffrättsligt ansvarig för sina handlingar, förutsatt att det inte råder någon tvekan om att brottsoffret har lidit skada av de brottsliga gärningarna (eller att en anhörig till brottsoffret har avlidit till följd av brottet).

Har jag rätt till ersättning i förväg om jag väntar på beslut om min ansökan om ersättning?

Lag nr 45/2013 tillåter inte justitieministeriet att betala ut ekonomiskt stöd i förskott i väntan på ett beslut i frågan. Brottsoffers akuta behov tillgodoses på annat sätt, med hjälp av systemet för statlig vård och omsorg eller statligt stöd.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 22/10/2018

5 - Min rätt till stöd och bistånd


Vem ska jag kontakta för stöd och hjälp?

De organ du kan kontakta förtecknas i registret över vilka som tillhandahåller hjälp till brottsoffer. Registret är tillgängligt på inrikesministeriets webbplats Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://portal.justice.cz/Justice2/MS/ms.aspx?o=23&j=33&k=6115&d=330753.

Registret består av fyra delar som innehåller information om alla typer av tillhandahållare av hjälp till brottsoffer, nämligen

  1. tillhandahållare av sociala tjänster,
  2. ackrediterade tillhandahållare av rättslig information eller program för reparativ rättvisa,
  3. advokater, och
  4. skyddstillsyns- och medlingstjänstens kontor,

Registret innehåller relativt detaljerad information om alla som tillhandahåller hjälp till brottsoffer och gör det möjligt att söka efter dessa med hjälp av deras namn och distrikt. Det går även att göra avancerade sökningar med hjälp av andra kriterier.

Journummer för stöd till brottsoffer

(+420) 116 006 (hjälplinje för brottsoffer – gemensam hjälplinje som även används i andra EU-medlemsstater)

Är stöd till brottsoffer gratis?

Särskilt utsatta brottsoffer tillhandahålls kostnadsfri experthjälp i den utsträckning de behöver. Sådana brottsoffer får även kostnadsfri juridisk rådgivning i den utsträckning de behöver. Andra brottsoffer har inte rätt till gratis professionell hjälp, men den som tillhandahåller hjälpen kan själv välja att den ska vara kostnadsfri. Den hjälp som tillhandahålls av skyddstillsyns- och medlingstjänsten är dock alltid kostnadsfri.

Vilka typer av stöd kan jag få från statliga myndigheter eller staten?

Skyddstillsyns- och medlingstjänsten är en statlig myndighet som ger brottsoffer rättslig information, psykologstöd och erbjuder program för reparativ rättvisa, t.ex. medling. Medling är ett sätt att lösa situationen med hjälp av informella överläggningar med gärningsmannen utanför domstolen. Skyddstillsyns- och medlingstjänsten har 74 kontor runtom i Tjeckien, och dess tjänster är kostnadsfria.

Vilka typer av stöd kan jag få från icke-statliga organisationer?

Beroende på deras karaktär tillhandahåller icke-statliga organisationer och enskilda personer rättslig information, psykologisk och social rådgivning, juridiskt bistånd eller program för reparativ rättvisa.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 22/10/2018

Rättigheter för brottsoffer i straffrättsliga förfaranden - Estland


Du betraktas som brottsoffer om du eller din egendom har lidit direkt fysisk, materiell eller moralisk skada till följd av en händelse som utgör ett brott enligt den nationella lagstiftningen, till exempel om du själv blivit skadad eller om din egendom har stulits. Som brottsoffer har du enligt lagen vissa rättigheter före, under och efter rättegången.

Det straffrättsliga förfarandet i Estland inleds med förundersökningen, som genomförs av polis och åklagare. I det här skedet samlas bevis om det begångna brottet och om den påstådda gärningsmannen. Om bevisen är tillräckliga går fallet till rättegång. Rättegången avslutas med att domstolen dömer den tilltalade eller frikänner denne. Om domen är fällande avgör domstolen även en eventuell talan om enskilt anspråk (skadestånd) inom ramen för brottmålet, men vid frikännande avvisas en sådan talan. I sådana fall kan ersättning begäras i civilrättsliga förfaranden. Domstolen kan besluta att gilla en eventuell skadeståndstalan helt eller delvis, att ogilla talan eller att avvisa talan. Om du inte håller med om domen, mittenõustumise korral on võimalik esitada apellatsioon kõrgema astme kohtule.

Mer information

Länken öppnas i ett nytt fönster1 - Mina rättigheter som brottsoffer

Länken öppnas i ett nytt fönster2 - Brottsanmälan och Mina rättigheter under förundersökningen

Länken öppnas i ett nytt fönster3 - Mina rättigheter efter rättegången

Länken öppnas i ett nytt fönster4 - Ersättning

Länken öppnas i ett nytt fönster5 - Min rätt till stöd och bistånd


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 03/10/2018

1 - Mina rättigheter som brottsoffer


Vilken information kan jag få från myndigheten när brottet har inträffat (t.ex. från polisen, åklagarmyndigheten) men innan jag anmäler brottet?

När du kontaktar myndigheten får du information om

  • hur du anmäler brottet, och
  • eventuellt stöd till brottsoffer som finns tillgängligt utan att man anmäler brottet.

Det finns även vägledning på Länken öppnas i ett nytt fönsterpolis- och gränsbevakningsmyndighetens webbplats.

Jag bor inte i det EU-land där brottet ägde rum (EU-medborgare och icke EU-medborgare). Hur skyddas mina rättigheter?

Dina rättigheter skyddas oavsett i vilket EU-land du drabbades av brottet. Du kan anmäla brottet och vid behov få stöd till brottsoffer både i landet där brottet ägde rum och i landet där du bor.

Vilken information ska jag få om jag anmäler ett brott?

När du anmäler ett brott har du rätt till följande information:

  • På din begäran, en skriftlig bekräftelse av att du har anmält brottet.
  • Inom tio dagar, ett meddelande om beslutet att inleda eller inte inleda ett straffrättsligt förfarande.
  • Om ett straffrättsligt förfarande inleds blir du förhörd som brottsoffer och tillfrågad om du vill få information om att den misstänkte har gripits eller släppts samt tid och plats för rättegången.
  • När förundersökningen av fallet är avslutad underrättar åklagaren dig om att du har rätt att gå igenom innehållet i akten.

Har jag rätt till kostnadsfri tolkning eller översättning (när jag kontaktar polis eller annan myndighet eller under utredningen och rättegången)?

Den som inte förstår eller talar estniska har rätt till tolkning under förfarandet. Du har på begäran rätt till översättning av alla texter som är väsentliga för att förstå beslutet om avslutande av det straffrättsliga förfarandet eller domen, eller för att se till att förfarandet är rättvist.

Hur ska myndigheten se till att jag förstår och blir förstådd (om jag är ett barn eller har en funktionsnedsättning)?

Myndigheterna ska se till att du förstår vad som förklaras för dig och att du blir förstådd. I detta syfte finns det enkelt skrivna informationsblad och utbildade specialister på polisstationen eller åklagarmyndigheten. Du har alltid rätt till en teckenspråkstolk.

Stöd till brottsoffer

Vem ger stöd till brottsoffer?

Stöd till brottsoffer tillhandahålls av den Länken öppnas i ett nytt fönsterestniska socialförsäkringsmyndigheten.

Om du har drabbats av våld mot kvinnor kan du också vända dig till en Länken öppnas i ett nytt fönsterkvinnojour för att få hjälp.

Hänvisar polisen mig automatiskt till brottsofferstödet?

Polisen upplyser dig om stöd till brottsoffer och hänvisar dig vid behov till stödpersonal. Många polisstationer har alltid stödpersonal på plats.

Hur skyddas min personliga integritet?

All information som samlas in under det straffrättsliga förfarandet är konfidentiell och lämnas inte ut till allmänheten före den offentliga rättegången. Rätten kan också slå fast att rättegången ska hållas inom stängda dörrar, i vilket fall den information som tas upp under rättegången inte är tillgänglig för allmänheten.

Måste jag anmäla ett brott innan jag kan kontakta brottsofferstödet?

Nej, alla har tillgång till allmänt brottsofferstöd, oavsett om de har anmält brottet. Det finns dock särskilt stöd till brottsoffer, t.ex. ersättning till våldsoffer eller bidrag för psykologiskt stöd, som du endast har tillgång till efter att du har anmält brottet.

Personligt skydd om jag är i fara

Vilka typer av skydd finns?

På din begäran kan åklagaren kräva att rätten ska utfärda ett tillfälligt kontaktförbud för den misstänkte. Ett tillfälligt kontaktförbud innebär att den misstänkte inte får uppehålla sig på platser som anges av domstolen och inte får ta kontakt eller kommunicera med personer som anges av domstolen.

Du kan också få skydd genom personsäkerhetsåtgärder som polisen vidtar på åklagarmyndighetens begäran.

Vem kan ge mig skydd?

Om du är i fara ska du kontakta polisen, som skyddar dig.

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas igen av gärningsmannen?

Polisen ska bedöma varje fall och se till att eventuell skada förhindras.

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas genom det straffrättsliga systemet (under utredningen och rättegången)?

Alla myndigheter som har hand om förfarandena ska alltid ta hänsyn till dina intressen och förhindra att du drabbas av sekundär viktimisering under det straffrättsliga förfarandet.

Vilket skydd finns för mycket utsatta brottsoffer?

Om har drabbats av ett grovt brott kan du få slippa förhör i rätten. Alternativt kan förhör via telefonkonferens tillåtas eller en skiljevägg användas för att dölja dig från den åtalade under förhöret i rätten.

Finns det särskilda rättigheter för minderåriga?

Den myndighet som har hand om förfarandet får låta ett barnskyddsombud, en socialarbetare eller en psykolog delta i förhöret av ett minderårigt brottsoffer. Detta är obligatoriskt i allvarliga fall om den person som leder förfarandet inte har fått lämplig utbildning.

Om du är ett minderårigt brottsoffer och dina intressen strider mot det juridiska ombudets eller dina föräldrars intressen får den myndighet som har hand om förfarandet utse en kostnadsfri advokat för dig som rättshjälp.

Minderåriga med psykisk störning och barn under tio år, eller barn under 14 år i fall av familjevåld eller sexuellt våld, förhörs inte i domstol. I stället spelas polisens förhör med den minderåriga in på video, vilket får användas som bevisning i domstolen.

En av mina familjemedlemmar har avlidit på grund av brottet – vilka rättigheter har jag?

Om en av dina familjemedlemmar har avlidit på grund av brottet har du ett brottsoffers alla rättigheter under förfarandet.

En av mina familjemedlemmar har utsatts för ett brott – vilka rättigheter har jag?

Om en av dina familjemedlemmar har utsatts för brott har du vid behov rätt till stöd till brottsoffer på liknande sätt som brottsoffret.

Kan jag få tillgång till medlingstjänster? På vilka villkor? Är jag säker under medling?

Med ditt och den misstänktes samtycke får åklagarmyndigheten besluta att avsluta det straffrättsliga förfarandet genom förlikning (medling). Förlikningstjänsten tillhandahålls av den personal som ger stöd till brottsoffer.

Du har rätt att när som helst sluta delta i förlikningsförfarandet.

Var hittar jag lagstiftning om mina rättigheter?

Länken öppnas i ett nytt fönsterStraffprocesslagen

Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om stöd till brottsoffer


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 03/10/2018

2 - Brottsanmälan och Mina rättigheter under förundersökningen

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på estniska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.


Hur anmäler jag ett brott?

Du kan anmäla ett brott genom att ringa polisens larmnummer 112 (om du även akut behöver hjälp av polisen), lämna in en skriftlig anmälan på närmaste polisstation eller skicka anmälan per e-post till behörig polisprefektur. Ytterligare information om hur man anmäler ett brott finns Länken öppnas i ett nytt fönsterhär.

Hur kan jag ta reda på vad som händer i ärendet?

Efter att du har anmält ett brott kontaktas du och informeras om eventuella fortsatta förfaranden (t.ex. att du avger vittnesmål, lämnar upplysningar om möjliga vittnen, hjälper till med bevisinsamlingen osv.). Vid behov får du också information om möjligt stöd till brottsoffer och andra skyddsåtgärder.

Efter förhöret ska du anteckna brottsärendets nummer och vilken utredare som har ansvar för ärendet. Detta gör det lättare för dig att senare begära information från polisen.

Har jag rätt till rättshjälp (under utredningen eller rättegången)? På vilka villkor?

Du har rätt till en advokat under förfarandet. Om du inte har tillräckligt med pengar för att anlita en advokat kan du begära statlig rättshjälp från domstolen.

Alla minderåriga brottsoffer vars intressen strider mot det juridiska ombudets intressen har rätt till kostnadsfri statlig rättshjälp.

Kan jag få ersättning (för att delta i undersökningen/rättegången)? På vilka villkor?

Brottsoffer och vittnen har rätt till ersättning för utgifter eller inkomstbortfall på grund av det straffrättsliga förfarandet. Du kan exempelvis begära ersättning för resekostnader eller inkomstbortfall på grund av att du kallas att vittna. För att begära ersättning ska du meddela den myndighet som kallade dig. Då får du instruktioner om hur du ansöker.

Kan jag överklaga om ärendet läggs ner före rättegång?

När det straffrättsliga förfarandet avslutas översänds omedelbart en kopia av det tillämpliga beslutet till dig eller ditt ombud. Som brottsoffer kan du begära tillgång till akten inom tio dagar från det att du mottog beslutet om avslutande av det straffrättsliga förfarandet. Inom dessa tio dagar har du också rätt att begära att åklagarmyndigheten prövar beslutet.

Kan jag behöva medverka i rättegången?

Som brottsoffer är du part i rättegången på samma villkor som övriga parter, och har rätt att delta i rättegången.

Vilken är min officiella roll i rättssystemet? Kan jag vara eller välja att vara något av följande: offer, vittne, civilrättslig part eller privat åklagare?

Om du har drabbats av ett brott är du ett brottsoffer i det straffrättsliga förfarandet. Du har dock även rätt att väcka en civilrättslig talan i samma förfarande.

Vilka rättigheter och skyldigheter har jag i denna roll?

Enligt straffprocesslagen har ett brottsoffer rätt att

  1. bestrida en vägran att inleda eller avsluta ett straffrättsligt förfarande,
  2. väcka en civilrättslig talan genom ett utredningsorgan eller åklagarmyndigheten,
  3. avge eller vägra avge vittnesmål mot närstående personer,
  4. vittna,
  5. lämna in begäran eller klagomål,
  6. granska protokoll från förfarandet och uttala sig om villkoren, gången, resultaten och protokollen i förfarandet (uttalandena registreras skriftligen),
  7. gå igenom innehållet i akten efter att förundersökningen i ärendet har avslutats,
  8. delta i domstolsförhandlingen,
  9. samtycka eller vägra samtycka till användningen av ett förlikningsförfarande och uttala sig om åtalet och straffet, skadeståndsbelopp som anges i åtalet och den civilrättsliga talan,
  10. samtycka till ett tillfälligt kontaktförbud och begära kontaktförbud,
  11. begära att bli förhörd av en person av samma kön i fall av sexuellt våld, könsrelaterat våld eller ett brott som begås i ett nära förhållande, utom då förhöret genomförs av en åklagare eller domare eller om det skulle hindra förfarandets gång.

Ett brottsoffer är skyldigt att

  1. inställa sig vid kallelse av ett utredningsorgan, en åklagarmyndighet eller en domstol,
  2. delta i förfarandet och rätta sig efter utredningsorganets, åklagarmyndighetens eller domstolens beslut.

Kan jag göra ett uttalande under rättegången eller vittna? På vilka villkor?

Du har rätt att göra uttalanden och uttrycka din åsikt under rättegången. Du har rätt att avge vittnesmål i domstol om åklagarsidan begär att du ska förhöras.

Vilken information ska jag få under rättegången?

Domstolen informerar dig om tidpunkt och plats för domstolssammanträdena, och du informeras också om domen, som översänds till dig per post, såvida inte du är personligen närvarande i rätten när domen meddelas.

Har jag rätt att få tillgång till handlingarna i rättegången?

Du har rätt att gå igenom handlingarna i rättegången på åklagarmyndigheten efter att förundersökningen har avslutats eller när det straffrättsliga förfarandet har avslutats. Åklagarmyndigheten informerar dig om denna rätt och lämnar instruktioner om hur du får tillgång till handlingarna.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 03/10/2018

3 - Mina rättigheter efter rättegången


Kan jag överklaga domen?

Som part i rättegången har du rätt att överklaga domen till en distriktsdomstol inom 30 dagar efter att domen meddelades.

Vilka är mina rättigheter efter domen?

Om du begär detta under förfarandet har du rätt att bli informerad om den fällde gärningsmannen friges i förtid.

Har jag rätt till stöd eller skydd efter rättegången? Hur länge?

Det straffrättsliga förfarandets gång påverkar inte hur länge du kan få stöd till brottsoffer. Du kan fortsätta att få stöd till brottsoffer efter att det straffrättsliga förfarandet har avslutats, utan någon särskild tidsgräns.

Vilken information får jag om gärningsmannen döms?

Du informeras om domen, i vilken längden på ett fängelsestraff anges. På din begäran har du också rätt att bli informerad om den fällde gärningsmannen friges i förtid.

Vad får jag veta om gärningsmännen friges (också vid förtida eller villkorlig frigivning) eller rymmer?

Om du begärde detta under förhöret informeras du om den fällde gärningsmannen friges eller rymmer.

Kommer jag att bli delaktig i beslut om frigivning eller villkorlig frigivning? Kan jag göra ett uttalande eller överklaga?

Du kan få uttala dig under förfaranden om förtida frigivning, men du kan inte överklaga sådana beslut.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 03/10/2018

4 - Ersättning


Vilket förfarande finns för att yrka skadestånd från gärningsmannen (t.ex. rättegång, civilrättsligt krav)?

Du har rätt att väcka en civilrättslig talan mot den åtalade för att yrka skadestånd som ett led i det straffrättsliga förfarandet. Du kan väcka en civilrättslig talan inom tio dagar efter att du tar del av handlingarna i målet. Du kan också begära att åklagarmyndigheten förlänger denna tidsfrist.

Domstolen förpliktade gärningsmannen att betala skadestånd eller ersättning till mig. Hur kan jag vara säker på att gärningsmannen betalar?

Om den fällde gärningsmannen inte betalar det belopp som anges i domen har du rätt att kontakta en utmätningsman, som organiserar ett verkställighetsförfarande.

Om gärningsmannen inte betalar, kan då staten betala ut ett förskott? På vilka villkor?

Nej, staten betalar inte skadestånd för en fälld gärningsman.

Har jag rätt att få ersättning från staten?

Du kan söka ersättning från staten för följande typer av skada om du är närstående till den person som har avlidit på grund av ett brott, eller om du är offer för ett våldsbrott och har drabbats av hälsobesvär som varar i minst fyra månader på grund av brottet:

  1. Skada på grund av arbetsoförmåga eller nedsatt arbetsförmåga.
  2. Kostnader på grund av skada på offrets hälsa.
  3. Skada på grund av att brottsoffret har avlidit.
  4. Skada på glasögon, löständer, kontaktlinser eller andra anordningar som ersätter kroppsfunktioner eller på kläder.
  5. Brottsoffrets begravningskostnader.

För att ha rätt till ersättning måste du polisanmäla brottet inom 15 dagar efter att det äger rum eller efter att du har möjlighet att anmäla det.

Ansökan om ersättning ska lämnas in till den estniska socialförsäkringsmyndigheten inom tre år efter att brottet begicks eller dagen då brottsoffret avled, såvida inte

  1. den anhörige fick reda på att brottsoffret hade avlidit mer än ett år efter den dag offret avled och ansökan inges inom tre år efter den dag den anhörige fick reda på att brottsoffret hade avlidit,
  2. den som söker ersättning drabbades av hälsobesvär som varade längre än ett år och ansökan inte kunde lämnas in i tid på grund av hälsotillståndet, och ansökan inges inom tre år efter att hälsotillståndet förbättrades,
  3. orsaken till ansökan om ersättning är ett sexualbrott mot en minderårig och ansökan inges inom tre år efter att brottsoffret blev vuxen, såvida inte skälet till det straffrättsliga förfarandet framgick innan person blev vuxen.

Har jag rätt att få ersättning om gärningsmannen inte dömts?

Du kan ansöka om statlig ersättning till brottsoffer om man under det straffrättsliga förfarandet inte lyckas identifiera den person som begick brottet mot dig.

Om den person som är åtalad för brottet frikänns i rätten men du ändå anser att personen har orsakat dig skada kan du väcka en civilrättslig talan.

Har jag rätt till ersättning i förväg om jag väntar på beslut om min ansökan om ersättning?

Beslutet om beviljande av ersättning till ett offer för våldsbrott får skjutas upp fram till dom i en regiondomstol om

  1. sökandens rätt till ersättning från den person som är ansvarig för skadan på grund av brottet är osäker, eller
  2. det är uppenbart att den person som är ansvarig för skadan på grund av brottet samtycker och kan ersätta skadan.

Om beviljandet av ersättning skjuts upp får den estniska socialförsäkringsmyndigheten göra en förskottsbetalning på grundval av en begäran om ersättning från sökanden, om det står klart att sökanden har rätt till ersättning och befinner sig i en besvärlig ekonomisk situation.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 03/10/2018

5 - Min rätt till stöd och bistånd


Vem ska jag kontakta för stöd och hjälp?

  1. Länken öppnas i ett nytt fönsterEstniska socialförsäkringsmyndighetens avdelning för stöd till brottsoffer
  2. Länken öppnas i ett nytt fönsterKvinnojourer
  3. Länken öppnas i ett nytt fönsterPolis- och gränsbevakningsmyndigheten

Journummer för stöd till brottsoffer

  1. Journummer för stöd till brottsoffer: 6121360 eller 16106 (samtal tas emot mån.–fre. kl. 9.00–17.00).
  2. Journummer för stöd till barn: 16111 (för anmälan av barn som behöver hjälp; samtal tas emot dygnet runt alla dagar).

Är stöd till brottsoffer gratis?

Ja, stöd till brottsoffer är gratis.

Vilka typer av stöd kan jag få från statliga myndigheter eller staten?

Det statliga stödet till brottsoffer omfattar följande:

  1. Rådgivning till brottsoffer.
  2. Hjälp till brottsoffer i kontakterna med statliga och lokala myndigheter och juridiska personer.
  3. Skyddat boende.
  4. Tillhandahållande av mat.
  5. Tillgång till nödvändig hälso- och sjukvård.
  6. Nödvändigt materiellt bistånd.
  7. Nödvändigt psykologiskt stöd.
  8. De översättnings- och tolkningstjänster som krävs för stöd till brottsoffer.
  9. Andra tjänster som krävs för brottsoffrens fysiska och psykosociala rehabilitering.

Vilka typer av stöd kan jag få från icke-statliga organisationer?

Institutioner som tillhandahåller statligt stöd till brottsoffer kan hänvisa dig till lämpliga icke-statliga organisationer.

Länken öppnas i ett nytt fönsterKvinnojourer


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 03/10/2018

Rättigheter för brottsoffer i straffrättsliga förfaranden - Grekland


Du anses vara ett brottsoffer om du har lidit skada, till exempel om du har skadats eller din egendom har skadats eller stulits, till följd av en händelse som utgör ett brott enligt grekisk lagstiftning. Som brottsoffer har du enligt lag vissa individuella rättigheter före, under och efter rättegången.

Brottmålsprocessen i Grekland börjar med en utredning (dierévnisi) av brottet. Ibland delas utredningen upp i en förundersökning (prokatarktikí exétasi) och en rättslig utredning (anákrisi). Syftet med förundersökningen är att undersöka omständigheterna i ärendet och fastställa huruvida brottmålsförfaranden ska inledas eller inte.

Förundersökningen leds av polisen och av domstolstjänstemän – åklagare (eisangeléas), undersökningsdomare (anakritís) eller båda. I slutet av förundersökningen överlämnar den polistjänsteman som har hand om ärendet all bevisning till åklagaren. Därefter granskar åklagaren det arbete som gjorts så långt och lämnar ärendet till domstol tillsammans med rekommendationer om hur ärendet bör hanteras.

Efter att ha granskat akten i målet och åklagarens rekommendationer beslutar domstolen huruvida rättegång ska inledas eller om ärendet ska avslutas.

Under rättegången bedömer domstolen alla framförda bevis och beslutar om den tilltalade ska dömas för brottet eller inte. Om den tilltalade förklaras skyldig avkunnas en dom gentemot honom eller henne. Om den tilltalade förklaras oskyldig frikänns han eller hon.

Mer information:

Länken öppnas i ett nytt fönster1 - Mina rättigheter som brottsoffer

Länken öppnas i ett nytt fönster2 - Brottsanmälan och Mina rättigheter under förundersökningen

Länken öppnas i ett nytt fönster3 - Mina rättigheter efter rättegången

Länken öppnas i ett nytt fönster4 - Ersättning

Länken öppnas i ett nytt fönster5 - Min rätt till stöd och bistånd


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 12/11/2018

1 - Mina rättigheter som brottsoffer


Vilken information kan jag få från myndigheten när brottet har inträffat (t.ex. från polisen, åklagarmyndigheten) men innan jag anmäler brottet?

Från och med din första kontakt med polisen eller annan behörig myndighet ska du, utan onödigt dröjsmål och på alla tillgängliga sätt, informeras om villkoren för att en brottsanmälan ska anses vara tillåtlig och rätten att som målsägande begära ersättning i de civilrättsliga förfarandena (politikós enágon); om hur och på vilka villkor du kan få rättsligt bistånd, väcka skadeståndstalan eller få översättnings- och tolkningshjälp; om tillgänglig reparativ rättvisa och vilka myndigheter som kan hjälpa till med ersättning för skadan genom att medla mellan dig och gärningsmannen; om hur och på vilka villkor du kan få ersättning för de kostnader som du har ådragit dig till följd av brottmålsförfarandet; och hur du kan väcka talan mot en myndighet om du anser att dina rättigheter har åsidosatts.

Utöver information om dina rättigheter i brottmålsförfaranden får du även information om

tillgången till sjukvård och eventuell specialistvård, inklusive psykologiskt stöd och alternativt boende, samt hur och på vilka villkor skyddsåtgärder kan vidtas.

Om du bor i en annan medlemsstat får du särskild information om hur och på vilka villkor du kan utöva dina rättigheter.

Omfattningen av och innehållet i informationen varierar beroende på dina särskilda krav och din egen situation samt brottets typ och karaktär. Under förfarandenas gång kan den behöriga myndigheten besluta att ytterligare och mer utförlig information ska ges, beroende på vilka behov du har (artikel 57 i lag 4478/2017 om rätten att få information vid den första kontakten med en behörig myndighet (artikel 4 i direktiv 2012/29/EU)).

Jag bor inte i det EU-land där brottet ägde rum (EU-medborgare och icke EU-medborgare). Hur skyddas mina rättigheter?

Om du bor i en annan EU-medlemsstat än där brottet begicks kommer du att kallas för att göra ett uttalande omedelbart efter att du har anmält brottet. Detta kan ske enligt bestämmelserna i straffprocesslagen (Kódikas Poinikís Dikonomías, KPD) som medger användning av kommunikationsteknik, till exempel videokonferenser, telefon eller internet (artikel 233.1 i KPD).

Om du bor i Grekland och brottet begicks i en annan EU-medlemsstat kan du inge en brottsanmälan till åklagaren vid förstainstansrätten för grövre brott (eisangeléas plimmeleiodikón) på din bosättningsort. Åklagaren överlämnar din anmälan till behörig brottsbekämpande myndighet i medlemsstaten i fråga utan onödigt dröjsmål, via åklagaren vid appellationsdomstolen (eisangeléas efetón), om inte grekisk domstol har behörighet i frågan. Åklagaren har inte någon som helst skyldighet att överlämna din anmälan till den medlemsstat där brottet begicks om grekisk lag är tillämplig och brottmålsförfaranden har inletts i Grekland. Den åklagare vid förstainstansrätten för grövre brott som har hand om ärendet underrättar i sådana fall behörig brottsbekämpande myndighet i den medlemsstat där brottet begicks, utan onödigt dröjsmål, via appellationsdomstolens åklagare, för att se till att du får adekvat information och för att främja det rättsliga samarbetet.

(Artikel 64 i lag 4478/2017 om rättigheter för brottsoffer bosatta i en annan medlemsstat (artikel 17 i direktiv 2012/29/EU))

Vilken information ska jag få om jag anmäler ett brott?

När du gör en brottsanmälan måste ansvarig tjänsteman informera dig om att du kan få en kopia av anmälan.

(Artikel 58 i lag 4478/2017 om rättigheter för brottsoffer i samband med brottsanmälan (artikel 5 i direktiv 2012/29/EU))

Vid en brottsanmälan får du ett unikt ärendenummer (arithmós vivlíou mínysis). Med hjälp av detta nummer kan du följa utvecklingen i ärendet via åklagarmyndighetens register eller genom att kontakta ansvarig anmälningsinstans. Du kan också begära att få en bekräftelse på ärendets status (pistopoiitikó poreías) där det ges information om i vilket skede förfarandena befinner sig (t.ex. att en utredning görs för att fastställa anmälans giltighet eller om en förundersökning pågår) samt om vad respektive skede har lett till (t.ex. att åklagaren har avslutat förfarandena). Vidare ges information om att brottmålsförfaranden har inletts och att åtal har väckts mot gärningsmannen, i vilket fall du kommer att informeras om när och var rättegången kommer att hållas samt om vilken typ av åtal som väckts. Avslutningsvis informeras det om att en rättslig förundersökning (kyría anákrisi) pågår eller att ett beslut har fattats om att åtalet ska ogillas eller läggas ner samt att ett domstolsbeslut har fattats, om du som kärande har begärt ersättning i brottmålsförfarandet.

(Artikel 59 i lag 4478/2017 om brottsoffers rätt att erhålla information om det egna ärendet (artikel 6 i direktiv 2012/29/EU))

Om förstainstansdomstolen i Aten (Protodikeío Athinón)) har behörighet i ditt ärende kan din advokat övervaka utvecklingen av ärendet när det har kommit in till domstolen på webbplatsen för Atens advokatsamfund (Dikigorikós Sýllogos AthinónLänken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.dsa.gr/). Brottsoffren själva kan inte göra detta, eftersom särskilda användaruppgifter krävs.

Har jag rätt till kostnadsfri tolkning eller översättning (när jag kontaktar polis eller annan myndighet eller under utredningen och rättegången)?

Om du inte förstår eller talar grekiska kan du göra brottsanmälan på ett språk som du förstår eller få nödvändig språkhjälp. Dock måste villkoren i straffprocesslagen eller andra specifika straffrättsliga bestämmelser alltid respekteras, och ansvariga tjänstemän ska informera dig om dessa. Du kan begära en kostnadsfri översättning av din anmälan.

(Artikel 58 i lag 4478/2017 om rättigheter för brottsoffer i samband med brottsanmälan (artikel 5 i direktiv 2012/29/EU))

Om du ska höras som vittne någon gång under förfarandena och inte talar eller förstår grekiska tillräckligt väl, ska du få omedelbar tillgång till tolk. Rätten till tolkning inbegriper stöd till personer som lider av hörselnedsättning eller talsvårigheter. Kommunikationsteknik som video, telefon eller internet får användas där så är lämpligt, om inte den person som förhör dig anser att tolken måste vara fysiskt närvarande (artikel 233.(1 i KPD).

Hur ska myndigheten se till att jag förstår och blir förstådd (om jag är ett barn eller har en funktionsnedsättning)?

När polisen eller andra myndigheter är i kontakt med dig för första gången ska de kommunicera med dig på ett enkelt och begripligt språk, antingen muntligen eller skriftligen, och ta hänsyn till dina personliga egenskaper, till exempel i första hand din ålder, mognadsgrad, intellektuella och mentala förmåga, utbildning, språkkunskaper samt eventuella hörsel- eller talsvårigheter, eller om du befinner dig i en känslomässig kris som påverkar din förmåga att förstå eller bli förstådd. En skriftlig vägledning om dina rättigheter finns på de allra vanligaste talade språken och i blindskrift (artikel 56.2 i lag 4478/2017 (artikel 3 i direktiv 2012/29/EU)). Om du lider av hörselnedsättning eller talsvårigheter får du dessutom lämpligt stöd av en tolk (artikel 233.1 i KPD).

Finns det särskilda rättigheter för minderåriga?

Om du är minderårig (under 18 år) får en lagstadgad förvaltare (förälder eller förmyndare) anmäla brottet på dina vägnar. Om du är över 12 år får du anmäla brottet tillsammans med din lagstadgade förvaltare (artikel 118.2 i strafflagen (Poinikós Kódikas, PK)).

Brottets karaktär avgör om du har särskilda rättigheter under brottmålsförfarandet eller inte. Om din personliga eller sexuella frihet har kränkts eller om du har blivit föremål för människohandel, sexturism, människorov, kidnappning eller sexualbrott har du rätt till följande:

  • Att ta del av akten i målet, även om du inte varit målsägande i brottmålsförfarandet (artikel 108A i KPD).
  • Att få förhöret med dig inspelat så att det kan användas längre fram i brottmålsförfarandet och så att du inte behöver infinna dig igen hos åklagaren eller vid domstolen (artikel 226A i KPD).
  • Att få stöd av en psykolog eller barnpsykiater när du hörs som vittne.
  • Att få information om huruvida gärningsmannen har frigetts (artikel 108A i KPD).
  • Att begära ett kontaktförbud mot gärningsmannen, vilket innebär att han eller hon inte får kontakta dig eller vistas i närheten av ditt hem.
  • Vidare har du i samtliga fall rätt till följande:
  • Att begära en individuell prövning för att fastställa huruvida särskilda skyddsåtgärder bör vidtas om det finns risk för upprepad viktimisering (artikel 68 i lag 4478/2017 om individuell bedömning av brottsoffer för att fastställa specifika skyddsbehov (artikel 22 i direktiv 2012/29/EU)).
  • Att begära lagföring eller att rättsliga myndigheter utser en förmyndare för minderåriga (epimelitís anilikón) som ska företräda dig under hela brottmålsförfarandet, om dina föräldrar inte kan företräda dig eller om du inte har någon medföljande vuxen eller har skilts från din familj (artikel 69.7 i lag 4478/2017 om rätten till skydd för brottsoffer med specifika skyddsbehov under straffrättsliga förfaranden (artiklarna 23 och 24 i direktiv 2012/29/EU)).
  • Att begära att få vara målsägande som begär skadestånd, med din lagstadgade förvaltare som ombud (artikel 82.2 i KPD).

Vilken information kan jag få från polisen eller stödorganisationer för brottsoffer under brottsutredningen?

Du kan få information om i vilket skede förfarandena befinner sig från åklagaren, om akten i målet (dikografía) har skickats till åklagaren.

Om du har varit målsägande i brottmålsförfarandet får du ta del av akten i målet och erhålla kopior av handlingarna så snart den tilltalade har kallats för att avge svaromål (apología) eller när en arresteringsorder (éntalma sýllipsis) eller ett beslut om tvångsinställelse (éntalma viaías prosagogís)har utfärdats (artikel 108 i KPD) eller när en brottsmisstänkt person har kallats av myndigheterna för att förklara sig. Fram tills dess är förfarandena sekretessbelagda.

Stöd- och skyddsverksamheter för brottsoffer (nedan kallade brottsofferorganisationer) kan ge information, rådgivning och stöd om hur du kan utöva dina rättigheter, inklusive rätten att begära ersättning för den skada som du lidit till följd av brottet och din roll i brottmålsförfarandet som målsägande eller vittne (artikel 62 i lag 4478/2017 om stöd från stödverksamheter för brottsoffer (artikel 9 i direktiv 2012/29/EU)).

Vilka är mina rättigheter som vittne till ett brott?

Om du ska höras som vittne kommer du att kallas av den åklagare eller den polistjänsteman som sköter förundersökningen eller av en domare vid distriktsdomstolen för straffrättsliga ärenden (ptaismatodíkis) eller en undersökningsdomare (anakritís). Du måste infinna dig och vittna inför dem så snart du fått kallelsen. Du kommer att få beskriva vad som hände och eventuellt svara på några andra frågor. Om du är släkt med den misstänkta personen får du vägra att vittna (artikel 222 i KPD).

Om du lider av hörselnedsättning eller talsvårigheter kan förhöret ske skriftligen. Om du inte talar grekiska har du rätt till kostnadsfri tolkning.

Om du har blivit föremål för människohandel hör du till en särskild grupp av vittnen: du kommer att få stöd före förhöret av en psykolog eller psykiater, som samarbetar med utredande polis eller tjänstemän inom rättsväsendet och som kommer att fastställa din intellektuella förmåga och ditt psykiska tillstånd med lämpliga diagnostiska metoder. Psykologen eller psykiatern närvarar under hela förhöret. Du får också ta med din lagstadgade förvaltare, om inte undersökningsdomaren beslutar att han eller hon inte får närvara samt motiverar detta.

Ditt vittnesmål skrivs ner och spelas in audiovisuellt, där så är möjligt, så att det kan lämnas till domstolen elektroniskt. I detta fall måste du inte finnas fysiskt närvarande senare under förfarandena.

Om målet handlar om våld i hemmet och du är familjemedlem avlägger du inte vittnesmålet under ed. Om du är minderårig kommer du inte att kallas som vittne i domstol. I stället kan du avge en skriftlig utsaga som kommer att läsas upp i rättssalen, om det inte anses vara nödvändigt att du finns fysiskt närvarande.

Efter förhöret kan du begära ersättning för eventuella kostnader som du har ådragit dig (transport- eller logikostnader) från den myndighet som har kallat dig som vittne (artikel 288 i KPD).

Vilken hjälp kan jag få om jag känner mig hotad?

Det finns olika typer av skydd beroende på brottets karaktär och din roll i brottmålsförfarandet.

Om du har fallit offer för organiserad brottslighet eller terrorism och har kallats som huvudvittne inom ramen för en rättslig förundersökning av brottslig verksamhet, kan du begära särskilt skydd mot eventuell vedergällning eller eventuellt hot. Det skydd som finns tillgängligt kan, beroende på ärendets typ, innefatta polisskydd, anonymitetsskydd (uppgifter som namn, födelseort, hem- och arbetsadress, sysselsättning, ålder osv. tas bort från alla skriftliga handlingar) och även ny identitet och flytt till ett annat land. Du kan begära att få vittna audiovisuellt. Om du arbetar för ett statligt organ kan du också begära att bli omplacerad till en annan tjänst på provisorisk eller permanent basis. Skyddsåtgärderna vidtas med ditt samtycke och kommer endast att innebära en sådan begränsning av din frihet som krävs för din egen säkerhet. De kan upphävas om du begär detta skriftligen eller om du inte gör din beskärda del för att skyddsåtgärderna ska få avsedd verkan (artikel 9 i lag 2928/2001 om vittnesskydd).

Om du har utsatts för våld i hemmet får inte de polistjänstemän som har hand om ditt ärende under några omständigheter röja din identitet, gärningsmannens identitet, din hemadress eller annan information som kan röja din identitet (artikel 20 i lag 3500/2006).

Som brottsoffer kan du skriftligen ansöka om åtgärder för att förhindra kontakt mellan dig eller dina familjemedlemmar och gärningsmannen på de platser där brottmålsförfarandet äger rum. Din ansökan prövas av domstolen för mindre allvarliga brott (tre domare) (trimelés plimmeleiodikeío)på den plats där brottmålsförfarandet äger rum, när som helst under förfarandena, inom ramen för en skyndsam handläggning av brott av kategorin ”på bar gärning”.

(Artikel 65 i lag 4478/2017 om rätten att undvika kontakt mellan brottsoffer och förövare (artikel 19 i direktiv 2012/29/EU))


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 12/11/2018

2 - Brottsanmälan och Mina rättigheter under förundersökningen


Hur anmäler jag ett brott?

Om du är ett brottsoffer kan du anmäla brottet till åklagaren eller polisen, genom att göra en brottsanmälan (énklisi eller mínysi). I egentlig mening är énklisi en brottsanmälan som görs av brottsoffret självt. I vissa fall inleds brottmålsförfaranden endast om en sådan anmälan faktiskt har gjorts (t.ex. vid kränkning av en persons ära och anseende). En mínysi är en brottsanmälan eller anmälan som gjorts av någon annan än brottsoffret, vid ett brott som myndigheterna kan lagföra på eget initiativ oavsett om brottsoffret anmäler brottet eller inte. I praktiken används dock begreppet mínysiför båda anmälningstyperna. När en brottsanmälan oavsett slag görs till den allmänna åklagarmyndigheten får den därför ett unikt ärendenummer som kallas för ett arithmós vivlíou minýseon – där ordet minýsi ingår).

Du kan också begära att en annan person ska anmäla brottet på dina vägnar. I detta fall måste du underteckna en skriftlig förklaring (dílosi eller exousiodótisi) om att personen ska göra anmälan i ditt ställe. Det finns inget standardformat för en sådan förklaring, men den måste undertecknas inför en tjänstemän vid en statlig myndighet på central eller lokal nivå eller inför en advokat (inklusive din egen, om du redan har en), som kommer att bestyrka din underskrift. En person som anmäler brottet på dina vägnar kan vara en advokat eller någon annan person som du kan lita på. Om målet är sådant att brottsoffret måste anmäla brottet för att brottmålsförfarandet ska kunna inledas och brottsoffret har avlidit övergår rätten att anmäla brottet till hans eller hennes efterlevande maka/make och barn eller till föräldrarna (artikel 118.4 i straffprocesslagen (Kódikas Poinikís Dikonomías, KPD). Om brottsoffret har avlidit till följd av brottet får dessa personer också själva delta i brottmålsförfarandet som målsägande som begär ersättning för sveda och värk.

Du kan anmäla ett brott antingen muntligen eller skriftligen. Om du väljer att anmäla brottet muntligen upprättar den tjänsteman som tar emot anmälan en rapport.

Du måste betala en avgift för att göra anmälan; avgiftsbeloppet justeras regelbundet på gemensamt beslut av finansministern och ministern för rättsliga frågor, öppenhet och mänskliga rättigheter (justitieministern). I undantagsfall får du betala avgiften efter att du har anmält brottet men alltid inom tre dagar. Om du inte betalar avgiften avvisas anmälan. Du måste inte betala avgiften om du har rätt till rättshjälp. Du måste inte heller betala avgiften om du har blivit föremål för ett brott mot din sexuella frihet eller för sexuellt utnyttjande, våld i hemmet eller diskriminering på grund av ras (artiklarna 81A och 361B i strafflagen (Poinikós Kódikas, PK) eller om principen om likabehandling har åsidosatts (artikel 46.2 i KPD).

När det gäller brott som kan lagföras på myndigheternas initiativ oavsett om brottsoffret har begärt detta eller inte, finns inga regler för inom vilken tid ett brott måste anmälas. Undantaget är brott av medelsvår allvarlighetsgrad (plimmelímata) som preskriberas efter fem år. I vissa fall kan brottet dock endast lagföras om du, brottsoffret som har lidit skada, begär att ett brottmålsförfarande ska inledas. I sådana situationer måste du göra en brottsanmälan (énklisi) inom tre månader från den dag då du fick kännedom om brottet och gärningsmannens identitet (om du vet vem gärningsmannen är).

Det finns inga standardformulär för brottsanmälningar.

Anmälan måste innehålla följande information:

  • Dina fullständiga kontaktuppgifter.
  • Uppgifter om gärningsmannen och hans eller hennes kontaktuppgifter, om du känner till dem.
  • En utförlig beskrivning av omständigheterna.
  • Eventuella bevishandlingar som styrker din anmälan.
  • Eventuella vittnen som du vill ska höras.
  • Kontaktuppgifter till din advokat, om du har utsett någon sådan.

Om du inte förstår eller talar grekiska kan du göra brottsanmälan på ett språk som du förstår eller få nödvändig språkhjälp. Dock måste villkoren i straffprocesslagen eller andra specifika straffrättsliga bestämmelser alltid respekteras. Du kan begära en kostnadsfri översättning av handlingen (artikel 58 i lag 4478/2017 om rättigheter för brottsoffer i samband med brottsanmälan (artikel 5 i direktiv 2012/29/EU)).

Hur kan jag ta reda på vad som händer i ärendet?

Vid en brottsanmälan får du ett unikt ärendenummer. Med hjälp av detta nummer kan du följa utvecklingen i ärendet via det register som finns vid åklagarmyndigheten eller ansvarig anmälningsinstans. Du kan också begära att få en bekräftelse på ärendets status (pistopoiitikó poreías) där det ges information om i vilket skede förfarandena befinner sig.

Om förstainstansdomstolen i Aten (Protodikeío Athinón) har behörighet i ditt ärende kan din advokat övervaka utvecklingen av ärendet när det har kommit in till domstolen på webbplatsen för Atens advokatsamfund (Dikigorikós Sýllogos AthinónLänken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.dsa.gr/). Brottsoffren själva kan inte göra detta, eftersom särskilda användaruppgifter krävs.

Har jag rätt till rättshjälp (under utredningen eller rättegången)? På vilka villkor?

Under rättegången kan du ta hjälp av en advokat, men du måste betala för detta.

Om din familjs årsinkomst är lägre än två tredjedelar av den lägsta årliga personinkomst som fastställts i det nationella allmänna kollektivavtalet får du tillgång till advokat utan kostnad. Advokaten upprättar och lämnar in brottsanmälan och företräder dig som målsägande under hela förfarandet, förutsatt att du har utsatts för något av följande: tortyr eller annan kränkande behandling (artikel 137.A och 137.B i strafflagen), diskriminering eller orättvis behandling, ett brott mot liv, personlig frihet eller sexuell frihet, sexuellt utnyttjande för ekonomisk vinning, brott mot egendom eller egendomsrätten, kroppsskada eller ett äktenskaps- eller familjerelaterat brott. Brottet måste vara av allvarlig karaktär (kakoúrgima) eller av medelsvår allvarlighetsgrad (plimmélima) och uppfylla kraven för prövning vid domstolen för mindre allvarliga brott (tre domare) (trimeloús plimmeleiodikeío) samt medföra ett minimistraff på sex månaders fängelse (lag 3226/2004 (officiella tidningen 24/Α/4 av den 4 februari 2004), ändrad och kompletterad genom lag 4274/2014). Den person som bedömer din begäran om rättshjälp i brottmålsärendet är ordföranden vid den domstol som prövar ärendet eller vid vilken ett överklagande ska inges.

Den advokat som företräder dig hjälper dig med att ta fram och lämna in de handlingar som krävs för att du ska få vara målsägande i målet och bistår dig under hela förfarandet.

Kan jag överklaga om ärendet läggs ner före rättegång?

Om åklagaren vid förstainstansrätten för grövre brott (eisangeléas plimmeleiodikón) beslutar att din anmälan ska avvisas eftersom den saknar rättslig grund, är uppenbart ogrundad i sak eller inte kan bedömas av domstol kan du överklaga beslutet till ansvarig åklagare vid appellationsdomstolen (eisangeléas efetón) (artiklarna 47 och 48 i KPD) inom tre månader från det att beslutet fattades. Denna tidsfrist kan inte förlängas oavsett skäl. För att överklaga beslutet måste du betala en avgift, som du får tillbaka om åklagaren bifaller överklagan.

Kan jag behöva medverka i rättegången?

Du får endast medverka vid rättegången om du är målsägande (politikó enágon) och begär att domstolen ska bevilja dig ersättning för förlust eller för ideell skada eller sveda och värk. Du kan begära att få vara målsägande i brottmålsförfarandet genom att inge en ansökan till ansvarig åklagare, antingen i din brottsanmälan eller i en separat handling, före förundersökningens slut (artikel 308 KPD). Ansökan kan inges personligen eller via en advokat som har allmänt eller särskilt tillstånd i detta avseende. Din civilrättsliga talan tas med i en rapport tillsammans med advokatens godkännande (artikel 83 i KPD). Om du inte har begärt att få vara målsägande i din brottsanmälan kan du fortfarande göra detta vid brottmålsdomstolen (artikel 82 i KPD) innan domstolen påbörjar sin bedömning av bevisningen.

Din ansökan om att få vara målsägande i förfarandet avvisas om den inte innehåller en kort beskrivning av ärendet och skälen till ditt anspråk och, om du inte har din varaktiga bosättning i domstolens jurisdiktion, skälen till att ett ombud utsetts inom denna jurisdiktion. Ombudet har rätt att godta delgivning av alla handlingar eller meddelanden som avser dig som målsägande (artikel 84 i KPD). För att höras som målsägande vid brottmålsdomstolen måste du utse en bemyndigad advokat och betala en fast avgift till staten, vilken täcker hela förfarandet tills en lagakraftvunnen dom finns. Avgiftens storlek justeras regelbundet på gemensamt beslut av ministern för ekonomiska och finansiella frågor samt ministern för rättvisa.

Som målsägande är du part i förfarandet och har ett antal rättigheter. Du får närvara vid alla domstolsförhandlingar, även sådana som sker inom stängda dörrar, och du har tillgång till alla handlingar i målet. Du får tala inför domstol för att framföra dina krav, och du får även lämna synpunkter efter att ett vittne har hörts eller göra inlagor eller ge förklaringar på eventuella vittnesmål som avges eller bevisning som presenteras (artikel 358 i KPD). Du får ställa frågor, via din advokat, till gärningsmannen, vittnena och andra medverkande (t.ex. tekniska experter som utsetts för målet). Du ombeds ställa upp som vittne (dock ej under ed), och du kan också föreslå vittnen förutsatt att domstolen underrättas om detta i god tid. Du har rätt att begära att förhandlingen ska ajourneras eller att domaren ska bytas ut.

Som brottsoffer kan du dock alltid kallas till domstolen som vittne. I sådana fall måste du infinna dig. När du förhörs som vittne har du möjlighet att redogöra för omständigheterna kring brottet inför domstolen. Domaren kan också ställa andra frågor till dig.

Vilken är min officiella roll i rättssystemet? Kan jag vara eller välja att vara något av följande: offer, vittne, civilrättslig part eller privat åklagare?
Vilka rättigheter och skyldigheter har jag i denna roll?

Du får välja om du vill vara målsägande i brottmålsförfarandet, vilket innebär att du blir part i förfarandet som helhet och att du får betydande processuella rättigheter, eller om du helt enkelt vill medverka som huvudvittne, eftersom brottmålsförfarandet pågår särskilt till följd av det brott som du har utsatts för. Begreppet enskilt åtal finns inte inom det grekiska rättssystemet.

Kan jag göra ett uttalande under rättegången eller vittna? På vilka villkor?

Du kan inge handlingar, som kommer att läsas upp i domstolen (artikel 364 i KPD) och tas med i akten i målet. Du kan också kalla vittnen och underrätta domstolen om detta (artikel 326.2-1 i KPD).

Vilken information ska jag få under rättegången?

Du får närvara vid de offentliga förhandlingarna under hela förfarandet, bevisupptagningen, den tilltalades svaromål, advokaternas pläderingar och domstolens dom.

Har jag rätt att få tillgång till handlingarna i rättegången?

Som målsägande har du tillgång till innehållet i akten i målet och kan få kopior av domstolens dom.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 12/11/2018

3 - Mina rättigheter efter rättegången


Kan jag överklaga domen?

I slutet av rättegången dömer eller frikänner domstolen den tilltalade beroende på den bevisning som har presenterats. Om domstolen finner den tilltalade oskyldig frias han eller hon från anklagelserna. Om du har varit målsägande i brottmålsförfarandet (politikós enágon) prövar inte domstolen ditt yrkande om gottgörelse eller ekonomisk ersättning för ideell skada eller sveda och värk. I ett sådant fall har den tilltalade rätt att inge en motfordran gentemot dig för att begära ersättning för eventuella kostnader som han eller hon har ådragit sig i samband med målet (artikel 71 i straffprocesslagen [Kódikas Poinikís Dikonomías, KPD)). Om domstolen finner den tilltalade skyldig dömer den honom eller henne och fastställer vilket ersättningsbelopp du ska få från den tilltalade utifrån din civilrättsliga talan.

Om domstolen frikänner den tilltalade får du endast överklaga domen om och endast om du har ålagts att betala ersättning till den tilltalade, i enlighet med artikel 486.1.b i KPD. Om du är målsägande kan du dessutom överklaga en del av domen där du har fått avslag på ditt yrkande eller en del där du har beviljats skadestånd eller ersättning (artikel 488 i KPD).

Alternativt kan du begära att åklagaren ska överklaga domen.

Vilka är mina rättigheter efter domen?

Så snart domstolens dom vinner laga kraft har du generellt sett inte längre någon roll i brottmålsförfarandena. Enligt grekisk lagstiftning har brottsoffer inga ytterligare rättigheter under verkställighetsfasen. Det finns bara ett undantag: om du är minderårig och har utsatts för brott mot din personliga och sexuella frihet har du alla rättigheter som detta medför, även om du inte har varit målsägande i målet. Du har även rätt att få information från åklagaren om gärningsmannen friges, provisoriskt eller permanent, och om eventuella permissioner som gärningsmannen beviljas under fängelsetiden (artikel 108A i KPD).

Har jag rätt till stöd eller skydd efter rättegången? Hur länge?

Som brottsoffer har du rätt till kostnadsfria och konfidentiella allmänna eller särskilda stöd- och vårdtjänster, beroende på vad du behöver, före och under brottmålsförfarandet och under en rimlig tid därefter. Även dina familjemedlemmar kan åtnjuta dessa rättigheter, beroende på deras behov och omfattningen av den skada som de lidit till följd av det brott som du utsatts för. Polisen, eller någon annan behörig myndighet som tar emot din anmälan, kan ge dig information om du så begär eller hänvisa dig till följande instanser: socialtjänster vid kommunala och lokala organ, psykiatriska kliniker, samhällscenter (Kéntra Koinótitas), rådgivningscenter (symvoulevtiká kéntra) vid generalsekretariatet för jämställdhetsfrågor, stödstrukturer vid det nationella centret för social solidaritet (Ethnikó Kéntro Koinonikís Allilengýis), fristående kontor för skydd av minderåriga brottsoffer (Avtotelí Grafeía Prostasías Anílikon Thymáton) vid ministeriet för rättsliga frågor, öppenhet och mänskliga rättigheter (justitieministeriet) eller privata organ samt bransch- och frivilligorganisationer. Om du är kvinna och har utsatts för brott mot din personliga eller sexuella frihet eller för sexuellt utnyttjande för ekonomisk vinning, våld i hemmet, människohandel, koppleri eller rasistbrott, har dina barn också rätt till stöd- och vårdtjänster (artikel 61 i lag 4478/2017 om rätt till hjälp från stödverksamheter för brottsoffer (artikel 8 i direktiv 2012/29/EU)).

Genom de allmänna stöd- och vårdtjänsterna kan du bland annat få information och rådgivning om dina rättigheter som brottsoffer och om din rätt att begära ersättning för brottsskada, information om hur du kan delta i brottmålsförfaranden som antingen målsägande eller vittne, information om eller direkt hänvisning till relevant specialiststödinrättning, emotionellt och psykologiskt stöd, rådgivning om ekonomiska och praktiska frågor som uppstått till följd av brottet eller rådgivning för förhindrande av sekundär och upprepad viktimisering, hot och vedergällning.

De specialiserade stöd- och vårdtjänsterna hänvisar brottsoffren till skyddade boenden eller andra lämpliga tillfälliga boenden för brottsoffer som behöver en säker plats på grund av att det finns en överhängande risk för sekundär eller upprepad viktimisering, hot och vedergällning. Vidare kan de tillhandahålla integrerat stöd, inbegripet stöd med anledning av trauman samt rådgivning, för brottsoffer med särskilda behov, till exempel personer som har utsatts för sexuellt våld, identitets- eller könsrelaterat våld och våld i nära relationer (artikel 62 i lag 4478/2017 om stöd från stödverksamheter för brottsoffer (artikel 9 i direktiv 2012/29/EU)).

Vilken information får jag om gärningsmannen döms?

Om du som brottsoffer så begär får du information om brottmålsförfarandets utveckling och om domstolens beslut utan onödigt dröjsmål, i enlighet med relevanta bestämmelser i straffprocesslagen, förutsatt att du har varit målsägande i brottmålsförfarandet. Om du har varit målsägande i brottmålsförfarandet kan du informeras om förfarandets gång via e-post, personligen eller via din advokat (artikel 59 i lag 4478/2017 om rätten att erhålla information om det egna ärendet (artikel 6 i direktiv 2012/29/EU)).

Vad får jag veta om gärningsmännen friges (också vid förtida eller villkorlig frigivning) eller rymmer?

Du har rätt att bli informerad om ett provisoriskt häktningsbeslut hävs eller ändras av behörig rättslig myndighet, om gärningsmannen friges permanent, har rymt från fängelset eller beviljats permission av ansvariga tjänstemän vid förvarsenheten. Du har också rätt att få information om eventuella åtgärder som kan vidtas för att skydda dig om gärningsmannen har frigetts eller rymt från fängelset. Du måste ges sådan information, med åklagarens godkännande, om det finns en reell eller potentiell risk för din säkerhet, såvida det inte medför någon risk för skada för gärningsmannen om sådan information röjs (artikel 59 i lag 4478/2017 om rätten att erhålla information om det egna ärendet (artikel 6 i direktiv 2012/29/EU)).

Kommer jag att bli delaktig i beslut om frigivning eller villkorlig frigivning? Kan jag göra ett uttalande eller överklaga?

Nej. Domstolen kan dock begära att ersättning ska ges för den skada som brottsoffret lidit till följd av gärningen (artikel 100.3a i strafflagen (Poinikós Kódikas, PK) som ett alternativ till eller nödvändigt villkor för att domen ska upphävas, under övervakning av en tjänsteman vid socialtjänsten (epimelitís koinonikís arogís) (artikel 100 i PK). Tjänstemannen vid socialtjänsten kontrollerar att gärningsmannen respekterar domstolens krav, och om så inte är fallet kan behörig åklagare begära att den domstol som upphävde domen återkallar sitt beslut.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 12/11/2018

4 - Ersättning


Du kan begära skadestånd från gärningsmannen genom att inge ett civilrättsligt anspråk. Du kan göra detta inom ramen för brottmålsförfarandet, under utredningen eller under rättegången. Genom ditt anspråk blir du målsägande i brottmålsförfarandet (politikós enágon). Du kan begära ekonomisk ersättning för sakskada och/eller för ideell skada eller sveda och värk. Till anspråket kan du lägga till alla kostnader som du har ådragit dig i samband med ärendet (advokatavgifter, exekutionstjänstemäns avgifter, resekostnader osv.).

Om domstolen finner gärningsmannen skyldig beslutar domstolen att han eller hon ska betala ersättning till dig. I praktiken är denna ersättning oftast symbolisk och lägre än den reella skada som du har lidit. Du måste väcka en separat talan vid civildomstol för att få ersättning för den resterande delen.

Alternativt kan du inge ditt anspråk direkt till civildomstolen. Civildomstolen beslutar att gärningsmannen ska betala ersättning motsvarande den reella skada som du har lidit.

Om du har ett anspråk som redan är anhängiggjort vid en civildomstol kan du inge det på nytt inom ramen för ett brottmålsmålsförfarande. I sådana fall läggs ditt ärende ner vid civildomstolen.

Om du har utsatts för ett våldsbrott som begåtts uppsåtligen har du rätt till ersättning från staten. Se faktabladet om ersättning till brottsoffer i Grekland (tillgängligt på engelska, grekiska och andra språk) från det europeiska rättsliga nätverket (reparativ rättvisa).


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 12/11/2018

5 - Min rätt till stöd och bistånd


Generalsekretariatet för jämställdhetsfrågor (Genikí Grammateía Isótitas ton Fýlon) lyder under inrikesministeriet och ombesörjer rådgivningscenter för kvinnor som har utsatts för våld.

Generalsekretariatet har inrättat ett integrerat nätverk av 62 enheter för att hjälpa sådana kvinnor.

Nätverket består av en hjälplinje som är öppen dygnet runt sju dagar i veckan (SOS 15900), 40 rådgivningscenter och 21 härbärgen för kvinnor och deras barn.

Hjälplinjen SOS 15900 kan också nås på e-postadressen Länken öppnas i ett nytt fönstersos15900@isotita.gr. Den är öppen dygnet runt, sju dagar i veckan och 365 dagar om året, och hjälp kan fås på både grekiska och engelska. Samtalskostnaden är som för ett vanligt inrikessamtal.

Rådgivningscentren erbjuder psykosocialt stöd och rättshjälp utan kostnad. Numera erbjuds även tjänster som avser sysselsättning för kvinnor och stöd till kvinnor som diskrimineras på flera olika grunder (stöd till flyktingar, ensamstående föräldrar och romer osv.). Kontaktuppgifter till rådgivningscentren finns på Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.womensos.gr/ och på Facebook: WomenSOS.gr

KONTAKTUPPGIFTER:

Webbplatsen för generalsekretariatet för jämställdhetsfrågor: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.isotita.gr/

Forskningscentret för jämställdhet (Kéntro Erevnón gia Thémata Isótitas, KEThI)

Forskningscentret för jämställdhet erbjuder psykologiskt stöd och rättshjälp för personer som har utsatts för våld i hemmet och driver ett härbärge för våldsutsatta kvinnor och deras barn.

Forskningscentret för jämställdhet

  • är ett privaträttsligt organ som inrättades 1994 och som övervakas av generalsekretariatet för jämställdhet,
  • innefattar regionala och kommunala enheter som erbjuder psykologiskt stöd och rättshjälp till personer som har utsatts för våld i hemmet,
  • tillhandahåller psykologiskt stöd och rättshjälp utan kostnad,
  • ger information, rådgivning och stöd till kvinnor som har svårt att finna sysselsättning och är socialt utestängda,
  • har, i samarbete med Atenprefekturen, drivit ett härbärge för våldsutsatta kvinnor och deras barn sedan 1993.
  • KONTAKTUPPGIFTER:

Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://kethi.gr/

Nationella centret för social solidaritet (Ethnikó Kéntro Koinonikís Allilengýis, EKKA)

Det nationella centret för social solidaritet driver ett nätverk som erbjuder socialt stöd till enskilda personer, familjer och samhällsgrupper som har psykosociala problem eller behöver omedelbart socialt stöd.

Det nationella centret för social solidaritet

  • är ett privaträttsligt organ som har sin bas i Aten och som övervakas av ministeriet för sysselsättning, social trygghet och social solidaritet.
  • Det tillhandahåller följande tjänster:
  • En direktlinje för socialt stöd (197) som är öppen för samtliga medborgare och dygnet runt sju dagar i veckan. Samtalen är kostnadsfria.
  • Den nationella jourlinjen för skydd av barn (1107), där man kan ställa frågor som rör barn och som är öppen dygnet runt sju dagar i veckan.
  • Sociala stödcenter i Aten, Pireus och Thessaloniki
  • Härbärgen för medborgare som har stora socioekonomiska problem i regionen Attika
  • Härbärgen för utsatta kvinnor och deras barn i Attika och Thessaloniki
  • De sociala stödcentren erbjuder följande slags tjänster:
  • Rådgivning och information i välfärdsrelaterade frågor.
  • Socialt och psykologiskt stöd till enskilda personer och familjer, härbärgen för utsatta kvinnor och deras barn (framför allt sådana som har utsatts för våld i hemmet och människohandel).
  • Korttidsboenden för personer som genomgår en kris eller befinner sig i sociala nödlägen.
  • Samarbete och medling för underlätta tillgången till tjänster för social solidaritet som erbjuds av andra organisationer.
  • Avslutningsvis tillsätter centret snabba insatsgrupper för psykosocialt stöd, vilka främst består av psykologer och socialarbetare, vid naturkatastrofer (jordbävningar, översvämningar, bränder), olyckor, förlisningar som medför ett stort antal offer och alla krissituationer som berör ett stort antal personer och där insatsgrupperna anses vara nödvändiga.

KONTAKTUPPGIFTER:

Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.ekka.org.gr/

Medicinskt rehabiliteringscenter för tortyroffer (Iatrikó Kéntro Apokatástasis Thymáton Vasanistiríon)

Det medicinska rehabiliteringscentret för tortyroffer erbjuder ett rehabiliteringscenter för personer som har utsatts för tortyr och deras familjer. Det utbildar grekisk och utländsk vårdpersonal i att undersöka och behandla tortyroffer, bedriver vetenskaplig forskning och ger incitament till forskning om tortyr och konsekvenserna av detta.

Det medicinska rehabiliteringscentret för tortyroffer

  • erbjuder rehabiliteringscenter för personer som har utsatts för tortyr och deras familjer,
  • utbildar grekisk och utländsk vårdpersonal i att undersöka och behandla tortyroffer,
  • bidrar till att sprida omfattande kunskap om tortyr och olika varianter av detta samt om möjligheten att rehabilitera tortyroffer,
  • bedriver vetenskaplig forskning och ger incitament till forskning om tortyr och konsekvenserna av detta,
  • driver och utvecklar ett informationscenter (dokumentationscenter),
  • bidrar till att förhindra tortyr genom eftersträvandet av dessa mål.

KONTAKTUPPGIFTER:

Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.mrct.org/

Forsknings- och stödcentret för personer som blivit föremål för skadlig behandling och social utestängning (Kéntro Érevnas kai Ypostírixis Thymáton Kakopoíisis kai Koinonikoú Apokleismoú, EKYThKKA)

Forsknings- och stödcentret för personer som blivit föremål för skadlig behandling och social utestängning erbjuder medicinskt, psykologiskt, socialt och rättsligt stöd till personer som har fallit offer för tortyr och organiserad brottslighet, skadlig behandling och social utestängning.

Forsknings- och stödcentret för personer som blivit föremål för skadlig behandling och social utestängning

  • är en ideell organisation som drivs av staten,
  • erbjuder medicinskt, psykologiskt, socialt och rättsligt stöd till personer som har fallit offer för tortyr och organiserad brottslighet, skadlig behandling och social utestängning,
  • ökar medvetenheten om människorättsfrågor och sprider kunskap om våld och social utestängning samt metoder för att hantera detta såväl i Grekland som utomlands,
  • erbjuder humanitärt stöd till samhällsgrupper som har utsatts för organiserat våld, tortyr, skadlig behandling och social utestängning, såväl i Grekland som utomlands,
  • bedriver vetenskaplig forskning om våld och tortyr, skadlig behandling och social utestängning,
  • bidrar till att förhindra tortyr, skadlig behandling och social utestängning.


KONTAKTUPPGIFTER:

Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.cvme.gr/

Grekiska flyktingrådet (Ellinikó Symvoúlio gia tous Prósfyges)

Grekiska flyktingrådet är en icke-statlig organisation som ger stöd till flyktingar och asylsökande i Grekland genom en rad olika psykosociala och juridiska tjänster.

Grekiska flyktingrådet

  • är en icke-statlig organisation som inrättades 1989 för att stödja flyktingar och asylsökande i Grekland,
  • hjälper flyktingar att integreras på ett smidigt sätt i Grekland genom en rad olika psykosociala och juridiska tjänster,
  • är den enda icke-statliga, ideella organisation i Grekland som endast arbetar med personer som söker asyl i Grekland och som betraktas som flyktingar,
  • är registrerat vid utrikesministeriet samt ministeriet för hälsa och social solidaritet som en särskild välgörenhetsorganisation,
  • är en av de sex icke-statliga organisationer som försvarar de mänskliga rättigheterna i Grekland och ingår i den nationella kommissionen för mänskliga rättigheter (Ethnikí Epitropí gia ta Dikaiómata tou Anthrópou),
  • är genomförandepartner till FN:s flyktingkommissarie och medlem i Europeiska rådet för flyktingar och fördrivna.

KONTAKTUPPGIFTER:

Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.gcr.gr/

Greek Helsinki Monitor (Ellinikó Paratiritírio ton Symfonión tou Elsínki)

Greek Helsinki Monitor övervakar samt publicerar artiklar om och bedriver lobbyverksamhet i människorättsfrågor i Grekland.

Greek Helsinki Monitor

  • grundades 1992,
  • är den grekiska medlemmen i Internationella Helsingforsfederationen för mänskliga rättigheter (IHF),
  • övervakar samt publicerar artiklar om och bedriver lobbyverksamhet i människorättsfrågor i Grekland och stundtals på Balkan,
  • har deltagit i och har ofta samordnat övervakningen av Greklands och Balkans medier när det gäller stereotyper och hatpropaganda och har upprättat utförliga årsrapporter, parallella/inofficiella rapporter till FN:s konventionsorgan och särskilda rapporter om skadlig behandling och om etniska, etniskt språkliga och religiösa samhällsgrupper samt invandrargrupper.

KONTAKTUPPGIFTER:

Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://greekhelsinki.wordpress.com/

Amnesty International Grekland (Diethnís Amnistía Ellinikó Tmíma)

Amnesty International påverkar regeringar, mellanstatliga organisationer, väpnade politiska grupper, företag och andra icke-statliga aktörer och gör systematiska och opartiska utredningar av enskilda fall och kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Amnesty International

  • är en global, oberoende rörelse bestående av volontärer som kämpar för att skydda de mänskliga rättigheterna,
  • försvarar samvetsfångar och bekämpar våld och fattigdom,
  • arbetar för ett slut på kvinnovåldet,
  • arbetar för ett avskaffande av dödsstraffandet, tortyr och sådan frihetsbegränsning som görs med kriget mot terrorismen som täckmantel,
  • bekämpar diskriminering av flyktingar, invandrare, minoriteter och människorättsförsvarare.

KONTAKTUPPGIFTER:

Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.amnesty.org.gr/


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 12/11/2018

Rättigheter för brottsoffer i straffrättsliga förfaranden - Spanien


Som brottsoffer betraktas enligt lag 4/2015 av den 27 april 2015 alla fysiska personer som utsatts för brott som begåtts i Spanien eller som åtal kan väckas för i Spanien. Detta gäller oavsett personernas nationalitet, huruvida de är myndiga eller minderåriga och huruvida de är lagligt bosatta i Spanien eller inte. Bestämmelserna i denna lag tillämpas på följande personer:

a) Direkta brottsoffer, dvs. varje fysisk person som själv lidit skada eller vars egendom lidit skada, särskilt fysisk eller psykisk skada, känslomässigt lidande eller ekonomisk förlust som direkt orsakats av ett brott.

b) Indirekta brottsoffer, dvs. personer som indirekt utsätts när en person avlider eller försvinner som en direkt följd av ett brott, med undantag för när händelserna direkt kan tillskrivas någon av följande personer:

1. Offrets make/maka (när makarna inte är lagligen skilda eller lever som skilda) eller ett barn till offret eller offrets make/maka (när makarna inte är lagligt eller faktiskt separerade) som bor tillsammans med makarna vid tidpunkten för dödsfallet eller försvinnandet, varje person som vid tidpunkten för dödsfallet eller försvinnandet står i ett jämförbart känslomässigt förhållande till offret och eventuella barn till denna person som bor tillsammans med offret vid tidpunkten för dödsfallet eller försvinnandet, offrets föräldrar eller direkta släktingar eller släktingar i tredje led som offret har föräldraansvar för och personer som står under offrets förmyndarskap eller som offret är fosterförälder till.

2. I avsaknad av ovan beskrivna personer, andra direkta släktingar och offrets syskon, i första hand offrets juridiska ombud.

  • Grundläggande brottsofferrättigheter: Alla brottsoffer har rätt till skydd, information stöd, hjälp och vård och har rätt att aktivt delta i straffrättsliga förfaranden och bemötas på ett respektfullt, professionellt, personligt och icke-diskriminerande sätt vid sin första kontakt med myndigheter eller tjänstemän. Hjälp- och stödtjänster och tjänster för reparativ rättvisa tillhandahålls däremot offren under hela det straffrättsliga förfarandet och så länge som behövs därefter, oavsett om gärningsmannens identitet är känd eller inte och oavsett resultatet av rättegången.
  • Kontaktpunkt: Brottsofferjourer.

Som brottsoffer har du enligt lag vissa individuella rättigheter före, under och efter förfarandet i domstol (rättegången).

I Spanien börjar det straffrättsliga förfarandet med en utredning av brottet. Utredningen görs av polisen under ledning av en förundersökningsdomare. Efter avslutad utredning lämnar förundersökningsdomaren över ärendet till den allmänna åklagaren som beslutar vad som ska ske. Om bevisningen inte räcker för att åklagaren ska väcka åtal mot gärningsmannen avskriver (avslutar) förundersökningsdomaren ärendet. I annat fall lämnas ärendet över till relevant domstol för rättslig prövning.

Under den rättsliga prövningen bedömer domstolen bevisningen och avgör huruvida den tilltalade är skyldig eller oskyldig. Om den tilltalade förklaras skyldig utdömer domstolen en påföljd. Det straffrättsliga förfarandet kan fortsätta genom överklagande till högre instans.

Som brottsoffer kan du delta i ett straffrättsligt förfarande som vittne eller spela en mer aktiv roll som privat åklagare och på sätt få ytterligare rättigheter i egenskap av part i målet. Enligt artikel 124 i den spanska konstitutionen ska den allmänna åklagaren under alla omständigheter skydda brottsoffers intressen under hela processen.

Brottsoffer som utsatts för könsbaserat våld bistås från förundersökningen och framåt av en advokat med specialistkompetens på området. Efter ändringen av grundlagen om domstolsväsendet genom grundlag 7/2015 hanterar domstolar med behörighet i fråga om våld mot kvinnor även integritetsbrott, brott som rör kvinnors självbild och heder samt domstolstrots eller underlåtenhet att följa ett interimistiskt beslut.

Mer information

Länken öppnas i ett nytt fönster1 - Mina rättigheter som brottsoffer

Länken öppnas i ett nytt fönster2 - Brottsanmälan och Mina rättigheter under förundersökningen

Länken öppnas i ett nytt fönster3 - Mina rättigheter efter rättegången

Länken öppnas i ett nytt fönster4 - Ersättning

Länken öppnas i ett nytt fönster5 - Min rätt till stöd och bistånd


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 12/03/2019

1 - Mina rättigheter som brottsoffer


Vilken information kan jag få från myndigheten när brottet har inträffat (t.ex. från polisen, åklagarmyndigheten) men innan jag anmäler brottet?

Redan från din första kontakt med myndigheter eller tjänstemän och under tiden du tar emot offentliga hjälp- och stödtjänster, inbegripet innan du anmäler brottet, har du som brottsoffer i regel rätt att få skydd, information, stöd, hjälp och vård.

Du kan be de myndigheter och tjänstemän som du kontaktar att hänvisa dig till ett kontor för stöd till brottsoffer (Oficinas de Asistencia a las Víctimas del delito). Där får du kostnadsfri och konfidentiell hjälp, även om du inte anmält brottet först.

Du kan även välja att låta en person göra dig sällskap i dina kontakter med myndigheter och tjänstemän.

Som brottsoffer har du även rätt att förstå och göra dig förstådd i samband med de åtgärder som vidtas efter att brottet har anmälts, inbegripet information innan anmälan görs. Du har rätt till teckentolkning på erkända teckenspråk och vid behov stöd för muntlig kommunikation.

Både muntlig och skriftlig kommunikation ska ske på ett tydligt, enkelt och lättfattligt språk och ta hänsyn till dina särskilda egenskaper och behov, särskilt om du har en sensorisk, intellektuell eller psykisk funktionsnedsättning eller om du är minderårig.

Från och med din första kontakt med myndigheter eller tjänstemän och under tiden du tar emot hjälp- och stödtjänster har du som brottsoffer rätt att få information om

  • hur du gör för att anmäla brottet och få råd och bistånd av en advokat och i förekommande fall på vilka villkor detta kan ske kostnadsfritt,
  • vilka medicinska, psykologiska eller materiella hjälp- och stödtjänster du har rätt till, och hur du gör för att få tillgång till dessa,
  • möjligheten att begära skyddsåtgärder och i förekommande hur du gör för att begära sådana åtgärder,
  • vilken ersättning du kan ha rätt till och i förekommande fall hur du gör för att yrka på ersättning,
  • vilka verksamheter för reparativ rättvisa du har tillgång till, när detta är juridiskt möjligt,
  • i vilka ärenden dina juridiska kostnader kan ersättas och i förekommande fall hur du gör för att yrka på sådan ersättning.

Vid behov kan du även få information om vilka tolk- och översättningstjänster, vilket kommunikationsstöd och vilka kommunikationstjänster du har tillgång till.

Om du inte är bosatt i Spanien har du rätt att få information om hur du gör för att utöva dina rättigheter.

Jag bor inte i det EU-land där brottet ägde rum (EU-medborgare och icke EU-medborgare). Hur skyddas mina rättigheter?

Om du är bosatt i Spanien kan du anmäla brott som du utsatts för i andra EU-länder till de spanska myndigheterna.

Om de spanska myndigheterna bestämmer sig för att inte göra någon brottsutredning på grund av att de saknar behörighet vidarebefordrar de omgående anmälan till behöriga myndigheter i den stat där brottet begicks. I så fall informeras du om detta.

Om du är medborgare i en EU-medlemsstat och har din vanliga vistelseort i Spanien, och det brott du utsattes för begicks i en annan EU-medlemsstat än Spanien (dvs. om du är ett gränsöverskridande brottsoffer), kan du vända dig till ett kontor för stöd till brottsoffer. Dessa kan ge dig information om hur rättsprocessen går till i det land där brottet begicks och om den ersättning som du eventuellt har rätt till. Vid terroristbrott bör du kontakta inrikesministeriets generaldirektorat för stöd till offer för terrorism (Dirección General de Apoyo a las Víctimas del Terrorismo del Ministerio del Interior).

Om du inte är varaktigt bosatt i Spanien har du rätt till kostnadsfri tolkning om du inte talar spanska eller det aktuella regionala språket. Polisen kan ge dig ett formulär på ditt eget språk som du kan använda för att anmäla brottet. De kan också tillhandahålla telefontolkning eller ge dig tillgång till en fysiskt närvarande tolk. Domstolarnas tolktjänst samordnar sin verksamhet med kontoren för stöd till brottsoffer. Om du inte är bosatt i Spanien har du rätt att få information om hur du gör för att utöva dina rättigheter.

Om du omfattas av en skyddsåtgärd som utfärdats i en medlemsstat kan du begära en europeisk skyddsorder. Med hjälp av ett förenklat och påskyndat förfarande beviljas du skydd via en ny skyddsåtgärd som vidtas av den medlemsstat som du ska resa eller flytta till.

Vilken information ska jag få om jag anmäler ett brott?

När du anmäler ett brott har du rätt att få en bestyrkt kopia av din anmälan. Du har också rätt till gratis språkstöd och en skriftlig översättning av kopian på din anmälan, om du inte förstår eller talar något av de officiella språken på den plats där brottet anmäldes.

Du har även rätt att få information om

  • de medicinska, psykologiska eller materiella vård- eller stödåtgärder som du har rätt till och hur du gör för att få tillgång till dem, samt vid behov och i förekommande fall dina möjligheter att få tillgång till alternativt boende,
  • rätten att lägga fram bevis för de myndigheter som leder utredningen,
  • möjligheten att begära skyddsåtgärder och i förekommande hur du gör för att begära sådana åtgärder,
  • vilken ersättning du kan ha rätt till och i förekommande fall hur du gör för att yrka på ersättning,
  • vilka tolk- och översättningstjänster du har tillgång till,
  • vilket kommunikationsstöd och vilka kommunikationstjänster du har tillgång till,
  • hur du gör för att utöva dina rättigheter om du bor utanför Spanien,
  • hur du överklagar avgöranden som du anser strider mot dina rättigheter,
  • kontaktuppgifterna till den myndighet som ansvarar för handläggningen av ditt ärende och de kommunikationskanaler du kan använda för att kommunicera med den,
  • vilka verksamheter för reparativ rättvisa du har tillgång till, när detta är juridiskt möjligt,
  • i vilka ärenden dina juridiska kostnader kan ersättas och i förekommande fall hur du gör för att yrka på sådan ersättning,
  • rätten att inge en allmän begäran om att underrättas om vissa beslut i förfarandet, t.ex. beslut om att inte inleda ett straffrättsligt förfarande, den slutliga domen, beslut om att fängsla gärningsmannen eller om denne senare friges eller flyr samt beslut från en rättslig myndighet eller en kriminalvårdsmyndighet som medför att personer som dömts för våldsbrott eller trakasserier utgör ett hot mot din säkerhet.

Dessutom informeras du om datum, tid och plats för rättegången, samt åtalspunkterna mot gärningsmannen.

Om du har utsatts för könsbaserat våld underrättas du om beslut att fängsla gärningsmannen eller om denne senare friges eller flyr. Dessutom underrättas du, utan att ha begärt det, om beslut om beviljande av skyddsåtgärder eller ändring av redan beviljade åtgärder, när dessa syftar till att skydda dig. Detta gäller inte om du uttryckligen har angett att du inte vill motta sådana underrättelser.

Du kan även få kostnadsfri och konfidentiell tillgång till hjälp- och stödtjänster från kontoren för stöd till brottsoffer. Beroende på hur allvarligt brottet är kan du vid behov eller på egen begäran hänvisas till dessa kontor.

Om de aktuella brotten har gett upphov till särskilt allvarliga skador kan de offentliga förvaltningarna och kontoren för stöd till brottsoffer utvidga rätten till tillgång till hjälp- och stödtjänster så att den även gäller dina familjemedlemmar. Familjemedlemmar definieras som personer som är släkt med dig genom giftermål eller liknande förhållande och släktingar i upp till andra led (mor- och farföräldrar, syskon och barnbarn).

Har jag rätt till kostnadsfri tolkning eller översättning (när jag kontaktar polis eller annan myndighet eller under utredningen och rättegången)?

Om du inte är varaktigt bosatt i Spanien har du rätt till kostnadsfri tolkning om du inte talar spanska eller det relevanta regionala språket. Polisen kan ge dig ett formulär på ditt eget språk som du kan använda för att anmäla brottet. De kan också tillhandahålla telefontolkning eller ge dig tillgång till en fysiskt närvarande tolk. Domstolarnas tolktjänst samordnar sin verksamhet med kontoren för stöd till brottsoffer.

Kontoren för stöd till brottsoffer tillhandahåller information om din rätt till kostnadsfritt språkstöd och skriftlig översättning av kopian på polisanmälan om du inte förstår eller talar något av de officiella språken på den plats där brottet anmäls.

Du har framför allt rätt till

  • kostnadsfri hjälp av en tolk som talar ett språk som du förstår när du lämnar vittnesmål inför domaren, åklagaren eller polistjänstemän under utredningen, eller när du uppträder som vittne i rättegången eller vid en offentlig förhandling.

Om du har nedsatt hörsel eller talsvårigheter gäller denna rätt även

  • kostnadsfri översättning av vissa beslut i förfarandet, t.ex. beslut om att inte inleda ett straffrättsligt förfarande, den slutliga domen, beslut om att fängsla gärningsmannen eller om denne senare friges eller flyr samt beslut från en rättslig myndighet eller en kriminalvårdsmyndighet som medför att personer som dömts för våldsbrott eller trakasserier utgör ett hot mot din säkerhet och beslutet att avsluta utredningen.

Du kan begära att översättningen ska innehålla en kort sammanfattning av skälen till beslutet.

  • Du kan även begära kostnadsfri översättning av all nödvändig information som du behöver för att kunna delta i det rättsliga förfarandet. I så fall kan du inge en motiverad begäran om att en handling ska anses nödvändig.
  • Dessutom kan du på ett språk som du förstår begära att informeras om datum, tid och plats för rättegången.

Tolkstöd kan tillhandahållas med hjälp av videokonferens eller något telekommunikationsmedium, om inte domaren eller domstolen på eget initiativ (ex officio) eller på en av parternas begäran går med på att låta en tolk fysiskt närvara vid förhöret för att skydda dina rättigheter.

Skriftlig översättning av handlingar kan i undantagsfall ersättas av en muntlig sammanfattning av innehållet på ett språk som du förstår för att garantera ett rättvist förfarande.

Om du vill att polishandlingar ska tolkas eller översättas och en sådan tjänst inte tillhandahålls kan du inge en ansökan om detta till undersökningsdomaren. Ansökan anses ha ingetts samtidigt som du invände mot att du nekades den begärda tolkningen eller översättningen.

Hur ser myndigheten till att jag förstår och blir förstådd (om jag är ett barn eller har en funktionsnedsättning)?

Redan från din första kontakt med myndigheter eller tjänstemän och under tiden du tar emot offentliga hjälp- och stödtjänster, inbegripet innan du anmäler brottet, har du som brottsoffer i regel rätt att få skydd, information, stöd, hjälp och vård.

Du kan be de myndigheter och tjänstemän som du kontaktar att hänvisa dig till ett kontor för stöd till brottsoffer. Där får du kostnadsfri och konfidentiell hjälp, även om du inte anmält brottet först.

Du kan även välja att låta en person göra dig sällskap i dina kontakter med myndigheter och tjänstemän.

Du har även rätt att förstå och göra dig förstådd i samband med alla åtgärder som vidtas efter att brottet har anmälts, inbegripet information innan anmälan görs. Du har rätt till teckentolkning på erkända teckenspråk och vid behov stöd för muntlig kommunikation.

Både muntlig och skriftlig kommunikation ska ske på ett tydligt, enkelt och lättfattligt språk och ta hänsyn till dina särskilda egenskaper och behov, särskilt om du har en sensorisk, intellektuell eller psykisk funktionsnedsättning eller om du är minderårig.

Stöd till brottsoffer

Vem stöder brottsoffer?

Om du har utsatts för ett brott har du rätt att få kostnadsfri konfidentiell tillgång till de hjälp- och stödtjänster som tillhandahålls av de offentliga förvaltningarna och av kontoren för stöd till brottsoffer.

Kontoren för stöd till brottsoffer erbjuder kostnadsfria tjänster inom en rad områden för att tillgodose brottsoffers behov. Kontoren har inrättats av justitieministeriet.

Det finns kontor i alla Länken öppnas i ett nytt fönsterautonoma regioner, i nästan alla provinshuvudstäder, och i vissa andra städer.

Kontoren för stöd till brottsoffer ger dig som brottsoffer ett övergripande, samordnat och särskilt anpassat stöd som tillgodoser dina särskilda juridiska, psykologiska och sociala behov.

Om du är offer för terrorism kan du kontakta kontoret för information och stöd till offer för terrorism vid Spanien högsta domstol (Oficina de Información y Asistencia a Víctimas del Terrorismo de la Audiencia Nacional). Om du vill kan du i stället kontakta kontoret för stöd till brottsoffer i din provins. Kontoret för stöd till brottsoffer samordnar sedan sin verksamhet med kontoret för information och stöd till offer för terrorism vid Spaniens högsta domstol.

Rätten till tillgång till brottsofferstöd fortsätter under tiden hjälp- och stödtjänsterna och i förekommande fall verksamheterna för reparativ rättvisa tillhandahålls, under hela det straffrättsliga förfarandet och en skälig period därefter, oavsett om gärningsmannens identitet är känd och oavsett resultatet av förfarandet, inbegripet tiden innan brottet anmäldes.

Om de aktuella brotten har gett upphov till särskilt allvarliga skador kan de offentliga förvaltningarna och kontoren för stöd till brottsoffer utvidga rätten till tillgång till hjälp- och stödtjänster så att den även gäller dina familjemedlemmar. Familjemedlemmar definieras som personer som är släkt med dig genom giftermål eller liknande förhållande och släktingar i upp till andra led (mor- och farföräldrar, syskon och barnbarn).

Om du har minderåriga barn eller själv är ett minderårigt barn som står under förmyndare, eller vars vårdnadshavare är en kvinna som utsatts för könsbaserat våld eller personer som utsatts för våld i hemmet, har du enligt lag rätt till särskild hjälp och särskilda skyddsåtgärder.

Om du har utsatts för terroristbrott eller könsbaserat våld eller om du är minderårig har du även de rättigheter som anges i den specifika lagstiftningen för varje typ av brott.

Hänvisar polisen mig automatiskt till brottsofferstödet?

Den nationella polisen, och i förekommande fall polisen i den autonoma region där brottet ägde rum, gör en första bedömning av din situation när du anmäler ett brott. Polisen fastställer vilka skyddsbehov du har och om du ska betraktas som ett utsatt offer. Under denna första bedömning informeras du om att du kan vända dig till ett kontor för stöd till brottsoffer.

Alla myndigheter eller tjänstemän som du har kontakt med måste hänvisa dig till ett kontor för stöd till brottsoffer om brottet är så allvarligt att detta behövs eller om du begär det.

Hur skyddas min personliga integritet?

Huruvida du får hjälp eller stöd från de offentliga myndigheterna eller ett kontor för stöd till brottsoffer är alltid konfidentiellt.

Den information du lämnar till polistjänstemän eller en myndighet eller tjänsteman som redan från första början hjälper dig får endast vidarebefordras till andra hjälp- och stödtjänster, t.ex. kontoren för stöd till brottsoffer, om du i förväg har gett ditt samtycke.

Brottsofferorganisationer får bara lämna ut den information de fått om dig till tredje parter om du i förväg har gett ditt samtycke.

Inom rättsväsendet vidtar domare, domstolar, allmänna åklagare och andra myndigheter och tjänstemän som leder brottsutredningen, och andra personer som på något sätt berörs av eller deltar i förfarandet, de lagstadgade åtgärder som krävs för att skydda din och din familjs personliga integritet. Det handlar framför allt om åtgärder för att förhindra spridningen av information som skulle kunna röja din identitet om du är minderårig eller en person med funktionsnedsättning som behöver särskilt stöd.

Den rättsliga myndigheten kan dessutom förbjuda inhämtning, spridning eller publicering av bilder på dig och din familj, särskilt om du är minderårig eller en person med funktionsnedsättning som behöver särskilt stöd.

Måste jag anmäla ett brott innan jag kan kontakta brottsofferstödet?

Varje brottsoffer har rätt till kostnadsfri och konfidentiell tillgång till hjälp- och stödtjänster från kontoren för stöd till brottsoffer.

Du behöver inte först ha anmält brottet för att få tillgång till hjälp- och stödtjänsterna.

Personligt skydd om jag är i fara

Vilka typer av skydd finns?

De myndigheter som ansvarar för utredning, åtal och rättegång i samband med brott vidtar de lagstadgade åtgärder som behövs för att skydda offret och offrets familjemedlemmars liv, deras psykiska och fysiska välbefinnande, frihet, sexuella frihet och integritet samt deras personliga integritet och värdighet, särskilt när de gör uttalanden eller måste vittna i domstol.

Den allmänna åklagaren ser särskilt till att minderåriga brottsoffer omfattas av denna rätt till skydd och vidtar åtgärder för deras bästa när detta behövs för att förhindra eller mildra den skada som det straffrättsliga förfarandet skulle kunna ge upphov till.

Om du är ett minderårigt brottsoffer eller ett brottsoffer med funktionsnedsättning (brottsoffer som behöver särskilt stöd) kan man låta sakkunniga pröva bevisningen före rättegången och låta särskilt utbildad personal förhöra dig i ett särskilt rum och spela in förhöret.

Vem kan ge mig skydd?

Det görs en bedömning av din situation och vilka skyddsåtgärder som måste vidtas.

Följande ansvarar både för bedömningen av och beslut om dessa typer av åtgärder:

  • Under brottsutredningen – undersökningsdomaren eller den domare som handlägger våld mot kvinnor. Detta påverkas inte av den preliminära bedömning som måste göras och det preliminära beslut som måste fattas av
  • den allmänna åklagaren under dennes utredning eller i förfaranden som rör underåriga offer, eller
  • de polistjänstemän som var inblandade i det inledande skedet av utredningen.
  • Under rättegången – den domare eller domstol som ansvarar för prövningen av målet.

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas igen av gärningsmannen?

Ja, eftersom det görs en bedömning av din situation och vilka skyddsåtgärder som måste vidtas.

Den nationella polisen, och i förekommande fall polisen i den autonoma region där brottet ägde rum, gör en första bedömning av din situation när du anmäler ett brott. Polisen fastställer vilka skyddsbehov du har och om du ska betraktas som ett utsatt offer. Under denna första bedömning informeras du om att du kan vända dig till ett kontor för stöd till brottsoffer.

Om du får hjälp av ett kontor för stöd till brottsoffer gör detta även en egen bedömning av din situation. Med ditt samtycke kan informationen i polisens bedömning överlämnas till kontoret.

Kontorets egen bedömning fokuserar på dina behov och önskemål och respekterar fullt ut din fysiska, mentala och moraliska integritet.

I bedömningen tas särskilt hänsyn till följande:

  • Dina personliga egenskaper, din situation, dina behov, ditt kön, din eventuella funktionsnedsättning och din mognad. Framför allt bedöms huruvida du har en funktionsnedsättning eller om du står i ett beroendeförhållande till den brottsmisstänkte, huruvida du är ett underårigt brottsoffer eller huruvida du behöver särskilt skydd om det finns andra faktorer som gör dig särskilt utsatt.
  • Vilken typ av brott du har utsatts för och hur allvarlig skada du har lidit, samt risken för att brottet upprepas. Det görs en särskild bedömning av ditt skyddsbehov om du har utsatts för ett terroristbrott, ett brott som begåtts av en kriminell organisation, könsbaserat våld och våld i hemmet, sexual- och integritetsbrott, människohandel, påtvingade försvinnanden och brott som begåtts av rasistiska eller anti-semitiska skäl eller av andra skäl som grundas på ideologi, religion eller övertygelse, att du har en viss etnicitet, ras eller nationalitet, kön, sexuell läggning eller identitet eller på grund kön, sjukdom eller funktionsnedsättning.
  • Brottsomständigheterna, särskilt i samband med våldsbrott.

Om du är minderårig eller har en funktionsnedsättning och behöver särskilt stöd tas även hänsyn till dina åsikter och intressen, och till din personliga situation. Framför allt iakttas principen om att man ska se till vad som är bäst för minderåriga och personer med funktionsnedsättning som behöver särskilt stöd, samt deras rätt till information, icke-diskriminering, konfidentialitet, personlig integritet och skydd.

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas genom det straffrättsliga systemet (under utredningen och rättegången)?

Ja, under utredningen av brottet gör undersökningsdomaren eller den domare som handlägger ärenden om våld mot kvinnor, eller om det rör sig om könsbaserat våld den allmänna åklagare eller de polistjänstemän som ansvarar för förundersökningen, en bedömning av lämpliga skyddsåtgärder för dig.

Om du är i fara får du polisskydd.

Ditt vittnesmål avges via videokonferens på grund av säkerhetsskäl, den allmänna ordningen, nyttan eller för att bevara din värdighet.

Om du har utsatts för vissa specifika brott som gör att du måste få särskilt skydd, som t.ex. könsbaserat våld, våld i hemmet, människohandel för sexuellt utnyttjande och tvångsarbete, fysisk skada, frihetsbrott, tortyr, brott mot den enskilde, sexualbrott, integritetsbrott, brott mot rätten till sin egen självbild, hemmets okränkbarhet, hedern och den socioekonomiska ordningen kan ett av följande förbud utfärdas mot gärningsmannen om det verkligen behövs för att skydda dig: förbud mot att bo eller vistas på en viss plats, i ett visst grannskap, i en viss stad eller i en viss region, förbud mot att ta kontakt med dig och förbud mot att kommunicera med vissa personer.

Under utredningen får följande åtgärder vidtas för att skydda dig:

  • Du kan få avge ditt vittnesmål i särskilt utformade eller anpassade lokaler och till särskilt utbildad personal.
  • Om du måste avge vittnesmål flera gånger sker bevisupptagningen av samma person, om inte detta riskerar att allvarligt försvåra genomförandet av förfarandet eller om bevisningen måste tas upp direkt av en domare eller en allmän åklagare.
  • Om du har utsatts för könsbaserat våld, våld i hemmet, sexual- eller integritetsbrott kan bevisningen på din begäran tas upp av en person av samma kön, om inte detta riskerar att allvarligt försvåra genomförandet av förfarandet eller om bevisningen måste tas upp direkt av en domare eller en allmän åklagare.

Om du kallas att vittna och domaren anser att du eller din frihet, egendom eller familj är i fara kan han eller hon

  • skydda din identitet, adress, yrke och arbetsplats, genom att inte använda denna information i förfarandet,
  • göra så att du slipper bli sedd i domstolen och fastställa att underrättelser ska skickas till domstolens adress,
  • förhindra att din bild registreras på något sätt,
  • förordna om polisbeskydd under och efter förfarandet,
  • tillhandahålla transport till domstolen i officiella bilar,
  • i domstolen placera dig i polisbevakade väntrum,
  • i undantagsfall ge dig en ny identitet och ekonomiskt stöd för att byta bostadsort eller arbetsplats.

Om du har utsatts för könsbaserat våld eller våld i hemmet kan du få en ”skyddsorder” som inbegriper allmänna skyddsåtgärder mot gärningsmannen (förbud mot att bo på eller bege sig till vissa platser, grannskap, städer eller regioner, förbud mot att ta kontakt med eller kommunicera med vissa personer).

Under det rättsliga förfarandet kan domaren eller domstolens ordförande besluta om enskild förhandling (och begränsa audiovisuella mediers närvaro vid rättegången och förbjuda inspelning av hela eller delar av förhandlingen) för att skydda moralen, den allmänna ordningen och dig som brottsoffer och/eller din familj. De kan även besluta att identiteten på sakkunniga eller andra personer som medverkar i rättegången inte får lämnas ut.

Som privat åklagare kan du begära enskild förhandling.

Under förfarandet kan följande åtgärder vidtas för att skydda dig:

  • Åtgärder för att du ska slippa ha ögonkontakt med den misstänkte gärningsmannen och som ser till att du kan höras utan att vara närvarande i rättssalen. Kommunikationsteknik kan användas för detta (uppsättning av en skärm i rättssalen och uttalanden via videolänk).
  • Åtgärder för att du ska slippa få frågor om ditt privatliv eller frågor som saknar relevans för det brott som åtalet avser, om inte domaren eller domstolen i undantagsfall anser att frågorna måste besvaras.
  • Muntlig förhandling bakom stängda dörrar, även om domaren eller domstolens ordförande kan tillåta personer att närvara som kan visa att de har ett särskilt intresse i målet.

Åtgärderna för att du ska slippa ögonkontakt med den misstänkte gärningsmannen och frågor om ditt privatliv kan även vidtas under utredningen.

Vilket skydd finns för mycket utsatta brottsoffer?

Utöver de åtgärder som anges i avsnittet ”Kommer någon att bedöma jag om jag riskerar att skadas genom det straffrättsliga systemet (under utredningen och rättegången)?” vidtas följande åtgärder när det gäller särskilt utsatta brottsoffer, som t.ex. minderåriga brottsoffer och brottsoffer med funktionsnedsättning som behöver särskilt stöd.

  • De uttalanden som inhämtas spelas in med hjälp av audiovisuella medier och kan återges i rättegången i de fall och på de villkor som anges i lag.
  • Uttalandena får inhämtas med hjälp av experter.

Om du är ett minderårigt brottsoffer eller ett brottsoffer med funktionsnedsättning (brottsoffer som behöver särskilt stöd) kan man låta sakkunniga pröva bevisningen före rättegången och låta särskilt utbildad personal förhöra dig i ett särskilt rum och spela in förhöret.

Om du är ett särskilt utsatt brottsoffer kan du dessutom på den allmänna åklagarens begäran eventuellt tilldelas en förmyndare, t.ex. om det finns en intressekonflikt med ditt juridiska ombud eller med en av dina föräldrar, förutsatt att den andra föräldern inte kan fullgöra sin skyldighet att företräda och hjälpa dig i din egenskap av brottsoffer. 

Finns det särskilda rättigheter för minderåriga?

Om du är minderårig kommer du under brottsutredningen att behandlas i enlighet med särskilda protokoll för att skydda dig. Särskilt försiktighet iakttas när du är tvungen att vittna. Den allmänna åklagaren har till särskild uppgift att skydda minderåriga och måste alltid närvara. Ögonkontakt mellan dig och gärningsmannen måste förhindras med hjälp av tekniska hjälpmedel.

Du förhörs av särskilt utbildad personal i ett särskilt rum, som inte ska upplevas som hotande, eftersom bevisningen eventuellt måste prövas av sakkunniga före rättegången och förhöret spelas in.

Du behöver bara avge ditt vittnesmål en gång, i närvaro av undersökningsdomaren, rättssekreteraren och alla parter i förfarandet, och inte en gång till under rättegången.

Om du är minderårig och måste vittna under rättsprocessen används alla tänkbara tekniska medel för att du ska slippa ha ögonkontakt med den misstänkte.

Användningen av vittneskonfrontation begränsas också.

Utöver de åtgärder som anges i avsnittet ”Kommer någon att bedöma jag om jag riskerar att skadas genom det straffrättsliga systemet (under utredningen och rättegången)?” vidtas följande åtgärder:

  • De uttalanden som inhämtas spelas in med hjälp av audiovisuella medier och kan återges i rättegången i de fall och på de villkor som anges i lag.
  • Uttalandena får inhämtas med hjälp av experter.

Om du är ett särskilt utsatt brottsoffer kan du dessutom på den allmänna åklagarens begäran eventuellt tilldelas en förmyndare, t.ex. om det finns en intressekonflikt med ditt juridiska ombud eller med en av dina föräldrar, förutsatt att den andra föräldern inte kan fullgöra sin skyldighet att företräda och hjälpa dig i din egenskap av brottsoffer. 

En av mina familjemedlemmar har avlidit på grund av brottet – vilka rättigheter har jag?

Om en familjemedlem har avlidit på grund av ett brott räknas du i vissa situationer som anges i lag (med undantag av om det var du som bar ansvaret för brottet) som ett indirekt brottsoffer och anses ha utsatts för samma brott som din familjemedlem (det direkta brottsoffret). Detta gäller också i bland annat följande situationer: om det direkta brottsoffret var din make eller maka och ni inte hade separerat eller bodde isär, om du är barn till det direkta brottsoffret eller dennes make eller maka och dessa inte hade separerat eller bodde isär och du bodde hos dem, om du var knuten till det direkta brottsoffret via ett liknande förhållande och bodde hos dem.

Kom ihåg att alla brottsoffer har rätt att framställa ett enskilt anspråk i ett brottmål och att väcka en civilrättslig talan och att vända sig till de myndigheter som leder utredningen för att lägga fram den bevisning och lämna den information som de anser relevant för att klargöra de faktiska omständigheterna.

Som indirekt brottsoffer har du konfidentiell tillgång till de offentliga myndigheternas hjälp- och stödtjänster, samt de tjänster som tillhandahålls av kontoren för stöd till brottsoffer. Förutsättningen för detta är att det har ansetts lämpligt att utvidga denna rätt till att även gälla det direkta brottsoffrets familjemedlemmar på grund av att brotten har orsakat särskilt allvarlig skada. Med familjemedlemmar avses därför endast personer som är knutna till det direkta brottsoffret genom giftermål eller ett liknande förhållande, och släktingar intill andra led (mor- och farföräldrar, syskon och barnbarn).

Om du är ett indirekt brottsoffer informeras du eventuellt om vilka medicinska, psykologiska eller materiella hjälp- och stödtjänster som du har rätt till, och hur du gör för att få tillgång till dem. Dessutom får du information om den ersättning som du kan ha rätt till och i förekommande fall hur du gör för att ansöka om ersättningen.

Kontoren för stöd till brottsoffer upplyser dig om dina ekonomiska rättigheter i samband med förfarandet, särskilt när det gäller skadestånd för skador som orsakats av brottet och hur du ansöker om detta. De ger dig även den emotionella och terapeutiska hjälp du behöver och ser till att du får lämpligt psykologiskt stöd för att klara de traumatiska följderna av brottet.

När det gäller det ekonomiska stöd du har rätt till som ett indirekt brottsoffer har Spanien ett system med offentligt stöd till förmån för indirekta offer för uppsåtliga våldsbrott i Spanien som har lett till dödsfall eller svåra psykiska skador.

Du måste uppfylla vissa krav för att kunna räknas som ett indirekt brottsoffer som är berättigad till ekonomiskt stöd (stödmottagare):

  • Du måste vara spansk medborgare eller medborgare i någon annan EU-medlemsstat, eller varaktigt bosatt i Spanien eller medborgare i ett annat land som beviljar liknande stöd till spanska medborgare inom sitt territorium. Vid dödsfall spelar den avlidnes nationalitet eller varaktiga vistelseort ingen roll.
  • Du måste vara make eller maka till den avlidna personen, och ni får inte ha separerat eller bott isär, eller den person som permanent har bott tillsammans med den avlidne i ett liknande förhållande i minst två år före dödsfallet. Har ni gemensamma barn behöver ni endast ha bott tillsammans i ett år. Detta inbegriper också barn till ovannämnda person, även om de inte var barn till den avlidne, förutsatt att de var ekonomiskt beroende av den personen och bodde tillsammans med denne.
  • En person som dömts för mord eller dråp får under inga omständigheter erhålla ekonomiskt stöd om den avlidne var deras make eller en person som de hade ett liknande fast förhållande med.
  • Du måste vara barn till den avlidne, som var ekonomiskt beroende av den personen och ha bott hos dem. Utgångspunkten är att minderåriga och vuxna med funktionsnedsättning är ekonomiskt beroende.
  • Om du är förälder till den avlidne och du var ekonomiskt beroende av den personen, förutsatt att ovannämnda situationer inte gäller.
  • Föräldrar till minderåriga som avlider som en direkt följd av brottet räknas också som indirekta brottsoffer i samband med det ekonomiska stöd som fastställts i den spanska lagstiftningen.

Du måste ansöka om stödet inom ett år från den dag brottet inträffade. Om brottsoffret avlider som en direkt följd av fysiska skador eller skador på hälsan börjar en ny och lika lång tidsfrist att löpa från och med tidpunkten för dödsfallet.

I regel är villkoret för att kunna beviljas stöd att det meddelats en lagakraftvunnen dom och att det straffrättsliga förfarandet därmed är avslutat.

Stödet kan inte kombineras med den ersättning som beviljas i domen, även om hela eller delar av stödet ska betalas om den dömde gärningsmannen har förklarats delvis insolvent, eller med ersättning eller stöd från privata försäkringar om beloppet överstiger det belopp som anges i domen, eller med det socialbidrag som brottsoffret kan ha rätt till på grund av tillfällig funktionsnedsättning.

Stödbeloppet får under inga omständigheter överstiga den ersättning som fastställdes i domen.

Kan jag få tillgång till medlingstjänster? På vilka villkor? Är jag säker under medling?

Som brottsoffer har du rätt att få information om alternativa tvistlösningsmetoder, och i förekommande fall få tillgång till medling och andra åtgärder för reparativ rättvisa, och information om tillgängliga verksamheter för reparativ rättvisa, när detta är juridiskt möjligt. Informationen tillhandahålls av kontoren för stöd till brottsoffer.

Kontoren för stöd till brottsoffer kan dessutom föreslå att straffrättslig medling ska användas när detta anses fördelaktigt för dig. Kontoren stöder verksamheterna för reparativ rättvisa och andra lagstadgade utomrättsliga tvistlösningsförfaranden.

Du kan använda dig av verksamheter för reparativ rättvisa för att få lämplig ersättning för materiell och ideell skada till följd av brottet om följande villkor är uppfyllda:

  • Gärningsmannen har medgett de grundläggande omständigheter som ligger till grund för deras ansvarsskyldighet.
  • Du har efter att ha fått omfattande och opartisk information om deras innehåll och tänkbara resultat gett ditt samtycke till förfarandena för att säkerställa efterlevnaden.
  • Gärningsmannen har gett sitt samtycke.
  • Medlingsförfarandet innebär inte en risk för din säkerhet. Medlingsförfarandet riskerar inte heller att leda till nya materiella eller ideella skador.
  • Det är inte förbjudet i lag för det brott som begåtts.

Diskussionerna under medlingsförfarandet är konfidentiella och vad som sagts får inte spridas utan ditt och gärningsmannens samtycke.

Medlarna och andra yrkesutövare som deltar i medlingsförfarandet har tystnadsplikt när det gäller de händelser och uttalanden som de har fått kännedom om under fullgörandet av sina åligganden.

Både du och gärningsmannen kan när som helst dra tillbaka ert samtycke till att delta i medlingsförfarandet.

Medling sker vanligtvis vid mindre allvarliga brott.

Vid ungdomsbrottslighet (brott som begås av personer i åldern 14–18 år) används medling uttryckligen som ett sätt att omskola den minderåriga. Medlingen utförs av den stödpersonal som är knuten till ungdomsåklagaren. Medlingen kan även utföras av enheter från de autonoma regionerna och andra enheter, t.ex. specialistorganisationer.

Vid brott som begås av vuxna ingår medling i flera pilotprogram för reparativ rättvisa.

För att du ska vara säker under medlingen vidtas alltid de skyddsåtgärder och andra åtgärder som omständigheterna kräver och som den rättsliga myndigheten kan bevilja.

Var hittar jag lagstiftning om mina rättigheter?

  • Código Penal (den spanska strafflagen) – Länken öppnas i ett nytt fönsterpå spanska
  • Código Civil (den spanska civilprocesslagen) – Länken öppnas i ett nytt fönsterpå spanska
  • Ley de Enjuiciamiento Criminal (straffprocesslagen) – Länken öppnas i ett nytt fönsterpå spanska
  • Ley 4/2015, de 27 de abril, del Estatuto de la víctima del delito (lag 4/2015 av den 27 april 2015 om brottsoffers ställning) – Länken öppnas i ett nytt fönsterpå spanska
  • Real Decreto 1109/2015, de 11 de diciembre, por el que se desarrolla la Ley 4/2015, de 27 de abril, del Estatuto de la víctima del delito, y se regulan las Oficinas de Asistencia a las Víctimas del Delito (kungligt dekret 1109/2015 av den 11 december 2015 om genomförande av lag 4/2015 av den 27 april 2015 om brottsoffers ställning och reglering av kontoren för stöd till brottsoffer) – Länken öppnas i ett nytt fönsterpå spanska
  • Ley Orgánica 8/2015, de 22 de julio y Ley 26/2015, de 22 de julio, de modificación del sistema de protección de la infancia y de la adolescencia (grundlag 8/2015 av den 22 juli 2015 och lag 26/2015 av den 22 juli 2015 om ändring av systemet för att skydda barn och ungdomar) – Länken öppnas i ett nytt fönsterpå spanska
  • Ley 23/2014, de 20 de noviembre, de reconocimiento mutuo de resoluciones penales en la Unión Europea (lag 23/2014 av den 20 november 2014 om ömsesidigt erkännande av avgöranden i brottmål i Europeiska unionen) – Länken öppnas i ett nytt fönsterpå spanska
  • Real Decreto 671/2013, de 6 de septiembre, por el que se aprueba el Reglamento de la Ley 29/2011 (kungligt dekret 671/2013 av den 6 september 2013 om fastställande av närmare bestämmelser för att genomföra lag 29/2011) – Länken öppnas i ett nytt fönsterpå spanska
  • Ley 29/2011, de 22 de septiembre, de Reconocimiento y Protección Integral a las Víctimas de Terrorismo (lag 29/2011 av den 22 september 2011 om erkännande och heltäckande skydd av offer för terrorism) – Länken öppnas i ett nytt fönsterpå spanska
  • Ley Orgánica 1/2004, de 28 de diciembre, de Medidas de Protección Integral contra la Violencia de Género (grundlag 1/2004 av den 28 december 2004 om heltäckande skyddsåtgärder motkönsbaserat våld) – Länken öppnas i ett nytt fönsterpå spanska
  • Ley Orgánica 5/2000, de 12 de enero, reguladora de la responsabilidad penal de los menores (grundlag 5/2000 av den 12 januari 2000 om reglering av barns straffrättsliga ansvar) – Länken öppnas i ett nytt fönsterpå spanska
  • Ley Orgánica 1/1996, de 15 de enero, de Protección Jurídica del Menor (grundlag 1/1996 av den 15 januari 1996 om rättsskydd för barn) – Länken öppnas i ett nytt fönsterpå spanska
  • Ley 1/1996, de 10 de enero, de asistencia jurídica gratuita (lag 1/1996 av den 10 januari 1996 om rättshjälp) – Länken öppnas i ett nytt fönsterpå spanska
  • Ley 35/1995, de 11 de diciembre, de ayuda y asistencia a las víctimas de delitos violentos y contra la libertad sexual (lag 35/1995 av den 11 december 1995 om hjälp och stöd till personer som utsatts för våldsbrott och sexualbrott) – Länken öppnas i ett nytt fönsterpå spanska
  • Real Decreto 738/1997, de 23 de mayo, por el que se aprueba el Reglamento de ayudas a las víctimas de delitos violentos y contra la libertad sexual (kungligt dekret 738/1997 av den 23 maj 1997 om godkännande av förordningen om hjälp och stöd till personer som utsatts för våldsbrott och sexualbrott – Länken öppnas i ett nytt fönsterpå spanska
  • Ley Orgánica 19/1994, de 23 de diciembre, de protección a testigos y peritos en causas criminales (grundlag 19/1994 av den 23 december 1994 om skydd av vittnen och sakkunniga i brottmål) – Länken öppnas i ett nytt fönsterpå spanska

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 12/03/2019

2 - Brottsanmälan och Mina rättigheter under förundersökningen


Hur anmäler jag ett brott?

Om du har utsatts för ett brott har du från det att du kontaktar myndigheter eller tjänstemän rätt att få information om din rätt att anmäla brottet och i förekommande fall hur du ska gå tillväga för att göra detta.

Du kan anmäla brottet till polisen och bli ett vittne i det efterföljande förfarandet. Du kan även be polisen hänvisa dig till lämpligt kontor för stöd till brottsoffer (Oficina de Asistencia a las Víctimas del delito), som informerar dig om hur du anmäler brottet.

Du har kostnadsfri och konfidentiell tillgång till hjälp- och stödtjänster, t.ex. de tjänster som kontoren för stöd till brottsoffer tillhandahåller. Du behöver inte ha anmält brottet först.

Som den person som anmäler ett brott har du följande rättigheter:

  • Rätt att få en bestyrkt kopia av anmälan.
  • Rätt till gratis språkstöd och en skriftlig översättning av kopian på din anmälan, om du inte förstår eller talar något av de officiella språken på den plats där anmälan gjordes. Om du inte talar eller förstår spanska eller det officiella språk som används i det aktuella förfarandet har du rätt till kostnadsfri tolkning till ett språk som du förstår när du lämnar vittnesutsagor till domaren, den allmänna åklagaren eller polistjänstemän under utredningen.
  • Om du har begärt att underrättas om vissa beslut, t.ex. beslut att inte inleda ett straffrättsligt förfarande eller den lagakraftvunna domen, har du rätt att informeras om datum, tid och plats för rättegången samt åtalspunkterna mot gärningsmannen.

Du kan även biträda åtalet och bli part i målet. Som en sådan privat åklagare har du likande rättigheter som den allmänna åklagaren.

Utöver vanliga ärenden, där den allmänna åklagaren väcker åtal mot gärningsmannen, finns det två typer av brott där du spelar en viktig roll för att inleda förfarandet:

  • Halvoffentliga brott omfattas av allmänt åtal. Du måste anmäla brottet eller väcka talan för att förfarandet ska inledas. Den allmänna åklagaren ansvarar sedan för att åtal väcks mot gärningsmannen. Privata brott (t.ex. förtal) omfattas av enskilt åtal. Ansvaret för att inleda förfarandet vilar därför helt på dig. Den allmänna åklagaren har inget ansvar när det gäller åtalspunkterna mot gärningsmannen, och du kan när som helst dra tillbaka din anmälan. I så fall avslutas förfarandet.

Du kan anmäla brottet på vilket språk som helst. Om du inte talar spanska eller något av de regionala språken har du rätt till kostnadsfri tolkning. Om ingen på polisstationen talar ditt språk är praxis att du erbjuds följande hjälp:

  • Om brottet inte är allvarligt kan du anmäla brottet med hjälp av ett formulär på ditt eget språk.
  • Om brottet är allvarligt erbjuds du telefontolkning eller tolkning av en fysiskt närvarande tolk.

Vissa polisstationer har engelska, franska och tyska tolkar, särskilt på sommaren.

Det finns ingen tidsfrist för att anmäla ett brott. Efter en viss tid går det dock inte att åtala någon för ett brott. Preskriptionstiden är 10–20 år, beroende på hur allvarligt brottet är. Myndigheterna kräver inte att ett brott måste anmälas på något särskilt sätt. Du kan göra en skriftlig eller muntlig anmälan. I det sistnämnda fallet gör den behöriga myndigheten en notering om anmälan. Du måste ange ditt namn, din adress, ditt id-nummer, ditt telefonnummer etc., samt underteckna anmälan.

Om du har utsatts för könsbaserat våld eller våld i hemmet kan du begära polisskydd samtidigt som du gör anmälan. Du kan även begära ett beslut om skyddsåtgärder direkt från den rättsliga myndigheten eller den allmänna åklagaren, kontoren för stöd till brottsoffer, eller socialtjänst- eller vårdinrättningar knutna till de offentliga myndigheterna.

Under alla omständigheter kommer du att få formulär där du kan begära ett beslut om skyddsåtgärder och information om detta beslut.

Hur kan jag ta reda på vad som händer i ärendet?

När du gör en anmälan får du en bestyrkt kopia med ett referensnummer.

Som brottsoffer kan du få information från polisen om hur förfarandet fortskrider, om inte detta skulle kunna skada utredningen. I praktiken är det bättre att ringa till respektive polisorgan och be om information.

I regel har du – efter begäran – rätt att få information om datum, tid och plats för rättegången och åtalspunkterna mot gärningsmannen, samt rätt att underrättas om följande beslut:

  • Beslutet att inte inleda ett straffrättsligt förfarande.
  • Den lagakraftvunna domen i ärendet.
  • Beslut om att fängsla eller frige gärningsmannen, eller att gärningsmannen eventuellt har rymt, och beslut om skyddsåtgärder till förmån för dig.

Om du har begärt att hänvisas till ett kontor för stöd till brottsoffer eller om du får hjälp av ett sådant kontor har du rätt att få information om kontaktuppgifter till den myndighet som ansvarar för handläggningen av förfarandet och kanalerna för att kommunicera med denna myndighet, samt information om datum, tid och plats för rättegången och åtalspunkterna mot gärningsmannen.

Om du har utsatts för könsbaserat våld har du rätt att få information om vad som har hänt med gärningsmannen och vilka skyddsåtgärder som har vidtagits. För detta krävs ingen särskild begäran. Däremot kan du när som helst meddela att du inte vill ha denna information.

Om du har utsatts för sexuellt våld har du rätt att få information om vilken ersättning från staten som du har rätt till om gärningsmannen inte betalar ersättning till dig eller om denna inte är tillräcklig.

Har jag rätt till rättshjälp (under utredningen eller rättegången)? På vilka villkor?

Ända från din första kontakt med myndigheter och tjänstemän har du rätt att få information om hur du gör för att få tillgång till juridisk rådgivning och försvar och i förekommande fall på vilka villkor hjälpen är kostnadsfri. Denna information tillhandahålls också av kontoren för stöd till brottsoffer.

Du kan inge din begäran om rättshjälp till den tjänsteman eller myndighet som har informerat dig om hur du gör för att få juridisk rådgivning och hjälp och i förekommande fall när sådan hjälp är kostnadsfri. Tjänstemannen eller myndigheten vidarebefordrar begäran och åtföljande dokumentation till berört advokatsamfund.

Din begäran kan även lämnas till rättsförvaltningens kontor för stöd till brottsoffer, som sedan vidarebefordrar begäran till berört advokatsamfund.

I regel kan alla medborgare ta hjälp av juridiska rådgivningstjänster för att få information om lagstiftningen. Dessa tjänster tillhandahålls av advokatsamfunden i respektive domkrets.

Du måste fylla i ett formulär som finns på domstolarna, justitieministeriet och andra statliga myndigheter och styrka att du saknar tillräckliga medel. Du måste lämna din begäran till advokatsamfundet i respektive domstols domkrets eller till domstolen i vars domkrets du har hemvist om det straffrättsliga förfarandet ännu inte har inletts.

Om du har utsatts för könsbaserat våld behöver du inte först bevisa att du saknar tillräckliga medel för att få rättshjälp.

Om du är ett offer för terrorism kan du också få rättshjälp.

Du kan bland annat ansöka om rättshjälp i Spanien om du befinner dig i en av följande situationer:

  • Om du är medborgare i en EU-medlemsstat och kan styrka att du saknar tillräckliga medel.
  • Om du är tredjelandsmedborgare och lagligen bosatt i Spanien eller har en rättighet som erkänns i ett internationellt avtal (t.ex. ett avtal om internationellt bortförande av barn). I så fall kan du få rättshjälp i Spanien på samma villkor som EU-medborgare.
  • Oavsett om du har medel att inleda ett rättsligt förfarande eller inte har du rätt att få rättshjälp, och får omedelbart rättshjälp, om du är ett offer för könsbaserat våld, terrorism eller människohandel, eller om du är minderårig eller har en intellektuell funktionsnedsättning eller psykisk sjukdom och har utsatts för övergrepp eller misshandel.

Om offret har avlidit gäller denna rättighet även de efterlevande, förutsatt att de inte hade med brottet att göra.

I rättshjälpshänseende räknas du som brottsoffer när en anmälan görs eller en talan väcks eller när ett straffrättsligt förfarande inleds beträffande något av ovannämnda brott. Du behåller statusen som brottsoffer så länge det straffrättsliga förfarandet pågår eller om förfarandet har avslutats med en fällande dom.

Rätten till rättshjälp går förlorad när en frikännande dom vinner laga kraft, eller efter att ärendet har vilandeförklarats eller lagts ned på grund av att brottet inte har styrkts. Brottsoffret blir dock inte skyldig att ersätta kostnaderna för de förmåner som beviljats fram till dess.

I de olika förfaranden som kan inledas till följd av att du utsatts för något av ovannämnda brott, och särskilt i förfaranden som rör könsbaserat våld, måste din rätt till försvar garanteras genom att du biträds av en advokat.

Du har rätt till rättshjälp om din och familjens årsinkomst inte överstiger

  • två gånger det statliga inkomstbasbelopp (indicador público de renta de efectos múltiples – IPREM) som gällde då ansökan gjordes om de aktuella personerna inte ingår i någon familjekonstellation. IPREM är ett årligt fastställt index som används för att fastställa storleken på vissa förmåner och trösklar för att få tillgång till vissa förmåner, rättigheter eller offentliga tjänster.
  • två och en halv gånger det statliga inkomstbasbelopp som gällde då ansökan gjordes om de aktuella personerna ingår i en familjekonstellation bestående av färre än fyra personer,
  • tre gånger det statliga inkomstbasbeloppet om de aktuella personerna ingår i en familjekonstellation bestående av fyra personer eller fler.

Årsbasbeloppet för 2016 är 6 390,13 euro.

Om du beviljas rättshjälp behöver du inte betala följande kostnader:

  1. Kostnader för preliminär juridisk rådgivning.
  2. Arvoden för advokat och juridiskt biträde (procurador).
  3. Kostnader till följd av offentliggörandet av kungörelser i officiella kungörelseorgan.
  4. Depositionsavgifterna för att inge vissa överklaganden.
  5. Ersättning till sakkunniga.
  6. Du har 80 procents rabatt på kostnaderna för notariehandlingar och intyg från fastighets- och handelsregistren.

Kan jag få ersättning (för att delta i undersökningen/rättegången)? På vilka villkor?

Om du som brottsoffer har deltagit i förfarandet prioriteras i regel ersättningen för kostnaderna för att utöva dina rättigheter och ersättningen av dina rättegångskostnader framför ersättningen av statens rättegångskostnader.

Gärningsmannen måste i domen ha förpliktats att betala ersättningen. Dessutom måste gärningsmannen på din begäran ha dömts för brott som den allmänna åklagaren inte har väckt åtal för, eller ha dömts efter det att beslutet att lägga ned ärendet har återkallats på grund av ett överklagande som du ingett.

Kontoren för stöd till brottsoffer och andra hjälp- och stödtjänster informerar dig om i vilka fall du kan få ersättning för dina rättegångskostnader och i förekommande fall hur du ska gå tillväga för att ansöka om sådan ersättning.

Kan jag överklaga om ärendet läggs ner före rättegång?

Om du är ett brottsoffer som inte har deltagit i förfarandet och åklagaren beslutar att lägga ned åtalet mot gärningsmannen kan domaren informera dig om detta och ge dig möjlighet att inom 15 dagar väcka enskilt åtal och bli privat åklagare. Om ett skyndsamt förfarande tillämpas är domaren skyldig att informera dig och ge dig denna möjlighet.

Om den allmänna åklagaren väcker åtal mot gärningsmannen kan du som brottsoffer inte göra något för att avsluta förfarandet, förutom vid privata brott.

Om du redan har deltagit i förfarandet som privat åklagare kan du begära att muntlig förhandling ska hållas och framställa åtalspunkter mot gärningsmannen. Om undersökningsdomaren beslutar sig för att avsluta förfarandet, dvs. lägga ned ärendet, kan du överklaga detta beslut.

Om den allmänna åklagaren väcker åtal mot gärningsmannen kan du begära att ärendet läggs ned och avsäga dig rollen som privat åklagare. Den allmänna åklagaren kan dock bestämma sig för att driva ärendet vidare.

Kan jag behöva medverka i rättegången?

Första gången du uppträder inför domstolen informerar målsägandebiträdet dig om dina rättigheter i det straffrättsliga förfarandet och ger dig möjlighet att delta i förfarandet som civilrättslig part. Målsägandebiträdet använder ett tydligt, enkelt lättfattligt språk och tar hänsyn till dina egenskaper och behov.

I ett straffrättsligt förfarande har du som brottsoffer rätt att

  • väcka en straffrättslig eller civilrättslig talan i enlighet med gällande straffrättslagstiftning,
  • uppträda inför de myndigheter som leder utredningen för att lämna vittnesutsagor och relevant information i syfte att klargöra de faktiska omständigheterna.

Vid detta första tillfälle tillfrågas du också om du vill få de meddelanden och underrättelser som föreskrivs i lag. I så fall måste du anmäla en e-postadress, eller om du saknar tillgång till e-post en hem- eller postadress.

Oavsett vilken roll du har i det straffrättsliga förfarandet har du vanligtvis rätt att närvara vid förhandlingarna, även om de inte är offentliga. Du är endast skyldig att vittna som vittne.

Om du är ett brottsoffer som inte har deltagit i det straffrättsliga förfarandet informeras du om datum och plats för rättegången. Din främsta uppgift är att vittna som vittne. För att du ska kunna meddelas datum och tid för rättegången måste du meddela varje adressändring under förfarandet.

Du kan delta i förfarandet som privat åklagare innan allmänt åtal väckts, dvs. innan det muntliga förfarandet inleds. Detta gäller dock inte i ett straffrättsligt förfarande mot en minderårig. Den allmänna åklagaren, den privata åklagaren (om det finns en sådan) och försvarsadvokaten utarbetar åtalsbeslutet. Beslutet innehåller en brottsrubricering och rekommenderat straff. I praktiken har varje part fem dagar på sig att meddela sin ståndpunkt.

I regel företräds du av en advokat, som tillvaratar dina intressen, och av ditt målsägandebiträde, som formellt företräder dig i förfarandet.

Om det finns flera offer kan dessa uppträda separat, även om domaren kan kräva att de går samman till en eller flera grupper av målsägande. Brottsofferorganisationer kan också uppträda i straffrättsliga förfaranden, förutsatt att de har din tillåtelse som brottsoffer.

Om du redan är privat åklagare kommer din advokat att ha tillgång till sammanfattningen och de andra handlingarna i målet samt andra rättigheter, liknande de rättigheter som den allmänna åklagaren har. Bland dessa rättigheter ingår rätten att

  • begära inhämtning av mer bevisning,
  • föreslå nya vittnen eller sakkunniga som stöder din sak,
  • föreslå vittneskonfrontationer etc.

Om den tilltalade fälls kan domstolen besluta att han eller hon ska betala följande kostnader: kostnaden för advokater och juridiska ombud, sakkunniga, intyg från offentliga register och notarier etc.

Som ett led i det straffrättsliga förfarandet kan du biträda åtalet (och bli civilrättslig part). I så fall kan du yrka på restitution av egendom, återställande av skada eller ersättning för materiella och ideella skador som brottet förorsakat. I regel företräds du av en advokat, som tillvaratar dina intressen, och av ditt målsägandebiträde, som formellt företräder dig i förfarandet.

Om det beslutas att utredningen ska läggas ned delges beslutet de direkta brottsoffer som har anmält brottet, eller de andra direkta brottsoffer vars identitet och bostadsort är kända. Om en person avlider eller försvinner som en direkt följd av ett brott delges beslutet de indirekta brottsoffren.

Vilken är min officiella roll i rättssystemet? Kan jag vara eller välja att vara något av följande: offer, vittne, civilrättslig part eller privat åklagare?

I ett straffrättsligt förfarande har du som brottsoffer rätt att

  • väcka en straffrättslig eller civilrättslig talan i enlighet med gällande straffrättslagstiftning,
  • uppträda inför de myndigheter som leder utredningen för att lämna vittnesutsagor och relevant information i syfte att klargöra de faktiska omständigheterna.

Du kan ha följande roller i rättssystemet:

  • Direkt eller indirekt brottsoffer: beroende på det brott som anmälts eller, om tillgång till hjälp och stöd för brottsoffer har begärts, utan att först ha anmält brottet, eftersom tillgång till dessa tjänster inte är beroende av att det har gjorts en anmälan.
  • Vittne: om det har gjorts en anmälan. Din medverkan i förfarandet startar så snart du delgetts kallelsen.
  • Privat åklagare: om du bestämmer dig för att delta i ett straffrättsligt förfarande som privat åklagare, och väcker enskilt åtal mot gärningsmannen (för halvoffentliga brott och privata brott) innan allmänt åtal har väckts, dvs. innan den muntliga förhandlingen inleds. Detta gäller inte vid ett straffrättsligt förfarande mot en minderårig.
  • Civilrättslig part: om du bestämmer dig för att biträda åtalet och bli en civilrättslig part i det straffrättsliga förfarandet, dvs. om du yrkar på restitution av egendom, återställande av skada eller ersättning för materiella och ideella skador som brottet förorsakat.

I regel är du skyldig att närvara vid förhandlingarna, även om de inte är offentliga. Du är endast skyldig att vittna som vittne.

Vilka rättigheter och skyldigheter har jag i denna roll?

Som vittne har du från och med den första kontakten med myndigheter eller tjänstemän och under tiden du får hjälp från de offentliga förvaltningarnas hjälp- och stödtjänster, inbegripet innan du anmäler brottet, i regel rätt att få skydd, information, stöd, hjälp och vård.

Du kan be de myndigheter och tjänstemän som du kontaktar att hänvisa dig till ett kontor för stöd till brottsoffer. Där får du kostnadsfri och konfidentiell hjälp. Du behöver inte ha anmält brottet först.

Du kan även välja att låta en person göra dig sällskap i dina kontakter med myndigheter och tjänstemän.

Som brottsoffer har du dessutom rätt att förstå och bli förstådd i samband med varje åtgärd som ska vidtas så snart brottet har anmälts. Detta inbegriper den information du ges innan anmälan görs. Du erbjuds teckentolkning på ett erkänt teckenspråk och vid behov hjälpmedel för muntlig kommunikation.

Både muntlig och skriftlig kommunikation ska ske på ett tydligt, enkelt och lättfattligt språk och ta hänsyn till dina särskilda egenskaper och behov, särskilt om du har en sensorisk, intellektuell eller psykisk funktionsnedsättning.

Som brottsoffer har du framför allt rätt att få information om följande:

  • Vilka medicinska, psykologiska eller materiella hjälp- och stödtjänster du har rätt till, och hur du gör för att få tillgång till dessa. I förekommande fall omfattar dessa åtgärder information om möjligheten att få alternativt boende.
  • Rätten att anmäla brottet och i förekommande fall hur detta går till och rätten att lämna vittnesutsagor till de myndigheter som leder utredningen.
  • Hur du gör för att få juridisk rådgivning och hjälp och i förekommande fall på vilka villkor sådan hjälp är kostnadsfri.
  • Möjligheten att begära skyddsåtgärder och i förekommande fall hur du gör för att begära sådana åtgärder.
  • Vilken ersättning du kan ha rätt till och i förekommande fall hur du gör för att yrka på ersättning.
  • Vilka tolk- och översättningstjänster du har tillgång till.
  • Vilket kommunikationshjälpmedel och kommunikationstjänster du har tillgång till.
  • Hur du gör för att utöva dina rättigheter om du bor utanför Spanien.
  • Hur du överklagar avgöranden som du anser strider mot dina rättigheter.
  • Kontaktuppgifterna till den myndighet som ansvarar för handläggningen av ditt ärende och kanalerna för att kommunicera med denna.
  • Vilka verksamheter för reparativ rättvisa du har tillgång till, när detta är juridiskt möjligt.
  • I vilka ärenden du kan få ersättning för dina rättegångskostnader och i förekommande fall hur du gör för att yrka på sådan ersättning.
  • Rätten att begära att få bli underrättad om vissa beslut i förfarandet, t.ex. ett beslut att inte inleda ett straffrättsligt förfarande, den lagakraftvunna domen etc.

Oavsett vilken roll du har i det straffrättsliga förfarandet har du vanligtvis rätt att närvara vid förhandlingarna, även om de inte är offentliga. Du är endast skyldig att vittna som vittne.

Om du är ett brottsoffer som inte har deltagit i det straffrättsliga förfarandet informeras du om datum och plats för rättegången. Din främsta uppgift är att vittna som vittne. För att du ska kunna meddelas datum och tid för rättegången måste du meddela varje adressändring under förfarandet.

Du kan delta i förfarandet som privat åklagare innan allmänt åtal väckts, dvs. innan den muntliga förhandlingen inleds. Detta gäller dock inte i ett straffrättsligt förfarande mot en minderårig. Du företräds av en advokat, som tillvaratar dina intressen, och av ditt målsägandebiträde, som formellt företräder dig i förfarandet.

Om du redan är privat åklagare kommer din advokat att ha tillgång till sammanfattningen och de andra handlingarna i målet samt andra rättigheter, liknande de rättigheter som den allmänna åklagaren har. Bland dessa rättigheter ingår rätten att

  • begära inhämtning av mer bevisning,
  • föreslå nya vittnen eller sakkunniga som stöder din sak,
  • föreslå vittneskonfrontationer etc.

Om den tilltalade fälls kan domstolen besluta att han eller hon ska betala följande kostnader: kostnaden för advokater och juridiska ombud, sakkunniga, intyg från offentliga register och notarier etc.

Som vittne har du rätt till kostnadsfri tolkning om du inte talar spanska eller respektive regionalt språk. Däremot har du inte möjlighet att få handlingar översatta. Trots att det i regel är svårt att undvika ögonkontakt med den tilltalade, och domstolsbyggnader vanligtvis inte har olika väntrum för vittnen, kan du om du har utsatts för sexuella övergrepp

  • få en skärm uppsatt i rättssalen, eller
  • vittna via videolänk.

Om du ska vittna och är i fara kan domstolens ordförande besluta om enskild överläggning för att skydda din moral, den allmänna ordningen, dig och/eller din familj. Som privat åklagare kan du begära enskild förhandling.

Om du kallas att vittna och domaren anser att du eller din frihet, egendom eller familj är i stor fara kan han eller hon

  • skydda din identitet, adress, yrke och arbetsplats, genom att inte använda denna information i förfarandet,
  • göra så att du slipper bli sedd i domstolen och fastställa att meddelanden ska skickas till domstolens adress,
  • förhindra att din bild registreras på något sätt,
  • förordna om polisbeskydd under och efter förfarandet,
  • tillhandahålla transport till domstolen i officiella bilar,
  • i domstolen låta dig vänta i ett polisbevakat väntrum,
  • i undantagsfall ge dig en ny identitet och ekonomiskt stöd för att byta bostadsort eller arbetsplats.

Om du är minderårig och gör ett uttalande ser man till att du slipper ha ögonkontakt med den tilltalade med hjälp av alla tänkbara tekniska medel. Vittneskonfrontationer begränsas också. Om det finns en intressekonflikt mellan dig och ditt juridiska ombud som gör att det inte är säkert att dina intressen tillvaratas på lämpligt sätt under utredningen eller det straffrättsliga förfarandet, eller om det finns en konflikt mellan dig och en av dina föräldrar och den andra föräldern inte kan fullgöra sin skyldighet att företräda eller biträda dig, begär den allmänna åklagaren att domaren eller domstolen ska utse en förmyndare åt dig. Förmyndaren ges i uppdrag att företräda dig under utredningen och det straffrättsliga förfarandet.

Om du är utlänning har du rätt till kostnadsfri tolkning om du inte talar spanska eller det relevanta regionala språket. Polisen kan ge dig ett formulär på ditt eget språk som du kan använda för att anmäla brottet. De kan också tillhandahålla telefontolkning eller tolkning av en fysiskt närvarande tolk. Domstolarna har en tolktjänst vars arbete samordnas med kontoren för stöd till brottsoffer.

Om du vill delta i ett straffrättsligt förfarande (som civilrättslig part) måste du företrädas av en advokat och ett målsägandebiträde när du vill biträda åtalet och alltid före brottsrubriceringen. I regel företräds du av en advokat, som tillvaratar dina intressen, och av ditt målsägandebiträde, som formellt företräder dig i förfarandet.

Om du erhåller någon subvention eller något stöd på grund av att du är brottsoffer och du har varit föremål för någon lagstadgad skyddsåtgärd är du skyldig att betala tillbaka subventionen eller stödet om du döms för att ha gjort en falsk anmälan eller simulerat ett brott. Dessutom är du skyldig att betala de administrativa kostnader som uppkommit, utan att detta påverkar någon annan civil- eller straffrättslig ansvarsskyldighet.

Kan jag göra ett uttalande under rättegången eller vittna? På vilka villkor?

Oavsett vilken roll du har i det straffrättsliga förfarandet har du vanligtvis rätt att närvara vid förhandlingarna, även om de inte är offentliga. Du är endast skyldig att vittna som vittne.

När du deltar i förfarandet kan du inte fortsätta att få hjälp från kontoren för stöd till brottsoffer.

Om du är ett brottsoffer som inte har deltagit i det straffrättsliga förfarandet informeras du om datum och plats för rättegången. Din främsta uppgift är att vittna som vittne. För att du ska kunna meddelas datum och tid för rättegången måste du meddela varje adressändring under förfarandet.

Du kan delta i förfarandet som privat åklagare innan allmänt åtal väckts, dvs. innan det muntliga förfarandet inleds. Detta gäller dock inte i ett straffrättsligt förfarande mot en minderårig. Du företräds av en advokat, som tillvaratar dina intressen, och av ditt målsägandebiträde, som formellt företräder dig i förfarandet.

Om du redan är privat åklagare kommer din advokat att ha tillgång till sammanfattningen och de andra handlingarna i målet samt andra rättigheter, liknande de rättigheter som den allmänna åklagare har, nämligen rätten att

  • begära inhämtning av mer bevisning,
  • föreslå nya vittnen eller sakkunniga som stöder din sak,
  • föreslå vittneskonfrontationer etc.

Om den tilltalade fälls kan domstolen besluta att han eller hon ska betala följande kostnader: kostnaden för advokater och juridiska ombud, sakkunniga, intyg från offentliga register och notarier etc.

Som vittne har du rätt till kostnadsfri tolkning om du inte talar spanska eller respektive regionalt språk. Däremot har du inte möjlighet att få handlingar översatta. Trots att det i regel är svårt att undvika ögonkontakt med den tilltalade, och domstolsbyggnader vanligtvis inte har olika väntrum för vittnen, kan du om du har utsatts för sexuella övergrepp

  • få en skärm uppsatt i rättssalen, eller
  • vittna via videolänk.

Om du ska vittna och är i fara kan domstolens ordförande besluta om enskild överläggning för att skydda din moral, den allmänna ordningen, dig och/eller din familj. Som privat åklagare kan du begära enskild förhandling.

Om du kallas att vittna och domaren anser att du eller din frihet, egendom eller familj är i stor fara kan han eller hon

  • skydda din identitet, adress, yrke och arbetsplats, genom att inte använda denna information i förfarandet,
  • göra så att du slipper bli sedd i domstolen och fastställa att underrättelser ska skickas till domstolens adress,
  • förhindra att din bild registreras på något sätt,
  • förordna om polisbeskydd under och efter förfarandet,
  • tillhandahålla transport till domstolen i officiella bilar,
  • i domstolen låta dig vänta i ett polisbevakat väntrum,
  • i undantagsfall ge dig en ny identitet och ekonomiskt stöd för att byta bostadsort eller arbetsplats.

Om du är minderårig och gör ett uttalande ser man till att du slipper ha ögonkontakt med den tilltalade med hjälp av alla tänkbara tekniska medel. Vittneskonfrontationer begränsas också. Om det finns en intressekonflikt mellan dig och ditt juridiska ombud som gör att det inte är säkert att dina intressen tillvaratas på lämpligt sätt under utredningen eller det straffrättsliga förfarandet, eller om det finns en konflikt mellan dig och en av dina föräldrar och den andra föräldern inte kan fullgöra sin skyldighet att företräda eller biträda dig, begär den allmänna åklagaren att domaren eller domstolen ska utse en förmyndare åt dig. Förmyndaren ges i uppdrag att företräda dig under utredningen och det straffrättsliga förfarandet.

Om du är utlänning har du rätt till kostnadsfri tolkning om du inte talar spanska eller det relevanta regionala språket. Domstolarna har en tolktjänst vars arbete samordnas med kontoren för stöd till brottsoffer.

Vilken information ska jag få under rättegången?

Du har – efter relevant begäran – rätt att få information om datum, tid och plats för rättegången och åtalspunkterna mot gärningsmannen, samt underrättas om följande beslut:

  • Beslutet att inte inleda ett straffrättsligt förfarande.
  • Den lagakraftvunna domen i ärendet.
  • Beslut om att fängsla eller frige gärningsmannen, eller att gärningsmannen eventuellt har rymt.
  • Beslut om personliga skyddsåtgärder eller ändring av tidigare åtgärder för att garantera din säkerhet.
  • Beslut från en rättslig myndighet eller kriminalvårdsmyndighet som medför att personer som dömts för våldsbrott eller trakasserier utgör ett hot mot din säkerhet.
  • Beslut som kräver att du som brottsoffer medverkar i verkställandet av domen och som meddelas i fängelset, t.ex. beslut som rör klassificeringen av den dömde internen i grad 3 och placering på öppen anstalt, fängelseförmåner, permission, villkorlig frigivning etc.

När du begär att underrättas om ovannämnda beslut måste du ange en e-postadress eller en post- eller hemadress till vilken myndigheten ska skicka korrespondens och underrättelser.

Om du saknar e-postadress skickas underrättelserna i undantagsfall med vanlig post till den adress som du har angett.

Om du är spansk medborgare men bor utanför EU och inte har en e-postadress eller postadress som korrespondens kan skickas till skickas korrespondensen till Spaniens beskickning i det land du bor för publicering.

Du underrättas åtminstone om den operativa delen av beslutet och den rättsliga grunden för beslutet.

Om du som brottsoffer formellt har medverkat i förfarandet delges ditt juridiska ombud besluten, och de skickas även till den e-postadress som du har angett.

Du kan när som helst meddela att du inte vill informeras om ovannämnda beslut, och din tidigare begäran förlorar därmed sin verkan.

Om du har begärt att hänvisas till ett kontor för stöd till brottsoffer eller om du får hjälp via ett sådant kontor har du rätt att få information om kontaktuppgifterna till den myndighet som ansvarar för handläggningen av förfarandet och kanalerna för att kommunicera med denna myndighet, samt information om datum, tid och plats för rättegången och åtalspunkterna mot gärningsmannen.

Om du har utsatts för könsbaserat våld har du rätt att få information om vad som har hänt med gärningsmannen och vilka skyddsåtgärder som har vidtagits. För detta krävs ingen särskild begäran. Däremot kan du när som helst meddela att du inte vill ha denna information.

Har jag rätt att få tillgång till handlingarna i rättegången?

Om du redan är privat åklagare kommer din advokat att ha tillgång till sammanfattningen och de andra handlingarna i målet.

I advokaters dagliga verksamhet ingår att bedöma rättslig information och dokumentation, särskilt när deras klient inte är part i förfarandet.

Enligt spansk lagstiftning får parterna i förfarandet informeras om förfarandet och delta i alla processformaliteter.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 12/03/2019

3 - Mina rättigheter efter rättegången


Kan jag överklaga domen?

Tänk på att du endast kan överklaga en dom där den tilltalade förklarats oskyldig om du har varit part i målet. I annat fall kan du inte överklaga domen.

Om du har varit part i målet och är en privat åklagare kan du överklaga enligt följande:

  • Du kan överklaga domen inom tio dagar från det att domen meddelades. Det finns olika överklagandegrunder, och det är möjligt att göra en ny bevisprövning. Detta är ett ordinärt överklagande.
  • Du kan väcka kassationstalan inom fem dagar från att det domen meddelades. En sådan talan grundas på överträdelse av lagen eller den spanska författningen eller på formella grunder. Detta är ett extraordinärt överklagande.

Som civilrättslig part kan du endast väcka kassationstalan beträffande frågor som rör din ersättning.

Om du först har ingett ett ordinärt överklagande kan du senare även väcka kassationstalan. Kassationstalan avgörs av Högsta domstolen.

Kontoren för stöd till brottsoffer informerar dig om i vilka fall du kan överklaga avgöranden som du anser strider mot dina rättigheter.

Vilka är mina rättigheter efter domen?

Om du har begärt att bli underrättad har du rätt att underrättas om följande beslut:

  • Beslutet att inte inleda ett straffrättsligt förfarande.
  • Den lagakraftvunna domen i ärendet.
  • Beslut om att fängsla eller frige gärningsmannen, eller att gärningsmannen eventuellt har rymt.
  • Beslut om personliga skyddsåtgärder eller ändring av tidigare åtgärder i syfte att garantera din säkerhet.
  • Beslut från en rättslig myndighet eller kriminalvårdsmyndighet som medför att personer som dömts för våldsbrott eller trakasserier utgör ett hot mot din säkerhet.
  • Beslut som kräver din medverkan i verkställandet av domen och som meddelas i fängelserelaterade frågor, t.ex. beslut som rör klassificeringen av den intagne i grad 3 och placering på öppen anstalt, fängelseförmåner, permission, villkorlig frigivning etc.

Din viktigaste rättighet under verkställigheten av domen är rätten att informeras om domen mot den tilltalade. Generellt anses information om frigivning av en intagen utgöra ett intrång i den intagnes personliga integritet och kan därför inte meddelas dig.

Om du har varit utsatt för könsbaserat våld kan du emellertid i undantagsfall få information om gärningsmannens situation och hur straffet verkställs, så länge en skyddsorder eller ett besöksförbud gäller.

Om du biträdde åtalet som privat åklagare kan du delta i beslut om att döma den tilltalade till villkorlig dom. För brott med ett straffvärde på mindre än två år kan villkorlig dom utdömas. Om inget nytt brott begås inom en viss tid preskriberas straffet. Domstolen beslutar om villkorlig dom, och du hörs innan beslutet fattas.

Kontoren för stöd till brottsoffer ger information om din möjlighet att som brottsoffer vara delaktig i hur fängelsestraffet verkställs. De ger dig all hjälp du behöver för att kunna utöva dina lagstadgade rättigheter.

Om du är offer för terrorism ger Spaniens högsta domstols kontor för information och stöd till offer för terrorism dig tillgång till de informationskanaler som du behöver för att ta reda på allt som rör verkställigheten av fängelsestraffet, ända fram tills straffet har avtjänats. Detta gäller särskilt om förmåner beviljas eller de intagna friges.

Har jag rätt till stöd eller skydd efter rättegången? Hur länge?

Om domen verkställs kan du vid behov och efter beslut av domaren få fortsatt skydd. Du kan få polisskydd eller i undantagsfall en ny identitet eller ekonomiskt stöd för att byta bostads- eller arbetsort.

För vissa brott, t.ex. könsbaserat våld eller våld i hemmet, kan du ansöka om en tillfällig skyddsorder. Den rättsliga myndigheten beslutar hur länge en sådan ska gälla.

Du kan även ansöka om en skyddsorder direkt hos den rättsliga myndigheten eller den allmänna åklagaren, eller hos tjänstemän vid brottsbekämpande myndigheter, kontoren för stöd till brottsoffer eller socialtjänst- eller vårdinrättningar knutna till de offentliga myndigheterna.

Skyddsordern ger ett heltäckande skydd som inbegriper lagstadgade civil- och straffrättsliga åtgärder och andra hjälpåtgärder och åtgärder om socialt skydd som fastställts i rättssystemet.

Beviljandet av en skyddsorder innebär att du är skyldig att fortlöpande hålla dig informerad om den tilltalades eller misstänktes situation, och om omfattningen och giltigheten av de skyddsåtgärder som vidtagits. Framför allt kommer du hela tiden att informeras om gärningsmannens situation i fängelset. Skyddsordern kommer därför att vidarebefordras till fängelseadministrationen.

Du kan även skyddas av vissa påföljder eller skyddsåtgärder som införts mot gärningsmannen, t.ex. besöksförbud, förlorade föräldrarättigheter eller förmyndarskap, förlorad rätt att bära och använda vapen etc. I ärenden där fängelsestraffet omvandlas till ett villkorligt straff kan domaren förbjuda gärningsmannen att vistas på vissa platser eller från att kontakta dig, förplikta gärningsmannen att delta i utbildningsprogram etc.

Som brottsoffer har du framför allt rätt att

a) begära att de åtgärder och bestämmelser som anges i lag och som bedöms nödvändiga för att garantera din säkerhet ska tillämpas på den villkorligt frigivne om denne har dömts för brott som sannolikt kan medföra fara för dig,

b) ge domaren eller domstolen all information som är relevant för att besluta om hur straffet ska verkställas, den civilrättsliga ansvarsskyldigheten till följd av domen eller den konfiskering som det fattats beslut om.

Kontoren för stöd till brottsoffer samarbetar och samordnar arbetet med organ, institutioner och tjänster som hjälper brottsoffer: rättsväsendet, åklagarmyndigheten, tjänstemän vid de brottsbekämpande myndigheterna, särskilt när det rör sig om utsatta offer som riskerar att utsättas för nya brott. Om du är ett offer som behöver särskilda skyddsåtgärder gör kontoren dessutom en bedömning av vilka skydds-, hjälp- och stödåtgärder som bör tillhandahållas. Det kan röra sig om följande åtgärder:

  • Tillhandahållande av psykologiskt stöd eller hjälp med att hantera de störningar som brottet har orsakat. De psykologiska metoder som bedöms vara lämpligast för din vård används.
  • Medföljare till rättegången.
  • Information om tillgängliga psykosociala resurser och vårdresurser och remittering till dessa tjänster om du begär detta.
  • Alla särskilda stödåtgärder som du kan ha behov av om du är ett brottsoffer med särskilt skyddsbehov.
  • Remittering till tjänster som ger specialiststöd.

Hur länge?

Juridiska skyddsåtgärder är giltiga för den tid som fastställts i relevant beslut från den rättsliga myndigheten.

Kontoren för stöd till brottsoffer övervakar din situation som brottsoffer, särskilt om du är ett utsatt offer, under hela det straffrättsliga förfarandet och en skälig tid därefter. Detta gäller oavsett om gärningsmannens identitet och resultatet av förfarandet är kända.

Vilken information får jag om gärningsmannen döms?

Din viktigaste rättighet under verkställigheten av domen är rätten att informeras om domen mot den tilltalade. Generellt anses information om frigivning av en intagen utgöra ett intrång i den intagnes personliga integritet och kan därför inte meddelas dig.

Om du har varit utsatt för könsbaserat våld kan du emellertid i undantagsfall få information om den tilltalades situation och hur straffet verkställs, så länge en skyddsorder eller ett besöksförbud gäller. Detta gäller inte om du uttryckligen har angett att du inte vill underrättas.

Kontoren för stöd till brottsoffer ger information om din möjlighet att som brottsoffer vara delaktig i hur fängelsestraffet verkställs. De ger dig all hjälp du behöver för att kunna utöva dina lagstadgade rättigheter.

Om du är offer för terrorism ger Spaniens högsta domstols kontor för information och stöd till offer för terrorism dig tillgång till de informationskanaler som du behöver för att ta reda på allt som rör verkställigheten av fängelsestraffet, ända fram tills straffet har avtjänats. Detta gäller särskilt om förmåner beviljas eller de intagna friges.

Vad får jag veta om gärningsmännen friges (också vid förtida eller villkorlig frigivning) eller rymmer?

Om du har begärt att bli underrättad har du bland annat rätt att underrättas om följande beslut:

  • Beslut om att fängsla eller frige gärningsmannen, eller att gärningsmannen eventuellt har rymt.
  • Beslut från en rättslig myndighet eller kriminalvårdsmyndighet som medför att personer som dömts för våldsbrott eller trakasserier utgör ett hot mot din säkerhet.
  • Beslut som kräver din medverkan i verkställandet av domen och som meddelas i fängelserelaterade frågor, t.ex. beslut som rör klassificeringen av den intagne i grad 3 och placering på öppen anstalt, fängelseförmåner, permission, villkorlig frigivning etc.

Kontoren för stöd till brottsoffer ger information om din möjlighet att som brottsoffer vara delaktig i hur fängelsestraffet verkställs. De ger dig all hjälp du behöver för att kunna utöva dina lagstadgade rättigheter.

Om du är offer för terrorism ger Spaniens högsta domstols kontor för information och stöd till offer för terrorism dig tillgång till de informationskanaler som du behöver för att ta reda på allt som rör verkställigheten av fängelsestraffet, ända fram tills straffet har avtjänats. Detta gäller särskilt om förmåner beviljas eller de intagna friges.

Kommer jag att bli delaktig i beslut om frigivning eller villkorlig frigivning?

Som brottsoffer har du rätt att

  • begära att de åtgärder och bestämmelser som anges i lag och som bedöms nödvändiga för att garantera din säkerhet ska tillämpas på den villkorligt frigivne om denne har dömts för ett brott som sannolikt medför fara för brottsoffret,
  • ge domaren eller domstolen all information som är relevant för att besluta om hur straffet ska verkställas, den civilrättsliga ansvarsskyldigheten till följd av domen eller den konfiskering som det fattats beslut om.

Kontoren för stöd till brottsoffer ger information om din möjlighet att som brottsoffer vara delaktig i hur fängelsestraffet verkställs. De ger dig all hjälp du behöver för att kunna utöva dina lagstadgade rättigheter.

Om du är offer för terrorism ger den Spaniens högsta domstols kontor för information och stöd till offer för terrorism dig tillgång till de informationskanaler som du behöver för att ta reda på allt som rör verkställigheten av fängelsestraffet, ända fram tills straffet har avtjänats. Detta gäller särskilt om förmåner beviljas eller de intagna friges.

Kan jag göra ett uttalande eller överklaga?

Om du har begärt att bli underrättad om vissa beslut i fängelserelaterade frågor, och beslut som påverkar klassificeringen av den intagne i grad 3 och placering på öppen anstalt, fängelseförmåner, permission, villkorlig frigivning etc. kan du överklaga dessa även om du inte har varit part i förfarandet. Du måste underrätta behörig rättssekreterare om att du vill överklaga ett beslut. För detta behöver du inte biträdas av advokat. Du måste meddela rättssekreteraren att du vill överklaga beslutet senast fem dagar efter det att du underrättades om det och inge ditt överklagande senast femton dagar efter underrättelsen.

För att överklaga klassificeringen av den intagne i grad 3 och placering på öppen anstalt måste du ha fallit offer för

  • mord,
  • abort,
  • skada,
  • frihetsbrott,
  • tortyrbrott och brott mot den moraliska integriteten,
  • sexualbrott,
  • rån som begåtts med hjälp av våld eller hot,
  • terroristbrott,
  • människohandel.

Innan kriminalvårdsmyndigheten fattar något av ovannämnda beslut meddelas du det aktuella beslutet så att du kan framföra dina synpunkter. Detta förutsätter att du har begärt att bli underrättad om sådana beslut.

Kontoren för stöd till brottsoffer ger dig all information du kan tänkas behöva om i vilka fall du kan överklaga avgöranden som du anser strider mot dina rättigheter.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 12/03/2019

5 - Min rätt till stöd och bistånd


Vem ska jag kontakta för stöd och hjälp?

Brottsoffer kan vända sig till ett kontor för stöd till brottsoffer (Oficinas de Asistencia a las Víctimas del delito).

Kontoren för stöd till brottsoffer drivs av justitieministeriet. De tillhandahåller kostnadsfria, offentliga tjänster inom många olika områden i syfte att möta brottsoffers behov.

Det finns kontor i alla Länken öppnas i ett nytt fönsterautonoma regioner, i nästan alla provinshuvudstäder, samt i andra städer.

Kontoren för stöd till brottsoffer ger dig som brottsoffer ett övergripande, samordnat och särskilt anpassat stöd som tillgodoser dina särskilda juridiska, psykologiska och sociala behov.

Om du är offer för terrorism kan du kontakta Spaniens högsta domstols kontor för information och stöd till offer för terrorism (Oficina de Información y Asistencia a Víctimas del Terrorismo de la Audiencia Nacional). Om du vill kan du i stället vända dig till kontoret för stöd till brottsoffer i din provins. Kontoret för stöd till brottsoffer samordnar sedan sin verksamhet med kontoret för information och stöd till offer för terrorism vid Spaniens högsta domstol.

Den hjälp och det stöd som kontoren för stöd till brottsoffer erbjuder består av åflera faser.

  • Mottagnings- och orienteringsfasen: under orienteringsfasen ger kontoret dig övergripande information om vilka åtgärder du måste vidta, de frågor som du måste ta itu med och tänkbara konsekvenser. Detta sker vanligtvis genom att du intervjuas, antingen personligen eller över telefon, och du ges tillfälle att förklara dina problem och behov. Grundat på din förklaring görs en bedömning av om andra resurser kan ingripa, och vid behov hänvisas du dit.
  • Informationsfasen: redan från din första kontakt med myndigheter och tjänstemän, till och med innan du gör en anmälan, har du rätt att få information som är anpassad till just dina omständigheter och din situation och karaktären på det brott son du har utsatts för samt den skada som du har lidit. Informationen rör bland annat följande aspekter:
  • Hur du gör en anmälan och hur anmälan ska fyllas i.
  • De specialisttjänster och psykolog- och vårdresurser som du kan utnyttja, oavsett om du har gjort en anmälan eller inte, och hur du får tillgång till dessa.
  • De vård- och stödåtgärder som du har tillgång till (medicinska, psykologiska eller materiell åähjälp) och hur du gör för att få tillgång till dem, och i förekommande fall möjligheterna till alternativt boende.
  • Hur du kan få juridisk rådgivning och hjälp och i förekommande fall på vilka villkor sådan hjälp är kostnadsfri.
  • Din rätt att genom hela förfarandet åtföljas av en följeslagare, vid behov även under rättegången och/eller till de olika rättsliga myndigheterna.
  • Möjligheten att begära skyddsåtgärder och i förekommande fall hur du gör för att begära sådana åtgärder.
  • Råd om ekonomiska rättigheter kopplade till förfarandet, särskilt det stöd och den ersättning som du kan ha rätt till på grund av de skador som brottet orsakat och i förekommande fall vilket förfarande som bör användas för att framställa dina anspråk.
  • Vilket förfarande du måste följa för att utöva dina rättigheter som brottsoffer om du bor utanför Spanien.
  • Kontaktuppgifterna till den myndighet som är ansvarig för handläggningen av ditt ärende och vilka kanaler du kan använda för att kommunicera med denna, samt information om datum, tid och plats för rättegången och åtalspunkterna mot gärningsmannen.
  • Vilka verksamheter för reparativ rättvisa (t.ex. medling) du har tillgång till, när detta är juridiskt möjligt.
  • I vilka ärenden du kan få ersättning för juridiska kostnader och i förekommande fall hur du gör för att yrka på sådan ersättning,
  • Interventionsfasen: Kontoren för stöd till brottsoffer ingriper på olika områden:
  • Rättsliga ingripanden: kontoren ger dig det juridiska bistånd du behöver. Framför allt informerar de dig om vilken typ av hjälp du kan få inom ramen för ett rättsligt förfarande, de rättigheter som du kan utöva som part i förfarandet, hur och på vilka villkor du kan få tillgång till juridisk rådgivning och den typ av tjänster eller organisationer som du kan kontakta för att få stöd.

Det rör sig om allmänt juridiskt bistånd beträffande hur förfarandena går till och hur du gör för att utöva olika rättigheter. Din advokat ansvarar för att ge dig råd och juridiskt bistånd i det enskilda fallet.

  • Medicinska och psykologiska ingripanden: den psykologiska hjälp som kontoren erbjuder innebär att de bedömer och behandlar din situation. Syftet är att minska den kris som brottet orsakat så att du klarar det rättsliga förfarande som inletts till följd av brottet. Kontoren ser även till att någon följer med dig under förfarandet och stärker dina strategier och förmågor genom att ta hjälp från omgivningen.

Om du är ett särskilt utsatt offer eller behöver särskilt skydd skapar kontoren en psykologisk stödplan.

  • Ekonomiska ingripanden: om du har rätt till ekonomiskt stöd på grund av att du utsatts för ett våldsbrott eller sexualbrott fungerar kontoren främst som en informationscentral som kan hjälpa till med handläggningen av anspråk.
  • Sociala ingripanden och vårdingripanden: På detta område samordnar kontoren sin hjälp till dig. I förekommande fall hänvisar de dig till socialtjänsten, vårdinrättningar eller organisationer som kan erbjuda skyddat boende, akutsjukvård och ekonomiskt stöd som du eventuellt har rätt till. Särskild vikt läggs vid behov som uppkommit på grund av invaliditet, sjukhusvistelse, dödsfall och på att du sannolikt befinner sig i en utsatt situation.
  • Övervakningsfasen: kontoren övervakar ditt ärende, särskilt om du är ett utsatt offer. Övervakningen pågår under hela det straffrättsliga förfarandet och under en lämplig period därefter. Under denna fas analyserar kontoren din rättsliga, medicinska, psykologiska, sociala, vårdmässiga och ekonomiska situation efter brottet vid olika tidpunkter. Hur länge övervakningen pågår avgörs av situationen i just ditt fall.

Om du är ett offer för terrorism kan Spaniens högsta domstols kontor för information och stöd till offer för terrorism framför allt

  • ge dig information om hur det straffrättsliga förfarandet fortskrider, och hur detta kan påverka dig, grundat på det brott som begåtts,
  • ge dig råd om allt inom det straffrättsliga och administrativa förfarandet som kan påverka dig,
  • erbjuda dig en följeslagare som kan följa med dig till rättegångarna om de terroristhandlingar som kan påverka dig,
  • ge dig emotionellt stöd och terapistöd, utan att detta påverkar inrikesministeriets behörighet,
  • främja skyddet av din säkerhet och din personliga integritet som brottsoffer när du deltar i det rättsliga förfarandet,
  • informera dig om de viktigaste ersättningarna för offer för terrorism och hänvisa dig till inrikesministeriets generaldirektorat för stöd till offer för terrorism,
  • underrätta dig om allt som rör verkställigheten av en fängelsedom, fram till dess att hela straffet har avtjänats, särskilt om den intagne har beviljats förmåner eller frigetts.

För offer för terrorism fungerar inrikesministeriets generaldirektorat för stöd till offer för terrorism som en kontaktpunkt för alla förfaranden som personer och familjer som drabbats av terrorhandlingar skulle kunna inleda vid den centrala statsförvaltningen. Generaldirektoratet hänvisar eventuella framställningar till behörigt organ och åtar sig att hålla kontakten med den berörda personen.

Generaldirektoratet samarbetar dessutom med behöriga organ inom den centrala statsförvaltningen och andra offentliga förvaltningar när det gäller hjälp och stöd till offer för terrorism så att brottsoffren ges ett heltäckande stöd.

Generaldirektoratet för stöd till offer för terrorism ansvarar för att handlägga, hantera och utarbeta beslut om stöd och ersättning till personer son fallit offer för terrorism.

Journummer för stöd till brottsoffer

Under mottagnings- och orienteringsfasen kan du få personlig hjälp eller hjälp via telefon på ett av kontoren för stöd till brottsoffer.

För vissa brott som könsbaserat våld har Spanien telefonjourer som ger hjälp och råd, t.ex. 016-numret för information och juridisk rådgivning om könsbaserat våld (Servicio telefónico de información y asesoramiento jurídico en materia de violencia de género).

För särskilt utsatta offer, som t.ex. minderåriga, finns det särskilda tjänster som den hjälplinje som stiftelsen ANAR driver till stöd för barn och ungdomar i farozonen (Servicio de atención telefónica de la Fundación ANAR). Hjälplinjen riktas till barn och ungdomar, vuxna och släktingar till minderåriga, och släktingar till försvunna minderåriga.

016-numret för information och juridisk rådgivning om könsbaserat våld erbjuder gratis, professionell hjälp dygnet runt 365 dagar om året. Uppgifterna om de personer som använder denna tjänst är alltid konfidentiella.

Hjälpen ges på 51 språk. Den hjälp som ges dygnet runt erbjuds på spanska, katalanska, galiciska, baskiska, engelska och franska. Dessutom telefontolkas samtal på tyska, portugisiska, kinesiska (mandarin), ryska, arabiska, rumänska och bulgariska. Hjälp på de andra språken erbjuds med hjälp av telefontolkning.

Personer med nedsatt hörsel och/eller talsvårigheter garanteras tillgång till dessa tjänster på följande sätt:

  • Texttelefon (TTY) på 900 116 016.
  • Tjänsten Telesor via Telesors webbplats (Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://www.telesor.es/). I så fall krävs en internetanslutning.
  • Mobiltelefon eller handdator. I båda fallen måste du installera en gratisapp genom att följa instruktionerna på Telesors webbplats.

Tjänsten erbjuder hjälp för alla som har frågor om specifika fall av könsbaserat våld, nämligen kvinnor som utsatts för könsbaserat våld, personer som står personer som utsatts för könsbaserat våld nära (släktingar, vänner, grannar etc.), yrkesutövare som tar hand om en kvinna som utsatts för könsbaserat våld eller som känner till att det förekommit sådant våld etc.

Du informeras om vilka resurser du kan utnyttja och vilka rättigheter du har som offer för denna typ av brott. Informationen rör resurser inom sysselsättning, socialtjänsten, ekonomiskt stöd och ekonomisk information, hjälp, mottagning och juridisk rådgivning.

Om ett nödsamtal tas emot kopplas det omedelbart vidare till nödnumret 112 i respektive autonom region.

Om du är ett minderårigt offer för könsbaserat våld kopplas alla samtal du gör till 016-tjänsten vidare till ANAR:s journummer för stöd för barn och ungdomar (900 20 20 10).

Du kan ringa stiftelsen ANAR:s journummer (900 20 20 10) för att få gratis, konfidentiell och anonym hjälp dygnet runt 365 dagar om året. Tjänsten består huvudsakligen av tre olika hjälplinjer:

  • ANAR:s journummer för stöd till barn och ungdomar, vars huvudsyfte är att erbjuda barn och ungdomar som ringer det stöd och den rådgivning de behöver när de har problem eller är i fara.
  • ANAR:s journummer för vuxna och familjer, som riktar sig till vuxna som behöver rådgivning i frågor som rör minderåriga.
  • ANAR:s journummer 116 000 för försvunna barn (EU:s gemensamma journummer för att anmäla försvunna barn).

Denna tjänst kopplar om dina samtal till 016-numret om du är en vuxen kvinna som har utsatts för könsbaserat våld eller en vuxen person som känner till ett sådant fall.

Är stöd till brottsoffer gratis?

Ja. Du har kostnadsfri och konfidentiell tillgång till t.ex. sådana hjälp- och stödtjänster som kontoren för stöd till brottsoffer tillhandahåller. Du behöver inte ha anmält brottet först.

Vilka typer av stöd kan jag få från statliga myndigheter eller staten?

Du kan vända dig till ett kontor för stöd till brottsoffer. Sådana kontor finns i alla Länken öppnas i ett nytt fönsterautonoma regioner, i nästan alla provinshuvudstäder och även i vissa andra städer.

Kontoren för stöd till brottsoffer ger dig som brottsoffer ett övergripande, samordnat och särskilt anpassat stöd till brottsoffer som tillgodoser dina särskilda juridiska, psykologiska och sociala behov.

Kontoren för stöd till brottsoffer informerar dig framför allt om vilka specialisttjänster, psykosociala resurser och vårdresurser du har tillgång till, oavsett om du gör en anmälan eller inte, och hur du får tillgång till dessa tjänster.

De informerar dig även om de medicinska, psykologiska eller materiella vård- och stödåtgärder som du har rätt till och hur du gör för att få tillgång till dem, samt vid behov möjligheterna att få tillgång till alternativt boende.

Dessutom ger de dig råd om hur du gör för att inge ett klagomål, samt din möjlighet att få juridisk rådgivning och hjälp och i förekommande fall på vilka villkor sådan hjälp är kostnadsfri.

Beroende på dina behov kan kontoren för stöd till brottsoffer hänvisa dig till specialister på juridiska, psykologiska och sociala tjänster. Det kan t.ex. röra sig om tjänster på kommunal nivå eller tjänster som rör social välfärd, hälso- och sjukvård, utbildning och sysselsättning, föreningar, stiftelser och andra ideella organ, psykosociala tjänster från rättskipande myndigheter och, om du har utsatts för könsbaserat våld, enheterna för samordning av våld mot kvinnor (Unidades de Coordinación contra la Violencia sobre la Mujer) och kvinnoenheterna (Unidades sobre la Mujer) i varje autonom region och provins.

Vilka typer av stöd kan jag få från icke-statliga organisationer?

Icke-statliga organisationer kan erbjuda stöd till offer för specifika brott genom att fastställa personliga stödvägar som grundas på varje brottsoffers behov och egenskaper. Det stöd som kan ges är främst juridisk rådgivning, information om vilka olika resurser och stöd som finns samt psykologiskt och emotionellt stöd.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 12/03/2019

Rättigheter för brottsoffer i straffrättsliga förfaranden - Frankrike


Du anses vara brottsoffer om du har lidit skada (t.ex. om du själv har skadats eller din egendom har skadats eller stulits etc.) som en följd av en händelse som utgör ett brott enligt nationell rätt. Som brottsoffer har du enligt lag vissa individuella rättigheter före, under och efter förfarandet i domstol.

I Frankrike består straffrättsliga förfaranden av utredning och rättegång. Det finns två typer av brottsutredningar, beroende på vilken typ av brott som begåtts: en polisutredning som utförs av kriminalpoliser under ledning av den allmänna åklagaren och en rättslig utredning (förundersökning) som utförs av kriminalpoliser under ledning av förundersökningsdomaren eller av förundersökningsdomaren själv.

Efter avslutad utredning kan ärendet, beroende på vilken bevisning som samlats in, avslutas eller lämnas över till domstol för rättslig prövning. Om ärendet går till domstol bedömer domstolen bevisningen och avgör om den tilltalade är skyldig eller oskyldig. Om den tilltalade förklaras skyldig dömer domstolen honom eller henne till en påföljd. I annat fall förklaras den tilltalade oskyldig och friges eller frias från anklagelserna.

Mer information

Länken öppnas i ett nytt fönster1 - Mina rättigheter som brottsoffer

Länken öppnas i ett nytt fönster2 - Brottsanmälan och Mina rättigheter under förundersökningen

Länken öppnas i ett nytt fönster3 - Mina rättigheter efter rättegången

Länken öppnas i ett nytt fönster4 - Ersättning

Länken öppnas i ett nytt fönster5 - Min rätt till stöd och bistånd


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 04/10/2018

1 - Mina rättigheter som brottsoffer


Vilken information kan jag få från myndigheten när brottet har inträffat (t.ex. från polisen, åklagarmyndigheten) men innan jag anmäler brottet?

Om brottet inte har anmälts och de rättsliga myndigheterna, polisen eller gendarmeriet inte har uppmärksammats på det kommer du inte att få någon information, eftersom myndigheterna inte är medvetna om brottet.

Om de rättsliga myndigheterna eller polisen eller gendarmeriet får reda på brottet på något sätt (något annat sätt än genom en anmälan från dig som offer) kommer du att bli kallad för att lämna uppgifter om den skada som du har lidit och om omständigheterna för brottet. Du kommer då också att informeras om dina rättigheter.

Om du själv anmäler brottet till polisen eller gendarmeriet eller de rättsliga myndigheterna kommer du också att förhöras så snart sakförhållandena har rapporterats, och du kommer att informeras om dina rättigheter.

Jag bor inte i det EU-land där brottet ägde rum (EU-medborgare och icke EU-medborgare). Hur skyddas mina rättigheter?

Om du är fransk medborgare kan du göra en anmälan vid vilken polis- eller gendarmeristation som helst i Frankrike. Din anmälan kommer att behandlas i Frankrike om de franska myndigheterna har jurisdiktion. I annat fall kommer anmälan att hänvisas till de berörda myndigheterna i det land där brottet ägde rum.

Om du är utländsk medborgare och har utsatts för ett brott i Frankrike kan du göra en anmälan vid vilken polis- eller gendarmeristation som helst i Frankrike. Under förhöret eller när du gör din anmälan kan du bistås av en tolk. Du kommer att informeras om resultatet på lämpligt sätt, och dina rättigheter kommer att skyddas på samma sätt som franska medborgares rättigheter, eftersom lagen innehåller samma bestämmelser om information till brottsoffer och skydd av deras rättigheter, utan åtskillnad på grund av medborgarskap.

Du har rätt till rättshjälp om du är medborgare i ett EU-land eller i ett land som har undertecknat ett internationellt avtal med Frankrike.

Slutligen har brottsoffer som anmäler eller vittnar mot någon som har bedrivit människohandel rätt att få tillfälligt uppehålls- och arbetstillstånd i Frankrike, förutsatt att de inte innebär ett hot mot den allmänna ordningen.

Vilken information ska jag få om jag anmäler ett brott?

När du anmäler ett brott kommer du att få lämna dina kontaktuppgifter så att du kan kontaktas under utredningen. Du får också information om dina rättigheter och hur du kan utöva dem.

Information till offret om utredningens gång

Du kan fråga polisen eller gendarmeriet, åklagaren eller rannsakningsdomaren (om ärendet har hänskjutits till en sådan) om framstegen i den utredning som påverkar dig.

När det är fråga om ett brott eller vissa typer av överträdelser och du är en civilrättslig part, kommer du att informeras en gång i halvåret av rannsakningsdomaren om läget i förfarandet.

Information till offret om utredningens resultat

När utredningen är klar får du information om vilket beslut som har fattats: nedläggning av ärendet, alternativ till åtal, kallelse till den svarande om att infinna sig i domstol. Om en rättegång ska hållas kommer du att få information om vilka brott som den misstänkte anklagas för samt tid och plats för förhandlingen.

Information till offret när ett ärende hänskjuts till en rannsakningsdomaren

När en rättslig undersökning inleds överlåter den allmänna åklagaren utredningen på en rannsakningsdomaren. Rannsakningsdomaren måste informera dig om att det har inletts en rättslig undersökning och att du har rätt att bli en civilrättslig part, samt hur det går till att utöva den rätten. Om du är minderårig kommer dina rättsliga ombud att få den här informationen.

I meddelandet till offret ska rannsakningsdomaren också informera dig om att du, om du är en civilrättslig part, har rätt att få hjälp av en advokat som du själv väljer eller som utses på din begäran av ordföranden för advokatsamfundet. Du ska också få information om att du själv ansvarar för kostnaderna för detta, om du inte har tillgång till rättshjälp (se villkor) eller en rättsskyddsförsäkring.

Information till offret om den misstänktes situation

Det är inte säkert att du informeras när den påstådda gärningsmannen friges mot borgen eller har frigivits från fängelse.

Å andra sidan får du alltid information om den påstådda gärningsmannen friges under rättslig övervakning före rättegången, om ett besöksförbud har utfärdats för att skydda dig.

Har jag rätt till kostnadsfri tolkning eller översättning (när jag kontaktar polis eller annan myndighet eller under utredningen och rättegången)?

Om du inte talar eller förstår tillräckligt mycket franska kommer den polis- eller gendarmerienhet som du anmäler brottet till att begära en tolk. Tolken kommer att vara närvarande under förhören med dig, men även under alla samtal som du har med en advokat samt under rättegången.

Under utredningen får du begära en översättning av de viktigaste delarna i ärendet från den domare som ansvarar för ärendet. Översättningen ska vara kostnadsfri om den gäller viktiga handlingar, men du kan få betala om den avser andra handlingar.

Vissa dokument om offers rättigheter har redan översatts till de vanligaste språken. Du kommer att få dessa dokument av polisen eller gendarmerna.

Hur ska myndigheten se till att jag förstår och blir förstådd (om jag är ett barn eller har en funktionsnedsättning)?

Om du har en funktionsnedsättning som begränsar din kommunikationsförmåga kommer du att få hjälp av en tolk på begäran av utredarna eller domarna. Tolken kommer att följa med dig under förhör, samtal med en advokat och under rättegången.

Om du inte kan läsa kommer handlingarna att läsas upp för dig.

Om du är minderårig kommer förhöret att anpassas efter din ålder och mognadsgrad och kommer att utföras av särskilt utbildade förhörsledare, ibland tillsammans med en psykolog, Om det behövs flera förhör kommer samma utredare att prata med dig varje gång, i så stor utsträckning som möjligt.

Det finns särskilda rum på vissa polisstationer för att skapa en barnvänlig miljö och göra förhöret mindre formellt.

Vid ett förhör får du alltid be om att en vuxen som du själv väljer ska få vara med.

När det slutligen gäller grova brott, framför allt alla typer av sexualbrott, kommer dina förhör att filmas, eller så görs åtminstone en ljudinspelning.

Stöd till brottsoffer

Vem ger stöd till brottsoffer?

Brottsoffer kan få stöd av organisationer som arbetar med brottsofferstöd. De arbetar för att ge vägledning, socialt och juridiskt bistånd eller psykologiskt stöd till alla brottsoffer, oavsett om de deltar i brottmålsförfaranden eller ej.

Organisationerna har kontor för brottsofferstöd vid varje regional domstol för att ge hjälp och stöd till offer som berörs av pågående förfaranden.

Dessutom kan specialiserade organisationer ge lämpligt stöd till offer för vissa brott (till exempel våld i nära relationer).

Hänvisar polisen mig automatiskt till brottsofferstödet?

Du kommer att få information på lämpligt sätt om din rätt att få hjälp av en enhet som ingår i en offentlig myndighet eller en organisation som arbetar med brottsofferstöd. Du kommer också att få deras kontaktuppgifter. Polis- och gendarmerienheter är inte skyldiga enligt lag att ta kontakt med organisationer som arbetar med brottsofferstöd direkt, men om det finns socialarbetare eller psykologer i lokalerna – oavsett om de är där för att de har blivit ombedda att delta, eller för att de har ett kontor där – kan de hjälpa dig med processen.

Varje departements direktorat för allmän säkerhet har en tjänsteman med ansvar för brottsofferstöd på plats. Deras jobb är att hålla kontakt med organisationerna, förbättra mottagningen av brottsoffer, sammanställa användbar information för brottsoffer och följa upp brottmålsförfaranden, för att lämna information om läget i utredningarna.

Varje departements gendarmeri har en tjänsteman som ansvarar för brottsofferstöd och arbetar enligt devisen ”förebyggande/partnerskap/kontakt”.

När en anmälan görs mot X för grova brott ska polisen automatiskt överlämna en blankett för brottsofferstöd till anmälaren, för att informera om vad det nationella institutet för brottsofferstöd och medling (INAVEM) gör och lämna kontaktuppgifter för organisationer som arbetar med brottsofferstöd eller sociala myndigheter.

Därefter kan den allmänna åklagaren hänvisa ett brottsoffer direkt till en organisation som arbetar med brottsofferstöd.

När det är fråga om en olycka som berör många människor (massolycka eller terroristhandling) kan organisationer som arbetar med brottsofferstöd få tillgång till förteckningen över brottsoffer och kontakta dem direkt.

Hur skyddas min personliga integritet?

Under en utredning har du, med tillstånd från den allmänna åklagaren, rätt att inte avslöja din privata adress utan att i stället uppge adressen för gendarmeribrigaden eller polisstationen eller, med deras uttryckliga samtycke, adressen till en tredje part.

Slutligen kan du begära en rättegång inom stängda dörrar, vilket domaren inte får säga nej till om du har utsatts för våldtäkt, tortyr eller grymhet samt sexuella övergrepp. I andra fall kommer rättegången enbart att hållas bakom stängda dörrar om du eller någon annan civilrättslig part inte invänder mot detta.

Under alla omständigheter kommer din identitet inte att röjas för medierna, om inte du själv har givit tillstånd för detta.

Dessutom är de tjänster som tillhandahålls av organisationer som arbetar med brottsofferstöd och de uppgifter som dessa organisationer samlar in fullständigt sekretessbelagda.

Måste jag anmäla ett brott innan jag kan kontakta brottsofferstödet?

Du är inte tvungen att anmäla ett brott för att få hjälp av en organisation som arbetar med brottsofferstöd.

Personligt skydd om jag är i fara

Vilka typer av skydd finns?

Om du har upplevt våld i nära relationer kan gärningsmannen tvingas att lämna familjens hem, hindras från att bege sig till vissa platser eller tvingas att genomgå medicinsk eller psykologisk behandling.

Om du har utsatts för våld av din (före detta) make/maka eller (före detta) sambo och om det finns ett allvarligt hot mot dig kan den allmänna åklagaren tilldela dig ett larm (SOS-telefon). Ett offer för våld i nära relationer kan också ansöka hos familjedomstolen om ett besöksförbud som innebär vissa begränsningar för gärningsmannen om det finns goda skäl att anta att det påstådda våldet har ägt rum och att offret är i fara.

Domstolen kan också skydda dig och din familj mot eventuella hot eller påtryckningar från den påstådda gärningsmannen genom att vidta åtgärder för att förhindra all kontakt, till exempel genom att ta den påstådda gärningsmannen i förvar i väntan på rättegång, använda rättslig övervakning eller införa andra rättsliga restriktioner.

Vem kan ge mig skydd?

Det är den rättsliga myndigheten som ansvarar för att skydda offret och som tar hänsyn till de risker och behov som finns för offret, för att fatta vissa beslut, till exempel kontaktförbud eller förbud mot att vistas på vissa platser, till exempel offrets hem. Beslut om dessa förbud vidarebefordras till polisstationer och gendarmeribrigader som sedan ansvarar för att de efterlevs. Om den person som anklagas eller har befunnits skyldig bryter mot förbudet kan hon eller han gripas, eftersom överträdelsen kan leda till att personen sätts i fängelse eller åtalas för ett nytt brott.

Om du har fått ett larm (SOS-telefon) kan du enkelt kontakta en telefontjänst som omedelbart meddelar närmaste polis- eller gendarmeristation så att de kan rycka ut och hjälpa dig när du är i fara.

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas igen av gärningsmannen?

Den polisutredare som genomför förhör med dig har ansvar för att samla in den första information som krävs för att bedöma just ditt fall och ditt skyddsbehov. Utredaren överlämnar denna information till den rättsliga myndighet som ansvarar för förfarandet och som avgör om det är lämpligt att låta en organisation som arbetar med brottsofferstöd göra en mer ingående utvärdering. Denna personliga bedömning syftar bland annat till att avgöra risken för hot eller vedergällning från gärningsmannen.

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas genom det straffrättsliga systemet (under utredningen och rättegången)?

Den utvärdering som beskrivs ovan är också avsedd att avgöra risken för sekundär viktimisering på grund av din delaktighet i brottmålsförfarandet.

Vilket skydd finns för mycket utsatta brottsoffer?

En organisation som arbetar med brottsofferstöd gör en bedömning av och ger stöd till mycket utsatta brottsoffer.

Dessutom vidtas olika skyddsåtgärder beroende på offrets behov, till exempel

  • att antalet förhör och läkarundersökningar begränsas till vad som är absolut nödvändigt för utredningen,
  • att det ska finnas möjlighet att förhöras av en utredare av samma kön när det är fråga om sexuellt våld eller könsbaserat våld,
  • att bli förhörd i en lämplig lokal av utbildade utredare och, i så stor utsträckning som möjligt, av samma utredare vid varje förhör.

Finns det särskilda rättigheter för minderåriga?

Ett minderårigt offer har inte bara samma rättigheter som vuxna utan även särskilda rättigheter beroende på ålder. Om föräldrarna (eller de rättsliga företrädarna) inte har möjlighet att skydda en minderårigs intressen ska den rättsliga myndigheten utse en tillfällig företrädare (en släkting till barnet eller en bemyndigad person) som ska ansvara för att företräda den minderåriga och utöva hennes eller hans rättigheter.

En advokat utses också automatiskt för att försvara barnets intressen och måste närvara vid varje förhör med den minderåriga.

För vissa brott, särskilt av sexuell karaktär, kan den minderåriga behöva genomgå en läkarundersökning eller psykologisk undersökning under utredningsskedet, för att bedöma arten och omfattningen av den skada som barnet har lidit och för att avgöra om barnet behöver behandling eller vård. Förhör med en minderårig som är offer för vissa brott, särskilt av sexuell karaktär, måste filmas, för att undvika förhör med barnet vid ett flertal tillfällen.

Vid varje förhör har den minderåriga slutligen, oavsett vilken typ av brott det gäller, rätt att ledsagas av en person som barnet själv väljer (en nära familjemedlem, ett rättsligt ombud, en läkare eller psykolog).

En av mina familjemedlemmar har avlidit på grund av brottet – vilka rättigheter har jag?

En person som inte är ett direkt offer för ett brott kan ändå betraktas som ett indirekt brottsoffer och kan ha vissa rättigheter.

Ett indirekt brottsoffer som anser att hon eller han har lidit skada, även om den inte är materiell, får bli civilrättslig part i utredningsskedet eller när ärendet ligger hos rannsakningsdomaren, eller under förhandlingen, om en påstådd gärningsman prövas i domstol.

Till skillnad från direkta brottsoffer är det dock inte säkert att indirekta brottsoffer kallas till eller informeras om förhandlingarna, om de inte har begärt detta i förväg.

Slutligen måste brottsoffret ange vilken typ av skada det är fråga om, så att domaren kan avgöra om han eller hon kan godtas som civilrättslig part, det vill säga anses vara legitim.

En av mina familjemedlemmar har utsatts för ett brott – vilka rättigheter har jag?

En person som inte är ett direkt offer för ett brott kan ändå betraktas som ett indirekt brottsoffer och kan ha vissa rättigheter.

Ett indirekt brottsoffer som anser att hon eller han har lidit skada, även om den inte är materiell, får bli civilrättslig part i utredningsskedet eller när ärendet ligger hos rannsakningsdomaren, eller under förhandlingen, om en påstådd gärningsman prövas i domstol.

Till skillnad från direkta brottsoffer är det dock inte säkert att indirekta brottsoffer kallas till eller informeras om förhandlingarna, om de inte har begärt detta i förväg.

Slutligen måste offret ange vilken typ av skada det är fråga om, så att domaren kan avgöra om hennes eller hans ställning som civilrättslig part kan godtas, det vill säga anses vara legitim.

Kan jag få tillgång till medlingstjänster? På vilka villkor? Är jag säker under medling?

Medling kan tillgripas om det är sannolikt att den ger upprättelse för den skada som ett offer har lidit, avslutar den störning som brottet har orsakat eller bidrar till gärningsmannens rehabilitering.

Den allmänna åklagaren kan besluta om medling med offrets samtycke eller på offrets begäran.

När brottsoffret har utsatts för våld av sin make/maka eller före detta make/maka, partner eller före detta partner, sambo eller före detta sambo, genomförs medling endast om offret uttryckligen har begärt det. I sådana fall kommer gärningsmannen också att få en varning.

Om brottsoffrets make/maka eller före detta make/maka, partner eller före detta partner, sambo eller före detta sambo använder våld igen efter medlingen, går det inte att använda medling ytterligare en gång.

Medlingen, som kan genomföras av en brottsutredare, en tjänsteman vid åklagarmyndigheten eller en medlare, innebär att brottsoffret sätts i kontakt med gärningsmannen, samtidigt som brottsoffrets säkerhet garanteras. Brottsoffret måste godta principen och tillvägagångssättet för detta. Brottsoffret får inte konfronteras med gärningsmannen mot sin vilja och får inte under några omständigheter lämnas ensam med honom eller henne.

Denna åtgärd ska inte heller användas om det kan medföra risk för offret att ha kontakt med gärningsmannen.

Var hittar jag lagstiftning om mina rättigheter?

All fransk lagstiftning hittar du på Länken öppnas i ett nytt fönsterwebbplatsen. Brottsoffers rättigheter anges i lagen om reglerna för rättegång i brottmål, särskilt artiklarna 10-2–10-5 och D1-2–D1-12.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 04/10/2018

2 - Brottsanmälan och Mina rättigheter under förundersökningen


Hur anmäler jag ett brott?

Du kan lämna in anmälan till polisen eller gendarmeriet, som kommer att vidarebefordra den till den allmänna åklagaren för den ort där brottet begicks, eller till gärningsmannens hemort eller orten där gärningsmannen greps.

Du kan också vända dig direkt till den allmänna åklagaren genom att skriva ett brev där du beskriver den skada du har lidit och anger datum och plats för brottet. Glöm inte att ange ditt namn och adress.

Personer som inte är offer får också anmäla brott på samma sätt.

Hur kan jag ta reda på vad som händer i ärendet?

Information till brottsoffret om utredningens gång

Ett offer kan fråga polisen eller gendarmeriet, åklagaren eller rannsakningsdomaren (juge d’instruction) (om ärendet har hänskjutits till en sådan) om framstegen i den utredning som påverkar honom eller henne.

I fråga om brott eller vissa överträdelser kommer ett offer som också är civilrättslig part i förfarandet att få en lägesrapport från rannsakningsdomaren en gång i halvåret.

Information till brottsoffret om utredningens resultat

När utredningen är klar ska brottsoffret få information om vilket beslut som har fattats: avskrivning av ärendet, alternativ till åtal, inledande av en rättslig undersökning, kallelse till den tilltalade om att infinna sig i domstol. Om en rättegång ska hållas kommer brottsoffret att få information om vilka brott som den misstänkte åtalas för samt tid och plats för förhandlingen.

Information till anmälaren

Alla som har anmält ett brott ska informeras av den allmänna åklagaren om uppföljningen.

Har jag rätt till rättshjälp (under utredningen eller rättegången)? På vilka villkor?

Om du inte har någon advokat kan du få information om dina rättigheter och skyldigheter genom att vända dig till en domstol, ett rättscentrum (maisons de la justice et du droit), ett juridiskt informationskontor (points d’accès au droit), kommunen och medborgarcentrum där organisationer som arbetar med brottsofferstöd anordnar drop-in-möten. Där kan du också få kostnadsfri juridisk rådgivning, oavsett din ålder, nationalitet eller ekonomiska situation, av jurister, däribland advokater.

Du kan få rättshjälp om du uppfyller följande villkor:

  • Du är fransk medborgare eller medborgare i ett EU-land eller i ett land som har undertecknat en internationell konvention med Frankrike, eller om du vanligtvis är bosatt i Frankrike och befinner dig lagligt i landet (detta villkor tillämpas inte på minderåriga eller är civilrättsliga parter).
  • Dina ekonomiska resurser [1] överskrider inte ett högsta tröskelvärde som fastställs i finanslagen. Detta villkor tillämpas inte om du är offer för ett särskilt grovt brott (avsiktligt mordförsök på dig, tortyr eller grymhet, terrorism, våldtäkt och så vidare), om du får aktivt solidaritetsstöd (RSA) eller solidaritetsbidrag för äldre och inte har några andra inkomster, eller om din situation verkar särskilt beaktansvärd med tanke på föremålet för tvisten eller de sannolika kostnaderna för förfarandet.

Rättshjälpen täcker

  • advokatarvoden,
  • eventuella avgifter för delgivningsman/exekutionstjänsteman,
  • avgifter för sakkunnigutlåtanden och så vidare,
  • eventuell handpenning som du måste betala.

Rättshjälpen kan vara heltäckande eller partiell. Det är viktigt att ansöka om rättshjälp redan i början av förfarandet eftersom du inte kan få ersättning för kostnader som uppstått innan ansökan lämnades in.

Du kan få information och hämta ansökningsblanketten för rättshjälp hos din advokat, vid ett rättscentrum, hos kommunen, vid domstolen där du bor eller vid den domstol som hanterar ärendet. Du kan också ladda ned blanketten via denna länk: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://www.service-public.fr/particuliers/vosdroits/R1444.



[1] Villkor för ekonomiska resurser för att få rättshjälp:
För att bedöma ditt behov av rättshjälp tar myndigheterna hänsyn till dina inkomster mellan den 1 januari och den 31 december året före din ansökan. I dessa resurser räknas alla typer av inkomster in, utom familjeförmåner och vissa sociala förmåner. Även resurser som tillhör din make/maka, partner, minderåriga barn och alla andra som brukar bo i ditt hushåll räknas in.

Kan jag få ersättning (för att delta i undersökningen/rättegången)? På vilka villkor?

Kostnader som rör specifika förfaranden kan på vissa villkor täckas av din rättsskyddsförsäkring, om denna täcker vissa eller alla rättsliga avgifter, avgifter för delgivningsman/exekutionstjänsteman, kostnader för förfaranden eller transaktioner eller avgifter för utlåtanden från sakkunniga.

I annat fall kan den dömda parten på din begäran åläggas att betala sådana kostnader när domen tillkännages och när domstolen fastställer skadestånd.

Kan jag överklaga om ärendet läggs ner före rättegång?

Om den allmänna åklagaren beslutar att lägga ner ärendet när utredningen är klar kan du överklaga genom att ansöka hos den allmänna åklagaren vid appellationsdomstolen för det distrikt där den domstol som lade ner ärendet ligger.

Om den allmänna åklagaren anser att det krävs en rättsprocess kan hon eller han beordra åklagaren att väcka åtal. Om den allmänna åklagaren anser att din begäran inte är motiverad kommer du att informeras om att inga ytterligare åtgärder kommer att vidtas i fråga om din överklagan.

Om anmälan som har lämnats in till den allmänna åklagaren har avvisats eller om det har gått tre månader sedan anmälan lämnades in har du också rätt att göra en anmälan direkt till rannsakningsdomaren genom att bli civilrättslig part.

Slutligen kan du stämma den påstådda gärningsmannen inför domstol direkt genom att be en delgivningsman/exekutionstjänsteman att delge vederbörande en kallelse till domstol. I sådant fall måste du betala en handpenning till ett belopp som domstolen fastställer beroende på dina inkomster.

Kan jag behöva medverka i rättegången?

Du kommer att informeras om datum för rättegången och får närvara vid förhandlingen. I vissa fall är rättegången inte öppen. I så fall kommer du bara att få vistas i rummet när du själv avlägger vittnesmål. Du kommer inte att få vara närvarande under hela rättegången om den inte är öppen (det vill säga om den hålls inom stängda dörrar), om du inte är en civilrättslig part i förfarandet.

Du har villkorslös rätt att få bistånd under hela rättegången av en organisation som arbetar med brottsofferstöd. Medlemmarna i dessa organisationer kan hjälpa dig när du lämnar in en ansökan om att bli civilrättslig part, de kan vara närvarande under olika förhandlingar och kan hjälpa dig att förstå domarnas handlingar och beslut.

En tolk kommer att kallas in för att hjälpa dig om du har svårt att förstå och uttrycka dig på franska.

Efter förhandlingen får den civilrättsliga parten kalla in vittnen eller invända mot att vissa vittnen hörs.

Brottsoffret eller en civilrättslig part får ställa frågor till vittnena och den tilltalade via rättens ordförande.

Slutligen kan du lämna in slutsatser (skriftliga anmärkningar) om de tekniska aspekterna på förfarandet, lagen och/eller sakförhållandena i ärendet, och domaren måste besvara dessa.

Vilken är min officiella roll i rättssystemet? Kan jag vara eller välja att vara något av följande: brottsoffer, vittne, civilrättslig part eller privat åklagare?

Så snart rättsväsendet eller polisen och gendarmeriet har gjorts uppmärksamma på sakförhållandena, kommer brottsoffret att kontaktas för förhör.

Offret har inte ansvar för att hitta den tilltalade eller bevisa dennes skuld: det är den allmänna åklagarens uppgift. Offret kan dock uppmanas att lägga fram alla uppgifter eller bevis som kan bidra till att fastställa sanningen (läkarintyg, vittnens identitet osv.).

Offret kan välja att bli civilrättslig part, vilket ger honom eller henne rätt att begära ekonomisk ersättning för den skada som hon eller han har lidit och att få hjälp av en advokat.

Vilka rättigheter och skyldigheter har jag i denna roll?

Så snart utredningen har överlämnats till polisen eller gendarmeriet förhör de brottsoffret. Vid förhöret ska de alltid upplysa brottsoffret om dennes rätt till följande:

  • Att få skadestånd eller annan lämplig ersättning för sin förlust, inklusive en åtgärd för reparativ rättvisa när så är lämpligt.
  • Att bli en civilrättslig part, antingen i samband med en talan som väcks av den allmänna åklagaren eller en direkt stämning av gärningsmannen inför en behörig domstol eller genom en anmälan som lämnas in till rannsakningsdomaren.
  • Om brottsoffret vill bli civilrättslig part har hon eller han rätt att bistås av en advokat som vederbörande väljer själv eller som på dennes begäran utses av ordföranden för advokatsamfundet för den behöriga domstolen. Kostnaderna för detta ska bäras av brottsoffret, om hon eller han inte uppfyller villkoren för att få rättshjälp eller har en rättsskyddsförsäkring.
  • Att få stöd av en tjänst som tillhör en eller flera offentliga myndigheter eller av en godkänd organisation som arbetar med brottsofferstöd.
  • Att i förekommande fall lämna in en ansökan till nämnden för ersättning till brottsoffer, i fråga om vissa brott.
  • Att få information om de skyddsåtgärder som de har tillgång till, däribland skyddsorder. Offer får också information om de påföljder som utdöms för dem som har begått våldsbrott och hur domar kommer att verkställas.
  • Offer som inte förstår franska har rätt till tolk och att få en översättning av den information som krävs för att de ska kunna utöva sina rättigheter.
  • Varje offer har rätt att på egen begäran ledsagas under alla faser i förfarandet av sitt rättsliga ombud eller av en vuxen person som de själva väljer, förutsatt att de behöriga rättsliga myndigheterna inte beslutar något annat på grundval av rimliga skäl.
  • Att uppge en tredje parts adress som sin egen, förutsatt att den tredje parten uttryckligen har gett sitt tillstånd till detta.

Offret måste framträda i domstol och vittna om hon eller han kallas som vittne.

En civilrättslig part behöver inte närvara personligen om hon eller han företräds av en advokat. Om en civilrättslig part är frånvarande och inte har någon företrädare förutsätts hon eller han emellertid ha gett upp sitt anspråk, såvida de inte har skrivit till domstolen för att bekräfta sitt anspråk.

En civilrättslig part och ett offer som kallas för att vittna inför domstolen kan begära ersättning för kostnaderna för att närvara vid förhandlingen om de begär detta under rättegången.

Kan jag göra ett uttalande under rättegången eller vittna? På vilka villkor?

Du kan göra uttalanden vid förhandlingen och lägga fram bevis, men du måste respektera den kontradiktoriska principen och överlämna dem till försvaret i förväg (den påstådda gärningsmannen och/eller dennes advokat) samt till den allmänna åklagaren.

Du kan bli civilrättslig part på egen hand eller med hjälp av en advokat.

Du måste kvantifiera ditt anspråk på skadestånd/ränta (det penningbelopp som är avsett att reparera materiell skada, lidande, förlorad tid på grund av de handlingar som du har utsatts för). En organisation som arbetar med brottsofferstöd kan hjälpa dig genom denna process.

Vilken information ska jag få under rättegången?

Under rättegången får brottsoffret information om sin rättighet att bli civilrättslig part, att få bistånd av en advokat och att under vissa omständigheter få rättshjälp, samt möjligheten att ledsagas av en organisation som arbetar med brottsofferstöd.

Ett offer som är fastställd civilrättslig part kommer att informeras om att hon eller han i vissa fall kan ansöka hos nämnden för ersättning till brottsoffer (CIVI) för att få skadestånd och ränta, om domstolen har beslutat detta.

Har jag rätt att få tillgång till handlingarna i rättegången?

Vid lägre brottmålsdomstolen (tribunal correctionnel) och polisdomstolen (tribunal de police) kommer du inte att kunna få tillgång till handlingarna direkt. Du måste först få åklagarens samtycke.

Om du är civilrättslig part kan du dock i förekommande fall få tillgång till handlingarna direkt eller via din advokat, eller begära en kopia av dem.

Vid brottmålsdomstolen (cour d’assises) kan du kostnadsfritt få kopior av polisrapporterna om brottet, skriftliga vittnesmål och expertutlåtanden. Du kan också få kopior av andra handlingar som rör förfarandet.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 04/10/2018

3 - Mina rättigheter efter rättegången


Kan jag överklaga domen?

Du kan inte överklaga domstolens dom om du inte har ansökt om att få ansluta dig till brottmålsförfarandet som civilrättslig part med skadeståndsanspråk, eftersom det faktum att du är ett brottsoffer i sig inte gör dig till part i målet.

Om du har ansökt om att ansluta dig till brottmålsförfarandet som civilrättslig part och domstolen har godkänt din ansökan kommer du inte att kunna överklaga domen som skyldig eller icke skyldig, eller den utdömda påföljden. Du kan enbart överklaga de delar av domen som berör dig.

Vilka är mina rättigheter efter domen?

Du har alltid rätt

  • att informeras om alla beslut som förbjuder gärningsmannen att ha kontakt med dig,
  • att informeras om domens verkställighet (frigivning av den dömde, förkortning av straffet, adress där den dömde bor och så vidare) genom en organisation för brottsofferstöd (association d’aide aux victimes) eller direkt av kriminalvården (Länken öppnas i ett nytt fönsterService Pénitentiaire d’Insertion et de Probation – SPIP),
  • att be domaren att förbjuda gärningsmannen att träffa eller ta kontakt med dig, om hon eller han friges tillfälligt eller får permission, eller om straffet kortas eller ändras,
  • att informeras om gärningsmannen rymmer efter domen och det finns risk för dig eller människor i din närhet,
  • att få hjälp av en organisation som arbetar med brottsofferstöd,
  • att få dina intressen beaktade innan ett beslut fattas om att den dömde ska friges, samt att skriftligen få lämna synpunkter innan ett beslut fattas, inom två veckor efter att ha uppmanats att göra detta.

Om du har anslutit dig till förfarandet som civilrättslig part har du också rätt

  • att informeras av domstolen om din rätt att ansöka hos nämnden för ersättning till brottsoffer (Länken öppnas i ett nytt fönstercommission d’indemnisation des victimes d’infractions – CIVI),
  • att företrädas av en advokat och/eller få rättshjälp,
  • att informeras om domen (en kopia kommer att skickas till dig).

Medan gärningsmannen avtjänar sitt straff har du rätt

1. att hänvisa alla åtgärder som skadar dina intressen till den rättsliga myndigheten (autorité judiciaire, vilket även omfattar den allmänna åklagaren),

2. att få ersättning för dina förluster i form av skadestånd eller annan lämplig ersättning; i förekommande fall kan du tillfrågas om du går med på en åtgärd för reparativ rättvisa,

3. att om du så önskar få information om att ett fängelsestraff har avslutats, under de omständigheter och villkor som fastställs i lagen om reglerna för rättegång i brottmål (Code de procédure pénale – CPP),

4. när så krävs, att hänsyn tas till behovet att garantera din sinnesfrid och säkerhet.

Den rättsliga myndigheten är skyldig att garantera alla dessa rättigheter under domens verkställighet, oavsett vilken form verkställigheten tar.

Har jag rätt till stöd eller skydd efter rättegången? Hur länge?

Efter rättegången kan du få stöd av en advokat som kan ge dig råd om huruvida det är lämpligt att överklaga, eller hur du anlitar en delgivningsman/exekutionstjänsteman.

Det är också möjligt att du kan få hjälp av en organisation som arbetar med brottsofferstöd, utan någon tidsbegränsning.

Vilken information får jag om gärningsmannen döms?

Om gärningsmannen döms kommer du att informeras om domen om den innehåller bestämmelser om att gärningsmannen inte får kontakta dig eller närma sig ditt hem.

Om du har anslutit dig till förfarandet som civilrättslig part kommer du att få en kopia av domen där straffet utdöms.

Om gärningsmannen sitter i fängelse kan du informeras om eventuella förslag till villkorlig frigivning och uppmanas att lämna synpunkter.

Vad får jag veta om gärningsmännen friges (också vid förtida eller villkorlig frigivning) eller rymmer?

Om en person har dömts för vissa brott (våldtäkt, mord eller mordförsök, och de flesta typer av sexualbrott) och om du som brottsoffer eller civilrättslig part har begärt detta, kommer du att informeras direkt eller via din advokat om att gärningsmannen har frigivits eller att straffet har löpt ut.

Om det sker en rymning informeras du av den allmänna åklagaren.

Kommer jag att bli delaktig i beslut om frigivning eller villkorlig frigivning? Kan jag göra ett uttalande eller överklaga?

Om det finns risk för att en dömd person kommer i kontakt med brottsoffret eller den civilrättsliga parten och sådan kontakt bör undvikas ska den domstol som hanterar verkställandet av domar, om den beslutar att den dömda personen ska friges tillfälligt eller för gott, förbjuda den dömda personen att ta kontakt med offret eller den civilrättsliga parten och vid behov förbjuda personen att befinna sig i närheten av den personens hem eller arbetsplats (artikel 712-16-2, första stycket, CPP).

Ett sådant förbud måste införas – om det inte finns angivna skäl till att ett annat beslut fattas – om personen har dömts för något av de brott som avses i artikel 706-47 CPP (vilket omfattar de flesta sexualbrott, artikel 712-16-2, andra stycket, CPP).

I sådana fall ska offret eller den civilrättsliga parten informeras om åtgärden och om vilka påföljder som väntar gärningsmannen om vederbörande bryter mot förbudet (artikel 712-16-2, tredje stycket, CPP, se nedan).

Om en civilrättslig part så begär får en advokat som agerar för hans eller hennes räkning – men inte för ett brottsoffer som inte är en civilrättslig part – framträda och göra framställningar i förfarandet inför en domstol som behandlar en ansökan om villkorlig frigivning från en person som har dömts till ett fängelsestraff (emprisonnement eller réclusion) på minst fem år.

Domstolar som hanterar verkställighet av domar får dessutom innan de fattar beslut informera offret eller den civilrättsliga parten direkt eller via deras advokat om att de skriftligen får lämna in synpunkter inom två veckor från att de har informerats. Brottsoffret eller den civilrättsliga parten kan skicka in sina synpunkter till domstolen på det sätt som de föredrar.

Ett brottsoffer kan inte överklaga beslut som rör verkställandet av den dömda personens dom. Offret kan göra en ny anmälan om gärningsmannen begår nya brott. Om den dömda personen bryter mot sina skyldigheter eller förbud, till exempel genom att inte följa förbudet mot att ta kontakt med brottsoffret, får offret rapportera detta till den domare som övervakar villkoren för frigivningen eller till den allmänna åklagaren.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 04/10/2018

4 - Ersättning


Vilket förfarande finns för att yrka skadestånd från gärningsmannen (t.ex. rättegång, civilrättsligt krav)?

Enligt gällande lagstiftning får varje person som anser sig vara ett offer

  • ansöka hos den ansvariga utredningsdomaren om att erkännas som civilrättslig part med skadeståndsanspråk (constitution de partie civile),
  • väcka talan om interimistiska åtgärder (action en référé), eller väcka talan om ett avgörande i saken vid en civilrättslig domstol (action devant le juge civil au fond).

1) Enskilda anspråk kan läggas fram på flera olika sätt inför brottmålsdomstolarna:

-            Ett åtal (action) kan väckas när den allmänna åklagaren inte har väckt allmänt åtal (detta utlöser ett allmänt åtal).

Det finns två metoder:

  • en direkt stämning (citation directe) för ringa brott (contraventions) eller brott av normalgraden (délits),
  • en ansökan om att erkännas som civilrättslig part i brottmålsförfarandet för brott av normalgraden eller grova brott (crimes).

-            Intervention (intervention), när allmänt åtal redan har väckts.

-            Ansökan om erkännande som civilrättslig part i brottmålsförfarandet.

Ett brottsoffer kan ansöka om att få ansluta sig till förfarandet som civilrättslig part vid förhandlingen, men kan också skicka in en ansökan till rättens ordförande per rekommenderat brev med mottagningsbevis, eller per fax, och ange att den sökande vill ansluta sig till förfarandet som civilrättslig part med skadeståndsanspråk och med angivande av beloppet för det skadestånd som krävs. Det kan man också göra genom en advokat.

2) Ett enskilt anspråk kan läggas fram vid en civilrättslig domstol enligt den vanliga lagen om civilrättsligt ansvar.

Om ett brottsoffer väcker talan om skadestånd i civilrättslig domstol kan hon eller han inte gå vidare i en straffrättslig domstol. Men om ett brottsoffer begär att behandlas som civilrättslig part i brottmålsförfarandet hindrar detta inte att hon eller han kan väcka talan inför en civilrättslig domstol.

Domstolen förpliktade gärningsmannen att betala skadestånd eller ersättning till mig. Hur kan jag vara säker på att gärningsmannen betalar?

Om ett offer har svårt att få ut skadeståndet kan hon eller han inleda civila utmätningsförfaranden genom att anlita ett delgivningsman/exekutionstjänsteman (huissier de justice). Ansökan måste skickas in med post till rättens domare vid den övre underrätten för tvistemål (tribunal de grande instance) där den dömde har sin hemvist (domicile) eller, om hon eller han sitter i fängelse, den övre underrätten för tvistemål för den ort där fängelset ligger. Följande går att utmäta:

– en andel av den dömda personens återstående disponibla inkomst,

– medel på personens bankkonto,

– vissa tillgångar som tillhör henne eller honom.

Om gärningsmannen inte betalar, kan då staten betala ut ett förskott? På vilka villkor?

Om den dömda personen inte frivilligt betalar offret ersättning kan offret hänskjuta ärendet till tjänsten för stöd för återvinning för brottsoffer (Service d’Aide au Recouvrement des Victimes d’Infractions – SARVI). Det räcker att offret kan visa att hon eller han har rätt till skadestånd enligt en fastställd brottmålsdom (som inte går att överklaga ytterligare).

SARVI går in i den betalningsskyldiga personens ställe och betalar ut skadestånd upp till 1 000 euro till offret. För skadestånd över det tröskelvärdet betalar SARVI ut ett förskott på 30 %, upp till högst 3 000 euro. Efter att ha betalat ut förskottet betalar SARVI återstoden av skulden om och när man får in pengar från den dömde.

För att ansöka om hjälp från SARVI behöver offret en ansökningsblankett för återvinningsstöd (formulaire de demande d’aide au recouvrement). Blanketten finns att få från den övre underrätten för tvistemål (till exempel från domstolens gemensamma registreringsavdelning (guichet unique de greffe), registreringsenheten för den domare som har delegerats för kontakt med brottsoffer (greffe du juge délégué aux victimes), verkställandeenheten (bureau d’execution) eller avdelningen för brottsofferstöd (bureau d’aide aux victimes)) eller från ett rättscentrum (maison de la justice et du droit), ett juridiskt informationskontor (point d’accès au droit), kommunen eller liknande, som även vidarebefordrar den ifyllda ansökan till SARVI.

Ansökan till SARVI måste göras minst två månader och högst ett år från och med att domen om ersättning har fastställts.

Har jag rätt att få ersättning från staten?

Garantifonden för offer för terrorism och andra brott (Fonds de garantie des victimes d’actes de terrorisme et d’autres infractions – FGTI) ersätter offer för terroristhandlingar enligt ett särskilt förfarande. Den ger också ersättning till

– offer för våldtäkt, sexuella övergrepp, stöld, bedrägeri, trolöshet mot huvudman, utpressning eller förstörelse eller skada av egendom,

– offer för ett brott som leder till permanent funktionsnedsättning eller total förlust av arbetsförmåga,

– anhöriga till offer för mord eller dråp.

För att få ersättning från fonden måste ett offer som uppfyller vissa villkor ansöka direkt hos nämnden för ersättning till brottsoffer (CIVI) vid den övre underrätten för tvistemål för den sökandes hemort eller den ort där den brottmålsdomstol som prövar ärendet ligger.

Ansökan måste lämnas in till nämnden inom tre år från den dag då brottet begicks. Denna period förlängs med ett år från och med dagen för den sista brottmålsdomen.

Om brottet begicks i Frankrike kan ersättning beviljas

– franska medborgare,

– medborgare i ett EU-land.

Om brottet begicks utomlands kan enbart franska medborgare få ersättning.

1) Vid allvarlig personskada:

Offret kan få full ersättning för skada till följd av personlig skada där brottet ledde till dödsfall, stympning eller permanent funktionsnedsättning eller total arbetsoförmåga under minst en månad, eller om brottet var våldtäkt, sexuellt övergrepp eller människohandel.

Nämnden tar hänsyn till förmåner som har betalats ut av sociala omsorgsmyndigheter, sjuk- och hälsovårdsförsäkringar, försäkringsbolag och så vidare. Skador på kläder eller materiella skador ersätts inte.

2) Om det är fråga om en mindre personlig och materiell skada till följd av stöld, bedrägeri, trolöshet mot huvudman, utpressning eller förstörelse av eller skador på egendom:

Om offret har fått fysiska skador som lett till total arbetsoförmåga under mindre än en månad eller materiella förluster till följd av något av dessa brott omfattas ersättningen av stränga villkor och begränsas av ett tak.

För att ha rätt till sådan ersättning måste offret uppfylla följande ytterligare villkor:

– offrets resurser får inte vara mer än 1,5 gånger det tak som fastställts för partiell rättshjälp (justerat för familjeutgifter),

– offret får inte vara i stånd att få verklig och tillräcklig ersättning för skadan av ett försäkringsbolag, en social omsorgsmyndighet eller någon annan organisation som kan vara betalningsskyldig,

– när det enbart gäller materiell förlust måste offret befinna sig i en svår materiell och psykisk situation till följd av brottet.

Om dessa villkor är uppfyllda kan offret ha rätt till ersättning på högst 4 500 euro.

Har jag rätt att få ersättning om gärningsmannen inte dömts?

Om den anklagade inte döms kan du göra ett enskilt anspråk och kräva ersättning för din förlust i en civilrättslig domstol. Du måste då kunna visa att gärningsmannen är ansvarig för den skada som du har lidit.

Förfaranden i nämnden för ersättning till brottsoffer (CIVI) är oberoende av eventuella förfaranden i brottmålsdomstolar, och offret får ansöka hos nämnden även om det inte finns någon dom eller något avgörande från en brottmålsdomstol, eller till och med om den anklagade har frikänts.

Har jag rätt till ersättning i förväg om jag väntar på beslut om min ansökan om ersättning?

I förfaranden i nämnden för ersättning till brottsoffer kan du ansöka om att få en preliminär utbetalning om din rätt till ersättning inte bestrids och om det inte går att slutligt fastställa din förlust på grund av att du inte kan beräkna det totala beloppet eller för att de sociala omsorgsmyndigheterna ännu inte har talat om för dig hur mycket de kommer att betala ut. Om du inte uppfyller dessa villkor kan nämndens ordförande ändå besluta sig för att bevilja en preliminär utbetalning.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 04/10/2018

5 - Min rätt till stöd och bistånd


Vem ska jag kontakta för stöd och hjälp?

Du hittar information om brottsofferstödets utformning i en katalog över organisationer som arbetar med brottsofferstöd: Länken öppnas i ett nytt fönsterAnnuaire des associations d’aide aux victimes.

Du kan ta kontakt med det brottsofferstöd som finns närmast din bostad.

Telefonjour för stöd till brottsoffer

Särskilt brottsofferstöd:

  • Barn i fara: 119 – dygnet runt, alla dagar i veckan
  • Försvunna barn: 116 000 – dygnet runt, alla dagar i veckan
  • Våld mot kvinnor: 3919 – alla dagar i veckan, måndag–fredag kl. 9.00–22.00, lördag, söndag och helgdag kl. 9.00–18.00
  • Våldtäkt och sexuella övergrepp: 0 800 05 95 95 – måndag–fredag kl. 10.00–19.00
  • Rasistiska handlingar: 01 40 35 36 55 – tisdag, torsdag och fredag kl. 10.30–13.30
  • Homofobiska handlingar: 01 48 06 42 41 – måndag–fredag kl. 18.00–22.00, lördag kl. 14.00–16.00 och söndag kl. 18.00–20.00
  • Länken öppnas i ett nytt fönsterMobbning i skolan: 3020 – måndag–fredag kl. 9.00–20.00 och lördag kl. 9.00–18.00

Är stöd till brottsoffer gratis?

Ja, det är helt kostnadsfritt att få brottsofferstöd.

Vilka typer av stöd kan jag få från statliga myndigheter eller staten?

Medicinsk hjälp:

Som offer kan du få besöka sjukhus och träffa en läkare för att få intyg som dokumenterar dina skador.

Våld i nära relationer:

Oavsett civilstånd kan ett offer som är i fara göra en nödansökan till en familjerättsdomare (juge aux affaires familiales) vid den övre underrätten för tvistemål (tribunal de grande instance) för att få en skyddsorder som tillfälligt ger henne eller honom rätt att vistas i familjens bostad, medan en våldsam partner förbjuds att göra det.

Rättshjälp:

Varje övre underrätt för tvistemål har en avdelning för brottsofferstöd (bureau d’aide aux victimes) som drivs av en förening för brottsofferstöd. Dessa avdelningar ger brottsoffer information, vägledning och ledsagning och förklarar hur domstolen och eventuella pågående rättsprocesser fungerar. Det hjälper offret att hålla sig à jour med

  • eventuella akuta åtgärder som vidtas, till exempel ett omedelbart framträdande i domstol (comparution immédiate),
  • rättsprocessens utveckling.

Offret får alltid information om vilka möjligheter vederbörande har att få ersättning.

Stödet ges kostnadsfritt och omfattas av tystnadsplikt.

Vilka typer av stöd kan jag få från icke-statliga organisationer?

Organisationer för brottsofferstöd hjälper offret under förfarandena genom att ge kostnadsfri juridisk information, information om socialhjälp och psykologiskt stöd. Deras företrädare kan hjälpa offer att lämna in en anmälan eller ansöka om att behandlas som civilrättslig part i brottmålsförfarandet. De kan också delta i brottmålsförhandlingar och hjälpa offret att förstå de olika aktörernas åtgärder och beslut.

Organisationerna för brottsofferstöd finns ibland tillgängliga vid gendarmeri- och polisstationer, sjukhus, domstolar, socialkontor och så vidare. Deras kontaktuppgifter går att få från domstolarna och från gendarmerier- och polisstationerna, och även från katalogen via denna Länken öppnas i ett nytt fönsterlänk.

Vid sidan av dessa vanliga organisationer för brottsofferstöd finns det en mängd andra icke-erkända organisationer som arbetar inom vissa områden, till exempel personlig skada, våld i nära relationer, trafikolyckor, felbehandling i vården och så vidare. Vissa organisationer som är specialiserade på att hjälpa kvinnliga brottsoffer kan ge kvinnor och deras barn tillfälligt boende.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 04/10/2018

Rättigheter för brottsoffer i straffrättsliga förfaranden - Kroatien


Brottsoffer har en rad rättigheter vid förfaranden före rättegången och straffrättsliga förfaranden – och särskilt skydd ges åt barn och dem som utsatts för brott mot den sexuella friheten och människohandel

Ett brottsoffer har rätt att

  • få information som polisen, utredaren, åklagarmyndigheten och domstolen är skyldiga att tillhandahålla,
  • få ändamålsenligt psykologiskt och annat expertstöd från organ, organisationer och institutioner som stöder brottsoffer,
  • delta i brottmålsförfaranden som skadelidande part,
  • få information från den statliga åklagaren om vilka åtgärder som vidtagits på grundval av offrets anmälan och att lämna in klagomål till en chefsåklagare,
  • få gratis specialistrådgivning om han/hon har drabbats av mycket allvarliga psykosomatiska skador eller av mycket allvarliga konsekvenser av brottet,
  • lämna in en skadeståndstalan,
  • få kompensation enligt en särskild lag om han/hon har lidit allvarlig kroppsskada eller fått allvarliga hälsoproblem till följd av våldsbrott.

Ett offer för ett brott mot den sexuella friheten eller människohandel har följande rättigheter, utöver dem som nämnts ovan:

  • Rätt att gratis prata med en rådgivare innan man blir förhörd.
  • Rätt att få gratis rättshjälp.
  • Rätt att bli förhörd av en person av samma kön på polisstationen eller på åklagarmyndigheten.
  • Rätt att ha en person som man litar på närvarande under förhöret.
  • Rätt att vägra att svara på ovidkommande frågor som rör privatlivet.
  • Rätt att begära att bli förhörd med hjälp av audiovisuella hjälpmedel.
  • Rätt till konfidentiell behandling av sina personuppgifter.
  • Rätt att begära att allmänheten utestängs från förhandlingarna.
  • Rätt att upplysas om dessa rättigheter av domstolen, den statliga åklagaren och polisen före det första förhöret.

Om brottsoffret är ett barn gäller även följande rättigheter:

  • Rätt att få gratis rättshjälp.
  • Rätt att ha en person som han eller hon litar på närvarande under förfarandena.
  • Rätt till konfidentiell behandling av sina personuppgifter.
  • Barnet kan förhöras i sitt hem, eller på någon annan för ändamålet utrustad plats, i stället för i domstolen.
  • Rätt till att allmänheten utestängs.
  • Förhöret kan genomföras utan att domaren eller parterna är närvarande i samma rum som barnet, med hjälp av audiovisuella hjälpmedel som sköts av en professionell assistent.
  • Rätt till särskild omsorg under förhöret, så att barnets psykiska hälsa inte påverkas negativt.

Som barn räknas alla personer under 18 år.

Vittnen och brottsoffer som är barn ska förhöras av undersökningsdomaren under bevisframställningen, och ett barnvittne ska kallas till domstol via sina föräldrar eller vårdnadshavare.

Enskilt åtal

Om ett brott har anmälts kommer åklagaren i de flesta fall att väcka åtal på ämbetets vägnar.

Enskilt åtal kan väckas för brott där straffrättsliga förfaranden av denna typ är tillåtna. Talan måste väckas inom tre månader efter att behörig fysisk eller juridisk person fått kännedom om brottet och gärningsmannen.

Skadeståndstalan

Ett brottsoffer är även skadelidande part och har rätt att väcka en skadeståndstalan i domstol.

En sådan talan kan omfatta följande anspråk:

  • Ersättning för skador – som kan vara fysiska eller psykiska (sveda och värk, rädsla).
  • Återlämnande av tillhörigheter – om den skadelidande parten kan bevisa att han/hon var ägare eller laglig innehavare.
  • Ogiltigförklaring av en särskild transaktion – om brottet resulterat i en egendomstransaktion (om svaranden tvingade offret att ingå ett avtal).

En skadeståndstalan kan väckas i samband med ett straffrättsligt förfarande eller i ett separat civilrättsligt förfarande mot svaranden. Om talan väcks i samband med ett straffrättsligt förfarande måste domstolen först finna den svarande skyldig.

I ett civilrättsligt förfarande behövs inte något sådant godkännande.

Skadelidande parters rättigheter under en utredning och i straffrättsliga förfaranden

Under en utredning har brottsoffren, som privatpersoner och skadelidande parter, rätt att lägga fram fakta och bevis som är väsentliga för att fastställa att ett brott har begåtts, identifiera de skyldiga och fastställa anspråk i skadeståndstalan.

Ett offer som deltar i ett straffrättsligt förfarande som skadelidande part har rätt att

  • använda sitt eget språk, däribland dövas och dövblindas teckenspråk, och få hjälp av en tolk om han/hon inte förstår eller använder kroatiska, eller få hjälp av en översättare eller teckenspråkstolk, om han/hon är döv eller dövblind,
  • använda sitt eget språk,
  • lämna in en skadeståndstalan och begära tillfälliga domstolsförelägganden,
  • få ett ombud,
  • lägga fram fakta och bevis,
  • närvara vid bevisframställningen,
  • närvara vid rättegången och medverka i bevisföringen samt hålla slutanförande,
  • få tillgång till handlingarna i målet,
  • begära information från den statliga åklagaren om vilka åtgärder som vidtagits på grundval av hans/hennes anmälan och lämna in klagomål till en chefsåklagare,
  • överklaga,
  • lämna förslag om åtalspunkter eller väcka enskilt åtal,
  • bli underrättad om en brottsanklagelse har ogillats eller om åklagaren har beslutat att inte väcka åtal,
  • väcka åtal i åklagarens ställe,
  • ansöka om återställande av den tidigare situationen,
  • bli underrättad om utgången av det straffrättsliga förfarandet.

Åklagarmyndigheten och domstolen är skyldiga att undersöka, både före och i varje steg av det straffrättsliga förfarandet, om det finns någon möjlighet att den åtalade gottgör den skadelidande parten för den skada som har orsakats av brottet. De är också skyldiga att upplysa den skadelidande parten om vissa lagstadgade rättigheter (den skadelidande partens rätt att använda sitt eget språk, rätt att lämna in en skadeståndstalan osv.).

Rätt till ekonomisk ersättning

I lagen om ekonomisk ersättning till brottsoffer (Zakon o novčanoj naknadi žrtvama kaznenih djela, Narodne Novine (NN; Republiken Kroatiens officiella tidning) nr 80/08 och 27/11) fastställs en rätt till ekonomisk ersättning till personer som fallit offer för ett uppsåtligt våldsbrott i Kroatien, eller till deras anhöriga enligt villkoren i denna lag.

I lagen fastställs en rätt till ekonomisk ersättning till personer som fallit offer för ett uppsåtligt våldsbrott och anges förutsättningarna och förfarandet för utövandet av rätten till ersättning, vilka organ som fattar beslut och deltar i beslutsprocessen om rätten till ersättning samt de behöriga organen och förfarandet i gränsöverskridande ärenden.

Personer som fallit offer för ett uppsåtligt våldsbrott har rätt till ekonomisk ersättning från staten.

Polisen, åklagarmyndigheten och domstolarna är skyldiga att lämna information om rätten till ersättning, tillhandahålla nödvändiga ansökningsblanketter och på offrets begäran ge allmän vägledning och information om hur man fyller i en ansökan och om vilka styrkande handlingar som krävs.

Ansökningar om ekonomisk ersättning ska skickas in till justitieministeriet via den blankett som kan laddas ned från ministeriets webbplats.

Ansökningsblankett för ekonomisk ersättning till brottsoffer_hr PDF(223 Kb)hr

Ansökningar måste inges inom sex månader efter det datum då brottet begicks. Om det finns goda skäl till att offret inte kunde lämna in en sådan ansökan inom tidsfristen måste han/hon göra detta inom tre månader efter det datum då de goda skälen upphörde. En ansökan kan inte inges senare än tre år efter det datum då brottet begicks.

Om offret är ett underårigt barn eller en person som har berövats sin rättsliga handlingsförmåga, och hans/hennes juridiska ombud inte lämnade in en ansökan inom sex månader efter det datum då brottet begicks, börjar sexmånadersperioden löpa då personen fyller 18 år eller då ett straffrättsligt förfarande inleds efter att offret har blivit myndig eller då personens rättsliga handlingsförmåga återställs.

Personer som är berättigade till ekonomisk ersättning:

  • De som fallit offer för våldsbrott och som är kroatiska medborgare eller medborgare eller varaktigt bosatta i ett av EU:s medlemsländer, och brottet begicks i Kroatien.
  • Offer som har lidit allvarlig kroppsskada eller som har fått allvarliga hälsoproblem till följd av brottet (sådana personer har rätt till ersättning för sjukvårdskostnader, förutsatt att dessa inte täcks av den obligatoriska sjukförsäkringen, upp till sjukförsäkringsbeloppet i Kroatien, samt ersättning för inkomstbortfall upp till 35 000 kuna).
  • Personer som är nära anhöriga till det avlidna offret (make/maka eller partner, barn, förälder, adoptivförälder, adoptivbarn, styvförälder, styvbarn, samkönad partner, far-/eller morförälder och barnbarn om de tillhörde samma hushåll som offret) (sådana personer har rätt till ersättning på upp till 70 000 kuna för förlust av lagstadgat underhåll).
  • Om ett offer avlider har den person som betalade begravningskostnaderna rätt till ersättning på upp till 5 000 kuna.
  • Om ett brott anmäls till eller registreras av polisen eller åklagarmyndigheten inom sex månader, oavsett om gärningsmannen är känd eller inte.

När ersättningsbeloppet fastställs beaktas offrets agerande under och efter brottet eller hans/hennes bidrag till skadan och till skadans omfattning, huruvida personen är ett direkt offer och huruvida han/hon anmälde brottet till de behöriga myndigheterna, och när. Dessutom bedöms hur offret samarbetade med polisen och de behöriga myndigheterna för att dra gärningsmannen inför rätta, med beaktande av om det direkta offret bidrog till eller förvärrade skadan. I dessa fall minskas den ersättning som offret har rätt till i motsvarande mån. En ansökan om ersättning avslås, eller också minskas beloppet, om det visar sig att offret deltar i organiserad brottslighet eller en kriminell organisation. Ersättning kan också nekas, eller beloppet minskas, om beviljandet av full ersättning skulle strida mot principen om rättvisa, allmän moral och allmän ordning.

Information om frigivning av den dömde

Då fängelsestraff utdöms informerar justitieministeriets särskilda avdelning för stöd till offer och vittnen brottsoffret om den dömdes frigivningsdatum (reguljär frigivning och villkorlig frigivning).

Lagstadgad skyldighet att informera offer om gärningsmannens frigivning

I enlighet med bestämmelserna i lagen om ändring av lagen om fängelsestraff (Zakon o izmjenama i dopunama Zakona o izvršenju kazne zatvora) måste justitieministeriets särskilda avdelning för stöd till offer och vittnen informera ett offer, en skadelidande part eller deras familjemedlemmar om gärningsmannen friges.

Offer underrättas om den intagnes frigivning vid brott mot den sexuella friheten och den sexuella moralen, mot liv och lem samt vid våldsbrott.

Offret, den skadelidande parten eller den skadelidande partens familjemedlemmar ska förses med ovanstående information oavsett om det gäller reguljär eller villkorlig frigivning.

Vid beslut om lämpligheten av att låta en intagen lämna fängelset och flytta till sin stadigvarande eller tillfälliga bosättningsort får dessutom anstalten/fängelset begära att frivårdsmyndigheten tar reda på hur offret eller offrets familj ställer sig till det begångna brottet. Den särskilda avdelningen för stöd till offer och vittnen utarbetar rapporter för frivårdsmyndigheten på grundval av sina diskussioner med offret.

Stöd till vittnen och offer

Stödet till offer och vittnen i Kroatien samordnas av justitieministeriets särskilda avdelning för stöd till offer och vittnen.

Offer och vittnen kan få stöd och information om sina rättigheter och om förfaranden från en domstols avdelning för stöd till offer och vittnen.

Sådana avdelningar har inrättats vid sju regiondomstolar: Zagreb, Zadar, Osijek, Vukovar, Split, Sisak och Rijeka. Avdelningarna ger känslomässigt stöd, praktisk information och information om rättigheter till offer (och vittnen) och personer som följer med dem. Stöd ges även av avdelningarna vid behöriga distriktsdomstolar och småbrottsdomstolar.

Offren kan också få information om sina rättigheter och vilken typ av stöd som de kan få genom att ringa gratis till 116 006 på det nationella callcentret för brottsoffer (se det nationella callcentrets webbplats).

Justitieministeriet ger dessutom offer och vittnen stöd och information om deras rättigheter, och frågor kan skickas via e-post till Länken öppnas i ett nytt fönsterzrtve.i.svjedoci@pravosudje.hr eller besvaras på det kroatiska justitieministeriets webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://pravosudje.gov.hr/

Stöd till offer och vittnen i gränsöverskridande mål

Justitieministeriets särskilda avdelning för stöd till offer och vittnen ger stöd och information till både vittnen och offer som kallas inom ramen för internationell rättslig hjälp (däribland vittnen till krigsförbrytelser).

Informationsbrev skickas till vittnen som kallas för att avge vittnesmål vid kroatiska domstolar, eller till kroatiska vittnen som kallas till utländska domstolar.

Vittnen till krigsförbrytelser ges vid behov fysiskt skydd, och hjälp med att förbereda resan till och inställelsen vid behörig domstol (när vittnen och andra parter kallas till förhör i straffrättsliga förfaranden om krigsförbrytelser vid behöriga domstolar i Kroatien, eller utanför Kroatien då sådant stöd avser en begäran om internationell rättslig hjälp).

Mer information

Länken öppnas i ett nytt fönster1 - Mina rättigheter som brottsoffer

Länken öppnas i ett nytt fönster2 - Brottsanmälan och Mina rättigheter under förundersökningen

Länken öppnas i ett nytt fönster3 - Mina rättigheter efter rättegången

Länken öppnas i ett nytt fönster4 - Ersättning

Länken öppnas i ett nytt fönster5 - Min rätt till stöd och bistånd


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 09/10/2018

1 - Mina rättigheter som brottsoffer

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på kroatiska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.


Vilken information kan jag få från myndigheten när brottet har inträffat (t.ex. från polisen, åklagarmyndigheten) men innan jag anmäler brottet?

I straffprocesslagen regleras inte innehållet i det informationsblad som ges till brottsoffret efter att brottet har inträffat men innan det anmäls. Alla har rätt och möjlighet att kontakta åklagarmyndigheten, där de kan anmäla ett brott, lämna ett vittnesmål eller komma med en inlaga i ett ärende som ligger inom åklagarens ansvarsområde. Personen som kontaktar åklagarmyndigheten får upplysningar om hur brottet anmäls och andra grundläggande upplysningar om sina rättigheter och skyldigheter.

Polisen ska registrera anmälningar av brott som faller under allmänt åtal.

Dessutom har alla rätt till lämpligt polisskydd, om det finns rimliga skäl att bevilja sådant skydd.

Avdelningar för stöd till brottsoffer och vittnen, som har inrättats av sju regiondomstolar, lämnar känslomässigt stöd och upplysningar till brottsoffer, vittnen och deras familjer om deras rättigheter (däribland tekniska och praktiska upplysningar). Upplysningar och stöd lämnas i alla skeden av förfarandet. Brottsoffret får upplysningar och stöd även om han/hon inte anmäler brottet. Dessa avdelningar hänvisar också brottsoffer och vittnen till specialiserade institutioner och organisationer i det civila samhället, beroende på deras behov.

Jag bor inte i det EU-land där brottet ägde rum (EU-medborgare och icke EU-medborgare). Hur skyddas mina rättigheter?

Bestämmelser om brottsoffers och civilrättsliga parters rättigheter gäller för alla oavsett nationalitet, eftersom Kroatiens strafflagstiftning gäller alla som begår ett brott inom Kroatiens gränser. Parter och deltagare i förfaranden har rätt att använda sitt modersmål.

Polisen, åklagarmyndigheten och domstolarna ska enligt straffprocesslagen och lagen om brottsoffer (ekonomisk ersättning) lämna upplysningar till brottsoffer om deras rättigheter enligt dessa lagar. Detta innebär att åklagarmyndigheten och domstolarna både före och under det straffrättsliga förfarandet ska undersöka den åtalades möjligheter ersätta den civilrättsliga parten för eventuella förluster/skador till följd av brottet, informera den civilrättsliga parten om dennes rätt att använda sitt modersmål och att göra ett sakrättsligt anspråk (rätten till ersättning), muntligen, på ett språk som brottsoffret förstår, eller skriftligen, på antingen kroatiska eller engelska. Åklagarmyndigheten och domstolarna ska på dennes begäran också ge brottsoffret allmänna instruktioner och upplysningar om hur man utformar anspråket och vilka styrkande handlingar som ska lämnas in. Informationsblad med upplysningar om brottsoffrets rätt till ersättning finns på kroatiska och engelska, liksom formuläret för ersättningskrav. Dessa handlingar, i kroatisk och engelsk version, kan laddas ned från det kroatiska justitieministeriets webbplats.

Ett brottsoffer som anmäler ett brott får information om sina rättigheter av polisen. Efter att ha informerat brottsoffret muntligen lämnar polisen skriftliga upplysningar om brottsoffrets rättigheter och eventuell tillgänglig information om tjänster för skydd av och stöd åt brottsoffer. De senare omfattar telefonnumret till ett kostnadsfritt journummer för stöd till brottsoffer.

För personer som inte kan kroatiska har polisen ett informationsblad om rättigheter tillgängligt på andra språk.

Frivilliga vid den nationella teletjänstcentralen för brottsoffer (116-006) lämnar känslomässigt stöd, upplysningar om rättigheter och praktisk information. De hänvisar också brottsoffer till andra behöriga myndigheter och organisationer för att de ska få ytterligare upplysningar och andra former av stöd och hjälp. Detta journummer är öppet vardagar kl. 8–20, och personalen kan ta emot samtal på kroatiska och engelska.

Vilken information ska jag få om jag anmäler ett brott?

a) Brottsoffer och civilrättsliga parter har rätt att inom två månader från anmälan av ett brott begära upplysningar från åklagarmyndigheten om vilka åtgärder som har vidtagits i ärendet. Åklagarmyndigheten upplyser dem om de vidtagna åtgärderna inom en rimlig tid, men senast 30 dagar efter begäran, såvida inte begäran äventyrar förfarandets ändamålsenlighet. Ett beslut att vägra lämna ut sådan information ska meddelas det brottsoffer eller den civilrättsliga part som gör begäran.

b) Åklagaren beslutar att inte väcka åtal

  • om det brott som personen är anklagad för inte är ett brott som faller under allmänt åtal,
  • om omständigheterna utesluter att den anklagade personen är skyldig, såvida inte den olagliga handlingen utfördes i ett tillstånd av psykisk oförmåga,
  • om brottet är preskriberat eller om brottet är föremål för en amnesti eller en benådning, eller om åtal preskriberas genom andra omständigheter, och
  • om det inte finns bevis på att den anklagade personen har begått brottet.

Beslutet om att inte väcka åtal översänds till den civilrättsliga parten och till den anklagade personen, som omedelbart släpps om han/hon sitter häktad. Utöver skrivelsen om beslutet får den civilrättsliga parten information i enlighet med artikel 55 i straffprocesslagen om hur man själv kan väcka åtal.

c) Efter att ha gått igenom anmälan och gjort en kontroll i åklagarmyndighetens informationssystem avslår åklagaren anmälan genom ett motiverat beslut om det av själva anmälan framgår

  • att brottet inte är ett brott som faller under allmänt åtal,
  • att brottet är preskriberat eller att brottet är föremål för en amnesti eller en benådning, eller att slutlig dom i saken redan har avkunnats av domstolen, eller att åtal preskriberas genom andra omständigheter,
  • att omständigheterna utesluter skuld,
  • att det inte finns rimliga tvivel om att den anklagade personen har begått det anmälda brottet, eller
  • att uppgifter i anmälan tyder på att anmälan inte är trovärdig.

Åklagarens beslut att avskriva en anmälan kan inte överklagas.

Om inte annat anges i straffprocesslagen informerar åklagaren brottsoffret om beslutet att avskriva anmälan och skälen till detta inom åtta dagar. Åklagaren lämnar också information om hur brottsoffret själv kan väcka åtal. Åklagaren informerar direkt den person som gjorde anmälan och den anklagade personen om sitt beslut att avskriva anmälan, om detta begärs av endera parten.

Om åklagaren inte kan bedöma anklagelsernas trovärdighet enligt anmälan i sig eller om upplysningarna i anmälan inte ger tillräcklig grund för ett beslut om att inleda en utredning eller samla in bevisning genomför åklagaren själv efterforskningar eller begär att polisen gör detta.

d) Häkteschefen släpper omedelbart den anhållna eller häktade personen

  • på åklagarens anmodan,
  • om den anhållna personen inte har förhörts inom den lagstadgade tidsfristen, eller
  • om häktningen har upphävts.

e) Åklagaren kallar skriftligen ett vittne eller en sakkunnig för att bistå i bevisinsamlingen. Kallelsen kan också skickas av utredaren på åklagarens anmodan. Domstolen kallar ett vittne eller en sakkunnig till förhör vid bevispresentation eller till domstolsförhandling. Det behöriga organet fastställer på förhand den tid och plats där bevisningen ska tas upp. Den kallade personen förvarnas om följderna i händelse av att han/hon inte inställer sig.

Har jag rätt till kostnadsfri tolkning eller översättning (när jag kontaktar polis eller annan myndighet eller under utredningen och rättegången)?

Ett vittne som deltar i ett straffrättsligt förfarande som civilrättslig part har rätt att

  • använda sitt modersmål, däribland teckenspråk, och begära hjälp av tolk om han/hon inte förstår eller använder kroatiska, eller av en teckenspråkstolk, om den civilrättsliga parten är döv eller dövblind.

Hur ska myndigheten se till att jag förstår och blir förstådd (om jag är ett barn eller har en funktionsnedsättning)?

Såvida inte något annat föreskrivs i en särskild lag hör undersökningsdomaren alla barnvittnen under 14 år. Förhöret äger rum utan att domaren eller parterna är närvarande i samma rum som barnet, med hjälp av ett audiovisuellt hjälpmedel som sköts av en professionell assistent. En psykolog, pedagog eller annan yrkesperson deltar vid förhöret. Även en förälder eller förmyndare får delta i förhöret, såvida inte detta strider mot utredningens eller barnets intresse. Efter undersökningsdomarens godkännande får parterna ställa frågor till barnvittnet via en yrkesperson. Förhöret spelas in med hjälp av ett audiovisuellt hjälpmedel, och inspelningen förseglas och bifogas till protokollet. Barnvittnet får endast i undantagsfall kallas till ett andra förhör, i vilket fall samma förfarande följs.

Såvida inte något annat föreskrivs i en särskild lag hör undersökningsdomaren alla barnvittnen i åldern 14–18 år. Barnet behandlas hänsynsfullt för att förhöret inte ska påverka barnets psyke negativt, särskilt om barnet är offer för brottet. Särskild vikt läggs på att skydda barnet.

Vittnen som inte kan hörsamma kallelsen på grund av hög ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning får höras i sin bostad. Sådana vittnen får höras med hjälp av ett audiovisuellt hjälpmedel som sköts av en yrkesperson. Förhöret genomförs på ett sådant sätt att parterna kan ställa frågor till vittnet utan att befinna sig i samma rum, om detta är motiverat med hänsyn till vittnets tillstånd. Förhöret spelas vid behov in med hjälp av ett audiovisuellt hjälpmedel, och inspelningen förseglas och bifogas till protokollet. Detta förhörsförfarande följs på begäran av offer för sexualbrott, människohandel eller familjevåld som avger vittnesmål. Ett sådant vittne får endast i undantagsfall kallas till ett andra förhör, om domstolen anser att detta är nödvändigt.

Stöd till brottsoffer

Vem ger stöd till brottsoffer?

Avdelningar för stöd till brottsoffer och vittnen, som har inrättats av sju regiondomstolar (Zagreb, Osijek, Split, Rijeka, Sisak, Zadar och Vukovar), lämnar stöd till brottsoffer och vittnen som vittnar i dessa domstolar och i dessa städers distriktsdomstolar. Dessa avdelningar lämnar även stöd i familjevåldsmål vid småbrottsdomstolar och hänvisar brottsoffer och vittnen till specialiserade institutioner och organisationer i det civila samhället, beroende på deras behov.

Upplysningar och stöd lämnas per telefon och när brottsoffret/vittnet kommer in i domstolsbyggnaden. Upplysningar lämnas även via e-post.

Ytterligare information finns på följande webbsida för Kroatiens justitieministerium:

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://pravosudje.gov.hr/o-ministarstvu/djelokrug-6366/iz-pravosudnog-sustava-6372/podrska-zrtvama-i-svjedocima/6156

Hänvisar polisen mig automatiskt till brottsofferstödet?

När polisen informerar brottsoffret om hans/hennes rättigheter lämnar polisen skriftliga upplysningar om brottsoffrets rättigheter och eventuell tillgänglig information om brottsofferstöd. Denna information omfattar telefonnumret till ett kostnadsfritt journummer för stöd till brottsoffer. Informationsbladet om rättigheter innehåller kontaktuppgifter till

  • behörig avdelning för stöd till brottsoffer och vittnen,
  • civilsamhällesorganisationer i berörd region,
  • nationella teletjänstcentralen för brottsoffer (116-006).

Hur skyddas min personliga integritet?

Behöriga myndigheter får endast samla in personuppgifter för ändamål som fastställs i lagstiftningen, som ett led i den verksamhet som föreskrivs i straffprocesslagen.

Personuppgifter får endast behandlas när detta anges i en lag eller annan föreskrift, och sådan behandling ska begränsas till det ändamål för vilket uppgifterna har samlats in. Ytterligare behandling av sådana uppgifter är tillåten, såvida inte detta strider mot det ändamål för vilket uppgifterna har samlats in, och förutsatt att de behöriga organen har rätt att behandla sådana uppgifter för ett annat ändamål som fastställs i lag och den ytterligare behandlingen är nödvändig och motsvarar det andra ändamålet.

Personuppgifter om någons hälsa eller sexualliv får endast behandlas i undantagsfall, om brottet, som kan bestraffas med fängelse i fem eller fler år, inte kan uppdagas eller beivras på något annat sätt, eller om det annars skulle vara förenat med oproportionerliga svårigheter att uppdaga eller beivra brottet.

Ingen behandling av personuppgifter som rör ras eller etnicitet, politisk övertygelse, religiös eller filosofisk övertygelse eller fackföreningsmedlemskap är tillåten.

Personuppgifter som har samlats in inom ramen för ett straffrättsligt förfarande får endast vidarebefordras till statliga myndigheter i enlighet med en särskild lag, och till andra juridiska personer, om åklagarmyndigheten eller domstolen anser att de behöver sådana uppgifter för ett ändamål som fastställs i lagstiftningen. När sådana uppgifter vidarebefordras påminns de berörda juridiska personerna om sin plikt att skydda personuppgifterna.

Enligt bestämmelserna får personuppgifter användas i andra straffrättsliga förfaranden, i andra förfaranden som rör straffbara handlingar som begås i Kroatien, i förfaranden som avser internationell straffrättslig hjälp samt inom internationellt polissamarbete.

Måste jag anmäla ett brott innan jag kan kontakta brottsofferstödet?

Brottsoffret får information och stöd från avdelningen för stöd till brottsoffer och vittnen vid berörd domstol eller civilsamhällesorganisation, även om han/hon inte anmäler brottet.

Personligt skydd om jag är i fara

Om inte något annat föreskrivs i en särskild lag, och under den tid då det finns rimliga skäl för en sådan åtgärd, ska polisen i enlighet med artikel 99 i lagen om polisens uppgifter och befogenheter säkerställa lämpligt skydd för brottsoffret och eventuellt andra personer som har lämnat eller kan lämna upplysningar som är relevanta för det straffrättsliga förfarandet, eller för närstående personer, om de eller närstående personer löper risk att skadas av gärningsmannen eller andra personer som deltar i det straffrättsliga förfarandet. Polisens vittnesskydd består av fysiskt skydd dygnet runt.

Vilka typer av skydd finns det?

I enlighet med artikel 130 i småbrottslagen får polisen tillfälligt och upp till åtta dagar vidta en säkerhetsåtgärd mot en person som är skäligen misstänkt för brottet. I praktiken innebär detta normalt förelägganden som förbjuder den misstänkte att besöka en viss plats eller ett visst område (avhysning från brottsoffrets hem), att närma sig en viss person eller att ta eller hålla kontakt med en viss person. Inom åtta dagar ska polisen väcka åtal vid behörig småmålsdomstol, som fattar beslut om huruvida säkerhetsåtgärden ska upphävas eller förlängas. Enligt lagen om familjevåld (skydd) får domstolen under småmålsförfarandet dessutom besluta att följande åtgärder ska vidtas mot gärningsmannen:

  1. Obligatorisk psykosocial behandling.
  2. Ett föreläggande som förbjuder gärningsmannen att närma sig, trakassera eller förfölja ett offer för familjevåld.
  3. Avhysning från ett gemensamt hem.
  4. Obligatorisk missbruksbehandling.

Enligt småbrottslagen får domstolen också tillgripa andra skydds- och säkerhetsåtgärder för att inte den misstänkte ska närma sig eller trakassera brottsoffret.

I enlighet med straffprocesslagen får domstolen och åklagaren dessutom, i stället för att häkta den åtalade, besluta om en eller flera säkerhetsåtgärder, däribland ett föreläggande som förbjuder gärningsmannen att besöka en viss plats eller ett visst område, att närma sig en viss person eller att ta eller hålla kontakt med en viss person, eller ett föreläggande som förbjuder gärningsmannen att förfölja eller trakassera brottsoffret eller en annan person, eller om avhysning från brottsoffrets hem.

Vem kan ge mig skydd?

Brottsoffret kan få information från polisen om alla sina rättigheter, däribland upplysningar om sin rätt till skydd, vilka typer av skydd som erbjuds och polisens åtgärder för att skydda brottsoffret.

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas igen av gärningsmannen?

När utredningen har avslutats och relevanta handlingar har lämnats in till behöriga straffrättsliga myndigheter bedömer polisen inte längre brottsoffrets behov, utom för att genomföra de beslutade skydds- eller säkerhetsåtgärderna. Om nya omständigheter blir kända som tyder på ett förnyat hot från gärningsmannens sida vidtar polisen ytterligare åtgärder för att skydda brottsoffret i linje med sin bedömning och sakförhållandena.

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas genom det straffrättsliga systemet (under utredningen och rättegången)?

Det straffrättsliga systemet (under utredningen och rättegången) respekterar brottsoffrets rättigheter och ställning i det straffrättsliga förfarandet i enlighet med straffprocesslagen. Innan brottsoffret förhörs bedömer den åtalande myndighet som har hand om utredningen brottsoffrets situation, i samarbete med organ, organisationer eller institutioner som lämnar stöd och hjälp åt brottsoffer. Vid bedömningen av brottsoffrets situation fastställs behovet av att vidta särskilda skyddsåtgärder för brottsoffret. Om det finns ett sådant behov avgör den åtalande myndigheten vilka skyddsåtgärder som ska vidtas (särskilda förhörsarrangemang för brottsoffret, användning av kommunikationsteknik för att förhindra ögonkontakt mellan brottsoffret och gärningsmannen och andra åtgärder som fastställs i lagstiftningen). Om brottsoffret är ett barn förutsätts det att det finns ett behov av särskilda skyddsåtgärder, som därmed vidtas. Vid bedömningen av brottsoffrets situation beaktas särskilt brottsoffrets personliga egenskaper, brottets typ och karaktär och omständigheterna kring brottet. Särskild uppmärksamhet ägnas brottsoffer som har lidit stor skada på grund av brottets allvar, offer för ett brott som har begåtts på grund av offrets personliga egenskaper och brottsoffer vars förhållande till gärningsmannen gör dem särskilt utsatta.

Vilket skydd finns för mycket utsatta brottsoffer?

Det straffrättsliga systemet (under utredningen och rättegången) respekterar brottsoffrets rättigheter och ställning i det straffrättsliga förfarandet i enlighet med straffprocesslagen. Innan brottsoffret förhörs bedömer den åtalande myndighet som har hand om utredningen brottsoffrets situation, i samarbete med organ, organisationer eller institutioner som lämnar stöd och hjälp åt brottsoffer. Vid bedömningen av brottsoffrets situation fastställs behovet av att vidta särskilda skyddsåtgärder för brottsoffret. Om det finns ett sådant behov avgör den åtalande myndigheten vilka skyddsåtgärder som ska vidtas (särskilda förhörsarrangemang för brottsoffret, användning av kommunikationsteknik för att förhindra ögonkontakt mellan brottsoffret och gärningsmannen och andra åtgärder som fastställs i lagstiftningen). Om brottsoffret är ett barn förutsätts det att det finns ett behov av särskilda skyddsåtgärder, som därmed vidtas. Vid bedömningen av brottsoffrets situation beaktas särskilt brottsoffrets personliga egenskaper, brottets typ och karaktär och omständigheterna kring brottet. Särskild uppmärksamhet ägnas brottsoffer som har lidit stor skada på grund av brottets allvar, offer för ett brott som har begåtts på grund av offrets personliga egenskaper och brottsoffer vars förhållande till gärningsmannen gör dem särskilt utsatta.

Finns det särskilda rättigheter för minderåriga?

Om brottsoffret är ett barn har det följande ytterligare rättigheter, utöver brottsoffrets ordinarie rättigheter:

  1. Rätten att företrädas av ett ombud som betalas av staten.
  2. Rätten att få sina personuppgifter behandlade konfidentiellt.
  3. Rätten till förhandling inom stängda dörrar.

Ett barn är en person under 18 år.

Ett barn som är vittne eller brottsoffer hörs av undersökningsdomaren vid en bevispresentation, och kallelsen skickas till barnets föräldrar eller förmyndare.

En av mina familjemedlemmar har avlidit på grund av brottet – vilka rättigheter har jag?

Enligt lagen om brottsoffer (ekonomisk ersättning) har det indirekta brottsoffret (make/maka, partner, förälder, fosterbarn, fosterförälder, styvmor, styvfar eller styvbarn till det direkta brottsoffret eller den person som det direkta brottsoffret levde med i en förbindelse mellan två personer av samma kön) rätt till ekonomisk ersättning i enlighet med lagen om brottsoffer (ekonomisk ersättning), om det direkta brottsoffret avlider på grund av ett våldsbrott.

Ett indirekt brottsoffer som försörjdes av det avlidna (direkta) brottsoffret har rätt till ersättning på högst 70 000 kroatiska kuna till följd av förlusten av lagstadgat underhåll och till ersättning på högst 5 000 kroatiska kuna för normala begravningskostnader som har betalats av det indirekta offret.

En person vars familjemedlem har avlidit som offer för ett brott har som civilrättslig part rätt att delta i det straffrättsliga förfarandet och kräva ersättning (både i straffrättsligt och civilrättsligt förfarande).

En av mina familjemedlemmar har utsatts för ett brott – vilka rättigheter har jag?

Det indirekta brottsoffret anses vara make/maka, partner, barn, förälder, fosterbarn, fosterförälder, styvmor, styvfar eller styvbarn till det direkta brottsoffret eller den person som det direkta brottsoffret levde med i en förbindelse mellan två personer av samma kön.

Det indirekta brottsoffret anses också vara farfar/morfar, farmor/mormor eller barnbarn, om ett av dem är det direkta brottsoffret, förutsatt att de tre delade ett gemensamt hushåll under en längre period och att farfadern/morfadern och farmodern/mormodern ersatte föräldrarna.
Samboförhållanden och förbindelser mellan två personer av samma kön tolkas enligt kroatiska bestämmelser.

Om ett brottsoffer har avlidit har indirekta brottsoffer rätt till ersättning (på grund av förlusten av lagstadgat underhåll och för normala begravningskostnader).

Kan jag få tillgång till medlingstjänster? På vilka villkor? Är jag säker under medling?

Kroatien tillämpar modellen för medling mellan brottsoffer och gärningsman före straffrättsliga förfaranden för minderåriga och unga gärningsmän. Detta ingår i systemet med villkorligt utrymme för skönsmässig bedömning. I detta följs bestämmelserna i lagen om ungdomsdomstolar avseende den särskilda skyldigheten för minderåriga och unga gärningsmän att delta i medlingen genom tvistlösning utanför domstol. Om den minderåriga gärningsmannen med andra ord fullgör denna skyldighet slipper han/hon rättegång.

Sedan 2013 har Kroatien haft totalt 60 medlare, som utbildades i ett ettårigt program bestående av 170 undervisningstimmar (med föredrag, arbetsuppgifter, rollspel och praktisk handledning samt kontroll). De är de enda yrkespersonerna i Kroatien som har tillstånd att skipa reparativ rättvisa i brottmål, och de erhöll sina utbildningsbevis från Kroatiens ministerium för socialpolitik och ungdomsfrågor, föreningen för tvistlösning utanför domstol och Unicef.

Därigenom kan centralorten i varje kroatisk region ha sin egen avdelning för tvistlösning utanför domstol.

Var hittar jag lagstiftning om mina rättigheter?

Länken öppnas i ett nytt fönsterStraffprocesslagen
Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om brottsoffer (ekonomisk ersättning)


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 09/10/2018

2 - Brottsanmälan och Mina rättigheter under förundersökningen

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på kroatiska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.


Hur anmäler jag ett brott?

Brott kan anmälas genom att man gör en brottsanmälan i skriftlig, muntlig eller annan form till behörig åklagarmyndighet.

Personer som gör en brottsanmälan muntligen förvarnas om följderna av att göra falska anmälningar. Muntliga anmälningar spelas in. Anmälningar per telefon eller andra telekommunikationsmedel spelas om möjligt in, och en tjänsteanteckning görs.

När anmälan görs får brottsoffren en skriftlig bekräftelse på att anmälan har tagits emot, med grundläggande uppgifter om brottet. Brottsoffer som inte talar eller förstår det språk som används av den behöriga myndigheten får anmäla brottet på sitt eget språk och förses med en tolk eller annan person som talar och förstår både det officiella språket och brottsoffrets språk. Brottsoffer som inte talar eller förstår det språk som används av den behöriga myndigheten får begära att bekräftelsen ska översättas till deras eget språk på myndighetens bekostnad.

Alla brottsanmälningar som tas emot av domstolarna, polisen eller åklagarmyndigheter utanför jurisdiktionsområdet vidarebefordras omedelbart till behörig åklagarmyndighet.

Åklagarmyndigheten för vederbörligen in brottsanmälan i registret över brottsanmälningar när den tas emot, utom i undantagsfall som anges i lagstiftningen.

Om åklagaren endast har hört talas om ett brott eller tagit emot uppgifter från brottsoffret gör han/hon en tjänsteanteckning, registrerar den i registret över ärenden som rör diverse brott och går till väga enligt lagstiftningen.

Om brottsanmälan inte omfattar några detaljer om brottet, dvs. om åklagaren inte kan identifiera det anmälda brottet, registrerar han/hon den i registret över ärenden som rör diverse brott och anmodar den person som gör anmälan att inom 15 dagar lämna ytterligare upplysningar.

Om den person som gör anmälan ignorerar begäran om ytterligare upplysningar gör åklagaren en tjänsteanteckning om detta. När tidsfristen för att lämna in ytterligare upplysningar har löpt ut ska åklagaren inom åtta dagar rapportera detta till en överordnad åklagare. Den överordnade åklagaren får besluta att brottsanmälan ska föras in i registret över brottsanmälningar.

Hur kan jag ta reda på vad som händer i ärendet?

Två månader efter att en brottsanmälan har gjorts får brottsoffret eller målsäganden skicka en informationsbegäran till åklagaren om vilka åtgärder som har vidtagits i ärendet. Åklagaren ska svara inom en rimlig tidsperiod, men senast 30 dagar från den dag den skriftliga begäran mottogs, utom i fall då ett sådant svar kan påverka förfarandet negativt. Om åklagaren beslutar att inte lämna ut sådan information ska han/hon upplysa brottsoffret/målsäganden om detta.

Ett brottsoffer som deltar i ett straffrättsligt förfarande som målsägande har rätt att bli informerad om förfarandets resultat.

Har jag rätt till rättshjälp (under utredningen eller rättegången)? På vilka villkor?

Utöver ovanstående rättigheter har offer för sexualbrott och människohandel rätt till kostnadsfri rådgivning med en juridisk rådgivare och får tilldelas ett ombud före förhör. Staten betalar rådgivaren/ombudet.

Barn har samtliga ovanstående rättigheter samt rätt till ett ombud som betalas av staten.

Brottsoffer har rätt till primär och sekundär rättshjälp. Sådan hjälp ges kostnadsfritt till offer för våldsbrott under förfarandet, så att de kan få ersättning för den skada de har drabbats av som brottsoffer.

I lagen om kostnadsfri rättshjälp föreskrivs primär och sekundär rättshjälp.

Den primära rättshjälpen omfattar allmän rättslig information, juridisk rådgivning, inlagor till offentliga organ, Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och internationella organisationer i enlighet med internationella fördrag och interna rättegångsregler, representation i förfaranden vid offentliga organ samt rättsligt bistånd vid tvistlösning utanför domstol.

Primär rättshjälp kan lämnas i alla rättsliga frågor

  • om sökanden inte känner till eller har förmåga att hävda sina rättigheter,
  • om sökanden inte har fått rättshjälp i enlighet med separata bestämmelser,
  • om den inlämnade ansökan inte är uppenbart ogrundad,
  • om sökandens ekonomiska situation är sådan att betalningen av rättshjälp skulle äventyra hans/hennes försörjning eller försörjningen för medlemmar i hushållet.

Den som ansöker om primär rättshjälp bör kontakta en instans för primär rättshjälp direkt.

Sekundär rättshjälp omfattar juridisk rådgivning, inlagor i ett förfarande för skydd av arbetstagares rättigheter gentemot arbetsgivaren, inlagor i domstolsförfaranden, representation i domstolsförfaranden, rättshjälp vid förlikning och befrielse från betalning av rättegångskostnader och domstolsavgifter.

Sekundär rättshjälp får beviljas

  1. om förfarandet är komplext,
  2. om sökanden inte kan företräda sig själv,
  3. om sökandens ekonomiska situation är sådan att betalningen av rättshjälp skulle äventyra hans/hennes försörjning eller försörjningen för medlemmar i hushållet,
  4. om processen inte är för omfattande,
  5. om sökanden inte har fått avslag på sin ansökan inom de senaste sex månaderna på att grund av att avsiktligen ha lämnat felaktiga uppgifter, och
  6. om sökanden inte har fått rättshjälp i enlighet med separata bestämmelser.

Sekundär rättshjälp godkänns utan förhandsbedömning av sökandens ekonomiska situation, om sökanden är

  1. ett barn som deltar i ett underhållsförfarande,
  2. ett offer för ett våldsbrott som söker ersättning för skada till följd av brottet,
  3. en mottagare av underhållsbidrag i enlighet med separata bestämmelser om socialförsäkringsrättigheter, eller
  4. en mottagare av levnadskostnadsbidrag i enlighet med lagen om rättigheter för kroatiska veteraner från självständighetskriget och deras familjemedlemmar samt lagen om skydd av militära och civila krigsveteraner.

Sökande som begär sekundär rättshjälp ska lämna in ansökan till behörigt kontor på ett särskilt formulär.

Kan jag få ersättning (för att delta i undersökningen/rättegången)? På vilka villkor?

Tilltalade som förklaras skyldiga anmodas av domstolen att betala rättegångskostnaderna, såvida de inte är helt eller delvis befriade från att betala.

Om det straffrättsliga förfarandet skjuts upp eller om domstolen frikänner den tilltalade eller lägger ned åtalet ska det i domstolens beslut/avgörande anges att kostnaden för det straffrättsliga förfarandet enligt artikel 145.2.1–5 i denna lag, den tilltalades nödvändiga kostnader samt försvarsadvokatens nödvändiga kostnader och ersättning ska betalas av staten, såvida inte något annat föreskrivs i lagstiftningen.

Kan jag överklaga om ärendet läggs ned före rättegång?

Brottsoffer vars brottsanmälningar har avslagits får själva väcka åtal.

Om åklagaren kommer fram till att det saknas grund för att väcka åtal för ett brott som faller under allmänt åtal, eller mot en anmäld person, ska han/hon upplysa brottsoffret om detta inom åtta dagar och om att brottsoffret får väcka åtal själv. Detsamma ska göras av en domstol som har stoppat förfarandet eftersom åklagaren har lagt ned åtalet i andra mål.

Kan jag behöva medverka i rättegången?

Enligt denna lag har målsägande i det straffrättsliga förfarandet rätt att

  • använda sitt modersmål, däribland teckenspråk, och begära en tolk om han/hon inte talar eller förstår kroatiska, eller en teckenspråkstolk, om målsäganden är döv eller dövblind,
  • väcka en tillhörande skadeståndstalan och lämna in yrkanden om tillfälliga förelägganden,
  • beviljas offentligt biträde,
  • göra en sakframställning och yrka på beaktande av bevisning,
  • närvara vid bevispresentationen,
  • närvara vid förhandlingarna, delta i bevisförfaranden och göra en plädering,
  • begära tillgång till handlingarna i målet i enlighet med artikel 184.2 i denna lag,
  • begära att bli informerad av åklagaren avseende de åtgärder som vidtas på grundval av brottsanmälan och lämna in ett klagomål till en överordnad åklagare,
  • överklaga,
  • ansöka om återställande av en tidigare situation,
  • få ett meddelande om resultatet av det straffrättsliga förfarandet.

Vilken är min officiella roll i rättssystemet? Kan jag vara eller välja att vara något av följande: offer, vittne, civilrättslig part eller privat åklagare?

Brottsoffer är fysiska personer som har drabbats av fysisk eller psykologisk skada, egendomsskada eller en allvarlig kränkning av sina grundläggande rättigheter och friheter som en direkt följd av brottet. Make/maka, partner, livskamrat, informell livskamrat, avkomling(ar), eller i avsaknad av de senare, anförvant(er) i uppstigande led eller syskon till den person vars död direkt kan tillskrivas brottet, samt person(er) som försörjdes av den avlidna personen, anses också vara offer för brottet.

En målsägande är ett brottsoffer eller en juridisk person som har lidit skada till följd av brottet och som deltar i det straffrättsliga förfarandet i egenskap av målsägande.

Att en person är part eller deltagare i förfarandet beror inte på personens önskemål, utan på personens roll i brottmålet. Vem som helst kan ha någon av dessa roller, beroende på de omständigheter som anges i bestämmelserna. Valet man har är vilka rättigheter man vill utöva som målsägande eller brottsoffer.

Vilka rättigheter och skyldigheter har jag i denna roll?

Ett brottsoffer har rätt att

  • få tillgång till brottsofferstöd,
  • få ändamålsenlig psykologisk och annan professionell hjälp och stöd från organ, organisationer och institutioner som stöder brottsoffer, i enlighet med lagstiftningen,
  • skyddas mot hot och vedergällning,
  • få sin värdighet bevarad när vederbörande vittnar som brottsoffer,
  • höras utan onödigt dröjsmål efter att ha gjort en brottsanmälan och att därefter inte förhöras mer än vad som är absolut nödvändigt för det straffrättsliga förfarandets ändamål,
  • åtföljas av en person brottsoffret litar på i alla processer brottsoffret deltar i,
  • genomgå ett minimum av medicinska förfaranden och endast om dessa är absolut nödvändiga för det straffrättsliga förfarandets ändamål,
  • lämna in ett yrkande om åtal eller väcka enskilt åtal i enlighet med strafflagen, att delta i straffrättsliga förfaranden som målsägande, att informeras om ogillandet av en brottsanmälan (artikel 206.3 i lagen) och om åklagarens beslut att inte vidta åtgärder samt att väcka åtal individuellt utan åklagare,
  • bli informerad av åklagaren avseende de åtgärder som vidtas på grundval av anmälan (artikel 206a i lagen) och lämna in ett klagomål till en överordnad åklagare (artikel 206b i denna lag),
  • begära och utan onödigt dröjsmål få information om att gärningsmannen har släppts från häkte, att gärningsmannen har rymt eller frigetts från fängelse samt om vidtagna åtgärder för att skydda offret,
  • begära och få information om eventuella slutliga beslut som avslutar det straffrättsliga förfarandet,
  • åtnjuta övriga lagstadgade rättigheter.

Ett brottsoffer som deltar i ett straffrättsligt förfarande som målsägande har rätt att

  • använda sitt modersmål, däribland teckenspråk, och begära en tolk om han/hon inte talar eller förstår kroatiska, eller en teckenspråkstolk, om målsäganden är döv eller dövblind,
  • väcka en tillhörande skadeståndstalan och lämna in yrkanden om tillfälliga förelägganden,
  • beviljas offentligt biträde,
  • göra en sakframställning och yrka på beaktande av bevisning,
  • närvara vid bevispresentationen,
  • närvara vid förhandlingarna, delta i bevisförfaranden och göra en plädering,
  • begära tillgång till handlingarna i målet i enlighet med lagen,
  • begära att bli informerad av åklagaren avseende de åtgärder som vidtas på grundval av brottsanmälan och lämna in ett klagomål till en överordnad åklagare,
  • överklaga,
  • ansöka om återställande av en tidigare situation,
  • få ett meddelande om resultatet av det straffrättsliga förfarandet.

Utöver ovanstående rättigheter har offer för sexualbrott och människohandel ytterligare rättigheter, som tas upp i punkt 12.

Om brottsoffret är ett barn har han/hon ytterligare rättigheter, som anges i punkt 13, utöver ovanstående rättigheter för brottsoffer.

Under utredningen får brottsoffer som är privata åklagare eller målsägande uppmärksamma alla sakförhållanden och lägga fram bevisning som är väsentlig för att fastställa brottet, identifiera gärningsmannen/gärningsmännen och fastställa kraven i tillhörande skadeståndstalan.

Både före och under det straffrättsliga förfarandet ska åklagarmyndigheten och domstolen överväga möjligheten att den tilltalade ersätter målsäganden för eventuella förluster på grund av brottet. De ska även upplysa målsäganden om vissa lagstadgade rättigheter (t.ex. målsägandens rätt att använda sitt modersmål, rätten att väcka en tillhörande skadeståndstalan osv.).

Personer som sannolikt har upplysningar om brottet, gärningsmannen eller andra relevanta omständigheter kan kallas som vittnen.

Följande kan anmodas att vittna: målsägande, målsägande som åklagare och den privata åklagaren.

En privat åklagare har samma rättigheter som den allmänna åklagaren, med undantag av de rättigheter som endast en statlig myndighet har.

Kan jag göra ett uttalande under rättegången eller vittna? På vilka villkor?

Målsägande i straffrättsliga förfaranden har de rättigheter som anges i punkt 25.

Vilken information ska jag få under rättegången?

Under utredningen får brottsoffer som är privata åklagare eller målsägande uppmärksamma alla sakförhållanden och lägga fram bevisning som är väsentlig för att fastställa brottet, identifiera gärningsmannen/gärningsmännen och fastställa kraven i tillhörande skadeståndstalan.

Ett brottsoffer som deltar i ett straffrättsligt förfarande som målsägande har rätt att

  • begära att bli informerad av åklagaren avseende de åtgärder som vidtas på grundval av anmälan och lämna in ett klagomål till en överordnad åklagare,
  • få information om att brottsanmälan har avslagits eller att åklagaren har beslutat att inte vidta några åtgärder,
  • få ett meddelande om resultatet av det straffrättsliga förfarandet.

Har jag rätt att få tillgång till handlingarna i rättegången?

Ett brottsoffer som deltar i ett straffrättsligt förfarande som målsägande får ta del av handlingarna i målet.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 09/10/2018

3 - Mina rättigheter efter rättegången

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på kroatiska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.


Kan jag överklaga domen?

Brottsoffer som deltar i straffrättsliga förfaranden som målsägande får överklaga domen.

Behöriga personer får överklaga en dom i första instans inom 15 dagar från delgivningen av domen.

En part, en försvarsadvokat eller en målsägande får överklaga.

Målsäganden får överklaga domen på grund av domstolens beslut om rättegångskostnaderna eller skadeståndstalan. Om den allmänna åklagaren dock har tagit över åtalet från målsäganden som privat åklagare får den senare överklaga på alla grunder som en dom kan bestridas på.

Vilka är mina rättigheter efter domen?

Brottsoffer som deltar i straffrättsliga förfaranden som målsägande får överklaga domen och ansöka om återställande av den tidigare situationen.

Har jag rätt till stöd eller skydd efter rättegången? Hur länge?

Brottsoffer och vittnen kan när som helst under straffrättsliga förfaranden (eller småmålsförfaranden), men innan domen har meddelats, vända sig till specialiserade avdelningar vid regiondomstolarna för att få information och stöd.

Om brottsoffer eller vittnen vänder sig till dessa avdelningar för brottsoffer- och vittnesstöd efter att domen har meddelats lämnar avdelningarna information som överensstämmer med deras ansvarsområde, och hänvisar dem till andra organisationer och avdelningar som är specialiserade på brottsoffers eller vittnens behov.

Justitieministeriets oberoende avdelning för brottsoffer- och vittnesstöd ger brottsoffer, målsägande eller deras familjer information om gärningsmannens frigivning från fängelse (automatisk eller villkorlig frigivning). Denna information lämnas till alla offer för och målsägande efter grova brott, såsom brott mot liv och hälsa, sexualbrott, våldsbrott eller krigsförbrytelser.

I undantagsfall, när den oberoende avdelningen konstaterar att ett offer för långvarigt familjevåld eller våld mot kvinnor behöver samordnat extra stöd, underrättar den samordnaren i regiongruppen för förebyggande och bekämpning av familjevåld och våld mot kvinnor om intervjun med offret och de problem han/hon står inför, och uppmanar regiongruppen att vidta lämpliga åtgärder. När så är lämpligt översänds denna information även till behörig polismyndighet och behörigt socialkontor, om brottsoffret (barn/person) saknar rättskapacitet, eller till behörigt frivårdskontor, om gärningsmannen har blivit villkorligt frigiven och regelbundet ska inställa sig på frivårdskontoret.

I undantagsfall, när den oberoende myndigheten på grundval av information från brottsoffret (för ett annat brott än ovanstående) drar slutsatsen att brottsoffret har ett akut behov av ytterligare stöd och skydd, får den begära att behörig polismyndighet vidtar åtgärder, om offret samtycker till detta.

Brottsofferstöd lämnas också av civilsamhällesorganisationer, omedelbart efter att brottet har begåtts, under det straffrättsliga förfarandet och efter rättegången, dvs. efter att en slutlig dom har meddelats. Stödet och hjälpen från civilsamhällesorganisationer beror på deras ansvarsområde.

Vilken information får jag om gärningsmannen döms?

En skriftlig dom med upplysningar om rättsmedel delges den som väckte åtal, den tilltalade och dennes försvarsadvokat, målsäganden (om denne har rätt att överklaga), den part vars egendom beslagtas genom domen och den juridiska person från vilken intäkterna ska beslagtas.

En målsägande som inte har rätt att överklaga delges domen i enlighet med lagstiftningen, tillsammans med ett meddelande om hans/hennes rätt att ansöka om återställande av den tidigare situationen. Den slutliga domen delges målsäganden på begäran.

Vad får jag veta om gärningsmännen friges (också vid förtida eller villkorlig frigivning) eller rymmer?

Enligt straffprocesslagen har brottsoffret rätt att utan dröjsmål informeras av polisen om att gärningsmannen har släppts från häkte, utom då sådan information kan leda till att gärningsmannen utsätts för fara. Brottsoffret underrättas också om de åtgärder som har vidtagits för att skydda honom/henne, om det har beslutats om sådana åtgärder.

Straffanstalter och fängelser upplyser inte den oberoende avdelningen för brottsoffer- och vittnesstöd om att intagna har rymt, utan skickar endast ett meddelande om gärningsmannens rymning till polisen. Denna lag kommer dock snart att ändras.

Brottsoffer har rätt att på begäran underrättas om att gärningsmannen har släppts från häkte, att gärningsmannen har rymt eller frigetts från fängelse samt om vidtagna åtgärder för att skydda offret.

Offer för grova brott, dvs. såsom brott mot liv och hälsa, sexualbrott, våldsbrott och krigsförbrytelser, underrättas om gärningsmannens automatiska eller villkorliga frigivning.

Kommer jag att bli delaktig i beslut om frigivning eller villkorlig frigivning? Kan jag göra ett uttalande eller överklaga?

Alla uttalanden av offer för våldsbrott och annan relevant information som hänför sig till brottsoffret beaktas vid beslut om att eventuellt låta gärningsmannen tillbringa veckosluten utanför straffanstalten eller fängelset. Brottsoffrets uttalande är en del av handlingarna om den villkorliga frigivningen. Enligt de regler som för närvarande gäller kan dock inte brottsoffret bli delaktigt i beslut om villkorlig frigivning och/eller överklaga detta beslut.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 09/10/2018

4 - Ersättning


Vilket förfarande finns för att yrka skadestånd från gärningsmannen (t.ex. rättegång, civilrättsligt krav)?

Enligt särskilda bestämmelser har offer för brott som kan leda till fängelse i minst fem år, som har drabbats av svårt psykofysiskt trauma eller har påverkats allvarligt av brottet, rätt till advokat innan de vittnar i ett straffrättsligt förfarande eller väcker skadeståndstalan. Advokaten betalas av staten.

Skadeståndstalan i ett straffrättsligt förfarande får väckas av personer som har rätt att väcka sådan civilrättslig talan.

Brottsoffer som väcker skadeståndstalan ska ange om de har fått ersättning eller väckt skadeståndstalan.

Domstolen förpliktade gärningsmannen att betala skadestånd eller ersättning till mig. Hur kan jag vara säker på att gärningsmannen betalar?

När ett beslut om skadestånd vinner laga kraft och blir verkställbart får målsäganden begära att den domstol som meddelade beslutet i ett förstainstansförfarande ger honom/henne en bestyrkt kopia av beslutet, med uppgift om att detta beslut kan verkställas.

I det fall beslutet saknar angiven tidsfrist ska förpliktelsen fullgöras inom 15 dagar efter att beslutet vunnit laga kraft. Efter denna tidsfrist blir fullgörandet av förpliktelsen föremål för verkställighet.

Om gärningsmannen inte betalar, kan då staten betala ut ett förskott? På vilka villkor?

Offer för uppsåtliga brott får enligt särskild lag ersättas av staten. Om brottsoffret har vunnit en skadeståndstalan är ersättningen beroende av det tillerkända beloppet. Den domstol som beslutar om skadeståndstalan gör på samma sätt om offret redan har ersatts av staten.

Har jag rätt att få ersättning från staten?

Offer för uppsåtliga våldsbrott som begåtts i Kroatien efter den 1 juli 2013 har rätt till ersättning

  • om de är medborgare eller bosatta i Kroatien eller en annan EU-medlemsstat,
  • om de har drabbats av svåra kroppsskador eller allvarlig hälsoförsämring på grund av brottet,
  • om brottet anmäls till eller registreras av polisen eller åklagarmyndigheten inom sex månader från den dag det begicks, oavsett om gärningsmannen är känd,
  • om de har lämnat in en ansökan på ett officiellt formulär tillsammans med nödvändig dokumentation (formuläret kan erhållas från polisstationer, åklagarmyndigheten eller en distriktsdomstol eller regiondomstol, och är även tillgängligt online, på webbplatserna för justitieministeriet, inrikesministeriet, åklagarmyndigheten samt distriktsdomstolar och regiondomstolar).

Brottsoffret har rätt till ersättning

  • för läkarkostnader i enlighet med nationella tak, om offret inte kan ersättas inom ramen för sjukförsäkringen,
  • på upp till 35 000 kroatiska kuna för förlorad inkomst.

Har jag rätt att få ersättning om gärningsmannen inte dömts?

Brottsoffret får tillerkännas ersättning även om gärningsmannen är okänd eller om ett straffrättsligt förfarande inte har inletts.

Har jag rätt till ersättning i förväg om jag väntar på beslut om min ansökan om ersättning?

Ersättning i förväg finns inte i kroatisk lagstiftning.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 09/10/2018

5 - Min rätt till stöd och bistånd


I am a victim of crime. Vem ska jag kontakta för stöd och hjälp?

Journummer för stöd till brottsoffer

På det nationella journumret för stöd till brottsoffer (116-006) lämnas känslomässigt stöd, upplysningar om offers rättigheter och vägledning om vilka organ och organisationer som kan ge ytterligare upplysningar, hjälp och stöd.

Journumret är en kostnadsfri tjänst

som är tillgänglig på kroatiska och engelska, vardagar kl. 8.00–20.00.

Det nationella journumret för stöd till brottsoffer (116-006) är en allmän stödtjänst.

Ytterligare upplysningar finns här: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://pzs.hr/

Även andra specialiserade civilsamhällesorganisationer lämnar stöd och hjälp till offer för vissa brott och till barn per telefon. Ytterligare upplysningar och en förteckning över dessa organisationer per region finns på webbplatsen för Länken öppnas i ett nytt fönsterKroatiens justitieministerium.

Förteckning över organisationer som ger nationellt psykosocialt och rättsligt bistånd:

116 006

Nationellt journummer för stöd till brottsoffer

Vardagar kl. 8.00–20.00

116 000

Nationell telefonjour för saknade barn

Centrum för saknade och utnyttjade barn

Dygnet runt

116 111

Hrabri telefon – journummer för barn

Vardagar kl. 9.00–20.00

0800 0800

Hrabri telefon – journummer för föräldrar

Vardagar kl. 9.00–20.00

0800 77 99

Larmnummer för människohandel

Varje dag kl. 10.00–18.00

0800 55 44

Rådgivningscentrum för kvinnliga våldsoffer

Skyddat boende för kvinnor i Zagreb

Vardagar kl. 11.00–17.00

0800 655 222

Larmnummer för kvinnor och barn som drabbats av våld

Ženska pomoć sada – journummer för kvinnor

Dygnet runt

0800 200 144

B.a.B.e. – kostnadsfritt rättsligt bistånd för personer som drabbats av familjevåld

Vardagar kl. 9.00–15.00

01 6119 444

Stödcentrum för personer som drabbats av sexuellt våld

Ženska soba – centrum för sexuella rättigheter

Vardagar kl. 10.00–17.00

01 48 28 888

Psykologiskt stöd

Tesa – centrum för psykologiskt stöd

Vardagar kl. 10.00–22.00

01 48 33 888

Blue Phone

Vardagar kl. 9.00–21.00

01 4811 320

Gratis rättshjälp

Rättshjälp vid Zagrebs universitets juridiska fakultet

Vardagar kl.10.00–12.00, ons. och tors. kl. 17.00–19.00

Är stöd till brottsoffer gratis?

Ja.

Vilka typer av stöd kan jag få från statliga myndigheter eller staten?

Avdelningarna för stöd till brottsoffer och vittnen lämnar

  1. känslomässigt stöd,
  2. upplysningar om rättigheter,
  3. tekniska och praktiska upplysningar till brottsoffer, vittnen och deras familjemedlemmar,
  4. hänvisningar till specialiserade institutioner och organisationer i det civila samhället, beroende på brottsoffrets/vittnets behov.

Regiondomstolarnas avdelningar för stöd till brottsoffer och vittnen

AVDELNINGAR FÖR STÖD TILL BROTTSOFFER OCH VITTNEN

Regiondomstolen i Osijek

Adress:

Europska avenija 7, 31 000 Osijek, Kroatien

Tfn:

031 228 500

E-post:

Länken öppnas i ett nytt fönsterpodrska-svjedocima@zsos.pravosudje.hr

Regiondomstolen i Rijeka

Adress:

Žrtava fašizma 7, 51000 Rijeka, Kroatien

Tfn:

051 355 645

E-post:

Länken öppnas i ett nytt fönsterpodrska-svjedocima-ri@pravosudje.hr

Regiondomstolen i Sisak

Adress:

Trg Ljudevita Posavskog 5, 44000 Sisak, Kroatien

Tfn:

044 524 419

E-post:

Länken öppnas i ett nytt fönsterpodrska-svjedocima-sk@zssk.pravosudje.hr

Regiondomstolen i Split

Adress:

Gundulićeva 29a, 21000 Split, Kroatien

Tfn:

021 387 543

E-post:

Länken öppnas i ett nytt fönsterpodrska-svjedocima-st@pravosudje.hr

Regiondomstolen i Vukovar

Adress:

Županijska 33, 32000 Vukovar, Kroatien

Tfn:

032 452 529

E-post:

Länken öppnas i ett nytt fönsterpodrska-svjedocima-vu@pravosudje.hr

Regiondomstolen i Zadar

Adress:

Borelli 9, 23 000 Zadar, Kroatien

Tfn:

023 203 640

E-post:

Länken öppnas i ett nytt fönsterpodrska-svjedocima@pravosudje.hr

Regiondomstolen i Zagreb

Adress:

Trg N.Š. Zrinskog 5, 10 000 Zagreb, Kroatien

Tfn:

01 4801 062

Det kroatiska justitieministeriets oberoende avdelning för brottsoffer och vittnen lämnar upplysningar om rättigheter och känslomässigt stöd, utöver särskild information om stöd till brottsoffer och vittnen. Stöd lämnas också till vittnen och brottsoffer som kallas att vittna i kroatiska domstolar genom mekanismen för internationell rättslig hjälp och till kroatiska brottsoffer och vittnen som kallas att vittna i utländska domstolar genom denna mekanism. Den oberoende avdelningen skickar informationsbrev med kontaktuppgifter till brottsoffer och vittnen, och informerar dem om gärningsmannen friges från fängelse (automatisk och villkorlig frigivning). Den har också ansvar för att fastställa den ekonomiska ersättningsnivån till brottsoffer.

Vilka typer av stöd kan jag få från icke-statliga organisationer?

Beroende på typen av organisation och dess ansvarsområde finns det olika typer av hjälp och stöd: psykologiskt, känslomässigt, rättsligt, praktiskt, boenderelaterat, medicinskt, säkerhetsrelaterat och i domstolen.

Ytterligare upplysningar och en förteckning över dessa organisationer per region finns på webbplatsen för Länken öppnas i ett nytt fönsterKroatiens justitieministerium.

Tolv frivårdskontor håller på att inrättas i Kroatien. Syftet är att ge en mänsklig dimension åt verkställandet av brottspåföljder, säkerställa en effektivare återintegrering av gärningsmän i samhället och ge brottsoffer, målsägande och deras respektive familjer hjälp.

Den nationella kriminalvårdsmyndigheten deltar i förberedelserna för att återanpassa gärningsmännen i samhället efter att de har frigetts från fängelse. Detta innebär bl.a. att man hjälper dem att hitta boende och arbete och att man förbereder dem, brottsoffer, målsägande och deras familjer på gärningsmannens frigivning. Myndigheten ordnar också psykosocialt stöd till brottsoffer, målsägande och offrens och gärningsmannens familjer.

Om den gärningsman som ska friges avtjänar ett straff för sexualbrott, ett brott mot liv och hälsa eller ett våldsbrott ska kriminalvårdsmyndigheten på lämpligt sätt och utan dröjsmål informera brottsoffren, målsäganden och deras familjer.

Kontaktuppgifterna för enskilda frivårdskontor och justitieministeriets kriminalvårdsavdelning finns Länken öppnas i ett nytt fönsterhär.

Brottsoffer kan kontakta polisen via e-post på Länken öppnas i ett nytt fönsterpolicija@mup.hr eller prevencija@mup.hr, eller genom att ringa 192 (dygnet runt) eller +385 1 3788 111.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 09/10/2018

Rättigheter för brottsoffer i straffrättsliga förfaranden - Italien


Du anses vara brottsoffer (målsägande) om du har en juridisk rättighet som skyddas av straffrätten och denna har åsidosatts genom vad som enligt nationell rätt utgör ett brott, dvs. du har lidit den skada som utgör en del av kärnan i den brottsliga handlingen.

I civilrättslig mening lider du skada till följd av ett brott när du lider skada till följd av brottet (materiell eller ideell skada, men under alla omständigheter en skada som kan värderas i ekonomiska termer). Vanligtvis är målsäganden i ett brottmål och den skadelidande parten i ett tvistemål samma person. Detta gäller dock inte vid exempelvis mord, där brottsoffret är den person som dödats medan familjemedlemmarna är skadelidande parter och har rätt att väcka talan och yrka på ersättning för den skada de lidit.

I straffrätten och civilrätten ges brottsoffer en rad individuella rättigheter före, under och efter förfarandet i domstol

I Italien börjar straffrättsliga förfaranden med en förundersökning. Polisen och den allmänna åklagaren utreder brottet. Efter avslutad utredning kan den allmänna åklagaren väcka åtal eller uppmana domaren med ansvar för förundersökningar att avsluta ärendet. Vid vissa brott kan processen endast påbörjas om brottsoffret inger ett klagomål till polisen eller åklagarmyndigheten.

Under rättegången bedömer domstolen bevisningen och avgör huruvida den tilltalade är skyldig. Förfarandet avslutas när den tilltalade döms eller frias av domstolen. Domstolens avgörande kan överklagas till högre instans.

Som brottsoffer kan du spela en viktig roll i det straffrättsliga förfarandet och följaktligen utöva en rad rättigheter. Du kan delta som offer (målsägande) utan någon särskild rättslig status, eller spela en mer aktiv roll genom att formellt väcka en civilrättslig talan mot gärningspersonen.

Mer information

Länken öppnas i ett nytt fönster1 - Mina rättigheter som brottsoffer

Länken öppnas i ett nytt fönster2 - Brottsanmälan och Mina rättigheter under förundersökningen

Länken öppnas i ett nytt fönster3 - Mina rättigheter efter rättegången

Länken öppnas i ett nytt fönster4 - Ersättning

Länken öppnas i ett nytt fönster5 - Min rätt till stöd och bistånd


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 15/10/2018

1 - Mina rättigheter som brottsoffer


Vilken information kan jag få från myndigheten när brottet har inträffat (t.ex. från polisen, åklagarmyndigheten) men innan jag anmäler brottet?

När åklagarmyndigheten och avdelningen för brottsutredningar underrättas om att du har utsatts för ett brott är de skyldiga att informera dig om att du har rätt till ett målsägandebiträde som kan tillvarata dina intressen, och att du har rätt till rättshjälp från den italienska staten (artikel 101 i den italienska straffprocesslagen (Codice di procedura penale eller c.p.p.).

Efter den första kontakten med åklagarmyndigheten informeras du om följande, på ett språk som du förstår:

  • Hur du gör för att göra en anmälan eller inge ett klagomål, vilken roll du kommer att spela under utredningen och rättegången, din rätt att få veta när och var rättegången kommer att hållas och åtalspunkterna mot den tilltalade. Om du deltar i rättegången som civilrättslig part informeras du dessutom om din rätt att underrättas om domen, inklusive en sammanfattning av densamma.
  • Din rätt till juridisk rådgivning och rättshjälp från den italienska staten.
  • Hur du gör för att utöva din rätt till tolkning och översättning av handlingar i målet.
  • Eventuella skyddsåtgärder som du kan få tillgång till.
  • Dina lagstadgade rättigheter om du bor i en annan EU-medlemsstat än den stat där brottet begicks.
  • Hur eventuella kostnader som uppkommit till följd av din medverkan i det straffrättsliga förfarandet kommer att ersättas.
  • Möjligheten att begära skadestånd för den skada du lidit till följd av brottet.
  • Möjligheten att lösa tvisten genom att dra tillbaka din anmälan eller genom medling.
  • Vilka rättigheter du har i förfaranden där den tilltalade begär prövning med prövotid eller när förseelsen är så ringa att den inte leder till någon påföljd.
  • Lokala hälso- och sjukvårdsinrättningar, vårdboenden, härbärgen och skyddade boenden.

(Artikel 90-a c.p.p.)

Jag bor inte i det EU-land där brottet ägde rum (EU-medborgare och icke EU-medborgare). Hur skyddas mina rättigheter?

Om du inte talar eller förstår italienska har du rätt att använda ett språk som du förstår när du gör en anmälan eller inger ett klagomål till åklagarkontoret vid den lokala underrätten (tribunale). På samma sätt har du rätt att på begäran få bekräftelsen på att din anmälan eller ditt klagomål har tagits emot översatt till ett språk som du förstår (artikel 107-b i riktlinjerna för genomförandet av straffprocesslagen (Disposizioni di Attuazione del Codice di Procedura Penale eller disp.att.).

Om du är medborgare i eller har hemvist i Italien skickar åklagaren anmälningar eller klagomål som rör brott som begåtts i en annan EU-medlemsstat till den allmänna åklagaren vid appellationsdomstolen (Corte di appello), så att han eller hon kan vidarebefordra dem till behörig rättslig myndighet (artikel 108-b disp.att.).

Se även

Vilken information ska jag få om jag anmäler ett brott?

Efter den första kontakten med åklagarmyndigheten informeras du om följande, på ett språk som du förstår:

  • Din rätt att informeras om ärendets gång och om införande i det officiella registret över anmälda brott.
  • Din rätt att informeras om en begäran om förhandling inom stängda dörrar.
  • Hur du kan klaga om dina rättigheter kränks.
  • Från vilka myndigheter du kan få information om ditt ärende.
  • Hur eventuella kostnader som uppkommit till följd av din medverkan i det straffrättsliga förfarandet kommer att ersättas.

I förfaranden som rör våldsbrott informerar avdelningen för brottsutredningar omedelbart dig om gärningsmannen friges eller häktningstiden löper ut, om du har begärt att få sådan information. På samma sätt informeras du i god tid om gärningsmannen flyr från häktet eller fängelset eller medvetet underlåter att följa ett häktningsbeslut, såvida inte detta skulle utsätta gärningsmannen för en påtaglig risk (artikel 90-b c.p.p.).

Har jag rätt till kostnadsfri tolkning eller översättning (när jag kontaktar polis eller annan myndighet eller under utredningen och rättegången)?

Åklagarmyndigheten utser en översättare när en handling behöver översättas till ett främmande språk eller till en svårbegriplig dialekt. Om du vill eller måste uttala dig och inte talar italienska utser åklagarmyndigheten dessutom en tolk. Uttalandet kan även göras skriftligen och föras till anmälan, tillsammans med översättarens översättning.

Om du inte talar eller förstår italienska och ditt vittnesmål är nödvändigt, och i ärenden där du vill delta i en förhandling och har begärt tolkhjälp, utser åklagarmyndigheten en tolk. Vid behov kan åklagarmyndigheten även utse en tolk på eget initiativ.

I förekommande fall kan tolkhjälpen även ske på distans, förutsatt att tolken inte måste vara fysiskt närvarande för att du ska kunna utöva dina rättigheter eller helt och hållet förstå förfarandet.

Om du inte talar eller förstår italienska har du rätt till kostnadsfri översättning av handlingar eller delar av handlingar som innehåller uppgifter som rör utövandet av dina rättigheter. Översättningarna kan ges muntligen eller i form av en skriftlig sammanfattning, om åklagarmyndigheten inte anser att detta skulle påverka dina rättigheter (artikel 143-a c.p.p.).

Om du inte talar eller förstår italienska har du rätt att använda ett språk som du förstår när du gör en anmälan eller inger ett klagomål till åklagarkontoret vid den lokala underrätten. På samma sätt har du rätt att på begäran få bekräftelsen på att din anmälan eller ditt klagomål har tagits emot översatt till ett språk som du förstår (artikel 107-b i riktlinjerna för genomförandet av straffprocesslagen).

Hur ska myndigheten se till att jag förstår och blir förstådd (om jag är ett barn eller har en funktionsnedsättning)?

Åklagarmyndigheten utser en översättare när en handling behöver översättas till ett främmande språk eller till en svårbegriplig dialekt. Om du vill eller måste uttala dig och inte talar italienska utser åklagarmyndigheten dessutom en tolk. 

Om du är minderårig och det råder osäkerhet kring din ålder kan domaren begära ett sakkunnigutlåtande. Detta kan även ske på eget initiativ (i tveksamma fall antas du vara minderårig vid tillämpningen av procedurregler). Samma sakkunnigutlåtande kan även användas för att fastställa huruvida du har en funktionsnedsättning.

Artikel 351.1-b c.p.p.

I förfaranden som rör brott som omfattas av artiklarna 572, 600, 600-a, 600-b, 600-c, 600-c.1, 600-d, 601, 602, 609-a, 609-c, 609-d, 609-g, 609-j och 612-a i den italienska strafflagen måste avdelningen för brottsutredningar, om den behöver höra minderåriga, ta hjälp av en kvalificerad psykolog eller barnpsykiatriker som åklagarmyndigheten har utsett. Detsamma gäller om vuxna som befinner sig i en särskilt utsatt situation måste höras. Om personer som befinner sig i en särskilt utsatt situation hörs garanteras att dessa slipper att ha kontakt med den person som utreds och inte kommer att tvingas vittna flera gånger, om inte detta visar sig absolut nödvändigt för utredningen.

Artikel 362-a c.p.p.

I förfaranden som rör brott som omfattas av artikel 351.1-b måste åklagarmyndigheten ta hjälp av en expert inom psykologi eller psykiatri när den hör minderåriga. Detsamma gäller om vuxna som befinner sig i en särskilt utsatt situation måste höras. Om personer som befinner sig i en särskilt utsatt situation hörs garanteras att dessa slipper att ha kontakt med den person som utreds och inte kommer att tvingas vittna flera gånger, om inte detta visar sig absolut nödvändigt för utredningen.

Artikel 498.4–4-c c.p.p.

4. Vittnesförhör med minderåriga, inklusive parternas frågor och invändningar, ska genomföras av rättens ordförande. Vid förhöret får rättens ordförande ta hjälp av den minderåriges föräldrar eller en kvalificerad barnpsykolog. Om rättens ordförande efter att ha hört parterna kommer fram till att den minderårige skulle klara direkta frågor från parterna beslutar han eller hon att vittnesförhöret ska genomföras på det sätt som anges i föregående avsnitt. Beslutet kan återkallas under utfrågningen.

4-a. På en parts begäran, eller om rättens ordförande anser att det är nödvändigt, tillämpas förfarandet i artikel 398.5-a.

4-b. I förfaranden som rör brott som omfattas av artiklarna 572, 600, 600-a, 600-b, 600-c, 600-d, 601, 602, 609-a, 609-b, 609-c, 609-g och 612-a i den italienska strafflagen förhörs brottsoffer som är minderåriga eller vuxna med en psykisk sjukdom, på deras egen eller deras målsägandebiträdes begäran, med hjälp av spegelglas och ett snabbtelefonsystem.

4-c. Utan att det påverkar föregående avsnitt förordnar domaren att skyddsåtgärder ska vidtas om brottsoffret befinner sig i en särskild utsatt situation och behöver förhöras, och brottsoffret eller hans eller hennes målsägandebiträde har begärt detta.

Artikel 398.5-c c.p.p.
Utan att det påverkar avsnitt 5-b ska bestämmelserna i artikel 498.4-c tillämpas om brottsoffret befinner sig i en särskild utsatt situation och behöver förhöras.

Stöd till brottsoffer

Vem ger stöd till brottsoffer?

Stöd till brottsoffer ges av hälso- och sjukvården i regionen, av vårdboenden, härbärgen och skyddade boenden och av andra inrättningar som drivs av lokala och regionala organisationer. Många regioner har ett nät av organ som lokala organisationer, åklagarkontor, distriktsdomstolar och hälso- och sjukvårdsinrättningar som ger kostnadsfritt stöd till alla former av brottsoffer.

Hänvisar polisen mig automatiskt till brottsofferstödet?

Ja. Framför allt om du har utsatts för vissa typer av brott (t.ex. människohandel, våld inom familjen, våldtäkt) finns det etablerade organisationer som har kontakt med de brottsbekämpande myndigheterna och ger dig information om härbärgen eller vårdboenden där du kan få hjälp.

Hur skyddas min personliga integritet?

Om du befinner sig i en särskilt utsatt situation garanteras att du, om du måste höras, slipper ha kontakt med den person som utreds och inte kommer att tvingas vittna flera gånger, om inte detta visar sig absolut nödvändigt för utredningen.

Lagstiftningsdekret nr 196 av den 30 juni 2003 (lagen om skydd av personuppgifter) innehåller dessutom särskilda bestämmelser om behandling av domstolsuppgifter. Syftet är att skydda sådana uppgifters sekretess och säkerhet. Så snart du som brottsoffer blir målsägande i ett straffrättsligt förfarande blir du dessutom skyldig att vittna i domstol. Lagen innehåller bestämmelser om hur detta ska ske, så att du ska slippa upprepa ditt vittnesmål flera gånger (förberedande förhandling – incidente probatorio) och bestämmelser som skyddar din rätt att som brottsoffer slippa ha kontakt med den misstänkte gärningsmannen/den tilltalade. Om du är under 18 år får din bild eller ditt namn inte publiceras i tidningar. Den sistnämnda punkten gäller även brottsoffer som är över 18 år. Syftet med detta är att förhindra att dina personuppgifter och information som skulle kunna röja din identitet sprids.

Måste jag anmäla ett brott innan jag kan kontakta brottsofferstödet?

Du behöver inte ha anmält ett brott för att få tillgång till brottsofferstödet.

Personligt skydd om jag är i fara

Vilka typer av skydd finns?

I vissa situationer som anges i lag (artiklarna 273 och 274 c.p.p.), bland annat vid den fara som du som målsägande kan befinna dig i (framför allt på grund av att det är tänkbart att gärningsmannen kommer att fortsätta att begå nya brott) kan de rättsliga myndigheterna besluta att övervakningsåtgärder ska vidtas mot gärningsmannen. Han eller hon kan t.ex. nekas tillträde till det gemensamma hemmet, inte få besöka platser du ofta vistas på och förbjudas att bo på vissa platser. Vid brott mot dessa bestämmelser placeras gärningsmannen i husarrest eller häkte.

Du har rätt att informeras om ansökningar om att återkalla eller ersätta övervakningsåtgärderna mot gärningsmannen. Om sådana ansökningar inges har du dessutom rätt att inom två dagar invända mot eller meddela hur du ställer dig till ansökan (artikel 299 c.p.p.). Du har rätt att informeras om domstolsbeslut om att ändra, återkalla eller ersätta övervakningsåtgärderna mot den misstänkte.

Framför allt om du är särskilt utsatt, minderårig eller har utsatts för vissa brott kan det fattas beslut om ytterligare skyddsåtgärder. Det rör sig särskilt om följande åtgärder:

  • Om du befinner dig i en särskilt utsatt situation garanteras att du, om du måste höras, slipper ha kontakt med den person som utreds och inte kommer att tvingas vittna flera gånger, om inte detta visar sig absolut nödvändigt.
  • Om du är minderårig och avdelningen för brottsutredningar behöver höra dig måste den ta hjälp av en kvalificerad psykolog eller barnpsykiatriker som åklagarmyndigheten har utsett (artikel 351.1-b c.p.p.).
  • Om du är minderårig och åklagarmyndigheten behöver höra dig måste den ta hjälp av en kvalificerad psykolog eller barnpsykiatriker. Om du befinner sig i en särskilt utsatt situation garanteras att du, om du måste höras, inte behöver ha någon kontakt med den person som utreds och inte kommer att tvingas vittna flera gånger, om inte detta visar sig absolut nödvändigt för utredningen (artikel 362.1-a c.p.p.).
  • Förhör med minderåriga genomförs av rättens ordförande, och han eller hon får ta hjälp av den minderåriges föräldrar eller av en kvalificerad barnpsykolog (artikel 498 c.p.p.).
  • Om en part så begär, eller om rättens ordförande anser att det behövs, får domstolen, om en av de parter som ska vittna är minderårig, utfärda ett beslut om tid, plats och särskilda förfaranden för den förberedande förhandlingen, om detta är lämpligt och nödvändigt för att skydda de berörda personerna. Förhandlingen kan hållas någon annanstans än på underrätten. Rätten kan även använda sig av särskilda lokaler, eller om sådana inte är tillgängliga, av vittnets hem.
  • Vittnesmål ska spelas in i sin helhet med hjälp av fonografisk eller audiovisuell utrustning. Om inspelningsutrustning eller teknisk personal saknas ska sakkunnigutlåtanden eller tekniska konsulttjänster tillhandahållas.
  • Vid våldsbrott får brottsoffer som är minderåriga eller vuxna som lider av en psykisk sjukdom på sin egen eller sitt målsägandebiträdes begäran vittna med hjälp av spegelglas och ett snabbtelefonsystem.

Vem kan ge mig skydd?

(Se ovan)

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas igen av gärningsmannen?

Vid ett särskilt skyddsbehov måste det enligt lag göras en individuell bedömning av om och i vilken utsträckning brottsoffer skulle gynnas av särskilda åtgärder under förfarandet. Särskild hänsyn tas om du är minderårig och/eller särskilt utsatt. Det ankommer på domaren att avgöra huruvida du ska omfattas av lämpliga skyddsåtgärder under det straffrättsliga förfarandet. Under utredningen måste förhören med dig ske på lämpliga platser och genomföras av kvalificerade yrkesutövare. Om det finns minderåriga bland brottsoffren måste ungdomsdomstolen informeras så att den kan bedöma situationen och skyddsåtgärderna. För att skydda dig mot ytterligare brott kan underrätten begränsa gärningsmannens frihet (fängsligt förvar, förbud att besöka platser som du ofta vistas på, kontaktförbud i gemensam bostad). Du måste underrättas om att sådana sådan åtgärder vidtagits (artikel 282-c c.p.p.). Du kan även begära att domaren vid beslutet om kontaktförbud i gemensam bostad eller vid ett senare tillfälle även förpliktar gärningsmannen att betala underhållsbidrag (artikel 282-a c.p.p.). Relevant regionalt polishögkvarter (Questura) har ett kontor som har liknande befogenheter.

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas genom det straffrättsliga systemet (under utredningen och rättegången)?

Brottsoffer som utsatts för våldsbrott har rätt att vittna under skydd om de är minderåriga eller befinner sig i en särskilt utsatt situation. Framför allt kan man vidta åtgärder för att se till att du slipper komma i kontakt med gärningsmannen under utredningen eller rättegången. Om du är särskilt utsatt kan ditt vittnesmål dessutom spelas in med hjälp av audiovisuell utrustning, även när detta inte är absolut nödvändigt.

Riktlinjer för separat prövning 
(Artikel 413 c.p.p.): Ansökan från den misstänkte gärningsmannen eller brottsoffret

  1. Den misstänkte gärningsmannen eller brottsoffret kan ansöka hos den allmänna åklagaren om ett beslut om separat prövning enligt artikel 412.1 (om åklagarmyndigheten inte vill väcka åtal eller inte begär att utredningen ska läggas ned inom den lagstadgade fristen eller efter den förlängning av denna som domaren har fastställt).
  2. Om det fattas beslut om separat prövning genomför den allmänna åklagaren förundersökningen och gör eventuella yrkanden inom trettio dagar från ingivandet av ansökan, i enlighet med artikel 412.1.

Vilket skydd finns för mycket utsatta brottsoffer?

Förutom på grund av sin ålder, fysiska funktionsnedsättning eller psykiska problem kan ett brottsoffer anses befinna sig i en särskilt utsatt situation på grund av typen av brott, och förfarandet och omständigheterna i det aktuella fallet. För att bedöma utsattheten tas hänsyn till huruvida ärendet rör ett våldsbrott mot en person eller ett hatbrott, om det rör sig om organiserad brottslighet eller terrorism, inklusive på internationell nivå, eller människohandel, om brottet begicks till följd av diskriminering och om offret är känslomässigt, psykiskt eller ekonomiskt beroende av gärningsmannen (artikel 90 c c.p.p).

Om du befinner dig i en särskilt utsatt situation är det tillåtet att spela in ditt vittnesmål med hjälp av audiovisuell utrustning även där detta inte är absolut nödvändigt.

BEVISKRAV I SPECIFIKA FALL – I mål som rör brott som våld mot familjemedlemmar och partner, förslavning eller slaveri, barnprostitution, barnpornografi, virtuell pornografi, barnsexturism, människohandel, köp och försäljning av slavar, våldtäkt, grova brott på grund av försvårande omständigheter, sexuellt utnyttjande av minderårig, gruppvåldtäkt, kontaktsökning med barn i sexuellt syfte och stalkning – och om du är särskilt utsatt och ombeds vittna, och redan har vittnat under den förberedande förhandlingen eller i ett korsförhör med den person som vittnesmålet ska användas mot, eller om det finns en skriftlig kopia på ditt vittnesmål – är du endast skyldig att vittna om vittnesmålet rör andra fakta och omständigheter än sådana som tidigare har tagits upp, eller om domaren eller en av parterna anser att särskilda krav gör vittnesmålet nödvändigt.

SAMMANFATTANDE BEVISNING – Om avdelningen för brottsutredningar anser att det behövs sammanfattande bevisning från ett offer som befinner sig i en särskilt utsatt situation måste avdelningen ta hjälp av en kvalificerad psykolog eller barnpsykiatriker som åklagarmyndigheten har utsett. Detta gäller även om personen i fråga är över 18 år. Om sammanfattande bevisning måste tas upp av särskilt utsatta personer garanteras att dessa inte behöver ha någon kontakt med den person som utreds och inte vid upprepade tillfällen kommer att kallas att vittna, om inte detta visar sig vara absolut nödvändigt för utredningen (artikel 351.1-b).

BEVISUPPTAGNING – Om åklagarmyndigheten anser att det behövs sammanfattande bevisning från ett offer som befinner sig i en särskilt utsatt situation måste den ta hjälp av en kvalificerad psykolog eller barnpsykiatriker som åklagarmyndigheten har utsett. Detta gäller även om personen i fråga är över 18 år. Om personer som befinner sig i en särskilt utsatt situation hörs garanteras att dessa inte behöver ha någon kontakt med den person som utreds och inte kommer att tvingas vittna flera gånger, om inte detta visar sig absolut nödvändigt för utredningen (artikel 362.1-a).

VITTNESFÖRHÖR: Ditt vittnesförhör, inklusive frågor och motyrkanden från parterna, genomförs av rättens ordförande. Vid vittnesförhöret får rättens ordförande ta hjälp av dina föräldrar eller en kvalificerad barnpsykolog. Om rättens ordförande efter att ha hört parterna anser att du skulle klara direkta frågor beslutar han eller hon att förhöret ska genomföras på det sätt som anges i de föregående avsnitten. Beslutet kan återkallas under utfrågningen (artikel 498 c.p.p.).

På en parts begäran, eller om rättens ordförande anser att det är nödvändigt, tillämpas förfarandet i artikel 398.5-a (bevisupptagning vid förberedande förhandling, se nedan).

BEVISUPPTAGNING VID FÖRBEREDANDE FÖRHANDLING – (artikel 398.5-a). På en parts begäran, eller om rättens ordförande anser att det är nödvändigt, ska följande förfarande tillämpas: i mål som rör brott som våld mot familjemedlemmar och partner, förslavning eller slaveri, barnprostitution, barnpornografi, virtuell pornografi, barnsexturism, människohandel, köp och försäljning av slavar, våldtäkt, grova brott på grund av försvårande omständigheter, sexuellt utnyttjande av minderårig, gruppvåldtäkt, kontaktsökning med barn i sexuellt syfte eller stalkning får domstolen, om vuxna i en särskilt utsatt situation befinner sig bland dem som ska vittna, utfärda ett beslut om tid, plats och särskilda förfaranden för vittnesförhandlingen, om detta är nödvändigt och lämpligt för att skydda de berörda personerna. Förhandlingen kan hållas någon annanstans än på underrätten. Rätten kan även använda sig av särskilda lokaler, eller om sådana inte är tillgängliga, av vittnets hem. Vittnesmål ska spelas in i sin helhet med hjälp av fonografisk eller audiovisuell utrustning. Om inspelningsutrustning eller teknisk personal saknas ska sakkunnigutlåtanden eller tekniska konsulttjänster tillhandahållas. En skriftlig sammanfattning av förhöret görs också. Tillgång till en transkription av inspelningen ges endast på parternas begäran.

Om du befinner dig i en särskilt utsatt situation och det är nödvändigt att förhöra dig kan domaren, på din eller ditt målsägandebiträdes begäran, besluta att skyddsåtgärder ska vidtas (artikel 498.4-c c.p.p.).

I förfaranden som rör ovannämnda brott får åklagarmyndigheten, inklusive på din eller den brottsmisstänktes begäran, be dig vittna vid den förberedande förhandlingen, även i mål där det inte är obligatoriskt. Om du befinner sig i en särskilt utsatt situation får åklagarmyndigheten, inklusive på din eller den brottsmisstänktes begäran, be dig vittna vid den förberedande förhandlingen (artikel 392 c.p.p).

Bevisupptagning som kräver att brottsoffer som befinner sig i en särskilt utsatt situation deltar kan genomföras via förfarandet med förberedande förhandling, ett instrument som bland annat syftar till att förhindra att du lider ytterligare skada (utsätts för nya brott) till följd av att hela tiden behöva medverka i rättsprocessen.

RÄTTSHJÄLP – Om du har utsatts för brott som våld mot familjemedlemmar och partner, kvinnlig könsstympning, våldtäkt, sexuellt utnyttjande av minderårig, gruppvåldtäkt, kontaktsökning med barn i sexuellt syfte och stalkning har du alltid rätt till gratis rättshjälp, även om din inkomst är högre än den lagstadgade gränsen för att ha rätt till sådan hjälp. Om du är minderårig gäller samma sak om du har utsatts för brott som förslavning eller slaveri, barnprostitution, människohandel med barn, sexturism, människohandel, köp och försäljning av slavar och korruption av minderåriga.

Finns det särskilda rättigheter för minderåriga?

(Se ovan)

En av mina familjemedlemmar har avlidit på grund av brottet – vilka rättigheter har jag?

Om brottsoffret har avlidit utövar brottsoffrets närmast anhöriga brottsoffrets lagstadgade rättigheter.

(Artikel 90.3 c.p.p.)

En av mina familjemedlemmar har utsatts för ett brott – vilka rättigheter har jag?

(Se ovan)

Kan jag få tillgång till medlingstjänster? På vilka villkor? Är jag säker under medling?

Medling i brottmål grundas på lagstiftningsdekret nr 274/2000, som ger brottsoffer rätt att väcka direkt talan mot gärningsmannen för att yrka skadestånd för att deras intressen har skadats. Denna befogenhet kan endast utövas vid brott där du kan inge ett klagomål (mindre förseelser).

För att kunna inleda och genomföra medling i brottmål krävs parternas samtycke för att man ska kunna nå en uppgörelse. Under hela förfarandet måste fredsdomaren så långt det går arbeta för att parterna ska förlikas. Brott som omfattas av fredsdomarens behörighet och som lämpar sig för medling är ärekränkning i tal eller skrift, överfall, misshandel, mindre personskador, vandalism.

Parter i ett brottmål och deras ombud kan dessutom ansöka om medling direkt hos medlingskontoret. Som skäl kan anföras den alternativa definitionen av ett straffrättsligt förfarandet inom ramen för en fredsdomares behörighet i enlighet med artikel 35 i lagstiftningsdekret nr 274/2000, eller att det meddelats ett beslut om att ingen kan hållas ansvarig för brottet på grund av de kompensationsåtgärder som gärningsmannen har vidtagit.

För brott där ett klagomål kan inges kan du ansöka om att den misstänkta gärningsmannen ska kallas att inställa sig hos en fredsdomare. Ansökan ska vara undertecknad av dig som brottsoffer eller av ditt juridiska ombud, eller av ditt målsägandebiträde. Din namnunderskrift bestyrks av ditt målsägandebiträde. Om du är under 14 år, psykiskt sjuk eller har funktionsnedsättning ska ansökan undertecknas av din förälder, förmyndare, begränsad förmyndare eller särskild förmyndare. Att inge ansökan har samma effekt som att inge ett klagomål (artikel 21).

En sådan ansökan måste först skickas till åklagarmyndighetens kansli. Sökanden inger sedan ansökan till den lokala fredsdomarens kansli inom tre månader från anmälan av brottet, tillsammans med bevis på att ansökan skickats till åklagarmyndigheten. Om du redan har ingett ett klagomål om samma händelse måste du ange detta i ansökan, bifoga en kopia av klagomålet och lämna ytterligare en kopia till åklagarmyndighetens sekretariat. I så fall beslutar fredsdomstolen att originalhandlingen ska överlämnas till honom eller henne (artikel 22).

Om du vill delta i förfarandet som civilrättslig part måste du anmäla detta när ansökan inges. I annat fall är denna rätt förverkad. Det motiverade skadeståndsyrkande som ansökan innehåller kan i princip likställas med att delta i ett förfarande som civilrättslig part (artikel 23).

Ansökan kan inte prövas

  1. om den inges för sent,
  2. om den rör andra ärenden än de föreskrivna,
  3. om den inte innehåller den information som krävs eller om den inte är undertecknad,
  4. om beskrivningen av händelsen eller angivandet av beviskällor är otillräckligt,
  5. om det saknas bevis för att åklagarmyndigheten har informerats.

Yrkanden från åklagarmyndigheten (artikel 25): Inom tio dagar från det att ansökan ingavs ska åklagarmyndigheten överlämna sina yrkanden till fredsdomarens kansli. Om åklagarmyndigheten anser att ansökan inte kan prövas, eller att den är uppenbart ogrundad, eller har överlämnats till en fredsdomare som inte är behörig i den regionen, godtar inte åklagarmyndigheten stämningsansökan eller fastställer eller ändrar åtalspunkterna i överklagandet.

När fristen har löpt ut går fredsdomaren vidare med handläggningen även om åklagarmyndigheten inte har ingett några yrkanden. Om fredsdomaren inte anser att ansökan inte kan prövas, eller är uppenbart ogrundad, utan omfattas av fredsdomarens behörighet kallar fredsdomaren parterna att inställa sig till en förhandling inom 20 dagar från det att ansökan ingavs.

En ansökan som inges av en av flera målsägande hindrar inte de övriga målsägandena från att delta i förfarandet, med biträde av sina målsägandebiträden och med samma rättigheter som huvudmålsäganden. Målsägandena kan ansluta sig till den civilrättsliga talan innan förhandlingen förklaras öppnad. Om de målsägande som vederbörligen delgavs beslutet inte närvarar vid förhandlingen kan detta likställas med att avsäga sig rätten att inge ett klagomål, eller att dra tillbaka klagomålet, om detta redan har ingetts.

Förhandling vid domstolen: Minst sju dagar före datumet för förhandlingen vid domstolen ska åklagarmyndigheten eller du som målsägande inge stämningsansökan och relevant information till fredsdomstolens kansli.

Om det rör sig om ett brott där ett klagomål kan inges ska domaren arbeta för att parterna ska förlikas. Om det skulle gynna möjligheterna till förlikning får domaren i så fall skjuta upp förhandlingen i två månader och vid behov även använda offentliga eller privata medlingscentrum eller medlingsorgan i regionen. I vilket fall som helst kan uttalanden som parterna gör under förlikningen inte användas vid överläggningarna (artikel 29).

Om en uppgörelse nås ska det upprättas en rapport som bekräftar att klagomålet har dragits tillbaka eller att brottsoffret avstår från att inge en stämningsansökan och att detta godtas. Att avstå från att inge en stämningsansökan har samma effekt som att dra tillbaka klagomålet.

Medling kan resultera i att klagomålet dras tillbaka. Detta resulterar i sin tur i att ärendet läggs ned eftersom det saknas orsak att gå vidare. Eftersom en lyckad medling kan leda till ersättning för den skada som brottet orsakat kan medlingen resultera i att ingen hålls ansvarig för brottet på grund av den ersättning som gärningsmannen betalat före förhandlingen vid domstolen eller på grund av att det rör sig om en mindre förseelse.

Var hittar jag lagstiftning om mina rättigheter?

Du hittar bestämmelser om skydd för brottsoffer i straffprocesslagen, i Länken öppnas i ett nytt fönsterlagstiftningsdekret nr 212 av den 15 december 2015, om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter, stöd till brottsoffer och skydd av brottsoffer, i Länken öppnas i ett nytt fönsterlagstiftningsdekret nr 204 av den 9 november 2007, iLänken öppnas i ett nytt fönsterlagstiftningsdekret nr 222 av den 23 december 2008 (om genomförande av lagstiftningsdekret nr 204/2007), i artikel 11 i Länken öppnas i ett nytt fönsterlag nr 122 av den 7 juli 2016 – europeisk lag 2015-2016 (om ersättning till personer som utsatts för våldsbrott) och i en rad andra bestämmelser som rör personer som utsatts för bestämda typer av brott.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 15/10/2018

2 - Brottsanmälan och Mina rättigheter under förundersökningen


Hur anmäler jag ett brott?

  • Ett brott anmäls genom att en privatperson som har kännedom om att ett brott har begåtts informerar åklagarmyndigheten eller en avdelning för brottsutredningar om detta. Att anmäla ett brott är normalt valfritt. I flera fall är det dock enligt lag obligatoriskt. I anmälan anges de viktigaste detaljerna kring händelsen och vilken dag du fick kännedom om brottet och eventuella beviskällor. Dessutom ska anmälan, om möjligt, innehålla personuppgifter, bosättningsort och andra uppgifter som kan hjälpa till att identifiera den brottsmisstänkte, samt dina egna personuppgifter som brottsoffer och uppgifter beträffande alla andra som har relevant information som skulle kunna bidra till att fastställa vad som har hänt. Om den brottsmisstänkte inte kan identifieras med hjälp av de uppgifter som lämnats hindrar detta inte att ett straffrättsligt förfarande kan inledas. Du kan nämligen göra en anmälan mot okända personer. Polismyndigheterna ska överlämna en sådan anmälan till relevant åklagarkontor, tillsammans med detaljer om vilka utredningsåtgärder som har vidtagits för att identifiera förövarna.
  • Ett klagomål är en form av stämningsansökan i vilken ett brottsoffer (eller hans eller hennes juridiska ombud) uttrycker ett önskemål om att gärningsmannen ska åtalas (väcker enskilt åtal). Det rör sig om brott som inte kan bli föremål för allmänt åtal. Stämningsansökan måste innehålla en beskrivning av det brott som begåtts och målsägandens uttryckliga önskan om att gå vidare med anklagelserna och straffa den skyldige. Du kan dra tillbaka en talan om enskilt åtal, förutom i mål som rör våldtäkt eller sexuellt utnyttjande av minderårig. För att åtalet ska läggas ned måste tillbakadragandet godtas av den tilltalade. Om denne är oskyldig vill han eller hon kanske i stället ha en rättegång för att kunna bevisa sin oskuld.
  • En av eller båda de berörda parterna kan begära att de brottsbekämpande myndigheterna ska ingripa i tvister mellan privatpersoner. Efter en begäran bjuder polisen in parterna till ett möte för att få till stånd en förlikning och upprättar en rapport. Om det fastställs att det har begåtts ett brott, och det rör sig om ett brott som omfattas av allmänt åtal, måste den ansvarige polistjänstemannen informera de rättsliga myndigheterna. Om det rör sig om ett brott som omfattas av enskilt åtal kan polistjänstemannen på begäran föröka lösa tvisten genom en preliminär uppgörelse. Detta påverkar inte din rätt att vid en senare tidpunkt inge en stämningsansökan.

Brottsanmälningar, stämningsansökningar och framställningar ska inges till en av de brottsbekämpande myndigheternas grenar (det regionala polishögkvarteret, den lokala polisstationen eller karabinjärkårens kontor (Carabinieri)). En anmälan eller framställning kan även göras till den allmänna åklagaren.

Hur kan jag ta reda på vad som händer i ärendet?

Efter att du har gjort en anmälan får du information om vilka myndigheter du kan kontakta om du vill veta vad som händer i ärendet, vilken roll du kommer att spela under utredningen och rättegången, din rätt att få veta när och var rättegången kommer att hållas och åtalspunkterna mot gärningsmannen. Om du deltar i målet som civilrättslig part informeras du dessutom om din rätt att underrättas om domen, inklusive en sammanfattning av densamma. Dessutom kan du få uppdateringar om ärendets gång och införanden i det officiella registret över anmälda brott, informeras om det har ingetts en begäran om att avsluta ärendet och hur du gör för att klaga om dina rättigheter kränks. I förekommande fall kan du även avsluta ärendet genom att dra tillbaka din talan om enskilt åtal eller genom medling (artikel 90-a i straffprocesslagen (Codice di procedura penale eller c.p.p.)).

Har jag rätt till rättshjälp (under utredningen eller rättegången)? På vilka villkor?

Vid din första kontakt med åklagarmyndigheten får du, på ett språk som du förstår, information om din rätt till juridisk rådgivning och kostnadsfri rättshjälp från den italienska staten (artikel 90-a). Du kan ansöka om statligt finansierad rättshjälp i enlighet med bestämmelserna om stöd till mindre bemedlade (artikel 98 c.p.p.). Du kan även ha rätt till statligt finansierad rättshjälp om din inkomst inte överstiger den lagstadgade gränsen. För att vara berättigad till statligt finansierad rättshjälp måste du direkt efter brottsanmälan inge relevant ansökan till underrätten. Efter att första etappen av förfarandet (som försvarets ombud har rätt att delta i) har avslutats och innan kallelsen till förhör eller senast samtidigt som det meddelas att förundersökningen har slutförts, måste åklagarmyndigheten skriftligen meddela den brottsmisstänkte att domstolen har tilldelat honom eller henne en offentlig försvarare. I annat fall är senare handlingar ogiltiga (artikel 369苔 c.p.p.).

Meddelandet måste innehålla

a) information om att det är obligatoriskt att ha en försvarare i brottmål, tillsammans med information om vilka lagstadgade rättigheter den brottsmisstänkte har,

b) namnet på den försvarare som domstolen har utsett, samt hans eller hennes adress och telefonnummer,

c) information om den tilltalades rätt att utse sin egen försvarsadvokat, tillsammans med upplysning om att den tilltalade annars kommer att företrädas av den försvarare som domstolens har utsett,

d) uppgift om att den tilltalade måste betala för den offentliga försvararens tjänster om den tilltalade inte uppfyller villkoren för att få statligt finansierad rättshjälp, och en varning om att ett indrivningsförfarande kommer att inledas om den tilltalade blir insolvent,

d-a) information om rätten till en tolk och till översättning av viktiga handlingar,

e) information om kraven för att vara berättigad till statligt finansierad rättshjälp,

Kostnadsfri rättshjälp grundas på rätten till försvar i artikel 24 i den italienska författningen, enligt vilken alla har rätt till hjälp i varje skede av förfarandet och på varje nivå av rättssystemet. Tack vare detta kan personer med ekonomiska problem inte bara få hjälp av en advokat och specialister, som bekostas av staten, inklusive tekniska konsulter, utan slipper dessutom att betala domstolsavgifter. Kostnadsfri rättshjälp är tillgängligt i brottmål och tvistemål knutna till brottmål, för kompletterande åtgärder som verkställighet av påföljder, säkerhetsförfaranden, förebyggande förfaranden och övervakningsförfaranden samt för tvistemål som följer av ett straffrättsligt förfarande.

Inte bara italienska medborgare utan även utländska medborgare är berättigade till rättshjälp. Detta gäller även när de är föremål för administrativa utvisningsförfaranden, inte har hemvist i Italien eller är statslösa personer bosatta i Italien.

Alla parter i förfarandet kan ansöka om kostnadsfri rättshjälp. Om du har utsatts för ett sexualbrott gäller dock inte den lagstadgade inkomstgränsen.

Staten skyddar även minderåriga, och även dessa kan få tillgång till rättshjälp. Även personer som är föremål för en förundersökning kan få rättshjälp om de grips, anhålls eller häktas.

För att vara berättigad till rättshjälp får din inkomst inte vara högre än den lagstadgade gränsen på 11 369,24 euro, som ökas med 1 032,90 euro för varje ytterligare person som bor tillsammans med dig.

Kan jag få ersättning (för att delta i undersökningen/rättegången)? På vilka villkor?

Kostnadsfri rättshjälp grundas på rätten till försvar i artikel 24 i den italienska författningen, enligt vilken alla som uppfyller villkoren (om att befinna sig i ekonomiska svårigheter) har rätt till hjälp i varje skede av förfarandet och på varje nivå av rättssystemet från en advokat och specialister, inklusive tekniska konsulter, som bekostas av staten. Den som är berättigad till rättshjälp slipper även att betala domstolsavgifter.

Kan jag överklaga om ärendet läggs ner före rättegång?

Om du inger en invändning mot att lägga ned ärendet begär du att förundersökningen ska fortsätta. Du måste ange föremålet för den vidare utredningen och de bevis du åberopar. I annat fall avvisas invändningen. Om invändningen avvisas och brottsanmälan är ogrundad meddelar domstolen i ett motiverat beslut att ärendet läggs ned, och skickar tillbaka handlingarna till åklagarmyndigheten. Om begäran inte bifalls fastställer domaren ett datum för domstolsförhandling och informerar den allmänna åklagaren, dig och den brottsmisstänkte om detta. Domaren informerar även den allmänna åklagaren vid appellationsdomstolen (Corte di Appello) om att ett förhandlingsdatum har fastställts. Om domaren efter förhandlingen anser att ytterligare utredning krävs anger han eller hon detta genom ett beslut riktat till åklagarmyndigheten. I beslutet anges en frist för när utredningen ska ha slutförts. Denna frist är inte förhandlingsbar. Om domaren inte bifaller begäran om att lägga ned ärendet förordnar han eller hon åklagarmyndigheten att väcka åtal inom tio dagar. Inom två dagar från det att åtal väckts meddelar domaren ett beslut om när den förberedande förhandlingen ska hållas.

Om du har utsatts för ett våldsbrott har du dessutom alltid rätt att informeras om att det har ingetts en begäran om att lägga ned ärendet. Detta gäller även om du inte uttryckligen har begärt att underrättas. Från och med att du mottog meddelandet har du dessutom 20 dagar på dig att granska handlingarna och inge en motiverad ansökan om att fortsätta förundersökningen (artikel 408.3-a c.p.p.).

Kan jag behöva medverka i rättegången?

Som brottsoffer kan du nominera ett målsägandebiträde som du vill ska tillvarata dina intressen. För att se till att du får den kommunikation som du har lagstadgad rätt till, och kan utöva dina specifika rättigheter, måste du ange en delgivningsadress. Du måste även ange varje ändring av denna adress under det straffrättsliga förfarandets gång. Om du har nominerat ett målsägandebiträde behöver du inte ange denna information eftersom alla meddelanden kommer att skickas till honom eller henne.

Du har rätt att göra yrkanden och lägga fram bevisning, både under utredningen och rättegången (artikel 90-a c.p.p.). Du kan även kontrollera posterna i det officiella registret över anmälda brott (artikel 335 c.p.p.). Du måste informeras när sakkunnigbedömningar, som inte kan upprepas, har slutförts (artikel 360 c.p.p.). Du kan även inge en begäran till den allmänna åklagaren om att uppta bevisning under den förberedande förhandlingen. Du kan begära att bli underrättad om varje begäran om att skjuta upp utredningen eller lägga ned ärendet, både när du gör anmälan och vid en senare tidpunkt. Du måste specifikt begära att informeras om en begäran om att skjuta upp utredningen (artikel 408 c.p.p.). Om en rättegång hålls har du rätt att informeras om plats, datum och tid för den första förhandlingen. Senare förhandlingar meddelas inte, och du måste själv inhämta datumen för dessa från underrätten. Förutom när du avger ditt vittnesmål har du inte rätt att närvara vid förhandlingarna. När utredningen är klar har du rätt att ta del av alla handlingar i målet och göra kopior av dessa. Under pågående utredning får du dock i regel inte göra detta, även om åklagarmyndigheten vid särskilda skäl kan medge detta.

Om det hålls en rättegång i ett brottmål och du har påverkats av det brott som begåtts kan du begära ersättning och tillåtelse att medverka i rättegången, genom att delta som civilrättslig part i förfarandet

Vilken är min officiella roll i rättssystemet? Kan jag vara eller välja att vara något av följande: offer, vittne, civilrättslig part eller privat åklagare?

Som brottsoffer har du alla ovannämnda rättigheter. Dessutom kan du höras som vittne i rättegången, och om du har rätt till ersättning för den skada du lidit till följd av brottet kan du väcka talan om enskilt anspråk som civilrättslig part i brottmålet.

Vilka rättigheter och skyldigheter har jag i denna roll?

Utan att det påverkar vad som sagts ovan om dina rättigheter och intressen som brottsoffer gäller även följande om vittnar under rättegången:

Som vittne måste du inställa dig inför domaren och följa hans eller hennes instruktioner beträffande procedurkrav och sanningsenligt besvara de frågor som ställs till dig. Du är inte skyldig att avslöja något som kan leda till att åtal väcks mot dig. Om det den dag förhandlingen ska hållas uppstår ett problem som gör att du inte kan närvara måste du i god tid meddela detta och ange skälen till din utevaro. Om domaren anser att du har laga förfall fastställs i så fall ett nytt förhandlingsdatum. Om du vid upprepade tillfällen kallas att inställa dig och inte dyker upp, utan att ange några legitima skäl, kan du åläggas att betala vite till kontoret för viten (cassa delle ammende), samt kostnaderna för din utevaro, i den mening som avses i artikel 133 c.p.p. Du är skyldig att sanningsenligt besvara de frågor som ställs till dig. Artikel 372 c.p.p. innehåller bestämmelser om påföljder för vittnen som vägrar svara, avger falskt vittnesmål eller inte anger vad de vet. Om du är ett ovilligt eller samarbetsovilligt vittne kan du dömas till fängelse. Ett vittne kan inte hållas i förvar under en förhandling. Om du drar tillbaka ett falskt vittnesmål, eller medger att en viss omständighet är sann, innan domen avkunnas kan du inte åtalas för brott. Du får ingen påföljd om du avger ett falskt vittnesmål för att rädda dig själv eller en nära anhörig från att dömas för brott (artikel 384 c.p.p.).

Kan jag göra ett uttalande under rättegången eller vittna? På vilka villkor?

Som brottsoffer kan du även uppträda som vittne. Ditt vittnesmål kan användas som bevisning för att fälla den tilltalade om det vid granskning visar sig vara både objektivt och subjektivt trovärdigt. Domaren kan bedöma ditt vittnesmål efter eget skön, och ditt vittnesmål kan på egen hand ligga till grund för den fällande domen mot den tilltalade. Du måste säga sanningen och är inte skyldig att säga något som kan läggas dig till last (rätten att tiga). Nära anhöriga till den tilltalade är inte skyldiga att uppträda som vittnen, om de inte själva har anmält brottet eller biträtt åtalet, eller i ärenden där de eller en nära anhörig har utsatts för det brott som rättegången handlar om. Du kan även vägra att svara på frågor som rör uppgifter som omfattas av tystnadsplikt. Om du gör uttalanden under förundersökningen har du rätt till olika skyddsåtgärder.

Vilken information ska jag få under rättegången?

(Se ovan)

Har jag rätt att få tillgång till handlingarna i rättegången?

Åklagarmyndigheten för omgående in varje brott som den har fått kännedom om eller själv har upptäckt i lämpligt register som den förfogar över. Samtidigt, eller så snart som möjligt, för åklagarmyndigheten även in namnet på den person som misstänks för brottet. Om brottsrubriceringen ändras under förundersökningen, eller om vissa detaljer visar sig vara annorlunda, uppdaterar åklagarmyndigheten posterna i registret. Posterna meddelas den tilltalade, brottsoffret och respektive ombud, om så har begärts. Vid en begäran om information om poster i det officiella registret över anmälda brott tillhandahåller åklagarmyndighetens sekretariat den begärda informationen, om sådana poster har införts och det inte finns något som hindrar att uppgifterna lämnas ut. I annat fall meddelas att det inte finns några poster som det kan lämnas information om. Om det finns specifika krav som är relevanta för utredningen får åklagarmyndigheten, vid sitt beslut om huruvida begäran ska bifallas, genom ett motiverat beslut förordna att posterna ska fortsätta att vara hemliga i högst tre månader. Denna period får inte förlängas (artikel 335 c.p.p.).

Om åklagarmyndigheten inte tänker begära att ärendet ska läggas ned, och om ärendet rör våld mot familjemedlemmar och partner eller stalkning, meddelar den också ditt juridiska ombud, eller om du saknar ombud, dig direkt, om att förundersökningen har avslutats (artikel 415-a c.p.p.).


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 15/10/2018

3 - Mina rättigheter efter rättegången


Kan jag överklaga domen?

Endast brottsoffer som deltagit i förfarandet som civilrättslig part har rätt att överklaga. Under alla omständigheter är detta begränsat till skyddandet av dina egna intressen.

Enligt lag nr 46/2006 omfattas en civilrättslig part inte längre av den allmänna rätten att överklaga. Du kan endast överklaga till kassationsdomstolen (Corte di Cassazione).

Du kan inge ett överklagande

  • mot aspekter av domen som rör den civilrättsliga talan,
  • mot ett frikännande, men endast beträffande civilrättsliga aspekter av ärendet,
  • mot aspekter av domen som rör din egen rätt till skadestånd och ersättning av kostnader.

Vilka är mina rättigheter efter domen?

Om du som brottsoffer deltog som civilrättslig part i den rättegång som ledde fram till den dom som du vill överklaga har du, så snart förhandlingen har inletts, rätt att yttra dig om huruvida överklagandet kan prövas. Detta gäller även i mål där du har ingett ett extraordinärt överklagande mot en dom där gärningsmannen fått strafflindring, om det i en särskild dom erkänns att det är möjligt att begära och erhålla en dom om att gärningsmannen ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.

Har jag rätt till stöd eller skydd efter rättegången? Hur länge?

I lagstiftningsdekret nr 9 av den 11 februari 2015 fastställs bestämmelser om genomförande av direktiv 2011/99/EU, som grundas på principen om ömsesidigt erkännande och reglerar den europeiska skyddsordern för att garantera att åtgärder som vidtagits för att skydda en person mot en brottslig gärning vilken kan utgöra en fara för personens liv, fysiska eller psykiska hälsa, värdighet, frihet eller sexuella integritet fortsätter att gälla även om den personen flyttar till en annan medlemsstat. I direktivet anges att en europeisk skyddsorder endast får utfärdas om en skyddsåtgärd tidigare har meddelats i den utfärdande staten varigenom den person som är orsak till fara har ålagts något av följande förbud eller någon av följande restriktioner: ett förbud att beträda vissa orter, platser eller angivna områden där den skyddade personen bor eller som besöks av denne, ett förbud mot eller en föreskrift avseende all sorts kontakt med den skyddade personen, inklusive per telefon, e-post, vanlig post, fax eller på något annat sätt, eller ett förbud mot eller en föreskrift avseende att närma sig den skyddade personen närmare än ett visst fastställt avstånd. Vid mottagande av en europeisk skyddsorder ska den behöriga myndigheten i den verkställande medlemsstaten utan onödigt dröjsmål erkänna ordern och fatta ett beslut om att anta någon av de åtgärder som skulle kunna tillämpas i ett liknande fall enligt medlemsstatens nationella lagstiftning för att säkerställa att den skyddade personen skyddas.

Vilken information får jag om gärningsmannen döms?

Efter avslutad förhandling utarbetar och undertecknar rättens ordförande domslutet. Dessutom görs en kort sammanfattning av de faktiska och rättsliga skäl som ligger till grund för domen. Domen offentliggörs vid förhandlingen genom att domslutet läses upp. Att läsa upp skälen och domslutet likställs med att meddela domen till de parter som är eller borde vara närvarande vid förhandlingen. Domaren meddelar en fällande dom om det bortom allt rimligt tvivel kan slås fast att den tilltalade är skyldig till brottet. Tillsammans med domen meddelar domaren närmare uppgifter om det straff som utdömts och eventuella skyddsåtgärder (misure di sicurezza). Om den dömde gärningsmannen är insolvent förpliktar domaren hans eller hennes juridiska ombud att betala bötesstraffet. I domen förpliktas den dömde gärningsmannen dessutom att ersätta rättegångskostnaderna. På begäran av den civilrättsliga parten beslutar domaren att domen ska offentliggöras i tidningar. Offentliggörandet ska bekostas av den dömde gärningsmannen, och vid behov även av hans eller hennes juridiska ombud.

Domen ska innehålla

  1. rubriken ”in nome del popolo italiano” [”i det italienska folkets namn”] och en uppgift om vilken domstol som meddelat domen,
  2. gärningsmannens personuppgifter och andra uppgifter som kan identifiera honom eller henne och allmänna uppgifter om andra privata parter i målet,
  3. åtalspunkterna,
  4. en uppgift om parternas inlagor,
  5. en kort förklaring av de faktiska och rättsliga skäl som ligger till grund för avgörandet, den bevisning som avgörandet grundas på och en förklaring till varför domaren anser att de motbevis som lagts fram inte är trovärdiga,
  6. domslutet, med en uppgift om vilka artiklar i lagstiftningen som har tillämpats,
  7. datum och domarens underskrift.

Efter offentliggörandet registreras domen vid domstolens kansli. Om domen inte offentliggörs inom trettio dagar från det att den meddelades (eller om den omfattas av någon annan tidsfrist inom högst 90 dagar från det att den meddelades) underrättas åklagarmyndigheten och de privata parter som har rätt att överklaga domen samt gärningsmannens försvarare när domen avkunnas.

Vad får jag veta om gärningsmännen friges (också vid förtida eller villkorlig frigivning) eller rymmer?

I artikel 90-b i strafflagen (Codice di procedura penale) fastställs att om du så har begärt måste du vid våldsbrott mot person omgående underrättas om förberedelser inför en frigivning eller om att ett häktningsbeslut löper ut, om den tilltalade rymmer från häktet eller fängelset och om den dömde gärningsmannen avsiktligen underlåter att följa domen.

Kommer jag att bli delaktig i beslut om frigivning eller villkorlig frigivning? Kan jag göra ett uttalande eller överklaga?

I regel rådfrågas inte brottsoffret innan sådana beslut fattas.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 15/10/2018

4 - Ersättning


Vilket förfarande finns för att yrka skadestånd från gärningsmannen (t.ex. rättegång, civilrättsligt krav)?

Om en gärningsman döms för ett brott kan målsäganden yrka skadestånd. Enligt italiensk lag kan du få ersättning för den skada du lidit på två sätt.

  • Du kan biträda åtalet mot gärningsmannen som civilrättslig part.
  • Du kan väcka en oberoende civilrättslig talan.

Eftersom lagstiftningen skiljer mellan det straffrättsliga och det civilrättsliga förfarandet är detta de två alternativ du har.

Endast efter en ansökan om att väcka åtal, eller om åtal väcks (vid en förhandling), kan du med bistånd av ditt målsägandebiträde biträda åtalet och framställa ett enskilt anspråk som civilrättslig part. På så sätt blir du part i förfarandet och får full rätt till representation. När brottmålsdomstolen meddelar dom beviljar den dig samtidigt en preliminär ersättning. Denna kan drivas in direkt. Beslutet om det totala och slutliga ersättningsbeloppet hänskjuts till en tvistemålsdomstol och fastställs först efter att brottmålsdomen vunnit laga kraft (res judicata föreligger).

Som alternativ till att framställa ett enskilt anspråk kan du väcka en oberoende civilrättslig talan för att begära ersättning för den skada du lidit på grund av gärningsmannens beteende.

Domstolen förpliktade gärningsmannen att betala skadestånd eller ersättning till mig. Hur kan jag vara säker på att gärningsmannen betalar?

När domstolen förpliktar gärningsmannen att betala ersättning för skador som denne åsamkat ett brottsoffer som har framställt enskilt anspråk har domstolen tre alternativ. Den kan reglera skadan, fatta ett allmänt beslut om ersättning eller besluta att ett preliminärt belopp ska betalas. 
Det bästa alternativet för målsäganden är om domstolen beslutar om slutreglering av skadan. I så fall kan gärningsmannen underrättas om domen och betalningsföreläggandet (atto di precetto – ett meddelande om betalning som måste utfärdas innan verkställighetsförfarandet inleds). Gärningsmannen förpliktas att betala det belopp han är skyldig, och första steget tas för att kunna vidta indrivningsåtgärder om gärningsmannen underlåter att betala skulden (i så fall bör man alltid göra en preliminär undersökning av vilka tillgångar som anspråket kan riktas mot).

Om det inte uttryckligen angetts att beviljandet av ersättningen var preliminärt verkställbart är verkställigheten beroende av att domen inte upphävs, dvs. att inget överklagande inges inom tidsfristen.

Betalningsföreläggandet kan därför meddelas tillsammans med domen, inklusive i mål där en preliminär ersättning beviljas i domen. Denna ersättning kan dessutom alltid drivas in direkt. Detta är dock inte alltid tillfredsställande för brottsoffret. Om du anser att detta inte är tillräckligt måste du därför väcka en oberoende civilrättslig talan för att fastställa eventuell resterande skada och förplikta gärningsmannen att betala ett annat belopp i skadestånd.

En civilrättslig talan är alltid nödvändig i det tredje tänkbara scenariot, där domstolen endast utfärdar ett allmänt beslut om att gärningsmannen är ersättningsskyldig och inte fastställer något specifikt belopp på grund av att det saknas tillräckliga bevis för att fastställa ett visst belopp.

Om gärningsmannen inte betalar, kan då staten betala ut ett förskott? På vilka villkor?

Med stöd av direktiv 2004/80/EG, som genomförts i Italien genom ovannämnda bestämmelser, måste staten garantera medborgare och icke-medborgare som utsatts för uppsåtliga våldsbrott (mord, uppsåtlig grov misshandel, våldtäkt) som begåtts i Italien rättvis och lämplig ersättning varje gång gärningsmannen inte har identifierats eller lagförts, eller saknar ekonomiska medel för att ersätta brottsoffret för den skada som gärningsmannen har åsamkat brottsoffret, eller om offret har avlidit, för att ersätta offrets familj.

Har jag rätt att få ersättning från staten?

(Se ovan)

Har jag rätt att få ersättning om gärningsmannen inte dömts?

Om gärningsmannen förklaras oskyldig i ett brottmål hindrar detta inte dig från möjligheten att väcka en skadeståndstalan i en tvistemålsdomstol, såvida du inte har avsagt dig denna rätt genom att framställa enskilt anspråk som civilrättslig part i brottmålet.

Har jag rätt till ersättning i förväg om jag väntar på beslut om min ansökan om ersättning?

Om du framställt enskilt anspråk som civilrättslig part i ett brottmål avgör domstolen även de civilrättsliga aspekterna av målet när den meddelar sin dom, i enlighet med artikel 533 c.p.p. Om det är styrkt att du lidit skada till följd av brottet (an debeatur) men inte hur mycket (quantum debeatur), meddelar domstolen ett allmänt beslut om den civilrättsliga ansvarsskyldigheten och hänvisar parterna till en tvistemålsdomstol för att fastställa ersättningsbeloppet (artikel 539 c.p.p.). En civilrättslig part kan emellertid begära att domstolen ska besluta om en preliminär ersättning, inom ramen för den skada som redan styrkts. I det preliminära beslutet förpliktas gärningsmannen och hans eller hennes civilrättsliga ombud att i förskott betala ett belopp i ersättning, innan det definitiva beloppet har fastställts. Beloppet kan omgående drivas in. Detta instrument kan på din specifika begäran användas för att motivera ett beslut där gärningsmannen åläggs att betala ett preliminärt belopp, om domstolen anser att det redan finns konkreta bevis på ansvarsskyldighet. Detta belopp begränsas till det belopp som beviljats i preliminär ersättning. Till och med i straffrättsliga förfaranden gäller att ”det inte är nödvändigt att vid beräkningen av det preliminära beloppet åberopa bevis till stöd för det yrkade skadeståndet, utan det räcker att det är styrkt att en sådan skada uppkom, upp till det beviljade beloppet” (kassationsdomstolen, avdelningen för brottmål, nr 12634/2001).


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 15/10/2018

5 - Min rätt till stöd och bistånd


Vem ska jag kontakta för stöd och hjälp?

Efter din första kontakt med åklagarmyndigheten ges du, på ett språk som du förstår, information om lokala hälso- och sjukvårdsinrättningar, vårdboenden, härbärgen och skyddade boenden. Om det finns minderåriga bland brottsoffren måste ungdomsdomstolen informeras så att den kan bedöma situationen och skyddsåtgärderna. På din begäran är de brottsbekämpande myndigheterna skyldiga att sörja för att du får kontakt med följande organisationer:

  • tjänster för stöd till brottsoffer
  • myndigheter specialiserade på rättsligt stöd
  • advokatsamfund (Consigli dell’Ordine)
  • icke-statliga organisationer
  • rättsliga kliniker – rättsmedicinska avdelningar
  • statliga myndigheter som ger rättsligt stöd (justitieministeriet, inrikesministeriet)

Organisationer för stöd till brottsoffer

icke-statliga organisationer – organisationer som ger rättsligt stöd till brottsoffer

  1. fackförbund: italienska centralorganisationen för löntagare (Confederazione Generale Italiana del Lavoro, CGIL) – italienska centralorganisationen för fackföreningar (Confederazione Italiana Sindacati Lavoratori, CISL) – italienska fackliga centralorganisationen (Unione Italiana del Lavoro, UIL)
  2. Libera association [organisation som bekämpar maffian] – 0832 683429–683430
  3. kvinnojouren i Rom – 06 6840 172006
  4. konsumentorganisationer
  5. nationella nätverk av föreningar för äldres rättigheter (Associazioni per i Diritti degli Anziani, ADA) – 06 48907327
  6. Dafnenätverket (stöd till personer som utsatts för våldsbrott) – 011 5683686

Hjälplinje för personer som utsatts för människohandel – 800 290 290

Hjälplinje för personer som utsatts för våld – 1522

Hjälplinje för personer som utsatts för diskriminering – 800 90 10 10

Hjälplinje för personer som utsatts för könsstympning – 800 300 558

Hjälplinje för personer som utsatts för terrorism och organiserad brottslighet – 06.46548373 – 06.46548374 – 06.46548375

Hjälplinje för personer som utsatts för maffiarelaterade brott – 800 191 000

Hjälplinje för personer som utsatts för utpressning och ocker – 800-999-000

Hjälplinje på alla språk för att anmäla fall av diskriminering och rasism – 800 90 10 10

Nödhjälplinje för minderåriga – 114

Är stöd till brottsoffer gratis?

Ja, stöd till brottsoffer är gratis.

Vilka typer av stöd kan jag få från statliga myndigheter eller staten?

Våldsbrott kan få traumatiska effekter för offret, och om du har utsatts för ett sådant brott kan du få hjälp av olika tjänster som tillhandahålls av den lokala hälso- och sjukvårdsmyndigheten (Azienda Sanitaria Locale, ASL), t.ex. familjerådgivningscentrum (consultorio familiare), och av kommunen (socialtjänsten). Om det finns minderåriga bland brottsoffren måste ungdomsdomstolen informeras så att den kan bedöma situationen och skyddsåtgärderna. På din begäran är polismyndigheterna (karabinjärkåren (Carabinieri), den statliga polisen, den kommunala polisen etc.) skyldiga att när som helst sörja för att du får kontakt med följande organisationer: Vissa härbärgen med skyddade boenden där du i svåra fall kan få bo för att slippa ifrån ytterligare våld. För att få information om och/eller komma i kontakt med härbärgen i ditt område kan du ringa gratisnumret 1522, som drivs av det italienska justitieministeriet. Om du har personliga svårigheter kan du även begära stöd från en stödperson (Amministratore di Sostegno). Sådana arbetar under ledning av tvistemålsdomstolens avdelning för förmyndarskap och är ansvariga för att kostnadsfritt hjälpa enskilda personer som befinner sig i svårigheter att tillgodose sina grundläggande behov. Detta inbegriper även personer som tillfälligt befinner sig i svårigheter. Du kan rikta en begäran direkt till tvistemålsdomstolen eller förklara dina svårigheter för socialtjänsten i din kommun, som sedan kan informera åklagarmyndighetens kontor för civilrättsliga frågor. Detta kan besluta om åtgärder till förmån för dig.

Vilka typer av stöd kan jag få från icke-statliga organisationer?

Icke-statliga organisationer ger olika typer av stöd, inbegripet psykologstöd, tillfälligt boende på t.ex. härbärgen, rättsligt stöd och juridisk rådgivning, materiellt stöd, stöd för att tillgodose grundläggande behov etc.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 15/10/2018

Rättigheter för brottsoffer i straffrättsliga förfaranden - Cypern


Du anses vara brottsoffer om du har lidit skada (t.ex. om du själv har skadats eller om din egendom har skadats eller stulits etc.) som en följd av en händelse som utgör ett brott enligt nationell rätt. Som brottsoffer har du enligt lag vissa individuella rättigheter före, under och efter förfarandet i domstol.

I Cypern börjar ett straffrättsligt förfarande med en polisutredning av brottet. Efter avslutad utredning lämnas ärendet över till statsåklagaren som beslutar om straffrättsliga förfaranden ska inledas. Om det finns tillräcklig bevisning mot den misstänkte gärningsmannen lämnar statsåklagaren över ärendet till domstol för rättslig prövning. Efter att domstolen har prövat den samlade bevisningen avgör domstolen den tilltalades skuld och dömer eller friar honom eller henne.

Mer information

Länken öppnas i ett nytt fönster1 - Mina rättigheter som brottsoffer

Länken öppnas i ett nytt fönster2 - Brottsanmälan och Mina rättigheter under förundersökningen

Länken öppnas i ett nytt fönster3 - Mina rättigheter efter rättegången

Länken öppnas i ett nytt fönster4 - Ersättning

Länken öppnas i ett nytt fönster5 - Min rätt till stöd och bistånd


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 20/11/2018

1 - Mina rättigheter som brottsoffer


Vilken information kan jag få från myndigheten när brottet har inträffat (t.ex. från polisen, åklagarmyndigheten) men innan jag anmäler brottet?

Polisen är skyldig att utan dröjsmål informera dig om

  1. på vilken polisstation eller polisavdelning du kan göra en anmälan,
  2. vilket stöd du kan få och från vem, inklusive grundläggande information om tillgång till medicinskt stöd och specialiststöd, inklusive tillgång till en psykolog, och alternativt boende,
  3. hur och på vilka villkor du kan få skydd, inklusive skyddsåtgärder,
  4. hur och på vilka villkor du kan kräva brottsofferersättning,
  5. hur och på vilka villkor du kan få ersättning för dina kostnader för att medverka i det straffrättsliga förfarandet,
  6. hur och på vilka villkor du har rätt till tolk- och översättartjänster,
  7. vilka möjligheter du har att inge klagomål om den berörda avdelningen inte respekterar dina rättigheter,
  8. kontaktuppgifterna till den polistjänsteman som handlägger ditt ärende, så att du kan kontakta honom eller henne,

Jag bor inte i det EU-land där brottet ägde rum (EU-medborgare och icke EU-medborgare). Hur skyddas mina rättigheter?

Om du är bosatt i en annan medlemsstat tar den cypriotiska polisen ditt vittnesmål direkt efter att du har anmält brottet, för att underlätta handläggningen av ärendet.

Om brottet begicks i Cypern och du är bosatt i en annan medlemsstat kan du anmäla brottet i den medlemsstat du är bosatt i, om du inte kan eller – vid ett allvarligt brott – inte vill göra detta i Cypern.

Om du anmäler ett brott som begåtts i en annan EU-medlemsstat till den cypriotiska polisen måste polisen vidarebefordra anmälan till behörig myndighet i den medlemsstat där brottet begicks, om polisen inte är behörig att inleda ett straffrättsligt förfarande.

Vilken information ska jag få om jag anmäler ett brott?

När du anmäler ett brott till polisen får du, beroende på hur långt prövningen av ditt ärende har kommit, följande information:

  1. Kontaktuppgifter till den polistjänsteman som handlägger ditt ärende.
  2. Eventuella beslut att inte fortsätta eller att lägga ned en utredning eller att inte åtala gärningsmannen, och skälen till ett sådant beslut.
  3. Tid och plats för rättegången och åtalspunkterna mot gärningsmannen.
  4. Information som gör det möjligt för dig att följa hur det straffrättsliga förfarandet fortskrider. Om utlämnandet av sådana uppgifter kan ha en negativ inverkan på handläggningen av ärendet kan Cyperns statsåklagare genom ett motiverat beslut i undantagsfall besluta att informationen ska hållas inne.
  5. Information om din rätt att informeras om den person som har häktats, åtalats eller dömts för det brott som rör dig friges eller har flytt. Ovannämnda information kan hållas inne om det finns risk för eller har fastställts att informationen kan skada gärningsmannen.

Har jag rätt till kostnadsfri tolkning eller översättning (när jag kontaktar polis eller annan myndighet eller under utredningen och rättegången)?

Om du vill anmäla ett brott men inte förstår eller talar grekiska kan du göra din anmälan på ett språk som du förstår, med den språkliga assistans du behöver.

Polisen är dessutom skyldig att se till att du erbjuds

  • gratis tolkning under utredningen om du inte förstår eller talar grekiska,
  • gratis översättning av all den information som samlats in under utredningen som behövs för att du ska kunna utöva dina rättigheter, om du skriftligen begär detta.

Hur ska myndigheten se till att jag är förstått (om jag är ett barn eller har en funktionsnedsättning)?

  • Polisen använder ett enkelt och lättbegripligt språk i kommunikationen med dig och tar hänsyn till din personliga situation, inklusive eventuella funktionsnedsättningar som kan påverka din förmåga att förstå eller bli förstådd. Både muntlig och skriftlig kommunikation ska vara anpassad till personer med funktionsnedsättning. Vid behov ska blindskrift eller teckenspråk användas.
  • Om du är minderårig eller under 18 år bedöms du utifrån din ålder, din mognad, dina åsikter, dina behov och dina farhågor, för att se till att du kan förstå och bli förstådd. Din förälder, förmyndare eller annan rättslig företrädare informeras om alla rättigheter som kan vara relevanta för dig.
  • Vid din första kontakt med polisen får du ha med dig vem du vill, förutom om detta är till men för dina intressen eller ärendets gång. Om du har en funktionsnedsättning få du ha med dig vem du vill under hela utredningen.

Om du är minderårig informeras du av socialtjänsten (vid behov via en tolk) på ett språk som du förstår och med hänsyn tagen till din ålder och din mognad. Om du har en funktionsnedsättning informeras du på ett sätt som du kan förstå (t.ex. med hjälp av teckenspråk).

Stöd till brottsoffer

Vem ger stöd till brottsoffer?

  • Sjukvården
  • Socialtjänsten
  • Psykiatrin
  • Skolpsykologer knutna till utbildnings- och kulturministeriet
  • Frivilligorganisationer

Socialarbetare knutna till arbetsmarknads- och socialförsäkringsministeriet erbjuder stöd till utsatta grupper, inklusive brottsoffer, genom att

  • ge stöd till familjer så att dessa kan fullgöra sina roller och skyldigheter, lösa familjetvister som hotar att splittra familjen, skydda barns trygghet och välbefinnande, förebygga ungdomsbrottslighet och våld i hemmet och uppmuntra rehabiliteringen av personer som är inblandade i antisocialt beteende och ungdomsbrottslighet,
  • ge stöd till utsatta grupper,
  • hjälpa lokalsamhällen att identifiera och hantera utsatta gruppers särskilda behov,
  • hjälpa brottsoffer att komma i kontakt med behöriga myndigheter och frivilligorganisationer som kan tillhandahålla ytterligare tjänster och stöd.

Hänvisar polisen att mig automatiskt till brottsofferstödet?

Polisen hänvisar dig vid behov till statliga eller andra stöd- och biståndstjänster och informerar dig om de befintliga tjänster som anges ovan.

Hur skyddas min personliga integritet?

Polistjänstemän måste uppfylla kraven i författningen, tillämplig lagstiftning och polisens egen uppförandekod. Härigenom säkerställs att din personliga integritet och privatliv respekteras och att dina personuppgifter skyddas på lämpligt sätt.

Enligt lagen får ditt namn eller innehållet i ditt vittnesmål under inga omständigheter publiceras eller på annat sätt lämnas ut.

Behandlingen av uppgifter regleras av särskild lagstiftning, som säkerställer att dina personuppgifter skyddas.

Måste jag anmäla ett brott innan jag kan kontakta brottsofferstödet?

Ja. Efter att du har gjort en polisanmälan ser socialtjänsten till att du erbjuds gratis stöd utifrån dina behov, inklusive särskilda stödtjänster från frivilligorganisationer.

Personligt skydd om jag är i fara

Polisen gör allt den kan för att skydda dig, särskilt om det har fastställts att du har ett särskilt skyddsbehov. Beroende på brottets art eller brottsomständigheterna, din personliga situation och eventuella särskilda skyddsbehov kan följande specifika skyddsåtgärder vidtas i olika etapper av det straffrättsliga förfarandet:

1) Vittnesskyddsprogram för brottsoffer, under statsåklagarens överinseende och kontroll

Genom ett beslut från statsåklagaren kan du få lov att delta i ett vittnesskyddsprogram. I så fall vidtar polisen åtgärder för att skydda din, och vid behov din familjs, personliga säkerhet.

2) Vittnesskydd under ett straffrättsligt förfarande

Under ett straffrättsligt förfarande gäller följande:

  • Du förhörs av polisen direkt efter att du har gjort en polisanmälan.
  • Man håller så få förhör som möjligt och endast när detta är av vikt för brottsutredningen.
  • Du får ha med dig ditt juridiska ombud eller valfri annan person, om inte en av dem eller båda i ett motiverat beslut nekats tillträde.
  • Man utför så få läkarundersökningar som möjligt och endast när detta är av vikt för det straffrättsliga förfarandet.

3) Rätt till skydd för brottsoffer med särskilt skyddsbehov under ett straffrättsligt förfarande

Om det har konstaterats att du är ett brottsoffer med särskilt skyddsbehov kan du välja mellan följande alternativ:

  • Alla förhör genomförs i särskilt utformade eller anpassade lokaler.
  • Alla förhör genomförs av särskilt utbildad personal.
  • Alla förhör genomförs av samma person, förutom om detta skulle vara till men för en effektiv rättskipning.
  • Om du har utsatts för sexuellt våld, våld på grund av ditt kön eller våld i nära relationer ska förhören, om du så önskar, hållas av en person av samma kön, förutsatt att detta inte skadar utredningen.

Framför allt gäller följande:

Om du har utsatts för våld i hemmet

  • får inga personuppgifter i ditt vittnesmål lämnas ut,
  • kan du hänvisas till ett skyddat boende som drivs av föreningen för att förebygga och motverka våld inom familjen,
  • kan domstolen förordna att den misstänkte gärningsmannen ska sitta häktad tills ärendet överlämnas till domstol eller tills han eller hon friges, på villkor att gärningsmannen inte besöker eller på annat sätt trakasserar offrets familjemedlemmar.

Om du är minderårig och utsatts för sexuella övergrepp

  • får dina personuppgifter inte lämnas ut i ditt vittnesmål,
  • kommer socialarbetare knutna till ministeriet för sysselsättning, välfärd och social trygghet att göra allt de kan för att skydda dig, dina intressen och dina föräldrars intressen.

Om du har utsatts för människohandel och utnyttjande

  • får inga personuppgifter i ditt vittnesmål lämnas ut,
  • måste varje statstjänsteman som får kännedom om din situation rapportera ditt ärende till socialtjänsten, som informerar dig om dina rättigheter,
  • har du rätt till skydd utan diskriminering, oavsett din rättsliga ställning eller huruvida du har samarbetat med polisen.

Vem kan ge mig skydd?

Det är i första hand polisen som har ansvar för skydda dig. Vid behov samarbetar polisen med andra behöriga organ inom den offentliga eller privata sektorn för att se till att du ges ett effektivt skydd.

Kommer någon att bedöma jag om jag riskerar att skadas igen av gärningsmannen?

Polisen bedömer ditt ärende för att

a) identifiera eventuella skyddsbehov, och

b) fastställa huruvida och i vilken utsträckning du bör omfattas av särskilda skyddsåtgärder under det straffrättsliga förfarandet på grund av att du löper särskilt stor risk för att utsättas för nya och upprepade brott, hot och hämndaktioner.

En individuell bedömning görs i nära samarbete med dig. Vid bedömningen tas hänsyn till dina önskemål, inklusive om du inte önskar omfattats av särskilda skyddsåtgärder.

Kommer någon att bedöma jag om jag riskerar att skadas genom det straffrättsliga systemet (under utredningen och rättegången)?

I den individuella bedömningen ingår en bedömning av i vilken utsträckning du löper risk att utsättas för nya och upprepade brott. På så sätt undviker man att de brottsbekämpande myndigheterna medverkar till att du utsätts för nya och/eller upprepade brott.

Vilket skydd finns för mycket utsatta brottsoffer?

Mycket utsatta brottsoffer erbjuds följande typer av skydd:

1) Vittnesskyddsprogram för brottsoffer, under statsåklagarens överinseende och kontroll.

Genom ett beslut från statsåklagaren kan du få lov att delta i ett vittnesskyddsprogram. I så fall vidtar polisen åtgärder för att skydda din, och vid behov din familjs, personliga säkerhet.

2) Vittnesskydd under ett straffrättsligt förfarande

Under ett straffrättsligt förfarande gäller följande:

  • Du förhörs av polisen direkt efter att du har gjort en polisanmälan.
  • Man håller så få förhör som möjligt och endast när detta är av vikt för brottsutredningen.
  • Du få ha med dig ditt juridiska ombud eller valfri annan person, om inte en av dem eller båda i ett motiverat beslut nekats tillträde.
  • Man utför så få läkarundersökningar som möjligt och endast när detta är av vikt för det straffrättsliga förfarandet.

3) Skydd för brottsoffer med särskilt skyddsbehov under ett straffrättsligt förfarande

Om det har konstaterats att du är ett brottsoffer med särskilt skyddsbehov kan du välja mellan följande alternativ:

  • Alla förhör genomförs i särskilt utformade eller anpassade lokaler.
  • Alla förhör genomförs av särskilt utbildad personal.
  • Alla förhör genomförs av samma person, förutom om detta skulle vara till men för en effektiv rättskipning.
  • Om du har utsatts för sexuellt våld, våld på grund av ditt kön eller våld i nära relationer ska förhören, om du så önskar, hållas av en person av samma kön, förutsatt att detta inte skadar utredningen.

Finns det särskilda rättigheter för minderåriga?

Om du är minderårig sätts ditt bästa i första rummet. En bedömning görs från fall till fall med hänsyn till din ålder, din mognad, din åsikter, dina behov och dina farhågor.

Som minderårig har du ytterligare några rättigheter:

  • Genom hela förfarandet får du ha med dig dina föräldrar eller en person från socialtjänsten, om socialtjänsten har ansvaret för dig.
  • Om du har utsatts för våld i hemmet kan socialtjänstdirektören göra en anmälan för din räkning, och vidta alla åtgärder som behövs för att skydda dig.
  • Om du har utsatts för sexuella övergrepp kan en statstjänsteman göra en anmälan för din räkning, och vidta alla åtgärder som behövs för att skydda dig.
  • Om du inte åtföljs av någon vuxen övertar socialtjänsten ansvaret för dig, och du kan utnyttja dina rättigheter, t.ex. din rätt till utbildning, hälso- och sjukvård etc. samt din rätt till familjeåterförening.
  • Rätt till personlig integritet. Polisen vidtar alla nödvändiga och lagliga åtgärder för att förhindra att uppgifter som gör det möjligt att identifiera dig lämnas ut till allmänheten.
  • Särskilt skyddsbehov. Polisen
    • är skyldig att se till att brottsutredningar och åtal genomförs oavsett om du eller din företrädare har gjort en formell anmälan, och att det straffrättsliga förfarandet kan fortsätta även om du drar tillbaka ditt vittnesmål,
    • fortsätter att driva ett åtalsärende även efter att du har blivit myndig,
    • får spela in förhören med dig, som ett led i utredningen.

Under förhören får du få ha med dig ditt juridiska ombud eller valfri vuxen, om inte en av dem eller båda i ett motiverat beslut nekats tillträde.

Förhör genomförs

  • så snart som möjligt efter att händelsen har anmälts till polisen,
  • vid behov i särskilt utformade eller anpassade lokaler,
  • vid behov av särskilt utbildad personal,
  • endast i den utsträckning som krävs för brottsutredningen/det straffrättsliga förfarandet, vilket gör att antalet förhör är så få som möjligt,
  • vid sexuella övergrepp genomförs förhör av särskilt utbildad personal av samma kön som barnet.

En av mina familjemedlemmar har avlidit på grund av brottet – vilka rättigheter har jag?

Du kan få brottsofferstöd från följande stödtjänster:

  • Den statliga sjukvården.
  • Psykiatrin.
  • Socialtjänsten.
  • En skolpsykolog (om du är minderårig).
  • Föreningen för att förebygga och motverka våld inom familjen har ett särskilt jourtelefonnummer (1440) för personer som utsatts för våld i hemmet.
  • Frivilligorganisationer som arbetar med stöd till brottsoffer.

Enligt lag kan du väcka en skadeståndstalan mot gärningsmannen. Du kan även kontakta socialtjänsten för att få information om din rätt att yrka skadestånd.

En av mina familjemedlemmar har avlidit på grund av brottet – vilka rättigheter har jag?

Du kan få brottsofferstöd från följande stödtjänster:

  • Den statliga sjukvården.
  • Psykiatrin.
  • Socialtjänsten.
  • En skolpsykolog (om du är minderårig).
  • Föreningen för att förebygga och motverka våld inom familjen har ett särskilt jourtelefonnummer (1440) för personer som utsatts för våld i hemmet.
  • Frivilligorganisationer som arbetar med stöd till brottsoffer.
    • Enligt lag kan du väcka en skadeståndstalan mot gärningsmannen. Du kan även kontakta socialtjänsten för att få information om din rätt att yrka skadestånd.

En av mina familjemedlemmar har utsatts för ett brott – vilka rättigheter har jag?

Du kan få brottsofferstöd från följande stödtjänster:

  • Den statliga sjukvården.
  • Psykiatrin.
  • Socialtjänsten.
  • En skolpsykolog (om du är minderårig).
  • Föreningen för att förebygga och motverka våld inom familjen har ett särskilt jourtelefonnummer (1440) för personer som utsatts för våld i hemmet.
  • Frivilligorganisationer som arbetar med stöd till brottsoffer.

Kan jag få tillgång till medlingstjänster? På vilka villkor? Är jag är säker under medling?

I Cypern finns inget regelverk som reglerar medlingstjänster.

Var hittar jag lagstiftning om mina rättigheter?

Den lagstiftning som reglerar dina rättigheter är

  • 2000–2015 års lag om våld i hemmet (förebyggande åtgärder och vittnesskydd).
  • 2014 års lag om förebyggande och bekämpning av sexuella övergrepp, sexuella övergrepp mot barn och barnpornografi.

Du kan få tillgång till lagstiftningen om dina rättigheter via det cypriotiska advokatsamfundets webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.cylaw.org/


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 20/11/2018

2 - Brottsanmälan och Mina rättigheter under förundersökningen


Hur anmäler jag ett brott?

Du kan göra din anmälan på valfri polisstation. Polisen inleder en utredning så snart du gjort en formell anmälan och avgett ett skriftligt vittnesmål.

Hur kan jag ta reda på vad som händer i ärendet?

Du kan få information om ärendets gång från den polistjänsteman (utredare) som har hand om ditt ärende. Så snart ärendet har överlämnats till domstol kan du få information om ärendets gång från ansvarig tjänsteman vid den domstolsavdelning som prövar ditt ärende.

Har jag rätt till rättshjälp (under utredningen eller rättegången)? På vilka villkor?

Du kan få gratis rättshjälp för mål som anges i lagen om gratis rättshjälp, inom ramen för mål som rör särskilda människorättskränkningar.

Med ”mål som rör särskilda människorättskränkningar” avses

a) pågående tvistemål, oavsett hur långt domstolsprövningen har kommit, mot den cypriotiska staten beträffande den skada som en person lidit till följd av vissa typer av människorättskränkningar, eller

b) brottmål beträffande vissa typer av människorättskränkningar.

Den rättshjälp som är tillgänglig enligt ovannämnda lag

a) består av juridisk rådgivning, juridiskt bistånd och tillgång till ett juridiskt biträde i tvistemål mot den cypriotiska staten eller i brottmål, och

b) består enbart av juridisk rådgivning i tvistemål mot den cypriotiska staten.

De mänskliga rättigheter som skyddas enligt ovannämnda lag är de rättigheter som skyddas enligt

a) avdelning II i Cyperns författning,

b) 1962 års lag om ratificering av Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,

c) 1967–1995 års lagar om ratificering av den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering,

d) 1969 års lag om ratificering av den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,

e) 1989 års lag om ratificering av den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning,

f) 1990 och 1993 års lagar om ratificering av konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning,

g) 1985 års lag om ratificering av FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,

h) 1990 års lag om ratificering av konventionen om barnets rättigheter.

Gratis rättshjälp kan fås av

  • en person som utsatts för människohandel, inom ramen för en skadeståndstalan vid en distriktsdomstol med stöd av lagen om förebyggande och motverkande av människohandel och utnyttjande och vittnesskydd,
  • en minderårig som utsatts för människohandel, inom ramen för en skadeståndstalan vid en distriktsdomstol med stöd av lagen om förebyggande och motverkade av människohandel och utnyttjande och vittnesskydd,
  • en minderårig som utsatts för kontaktsökning med barn i sexuellt syfte, barnpornografi, sexuellt utnyttjande och/eller sexuella övergrepp, inom ramen för en skadeståndstalan vid en distriktsdomstol med stöd av lagen om förebyggande och bekämpning av sexuella övergrepp, sexuellt utnyttjande av barn och barnpornografi.

Varje barn som utsatts för något av de brott som anges i lagen om förebyggande och bekämpning av sexuella övergrepp, sexuellt utnyttjande av barn och barnpornografi – oavsett om barnet är villigt att samarbeta med åklagarmyndigheterna vid brottsutredningen, åtalet eller rättegången – har enligt advokatlagen automatisk tillgång till gratis rådgivning under hela förfarandet, samt tillgång till gratis rättshjälp om han eller hon saknar nödvändiga medel, oberoende av bestämmelserna i rättshjälpslagen.

Om det barn som utsatts för brott har rätt till ett juridiskt ombud kan han eller hon få juridisk rådgivning och tilldelas ett juridiskt ombud som agerar för barnets räkning i mål där det finns, eller skulle kunna finnas, en intressekonflikt mellan det barn som utsatts för brott och vårdnadshavarna.

Varje person som utsatts för något av de brott som anges i lagen om förhindrande och motverkande av människohandel och utnyttjande och vittnesskydd – oavsett om barnet är villigt att samarbeta med åklagarmyndigheterna vid brottsutredningen, åtalet eller rättegången – har enligt advokatlagen automatisk tillgång till gratis rådgivning under hela förfarandet, samt tillgång till gratis rättshjälp om han eller hon saknar nödvändiga medel, oberoende av bestämmelserna i rättshjälpslagen.

För att få gratis rättshjälp ska en skriftlig ansökan göras till den domstol där ditt mål har anhängiggjorts. Domstolen får fatta ett beslut om att bevilja gratis rättshjälp grundat på

a) en socioekonomisk rapport från socialförvaltningen som beskriver din och din familjs ekonomiska situation, din fasta inkomst och andra inkomster från anställning eller andra källor, kostnaderna för att upprätthålla din och din familjs levnadsstandard och andra förpliktelser eller behov som du eventuellt har,

b) hur allvarlig situationen är eller andra omständigheter, för att fastställa huruvida det ligger i rättvisans intresse att bevilja dig gratis rättshjälp för att förbereda och driva ditt ärende.

Mottagare av rättshjälp har rätt att välja vilken advokat som gratis ska företräda dem bland de personer som förklarar sig villiga att erbjuda denna typ av tjänst, i enlighet med gällande lagstiftning. Om en mottagare av rättshjälp underlåter att själv utse en advokat utser domstolen en advokat från en förteckning som upprättats av det cypriotiska advokatsamfundet, i enlighet med gällande bestämmelser.

Kan jag få ersättning (för att delta i undersökningen/rättegången)? På vilka villkor?

Cypriotiska staten ersätter dig för alla lagstadgade utgifter du har haft. Information om hur och på vilka villkor du kan begära ersättning kan fås från åklagarkammaren i ditt polisdistrikt.

Kan jag överklaga om ärendet läggs ner före rättegång?

Om utredningen eller åtalet lades ned eller avslutades kan du kräva att polisen motiverar sitt beslut.

Kan jag behöva medverka i rättegången?

Du får medverka i rättegången som vittne för åklagarsidan och vittna inför den domstol som prövar ärendet.

Vilken är mina officiella roll i rättssystemet? Kan jag vara eller välja att vara något av följande: Offer, vittne, civilrättslig part eller privat åklagare?

I brottmål är din roll att vara vittne för åklagarsidan. Om du väcker en skadeståndstalan mot gärningsmannen blir du kärande i tvistemålet.

Vilka rättigheter och skyldigheter har jag i denna roll?

Som vittne för åklagarsidan är du skyldig att vittna inför den domstol som prövar ärendet. Om du har väckt en skadeståndstalan kan du få information om dina rättigheter och skyldigheter från den advokat som för din talan i tvistemålsdomstolen.

Kan jag göra ett uttalande under rättegången eller vittna? På vilka villkor?

Under en rättegång där du vittnar för åklagarsidan får du läsa och justera det vittnesmål du gav till polisen eller lägga fram den bevisning som du lämnade till polisen under utredningen. Om du vill göra ett uttalande eller lägga till något till ditt ursprungliga vittnesmål eller till den bevisning som du har lämnat till polisen bör du rådgöra med ordföranden för den domstolsavdelning som prövar ditt ärende.

Vilken information ska jag få under rättegången?

Under rättegången informerar åklagaren dig om när och hur förhandlingarna ska äga rum och åtalspunkterna mot gärningsmannen. Du kan även begära att informeras om slutliga avgöranden som meddelats under förfarandet.

Har jag rätt att få tillgång till handlingarna i rättegången?

Nej, du har inte rätt att få tillgång till några rättegångshandlingar.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 20/11/2018

3 - Mina rättigheter efter rättegången


Kan jag överklaga domen?

Du har inte rätt att överklaga en dom som meddelats i första instans. Statsåklagaren har rätt att överklaga.

Vilka är mina rättigheter efter domen?

En dom kan användas av din advokat om du väcker skadeståndstalan mot gärningsmannen.

Har jag rätt till stöd eller skydd efter rättegången? Hur länge?

Du har rätt till stöd efter rättegången och/eller skydd under rimlig tid, beroende på dina behov vid det aktuella tillfället.

Vilken information får jag om gärningsmannen döms?

På begäran kan du informeras av polisen om den dom som domstolen meddelat mot gärningsmannen.

Vad får jag veta om gärningsmännen friges (också vid förtida eller villkorlig frigivning) eller rymmer?

På begäran kan du informeras

a) om den person som har häktats, åtalats eller dömts för ett brott som rör dig friges eller har rymt,

b) om vilka relevanta åtgärder som vidtagits för att skydda dig om en person som har häktats, åtalats eller dömts för ett brott som rör dig friges eller har rymt.

Lägg märke till att ovannämnda information kan hållas inne om det finns risk för eller har fastställts att informationen kan skada gärningsmannen.

Kommer jag att bli delaktiga i beslut om frigivning eller villkorlig frigivning? Kan jag göra ett uttalande eller överklaga?

Du har ingen rätt att bli delaktig i beslut om frigivning eller villkorlig frigivning av gärningsmannen.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 20/11/2018

4 - Ersättning


Vilket förfarande finns för att yrka skadestånd från gärningsmannen (t.ex. rättegång, civilrättsligt krav)?

Du kan väcka talan mot gärningsmannen för det brott som du utsatts för. Du kan även kontakta socialtjänsten för att få information om din rätt att yrka skadestånd.

Barn under 18 år har rätt att yrka skadestånd från alla som gjort sig skyldiga till de brott som anges i lagen om förebyggande och bekämpning av sexuella övergrepp, sexuella övergrepp mot barn och barnpornografi och för människorättskränkningar. Gärningsmannen har ett civilrättsligt ansvar att ersätta alla specifika eller allmänna skador som offret eller offren lidit.

Varje brottsoffer i den mening som avses i lagen om förebyggande och bekämpning av människohandel och utnyttjande och om vittnesskydd har rätt att yrka skadestånd från alla som gjort sig skyldiga till de brott som anges i ovannämnda lag och för människorättskränkningar. Gärningsmannen har ett civilrättsligt ansvar att ersätta alla specifika eller allmänna skador som offret eller offren lidit, inklusive eventuella utestående fordringar som offren har till följd av sitt tvångsarbete.

Domstolen förpliktade gärningsmannen att betala skadestånd eller ersättning till mig. Hur kan jag vara säker på att gärningsmannen betalar?

Om gärningsmannen underlåter att betala det skadestånd som domstolen har beviljat kan du kontakta domstolen (via din advokat). Domstolen utfärdar då ett betalningsföreläggande mot gärningsmannen om betalning av skadeståndet. Om gärningsmannen ändå inte betalar ska han eller hon gripas och fängslas.

Om gärningsmannen inte betalar, kan då staten betala ut ett förskott? På vilka villkor?

Lagstiftningen innehåller inte några bestämmelser om förskottsbetalning från staten.

Har har jag rätt att få ersättning från staten?

Staten kan betala ut ersättning i den form som beskrivs 1997 års lag om ersättning till personer som utsatts för våldsbrott (lag 51.I/97), till personer som utsatts för våldsbrott eller deras familjemedlemmar om

a) brottsoffret eller hans eller hennes familjemedlemmar av något skäl inte kan få ersättning från gärningsmannen, och

b) ingen ersättning kan fås från andra källor eller den ersättningen är lägre än den ersättning som föreskrivs i ovannämnda lag.

Ersättning enligt ovannämnda lag ska även betalas om gärningsmannen inte åtalas eller döms.

Om ersättningen från andra källor är lägre än den ersättning som föreskrivs i ovannämnda lag betalar staten mellanskillnaden.

I lagen anges även under vilka omständigheter ersättning inte ska betalas ut och fastställs dessutom vad som ingår i det ersättningsbelopp som ska betalas ut.

Med våldsbrott avses alla uppsåtliga brott som begåtts i Cypern med hjälp av våldsanvändning och som förorsakat dödsfall, allvarlig kroppsskada eller ohälsa, däribland något av följande brott, förutsatt att de förorsakat ovannämnda resultat:

Mord (artiklarna 203 och 204), mordförsök (artikel 214), våldtäkt (artikel 144), våldtäktsförsök (artikel 146), kidnappning (artikel 148), kidnappning av en flicka yngre än 16 år (artikel 149), gärningar i syfte att vålla allvarlig kroppsskada (artikel 228), allvarlig kroppsskada (artikel 231), försök till allvarligt vållande av kroppsskada med hjälp av sprängmedel (artikel 232), användning av gift i ont syfte (artikel 233), skada (artikel 234), grov misshandel (artikel 243), andra former av misshandel (artikel 244), brott mot den personliga friheten (artiklarna 245–254), mordbrand (artikel 315).

En begäran om ersättning enligt ovannämnda lag ska inges till socialtjänstdirektören inom rimlig tid. Begäran måste senast inges två år efter att gärningsmannen förorsakade kroppsskadan, ohälsan eller dödsfallet.

Begäran ska åtföljas av en polisrapport, ett läkarintyg och andra handlingar som kan underlätta bedömningen. Socialtjänstdirektören får på eget initiativ begära in den kompletterande bevisning som behövs, däribland bevisning på att ingen ersättning har betalats eller kommer att betalas från andra källor, inklusive en edsvuren utsaga från sökanden.

Har jag rätt att få ersättning om gärningsmannen inte dömts?

Att gärningsmannen döms är inget villkor för att brottsoffer ska beviljas ersättning. Domstolen meddelar ett avgörande om beviljande av skadestånd inom ramen för skadeståndstalan. Denna är helt frikopplad från utfallet av det straffrättsliga förfarandet.

Har jag rätt till ersättning i förväg om jag vänta på beslut om min ansökan om ersättning?

Du kan inte få ersättning i förväg eftersom lagen inte innehåller några bestämmelser om betalning av sådan ersättning.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 20/11/2018

5 - Min rätt till stöd och bistånd


Vem ska jag kontakta för stöd och hjälp?

Polisen………199/1460

Akutmottagningen på statliga sjukhus

Ditt lokala socialtjänstkontor

Psykologmottagningen vid utbildningsanstalter

Psykiatrisk hälsovård

En telefonjour för stöd till brottsoffer

Icke-statliga organisationer

I Cypern kan du ringa något av följande journummer:

1460 – journummer för medborgare

1440 – journummer för våld i hemmet

1498 – journummer för narkotikainformation och -hjälp

116111 – journummer för stöd till barn och ungdomar

116000 – Cyperns journummer för försvunna barn

Är stöd till brottsoffer gratis?

Stöd till brottsoffer som lämnas av statliga organ och icke-statliga organisationer är gratis.

Vilka typer av stöd kan jag få från statliga myndigheter eller staten?

Du kan få följande stöd från statliga myndigheter:

  • Hälso- och sjukvård från sjukvårdsmyndigheterna
  • Psykologstöd från psykiatrin och skolpsykologer
  • Skydd från socialtjänsten, grundat på beslut som meddelats mot gärningsmannen och/eller beslut om skydd av brottsoffer
  • Särskilda polisåtgärder under utredningen för att förhindra att brottet upprepas
  • Effektivt polisskydd för att förhindra hot eller hämnd från gärningsmannen och/eller någon annan person
  • Domstolsåtgärder under förhandlingen, för att skydda brottsoffer med särskilda skyddsbehov (t.ex. barn, brottsoffer med psykosociala funktionsnedsättningar).

Om du har utsatts för våld i hemmet, är ett barn som har utsatts för sexuella övergrepp eller har utsatts för människohandel informerar socialtjänsten dig om dina rättigheter och erbjuder dig stöd. De ser även till att du får kontakt med alla behöriga statliga organ och icke-statliga organisationer som kan ta hand om ditt fall och erbjuda dig stöd. Om dina och dina föräldrars intressen strider mot varandra vidtar socialtjänstdirektören alla åtgärder som krävs för att skydda dig.

Vilka typer av stöd kan jag få från icke-statliga organisationer?

Du kan få följande stöd från icke-statliga organisationer:

  • Psykologstöd.
  • Boende på skyddat boende för brottsoffer.

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 20/11/2018

Rättigheter för brottsoffer i straffrättsliga förfaranden - Luxemburg


Du betraktas som brottsoffer om du eller dina tillhörigheter har skadats, om du har blivit bestulen osv. till följd av en händelse som utgör en brottslig handling enligt den nationella lagstiftningen. Som brottsoffer har du enligt lagen vissa rättigheter före, under och efter rättegången.

Det straffrättsliga förfarandet i Luxemburg består av två steg: utredning och rättegång. Polisen och/eller en förundersökningsdomare brukar genomföra utredningen. När utredningen är klar förs fallet vidare till åklagare. Åklagaren ska besluta om fallet ska prövas i domstol eller läggas ned.

Om fallet förs till domstol, hålls en förhandling för att bedöma insamlade bevis och besluta om den tilltalade är skyldig eller ej. Om domstolen finner gärningsmannen skyldig döms denne och ett straff utdöms. Om de insamlade bevisen inte bedöms som tillräckliga för att den tilltalade ska förklaras skyldig frikänns denne.

Mer information

Länken öppnas i ett nytt fönster1 - Mina rättigheter som brottsoffer

Länken öppnas i ett nytt fönster2 - Brottsanmälan och Mina rättigheter under förundersökningen

Länken öppnas i ett nytt fönster3 - Mina rättigheter efter rättegången

Länken öppnas i ett nytt fönster4 - Ersättning

Länken öppnas i ett nytt fönster5 - Min rätt till stöd och bistånd


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 08/11/2018

1 - Mina rättigheter som brottsoffer


Vilken information kan jag få från myndigheten när brottet har inträffat (t.ex. från polisen, åklagarmyndigheten) men innan jag anmäler brottet?

Polisen eller åklagarmyndigheten ska informera brottsoffer om följande, utan dröjsmål och i enlighet med artikel 3.7 i lagen om regler för rättegång i brottmål, på ett språk som brottsoffret förstår:

  • vilken typ av stöd de kan få och från vem, däribland i förekommande fall grundläggande information om tillgång till sjukvård, specialiststöd, inklusive psykologiskt stöd, och alternativt boende,
  • förfarandena för att lämna in anmälan om brott och deras roll i samband med sådana förfaranden,
  • hur och på vilka villkor de kan få skydd,
  • hur och på vilka villkor de kan få tillgång till advokat och rättshjälp enligt lagens villkor och andra typer av rådgivning,
  • hur och på vilka villkor de kan få ersättning,
  • hur och på vilka villkor de kan utöva rätten till tolkning och översättning,
  • de tillgängliga förfarandena för att klaga om deras rättigheter inte respekteras,
  • kontaktuppgifter för kommunikation om deras ärende,
  • möjligheter till medling och reparativ rättvisa,
  • hur och på vilka villkor de kan få ersättning för kostnader till följd av att de deltar i brottmålsförfarandet,
  • rätten till en individuell bedömning hos tjänsten för stöd till brottsoffer för att bekräfta behovet av särskild behandling för att förhindra sekundär viktimisering,
  • beroende på behov ska brottsoffret få ytterligare upplysningar som är lämpliga vid de olika skedena i förfarandet,
  • rätten att ledsagas av en person som de själva har valt om de på grund av följderna av brottet behöver stöd för att förstå eller göra sig förstådda.

Dessutom kan tjänsten för juridisk mottagning och information, tjänsten för brottsofferstöd vid den centraliserade socialförsäkringstjänsten och justitieministeriet också erbjuda hjälp och rådgivning.

Jag bor inte i det EU-land där brottet ägde rum (EU-medborgare och icke EU-medborgare). Hur skyddas mina rättigheter?

Offer som är utländska medborgare (från ett annat EU-land eller från ett tredjeland) får ta del av de rättigheter som beskrivs ovan, och de ska få information om hur de kan utöva sina rättigheter när de är bosatta i ett annat EU-land, dvs. rätten att göra en anmälan hos de luxemburgska polismyndigheterna.

Vilken information ska jag få om jag anmäler ett brott?

Offer har särskilt rätt

  • att informeras automatiskt när deras ärende läggs ned och om skälen till detta,
  • att på begäran få information om att deras ärende utreds av rättsväsendet,
  • att på begäran få information om läget i brottmålsförfarandet,
  • att automatiskt informeras av den allmänna åklagaren om datumet för den förhandling där deras ärende ska prövas,
  • att på begäran få information om alla slutliga domar i åtalet.

Har jag rätt till kostnadsfri tolkning eller översättning (när jag kontaktar polis eller annan myndighet eller under utredningen och rättegången)?

Som brottsoffer eller civilrättslig part som inte talar eller förstår det språk som används vid förfarandet, har du rätt till kostnadsfritt bistånd från en tolk på ett språk som du förstår. Du har också rätt till en kostnadsfri översättning av alla handlingar som kommer att delges och som du har rätt att få tillgång till.

Hur ska myndigheten se till att jag förstår och blir förstådd (om jag är ett barn eller har en funktionsnedsättning)?

Om brottsoffer inte talar eller förstår det språk som används vid förfarandet har de rätt till kostnadsfritt bistånd från en tolk. Om brottsoffer har talsvårigheter eller en hörselnedsättning ska de få bistånd av en teckenspråkstolk eller annan kvalificerad person som har ett språk, en metod eller en utrustning som möjliggör kommunikation.

Om det är barn som är brottsoffer har de rätt att åtföljas av sin juridiska företrädare eller av en person som de själva väljer.

Stöd till brottsoffer

Vem ger stöd till brottsoffer?

Brottsoffer har rätt till stöd från flera olika tjänster som erbjuder stöd till brottsoffer. Staten ger stöd genom den allmänna åklagarens centrala stödtjänst. Där tas brottsoffret emot och får kostnadsfritt socialt, psykosocialt och juridiskt stöd. Det finns också icke-statliga organisationer som erbjuder brottsoffret hjälp om det är en kvinna eller ett barn som har utsatts för våld, är en sårbar person och så vidare.

Hänvisar polisen mig automatiskt till brottsofferstödet?

Polisen är skyldig att informera brottsoffer om deras rättigheter och sträva efter att fungera som förmedlare för de organisationer som erbjuder stöd till brottsoffer. Polisen ska systematiskt lämna ut en informationsbroschyr om information och stöd till brottsoffer (http://www.police.public.lu/fr/aide-victimes/flyer-aide-victime-fr.pdf). Broschyren finns på luxemburgiska, franska, tyska, engelska och portugisiska. Polisen ska också lämna ut informationsbladet ”Infodroit”. (http://www.police.public.lu/fr/aide-victimes/infodroit-victime.pdf).

Hur skyddas min personliga integritet?

Brottsoffers personliga integritet skyddas av Luxemburgs konstitution. Enligt artikel 11.3 i konstitutionen ska ”staten garantera skyddet av den personliga integriteten, med de undantag som fastställs i lag”.

Polisen och rättsväsendet är skyldiga att erbjuda brottsoffer skydd, bland annat om gärningsmannen har hotat eller försökt hämnas på brottsoffret. Skyddet ska finnas tillgängligt från det att utredningen inleds och under hela utredningens gång. Brottsoffer har också rätt till skydd mot alla intrång i deras privatliv, åtminstone direkt efter brottet.

Måste jag anmäla ett brott innan jag kan kontakta brottsofferstödet?

Brottsofferstödet är avsett för alla brottsoffer (barn, unga, vuxna) som har lidit fysisk och/eller mental skada på grund av ett brott. Gruppen tillhandahåller psykologisk och psykoterapeutisk rådgivning och ger offren information om deras rättigheter. Den kan också ledsaga brottsoffer under de rättsliga förfarandena. Tjänsten erbjuder också en terapigrupp för brottsoffer för våld i nära relationer. Dessutom erbjuds tjänster för alla som har blivit lidande till följd av sin relation med brottsoffret, eller för vittnen till brott. Du är inte tvungen att anmäla brottet för att få ta del av brottsofferstödet.

Personligt skydd om jag är i fara

Vilka typer av skydd finns?

Den anklagade kan hållas i förvar före rättegången

  • om brottet kan leda till ett högsta straff på minst två års fängelse,
  • om det finns risk för att den anklagade kommer att begå nya brott,
  • om det finns risk för avvikande.

Vem kan ge mig skydd?

Luxemburgs polis kan skydda brottsoffer.

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas igen av gärningsmannen?

De olika förhållandena beaktas vid beslutet om huruvida gärningsmannen ska tas i förvar före rättegången.

Vilket skydd finns för mycket utsatta brottsoffer?

Enligt artikel 48.1 i lagen om regler för rättegång i brottmål kan barn som är brottsoffer få följande skydd:

  • En ljud- eller filminspelning kan göras av förhöret med ett vittne eller annat barn, med tillstånd av statsåklagaren.
  • Inspelningar som har gjorts efter att samtycke har inhämtats från vittnena eller barnen, om de har den bedömningsförmåga som krävs. I annat fall ska samtycke inhämtas från barnets rättsliga ombud. Om det finns risk för en vederbörligen bekräftad intressekonflikt mellan barnets rättsliga ombud och barnet får inspelningen endast ske med tillstånd av barnets tillfälliga vårdnadshavare (administrateur ad hoc), om en sådan har utsetts för barnet. Om det inte har utsetts någon sådan får inspelningen endast ske med uttryckligt och motiverat tillstånd från den allmänna åklagaren.
  • Om ett barn har utsatts för de brott som avses i artiklarna 354–360, 364, 365, 372–379, 382.1 och 382.2, 385, 393, 394, 397, 398–405, 410.1, 410.2 eller 442.1 i strafflagen eller om ett barn är vittne till sådana brott som avses i artiklarna 393–397 eller 400–401a i strafflagen, måste det dock genom undantag från ovanstående göras en inspelning på det sätt som avses i punkt 1 , förutsatt att inte den allmänna åklagaren fastställer att detta inte behövs, eftersom barnet eller barnets rättsliga ombud eller den tillfälliga vårdnadshavaren motsätter sig en sådan inspelning.
  • Inspelningen fungerar som bevis. Originalet förseglas. Kopiorna registreras och läggs till i ärendehandlingarna. Parterna och en expert får lyssna eller titta på inspelningarna med tillstånd av den allmänna åklagaren, på en plats som åklagaren bestämmer.
  • De barn som avses i punkt 3 har rätt att ledsagas till förhandlingen av en vuxen person som barnet själv väljer, förutsatt att statsåklagaren inte beslutar något annat genom ett motiverat beslut om den berörda personen, med hänsyn till barnets intresse och till behovet av att få fram sanningen.

Offer för människohandel eller våld i nära relationer får särskilt skydd under vissa omständigheter.

Finns det särskilda rättigheter för minderåriga?

Offer som är minderåriga har ett antal ytterligare rättigheter:

  • En preskriptionstid, det vill säga att åtal inte längre får väckas efter en viss tidsperiod, börjar löpa först den dag brottsoffret fyller 18 när det gäller brott mot brottsoffret som förargelseväckande beteende, våldtäkt och människohandel, sexuellt utnyttjande, dråp, misshandel, övergrepp och drogning.
  • Att få en särskild företrädare, en administrateur ad hoc (tillfällig vårdnadshavare), utsedd av statsåklagaren eller utredningsdomaren, om deras intressen inte skyddas fullt ut av åtminstone en av deras rättsliga ombud. Den särskilda företrädaren ska skydda brottsoffrets intressen och utöva sina rättigheter som civilrättslig part.
  • Att få information om att brottmålsförfarandet har inletts och om rätten att göra ett enskilt anspråk via sitt rättsliga ombud eller sin tillfälliga vårdnadshavare.
  • Rätt att få film- eller ljudinspelningar av sina förhör för att undvika att traumatiseras av att behöva upprepa uttalanden flera gånger under förfarandet, med tillstånd från statsåklagaren och efter att ha inhämtat samtycke från brottsoffret eller från brottsoffrets rättsliga ombud eller tillfälliga vårdnadshavare. Det är obligatoriskt att göra inspelningar när det är fråga om brott som rör våldtäktsförsök och våldtäkt, prostitution, sexuellt utnyttjande och människohandel, mord, dråp och misshandel, förutsatt att inte den allmänna åklagaren beslutar att inte göra en sådan inspelning på grund av att brottsoffret eller brottsoffrets företrädare invänder mot det.
  • Att ledsagas vid förhör av sin juridiska företrädare eller av en person som de själva har valt.

En av mina familjemedlemmar har avlidit på grund av brottet – vilka rättigheter har jag?

Om en av dina familjemedlemmar har avlidit på grund av ett brott och du anser att du har lidit skada har du rätt att göra en anmälan genom att lämna in ett enskilt anspråk till den behöriga utredningsdomaren.

I sådant fall har du framför allt rätt

  • att begära ersättning från den åtalade,
  • att delta i den utredning som beordrats av utredningsdomaren,
  • att be utredningsdomaren att begära ytterligare undersökningar,
  • att överklaga vissa undersökningar som påverkar dina civilrättsliga intressen till en domstolsavdelning,
  • att enbart höras om du själv vill det,
  • att få möta den åtalade ansikte mot ansikte vid behov,
  • att få tillgång till ärendehandlingarna på utredningsdomarens kontor efter det första förhöret med den åtalade och dagen före varje undersökning för vilken det krävs rättsligt bistånd,
  • att be utredningsdomaren om en kopia av ärendehandlingarna när utredningen är klar,
  • att be om en expertrapport, höra vittnen och få tillbaka beslagtagna föremål,
  • att delta i inspektionen av brottsplatsen.

En av mina familjemedlemmar har utsatts för ett brott – vilka rättigheter har jag?

En tredje part som har påverkats av ett brott som en släkting har utsatts för har rätt

  • att från den allmänna åklagarmyndigheten begära en kopia av rapporten om det brott som denna person påverkas av som tredje part,
  • att automatiskt informeras av den allmänna åklagaren om datumet för den förhandling där ärendet ska prövas,
  • att begära ut domen i målet från registret för den berörda domstolen.

Kan jag få tillgång till medlingstjänster? På vilka villkor? Är jag är säker under medling?

Medling i brottsärenden är ett alternativ till åtal. I princip innebär detta att en tvist kan avgöras utan ingripande från domstol. Medling mellan gärningsman och brottsoffer kan endast genomföras innan brottmålsförfaranden har inletts. Den allmänna åklagaren kan besluta sig för att använda medling om han eller hon anser att detta sannolikt kommer att säkerställa ersättning för de skador som har vållats eller kommer att sätta stopp för den störning som brottet har orsakat eller bidra till gärningsmannens rehabilitering. Medling är uteslutet om gärningsmannen är en person som brottsoffret lever tillsammans med. Detta alternativ kräver att både gärningsman och brottsoffer går med på det.

Var hittar jag lagstiftning om mina rättigheter?

I lagen om regler för rättegång i brottmål.

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://legilux.public.lu/eli/etat/leg/code/procedure_penale

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 08/11/2018

2 - Brottsanmälan och Mina rättigheter under förundersökningen


Hur anmäler jag ett brott?

Brottsoffer kan anmäla ett brott

  • till Luxemburgs polis,
  • till den åklagare som har jurisdiktion i det berörda området.

Alla får anmäla ett brott, men om brottsoffret tänker delta i förfarandet som civilrättslig part måste hon eller han lämna in anmälan personligen eller via sin advokat.

Offer får också väcka personligt åtal mot gärningsmannen vid polisdomstolen eller vid distriktsdomstolens brottsmålsavdelning.

Anmälan måste lämnas in på något av Luxemburgs officiella språk, det vill säga luxemburgiska, franska eller tyska. Brottsoffer som inte talar något av dessa tre språk har rätt till kostnadsfri tolk. Anmälan ska helst lämnas in skriftligt, men behöver inte utformas på något särskilt sätt. Följande uppgifter måste finnas med:

  • Anmälarens efternamn, förnamn, födelseort och födelsedatum, yrke och hemort.
  • Den händelse som orsakat skadan.
  • Typen av skada.

Tidsfristen för att göra en anmälan beror framför allt på preskriptionstiden för brottet. Den kan variera mellan ett och tio år.

Hur kan jag ta reda på vad som händer i ärendet?

Offer har rätt

  • att informeras automatiskt när deras ärende läggs ned och skälen till detta,
  • att på begäran få information om att deras ärende utreds av rättsväsendet,
  • att på begäran få information om läget i brottmålsförfarandet,
  • att automatiskt informeras av den allmänna åklagaren om datumet för den förhandling där deras ärende ska prövas,
  • att på begäran få information om alla slutliga domar i åtalet.

När anmälan lämnas in hos allmän åklagare ska denne inom 18 månader efter mottagandet av anmälan eller anklagelsen informera brottsoffret om alla åtgärder som har vidtagits för att följa upp ärendet, inklusive i förekommande fall att ärendet har lagts ned och skälen till detta.

Har jag rätt till rättshjälp (under utredningen eller rättegången)? På vilka villkor?

För att säkerställa möjligheten att få rättslig prövning även när brottsoffret saknar resurser, framför allt i relation till den garanterade minimiinkomsten, har brottsoffret rätt att kostnadsfritt få fullständigt stöd för att försvara sina intressen. Stödet ges av advokatsamfundet om brottsoffret ber om detta och om brottsoffret är

  • luxemburgsk medborgare,
  • utländsk medborgare med uppehållstillstånd,
  • medborgare i ett EU-land,
  • utländsk medborgare som är likställd med en luxemburgsk medborgare i fråga om rättshjälp genom ett internationellt fördrag.

Vid bedömningen av de ekonomiska resurserna beaktas både de totala bruttoinkomsterna och förmögenheten och även inkomsterna hos personer som lever i samma hushåll. Utöver fallet med begränsade resurser kan brottsoffer också få rättshjälp om det finns allvarliga skäl som rör deras sociala, familjemässiga eller materiella situation som motiverar det.

Ansökan om rättshjälp måste göras på det frågeformulär som advokatsamfundet tillhandahåller (http://www.guichet.public.lu/citoyens/fr/organismes/service-central-assistance-sociale/index.html). Ansökan ska undertecknas av brottsoffret och lämnas in till områdets behöriga ordförande för advokatsamfundet (Diekirch eller Luxemburg).

Frågeformuläret ska bland annat innehålla uppgifter om

  • offrets identitet (efternamn, förnamn, födelseort och födelsedatum, yrke, hemort, civilstånd, nationalitet),
  • vilken typ av rättstvist som rättshjälpen behövs för,
  • offrets familjesituation,
  • offrets ekonomiska situation.

Offret kan också ange vilken eller vilka advokater som hon eller han vill ha rättshjälp av, eller, i förekommande fall, ange namnet på den advokat som bistår dem just då.

Handlingar som ska bifogas ansökan:

  • en kopia av brottsoffrets id-handling,
  • ett Länken öppnas i ett nytt fönsterintyg om registrering hos det gemensamma socialförsäkringscentrumet (Centre Commun de la Sécurité Sociale – CCSS), även för de personer som ingår i deras hushåll,
  • för den berörda personen och varje medlem i hushållet: lönespecifikationer (eller ett inkomstintyg från CCSS), kvitton på lägsta garanterade inkomst, arbetslöshetsersättning eller pension eller andra inkomster för de senaste tre kvartalen, med uppgifter om bruttobelopp (kontoutdrag från banken är inte tillräckligt),
  • ett intyg om nollsaldo från den nationella solidaritetsfonden (Fonds national de solidarité) för varje medlem i hushållet, om hushållet inte tar emot någonting från fonden,
  • om hushållet tar emot eller betalar underhåll, ett dokument som visar det betalade eller mottagna beloppet (till exempel kontoutdrag från de tre senaste månaderna),
  • ett intyg för varje person i hushållet om huruvida de äger någon fastighet eller inte, utfärdat av Luxemburgs skattemyndighet (Administration des contributions directes),
  • i förekommande fall styrkande handlingar om ägande av fastigheter utomlands,
  • handlingar som bevisar innehav av rörliga tillgångar (kontanter, besparingar, aktier, fonder och så vidare),
  • om hushållet hyr sin bostad, en kopia av hyreskontraktet och kvitton på hyresbetalningar för de tre senaste månaderna,
  • om hushållet har ett bostadslån, bevis på att det månatliga beloppet har betalats,
  • handlingar som styrker inkomster från fastigheter och rörliga tillgångar,
  • handlingar som rör det aktuella ärendet.

Kan jag få ersättning (för att delta i undersökningen/rättegången)? På vilka villkor?

När den ekonomiska situationen har kontrollerats ska advokatsamfundets ordförande eller den medlem av samfundet som ordföranden har utsett för ändamålet informera brottsoffret via vanlig post om rättshjälp beviljas och via rekommenderat brev om rättshjälp nekas. Ordföranden ska utse den advokat som brottsoffret själv har valt. Om brottsoffret inte har valt advokat eller om ordföranden anser att den valda advokaten är olämplig, kommer ordföranden själv att utse en advokat.

Notarius publicus och exekutionsbiträden utses ex officio av den domstol som hanterar ärendet inom ramen för rättshjälpen.

Om rättshjälp beviljas under förfarandet kommer brottsoffret att få ersättning för sina kostnader.

Kostnader som inte ersätts

Om brottsoffret får rättshjälp och döms att betala rättegångskostnaderna kommer staten att täcka dem.

Om det gäller brottmål kommer rättshjälpen inte att täcka kostnader och böter som utdöms för dömda personer.

Kan jag överklaga om ärendet läggs ner före rättegång?

Om ärendet läggs ner före rättegång ska det anges i tillkännagivandet på vilka villkor brottsoffer får inleda förfaranden genom ett personligt åtal eller ett anspråk som civilrättslig part.

Om påföljderna för brottet är straffrättsliga påföljder eller påföljder inom kriminalvården ska tillkännagivandet innehålla information om att brottsoffret kan överklaga till riksåklagaren som har rätt att instruera statsåklagaren att väcka åtal.

Om brottmålsavdelningen (Chambre du conseil) beslutar att inte hänskjuta brottmålet till en domstol som skulle avgöra om den påstådda gärningsmannen är skyldig eller ej, kan brottsoffret överklaga till appellationsdomstolens brottmålsavdelning. Därför har brottsoffer rätt att lämna in ansökningar och kommentarer till detta råd.

Om brottmålsavdelningen beslutar att inte gå vidare med ärendet på grund av sakförhållanden och inte av juridiska skäl kan brottsoffret fortfarande vända sig till en civilrättslig domstol för att få skadestånd.

Kan jag behöva medverka i rättegången?

Precis som under undersökningen/utredningen kan brottsoffer delta i förfarandet utan att ha särskild status eller vara civilrättslig part.

Offer får delta i både offentliga och stängda förhandlingar, men enbart om de kallas som vittnen. De kan också kallas som vittnen i de muntliga förhandlingarna. I så fall får de en skriftlig kallelse från den allmänna åklagaren och måste besvara frågor från såväl domstolen som från den motsatta partens advokat. Under rättegången sitter brottsoffer längst bak i domstolssalen för att förhindra att de har direkt kontakt med den åtalade.

Civilrättsliga parter får en skriftlig kallelse till de muntliga förhandlingarna. De har också rätt att delta i både offentliga förhandlingar och förhandlingar bakom stängda dörrar, och de måste vara närvarande för att få lägga fram sina krav. Oftast brukar brottsoffer höras efter vittnesförhören. Dessutom kan deras sak framföras i alla frågor som rör deras civila intressen, och de får vittna om sakförhållanden.

Vilken är mina officiella roll i rättssystemet? Kan jag vara eller välja att vara något av följande: Brottsoffer, vittne, civilrättslig part eller privat åklagare?

Din officiella roll i rättssystemet är som brottsoffer utan särskild ställning. Brottsoffer har rätt att delta i förfarandet som civilrättslig part.

Vilka rättigheter och skyldigheter har jag i denna roll?

Offer har framför allt rätt

  • att använda ett språk som de förstår eller i annat fall få tillgång till tolk, när det är fråga om en polisanmälan,
  • att kostnadsfritt få en kopia av anmälan och de handlingar de har lämnat som stöd för anmälan,
  • att få ett kvitto på ett språk som de förstår, som innehåller uppgifter om ärendenummer samt datum och plats för deras anmälan, att få en bekräftelse på mottagandet av anmälan som har lämnats in till den allmänna åklagaren,
  • att få bistånd eller företrädas av en advokat,
  • att informeras automatiskt när deras ärende läggs ned och om skälen till detta,
  • att på begäran få information om att deras ärende utreds av rättsväsendet,
  • att på begäran få information om läget i brottmålsförfarandet,
  • att automatiskt informeras av åklagarmyndigheten om datumet för den förhandling där deras ärende ska prövas,
  • att på begäran få information om alla slutliga domar i åtalet,
  • att ansöka om interimistiska åtgärder hos den domare som behandlar ansökningar för att göra en preliminär utbetalning, förutsatt att det inte på allvar går att ifrågasätta den andra partens ansvarsskyldighet.

Civilrättsliga parter har också rätt

  • att begära ersättning från den åtalade,
  • att delta i den utredning som beordrats av utredningsdomaren,
  • att be utredningsdomaren att begära ytterligare undersökningar,
  • att överklaga vissa undersökningar som påverkar deras civilrättsliga intressen till en domstolsavdelning,
  • att enbart höras om de själva vill det,
  • att få möta den åtalade ansikte mot ansikte vid behov,
  • att få tillgång till ärendehandlingarna, till utredningsdomarens kontor efter det första förhöret med den åtalade och dagen före varje undersökning för vilken det krävs rättsligt bistånd,
  • att be utredningsdomaren om en kopia av ärendehandlingarna när utredningen är klar,
  • att be om en expertrapport, höra vittnen och få tillbaka beslagtagna föremål,
  • att delta när syn hålls på brottsplatsen.

Kan jag göra ett uttalande under rättegången eller vittna? På vilka villkor?

Vittnen får delta i förhandlingar och under ed berätta för domaren om alla sakförhållanden som de känner till. Vittnen måste besvara frågor från såväl domstolen som från den motsatta partens advokat.

Civilrättsliga parter får lägga fram sin sak om alla frågor som rör deras civilrättsliga intressen och får vittna om sakförhållanden. En advokat som företräder en civilrättslig part får fråga ut experter och även försvarets vittnen.

I princip är all bevisning tillåten, förutsatt att sunda förnuftet och erfarenheten visar att den kan leda till en fällande dom. Bevis får läggas fram förutsatt att parterna har kunnat föra fram sina synpunkter på och argument om det.

Vilken information ska jag få under rättegången?

Offret ska få följande information:

  • På begäran: läget i brottmålsförfarandet.
  • Automatiskt: datumet för den förhandling där deras ärende ska prövas.
  • På begäran: alla slutliga domar i åtalet.

Har jag rätt att få tillgång till handlingarna i rättegången?

När en anmälan gjorts hos polisen ska anmälaren kostnadsfritt få en kopia av anmälan, direkt eller inom en månad från det att anmälan lämnades in. Anmälaren får också be den domstol som behandlar deras ärende om att särskilda åtgärder ska vidtas i förfarandet.

Om anmälaren har anslutit sig till förfarandet som civilrättslig part har hon eller han rätt att få tillgång till ärendehandlingarna, till utredningsdomarens kontor efter det första förhöret med den åtalade och dagen före varje undersökning för vilken det krävs rättsligt bistånd.

När förfarandet är avslutat ska utredningsdomaren överlämna ärendehandlingarna till den allmänna åklagaren. Som civilrättslig part har du rätt att ta del av handlingarna minst åtta arbetsdagar innan ärendet ska behandlas av .

Civilrättsliga parter och personer som kan visa att de har ett legitimt personligt intresse har rätt att få en kopia av ärendehandlingarna, utom eventuella papper och handlingar som har tagits i beslag, inom en rimlig period före den fastställda dagen för förhandlingen. För att få detta måste de lämna in en begäran till den allmänna åklagaren.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 08/11/2018

3 - Mina rättigheter efter rättegången


Kan jag överklaga domen?

Alla slutliga domar vinner laga kraft så snart de har meddelats. Det betyder att de betraktas som sanna så länge de inte upphävs av ett rättsmedel som föreskrivs i lag. Normalt sett fattar domaren straff- och civilrättsliga beslut i samma dom.

På grund av rätten till en rättvis rättegång gäller den lagakraftvunna domen endast dem som varit part i brottmålet och de delar av beslutet för vilka dessa parter har kunnat lägga fram sin sak. Som brottsoffer kan du bara överklaga om du har varit part i målet och deltagit som civilrättslig part.

Som sådan kan du överklaga, men enbart i fråga om dina civilrättsliga intressen och om du har ett intresse av att agera, till exempel om domstolen har avslagit ditt krav på ersättning eller om du anser att det utdömda beloppet är för litet.

Du kan alltså inte överklaga bara för att du inte håller med om domen eller för att rätten frikänt den svarande. Det är bara åklagaren som får överklaga utifrån den straffrättsliga aspekten av förfarandet.

Rådgör med din advokat för att avgöra om det är lämpligt att överklaga. Om din advokat bekräftar att det är lämpligt måste överklagan lämnas in inom 40 dagar till registratorn vid den domstol som har utfärdat domen.

Vilka är mina rättigheter efter domen?

När domen har meddelats kan du få en kopia av den.

Du kan också överklaga, men enbart om du har varit part i målet och deltagit som civilrättslig part och enbart i fråga om dina civilrättsliga intressen (se punkt 1).

Om en villkorlig frigivning planeras kan du meddela den åklagare som ansvarar för att verkställa domen att du invänder mot den.

Du kan fortfarande företrädas av en advokat.

Har jag rätt till stöd eller skydd efter rättegången? Hur länge?

Som civilrättslig part har du rätt till rättshjälp i fråga om allt som rör domens verkställande.

Som offer för ett uppsåtligt brott som har lett till kroppsskada kan du under vissa omständigheter ansöka hos justitieministeriet om ersättning från staten, om du inte kan få ersättning från gärningsmannen.

Polisen och rättsväsendet är skyldiga att erbjuda dig brottsofferskydd. Alla beslut om villkorlig frigivning av en dömd person får ske på särskilda villkor som framför allt handlar om att skydda både samhället och offret.

Vilken information får jag om gärningsmannen döms?

Du har rätt att på begäran få information om alla slutliga domar i åtalet.

När det gäller gärningsmannens dom är det viktigt att komma ihåg att domen, utan att återge villkoren, måste innehålla uppgifter om de lagbestämmelser som tillämpas, de omständigheter som utgör det brott som svaranden är åtalad för eller den dom eller de domar som fälls (artikel 195 i lagen om regler för rättegång i brottmål). Om du har andra frågor om domarnas verkställighet kan du kontakta tjänsten för domars verkställighet hos åklagaren.

I Luxemburg kommer en person som har dömts i sista instans sitter av sitt straff i fängelset i Schrassig eller i Givenich.

Vad får jag veta om gärningsmännen friges (också vid förtida eller villkorlig frigivning) eller rymmer?

Enligt artikel 4.1 i lagen om regler för rättegång i brottmål kan du efter att ha gjort en särskild ansökan till den allmänna åklagaren få information om gärningsmännen friges eller rymmer, om det finns ett hot mot dig eller en konstaterad risk för att du ska skadas, förutsatt att sådan information inte medför risk för skada för gärningsmannen.

Kommer jag att bli delaktiga i beslut om frigivning eller villkorlig frigivning? Kan jag göra ett uttalande eller överklaga?

Nej.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 08/11/2018

4 - Ersättning


Vilket förfarande finns för att yrka skadestånd från gärningsmannen (t.ex. rättegång, civilrättsligt krav)?

I de flesta fall är det den domstol som ansvarar för att pröva målet mot gärningsmannen som, om den anser att den svarande är skyldig, fastställer skadestånd inklusive ränta för brottsoffren som kompensation för deras skada.

För att domstolen ska utdöma skadestånd är det mycket viktigt att brottsoffret fogar ett enskilt anspråk till det straffrättsliga förfarandet. Brottsoffer kan lägga till ett enskilt anspråk när som helst under utredningen. Brottsoffer är inte skyldiga att närvara vid förhandlingen. De kan företrädas av en advokat och lägga fram sina anspråk skriftligt före förhandlingen.

Om brottsoffret inte lägger fram något enskilt anspråk eller gör någon ansökan kan domstolen inte på eget initiativ utdöma skadestånd inklusive ränta till brottsoffret.

Offer som inte lägger fram ett enskilt anspråk under den straffrättsliga förhandlingen förlorar inte sin rätt till ersättning.

Brottsoffret kan fortfarande väcka talan mot gärningsmannen i en civilrättslig domstol, förutsatt att detta sker innan preskriptionstiden enligt civilrätten löper ut och att brottsoffret kan visa att omständigheterna kan anses inrymma en skadeståndsgrundande handling i civilrättslig mening.

Domstolen förpliktade gärningsmannen att betala skadestånd eller ersättning till mig. Hur kan jag vara säker på att gärningsmannen betalar?

Brottmålsdomstolens uppgift är att kvantifiera den skada som brottsoffret har lidit, men den ingriper inte i återvinningen av det utdömda skadeståndet inklusive ränta.

När den slutliga domen har meddelats är det upp till brottsoffret att vidta åtgärder för att se till att gärningsmannen betalar skadeståndet.

Oftast är det advokaten som övervakar att skadestånd inklusive ränta verkligen betalas, först i godo genom att ta kontakt med den dömda personens advokat, eller genom att ansöka hos ett exekutionsbiträde om att få domen verkställd.

När domstolen utfärdar en villkorlig dom som omfattar en skyldighet att betala ersättning är det åklagaren, som ansvarar för att verkställa domar, som kontrollerar att den dömda personen verkligen uppfyller sin skyldighet.

Om gärningsmannen inte betalar, kan då staten betala ut ett förskott? På vilka villkor?

Under rättegången kan domstolen bevilja en preliminär utbetalning i väntan på resultatet av till exempel en expertrapport. Om gärningsmannen vägrar eller inte kan göra denna utbetalning kan justitieministeriet ta över om det är fråga om ett bevisat behov.

Har jag rätt att få ersättning från staten?

Genom den ändrade lagen av den 12 mars 1984 om ersättning till vissa brottsoffer för kroppsskada till följd av ett brott kan vissa brottsoffer få rätt till ersättning som ska betalas med statliga medel. Detta är viktigt för brottsoffer i följande fall:

Gärningsmannen har inte identifierats, gärningsmannen har identifierats men inte påträffats, gärningsmannen är insolvent.

För att hävda denna rättighet måste brottsoffer ansöka hos justitieministeriet, som ska fatta beslut om begäran om ersättning inom ett halvår. Ansökan om ersättning måste skrivas på franska, tyska eller luxemburgiska och måste innehålla uppgifter om datum, plats och de exakta omständigheterna. Dokument som styrker sakförhållandena och den skada som brottsoffret har lidit måste bifogas denna skrivelse till stöd för anspråket.

Rätten till ersättning omfattas av vissa villkor som brottsoffret måste uppfylla:

Offer måste vara regelbundet eller varaktigt bosatt i Luxemburg eller vara medborgare i ett EU-land eller i ett land som är med i Europarådet Brottsoffret måste också ha vistats lagligen i Luxemburg när brottet begicks, eller vara utsatt för det brott som avses i artikel 382.1 i strafflagen [människohandel].

Skadan måste vara följden av uppsåtliga handlingar som utgör ett brott.

Skadan måste vara en kroppsskada och får inte enbart vara materiell (vilket till exempel utesluter ersättning för stöld).

Skadan måste resultera i en allvarlig störning i levnadsvillkoren, till exempel till följd av inkomstförlust, ökade kostnader av engångskaraktär eller förlorad arbetsförmåga, förlorad skolgång under ett år, fysisk eller mental skada eller moralisk eller estetisk skada samt fysiskt och mentalt lidande. Brottsoffer för ett brott enligt artiklarna 372–376 i strafflagen undantas från kravet på att bevisa fysisk eller mental skada, eftersom sådan presumeras.

Staten är endast skyldig att betala ersättning om brottsoffret inte kan få faktisk och tillräcklig ersättning på annat sätt (till exempel från gärningsmannen, socialförsäkringen eller annan personlig försäkring).

Det är viktigt att känna till att ersättning kan nekas eller sänkas på grund av brottsoffrets beteende vid den berörda tidpunkten eller vederbörandes relation till gärningsmannen.

Även om staten beviljar brottsoffret ersättning kan brottsoffret lämna ett in ett enskilt anspråk och begära ytterligare belopp från gärningsmannen, om brottsoffret anser att ersättningen inte är tillräcklig. I sådant fall måste brottsoffret informera domstolen om att vederbörande har lämnat in en ansökan om ersättning från staten eller att vederbörande har fått sådan ersättning från staten, i förekommande fall.

Har jag rätt att få ersättning om gärningsmannen inte dömts?

Offer har rätt till ersättning om gärningsmannen inte döms, förutsatt att de är offer för ett brott och gärningsmannen inte har identifierats eller om gärningsmannen har identifierats men inte påträffats, eller om gärningsmannen är insolvent.

Om det inte hålls någon rättegång och domstolen därmed inte har utdömt någon ersättning får justitieministeriet fastställa ett fast belopp och/eller beställa en expertrapport som bekostas av ministeriet för att fastställa vilket belopp som brottsoffret ska få som ersättning.

Har jag rätt till ersättning i förväg om jag väntar på beslut om min ansökan om ersättning?

Om du kan bevisa att du behöver det kan justitieministern besluta om en utbetalning i väntan på att din ansökan behandlas.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 08/11/2018

5 - Min rätt till stöd och bistånd


Vem ska jag kontakta för stöd och hjälp?

– Som brottsoffer kan du vända dig till följande organisationer för att få stöd:

A. Statlig tjänst:

Centrala tjänsten för socialt stöd – stöd till brottsoffer (Service central d’assistance sociale (SCAS) – Services d’Aide aux Victimes (SAV))SAV i Luxemburg

Typer av stöd:

  • Psykologisk och psykoterapeutisk rådgivning
  • Juridisk information
  • Terapigrupper för offer för våld i nära relationer
  • Ledsagar brottsoffer under rättsprocessen

KONTAKTUPPGIFTER:

Bâtiment Plaza Liberty, Entrance C
12-18 rue Joseph Junck
L-1839 Luxemburg

Tfn: (+352) 47 58 21-627
(+352) 47 58 21-628
Mobiltfn: (+352) 621 32 65 95

E-post: Länken öppnas i ett nytt fönsterscas-sav@justice.etat.lu
Webbplats: http://www.justice.public.lu/fr/aides-informations/assistance-sociale/scas-service-aide-victimes/

B. Icke-statliga organisationer:

1. Stöd för brottsoffer (Aide aux Victimes de la Criminalité) – Wäisse Rank Lëtzebuerg Asbl

Typer av stöd:

  • Juridisk rådgivning
  • Moraliskt, ekonomiskt och materiellt stöd

KONTAKTUPPGIFTER:

84 rue Adolphe Fischer
L-1521 Luxemburg

Tfn: (+352) 40 20 40

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönsterwrl@pt.lu
Webbplats: http://www.benevolat.public.lu/de/espace-benevole/decouvrir-associations/chercher-association/associations/?~=/de/assoc/212

2. Stöd till offer för bekräftat våld i nära relationer

Det finns tre sådana tjänster:

– SAVVD i Luxemburg från den ideella organisationen Utsatta kvinnor (Femmes en détresse) asbl

Typer av stöd:

  • Psykosocial rådgivning
  • Juridisk information och juridiskt stöd
  • Juridisk, administrativ och social information och stöd när åklagaren har frigett gärningsmannen
  • Planering av rättsliga åtgärder
  • Ledsagande av brottsoffer till exempelvis domstol, advokat, läkare
  • Vägledning
  • Rådgivning och skyddsåtgärder mot trakasserier
  • Framtagning av en skyddsplan för brottsoffer

KONTAKTUPPGIFTER:

BP 1024
L-1010 Luxemburg

Tfn: (+352) 26 48 18 62
Fax: (+352) 26 48 18 63

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönstercontact@savvd.lu
Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://fed.lu/wp/services/savvd/

– PSY EA– i Luxemburg från den ideella organisationen Utsatta kvinnor (Femmes en détresse)

För barn som direkt eller indirekt har blivit offer för våld i nära relationer i samband med en vräkning.

Typer av stöd:

  • Vård av barn och unga som har blivit offer för våld i nära relationer i samband med en vräkningsåtgärd.
  • Som psykologiskt stöd för barn och unga som är offer för våld i nära relationer. Psykologiskt stöd för barn och unga som är offer för våld i nära relationer och för deras familjer.

KONTAKTUPPGIFTER:

BP 1024
L-1010 Luxemburg

Tfn: (+352) 26 48 20 50
Fax: (+352) 26 48 18 63

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönstercontact@psyea.lu
Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://fed.lu/wp/services/psyea/

- ALTERNATIVES i Dudelange från stiftelsen Pro Familia (Fondation Pro Familia))

Stöd för barn som direkt eller indirekt har blivit offer för våld i nära relationer i samband med en vräkning.

Typer av stöd:

  • Vård av barn och unga som har blivit offer för våld i nära relationer i samband med en vräkningsåtgärd.

KONTAKTUPPGIFTER:

Route de Zoufftgen 5
L-3598 Dudelange L-1010 Luxemburg

Tfn: (+352) 51 72 72 89

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönsteralternatives@profamilia.lu
Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.profamilia.lu/Enfants+Adolescents/ALTERNATIVES+_+Centre+de+consultation+pour+enfants+et+adolescents+victimes+de+violence-p-470.html

3. Rådgivning för kvinnor som är bekräftade våldsoffer

Typer av stöd:

  • Telefonrådgivning
  • Psykosocial rådgivning
  • Juridisk, administrativ och social information och juridiskt, administrativt och socialt stöd
  • Planering av rättsliga åtgärder
  • Kvinnor ledsagas till andra instanser: advokat, domstol, polis
  • Inskrivningsintervju vid ett skyddat boende för kvinnor
  • Utbildning och föreläsningar om våld i nära relationer
  • Seminarier och diskussionsgrupper

Det finns fyra sådana grupper:

– VISAVI (Leva utan våld) (VISAVI (Vivre Sans Violence)) i Luxemburg från den ideella organisationen Utsatta kvinnor (Femmes en détresse)

Rådgivningscentrum för kvinnor som har utsatts för våld i nära relationer

KONTAKTUPPGIFTER:

2, rue du Fort Wallis
L-2714 Luxemburg

Tfn: (+352) 49 08 77-1
Fax: (+352) 26 48 26 82

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönsterfeminfo@visavi.lu
Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://fed.lu/wp/services/visavi/

– SÖDRA CENTRUMET (FOYER SUD) i Esch-sur-Alzette från Luxemburgs nationella kvinnoråd (Conseil national des femmes du Luxembourg)

Rådgivning för utsatta kvinnor, däribland våldsoffer.

KONTAKTUPPGIFTER:

41, rue de Luxembourg
L-4220 Esch sur Alzette

Tfn: (+352) 54 55 77 / 26 53 03 26/ 54 57 57
Fax: (+352) 54 57 57 57

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönsterfoyersud@pt.lu
Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.cnfl.lu/site/foyersud.html

– Centre OZANAM i Luxemburg

- Centrum OZANAM Norr (Centre OZANAM Nord) i Wiltz från stiftelsen Huset med öppen dörr (Fondation Maison de la Porte Ouverte)

Rådgivning för utsatta kvinnor, däribland våldsoffer.

KONTAKTUPPGIFTER:

Ozanam Luxembourg
64, rue Michel Welter
L-2730 Luxemburg

Tfn: (+352) 48 83 47

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönsterozanam@fmpo.lu
Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://fmpo.lu/foyers/centre-ozanam/

KONTAKTUPPGIFTER:

Ozanam Nord
49, Grand-Rue
L-9530 Wiltz

Tfn: (+352) 26 95 39 59

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönsterozanam.nord@fmpo.lu
Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://fmpo.lu/foyers/centre-ozanam-nord/

- PROFAMILIA i Dudelange från stiftelsen Pro Familia (Fondation Pro Familia)

Rådgivning för utsatta kvinnor, däribland våldsoffer.

KONTAKTUPPGIFTER:

Route de Zoufftgen 5
L-3598 Dudelange

Tfn: (+352) 51 72 72-41
Fax: (+352) 52 21 88

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönsterfemmes@profamilia.lu
Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.cnfl.lu/

4. Rådgivningscentrum för barn och unga som är registrerade våldsoffer

Det finns fyra sådana centrum:

- PSY EA i Luxembourg från den ideella organisationen Utsatta kvinnor (Femmes en détresse)

Psykologiskt stöd för barn och unga i åldern 3–21 som har utsatts för eller bevittnat våld i nära relationer och för deras familjer.

Typer av stöd:

  • Psykologiskt stöd för barn och unga som är offer för våld i nära relationer och för deras familjer.

KONTAKTUPPGIFTER:

BP 1024
L-1010 Luxemburg

Tfn: (+352) 26 48 20 50
Fax: (+352) 26 48 18 63

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönstercontact@psyea.lu
Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://fed.lu/wp/services/psyea/

- ALTERNATIVES i Dudelange från stiftelsen Pro Familia (Fondation Pro Familia)

Rådgivning för barn och unga i åldern 0–27 som har utsatts för eller bevittnat fysiskt och mentalt våld, däribland våld i nära relationer, och för deras familjer.

Typer av stöd:

  • Psykologiskt stöd för barn och deras familjer.
  • Stöd för att skapa varma familjerelationer, ömsesidig uppskattning
  • Medvenhet om våld och förebyggande arbete

KONTAKTUPPGIFTER:

Route de Zoufftgen 5
L-3598 Dudelange L-1010 Luxemburg

Tfn: (+352) 51 72 72 89

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönsteralternatives@profamilia.lu
Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.profamilia.lu/Enfants+Adolescents/ALTERNATIVES+_+Centre+de+consultation+pour+enfants+et+adolescents+victimes+de+violence-p-470.html

- OXYGENE i Dudelange från den ideella organisationen Utsatta kvinnor (Femmes en détresse)

Rådgivning och information för utsatta flickor (12–21 år) som har blivit offer för fysiskt, mentalt eller sexuellt våld.

Typer av stöd:

  • Enskilda samtal
  • Stöd till administrativa förfaranden
  • Hjälp att söka övervakat boende
  • Hjälp att eventuellt få plats vid det skyddade boendet Meederchershaus

KONTAKTUPPGIFTER:

2, rue du Fort Wallis
L-2714 Luxemburg

Tfn: (+352) 49 41 49
Fax: (+352) 27 12 59 89

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönsterinfofilles@pt.lu
Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://fed.lu/wp/services/oxygene/

- ALUPSE DIALOGUE i Luxemburg från den ideella organisationen Alupse

Psykologsamtal och terapitjänster för barn från 0 till 21 år som har utsatts för fysiskt, mentalt och sexuellt våld och för deras familjer.

KONTAKTUPPGIFTER:

8, rue Tony Bourg
L- 1278 Luxemburg

Tfn: (+352) 26 18 48-1
Fax: (+352) 26 19 65 55

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönsteralupse@pt.lu
Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.alupse.lu/fr/lassociation-alupse/

5. Ackrediterat centrum för rådgivning, information och stöd till utsatta män och pojkar som har utsatts för våld – infoMann i Luxemburg från den ideella organisationen actTogether

Typer av stöd:

  • Psykologiskt och socialt stöd samt rådgivning
  • Informations- och dokumentationstjänst
  • Åtgärder för att öka medvetenheten samt utbildningsverksamhet
  • Ledsagar och ger stöd till män för att hjälpa dem att få plats i skyddat boende för män

KONTAKTUPPGIFTER:

Cour du Couvent 5
L-1362 Luxemburg

Tfn: (+352) 27 49 65
Fax: (+352) 27 49 65 65

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönsterinfo@infomann.lu
Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.infomann.lu/

6. Ackrediterat rådgivnings- och stödcentrum för personer som har begått våldsbrott, däribland våld i nära relationer – Riicht eraus i Luxemburg från Röda korset i Luxemburg

Typer av stöd:

  • Rådgivning, samtal, stöd, hjälp och ledsagning för personer (kvinnor och män) som har utövat våld i nära relationer i samband med en vräkning till följd av en domstolsdom eller på frivillig basis
  • Uppmuntran av medvetenhet och ansvar hos gärningsmän
  • Skydd för brottsoffer på kort sikt
  • Konflikthantering och självförtroende
  • Stöd till människor som vill förändras
  • Hjälp med att utveckla konkreta strategier för en varaktig förändring i gärningsmäns attityd och beteende
  • Stöd till människor som vill ändra sitt våldsamma beteende
  • Diskussionsgrupp

KONTAKTUPPGIFTER:

73 rue Adolph Fischer
L-1520 Luxemburg

Tfn: (+352) 27 55-5800
Röda korsets hjälptelefon: (+352) 27 55
Fax: (+352) 27 55-5801

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönsterriichteraus@croix-rouge.lu
Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.croix-rouge.lu/riichteraus/

7. Stöd för erkända offer för människohandel

Öppenvård och sjukhusvård för alla offer för människohandel, kvinnor, män och barn.

Det finns två tjänster som samordnas:

– SAVTEH i Luxemburg från Utsatta kvinnor (Femmes en détresse) asbl

- COTEH i Luxemburg från stiftelsen Huset med öppen dörr (Fondation Maison de la Porte Ouverte)

Typer av stöd:

  • Rådgivning per telefon och personlig rådgivning
  • Psykologiskt stöd och psykologisk övervakning
  • Psykologiskt stöd och psykologisk stabilisering
  • Organisation av rådgivning eller medicinsk vård
  • Ledsagning av brottsoffret till brottsutredningsavdelningen för identifiering
  • Stöd till brottsoffrets samarbete med polis och åklagare
  • Ledsagning av brottsoffer, framför allt under deras rättsliga, administrativa och sociala förfaranden
  • Samordning av sjukhusvård och boende för brottsoffret, beroende på kön och ålder
  • Materiellt och ekonomiskt stöd
  • Information om rättigheter för brottsoffer för människohandel, rättsliga och administrativa förfaranden, förmåner
  • Kontakt med icke-statliga organisationer och ursprungsländer vid frivilligt återvändande

KONTAKTUPPGIFTER:

SAVTEH
BP 1024
L-1010 Luxemburg

Tfn: (+352) 26 48 26 31
Fax: (+352) 26 48 26 82
Mobiltfn: (+352) 621 316 919

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönstertraite.humains@visavi.lu
Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://fed.lu/wp/services/savteh/

COTEH

Tfn: (+352) 24 87 36 22
Mobiltfn: (+352) 621 351 884

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönstercoteh@fmpo.lu
Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://fmpo.lu/services/service-dassistance-aux-victimes-de-la-traite-des-etres-humains/

C. Polis:

Luxembourg Police
Directorate General
(Police Grand-Ducale Direction Générale) L-2957 Luxemburg

Tfn: (+352) 49 97-1
Akutnummer: 113
Fax: (+352) 49 97-20 99

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönstercontact@police.public.lu
Webbplats: http://www.police.public.lu/fr/aide-victimes/

D. Lokala myndigheter:

Juridiska mottagnings- och informationstjänster (Service d’accueil et d’information juridique):

- DIEKIRCH

Justice de paix
Place Joseph Bech
L-9211 Diekirch

Tfn: (+352) 80 23 15

- ESCH-SUR-ALZETTE

Justice de Paix
Place Norbert Metz
L-4239 Esch-sur-Alzette

Tfn: (+352) 54 15 52

- LUXEMBURG

Cité judiciaire
Building BC
L-2080 Luxemburg

Tfn: (+352) 22 18 46

Webbplats: http://www.justice.public.lu/fr/aides-informations/accueil-info-juridique/

Juridisk information om kvinnors rättigheter:

ALLMÄNNA ÅKLAGAREN (PARQUET GÉNÉRAL)

Cité judiciaire
byggnad BC eller CR
L-2080 Luxemburg

Webbplats: http://www.justice.public.lu/fr/aides-informations/droits-femme/index.html

E. Ministerier:

- Justitieministeriet (Ministère de la Justice)

13 rue Erasme
L-2934 Luxemburg

Tfn: (+352) 247-84537
Fax: (+352) 26 68 48 61

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönsterinfo@mj.public.lu
Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.mj.public.lu/

Uppdrag:

  • Civilrättsliga ärenden
  • Straffrättsliga ärenden: Ersättning till brottsoffer, rättshjälp, medling vid brott
  • Handelsrättsliga ärenden
  • Rättsväsendets organisation
  • Allmän samordning av förvaltningsrättsliga processer vid förvaltningsdomstolar
  • Fastställande av påföljder

- Inrikesministeriet (Ministère de l’Intérieur)

BP 10
L-2010 Luxemburg

Tfn: (+352) 247-84600
Fax: (+352) 22 11 25

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönsterinfo@miat.public.lu
Webbplats: http://www.mi.public.lu/

Uppdrag i enlighet med storhertigligt dekret av den 28 januari 2015:

  • Samordning av räddningstjänsten
  • Samarbete med icke-statliga organisationer

- Ministeriet för inre säkerhet (Ministère de la Sécurité intérieure)

19-21 Boulevard Royal
L-2449 Luxemburg

Tfn: (+352) 247-84659
Fax: (+352) 22 72 76

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönstersecretariat@msi.etat.lu
Webbplats: http://www.gouvernement.lu/3313529/minist_securite_interieure

Stöd till brottsoffer i enlighet med storhertigligt dekret av den 28 januari 2015:

  • Luxemburgs polis, generalinspektoratet för polisen (Police Grand-Ducale, Inspection générale de la Police), EU:s politik för rättsliga och inrikes frågor, politik för internationellt polissamarbete

- Ministeriet för lika möjligheter (MEGA) (Ministère de l’Égalité des Chances)

6A, bd. F. D. Roosevelt
Hôtel Terres Rouges
L-2921 Luxemburg

Tfn: (+352) 247-85806
Fax: (+352) 24 18 86

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönsterinfo@mega.public.lu
Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.mega.public.lu/fr/index.html

Uppdrag:

  • Våld i nära relationer
  • Kommitté för samarbete mellan fackfolk i kampen mot våld
  • Partnerskap med icke-statliga organisationer som har ackrediterats av ministeriet för lika möjligheter och administration av öppenvård och sjukhusvård av offer för och gärningsmän av våld i nära relationer, utsatta kvinnor och män, könsbaserat våld och människohandel
  • Partnerskap och samarbete med statligt godkända icke-statliga organisationer inom vården av människor i nöd som har utsatts för våld.

Hotline för stöd till brottsoffer

- Luxemburgs polis

Hjälptelefon: 113

Måndag–fredag, dygnet runt

Röda korset i Luxemburg

Hjälptelefon: 2755

Måndag–fredag kl. 7.00–22.00

- Fraentelefon (Utsatta kvinnor)

Hjälptelefon: (+352) 44 81 81

Måndag–fredag, dygnet runt

- Fraentelefon (Utsatta kvinnor)

Hjälptelefon: (+352) 44 81 81

Måndag–fredag kl. 9.00–15.00

Är stöd till brottsoffer gratis?

Vilka typer av stöd kan jag få från statliga myndigheter eller staten?

Ja, stödet till brottsoffer är kostnadsfritt.

Vilka typer av stöd kan jag få från icke-statliga organisationer?

Svaret på den första frågan hittar du under B.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 08/11/2018

Rättigheter för brottsoffer i straffrättsliga förfaranden - Ungern


Du anses vara brottsoffer om du har lidit skada till följd av en gärning som utgör ett brott enligt ungersk rätt, t.ex. om du själv har skadats eller din egendom har skadats eller stulits. Som brottsoffer har du enligt ungersk rätt en rad rättigheter före, under och efter förfarandet i domstol (rättegången). Du kan begära upplysningar om dina rättigheter och skyldigheter i straffrättsliga förfaranden från den utredande myndigheten, den allmänna åklagaren eller domstolen, beroende på i vilket skede förfarandet befinner sig.

I Ungern börjar det straffrättsliga förfarandet med en utredning. Utredningen utförs vanligtvis av polisen, under ledning av den allmänna åklagaren. Efter avslutad utredning väcker åklagaren åtal och lämnar över ärendet till domstol, eller så avslutas ärendet under utredningen på grund av bristande bevisning eller på grund av att straffansvar inte kan utkrävas eller inte längre gäller.

Om ärendet går till domstol bedömer domstolen bevisningen och avgör om den tilltalade är skyldig eller oskyldig. I ungerska straffrättsliga förfaranden kan domstolen (förutom i vissa typer av förfaranden) även använda sig av direkt bevisupptagning vid en offentlig förhandling. Med andra ord kan du kallas att inställa dig vid domstolsförhandlingen och höras som vittne. Om den tilltalade förklaras skyldig döms han eller hon till en påföljd. Om den tilltalade förklaras oskyldig frias han eller hon.

Mer information:

Länken öppnas i ett nytt fönster1 - Mina rättigheter som brottsoffer

Länken öppnas i ett nytt fönster2 - Brottsanmälan och Mina rättigheter under förundersökningen

Länken öppnas i ett nytt fönster3 - Mina rättigheter efter rättegången

Länken öppnas i ett nytt fönster4 - Ersättning

Länken öppnas i ett nytt fönster5 - Min rätt till stöd och bistånd


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 10/10/2018

1 - Mina rättigheter som brottsoffer


Vilken information kan jag få från myndigheten när brottet har inträffat (t.ex. från polisen, åklagarmyndigheten) men innan jag anmäler brottet?

Enligt straffprocesslagen är domstolen, åklagaren och den utredande myndigheten skyldiga att informera brottsoffer om deras rättigheter och skyldigheter innan en processhandling företas.

Brott kan anmälas till den allmänna åklagaren eller till den utredande myndigheten. Anmälan kan ske muntligen eller skriftligen. Anmälan kan även tas emot av en annan myndighet eller av domstolen. Den vidarebefordras i så fall till den utredande myndigheten. I lagen anges inga formella krav på hur en brottsanmälan ska göras. Brott kan anmälas via brev, vanlig post eller e-post, eller personligen.

Det straffrättsliga förfarandet genomförs på ungerska. Om brottsoffret inte talar ungerska kan han eller hon dock använda sitt modersmål eller valfritt annat språk. Även om brottsoffret talar ungerska får han eller hon använda sitt modersmål i det straffrättsliga förfarandet. Brottsoffret behöver inte stå för kostnaderna för översättning och tolkning. Brottsoffret får inte heller förpliktas att betala ett förskott för eller bära sådan kostnader.

Brottsoffer har rätt till stöd från en brottsofferorganisation om brottsoffret är en fysisk person som utsatts för ett brott mot person eller egendom i Ungern eller en fysisk person som har lidit skada som en direkt följd av brottsliga gärningar eller ett brott mot egendom i Ungern. Detta gäller framför allt vid kroppsskada eller emotionell skada, mental chock eller ekonomisk förlust. För att få stöd måste brottsoffret vara ungersk medborgare, medborgare i en EU-medlemsstat, tredjelandsmedborgare som lagligt vistas i EU, en statslös person som lagligt vistas i Ungern, offer för människohandel eller någon annan person som bedöms ha rätt till sådant stöd på grund av internationella fördrag som ingåtts mellan deras hemland och Ungern eller på grund av ömsesidighet.

Staten ger brottsoffer stöd efter att ha bedömt deras behov. Det kan röra sig om att göra det lättare att skydda offrets intressen, bevilja omedelbart ekonomiskt stöd, bevilja status som vittne, ge vittnesskydd och erbjuda skyddat boende. Om de lagstadgade villkoren är uppfyllda har brottsoffret rätt till stöd.

Dessutom kan personskydd förordnas om våldsbrott mot personer eller brott som utsätter en hel grupp av personer för fara planeras eller begås mot brottsoffren för att hindra eller göra det omöjligt för dem att delta i det straffrättsliga förfarandet eller utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter, eller om ett sådant brott är sannolikt. Ansökningar kan inges eller registreras hos den domstol, åklagare eller utredande myndighet som handlägger det straffrättsliga förfarandet.

För att förhindra eller stoppa brott mot en persons fysiska integritet eller frihet omfattar personskyddet skydd av brottsoffrets privata bostad eller andra lokaler där han eller hon vistas. Dessutom skapar man säkra trafikrutter och ser till att brottsoffret kan delta i straffrättsliga förfaranden och företa officiella handlingar på ett tryggt och säkert sätt.

Personskydd ges framför allt med hjälp av regelbunden patrullering, tekniska medel, kontinuerlig kommunikation och tillhandahållande av skyddskläder. Om andra personskyddsmetoder är ineffektiva kan det brottsbekämpande organ som är bemyndigat att tillhandahålla personskydd även tillhandahålla fast bevakning genom väktare på plats.

Om skyddet av ett brottsoffer i ett straffrättsligt förfarande som rör ett mycket allvarligt brott inte kan garanteras med hjälp av personskydd, och brottsoffret samarbetar med myndigheterna och känner sig hotat, måste därför särskilda skyddsåtgärder vidtas. På vissa villkor kan ett sådant vittne i så fall få lov att delta i ett särskilt vittnesskyddsprogram.

I vissa fall har brottsoffret rätt att företrädas av ett målsägandebiträde. Om brottsoffret fungerar som en privat åklagare har han eller hon dessutom rätt till rättshjälp. I regel är villkoret för att få rättshjälp att brottsoffret har behov av hjälpen, dvs. att brottsoffrets månatliga nettoinkomst (där hänsyn tas till den sammanlagda inkomsten för alla som bor under samma tak) inte överstiger minimipensionen till följd av ett anställningsförhållande (som 2017 uppgick till 28 500 ungerska forinter (HUF)) och att brottsoffret saknar tillgångar för att täcka de juridiska kostnaderna.

Brottsoffret har rätt att när som helst under det straffrättsliga förfarandet framställa enskilt anspråk för att få ersättning för skador som uppkommit till följd av ett brott som gärningsmannen har begått. För att säkra sin civilrättsliga fordran kan brottsoffret ansöka om att gärningsmannens tillgångar ska beläggas med kvarstad. Domstolen förordnar om kvarstad om det finns rimliga skäl att anta att fordran inte kommer att betalas. Domstolen meddelar beslut om det enskilda anspråket genom att i en dom bifalla eller avslå framställan. Om detta kraftigt skulle försena förfarandet, eller om den tilltalade frikänns, eller om det av andra skäl inte går att pröva framställan i sak, förordnar domstolen att den civilrättsliga fordran ska drivas in med andra rättsliga medel.

Brottsoffret har på vissa villkor rätt att delta i ett medlingsförfarande tillsammans med den tilltalade. Medlingsförfarandet kan inte genomföras utan brottsoffrets samtycke. Även med brottsoffrets samtycke sker detta inte per automatik och är underställt många andra villkor.

Brottsoffrets och målsägandebiträdets utlägg i ärendet räknas som kostnader som kan hänföras till det straffrättsliga förfarandet. Det gör även de kostnader som brottsoffret haft i samband med sin medverkan som vittne. De förstnämnda kostnaderna betalas inte ut i förskott av staten, medan de sistnämnda kostnaderna ersätts efter själva processhandlingen. Om den tilltalade befinns skyldig förpliktas han eller hon att ersätta rättegångskostnaderna.

Jag bor inte i det EU-land där brottet ägde rum (EU-medborgare och icke EU-medborgare). Hur skyddas mina rättigheter?

I straffprocesslagen skyddas dina rättigheter vid förfaranden som omfattas av Ungerns behörighet oavsett medborgarskap eller hemvist. Medborgare i en EU-medlemsstat får samma brottsofferstöd som ungerska medborgare.

Vilken information ska jag få om jag anmäler ett brott?

Brottsoffret underrättas personligen om beslutet att inleda en brottsutredning endast om brottet inte anmäldes av brottsoffret. I processlagen anges dessutom vilka situationer och beslut brottsoffret måste underrättas om.

I samband med det brott som brottsoffret har utsatts för har brottsoffret på begäran rätt att underrättas om den person som häktats har släppts eller rymt, om den person som dömts till fängelse har fått villkorlig dom, frigetts, rymt eller släppts i förtid, om den person som frihetsberövats har frigetts, rymt eller släppts i förtid, om den person som tillfälligt tvångsvårdas har skrivits ut eller avvikit, om den person som tvångsvårdas har skrivits ut, avvikit utan lov eller fått permission och om ungdomar som dömts till ungdomsvårdsskola tillfälligt eller permanent har frigetts, utan lov har avvikit från ungdomsvårdsskolan eller avbrutit sin utbildning.

Brottsoffret måste framför allt underrättas om beslut som rör utnämning av en sakkunnig, avbrytande av utredningen, utredningens slutsatser, nedläggning av utredningen, åtal, strykning av delar av åtalspunkterna, nedläggning av åtalet, antagandet av beslut som innehåller bestämmelser som rör offret direkt och antagandet av ett definitivt beslut.

Brottsoffret måste underrättas om tid och plats för alla processhandlingar som han eller hon får delta i. Detta omfattar förhör med en sakkunnig under utredningen, inspektioner, rekonstruktioner, vittneskonfrontationer samt rättegångar och offentliga förhandlingar under domstolsförfarandet.

Under utredningen kan brottsoffret få information om och mot en avgift få kopior på sakkunnigutlåtanden och handlingar om utredningsåtgärder som han eller hon kan närvara vid. Brottsoffret kan även erhålla kopior på andra handlingar om detta inte skadar utredningen. Efter att utredningen har avslutats får brottsoffret gå igenom alla handlingar som rör det brott som han eller hon har utsatts för.

Under utredningen får brottsoffret överklaga eller invända mot alla beslut som direkt berör honom eller henne. Brottsoffret får bland annat invända mot beslut om att avvisa hans eller hennes brottsanmälan eller beslut om att avbryta eller lägga ned utredningen.

Om brottsanmälan avvisas eller utredningen läggs ned, och i vissa fall när formella åtalspunkter framställdes som en del av åtalet och brottsoffrets invändningar inte godtogs, får brottsoffret inom en lagstadgad frist agera biträdande privat åklagare. Brottsoffret får även agera biträdande privat åklagare om åklagaren till följd av utredningen slår fast att det inte har begåtts något brott som omfattas av allmänt åtal eller om åklagaren inte har övertagit ansvaret för att väcka åtal från den privata åklagaren. Ett brottsoffer som agerar privat åklagare får via sin advokat väcka enskilt åtal mot den tilltalade.

Under domstolsförfarandet får brottsoffret endast överklaga avgörandet av det civilrättsliga anspråket, men inte beslutet i sak. Under domstolsförfarandet får brottsoffret agera privat åklagare om åklagaren lagt ned åtalet.

Har jag rätt till kostnadsfri tolkning eller översättning (när jag kontaktar polis eller annan myndighet eller under utredningen och rättegången)?

Det straffrättsliga förfarandet genomförs på ungerska. Om du inte behärskar ungerska får du emellertid inte diskrimineras på grund av detta. I ett straffrättsligt förfarande får du både i tal och skrift använda ditt modersmål, regionala språk eller minoritetsspråk eller något annat språk som du talar. I så fall har du rätt till kostnadsfri tolkning och översättning av alla officiella handlingar som tillställs dig.

Hur ska myndigheten se till att jag förstår och blir förstådd (om jag är ett barn eller har en funktionsnedsättning)?

I sin kommunikation med dig försöker myndigheten använda ett enkelt och lättfattligt språk, både i tal och i skrift. Information om dina rättigheter och varningar om dina skyldigheter kommuniceras på ett lättfattligt sätt och med hänsyn till din situation och dina personliga förmågor. Vid muntlig kommunikation är myndigheten också skyldig att förvissa sig om att du har förstått den information som du har fått. Om så inte är fallet förklarar myndigheten informationen eller varningen. Om du är minderårig eller har en funktionsnedsättning måste myndigheten vara extra försiktig när den kommunicerar med dig. Om du har nedsatt hörsel, är dövblind eller har talsvårigheter kan du be om att få en teckentolk eller att få lämna en skriftlig redogörelse i stället för att förhöras.

Stöd till brottsoffer

Vem ger stöd till brottsoffer?

På nationell nivå ansvarar de statliga förvaltningsmyndigheterna i huvudstaden och de 19 provinserna för brottsofferstöd och rättshjälp. Om du har utsatts för ett brott ger de statliga förvaltningsmyndigheterna dig kostnadsfri personlig hjälp. Du får bland annat

  • information om dina rättigheter och möjligheter,
  • emotionellt stöd,
  • praktisk hjälp och juridisk rådgivning i enkla ärenden,
  • bekräftelse på att du räknas som brottsoffer, och
  • eventuellt omedelbart ekonomiskt stöd om du ingett en ansökan om sådant stöd inom fem dagar räknat från det att brottet begicks.

Inom ramen för rättshjälpen tillhandahåller de statliga förvaltningsmyndigheterna gratis juridisk rådgivning i ärenden där det är relativt enkelt att fastställa de faktiska omständigheterna. Om du befinner dig i ekonomiska svårigheter kan du även få tillgång till andra juridiska tjänster (t.ex. upprättandet av handlingar) via juridiskt bistånd utanför det straffrättsliga förfarandet och företrädas av ett målsägandebiträde i det straffrättsliga förfarandet.

Du hittar kontaktuppgifterna till de statliga förvaltningsmyndigheterna i Budapest och provinserna på Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.kormanyhivatal.hu/ och ytterligare information om brottsofferstöd och rättshjälp på Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://igazsagugyiinformaciok.kormany.hu/aldozatsegito-szolgalat och Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://igazsagugyihivatal.gov.hu/jogi-segitsegnyujtas.

Utöver statliga brottsofferorganisationer finns det även en mängd icke-statliga organisationer som du kan vända dig till om du har utsatts för brott. Exempel på sådana är följande organisationer:

  • VITA RINGEN. Detta är en ideell förening som är medlem av brottsofferorganisationen Victim Support Europe. Den tillhandahåller ekonomiskt, juridiskt, psykologiskt och annat stöd samt hjälp till brottsoffer och deras anhöriga, särskilt de personer som på grund av sin sociala situation har behov av stöd (Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://fehergyuru.eu/).
  • Nationella kristelefonlinjen (Országos Kríziskezelo és Információs Telefonszolgálat). Denna tillhandahåller hjälp till offer för våld i hemmet, barnmisshandel, prostitution och människohandel och kan erbjuda dessa personer boende (Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://bantalmazas.hu/).
  • Den icke-statliga ambulanstjänsten ESZTER (ESZTER Alapítvány és Ambulancia). Denna tillhandahåller barn och vuxna som har misshandlats och traumatiserats gratis psykologisk behandling och rehabilitering, samt juridisk information och rådgivning (http://eszteralapitvany.hu/).
  • Den icke-statliga kvinnorättsorganisationen NANE. Denna driver en gratis hjälplinje och tillhandahåller juridiskt bistånd samt psykologisk och social rådgivning för vuxna och minderåriga som utsatts för våld i hemmet (Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://nane.hu/).

Hänvisar polisen mig automatiskt till brottsofferstödet?

Om du vänder dig till polisen efter att ha utsatts för ett brott hänvisas du skriftligen till relevant brottsofferorganisation. Polisen informerar dig också om dina möjligheter att få brottsofferstöd. På begäran utfärdar polisen det intyg som krävs och överlämnar det till dig eller skickar det till brottsofferorganisationen.

Hur skyddas min personliga integritet?

Under ett straffrättsligt förfarande måste dina rättigheter och rättigheterna för andra som deltar i förfarandet respekteras. Det är förbjudet att lämna ut mer uppgifter om ditt privatliv än vad som är nödvändigt. Om ditt vittnesmål behövs kan du begära att dina uppgifter behandlas konfidentiellt och att uppgifterna efter vittnesmålet endast får lämnas ut till den myndighet som prövar ärendet.

Måste jag anmäla ett brott innan jag kan kontakta brottsofferstödet?

Det finns inget allmänt krav på att du måste anmäla ett brott som orsakat dig skada för att du ska vara berättigad till stödtjänster från en brottsofferorganisation. Trots det har du endast rätt till ekonomiskt stöd (ersättning, omedelbart ekonomiskt stöd) om du skriftligen kan styrka att det straffrättsliga förfarandet har inletts.

Personligt skydd om jag är i fara

Du kan få personligt skydd efter att det straffrättsliga förfarandet har inletts. Om du är hotad på grund av att du deltar i ett straffrättsligt förfarande kan du begära att den myndighet som prövar ärendet ger dig som vittne och dina familjemedlemmar och släktingar personligt skydd. Initiativ till personligt skydd kan tas av den utredande myndigheten, åklagaren eller domstolen. Beslutet fattas av den polismyndighet som tillhandahåller personskyddet.

Om du hörs som vittne och ditt vittnesmål rör väsentliga omständigheter i samband med ett särskilt allvarligt brott kan du få särskilt skydd. Särskilt skydd ges om bevisningen i ditt förväntade vittnesmål inte kan ersättas av annan bevisning, och om röjandet av din identitet i samband med din medverkan i det straffrättsliga förfarandet allvarligt skulle äventyra ditt eller dina anhörigas liv, lem eller personliga frihet.

Undersökningsdomaren avgör om vittnet ska ges särskilt skydd. Åklagarsidan kan ansöka om att sådant skydd ska beviljas. Om du beviljas särskilt skydd får du endast förhöras av undersökningsdomaren och får inte kallas till rättegången. Ditt namn, dina personuppgifter och din bosättningsort kommer att hanteras konfidentiellt och kommer inte att lämnas ut till den tilltalade och hans eller hennes försvarare.

Du kan även få skydd inom ramen för ett särskilt skyddsprogram. Om du deltar i ett sådant program får du endast kallas till eller underrättas om de olika etapperna i processen, eller tillställas handlingar, av det organ som ansvarar för skyddet av dig. Det organets adress kommer att anges som din bosättningsort. Ingen, inte heller myndigheterna, får ges kopior av handlingar som innehåller information om dig utan tillstånd av det organ som ansvarar för skyddet av dig. Du har rätt vägra att vittna om sådant som skulle kunna röja eller ge information om din nya identitet eller bosättningsort.

Om du har blivit utsatt för ett brott som leder till fängelse kan du be domstolen utfärda ett besöksförbud på 10–60 dagar mot gärningsmannen.

Vilka typer av skydd finns? Vem kan ge mig skydd?

Under ett straffrättsligt förfarande prövar domstolen, åklagaren och den utredande myndigheten kontinuerligt om du är ett brottsoffer som behöver särskilt skydd. Grundat på de fakta och omständigheter som utmärker din personliga situation och bostadssituation, brottets natur eller omständigheter kring brottet fastställs om du har särskilda behov under det straffrättsligt förfarandet. I så fall får domstolen, åklagaren eller den utredande myndigheten besluta att du ska ges personskydd, på villkor att det personskydd och det skyddsprogram som definieras i avsnitt 7 tillhandahålls av polisen. Besöksförbud får däremot utfärdas av domstolen.

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas igen av gärningsmannen?

Ja. En av domstolens, åklagarens och den utredande myndighetens grundläggande uppgifter är att förhindra att gärningsmannen begår ytterligare brott. Detta mål förverkligas dels genom tvångsåtgärder som inriktas på gärningsmannen och hans eller hennes personliga egenskaper (där gärningsmannen förlorar eller får sin frihet inskränkt genom t.ex. besöksförbud och utegångsförbud), dels genom åtgärder som syftar till att ge dig den vård och det skydd som du behöver. Vid dessa åtgärder tas särskild hänsyn till dina intressen som brottsoffer.

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas genom det straffrättsliga systemet (under utredningen och rättegången)?

Ja. I straffrättsliga förfaranden måste domstolen, åklagaren och den utredande myndigheten förbereda och genomföra processhandlingar där du medverkar som vittne på sådant sätt att dessa inte upprepas i onödan och du inte i onödan tvingas möta den tilltalade. På din begäran eller på domstolens eget initiativ (ex officio) kan därför t.ex. vittneskonfrontationen med den tilltalade strykas. Den tilltalade kan avlägsnas ur rättssalen under tiden du förhörs, och du kan förhöras med hjälp av telekommunikationsutrustning (där dina anletsdrag eller röst vid behov kan förvrängas).

Vilket skydd finns för mycket utsatta brottsoffer?

Om din personliga situation, boendesituation, brottets natur eller omständigheter kring brottet gör att du behöver särskilt skydd genomförs det straffrättsliga förfarandet med största omsorg om dig. Varje processhandling som påverkar dig (med hänsyn till vad som är av intresse för förfarandet) förbereds och genomförs så långt det är möjligt med hänsyn till dina behov.

Finns det särskilda rättigheter för minderåriga?

I enlighet konventionen om barnets rättigheter som antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989 betraktar det ungerska rättssystemet en person som barn om han eller hon är under 18 år.

I straffrättsliga förfaranden som påverkar minderåriga brottsoffer har myndigheter och rättsliga organ en allmän skyldighet att se till att barns rättigheter i internationella konventioner tillämpas fullt ut, särskilt principen om att ”barnets bästa” alltid ska sättas i främsta rummet vid beslut som påverkar minderåriga.

I straffrättsliga förfaranden har minderåriga offer vissa ytterligare rättigheter jämfört med vuxna och ges ytterligare skydd. Om offret är under 18 år när det straffrättsliga förfarandet inleds betraktas han eller hon som ett ”brottsoffer med särskilda behov” utan att en separat begäran om detta behöver inges.

Huvudregeln för brottsoffer med särskilda behov är att processhandlingar måste förberedas och genomföras med största omsorg om brottsoffret och att man så långt det är möjligt ska ta hänsyn till brottsoffrets behov.

Brottsoffer under 18 år har ytterligare specialrättigheter jämfört med vuxna:

  1. Vid brott mot liv och lem, hälsa eller sexuell frihet och vid sexualbrott och andra brott som strider mot barns och familjers intressen eller familje- eller våldsbrott mot andra personer ska det straffrättsliga förfarandet slutföras så snabbt som möjligt om detta ligger i barnets intresse. Snabba straffrättsliga förfaranden är särskilt motiverade om brottsoffrets fysiska, mentala eller moraliska utveckling allvarligt äventyrades eller om den tilltalade vid tidpunkten för förfarandet ansvarar för brottsoffrets uppfostran, tillsyn eller omsorg eller bor nära brottsoffret.
  2. Man bör vara extra försiktig vid muntlig eller skriftlig kommunikation med minderåriga. De måste informeras om sina rättigheter och skyldigheter på ett sätt som är anpassat till deras ålder och mognadsgrad. Vid behov måste de få särskilda klargöranden och förklaringar.
  3. En minderårigs förmyndare ska delges kallelsen att inställa sig för att vittna tillsammans med en begäran om att förmyndaren ska se till att den minderårige inställer sig.
  4. Den minderåriges juridiska ombud, stödperson eller förmyndare får närvara vid vittnesförhöret med den minderårige. Den person som åtföljer vittnet har rätt till ersättning av samma kostnader som vittnet.
  5. En minderårigs vittnesmål får inte testas med en lögndetektor (polygraf).
  6. Skyldigheten om personligt samarbete är inte lagstadgad. Den minderåriges rättigheter kan även utövas av hans eller hennes juridiska ombud.
  7. Det kan beslutas att förhöret ska hållas med hjälp av ett internt kommunikationssystem (videokonferens). I så fall placeras vittnet i ett separat rum, och han eller hon kan kommunicera med dem som är i rättssalen via utrustning som samtidigt sänder ut bild och ljud (videolänk).
  8. För att skydda den minderårige får domstolen på eget initiativ (ex officio) neka allmänheten tillträde till rättegången.
  9. Om åklagaren vill förhöra ett brottsoffer med särskilda behov som vittne i ett straffrättsligt förfarande på grund av ett brott mot den sexuella friheten, ett sexualbrott eller ett brott mot denna person eller en anhörig, får brottsoffret endast förhöras av en person av samma kön, förutsatt att offret har begärt detta och det inte påverkar förfarandet negativt.

Brottsoffer under 14 år har ytterligare specialrättigheter utöver de som nämns ovan:

  1. Offret får endast höras som vittne om den bevisning som vittnesmålet förväntas ge inte kan ersättas av annan bevisning. Vittnet behöver endast delta i en vittneskonfrontation om detta inte gör honom eller henne orolig.
  2. Kallelser att inställa sig för vittnesförhör måste delges via förmyndaren. Faktauppgifterna i kallelserna måste kommuniceras till den minderåriges juridiska ombud.
  3. Innan åtal väcks hör undersökningsdomaren den minderårige om det finns rimlig anledning att misstänka att ett offentligt förhör skulle ha en negativ inverkan på den minderåriges personliga utveckling. Det juridiska ombud, den förmyndare och den advokat som agerar på vittnets vägnar kan inge en ansökan till åklagare om att undersökningsdomaren ska förhöra vittnet. Förutsatt att de lagstadgade villkoren är uppfyllda begär åklagaren att förhöret med vittnet ska genomföras på det sättet Den tilltalade och den tilltalades ombud får inte vara närvarande när undersökningsdomaren genomför förhöret.
  4. Vittnesförhöret hålls i en specialutformad lokal för förhör med minderåriga. Undantag tillåts endast i undantagsfall. Förhöret kan även hållas med hjälp av ett internt kommunikationssystem (videokonferens).
  5. Förhör av vittnen under 14 år måste spelas in med video- och ljudutrustning, Om vittnet är över 14 år är detta endast tillåtet om inspelningskostnaderna betalas i förskott.
  6. Den minderårige får inte kallas till en offentlig förhandling om han eller hon hördes av undersökningsdomaren innan åtal väcktes.
  7. Om den minderårige inte hördes av undersökningsdomaren innan åtal väcktes, men det senare blir nödvändigt att höra honom eller henne under förhandlingen, får den minderårige endast höras utanför rättegången. Om den minderårige har fyllt 14 år när rättegången hålls får han eller hon i särskilt motiverade fall även höras under rättegången. Den tilltalade och den tilltalades ombud behöver inte underrättas i något av dessa fall.

En av mina familjemedlemmar har avlidit på grund av brottet – vilka rättigheter har jag?

Brottsoffer som avlider innan eller efter att det straffrättsliga förfarandet inleddes kan ersättas av en släkting i rakt ned- eller uppstigande led, make, livspartner, bror eller syster, juridiskt ombud eller en person som den avlidne försörjde, och som enligt avtal eller lagstiftning får utöva brottsoffrets rättigheter.

Om flera personer har rätt att ta brottsoffrets plats får de berörda personerna utse en person att utöva brottsoffrets rättigheter. I avsaknad av en sådan överenskommelse får den person som agerade först i förfarandet utöva brottsoffrets rättigheter.

En av mina familjemedlemmar har utsatts för ett brott – vilka rättigheter har jag?

Skyldigheten när det gäller personligt samarbete är inte lagstadgad. Brottsoffrets rättigheter kan även utövas av hans eller hennes juridiska ombud. En advokat eller en bemyndigad vuxen släkting får agera ombud.

Om anmälaren gör en muntlig anmälan får en vuxen person som anmälaren har utsett närvara vid förhandlingen för att ge sitt stöd (inklusive språkstöd), förutsatt att den personens närvaro inte påverkar det straffrättsliga förfarandet negativt.

Vid utredningsåtgärder där du måste eller får vara närvarande får du även ta med dig ditt ombud, stödperson och, om det inte skadar förfarandet, någon vuxen person som du har utsett. Ovannämnda regel gäller när brottsoffrets hörs och vid vittnesförhör med brottsoffret.

Om den som agerar privat åklagare avlider kan han eller hon ersättas av en släkting i rakt ned- eller uppstigande led, make, livspartner, bror eller syster, juridiskt ombud eller en person som den avlidne försörjde, och som enligt avtal eller lagstiftning får utöva brottsoffrets rättigheter.

Kan jag få tillgång till medlingstjänster? På vilka villkor? Är jag säker under medling?

Huvudmålet för medlingsförfarandet är att den tilltalade ska kompensera brottsoffret för följderna av brottet på ett sätt som även brottsoffret kan godta. Under medlingsförfarandet bör man därför sträva efter att få till stånd en lämplig uppgörelse mellan den tilltalade och brottsoffret om hur skadan ska ersättas.

Om de lagstadgade villkoren är uppfyllda får åklagaren eller domaren vid den domstol som prövar ärendet skjuta upp förfarandet i högst sex månader och förordna om medling.

Medling kan förordnas i straffrättsliga förfaranden om följande villkor är uppfyllda:

  • Gärningsmannen eller brottsoffret har ansökt om medling eller frivilligt gått med på medling.
  • Ett straffrättsligt förfarande har inletts för ett brott mot liv och lem, en persons hälsa, den mänskliga värdigheten eller andra grundläggande rättigheter, en trafikförseelse, ett egendomsbrott eller ett immaterialrättsbrott som har en straffsats på högst fem års fängelse.
  • Enligt strafflagen får det straffrättsliga förfarandet avslutas eller påföljden reduceras om medlingen har resulterat i en uppgörelse mellan parterna.
  • Den misstänkte har erkänt sin skuld innan åtal väcks och har gått med på och har möjlighet att ersätta brottsoffret på ett sätt och i en omfattning som brottsoffret kan godta.
  • Mot bakgrund av brottets natur, hur det begicks och den tilltalades personliga situation, eller om det finns rimlig anledning att tro att domstolen skulle bedöma den tilltalades restitution inom ramen för straffverkställigheten, kan man avstå från det straffrättsliga förfarandet.

Brottsoffret får ansöka om medling när som helst under förfarandet. Medling får dock endast förordnas en gång per ärende. Om medlingsförfarandet, oavsett skäl, avslutas utan att parterna kan enas om en uppgörelse får det inte upprepas.

En medlare som är särskilt utbildad för ändamålet och anställd av staten ansvarar för att medlingsförfarandet genomförs på ett korrekt sätt. Under medlingsförfarandet kan brottsoffret välja att endast träffa den tilltalade i närvaro av medlaren. Medlarens närvaro garanterar brottsoffrets personliga säkerhet.

Var hittar jag lagstiftning om mina rättigheter?

  • Lag XIX från 1998 om straffrättsliga förfaranden.
  • Lag C från 2012 om strafflagen.
  • Lag LXIV från 1991 om promulgation av FN:s konvention om barnets rättigheter, undertecknad i New York den 20 november 1989.
  • Lag CXXXV från 2005 om stöd till brottsoffer och statlig brottsofferersättning.
  • Lag LXXX från 2003 om rättshjälp.
  • Lag LXXXV från 2001 om skyddsprogrammet för personer som deltar i straffrättsliga förfaranden och stödjande behörighet.
  • Lag CXXIII från 2006 om medling i brottmål.
  • Inrikesministerns dekret nr 64/2015 av den 12 december 2015 om polisens uppgifter i samband med stöd till brottsoffer.
  • Regeringsdekret nr 34/1999 av den 26 februari 1999 om villkoren för att förordna om och regler för att ge personer som deltar i ett straffrättsligt förfarande och medlemmar av de myndigheter som prövar ärendet personskydd.
  • Inrikesministeriets och justitieministeriets gemensamma dekret nr 23/2003 av den 24 juni 2003 om detaljerade bestämmelser för de utredningar som genomförs av utredande myndigheter vid inrikesministeriet och bestämmelser för att registrera utredningsåtgärder på andra sätt än genom protokoll.
  • Justitieministeriet dekret nr 25/2016 av den 23 december 2016 om statlig ersättning av den tilltalades och dennes ombuds utlägg, och av kostnaderna och avgifterna för personer som deltar i straffrättsliga förfaranden.
  • Justitieministern och de brottsbekämpande myndigheternas dekret nr 14/2008 av den 27 juni 2008 om vittnesersättning.
  • Justitieministerns, inrikesministerns och finansministerns gemensamma dekret nr 21/2003 av den 24 juni 2003 om förskottsbetalning av kostnaderna för straffrättsliga förfaranden.
  • Nationella polismyndighetens beslut nr 2/2013 av den 31 januari 2013 om polisens uppgifter i samband med stöd till brottsoffer.

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 10/10/2018

2 - Brottsanmälan och Mina rättigheter under förundersökningen


Hur anmäler jag ett brott?

Vem som helst kan anmäla ett brott.

Brott anmäls i regel till åklagaren eller till den utredande myndigheten. Anmälan kan göras

  • personligen (skriftligen eller muntligen) – muntliga anmälningar registreras av en myndighetsföreträdare som ställer frågor om olika aspekter av och omständigheterna kring det brott du utsatts för, gärningsmannens identitet och eventuella bevis som du har,
  • via telefon – polisen har en gratis telefonjour som vittnen och brottsoffer kan ringa till för att anmäla ett brott anonymt. Numret är 003680555111, och telefonjouren är öppen dygnet runt. Företrädare för Budapestpolisen tar emot anmälningarna. Du kan få mer information om telefonjouren (på ungerska) på den ungerska polisens officiella webbplats på Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.police.hu/en.
  • Med hjälp av andra kommunikationsmedel, inklusive genom att slå EU:s nödnummer: 112

Anmälningar kan även tas emot av andra myndigheter eller domstolar. I så fall måste dessa anmälningar skickas till den utredande myndigheten. Om anmälan kräver omedelbara åtgärder måste den tas emot.

Alla anmälningar registreras omgående.

Du kan göra en anonym anmälan, dvs. du behöver inte avslöja din identitet eller lämna ut dina kontaktuppgifter. Din anmälan måste innehålla detaljer om brottet. Myndigheterna kräver inte att anmälan måste göras på något särskilt formulär.

Det finns ingen uttrycklig tidsfrist för att anmäla ett brott. Myndigheterna avvisar dock din anmälan om den lämnas in efter en viss period. Denna period (den s.k. preskriptionstiden) är vanligtvis identisk med maxstraffsatsen för ett visst brott och minst fem år.

För vissa brott kan du även väcka enskilt åtal. Det gör du genom att inge en ansökan där du yrkar att förövaren ska straffas. Efter att du har fått reda på gärningsmannens identitet har du 30 dagar på dig att väcka enskilt åtal.

Hur kan jag ta reda på vad som händer i ärendet?

Anmälaren eller brottsoffret, om anmälan inte gjordes av brottsoffret men man vet vem brottsoffret är, underrättas ifall en brottsutredning inleds.

Anmälaren och den som framställer ett enskilt anspråk måste underrättas om anmälan avvisas.

Domstolen fattar beslut om och underrättar dig om

  • din begäran om att få bli en biträdande privat åklagare avslås,
  • förfarandet avslutas på grund av att den utredning som inleddes till följd av din anmälan inte gav något resultat.

Under utredningen kan polisen och åklagaren informera dig om

  • utredningsåtgärder,
  • utnämning av en sakkunnig i ärendet,
  • utfärdandet av besöksförbud mot gärningsmannen.

Som brottsoffer har du flera privilegier som ger dig rätt till information om utredningen.

  • Du får närvara (men din närvaro är inte obligatorisk) vid förhör med sakkunniga, inspektion av en plats eller ett föremål, bevisexperiment och vittneskonfrontationer och bör underrättas om dessa åtgärder. Vid brådskande utredningsåtgärder får man dock avstå från sådana underrättelser och om säkerheten för den person som medverkar i förfarandet inte kan garanteras måste man avstå från sådana underrättelser.
  • Du får granska protokollen från alla utredningsåtgärder där du kan närvara. Andra handlingar får endast granskas om detta inte skulle skada utredningen.
  • Vid utredningsåtgärder som du måste eller får närvara vid får du även ta med dig ditt ombud, en stödperson och, om det inte påverkar förfarandet negativt, en vuxen person som du har utsett för ändamålet. Om du förhörs som vittne får du utöver din advokat även biträdas av en vuxen person som du har utsett.
  • Om du har utsatts för ett brott har du rätt att på begäran underrättas om
    • den tilltalade släpps ur eller rymmer från häktet,
    • den person som dömts till fängelse får villkorlig dom, friges, rymmer eller släpps i förtid,
    • den person som dömts till frihetsberövande friges, rymmer eller släpps i förtid,
    • den person som tillfälligt tvångsvårdas skrivs ut eller avviker,
    • den person som tvångsvårdas skrivs ut, avviker utan lov eller beviljas permission,
    • ungdomar som dömts till ungdomsvårdsskola friges tillfälligt eller permanent, avviker från ungdomsvårdsskolan utan lov eller avbryter sin utbildning,
  • att du kan få kopior på sakkunnigutlåtanden och handlingar om utredningsåtgärder som du enligt lag måste närvara vid, och att du endast kan få andra kopior om detta inte skadar utredningen och endast efter ditt vittnesmål, samt att du så snart förfarandet har avslutats på begäran kan få kopior på alla handlingar som polisen eller åklagaren har upprättat,
  • att du efter det att utredningen avslutats har rätt att granska ärendeakten, inge framställningar och framföra synpunkter.

Har jag rätt till rättshjälp (under utredningen eller rättegången)? På vilka villkor?

Ja.

I straffrättsliga förfaranden beviljar staten följande stöd inom ramen för rättshjälp:

  • Personligt undantag från kostnaderna för biträdande privata åklagare.
  • Representation genom målsägandebiträde, privata åklagare, privata parter och andra berörda parter samt biträdande privata åklagare.

Du har rätt till sådant stöd om du anses i behov av stöd enligt bestämmelserna i lagen om rättshjälp. Rätten att företrädas av ett målsägandebiträde beviljas dock endast brottsoffer, privata åklagare och andra berörda personer som har behov av detta om de, på grund av ärendets komplexitet, deras brist på juridisk kompetens eller andra personliga omständigheter, inte själva kan utöva sina processuella rättigheter på ett effektivt sätt.

Stödansökningar kan inges till rättshjälpstjänsten genom att fylla i det föreskrivna formuläret i ett exemplar. Till ansökan ska sökanden bifoga handlingar och/eller officiella intyg som styrker att sökanden är stödberättigad eller visa upp det officiella kort som styrker att han eller hon är stödberättigad.

Stödansökningar måste ha inkommit till rättshjälpstjänsten senast under den förhandling som domstolens avdelning håller för att anta ett definitivt beslut i det straffrättsliga förfarandet.

Om rättshjälpstjänsten beviljar rättshjälp kan du välja en tillhandahållare av rättshjälp från ett register som upprättats för detta ändamål.

Kan jag få ersättning (för att delta i undersökningen/rättegången)? På vilka villkor?

Ja.

Om du deltar i förfarandet som brottsoffer, privat åklagare, biträdande privat åklagare eller civilrättslig part ersätts följande kostnader:

  • Kostnader för resor och uppehälle.
  • Kostnader för utlåtandet av den sakkunnige som du med åklagarens/domstolens samtycke har bjudit in.
  • Kostnader för bild- och ljudinspelning av hela eller delar av förfarandet/stenografi.
  • Kostnader för en kopia av handlingarna i ärendeakten.
  • Kommunikationskostnader (telefon, fax, post, annat).
  • Ombudsarvoden.

Oavsett din roll i förfarandet betalar du dina och dina ombuds utlägg, och ombudens arvoden, i förskott.

Kostnader som uppkommit till följd av att du medverkat i förfarandet som vittne (resekostnader, kostnader för uppehälle, matkostnader, förlorad arbetsförtjänst) ersätts på din begäran.

Resekostnader: de faktiska kostnaderna för tur- och returresan från vittnets bosättningsort till platsen för förhandlingen.

Kostnader för uppehälle: om vittnesförhöret inleddes vid en tidpunkt då man hade varit tvungen att påbörja resan från bosättningsorten till platsen för förhandlingen på natten ersätts kostnaderna för vittnets övernattning på hotell eller på ett familjeboende.

Matkostnader: vittnet ersätts för sina matkostnader om han eller hon har rätt till ersättning av kostnader för uppehälle eller om resan från bosättningsorten till platsen för förhandlingen och tillbaka, plus själva förhandlingen, tar mer än sex timmar.

Förlorad arbetsförtjänst: ett vittne som inte har rätt till betald ledighet för den tid som förhandlingen pågår har rätt till en ersättning på 1,5 procent av minimipensionen för varje timmes ledighet från arbetet, inklusive restiden.

Det vittne som närvarade vid sakkunnigutredningen måste skicka stödjande bevisning på kostnaderna till den myndighet eller domstol som fattade beslut om sakkunnigutredningen. Denna fastställer ersättningsbeloppet efter att sakkunnigutlåtandet har lämnats.

Om du har framställt ett enskilt anspråk som civilrättslig part och domstolen i sin dom bifaller yrkandet förpliktar domstolen den tilltalade att betala dina utlägg och ditt ombuds utlägg. Om endast delar av yrkandet bifalls förpliktas den tilltalade att betala en proportionerlig del av kostnaderna.

Om du agerar biträdande privat åklagare förordnar domstolen den tilltalade att betala dina utlägg och ditt ombuds utlägg och arvoden om åklagaren företräds av den biträdande privata åklagaren och domstolen finner den tilltalade skyldig.

Kan jag överklaga om ärendet läggs ner före rättegång?

I det fall som anges i lag får brottsoffret överklaga om den utredande myndigheten eller åklagaren avvisade anmälan eller lade ned utredningen. Om anmälan avvisades får brottsoffret endast begära utredning om han eller hon gjorde anmälan.

Invändningar mot beslutet att avvisa anmälan eller beslutet om att lägga ned utredningen får inges inom åtta dagar räknat från meddelandet av beslutet. Om den utredande myndigheten eller den åklagare som fattade beslutet inte godtar invändningen ska invändningen hänskjutas till åklagaren för bedömning. Åklagarens beslut kan inte överklagas.

Kan jag behöva medverka i rättegången?

Efter att du underrättats om att åtal väckts fastställer domstolen rättegångsdatum och förbereder rättegången, samt skickar ut kallelser och underrättelser. Personer vars närvaro vid rättegången är obligatorisk kallas att inställa sig, och de personer som enligt lag får närvara vid rättegången underrättas om detta.

Domstolen bestämmer i vilken ordning bevisningen ska tas upp under rättegången. Bevisupptagningen inleds med förhör med den tilltalade, och brottsoffret är vanligtvis det första vittne som hörs. När ett vittne förhörs får inget annat vittne som ännu inte har förhörts vara närvarande. Det är dock tillåtet att göra avsteg från denna regel om brottsoffret förhörs som vittne. Brottsoffrets juridiska ombud får vara närvarande under hela rättegången så att ombudet kan informera brottsoffret om bevisupptagning som ägde rum i hans eller hennes utevaro.

Vilken är min officiella roll i rättssystemet? Kan jag vara eller välja att vara något av följande: offer, vittne, civilrättslig part eller privat åklagare?

Enligt straffprocesslagen kan ett brottsoffer ha en av följande fyra roller i ett straffrättsligt förfarande:

  • Vittne: en person som har kunskap om de fakta som ska bevisas.
  • Civilrättslig part: ett brottsoffer som framställt ett enskilt anspråk (oftast ett yrkande om skadestånd) i det straffrättsliga förfarandet.
  • Privat åklagare: vid vissa brott som anges i lagen får brottsoffret själv företräda åklagarsidan och agera privat åklagare.
  • Biträdande privat åklagare: vid vissa brott som enligt lag annars omfattas av allmänt åtal får brottsoffret träda i åklagarens ställe.

Om det anses nödvändigt för bevisupptagningen är brottsoffret skyldigt att vittna eller på annat sätt bidra till processen i de ärenden och med de medel som föreskrivs i lag. Däremot är det upp till brottsoffret självt om han eller hon vill agera civilrättslig part, privat åklagare eller biträdande privat åklagare.

Vilka rättigheter och skyldigheter har jag i denna roll?

Under varje skede av det straffrättsliga förfarandet har brottsoffret rätt att

  1. närvara vid processhandlingar och granska de handlingar som rör honom eller henne under förfarandet (om inte annat föreskrivs i lag),
  2. när som helst under förfarandet inge ansökningar och invändningar,
  3. ta emot information från domstolen, åklagaren och den utredande myndigheten om sina rättigheter och skyldigheter under det straffrättsliga förfarandet,
  4. utnyttja lagstadgade rättsmedel,
  5. i samband med det brott som han eller hon utsatts för på begäran underrättas om att gärningsmannen har släppts ur eller rymt från häktet, frigetts eller rymt från fängelset eller skrivits ut eller avvikit från en tvångsvårdsinrättning.

Om det anses nödvändigt för den utredande myndighetens, åklagarens eller domstolens bevisupptagning är brottsoffret skyldigt att vittna eller på annat sätt bidra till processen i de ärenden och med de medel som föreskrivs i lag. Detta innebär framför allt att fullgöra skyldigheten att vittna. Undantag från detta görs i de fall där brottsoffret inte alls får höras som vittne (t.ex. juristers och prästers tystnadsplikt) och fall där brottsoffret kan vägra att vittna (t.ex. om offret är släkting till den tilltalade, eller när det gäller vittnen som skulle kunna tvingas vittna mot sig själva eller sina släktingar).

Brottsoffret får delta som civilrättslig part i det straffrättsliga förfarandet och får redan när brottet anmäls framställa ett enskilt anspråk (vanligtvis ett yrkande om skadestånd). Inga avgifter tas ut för att driva in civilrättsliga fordringar. I så fall fattar domstolen beslut om den tilltalades straffrättsliga skuld och den civilrättsliga fordran vid ett och samma straffrättsliga förfarande. För den civilrättsliga parten är fördelen med detta att han eller hon inte behöver väcka en separat civilrättslig talan. Under det straffrättsliga förfarandet kan den civilrättsliga parten ansöka om att gärningsmannens tillgångar ska beläggas med kvarstad om det finns rimliga skäl att anta att fordran inte kommer att betalas.

Vid vissa brott som anges i lag (misshandel, intrång i den personliga integriteten, brott mot posthemligheten, ärekränkning, förtal och missaktning) får brottsoffret väcka enskilt åtal och agera privat åklagare. Vid ovannämnda brott måste brottsoffret anmäla brottet inom 30 dagar från det att brottsoffret fick reda på gärningsmannens identitet. I anmälan ska brottsoffret presentera eventuella bevis för brottet och uttryckligen förklara huruvida han eller hon begär att den tilltalade ska straffas.

Brottet kan anmälas till domstolen muntligen eller skriftligen. Domstolen gör en utredning om den tilltalades identitet, personuppgifter eller bosättningsort är okända, eller om bevismedlen måste lokaliseras. Domstolen avslutar förfarandet om gärningsmannens identitet inte kunde fastställas under utredningen.

Domstolen håller en enskild förhandling där den försöker få brottsoffret och den tilltalade att förlikas. Om förlikningen lyckas avslutar domstolen förfarandet. I annat fall fortsätter förfarandet vid en offentlig rättegång.

Om brottsoffret drar tillbaka anklagelserna avslutas förfarandet. Följderna blir desamma om brottsoffret underlåter att inställa sig till den enskilda förhandlingen eller rättegången utan att på förhand ange skälig anledning till detta, eller om brottsoffret inte kunde kallas på grund av att han eller hon inte anmälde en adressändring.

Den privata åklagaren har alla rättigheter som den allmänna åklagaren har, inklusive de rättigheter som kan utövas under förfarandet och rätten att överklaga domstolens beslut.

Efter att ha uttömt alla tillgängliga rättsmedel under utredningen får brottsoffret i vissa fall agera biträdande privat åklagare och företräda sig själv i ärendet vid domstolen. Du får bland annat agera biträdande privat åklagare om brottsanmälan avvisades eller utredningen lades ned med motiveringen att den aktuella gärningen inte var ett brott eller om det finns några skäl att avstå från straffansvar (t.ex. tvång och hot om våld, misstag, nödvärn eller omedelbar fara). Om det i ett specifikt fall enligt lag är möjligt att agera biträdande privat åklagare informerar den åklagare som prövar invändningen specifikt brottsoffret om detta.

Om invändningen avslås på grund av att anmälan avvisats eller utredningen lagts ned har brottsoffret rätt att på åklagarens kontor granska alla handlingar som rör det brott han eller hon utsatts för. Ett brottsoffer som agerar biträdande privat åklagare får ansöka om att åtal ska väckas till åklagaren vid den förstainstansdomstol som ska pröva målet inom sextio dagar räknat från det att brottsoffrets invändning avslogs. Den biträdande privata åklagaren måste företrädas av ett juridiskt ombud (advokat). Domstolen avgör om ansökan om åtal kan godtas.

Kan jag göra ett uttalande under rättegången eller vittna? På vilka villkor?

Vittnet har rätt att yttra sig under det straffrättsliga förfarandet. Enligt lag är brottsoffret inte bara skyldigt utan har även rätt själv välja om han eller hon vill samarbeta vid bevisupptagningen. Vittnet får avge vittnesmål och får även lägga fram bevisning på annat sätt (t.ex. genom att inge skriftlig bevisning till myndigheten). Brottsoffret får göra framställningar och invändningar när som helst under förfarandet. Bland vittnena förhörs i regel brottsoffret först.

Efter åklagarens slutplädering får brottsoffret uttala sig och ange om han eller hon vill att den tilltalades skuld och straff ska fastställas. Den civilrättsliga parten får uttala sig i samband med det enskilda anspråk som framställts.

Vilken information ska jag få under rättegången?

Före rättegången får det vittne som har kallats att inställa sig kontakta ett av domstolens vittnesstöd för att få korrekt information. Domstolens vittnesstöd är en handläggare vid domstolen som ger vittnet information om hur det går till att vittna och underlättar avgivandet av vittnesmålet. Vittnesstöd omfattar inte information om ärendet och får inte påverka vittnet.

I straffrättsliga förfaranden har brottsoffret rätt att informeras om sina rättigheter och skyldigheter och om ärendet och, om inte annat föreskrivs i lag, att närvara vid de processuella handlingar som företas. Brottsoffret har även rätt att granska handlingarna om det brott som han eller hon har utsatts för och få kopior av dessa efter att utredningen har avslutats.

Brottsoffret måste informeras om åtalet och måste underrättas om alla beslut som rör honom eller henne samt om det slutgiltiga beslutet.

Har jag rätt att få tillgång till handlingarna i rättegången?

Efter avslutad utredning har brottsoffret rätt att när som helst granska handlingarna om det brott han eller hon har utsatts för och erhålla kopior på dessa.

Domstolen måste säkerställa rätten att granska handlingar på ett sådant sätt att man undviker att i onödan lämna ut personuppgifter. Framställningen av kopior får dock endast begränsas av respekt för den mänskliga värdigheten, skyddet av personliga rättigheter och rätten till vördnad.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 10/10/2018

3 - Mina rättigheter efter rättegången


Kan jag överklaga domen?

Brottsoffret kan överklaga domen om han eller hon även är en biträdande privat åklagare, en privat åklagare eller en civilrättslig part, eller om det i domen anges att den får överklagas. Den civilrättsliga parten kan överklaga den del i domen där det enskilda anspråket avgörs i sak. Om andra delar av domen rör brottsoffret får han eller hon även överklaga dessa delar.

Vilka är mina rättigheter efter domen?

Om en dom i första eller andra instans har överklagats har brottsoffret rätt att närvara vid rättegången och den offentliga förhandling som domstolen i andra eller tredje instans håller, att granska de handlingar som upprättats under förfarandet, att inge ansökningar och invändningar och att uttala sig inför domstolen efter den allmänna åklagarens slutplädering.

Har jag rätt till stöd eller skydd efter rättegången? Hur länge?

Brottsoffers rätt till stöd faller inom ansvarsområdet för justitieministeriets biträdande statssekretariatet för rättvisa och civilrättslagstiftning och justitieministeriets biträdande statssekretariat för hantering av rättskipningsmetoder medan brottsoffers rätt till skydd faller inom inrikesministeriets ansvarsområde.

Vilken information får jag om gärningsmannen döms?

Domstolen måste delge brottsoffret domen. Av domen går det att utläsa naturen, typen, omfattningen av och innehållet i det straff eller andra åtgärder som den tilltalade dömts till.

Vad får jag veta om gärningsmännen friges (också vid förtida eller villkorlig frigivning) eller rymmer?

Brottsoffret, eller om brottsoffret har avlidit den person som utövar brottsoffrets rättigheter, har rätt att på begäran informeras om

a) den tilltalade släpps ur eller rymmer från häktet,

b) den person som dömts till ett fängelsestraff får villkorlig dom, friges, rymmer eller släpps i förtid,

c) den person som frihetsberövat friges, rymmer eller släpps i förtid,

d) den person som tillfälligt tvångsvårdas skrivs ut eller avviker,

e) den person som tvångsvårdas skrivs ut, avviker utan lov eller beviljas permission,

f) ungdomar som dömts till ungdomsvårdsskola friges tillfälligt eller permanent, avviker från ungdomsvårdsskolan utan lov eller avbryter sin utbildning.

Kommer jag att bli delaktig i beslut om frigivning eller villkorlig frigivning? Kan jag göra ett uttalande eller överklaga?

Kriminalvårdsmyndigheten bestämmer när straffet har avtjänats och ombesörjer den intagnes frigivning. Om kriminalvårdsmyndigheten ansöker om villkorlig frigivning av den intagne håller ansvarig domare en förhandling som brottsoffret inte underrättas om och som han eller hon inte får delta i. Brottsoffret får inte uttala sig om och får inte överklaga domstolens beslut om villkorlig frigivning.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 10/10/2018

4 - Ersättning


Vilket förfarande finns för att yrka skadestånd från gärningsmannen (t.ex. rättegång, civilrättsligt krav)?

Brottsoffret får i första hand yrka skadestånd för skador som uppkommit till följd av det brott som gärningsmannen åtalats för genom att som civilrättslig part framställa anspråk inom ramen för det straffrättsliga förfarandet. Att framställa ett civilrättsligt anspråk (enskilt anspråk) inom ramen för ett straffrättsligt förfarande kallas för att biträda åtalet. Civilrättsliga anspråk kan även göras gällande med andra rättsliga medel. Att brottsoffret inte har väckt en civilrättslig talan hindrar inte anspråket från att kunna göras gällande. Enligt de villkor som anges i civilprocesslagen kan ett civilrättsligt anspråk även göras gällande av åklagaren, i stället för av brottsoffret.

Domstolen förpliktade gärningsmannen att betala skadestånd eller ersättning till mig. Hur kan jag vara säker på att gärningsmannen betalar?

Förfaranden för att driva in en fordran får inledas inom 30 dagar från det att de villkor som domstolen har uppställt är uppfyllda. Domstolen utfärdar ett verkställighetsbeslut grundat på den del av brottmålsdomen som avser det civilrättsliga anspråket.

Om gärningsmannen inte betalar, kan då staten betala ut ett förskott? På vilka villkor?

Staten kan inte betala ut ett förskott. Om du har utsatts för ett uppsåtligt brott och du till följd av brottet har fått fysiska skador eller hälsoskador kan du emellertid få brottsofferersättning från staten. Den statliga ersättningen betalas oberoende av det civilrättsliga anspråket. Om din förlust eller skada ersatts från andra källor (t.ex. av en domstol eller ett försäkringsbolag) inom tre år från den dag sakavgörandet om din ansökan om ersättning vann laga kraft måste du emellertid betala tillbaka den ersättning som du har fått från staten.

Har jag rätt att få ersättning från staten?

Du har rätt till statlig ersättning om du har utsatts för ett uppsåtligt våldsbrott som resulterat i allvarliga fysiska skador och hälsoskador.

Du kan även ha rätt till ersättning om du är nära anhörig till eller beroende av ett sådant brottsoffer eller om du har betalat det avlidna brottsoffrets begravning.

Endast brottsoffer som på grund av sin ekonomiska situation eller andra lagstadgade villkor är i behov av stöd är berättigade till statlig ersättning.

Du kan ansöka om ersättning från staten hos valfri brottsofferorganisation (regionalt förvaltningskontor). Vid prövningen av din ansökan undersöker myndigheten orsakssambandet mellan skadeståndsbeloppet och brottet.

Ansökningar om ersättning får vanligtvis inges senast tre månader efter den dag brottet begicks. Högsta ersättningsbeloppet 2017 är 1 599 105 ungerska forinter (HUF).

Har jag rätt att få ersättning om gärningsmannen inte dömts?

Om din brottsanmälan avvisas, utredningen läggs ned eller åtal inte väcks på grund av någon av de lagstadgade grunderna för åtalsunderlåtelse (nämligen att gärningsmannen är minderårig, har svår intellektuell funktionsnedsättning, tvång eller hot, misstag, nödvärn, extrem nödvändighet eller en överordnads order) har du rätt till ersättning från staten.

Den statliga ersättningen betalas oberoende av det civilrättsliga anspråket. Om din förlust eller skada ersatts från andra källor (t.ex. av en domstol eller ett försäkringsbolag) inom tre år från den dag sakavgörandet om din ansökan om ersättning vann laga kraft måste du emellertid betala tillbaka den ersättning som du har fått från staten.

Om du gör dina civilrättsliga rättigheter gällande utanför det straffrättsliga förfarandet görs en åtskillnad mellan den straffrättsliga ansvarsskyldigheten och ersättningen. De två förfarandena kan med andra ord leda fram till domar med olika innehåll.

Har jag rätt till ersättning i förväg om jag väntar på beslut om min ansökan om ersättning?

Som brottsoffer kan du ha rätt till omedelbar ekonomiskt stöd för att åtgärda den krissituation som brottet snabbt har lett till. Du kan inge din ansökan till enheten för brottsofferstöd (vid ett regionalt förvaltningskontor). Villkoret för att få ersättning är att du anmäler brottet till polisen. Beslut om utbetalning av omedelbart ekonomiskt stöd fattas på grundval av rättviseprincipen, och pengarna kan betalas ut till brottsoffer utan behovsprövning. Under förfarandet måste det emellertid undersökas om brottsoffrets personliga situation till följd av brottet motiverar denna typ av ekonomiskt stöd. Omedelbart ekonomiskt stöd räknas inte som ersättning och är inte tänkt att kompensera eller lindra den skada som brottet orsakat. Stödet kan tillhandahållas för att täcka brottsoffrets kostnader för mat, boende, resor, kläder, läkarvård och begravning. Storleken på det omedelbara ekonomiska stödet fastställs utifrån brottsoffrets situation till följd av brottet och under hur lång tid brottsoffret är oförmöget att på egen hand lösa sina ekonomiska problem. År 2017 är maxbeloppet 106 607 ungerska forinter (HUF).


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 10/10/2018

5 - Min rätt till stöd och bistånd


Vem ska jag kontakta för stöd och hjälp?

Om du har utsatts för ett brott kan du anmäla brottet på närmaste polisstation eller genom att slå något av nödnumren 107 eller 112.

Personal på statens verksamheter för brottsofferstöd och rättshjälp kan hjälpa dig på närmaste regionala förvaltningskontor. Personalen på stödlinjen för brottsoffer (Áldozatsegíto Vona) (+36-80-225-225) erbjuder gratis hjälp på ungerska dygnet runt.

Nationella kristelefonlinjen (Országos Kríziskezelo és Információs Telefonszolgálat, OKIT, Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.ncsszi.hu/national-institute-for-family_-youth-and-population-policy) erbjuder framför allt hjälp till personer som utsatts för våld i hemmet, våld mellan släktingar, barnmisshandel, prostitution och människohandel på telefonnummer +36-80-205-520.

Journummer för stöd till brottsoffer

  • Polisen: 107
  • Allmänt nödnummer: 112
  • Vittnestelefon (Telefontanú)+36-80-555-111 (som du kan ringa till för att anmäla brott anonymt)
  • Stödlinjen för brottsoffer (Áldozatsegíto Vonal)+36-80-225-225 (gratisnummer som kan du kan ringa till dygnet runt i Ungern)
  • Nationella kristelefonlinjen (Országos Kríziskezelo és Információs Telefonszolgálat) +36-80-205-520
  • Den icke-statliga kvinnorättsorganisationen NANE (Nok a Nokért Együtt az Eroszak Ellen Egyesület):
    • +36-80-505-101 (hjälplinje för kvinnor och barn som utsatts för övergrepp; hit kan du ringa gratis, även från mobiltelefon, på måndagar, tisdagar, torsdagar och fredagar kl. 6–22)
    • +36-40-603-006 (för offer för sexuellt våld; hit kan du ringa på fredagar kl. 10–14 till lokal taxa)
  • Organisationen Patent (Patent Egyesület): +36-70-25-25-254 (gratis juridisk rådgivning i viktiga juridiska och psykologiska frågor för kvinnor som lever i ett förhållande där övergrepp förekommer; hit kan du ringa på onsdagar kl. 16–18)

Är stöd till brottsoffer gratis?

Förfarandet för att få tillgång till brottsofferstöd är avgifts- och kostnadsfritt. Om du inte talar ungerska eller om du på grund av en kommunikationsrelaterad funktionsnedsättning behöver en teckentolk står staten för kostnaderna för översättning och tolkning.

Vilka typer av stöd kan jag få från statliga myndigheter eller staten?

Brottsofferstödet (Áldozatsegíto Szolgálat) kan

  • informera dig om dina rättigheter, skyldigheter och möjligheter
  • tillhandahålla information om sociala tjänster, hälso- och sjukvårdstjänster och sjukförsäkringsförmåner,
  • tillhandahålla omedelbart ekonomisk stöd (inom fem dagar räknat från det att brottet begicks),
  • tillhandahålla emotionellt stöd (vid behov även psykologiskt stöd),
  • tillhandahålla juridisk rådgivning och praktisk hjälp i enkla ärenden,
  • bekräfta din status som brottsoffer,
  • och utöver detta kan allvarligt skadade personer och anhöriga till brottsoffer som avlidit på grund av våldsbrott ansöka om ersättning från staten.

Nationella kristelefonlinjen (Országos Kríziskezelo és Információs Telefonszolgálat) kan

  • tillhandahålla omedelbar hjälp till medborgare (främst kvinnor och barn) som befinner sig i en allvarlig krissituation på grund av övergrepp,
  • efter konsultation ordna akut boende på skyddade boenden för behövande personer. De berörda personerna placeras på krishem där de kan bo i 30 dagar. I motiverade fall kan denna period förlängas med ytterligare 30 dagar. Boendet tillhandahålls kostnadsfritt. Som ett led i den vård som ges hjälper krishemmets specialister till att hitta en säker, långsiktig lösning på problemet. De har även kontakt med familjerådgivaren vid relevant tjänst för familjebidrag och barnomsorg.

Rättshjälpstjänsten (Jogi Segítségnyújtó Szolgálat)

  • tillhandahåller juridisk rådgivning i relativt enkla ärenden,
  • och om de lagstadgade villkoren är uppfyllda
  1. tillhandahålls tjänster utanför domstolen (rådgivning, dokumentredigering) kostnadsfritt eller på fördelaktiga villkor,
  2. tillhandahålls representation genom ett målsägandebiträde under domstolsförfaranden och i förfarandet före brottmålsrättegången (när ärendet utreds av den utredande myndigheten eller åklagaren). Om representation genom ett målsägandebiträde tillåts tillhandahålls de faktiska rättsliga tjänsterna av advokater och advokatbyråer som har avtal med rättshjälpstjänsten.

Vilka typer av stöd kan jag få från icke-statliga organisationer?

Nedanstående icke-statliga organisationer kan framför allt hjälpa dig med följande:

Välgörenhetsorganisationen Vita ringen (Fehér Gyuru Közhasznú Egyesület)

  • personlig omsorg efter brottet,
  • gratis rättshjälp,
  • gratis medling,
  • gratis psykologiskt stöd,
  • ekonomiskt stöd till behövande personer (endast om brottet anmäls till polisen),
  • hjälp i andra myndighetsförfaranden,
  • förmedling av stöd från andra organisationer och institutioner.

Den icke-statliga kvinnorättsorganisationen NANE (Nok a Nokért Együtt az Eroszak Ellen Egyesület):

  • tillhandahållande av information,
  • omedelbar praktisk hjälp till personer i kris (t.ex. placering i härbärgen för kvinnor, underrättande av myndigheter, råd om tänkbara åtgärder och möjligheter),
  • gruppsessioner,
  • rättshjälp (vid behov via juridisk rådgivning).

Ambulanstjänsten ESZTER (ESZTER Alapítvány és Ambulancia):

  • psykologiskt stöd,
  • rättshjälp.

Organisationen Patent (Patent Egyesület):

  • information och rådgivning
  • bakgrundskonsultation med en psykolog eller socialarbetare,
  • rättshjälp till kvinnor som utsatts för övergrepp, könsbaserat våld och diskriminering.

Stiftelsen Anonyma vägar (Névtelen Utak Alapítvány):

  • skyddat boende,
  • rehabilitering,
  • reintegrering.

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 10/10/2018

Rättigheter för brottsoffer i straffrättsliga förfaranden - Malta

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på maltesiska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till engelska är dock redan färdig.


Du betraktas som brottsoffer om du har drabbats av skada, t.ex. om du har fått en fysisk skada eller din egendom har blivit skadad eller stulen osv. till följd av en händelse som utgör brott enligt nationell lag. Som brottsoffer har du enligt lag vissa individuella rättigheter före, under och efter rättegången.

Straffrättsliga förfaranden i Malta börjar med en brottsutredning. Beroende på vilket brott det rör sig om, genomförs förundersökningen av polisen eller av en undersökningsdomare.

Mindre allvarliga brott (där påföljden är böter eller fängelse i mindre än sex månader) utreds av en polis. Om det finns tillräcklig bevisning mot lagöverträdaren, överlämnar polisen ärendet till underdomstolen (Court of Magistrates) för rättegång och fungerar som åklagare inför domstolen. Under rättegången prövar en domare bevisningen och antingen friar eller fäller den påstådde lagöverträdaren. Om lagöverträdaren fälls är det samma domare som bestämmer påföljden.

Alla andra brott utreds av undersökningsdomare. Om det finns tillräcklig bevisning mot lagöverträdaren, överlämnar undersökningsdomaren ärendet till underdomstolen (Court of Magistrates). Underdomstolen prövar bevisningen, och om den anser att det finns tillräckliga bevis överlämnar den ärendet till statsåklagaren (Attorney General). Statsåklagaren väcker sedan åtal i brottmålsdomstolen (Criminal Court). Vid rättegången åtalas lagöverträdaren av en allmän åklagare inför en domare och en jury. Juryn avgör om lagöverträdaren är skyldig eller inte. Om lagöverträdaren befinns vara skyldig, bestämmer domaren påföljden.

De följande faktabladen ger dig information om de olika steg som ditt ärende kommer att gå igenom. Du får veta vilka rättigheter du har Länken öppnas i ett nytt fönsterunder brottsutredningen, Länken öppnas i ett nytt fönsterunder rättegången och Länken öppnas i ett nytt fönsterefter den första rättegången. Dessutom kan du läsa mer om Länken öppnas i ett nytt fönsterden hjälp och det stöd som du kan få.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 20/12/2016

1 – MINA RÄTTIGHETER UNDER BROTTSUTREDNINGEN


Hur och var anmäler jag ett brott?

Hur kan jag följa vad myndigheterna gör när jag har anmält ett brott?

Hur kan jag medverka i brottsutredningen?

Vilka rättigheter har jag som vittne?

Jag är minderårig. Har jag några ytterligare rättigheter?

Vilken information kan jag få från polisen eller stödorganisationer för brottsoffer under brottsutredningen?

Kan jag få rättshjälp?

Hur kan jag få skydd om jag är i fara?

Vilka tjänster och vilken hjälp kan jag få tillgång till under brottsutredningen?

Finns det möjligheter till förlikning eller medling mellan gärningsmannen och mig?

Hur fortsätter mitt mål när brottsutredningen är klar?

Kan jag överklaga om mitt ärende läggs ner innan det har nått domstolen?

Jag är utlänning. Hur tillvaratas mina rättigheter och intressen?

Mer information

Hur och var anmäler jag ett brott?

Om du har blivit utsatt för ett brott kan du anmäla det till polisen. Din make eller maka, dina föräldrar, dina syskon och din vårdnadshavare/gode man kan göra polisanmälan i ditt ställe. Dessutom kan du underrätta polisen om du får veta att ett brott har begåtts även om du inte själv är offer för det brottet.

Du kan anmäla ett brott muntligen genom att besöka närmaste polisstation eller skriftligen genom att lämna in anmälan på polisstationen eller skicka ett brev. Om du väljer att skicka en skriftlig anmälan kan du skriva den själv eller låta en advokat hjälpa dig. Det finns inte någon blankett som du måste använda, men anmälan måste vara skriven på engelska eller maltesiska. Du måste ta med dina personuppgifter i anmälan. Anonyma polisanmälningar är i princip tillåtna, men för att polisen ska inleda en brottsutredning på grundval av en anonym anmälan måste det röra sig om ett mycket allvarligt brott.

Det finns ingen tidsgräns för när man kan anmäla ett brott. Däremot finns det preskriptionsregler i lagen som innebär att om en viss tid har gått sedan ett brott begicks, kan lagöverträdaren inte längre åtalas. Hur lång den tiden är beror på brottet och varierar från tre månader för de lindrigaste brotten (t.ex. muntlig förolämpning) till tjugo år för särskilt allvarliga brott (t.ex. mord). När preskriptionstiden har gått ut kan du fortfarande göra polisanmälan, men polisen kommer antingen inte att utreda brottet, eller också kommer domstolen att frikänna lagöverträdaren om polisen faktiskt gör en utredning.

För vissa mindre brott måste du göra en särskild anmälan till polisen. I sådana fall får polisen nämligen inte inleda någon brottsutredning om det inte finns en anmälan. Sådana anmälningar är oftast skriftliga men behöver inte vara det. Du kan be en advokat att hjälpa dig att skriva anmälan. I anmälan måste du ta med följande: dina personuppgifter (namn, adress och ID-kortsnummer), information om lagöverträdaren, beskrivning av händelsen och en lista över vittnen (med adresser) som du vill att polisen ska förhöra. Det är också lämpligt, men inte obligatoriskt, att ange vilken rättslig bestämmelse du anser att lagöverträdaren har brutit mot.

Hur kan jag följa vad myndigheterna gör när jag har anmält ett brott?

När du anmäler ett brott får du ett referensnummer. Med hjälp av det numret kan du kontrollera vad som händer i ditt ärende. I praktiken kan du också använda datum för anmälan. Du kan få information om brottsutredningen genom att besöka polisstationen eller ringa.

Hur kan jag medverka i brottsutredningen?

Under brottsutredningen behöver du inte ha någon advokat, men eftersom förfarandena är komplicerade är det ändå lämpligt att ha det. Om du vill bli företrädd av en advokat måste du betala för hans eller hennes tjänster.

Om du vill får du lämna uppgifter som är relevanta för ditt ärende till polisen. Du behöver inte bevisa någon del av brottet, men om du har bevis som du anser är viktiga för brottsutredningen kan du eller din advokat redovisa dem för den polis som handlägger ditt ärende.

Du kommer med största sannolikhet att bli kallad till förhör som vittne.

I allmänhet är handlingarna i ärendet sekretessbelagda under brottsutredningen och bara tillgängliga för de myndigheter som är inblandade i ditt ärende.

Vilka rättigheter har jag som vittne?

Som vittne kan du vägra att svara på vissa frågor. Det är dock lämpligt att du svarar på alla frågor, så att du underlättar brottsutredningen och inte väcker misstankar om att du döljer information.

Du har dock inte någon skyldighet att svara på någon fråga eller visa upp någon handling eller något annat bevisföremål om det innebär att du därigenom riskerar att rikta misstankar mot dig själv.

Om du befinner dig i fara har du rätt att ta del av ett vittnesskyddsprogram som skyddar ditt och dina anhörigas liv och egendom. I vissa fall kan det även betalas ut ett ekonomiskt bidrag.

Jag är minderårig. Har jag några ytterligare rättigheter?

Om du är minderårig kan dina föräldrar eller vårdnadshavare anmäla brottet till polisen i ditt ställe.

Dessutom kan du få psykologsamtal, rådgivning och annat stöd från Länken öppnas i ett nytt fönsterAppogg, den nationella socialtjänstmyndigheten för behövande barn och familjer. Dessa tjänster är gratis och är inte kopplade till brottsutredningen.

Om du är barn och står i beroendeställning till den påstådde lagöverträdaren (t.ex. om den påstådde lagöverträdaren är en av dina föräldrar) kan du få bo på en särskild anläggning som tillhör ministeriet för social solidaritet, där du får hjälp och stöd av utbildade psykologer och socialarbetare.

Vilken information kan jag få från polisen eller stödorganisationer för brottsoffer under brottsutredningen?

De myndigheter som handlägger ditt ärende har ingen skyldighet att ge dig information. Om du har en advokat kan han eller hon ge dig information om dina rättigheter och om din medverkan i förfarandet.

Kan jag få rättshjälp?

Gratis rättshjälp erbjuds inte till brottsoffer under utredningen av brottet.

Hur kan jag få skydd om jag är i fara?

Om polisen bedömer att lagöverträdaren är farlig och att det finns risk för konsekvenser, begär de att domstolen ska besluta om häktning av lagöverträdaren.

Du kan också be den polis som handlägger ditt ärende att du ska få ta del av ett vittnesskyddsprogram. Då måste du förklara att du kommer att vittna mot lagöverträdaren under domstolsförhandlingen. Om polisen är övertygad om att ditt vittnesmål eller annan bevisning från dig har betydelse för ärendet, ber han eller hon statsåklagaren (Attorney General) att låta dig delta i ett vittnesskyddsprogram. Ett sådant program kan även omfatta dina familjemedlemmar och andra anhöriga till dig. Oftast består programmet av åtgärder som garanterar din personliga säkerhet och/eller skyddar din egendom.

Vilka tjänster och vilken hjälp kan jag få tillgång till under brottsutredningen?

Du kan få medicinskt bistånd, men om du inte har giltig sjukförsäkring måste du betala för det. Medborgare i de 27 EU-medlemsstaterna, Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz kan utnyttja ett Länken öppnas i ett nytt fönstereuropeiskt sjukförsäkringskort. Vid behov kan du också få psykologiskt och annat stöd, men du måste betala för det.

Om du har drabbats av våld i hemmet kan du få gratis bistånd från Länken öppnas i ett nytt fönsterkommissionen för våld i hemmet och från myndigheten Länken öppnas i ett nytt fönsterAppogg.

Finns det möjligheter till förlikning eller medling mellan gärningsmannen och mig?

Det finns inga möjligheter att nå förlikning eller inleda medling mellan dig och lagöverträdaren. Det enda som finns är en möjlighet för allmänna åklagaren och lagöverträdaren att förhandla om erkännande i utbyte mot lindrigare påföljd, men där kommer inte du att vara inblandad. Om en sådan förhandling blir framgångsrik, utmynnar den i en överenskommelse mellan allmänna åklagaren och lagöverträdaren som måste få domstolens godkännande för att bli verklighet.

Hur fortsätter mitt mål när brottsutredningen är klar?

När brottsutredningen är färdig, görs det en bedömning av om det finns tillräcklig bevisning för en rättegång. Beroende på hur allvarligt brottet är finns det två möjliga alternativ:

  • Om brottet är mindre allvarligt och det är en polis som har genomfört brottsutredningen, avgör polisen själv om ärendet ska överlämnas till underdomstolen (Court of Magistrates) för rättegång.
  • Om brottet är allvarligt och det är en undersökningsdomare som har genomfört brottsutredningen, hålls det en förhandling i underdomstolen där denna prövar bevisningen. Om underdomstolen beslutar att ärendet bör gå till rättegång, överlämnar den ärendet till statsåklagaren (Attorney General), som i sin tur väcker åtal i brottmålsdomstolen (Criminal Court).

Om det blir rättegång i ditt ärende kommer polisen att skicka en underrättelse till dig. Om domstolen beslutar att förhöra dig som vittne, kommer det att stå i underrättelsen när och var det förhöret ska hållas.

Kan jag överklaga om mitt ärende läggs ner innan det har nått domstolen?

Om det är en polis som utreder brottet och han eller hon beslutar att avskriva ärendet utan att det blir rättegång, kan du som brottsoffer överklaga det beslutet till underdomstolen (Court of Magistrates). Underdomstolen uppmanar dig då att under ed bekräfta den information som du lämnade i polisanmälan och förklara att du är beredd att vittna i domstol. Dessutom får du betala en viss summa som domstolen bestämmer. Syftet är att garantera att din önskan att få lagöverträdaren åtalad är allvarligt menad. Underdomstolen prövar sedan bevisningen, och om den kommer fram till att det finns tillräckliga bevis beordrar den polisen att fortsätta utredningen.

Jag är utlänning. Hur tillvaratas mina rättigheter och intressen?

Om du är utlänning och har utsatts för ett brott i Malta har du alla de rättigheter som förklaras ovan. Dessutom kan du använda ditt modersmål när du gör polisanmälan om du inte talar engelska eller maltesiska. Polisen ordnar tolk eller vidtar andra åtgärder så att de fullständigt förstår din anmälan.

Under brottsutredningen kan du också anlita tolk, men då måste du betala för hans eller hennes tjänster.

Mer information:


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 20/12/2016

2 – MINA RÄTTIGHETER UNDER RÄTTEGÅNGEN


Hur kan jag medverka i rättegången?

Vilka rättigheter har jag som vittne?

Jag är minderårig. Har jag några ytterligare rättigheter?

Kan jag få rättshjälp?

Hur kan jag få skydd om jag är i fara?

Hur kan jag kräva skadestånd av gärningsmannen eller få ersättning från staten?

Finns det möjligheter till förlikning eller medling mellan gärningsmannen och mig?

Jag är utlänning. Hur skyddas mina rättigheter och intressen?

Mer information

Hur kan jag medverka i rättegången?

Du kan också delta i rättegången som civilrättslig part. Då måste du lämna in en ansökan till domstolen, som prövar ansökan och avgör om du får bli civilrättslig part. Som civilrättslig part får du vara närvarande under alla domstolssammanträden, även sådana som inte är öppna för allmänheten.

Dina rättigheter under rättegången varierar beroende på vilken domstol det är som prövar ditt mål:

  • Om ditt mål prövas av underdomstolen (Court of Magistrates) och åtalet sköts av en polis, har du nästan samma rättigheter som den tilltalade: du eller din advokat får lägga fram bevis, korsförhöra vittnen (genom att ställa frågor via den polis som sköter åtalet) osv.
  • Om ditt mål prövas av brottmålsdomstolen (Criminal Court) och åtalet sköts av statsåklagaren (Attorney General), vice statsåklagaren (Deputy Attorney General) eller en allmän åklagare, får du bara vara närvarande under förhandlingen och lägga fram argument med koppling till domen om juryn har förklarat den tilltalade skyldig.

Under rättegången är det lämpligt – men inte obligatoriskt – att du låter en advokat hjälpa dig. Om du anlitar en advokat måste du betala för hans eller hennes tjänster. Dessutom måste du själv betala alla andra omkostnader i samband med din medverkan i rättegången (t.ex. resekostnader och ledighet från arbetet utan lön). Du kan inte få ersättning för sådana omkostnader enligt maltesisk lag.

Din advokat får kontrollera alla handlingar i målet och göra anteckningar eller begära kopior. Om det är brottmålsdomstolen som prövar ditt mål och det finns en jury, är det dock bara statsåklagaren, den påstådde lagöverträdaren och hans eller hennes advokat som får tillgång till handlingarna i målet.

Vilka rättigheter har jag som vittne?

Under rättegången blir du sannolikt kallad till förhör som vittne. Du får en underrättelse med tid och plats för förhöret. Den underrättelsen får du antingen av en polis eller med posten. Du är inte tvungen att komma till förhöret, men det är lämpligt att du gör det eftersom domstolen annars kommer att vidta åtgärder för att se till att du kommer till nästa sammanträde om den anser att ditt vittnesmål är viktigt.

Du har dock inte någon skyldighet att svara på någon fråga eller visa upp någon handling eller något annat bevisföremål som kan innebära att du anger dig själv som skyldig.

I vissa fall kan du

  • få bli förhörd utan direktkontakt med lagöverträdaren
  • få bli förhörd i ditt hem och/eller
  • få ta del av ett vittnesskyddsprogram.

Jag är minderårig. Har jag några ytterligare rättigheter?

Om du är under 16 år gammal och du måste bli förhörd under en domstolsförhandling, kan du be att få bli förhörd genom videokonferens. Då behöver du inte komma till domstolen och vara närvarande i rättssalen.

Om du är barn och står i beroendeställning till den påstådde lagöverträdaren (t.ex. om lagöverträdaren är en av dina föräldrar), blir du placerad i en säker miljö, oftast på en anläggning som tillhör ministeriet för social solidaritet, där du får hjälp av socialarbetare och psykologer.

Som barn kan du också få bistånd av Länken öppnas i ett nytt fönsterAppogg, den nationella socialtjänstmyndigheten för behövande barn och familjer. Det kan handla om psykologsamtal, socialt bistånd, rådgivning m.m. Dessa tjänster är gratis och har ingen koppling till det straffrättsliga förfarandet.

Kan jag få rättshjälp?

Gratis rättshjälp erbjuds inte till brottsoffer under rättegången.

Hur kan jag få skydd om jag är i fara?

Om lagöverträdaren inte är gripen och du är rädd för honom eller henne, kan du eller din advokat be den polis som handlägger ditt ärende att förbjuda lagöverträdaren från att komma nära dig. Då ber polisen domstolen att fatta ett beslut med den innebörden. I samband med att domstolen fattar beslutet kräver den att lagöverträdaren ska betala ett visst belopp (oftast mellan 100 och 2 300 euro) som säkerhet. Om lagöverträdaren bryter mot domstolsbeslutet får han eller hon inte tillbaka det beloppet.

Om du har blivit kallad till förhör under domstolsförhandlingen och du känner att du befinner dig i fara, kan du be att få bli förhörd utan direktkontakt med lagöverträdaren. Detta kan domstolen åstadkomma genom att skärma av dig från lagöverträdaren (t.ex. med ett ogenomskinligt skynke) eller genom att genomföra förhöret via videokonferens utan att du behöver vara närvarande i rättssalen.

Dessutom kan du be den polis som handlägger ditt ärende att du ska få ta del av ett vittnesskyddsprogram. Då måste du förklara att du kommer att vittna mot lagöverträdaren under domstolsförhandlingen. Om polisen är övertygad om att ditt vittnesmål eller annan bevisning från dig har betydelse för målet, ber han eller hon statsåklagaren (Attorney General) att låta dig delta i ett vittnesskyddsprogram. Ett sådant program kan även omfatta dina familjemedlemmar och andra anhöriga till dig. Oftast består programmet av åtgärder som garanterar din personliga säkerhet och/eller skyddar din egendom.

Hur kan jag kräva skadestånd av gärningsmannen eller få ersättning från staten?

Enligt maltesisk lag kan du bara kräva skadestånd av lagöverträdaren genom att framställa ett civilrättsligt yrkande i civilrättslig domstol. Det finns inga möjligheter att kräva skadestånd inom ramen för det straffrättsliga förfarandet.

Den domstol som prövar ditt mål kan ändå i vissa fall ålägga lagöverträdaren att ersätta dig för en skada som du har drabbats av. Detta kan hända vid två tillfällen:

  • När domstolen dömer lagöverträdaren till fängelse men senarelägger verkställigheten av domen, kan den ålägga honom eller henne att betala ersättning till dig för skada orsakad av brottet.
  • När domstolen dömer lagöverträdaren till skyddstillsyn (tvångsåtgärder utan fängelse) kan den ålägga honom eller henne att betala upp till 1 164,69 euro i skadestånd till dig.

Om du har drabbats av ett våldsbrott som inträffade efter den 1 januari 2006 kan du ansöka om ekonomisk kompensation från staten. Om du vill veta mer kan du läsa faktabladet (som snart kommer att finnas på Länken öppnas i ett nytt fönsterengelska och Länken öppnas i ett nytt fönstermaltesiska) om ersättning till brottsoffer i Malta på det europeiska rättsliga nätverkets sidor.

Finns det möjligheter till förlikning eller medling mellan gärningsmannen och mig?

Det finns inga möjligheter att nå förlikning eller inleda medling mellan dig och lagöverträdaren under rättegången. Om du av någon anledning inte längre vill att lagöverträdaren ska åtalas (t.ex. om du har förlåtit honom eller henne), kan du dock göra ett uttalande med den innebörden i domstolen under förhandlingen. Domstolen kommer att ta hänsyn till ditt uttalande när den avgör målet.

Jag är utlänning. Hur tillvaratas mina rättigheter och intressen?

Som utlänning har du alla de rättigheter som förklaras ovan. Maltesisk lag ger inte någon rätt till gratis tolkning eller översättning av handlingar under rättegången. Du får dock anlita tolk om du betalar för hans eller hennes tjänster.

Om du bor utomlands kan du bli förhörd som vittne via telefon- eller videokonferens. Om du måste ta emot en handling utomlands, får du en kopia av den med posten på ett språk som du förstår, tillsammans med en förklaring av dina rättigheter och skyldigheter i samband med den handlingen och information om hur du kan få tag i originalet.

Mer information:


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 20/12/2016

3 – MINA RÄTTIGHETER EFTER RÄTTEGÅNGEN (DEN FÖRSTA)


Kan jag överklaga en fällande eller frikännande dom?

Går det att överklaga vidare?

Vilka rättigheter har jag när domen vunnit laga kraft?

Mer information

Kan jag överklaga en fällande eller frikännande dom?

Rättegången avslutas med ett domstolsavgörande som innebär att den tilltalade fälls eller frias. Om den tilltalade är skyldig dömer domstolen honom eller henne till en påföljd. Enligt maltesisk lag är det bara den tilltalade och statsåklagaren (Attorney General) som har rätt att överklaga den fällande/friande domen och/eller påföljden till appellationsdomstolen för brottmål (Court of Criminal Appeal).

Om ett överklagande har lämnats in och du har varit civilrättslig part under den första rättegången, kommer din advokat dock att få kontrollera alla relevanta handlingar med koppling till överklagandeförfarandet.

Går det att överklaga vidare?

Det går inte att överklaga den dom som appellationsdomstolen i brottmål (Court of Criminal Appeal) meddelar.

Vilka rättigheter har jag när domen vunnit laga kraft?

När domen har vunnit laga kraft får du en kopia av domstolens avgörande. Om lagöverträdaren dömdes till fängelse kan du be polisen att få mer information om under vilka villkor han eller hon kommer att avtjäna sitt straff. Polisen får vägra att lämna ut sådan information om denna har sekretessbelagts av säkerhetsskäl.

Mer information:


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 20/12/2016

4 – HJÄLP OCH STÖD FÖR BROTTSOFFER


Appogg, den nationella socialtjänstmyndigheten för behövande barn och familjer

Victim Support Malta

Appogg, den nationella socialtjänstmyndigheten för behövande barn och familjer

Myndigheten Appogg erbjuder insatser inom socialtjänsten, psykologsamtal och hjälp, stöd och råd till brottsoffer, i synnerhet utsatta grupper som barn och offer för våld i hemmet.

Appogg, som är den nationella socialtjänstmyndigheten för behövande barn och familjer,

  • är en del av stiftelsen för socialtjänstfrågor inom ministeriet för familjefrågor och social solidaritet
  • erbjuder permanenta insatser inom socialtjänsten, psykologsamtal och hjälp, stöd och råd till brottsoffer i allmänhet, men i synnerhet till utsatta grupper som barn och offer för våld i hemmet
  • erbjuder sina tjänster gratis; det finns inget krav på att lagöverträdaren måste åtalas och fällas i domstol.

KONTAKTUPPGIFTER:

Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.appogg.gov.mt/

Victim Support Malta

Victim Support Malta ger brottsoffer professionell, oberoende, konfidentiell och opartisk information om vilka rättigheter de har och vilka tjänster och vilken hjälp de kan få.

Victim Support Malta

  • är en oberoende organisation som inte ingår i polisen, domstolarna eller några andra myndigheter på det straffrättsliga området
  • ger brottsoffer professionell, oberoende, konfidentiell och opartisk information om vilka rättigheter de har och vilka tjänster och vilken hjälp de kan få
  • ger information om det straffrättsliga systemet och straffrättsliga förfaranden i Malta
  • erbjuder sina tjänster gratis, oavsett om brottet har polisanmälts eller inte och oavsett när det inträffade.

KONTAKTUPPGIFTER:

Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://victimsupport.org.mt/


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 20/12/2016

Rättigheter för brottsoffer i straffrättsliga förfaranden - Österrike


Du anses vara ett brottsoffer om du har lidit skada eller om dina juridiska intressen, som skyddas genom strafflagen, kan ha skadats i andra avseenden, till exempel om du själv har skadats eller din egendom har skadats eller stulits och om detta utgör ett brott enligt österrikisk lag. Som brottsoffer har du enligt lag vissa individuella rättigheter före, under och efter förfarandet i domstol.

Straffrättsliga förfaranden i Österrike börjar så snart kriminalpolisen (Kriminalpolizei) eller den allmänna åklagarmyndigheten (Staatsanwaltschaft) inleder en utredning till följd av en misstanke om brott. Så snart utredningen har genomförts kan åklagaren besluta att ärendet ska läggas ner, begära att andra åtgärder än traditionella straffrättsliga förfaranden ska användas eller lämna ärendet till domstol. Vissa brott (brott som blir föremål för enskilt åtal – Privatanklagedelikte) lagförs endast på brottsoffrets begäran, som då måste väcka åtal på egen hand ("privat åklagare"). Ingen utredning görs i sådana fall.

Under rättegången hålls en rättegång i domstolen som då bedömer de framförda bevisen. Beroende på hur allvarligt brottet är prövas ärendena av

  • en enskild domare,
  • en dömande sammansättning som, beroende på brottet i fråga, består av en eller två yrkesdomare och två nämndemän, och som fattar beslut om huruvida svaranden är skyldig eller inte och om vitesbeloppets storlek,
  • en jurydomstol, bestående av tre yrkesdomare och åtta nämndemän (juryledamöter). Juryledamöterna beslutar om svarandens skuld, medan beslutet om vitesbeloppets storlek fattas gemensamt av juryledamöterna och de tre yrkesdomarna.

Som brottsoffer kan du vara en mycket viktig aktör i de straffrättsliga förfarandena och du har även olika rättigheter. Som brottsoffer kan du delta utan någon särskild rättslig status eller bli kärande i målet, en part som väcker åtal i åklagarens ställe eller en part som väcker enskilt åtal samt åtnjuta andra rättigheter och möjligheter.

Klicka på länkarna nedan för att finna den information som du söker.

Länken öppnas i ett nytt fönster1 - Mina rättigheter som brottsoffer

Länken öppnas i ett nytt fönster2 - Brottsanmälan och Mina rättigheter under förundersökningen

Länken öppnas i ett nytt fönster3 - Mina rättigheter efter rättegången

Länken öppnas i ett nytt fönster4 - Ersättning

Länken öppnas i ett nytt fönster5 - Min rätt till stöd och bistånd


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 06/11/2018

1 - Mina rättigheter som brottsoffer


Vilken information kan jag få från myndigheten när brottet har inträffat (t.ex. från polisen, åklagarmyndigheten) men innan jag anmäler brottet?

Innan du anmäler brottet kan du få information om dina rättigheter via justitieministeriets (Bundesministerium für Justiz) webbplats (Länken öppnas i ett nytt fönsterklicka här) och brottsofferjouren (Opfernotruf) eller brottsofferjourens webbplats (0800 112 112 eller genom att klicka på Länken öppnas i ett nytt fönsterföljande länk).

Som brottsoffer har du rätt att få information om dina rättigheter från myndigheterna. Sådan information bör i princip ges vid utredningens början. Om du har rätt till brottsofferstöd från en brottsofferorganisation informeras du om detta före din första inställelse i domstolen. Kallelsen att inställa sig i domstol innehåller också information om stödtjänsterna och adresser till relevanta brottsofferorganisationer. Dessutom informeras du om din rätt att ta med en person som du har förtroende för.

Om du har fallit offer för sexualbrott eller våld i hemmet eller om du är ett barn, anses du vara ett särskilt utsatt offer. Detta innebär att du har fler rättigheter; Framför allt måste du informeras om följande före förhandlingen och innan du avger ditt vittnesmål:

  • Att du kommer att höras av en person av samma kön där så är möjligt.
  • Att du får vägra svara på frågor om detaljer kring brottet, till exempel i ett sexualbrott om du anser att frågorna är osakliga. Du kan dock vara tvungen att svara på frågorna om ditt vittnesmål är av särskild vikt för sakfrågan i målet.
  • Att du har rätt till särskild prövning under utredningen och rättegången.
  • Att du får begära att rättegången ska hållas bakom stängda dörrar.
  • Att du kommer att underrättas om gärningsmannen flyr eller släpps från häktet.
  • Att du får ta med en person som du har förtroende för till förhandlingen.

Ytterligare information finns i brottsofferorganisationernas broschyrer, som finns hos polisen. Du kan också välja att utgå från muntlig information som du har fått om dina rättigheter.

Jag bor inte i det EU-land där brottet ägde rum (EU-medborgare och icke EU-medborgare). Hur skyddas mina rättigheter?

Brottsoffer ska ha likvärdiga rättigheter i alla EU-medlemsstater i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/29/EU av den 25 oktober 2012 om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem samt om ersättande av rådets rambeslut 2001/220/RIF. Dessa rättigheter gäller oavsett vilken nationalitet du som brottsoffer har.

För att göra det lättare att anmäla brott som begåtts i en annan EU-medlemsstat, ska anmälningar av brott som begåtts i brottsoffrets hemvistland överlämnas av åklagaren till behörig myndighet i den andra medlemsstaten.

Man har också rätt till kostnadsfri översättning under de straffrättsliga förfarandena.

Vilken information ska jag få om jag anmäler ett brott?

Som brottsoffer måste du omedelbart informeras om dina rättigheter. Sådan information innefattar följande:

  • Dina rättigheter under de straffrättsliga förfarandena.
  • Kontaktuppgifter till brottsofferorganisationerna och vilka tjänster de utför.
  • Möjligheten att begära ersättning av gärningsmannen.
  • Möjligheten att begära ersättning av staten.

Om du har rätt till brottsofferstöd från en brottsofferorganisation informeras du om detta före din första inställelse vid domstol. Kallelsen att inställa sig i domstol innehåller också information om dessa stödtjänster samt adresser till relevanta brottsofferorganisationer. Dessutom informeras du om din rätt att ta med en person som du har förtroende för. Ytterligare information finns i brottsofferorganisationernas reklamblad eller broschyrer, som finns hos polisen. Du kan också välja att utgå från information som du har fått muntligen.

Om din sexuella integritet har kränkts har du rätt att få information om dina rättigheter före förhandlingen och innan du avger ditt vittnesmål:

  • Rätten att höras av en person av samma kön där så är möjligt.
  • Rätten att vägra svara på frågor om detaljer kring ett sexualbrott, om du anser att frågorna är osakliga. Du kan dock vara tvungen att svara på frågorna om ditt vittnesmål är av särskild vikt för sakfrågan i målet.
  • Rätten till särskild prövning under utredningen och rättegången.
  • Rätten att begära att rättegången ska hållas bakom stängda dörrar.

Så snart du har anmält brottet får du en skriftlig bekräftelse på din anmälan. I bekräftelsen anges ett ärendenummer. Om du ringer till behörig polisstation och anger ärendenumret kan du få tala med den tjänsteman som har hand om ditt ärende. Genom polisens ärendenummer kan du också kontakta den åklagare som har hand om ärendet.

Åklagarmyndigheten underrättar dig om viktig utveckling under förfarandets gång. Till exempel underrättas du om myndigheterna beslutar att inte gå vidare med åtal eller överväger andra åtgärder än ett traditionellt brottmålsförfarande. Du har också rätt att ta del av handlingarna.

Domstolen informerar dig om när och var förhandlingen kommer att hållas, om du tidigare har begärt sådan information eller om du är målsägande i målet.

Om du har utsatts för ett sexualbrott, våld eller ett farligt hot till följd av en avsiktlig gärning, om din sexuella integritet har kränkts, din personliga beroendeställning har utnyttjats i gärningen eller om du befinner dig i en särskilt utsatt situation, underrättas du automatiskt av myndigheterna om gärningsmannen släpps eller flyr från häktet. I övriga fall informeras du om sådana händelser om du har begärt detta. Informationen från polisen eller åklagaren måste innehålla uppgifter om skälen till frigivandet och om huruvida gärningsmannen har blivit föremål för mildare åtgärder som ett alternativ till häktning.

På begäran får du också omedelbart information om gärningsmannen flyr eller friges från fängelset samt när gärningsmannen får lämna häktet utan tillsyn för första gången. Du underrättas också om gärningsmannen flyr och grips. Du informeras även om eventuella villkor som har ställts på gärningsmannen vid frigivningen i syfte att skydda brottsoffret.

Har jag rätt till kostnadsfri tolkning eller översättning (när jag kontaktar polis eller annan myndighet eller under utredningen och rättegången)?

Du har rätt till kostnadsfri tolkning om du inte behärskar tyska tillräckligt väl. Tolkning tillhandahålls under förhöret eller förhandlingen. Du har också rätt till en skriftlig översättning av viktiga delar av ärendet.

Brottsofferstödet innefattar översättningshjälp och finansieras av justitieministeriet.

Hur ska myndigheten se till att jag har förstått och blir förstådd (om jag är ett barn eller har en funktionsnedsättning)?

Rättsliga instruktioner och förhör måste alltid vara begripliga. Myndigheten måste därför anpassa sina instruktioner och frågor till brottsoffrets behov och förmåga. När instruktionerna har getts kommer du att få svara på frågan om du har förstått allt.

Du har rätt till kostnadsfri tolkning om du inte behärskar tyska tillräckligt väl. Tolkning tillhandahålls under förhöret eller förhandlingen. Du har också rätt till en skriftlig översättning av viktiga delar av ärendet.

En teckenspråkstolk måste vara närvarande för att hjälpa döva eller stumma brottsoffer. I nödvändiga fall kan du också kommunicera skriftligen eller på annat lämpligt sätt.

Hänsyn tas till eventuella funktionsnedsättningar när man bedömer huruvida ett brottsoffer bör betraktas som en särskilt utsatt person, vilket medför särskilda rättigheter. Sådana funktionsnedsättningar kan kompenseras genom rätten till rättshjälp.

Stöd till brottsoffer

Vem ger stöd till brottsoffer?

Du kan kontakta en brottsofferorganisation. Det finns särskilda organisationer för personer som utsatts för våld i hemmet och olaga förföljelse, personer som fallit offer för människohandel och unga brottsoffer. För att hjälpa brottsoffer att komma i kontakt med lämplig organisation har det inrättats en brottsofferjour, som finansieras av justitieministeriet (0800 112 112 och Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.opfer-notruf.at/) och som ger kostnadsfri hjälp dygnet runt.

Vissa offer har rätt till brottsofferstöd.

Om du har utsatts för våld i hemmet eller olaga förföljelse får du hjälp av särskilda organisationer, till exempel det nationella insatscentret mot våld i hemmet (Interventionsstelle gegen Gewalt in der Familie) eller centren för skydd mot våld (Gewaltschutzzentren). Det lokala insatscentret mot våld i hemmet eller det lokala skyddscentret underrättas om polisen har utfärdat ett besöksförbud. De som arbetar vid dessa organisationer kontaktar dig och erbjuder sin hjälp. De kan även upprätta en säkerhetsplan och ge juridisk rådgivning (framför allt om hur man ansöker om ett interimistiskt förbudsföreläggande) samt psykosocialt stöd.

Du kan också kontakta insatscentret eller något av skyddscentren direkt. Du måste inte vänta tills polisen har vidtagit åtgärder eller tills du har anmält brottet.

Hänvisar polisen automatiskt mig till brottsofferorganisationen?

Om du har utsatts för våld i hemmet eller olaga förföljelse får du hjälp av säarskilda organisationer, till exempel det nationella insatscentret mot våld i hemmet (Interventionsstelle gegen Gewalt in der Familie) eller centren för skydd mot våld (Gewaltschutzzentren). Det lokala insatscentret mot våld i hemmet eller det lokala skyddscentret underrättas om polisen har utfärdat ett besöksförbud. De som arbetar vid dessa organisationer kontaktar dig och erbjuder sin hjälp. De kan även upprätta en säkerhetsplan och ge juridisk rådgivning (framför allt om hur man ansöker om ett interimistiskt förbudsföreläggande) samt psykosocialt stöd.

I alla övriga fall kontaktar du relevant brottsofferorganisation på egen hand.

Hur skyddas min personliga integritet?

Som brottsoffer har du flera olika rättigheter som innebär att din personliga integritet ska skyddas i största möjliga mån, trots principen om offentliga domstolsförhandlingar.

Du har till exempel rätt att ange en delgivningsadress som inte är densamma som din faktiska hemadress. Domstolen måste säkerställa att dina personliga omständigheter som vittne inte röjs.

Det är förbjudet att offentliggöra handlingars innehåll, spela in eller sända förhandlingar i radio eller tv och spela in videor eller ta bilder under förhandlingarna.

Rättegången kan hållas bakom stängda dörrar om så krävs för att skydda brottsoffrens och vittnenas personliga integritet.

Om du har utsatts för ett sexualbrott har du rätt att vägra svara på frågor som rör vissa omständigheter kring gärningen, om inte omständigheterna är viktiga för rättegången. I undantagsfall kan du även lämna ditt vittnesmål anonymt, om röjandet av din identitet skulle utsätta dig eller andra för allvarlig fara. När vittnen avger sina vittnesmål inför domstol får de till och med ändra sitt utseende för att de inte ska bli igenkända (på villkor att det fortfarande går att se deras ansiktsuttryck).

Måste jag anmäla ett brott innan jag kan kontakta brottsofferorganisationen?

Du måste inte anmäla ett brott för att få tillgång till brottsofferstöd. Detta innebär att du kan kontakta en brottsofferorganisation innan du har anmält ett brott. Sådana organisationer kan hjälpa dig med att anmäla brottet om du behöver det.

Du kan också få tillgång till brottsofferjourens tjänster (+0800 112 112) oavsett om du har anmält ett brott eller inte.

Personligt skydd om jag är i fara

Vilka typer av skydd finns?

Det finns olika typer av vittnesskydd, som ger olika nivåer av skydd beroende på vilket hot vittnet utsätts för. Säkerhetspolisens vittnesskydd består till exempel av förebyggande och beskyddande åtgärder, däribland utökad patrullering, polisbevakning eller placering i en vittnesskyddsinrättning. Det mest omfattande skyddet ges via vittnesskyddsprogram.

Vem kan ge mig skydd?

Säkerhetsmyndigheterna ansvarar för att garantera vittnen och brottsoffer personskydd.

Stöd och rådgivning kan fås från brottsofferorganisationer. Det finns särskilda organisationer för personer som utsatts för våld i hemmet och olaga förföljelse, personer som fallit offer för människohandel och unga brottsoffer. För att hjälpa brottsoffer att komma i kontakt med lämplig organisation har det inrättats en brottsofferjour, som finansieras av justitieministeriet (0800 112 112 och Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.opfer-notruf.at/) och som ger kostnadsfri hjälp dygnet runt.

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas igen av gärningsmannen?

Om nya omständigheter uppstår under förfarandena (t.ex. till följd av information från en brottsofferorganisation) måste åklagaren eller domstolen dokumentera den nya bedömningen och bevilja dig de rättigheter som du har i egenskap av en särskilt utsatt person.

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas genom det straffrättsliga systemet (under utredningen och rättegången)?

Kriminalpolisen, åklagaren och domstolen måste ta vederbörlig hänsyn till brottsoffrens rättigheter, intressen och utsatthet. Alla myndigheter som är involverade i straffrättsliga förfaranden måste respektera brottsoffrens personliga värdighet under förfarandet och deras intressen av att få sin personliga integritet skyddad. Denna allmänna skyldighet att värna om brottsoffrens intressen innebär även att brottsoffren inte ska skadas till följd av de straffrättsliga förfarandena i sig. Detta säkerställs även genom brottsoffrets särskilda rättigheter, till exempel rätten till särskild prövning eller till att rättegången ska hållas bakom stängda dörrar, samt genom förbudet mot att bilder på brottsoffret eller dennes personuppgifter offentliggörs.

Vilket skydd finns för mycket utsatta brottsoffer?

Med särskilt utsatta brottsoffer avses personer som har utsatts för ett sexualbrott eller våld i hemmet och samtliga brottsoffer som är barn.

Alla andra brottsoffer kan också få sådan status på grundval av deras ålder, psykiska tillstånd, hälsa samt brottets art och särskilda omständigheter.

Utöver de rättigheter som alla brottsoffer har, har utsatta brottsoffer även rätt att höras av en person av samma kön under utredningen när så är möjligt. Brottsoffren får vägra svara på frågor som rör detaljer kring brottet om de anser att detaljerna är osakliga. De får även vägra svara på frågor som rör omständigheter av en högst personlig karaktär. Under utredningen och rättegången beviljas särskilt utsatta brottsoffer särskild prövning om de begär detta. De kan begära att rättegången ska hållas bakom stängda dörrar. Särskilt utsatta brottsoffer får alltid ta med sig en förtrolig person till förhandlingen.

Särskilt utsatta brottsoffer måste underrättas omedelbart om gärningsmannen släpps eller flyr från häktet. På begäran underrättas de också om gärningsmannen flyr eller friges från fängelset samt när gärningsmannen får lämna häktet utan tillsyn för första gången.

Finns det särskilda rättigheter för minderåriga?

Brottsoffer som är barn betraktas alltid som särskilt utsatta.

Under utredningen har de rätt att höras av en person av samma kön där så är möjligt. Brottsoffren får vägra svara på frågor som rör detaljer kring brottet om de anser att detaljerna är osakliga. De får även vägra svara på frågor som rör omständigheter av en högst personlig karaktär. Under utredningen och rättegången beviljas särskilt utsatta brottsoffer särskild prövning om de begär detta. Barn vars sexuella integritet kan ha kränkts måste alltid beviljas särskild prövning. De får begära att rättegången ska hållas bakom stängda dörrar. De får ta med en person som du har förtroende för till rättegången.

Särskilt utsatta brottsoffer måste underrättas omedelbart om gärningsmannen släpps eller flyr från häktet. På begäran underrättas de också om gärningsmannen flyr eller friges från fängelset samt när gärningsmannen får lämna häktet utan tillsyn för första gången.

En av mina familjemedlemmar har avlidit på grund av brottet - vilka rättigheter har jag?

Om din make/maka eller registrerade partner, din partner, ditt barn, dina föräldrar eller mor-/farföräldrar, dina barnbarn, din syster eller bror eller någon annan anhörig har avlidit på grund av brottet har du rätt till brottsofferstöd. Detta gäller också om någon annan av dina släktingar har avlidit på grund av brottet och om du blivit vittne till detta.

Om en person som du är beroende av enligt lag har avlidit på grund av ett sådant brott har du eventuellt rätt till stöd enligt brottsskadelagen (Verbrechensopfergesetz). Ansökningar om sådant stöd prövas av myndigheten för sociala frågor och personer med funktionsnedsättning (Bundesamt für Soziales und Behindertenwesen.

En av mina familjemedlemmar har utsatts för ett brott - vilka rättigheter har jag?

Om din make/maka eller registrerade partner, din partner, ditt barn, dina föräldrar eller mor-/farföräldrar, dina barnbarn, din syster eller bror eller någon annan anhörig har utsatts för våld, ett farligt hot eller ett sexualbrott har du rätt till brottsofferstöd.

Kan jag få tillgång till medlingstjänster? På vilka villkor? Är jag säker under medling?

Polis, åklagare och domare måste ta hänsyn till dina intressen och informera dig om förfarandenas gång, inklusive andra åtgärder som kan användas i stället för traditionella brottmålsförfaranden och som fastställs om det rör sig om ringa och mindre allvarliga brott. Om åklagaren överväger en sådan alternativ åtgärd måste han/hon ge dig möjlighet att yttra dig om så krävs för att värna om dina rättigheter och intressen, framför allt din rätt till ersättning.

Åklagaren kan begära att utbildade medlare från relevanta organisationer ska hjälpa gärningsmän och offer med medling. Medling kan endast inledas med ditt samtycke, om inte skälen till att du inte godtar medling är oacceptabla inom ramen för det straffrättsliga förfarandet. Om gärningsmannen är under 18 år krävs inte samtycke från din sida.

Du kan få delta i medlingsprocessen om du vill. Dina intressen kommer att beaktas. Du kommer att uppmanas att göra en framställning om så är lämpligt för att värna om dina intressen, framför allt din rätt till ersättning.

Du har rätt att ta med en förtrolig person till medlingen. Du måste få information om dina rättigheter och lämpliga brottsofferorganisationer så fort som möjligt.

Var hittar jag lagstiftning om mina rättigheter?

Brottsoffers rättigheter i straffrättsliga förfaranden omfattas av straffprocesslagen (Strafprozessordnung (StPO)). Straffprocesslagen och alla andra lagar finns att tillgå utan kostnad via Länken öppnas i ett nytt fönsterÖsterrikes rättsinformationssystem.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 06/11/2018

2 - Brottsanmälan och Mina rättigheter under förundersökningen


Hur anmäler jag ett brott?

Om du har utsatts för ett brott kan du anmäla det till polisen eller till en åklagare.

Du kan lämna en muntlig eller skriftlig anmälan och din underskrift krävs. Anmälan kan också göras av en tredje part. Du bör ange dina personuppgifter i anmälan samt den adress som du kan nås på och personuppgifterna för den eventuella tredje part som anmäler brottet. Du måste dock inte ange dessa uppgifter.

Dessutom bör du tillhandahålla sådan bevisning och information som du kan ha om den brottsmisstänkta. Detta kommer att underlätta utredningen.

Polisen har ett standardformulär som du ska fylla i (vanligtvis elektroniskt) för att polisen ska registrera den information som du lämnar. Härefter ingår din brottsanmälan i ärendet.

Du kan anmäla brottet till polisen eller direkt till åklagaren.

Anmälan får göras på tyska eller på något av de officiella regionsspråken.

Om du inte behärskar tyska eller något annat av de officiella språken tillräckligt väl har du rätt till tolk.

Vid vissa typer av brott (t.ex. våldsbrott eller sexualbrott) har du rätt att få hjälp av en brottsofferorganisation för att anmäla brottet.

Ett brott måste inte anmälas inom en viss tid. Efter en viss tid som anges i lag får dock polisen, åklagaren eller domstolen vägra pröva ärendet. Denna tidsperiod skiljer sig åt beroende på vilken typ av brott det rör sig om (preskriptionstider).

Myndigheterna måste inleda utredningen när de har informerats om att en eventuell brottsöverträdelse har gjorts (med undantag för brott som blir föremål för enskilt åtal).

Hur kan jag ta reda på vad som händer i ärendet?

Så snart du har anmält brottet får du en skriftlig bekräftelse på din anmälan. I bekräftelsen anges ett ärendenummer. Om du i ett senare skede ringer till behörig polisstation och anger ärendenumret kan du komma i kontakt med den tjänsteman som har hand om ditt ärende.

Om du anmäler brottet skriftligen till polisen eller åklagaren måste du be om ärendenumret. Brottsofferorganisationerna hjälper dig att få fram rätt ärendenummer.

Du har rätt att ta del av handlingarna. Åtkomst får endast nekas eller begränsas om utredningen skulle äventyras eller om ditt vittnesmål skulle påverkas om du tar del av handlingarna.

Åklagarmyndigheten underrättar dig om viktig utveckling under förfarandets gång. Till exempel underrättas du om myndigheterna beslutar att inte gå vidare och väcka åtal eller överväger andra åtgärder än ett traditionellt straffrättsligt förfarande.

Har jag rätt till rättshjälp (under utredningen eller rättegången)? På vilka villkor?

Du kan få stöd och låta dig företrädas av en advokat, en medlem av brottsofferorganisationen eller någon annan lämplig person i dina kontakter med de brottsbekämpande myndigheterna.

Om du uppfyller kraven för rättshjälp kommer advokater, i samarbete med särskilda brottsofferorganisationer, att ge dig kostnadsfri hjälp med att hävda dina rättigheter under förfarandet. Du har rätt till sådant stöd om du har utsatts för våld eller ett farligt hot till följd av en avsiktlig gärning, om din sexuella integritet har kränkts eller om din personliga beroendeställning har utnyttjats i gärningen. Du kan också få stöd om du är en nära släkting till en person som har avlidit på grund av brottet eller om du är en släkting som har bevittnat brottet. Stödet måste vara nödvändigt för att värna om brottsoffrets rättigheter och säkerställs av brottsofferorganisationen.

Om du inte har rätt till brottsofferstöd kan du ansöka till domstolen om kostnadsfri rättshjälp om du är kärande i målet. Ansökan godtas om domstolen anser att ett juridiskt ombud är nödvändigt (framför allt för att undvika att en civilrättslig talan senare väcks) och om din inkomst är tillräcklig för att betala ett juridiskt ombud utan att du får försörjningsproblem.

Kan jag få ersättning (för att delta i undersökningen/rättegången)? På vilka villkor?

Ersättning ges för resekostnader till och från den allmänna åklagarmyndigheten, domstolen eller den plats där förhandlingen hålls. Ersättning ges också för förlorad arbetstid om du har lidit ekonomisk skada till följd av detta. Om du är ett vittne och måste övernatta och äta frukost, lunch eller middag på en viss ort, ersätts vistelsekostnaderna upp till ett visst belopp. Du måste inge ersättningsansökan inom 14 dagar.

Kan jag överklaga om ärendet läggs ner före rättegång?

Om åklagaren lägger ner ärendet måste du underrättas om detta. Du har sedan 14 dagar på dig att begära att åklagaren ska motivera sitt beslut. Du kan också ansöka om att förfarandet ska fortsätta i följande fall:

  • Om lagen har kringgåtts eller tillämpats på ett felaktigt sätt.
  • Om det finns betydande tvivel kring riktigheten i den fakta som beslutet om att avsluta förfarandet baserats på.
  • Om ny fakta eller bevisning kan presenteras för att motivera att förfarandena ska fortsätta.

Begäran måste inges inom 14 dagar efter att du har underrättats om åklagarens beslut om att avsluta förfarandet eller fått ta del av skälen till beslutet. Om du inte har fått sådan information inom denna tid förlängs tidsfristen till tre månader efter det att beslutet fattades. Begäran om att förfarandet ska fortsätta måste ställas till åklagaren.

Om åklagaren anser att begäran är välgrundad beslutar han/hon om att förfarandet ska fortsätta. I annat fall måste åklagaren avge ett skriftligt svar och inge detta, tillsammans med ärendet, till den domstol som prövar din begäran. Om domstolen godtar begäran måste åklagaren fortsätta förfarandet. I annat fall avslås begäran.

Om åklagaren beslutar att andra åtgärder än ett traditionellt straffrättsligt förfarande ska vidtas kan du inte överklaga hans/hennes beslut.

Om åtal har väckts och åklagaren därefter lägger ner ärendet har du i vissa fall rätt att fortsätta talan som en part som väcker åtal i åklagarens ställe. I ett sådant fall måste du tidigare ha varit kärande i målet. Därefter får du förklara att du som part kommer att fortsätta talan i åklagarens ställe.

Kan jag behöva medverka i rättegången?

Som brottsoffer har du rätt att delta i rättegången. Du kallas endast till domstolen om du måste vittna. Ett brottsoffer måste endast respektera kallelsen att inställa sig inför domstolen om han/hon kallas som vittne.

Om du erhåller brottsofferstöd informeras den brottsofferorganisation som tillhandahåller stödet om vilka datum förhandlingarna kommer att hållas.

Om du har vittnat i ett korsförhör under utredningen kommer du endast att informeras om vilka datum rättegången kommer att hållas om du har begärt detta. Om du är kärande i målet, väcker åtal i åklagarens ställe eller väcker enskilt åtal ("privat åklagare") kommer du att informeras på vederbörligt sätt om vilka datum som fastställts för förhandlingarna. Oavsett om rättegången är offentlig eller ej har du som brottsoffer rätt att ta med en person som du har förtroende för – en advokat, en medlem av en brottsofferorganisation eller någon annan person. Du har rätt att ställa frågor till svaranden, vittnen och experter samt rätt att höras när det gäller din rätt till ersättning.

Om du är kärande i målet kan du välja att inte närvara vid förhandlingen. Om du väcker enskilt åtal och inte närvarar vid förhandlingen kommer domstolen att göra det obestridliga antagandet att du inte längre är intresserad av att någon fällande dom ska avkunnas och kommer då att lägga ner ärendet.

Om du inte talar tyska (eller något annat av de officiella språken) har du rätt till kostnadsfri tolkning under förhandlingen.

Vilken är min officiella roll i rättssystemet? Kan jag vara eller välja att vara något av följande: Offer, vittne, civilrättslig part eller privat åklagare?

Du är ett brottsoffer om du uppfyller relevanta lagstadgade krav. Följande personer har status som brottsoffer:

  • Personer som har utsatts för våld eller ett farligt hot till följd av en avsiktlig gärning, vars sexuella integritet och självbestämmande kan ha kränkts eller vars personliga beroendeställning har utnyttjats i gärningen.
  • En make/maka, registrerad partner, partner, förstagradssläkting, bror eller syster eller någon annan anhörig till en person som har avlidit på grund av ett brott eller andra släktingar som bevittnat brottet.
  • Annan person som har lidit skada på grund av ett brott eller vars juridiska intressen, som skyddas genom strafflagen, kan ha skadats i andra avseenden.

Du är ett vittne om du har gjort iakttagelser som är relevanta för det straffrättsliga förfarandet. Detta avgörs av polisen och åklagaren under utredningen. Beslutet fattas av domstolen under rättegången.

Det är upp till dig om du vill vara kärande i målet eller inte.

Det är också upp till dig om du vill fortsätta förfarandena som en person som väcker åtal i åklagarens ställe om förundersökningen läggs ner.

Vilka rättigheter och skyldigheter har jag i denna roll?

Under förfarandena måste alla myndigheter respektera din personliga värdighet som brottsoffer och dina intressen att din personliga integritet ska skyddas. Vederbörlig hänsyn måste tas till dina rättigheter, intressen och särskilda skyddsbehov. Alla brottsoffer måste så tidigt som möjligt informeras om sina rättigheter och möjligheten att erhålla stöd och ersättning.

En bekräftelse på din anmälan måste ges på begäran.

Varje brottsoffer har rätt till ombud och rådgivning. Detta kan ges av en advokat, en brottsofferorganisation eller något annat lämpligt ombud. Om du har rätt till brottsofferstöd kommer den person som ger dig rättshjälp att företräda dig i förfarandena.

Om du inte uppfyller kraven för rättshjälp men vill företrädas av en advokat som kärande kan du ansöka om rättshjälp på vissa villkor.

Som vittne befrias du från skyldigheten att vittna om vittnesmålet skulle binda en släkting till brottet. Du förlorar denna rättighet om du är en vuxen person och begär ersättning som kärande inom ramen för det straffrättsliga förfarandet.

Det är tillåtet att vägra svara på olika frågor:

  • Om svaret skulle vara förödmjukande eller innebära att du kan utsättas för en direkt och betydande ekonomisk förlust.
  • Om svaret skulle röra strängt personliga förhållanden hos dig eller någon annan person.
  • Om du anser att frågor om detaljer kring sexualbrottet är osakliga.

Du kan dock vara tvungen att svara på frågorna om ditt vittnesmål är av särskild vikt för sakfrågan i målet.

Om andra personer närvarar vid förhöret måste man vara försiktig så att dina personuppgifter inte röjs. Du måste inte uppge din hemadress. I stället kan du ange en annan adress på vilken myndigheterna lätt kan komma i kontakt med dig.

Du har rätt att ta del av handlingarna om dessa berör dig. Du kan också begära kopior av handlingarna mot en avgift.

Om du utsatts för våld i hemmet, avsiktligt våld eller ett farligt hot eller om din sexuella integritet har kränkts måste du underrättats om gärningsmannen släpps från häktet. Om du har fallit offer för någon annan typ av brott måste du inge en begäran om att du vill bli underrättad om gärningsmannen friges.

Du måste underrättas om att förfarandena avslutas och fortsätter och om åklagaren lägger ner utredningen. Om andra åtgärder än traditionella straffrättsliga förfaranden övervägs måste du få fullständig information om dina rättigheter. Du kan begära att förfarandena ska fortsätta om de har avslutats av åklagaren.

Om du inte behärskar tyska tillräckligt väl eller är döv eller stum har du rätt till översättnings-/tolkhjälp. Du har rätt att delta i korsförhör, rekonstruktioner av händelser och i rättegången, där du har rätt att ställa frågor och göra framställningar.

Kan jag göra ett uttalande under rättegången eller vittna? På vilka villkor?

Som brottsoffer har du rätt att göra uttalanden inom ramen för ditt vittnesmål eller delta på annat sätt i ett förhör eller en förhandling. Du kan till exempel ange att du vill vara kärande i målet och att du skulle vilja få ersättning. Du kan också ställa frågor till gärningsmannen.

Du har rätt att ge bevisning om du kallas till ett förhör eller en förhandling.

Om du också är ett vittne måste du komma när du kallas och lämna trovärdig och fullständig information.

Vilken information ska jag få under rättegången?

Under rättegången informeras du om dina rättigheter i början av förhöret.

Det är du som bestämmer om du vill närvara vid hela förhandlingen eller inte.

Domen avkunnas vid förhandlingens slut. Du kan ta del av domens innehåll genom att stanna tills förhandlingen avslutats eller läsa domen.

Om du är kärande i målet måste domstolen också besluta om ditt anspråk i domen. Om domstolen beslutar att du ska få ersättning betraktas domen som en civilrättslig exekutionstitel, och du kan ansöka till förbundsregeringen om ett förskott på ersättningen. Detta förutsätter dock att den dömda personen inte omedelbart kan fullgöra sin betalningsskyldighet till följd av ett beslut om att en frihetsberövande påföljd ska verkställas.

Domstolen kan också besluta att egendom som tillhör brottsoffret och som är i svarandens besittning ska återlämnas till brottsoffret.

Har jag rätt att få tillgång till handlingarna i rättegången?

Du har rätt att ta del av handlingarna. Åtkomst får endast nekas eller begränsas om utredningen skulle äventyras eller om ditt vittnesmål skulle påverkas om du tar del av handlingarna.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 06/11/2018

3 - Mina rättigheter efter rättegången


Kan jag överklaga domen?

En kärande (1), en part som väcker åtal i åklagarens ställe (2) eller en person som väcker enskilt åtal ("privat åklagare") (3) har generellt sett rätt att överklaga domen.

Det finns två typer av överklaganden: Ogiltigförklaring (Nichtigkeitsbeschwerde) innebär att lagligheten i förfarandena och domen ifrågasätts, medan ett överklagande (Berufung) innebär att ett beslut som fattats om civilrättsliga fordringar bestrids. Om du väcker enskilt åtal kan du också överklaga vitesbeloppets storlek. Vid en frikännande dom ska käranden och personer som väcker åtal i åklagarens ställe driva sina ersättningsanspråk vid tvistemålsdomstol.

Om du är kärande, väcker åtal i åklagarens ställe eller väcker enskilt åtal har du rätt att inge ett överklagande om ogiltigförklaring av en dom i följande fall:

  • Om din civilrättsliga talan har vidarebefordrats till en tvistemålsdomstol på grund av svarandens frikännande dom och om det är uppenbart att bestridandet av ett yrkande som du gjorde under rättegången påverkade domstolens beslut om din civilrättsliga fordran på ett negativt sätt.

Som kärande eller en part som väcker åtal i åklagarens ställe har du rätt att överklaga i följande fall:

  • Om domstolen vid en fällande dom hänskjuter dina anspråk till en tvistemålsdomstol, även om de skulle kunna ha prövats av brottmålsdomstolen eftersom dina anspråk var mycket välgrundade och motiverade.

I förfaranden vid en distriktsdomstol (Bezirksgericht) och vid en regional domstol (Landesgericht) med ensamdomare kan kärande och personer som väcker åtal i åklagarens ställe överklaga civilrättsliga avgöranden om anspråken hänskjuts i sin helhet till tvistemålsdomstolarna, men även om de vill bestrida omfattningen av ett eventuellt skadestånd.

Om du har status som privat åklagare i förfarandet har du och åklagaren samma rättigheter att överklaga beslutet. Om svaranden frikänns kan du inge ett överklagande om ogiltigförklaring. I förfaranden vid distriktsdomstol och vid en regional domstol med ensamdomare kan du också bestrida de fakta som fastställts i avgörandet genom att överklaga frågan om svarandens skuld. Om svaranden finns skyldig till brottet kan du överklaga om du motsätter dig straffet eller om dina civilrättsliga anspråk vidarebefordrats till tvistemålsdomstol. Om du inte närvarade vid den förhandling då domstolen meddelade sitt beslut måste du ta del av domstolshandlingarna för att få veta om svaranden fanns skyldig eller inte. Domskälen måste anges i avgörandet som ska undertecknas av domaren inom fyra veckor. Om du har deltagit i rättegången som kärande, en part som väcker åtal i åklagarens ställe eller som privat åklagare och om du inger ett överklagande eller ett överklagande om ogiltigförklaring inom tre dagar från det att domen avkunnades måste du få en kopia av domen. Du kan ansöka om rättshjälp för att inge ditt överklagande eller överklagande om ogiltigförklaring. I nödvändiga fall kan detta inbegripa kostnadsfri översättningshjälp. Domstolen beviljar rättshjälp om ett juridiskt ombud är nödvändigt och om din inkomst inte är tillräcklig för att betala för legalt ställföreträdarskap utan att du får försörjningsproblem.

Vilka är mina rättigheter efter domen?

Alla brottsoffer kan begära att de ska få information om när gärningsmannen får lämna häktet utan tillsyn för första gången, om gärningsmannen flyr och grips, om gärningsmannen ska friges eller har frigetts och om samtliga villkor som ställs vid villkorlig frigivning.

Personer som har utsatts för sexualbrott och sexuellt betingat våld måste höras innan elektronisk fotboja beviljas, om de har begärt att få information om gärningsmannen får lämna eller friges från fängelset. Sådana brottsoffer måste underrättas om att elektronisk fotboja har beviljats. De har rätt till brottsofferstöd för att hävda dessa rättigheter.

I annat fall får du ingen annan information från myndigheterna efter att domen har vunnit laga kraft. Du har dock fortfarande rätt att ta del av domstolshandlingarna om dina intressen berörs.

Har jag rätt till stöd eller skydd efter rättegången? Hur länge?

Efter rättegången har du rätt till ett uppföljningssamtal med den organisation som tillhandahållit brottsofferstödet.

Brottsoffer som har fått psykosocialt stöd under de straffrättsliga förfarandena har även rätt till detta under efterföljande civilrättsliga förfaranden. Kravet är dock att sakfrågan i det civilrättsliga förfarandet har koppling till det straffrättsliga förfarandet och att stödet är nödvändigt för att värna om brottsoffrets processuella rättigheter. Den brottsofferorganisation som tillhandahåller stödet bedömer om dessa villkor är uppfyllda. Brottsoffret får ansöka om rättshjälp så att han/hon kan företrädas av en advokat i de civilrättsliga förfarandena. Stödet ges längst fram tills det att de civilrättsliga förfarandena har avslutats.

Vilken information får jag om gärningsmannen döms?

Du kan ta del av resultatet av förfarandena och det straff som utdöms genom att antingen stanna kvar i förhandlingssalen tills det muntliga avgörandet gjorts eller ta del av domstolshandlingarna i ett senare skede.

Underrättas jag om gärningsmannen friges (också vid förtida eller villkorlig frigivning) eller rymmer?

På begäran underrättas du omedelbart om gärningsmannen flyr eller friges från fängelset samt när gärningsmannen får lämna häktet utan tillsyn för första gången. Du underrättas också om gärningsmannen flyr och grips. Om villkor ställts på gärningsmannen vid frigivningen i syfte att skydda offret, informeras du även om dessa.

Kommer jag att bli delaktig i beslut om frigivning eller villkorlig frigivning? Kan jag göra ett uttalande eller överklaga?

Brottsoffret blir endast delaktigt i beslut om frigivning eller villkorlig frigivning i vissa särskilda fall. Det är bara personer som har utsatts för sexualbrott eller sexuellt betingat våld och som har begärt att bli underrättade om gärningsmannen flyr eller friges som kommer att höras innan elektronisk fotboja beviljas.

1. Kärande

För att bli kärande i målet måste du inge en förklaring. Förklaringen måste innehålla en specifik beräkning av det anspråk som görs på ersättning för förlust som uppstått till följd av brottet eller liden skada. Förklaringen måste inges till polisen eller åklagaren under utredningen. Den kan göras skriftligen eller muntligen. Under rättegången måste förklaringen inges innan all bevisning har samlats in. Det är också senast då som anspråkets omfattning måste fastställas.

Som kärande har du följande rättigheter utöver de som du har som brottsoffer:

  • Rätt att begära bevisning som eventuellt kan användas mot gärningsmannen eller för att motivera ersättningsanspråket; rätt att bli kallad till rättegången; rätt att överklaga ett domstolsbeslut om att ärendet ska avslutas och rätt att överklaga utifrån dina civilrättsliga anspråk.

2. Part som väcker åtal i åklagarens ställe

För att kunna väcka åtal i åklagarens ställe måste du vara eller bli kärande och inge en förklaring om att åtal väcks i åklagarens ställe. Man får inte väcka åtal i åklagarens ställe om gärningsmannen är minderårig.

Genom att inge en förklaring kan du väcka åtal i åklagarens ställe. Om åklagaren lägger ner åtalet under rättegången måste du inge en sådan förklaring omedelbart om du kallats på vederbörligt sätt. Gärningsmannen frikänns om du inte har iakttagit kallelsen eller inte inger någon förklaring om åtal i åklagarens ställe.

Om åklagaren lägger ner åtalet utanför domstol eller om du inte har kallats på vederbörligt sätt som kärande, måste domstolen informera dig om detta. Du har sedan en månad på dig att inge en förklaring om att åtal väcks i åklagarens ställe.

Om du fortsätter driva ärendet i åklagarens ställe kan åklagaren få information om domstolsförfarandena när som helst och besluta att ta över ärendet igen. I sådana fall medverkar du fortfarande i rättegången som kärande.

3. Privat åklagare

Vissa mindre allvarliga brott blir inte föremål för åtal från åklagarens sida utan av brottsoffret självt. Om du blivit utsatt för ett sådant brott inleds de straffrättsliga förfarandena först om du lämnar ärendet till domstol som privatperson. Därefter får du status som privat åklagare. I sådana fall görs ingen utredning, och om du väcker enskilt åtal måste du bevisa samtliga fakta som är avgörande för en fällande dom samt stå för kostnaderna om den påstådda gärningsmannen frikänns.

4. Brottsofferstöd

Du har rätt till brottsofferstöd om du har utsatts för våld eller ett farligt hot till följd av en avsiktlig gärning eller om din sexuella integritet har kränkts. Du kan också få stöd om du är en nära släkting till en person som har avlidit på grund av brottet eller om du är en släkting som har bevittnat brottet. Brottsofferstöd måste alltid ges utan kostnad och utan krav om att brottsoffret först måste ansöka om detta, om han/hon har kränkts sexuellt eller är under 14 års ålder.

Brottsofferstöd innefattar psykosocialt stöd, till exempel att någon följer med dig till polisstationen och domstolen för förhör och förbereder dig för rättegången.

Brottsofferstöd ges av särskilda brottsofferorganisationer (t.ex. barnskyddsinrättningar, rådgivningscenter eller insatscenter). Bland personalen finns socialarbetare, psykologer eller liknande som har genomgått specialutbildning (obligatorisk sådan) på det straffrättsliga området.

Brottsofferstödet inbegriper även juridiskt stöd, däribland rättshjälp och legalt ställföreträdarskap inför domstolar och myndigheter. Dessa tjänster tillhandahålls av advokater i samarbete med brottsofferorganisationerna.

Brottsofferstödet finansieras av justitieministeriet.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 06/11/2018

4 - Ersättning


Vilket förfarande finns för att yrka skadestånd från gärningsmannen (t.ex. rättegång, civilrättsligt krav)?

För att göra ekonomiska anspråk (t.ex. ersättning för ideell skada, vårdkostnader) kan brottsoffren vidta följande åtgärder:

  • Vidta rättsliga åtgärder mot gärningsmannen.
  • Medverka som kärande i de straffrättsliga förfarandena mot den åtalade.

För att få göra anspråk som kärande under straffrättsliga förfaranden måste du först lämna in en förklaring. Förklaringen måste innehålla en specifik beräkning av det anspråk som görs för att få ersättning för förlust som uppstått till följd av brottet eller liden skada. Dessutom måste berättigandet till anspråken påvisas (skälen till och omfattningen av skadeståndet/ersättningen). Ett annat villkor är att svaranden döms för den åsamkade skadan.

Du bör träda in i de straffrättsliga förfarandena som kärande så tidigt som möjligt (helst när brottet anmäls till polisen). Efter det att ärendet lämnats till behörig domstol kan förklaringen också protokollföras av behörig åklagare eller inges skriftligen utan några formella krav. Under rättegången måste förklaringen inges senast innan all bevisning har samlats in. Det är också senast då som anspråkets omfattning måste fastställas.

Domstolen förpliktade gärningsmannen att betala skadestånd eller ersättning till mig. Hur kan jag vara säker på att gärningsmannen betalar?

Om den dömde inte fullgör sin skyldighet att betala det utdömda beloppet kan fordringsägaren, det vill säga det brottsoffer som tilldömts ersättning, vidta verkställighetsåtgärder med hjälp av domstolen. För detta ändamål måste en skriftlig eller muntlig ansökan (verkställighetsansökan) inges till behörig distriktsdomstol. Du kan göra anspråk på ersättning som beviljats i ett rättsligt bindande domstolsbeslut inom 30 års tid. Därefter preskriberas anspråket.

Om den dömdes tillgångar förklaras förverkade har brottsoffret rätt att begära att den ersättning som han/hon beviljats ska överföras från tillgångar som utmätts av staten.

Om gärningsmannen inte betalar, kan då staten betala ut ett förskott? På vilka villkor?

Förskottsbetalning kan endast beviljas om betalning har hindrats på grund av att straff avtjänas. Så är exempelvis fallet om gärningsmannen inte kan tjäna inkomst eftersom han/hon avtjänar en frihetsberövande påföljd eller inte har några pengar efter att ha betalat böter. Ett villkor för att förskottsbetalning ska medges är att käranden har beviljats ersättning i ett juridiskt bindande domstolsbeslut till följd av dödsfall, kroppsskada, hälsoskada eller ekonomisk förlust. I vissa fall finns ingen möjlighet till förskottsbetalning (t.ex. om käranden har rätt till annan statlig ersättning eller om skadan uppstått till följd av slagsmål eller grov oaktsamhet).

Begäran om förskottsbetalning måste inges till behörig brottmålsdomstol.

Har jag rätt att få ersättning från staten?

Brottsoffer kan få ekonomisk ersättning från staten i följande fall:

  • Om de inte har kunnat utöva sitt yrke på grund av sjukdom eller eftervård och så vidare och om de därmed har fått lägre inkomst.
  • Om de har varit tvungna att genomgå psykoterapi, kristerapi eller annan behandling för att förbättra sin hälsa.
  • Om ortopedisk behandling krävs.
  • Om glasögon eller tandproteser har skadats.
  • Om rehabilitering krävs.
  • Om de behöver vård (i detta fall kan ett vårdbidrag betalas ut).
  • Om de är blinda (i detta fall kan bidrag till blinda betalas ut).

Brottsoffer som lidit allvarlig kroppsskada efter den 31 maj 2009 kan få engångsersättning för ideell skada.

Överlevande anhöriga till brottsoffer får följande:

  • Ersättning för förlorat underhåll (om brottsoffret avlidit och hans/hennes make/maka och/eller barn har förlorat nödvändigt ekonomiskt stöd för att sörja för sina behov.
  • Terapeutisk behandling (t.ex. psykoterapi) och ortopedisk behandling.
  • Begravningskostnader upp till ett visst högsta belopp.

Har jag rätt att få ersättning om gärningsmannen inte dömts?

Om gärningsmannen inte döms hänvisas brottsoffret till tvistemålsdomstolarna inför vilka han/hon kan väcka talan om ersättning.

Har jag rätt till ersättning i förväg om jag väntar på beslut om min ansökan om ersättning?

Nej.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 06/11/2018

5 - Min rätt till stöd och bistånd


Jag är ett brottsoffer. Vem ska jag kontakta för stöd och hjälp?

Enligt avsnitt 66 i straffprocesslagen har justitieministeriet ingått avtal med lämpliga, väletablerade organisationer som ger stöd till brottsoffer efter att ha kontrollerat att de lagstadgade kraven är uppfyllda. Närmare uppgifter om dessa organisationer finns på följande länk, där organisationerna anges grupperade per delstat: Länken öppnas i ett nytt fönsterBrottsofferorganisationer

Hotline för stöd till brottsoffer

Det federala socialtjänstkontoret (Sozialministeriumservice): 0043 158831 och den allmänna brottsofferjouren: 0800 112 112

Är stöd till brottsoffer gratis?

Ja.

Vilka typer av stöd kan jag få från statliga myndigheter eller staten?

Brottsoffer får ekonomisk ersättning i enlighet med bestämmelserna i lagen om ersättning till brottsoffer (Verbrechensopfergesetz [VOG], i Österrikes officiella tidning (BGBI) nr 288/1972.

Enligt lagen om ersättning till brottsoffer tillämpas samma förfarande för samtliga sökande (österrikiska och utländska medborgare). Detta är ett administrativt förfarande där myndigheten måste fastställa relevanta fakta och besluta om huruvida stöd ska beviljas. Sökanden måste samarbeta i förfarandet och lämna nödvändig information (även för fastställandet av skadan).

Ansökningar enligt lagen om ersättning till brottsoffer måste inges till det federala socialtjänstkontoret, som också handlägger ansökningarna.

Vilka typer av stöd kan jag få från icke-statliga organisationer?

Följande personer har rätt till brottsofferstöd:

  • Personer som har utsatts för våldsbrott, sexualbrott eller farligt hot eller personer vars personliga beroendeställning kan ha utnyttjats i en avsiktlig gärning.
  • En make/maka, partner, förstagradssläkting, bror, syster eller någon annan anhörig till en person som har avlidit på grund av ett brott eller andra släktingar som bevittnat brottet.

På begäran måste sådana brottsoffer ges psykosocialt och juridiskt stöd, förutsatt att detta är nödvändigt för att värna om deras processuella rättigheter, med hänsyn tagen till deras personliga inblandning i största möjliga mån. Brottsofferorganisationerna ansvarar för att bedöma huruvida stödet är ”nödvändigt”. Personer som utsatts för sexualbrott och som är under 14 år har alltid rätt till psykosocialt stöd.

PSYKOSOCIALT STÖD

Psykosocialt stöd innebär att brottsoffren förbereds för den psykiska stress som förfarandena innebär, att de får hjälp med att hantera sina erfarenheter (oro, förtvivlan, sorg eller ilska) och att de får sällskap under förhandlingar som förs inom ramen för utredningen eller rättegången.

JURIDISKT STÖD

Juridiskt stöd innebär att brottsoffren får hjälp med att hävda sina rättigheter i straffrättsliga förfaranden. Detta är särskilt lämpligt och nödvändigt om det finns särskilda omständigheter som föranleder oro för att brottsoffrets rättigheter inte kommer att respekteras fullt ut under förfarandena. Om brottsoffret har lidit skada eller men till följd av brottet kan advokaten begära ersättning (t.ex. för ideell skada) å brottsoffrets vägnar (om brottsoffret är kärande).


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 06/11/2018

Rättigheter för brottsoffer i straffrättsliga förfaranden - Polen


Du anses vara brottsoffer om du har lidit skada som en följd av en händelse som utgör ett brott enligt strafflagen, t.ex. om du själv har skadats eller din egendom har skadats eller stulits. Som brottsoffer har du en rad rättigheter både under och efter straffrättsliga förfaranden. Du kan även få olika former av hjälp och stöd samt få ersättning för skador som uppkommit till följd av brottet.

I Polen består straffrättsliga förfaranden av förundersökning och domstolsförfarande. Förundersökningen utförs före domstolsförfarandet. Syftet med förundersökningen är att fastställa de faktiska omständigheterna i samband med det brott som begåtts och att identifiera gärningsmännen. Polis och åklagarmyndighet samlar in bevisning. Om bevisningen är tillräcklig väcks åtal mot gärningsmännen. I annat fall avskrivs ärendet. Åklagarmyndighetens åtal prövas av domstolen.

Under rättegången bedömer domstolen den bevisning som samlats och avgör huruvida den tilltalade är skyldig. Om den tilltalade förklaras skyldig döms han eller hon till den påföljd som föreskrivs i lag. I annat fall frias han eller hon från alla anklagelser.

Mer information

Länken öppnas i ett nytt fönster1 - Mina rättigheter som brottsoffer

Länken öppnas i ett nytt fönster2 - Brottsanmälan och Mina rättigheter under förundersökningen

Länken öppnas i ett nytt fönster3 - Mina rättigheter efter rättegången

Länken öppnas i ett nytt fönster4 - Ersättning

Länken öppnas i ett nytt fönster5 - Min rätt till stöd och bistånd


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 20/11/2018

1 - Mina rättigheter som brottsoffer


Vilken information kan jag få från myndigheten när brottet har inträffat (t.ex. från polisen, åklagarmyndigheten) men innan jag anmäler brottet?

Som brottsoffer får du skriftlig information om dina rättigheter före det första förhöret, som äger rum efter anmälan av brottet. Dessförinnan kan myndigheten informera brottsoffret om rättigheter som kan vara till nytta under de aktuella omständigheterna.

Jag bor inte i det EU-land där brottet ägde rum (EU-medborgare och icke EU-medborgare). Hur skyddas mina rättigheter?

Icke EU-medborgares och EU-medborgares rättigheter skyddas på samma sätt, utom när det gäller den statliga ersättning som offren för vissa brott är berättigade till. Denna ersättning beviljas endast till EU-medborgare.

Vilken information får jag om jag anmäler ett brott?

Före det första förhöret får du som brottsoffer skriftlig information om dina grundläggande rättigheter, bland annat om din ställning i förberedelsen av målet, om du kan begära vissa åtgärder (t.ex. vittnesförhör), rätten att företrädas av ett juridiskt ombud och begära att att domstolen utser ett ombud, rätten att ansöka om medling, få tillgång till akten eller överklaga ett beslut om att avbryta förfarandet, möjligheten till skadestånd från den tilltalade eller till statlig ersättning, tillgång till rättshjälp, tillgång till olika skydds- och stödåtgärder, tillgång till stöd genom fonden för vittnesstöd och stöd efter avtjänat fängelsestraff (Fundusz Pomocy Pokrzywdzonym oraz Pomocy Postpenitencjarnej), möjligheten att utfärda en europeisk skyddsorder samt vilka organisationer som erbjuder stöd till brottsoffer och ersättning för kostnader i samband med rättegången.

Har jag rätt till kostnadsfri tolkning eller översättning (när jag kontaktar polis eller annan myndighet eller under utredningen och rättegången)?

En översättare bistår i förfarandet om ett brottsoffer som inte talar polska deltar. Brev till eller från brottsoffret översätts. Brottsoffret betalar inte översättningskostnaderna.

Hur ska myndigheten se till att jag förstår och blir förstådd (om jag är ett barn eller har en funktionsnedsättning)?

Barn som utsätts för brott företräds av sina föräldrar eller vårdnadshavare. När det gäller personer som behöver stöd (t.ex. äldre) kan deras rättigheter utövas av den person som har hand om dem. Föräldrar eller vårdnadshavare ska se till att brottsoffret som de har vårdnaden om deltar i förfarandet på det sätt som krävs. Om de tvivlar på att brottsoffret förstår vad förfarandet innebär, kan de underrätta den myndighet som har hand om förfarandet.

Stöd till brottsoffer

Vem ger stöd till brottsoffer?

I Polen kan brottsoffer och deras närstående få stöd genom fonden för vittnesstöd och stöd efter avtjänat fängelsestraff. Fonden förvaltas av justitieministeriet, som beviljar bidrag till utvalda icke-statliga organisationer genom ett konkurrensförfarande avseende brottsofferstöd. Ur fonden ges rättsligt, psykologiskt och materiellt stöd.

Hänvisar polisen mig automatiskt till brottsofferstödet?

Den myndighet som handlägger förfarandet ska före det första förhöret informera brottsoffret om möjligheten till stöd från fonden för vittnesstöd och stöd efter avtjänat fängelsestraff.

Hur skyddas min personliga integritet?

Uppgifter om brottsoffrets bostadsadress och arbetsplats är inte tillgängliga för gärningsmannen.

När det gäller vittnen – i princip alla vittnen – kan åklagaren eller domstolen i särskilt allvarliga fall besluta om skydd av personuppgifter och andra uppgifter som gör det möjligt att identifiera vittnena. Detta kan ske vid skälig risk för personens liv, hälsa, frihet eller en väsentlig del av personens eller dennes närståendes egendom.

Måste jag anmäla ett brott innan jag kan kontakta brottsofferstödet?

Ett brott behöver inte polisanmälas för att den drabbade ska få brottsofferstöd. Den som önskar stöd behöver bara visa att ett brott har begåtts mot honom/henne.

Personligt skydd om jag är i fara

Vilka typer av skydd finns?

Vid hot mot liv och hälsa har brottsoffret och hans/hennes närstående rätt till

  • skydd under det rättsliga förfarandet,
  • fysiskt skydd, och
  • hjälp med förflyttning.

Vem kan ge mig skydd?

Skyddet beviljas av den behöriga polismyndigheten i provinsen.

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas igen av gärningsmannen?

Den behöriga polismyndigheten i provinsen gör en bedömning av det aktuella och fortsatta behovet av skydd och hjälp.

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas genom det straffrättsliga systemet (under utredningen och rättegången)?

Den myndighet som handlägger förfarandet måste genomföra det på ett sätt som inte får negativa konsekvenser för brottsoffret. Myndigheten ska alltid agera om brottsoffret inte behandlas med vederbörlig respekt eller inte känner sig trygg.

Vid våldtäkt och liknande fall förhörs brottsoffret i ett särskilt rum där gärningsmannen inte är närvarande.

Under rättegången kan rättens ordförande beordra den tilltalade att lämna rummet medan brottsoffret vittnar.

Vilket skydd finns för mycket utsatta brottsoffer?

Om du som brottsoffer begär hjälp för att du t.ex. på grund av ålder eller hälsoproblem inte kan delta aktivt i rättegången, kan dina rättigheter utövas av den person som vårdar dig.

Finns det särskilda rättigheter för minderåriga?

Minderåriga brottsoffers rättigheter utövas av deras lagliga företrädare eller vårdnadshavare. Om brottet har begåtts av föräldrarna företräds den minderåriga under rättegången av en utsedd förmyndare.

En av mina familjemedlemmar har avlidit på grund av brottet – vilka rättigheter har jag?

Om brottsoffret avlider får hans/hennes närstående delta i förfarandet i hans/hennes ställe. De har då samtliga rättigheter som brottsoffret hade.

En av mina familjemedlemmar har utsatts för ett brott – vilka rättigheter har jag?

Brottsoffrets närstående har rätt till rättsligt, psykologiskt och materiellt stöd som finansieras av fonden för vittnesstöd och stöd efter avtjänat fängelsestraff. I de allvarligaste fallen som innebär en risk för dessa personers liv eller hälsa kan de beviljas skydd och hjälp (skydd under det rättsliga förfarandet, fysiskt skydd och hjälp med förflyttning).

Kan jag få tillgång till medlingstjänster? På vilka villkor? Är jag är säker under medling?

Ärendet kan hänskjutas till medling såväl under det förberedande förfarandet som under rättegången, om brottsoffret och den tilltalade samtycker till detta. Medlingsförfarandet sköts av medlaren på ett opartiskt och konfidentiellt sätt. Under medlingen får du som brottsoffer redogöra för din ståndpunkt, dvs. ange vad du förväntar sig från gärningsmannens sida. Medlingen innebär inte att det straffrättsliga förfarandet avslutas, men utgången beaktas både av åklagaren och domstolen.

Var hittar jag lagstiftning om mina rättigheter?

De bestämmelser som styr brottsoffrets rättigheter finns i reglerna för rättegång i brottmål (Kodeks postępowania karnego), strafflagen (Kodeks karny), lagen om straffrättslig verkställighet (Kodeks karny wykonawczy), lag av den 7 juli 2005 om statlig ersättning till offer för vissa brott (ustawa z dnia 7 lipca 2005 r. o państwowej kompensacie przysługującej ofiarom niektórych czynów zabronionych, konsoliderad text, lagsamlingen 2016, punkt 325), lag av den 28 november 2014 om skydd och stöd till brottsoffer och vittnen (ustawa z dnia 28 listopada 2014 r. o ochronie i pomocy dla pokrzywdzonego i świadka, lagsamlingen 2015, punkt 21), förordning av den 29 september 2015 om fonden för vittnesstöd och stöd efter avtjänat fängelsestraff (rozporządzenie z dnia 29 września 2015 r. w sprawie Funduszu Pomocy Pokrzywdzonym oraz Pomocy Postpenitencjarnej, lagsamlingen 2015, punkt 1544), lag av den 17 juni 2004 om klagomål mot överträdelsen av en parts rätt att få sitt ärende utrett utan onödigt dröjsmål i förberedelser av mål som genomförs och övervakas av åklagare och i domstolsförförfaranden (ustawa z dnia 17 czerwca 2004 r. o skardze na naruszenie prawa strony do rozpoznania sprawy w postępowaniu przygotowawczym prowadzonym lub nadzorowanym przez prokuratora i postępowaniu sądowym bez nieuzasadnionej zwłoki, konsoliderad text, lagsamlingen 2016, punkt 1259, i dess ändrade lydelse).


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 20/11/2018

2 - Brottsanmälan och Mina rättigheter under förundersökningen


Hur anmäler jag ett brott?

Brott anmäls skriftligen eller muntligen vid allmänna åklagarmyndigheten eller på en polisstation. En skriftlig brottsanmälan kan lämnas in personligen eller skickas med post (eller e-post).

Hur kan jag ta reda på vad som händer i ärendet?

Den som anmält brottet ska inom sex veckor bli underrättad om att en utredning har inletts. Om du inte får ett sådant meddelande kan du lämna in ett klagomål till en chefsåklagare.

Har jag rätt till rättshjälp (under utredningen eller rättegången)? På vilka villkor?

Under förberedelsen av målet och rättegången kan du som brottsoffer få stöd av ett juridiskt ombud – en advokat eller ett juridiskt biträde. Brottsoffer kan själva välja ombud eller, om de inte har råd med detta, begära att ombud utses av domstolen. I så fall måste du i ett brev till domstolen eller åklagaren visa att du inte har råd att betala ombudets arvode.

Kan jag få ersättning (för att delta i undersökningen/rättegången)? På vilka villkor?

Om du som brottsoffer endast har medverkat som vittne i rättegången, har du rätt till ersättning för resa, mat och logi samt förlorad inkomst.

Om du agerar som part som väcker åtal i åklagarens ställe (oskarżyciel posiłkowy uboczny) eller väcker enskilt åtal (oskarżyciel posiłkowy subsydiarny), har du rätt att få ersättning för skäliga kostnader, bland annat utgifter i samband med att utse ett ombud.

För att få ersättning för kostnaderna måste du lämna in en begäran och om möjligt handlingar som styrker utgifterna.

Kan jag överklaga om ärendet läggs ner före rättegång?

Brottsoffer kan överklaga beslut om att avslå en ansökan om förberedelse av mål och beslut om att avbryta förberedelsen av mål. Information om hur man överklagar ges i samband med sådana beslut.

Kan jag behöva medverka i rättegången?

Brottsoffer medverkar som part i förberedelser av mål utan att de behöver lämna någon särskild förklaring om detta.

Vid allmänt åtal kan du som brottsoffer agera som part (dvs. part som väcker åtal i åklagarens ställe) om du lägger fram en förklaring om att du har för avsikt att göra det.

Vid enskilt åtal är brottsoffret part genom att själv väcka åtal.

Vilken är min officiella roll i rättssystemet? Kan jag vara eller välja att vara något av följande: offer, vittne, civilrättslig part eller själv väcka åtal?

Brottsoffer är personer som blivit utsatta för brott.

Brottsoffret är enligt lag part i förberedelsen av målet.

Vid allmänt åtal kan brottsoffret välja att agera som part och väcker då åtal i åklagarens ställe.

Vid enskilt åtal är det brottsoffret själv som väcker åtal.

Oavsett om du som brottsoffer agerar som part eller inte, blir du i princip alltid hörd som vittne.

För närvarande är det inte tillåtet för ett brottsoffer att vara civilrättslig part i straffrättsliga förfaranden.

Vilka rättigheter och skyldigheter har jag i denna roll?

Även om du som brottsoffer inte agerar som part i målet, får du medverka i domstolsförhandlingar som är viktiga för att skydda dina intressen. Brottsoffer får medverka i rättegång och förhandling om att på vissa villkor avskriva målet, dom utan rättegång och avbryta förfarandet på grund av att den tilltalade har en allvarlig psykisk störning samt i ärenden som rör skyddsåtgärder på grund av att den tilltalade har en allvarlig psykisk störning. Under rättegången får brottsoffret invända mot den tilltalades begäran om dom utan bevisupptagning och kan ansöka om att den tilltalade ska åläggas att gottgöra skadan eller betala skadestånd.

Om ett straffrättsligt förfarande avbryts på vissa villkor, kan brottsoffret ansöka om att det ska återupptas.

Om du som brottsoffer har valt att agera som part i domstolen får du vidta vissa åtgärder i förfarandet: lämna in begäran om bevisupptagning, ställa frågor till vittnen och sakkunniga och lägga fram din ståndpunkt, t.ex. ange vilket beslut du förväntar sig av rätten. Du kan även överklaga en dom.

Brottsoffer som är kallade som vittnen måste infinna sig i domstolen och vittna. Att utebli utan giltigt skäl är straffbart.

Kan jag lämna en utsaga under rättegången eller vittna? På vilka villkor?

Som brottsoffer kan du begära bevisupptagning om du agerar som en part som väcker åtal i åklagarens ställe eller väcker enskilt åtal.

Vilken information ska jag få under rättegången?

Före det första förhöret får brottsoffret skriftlig information om sin ställning som part i förberedelsen av målet och sina rättigheter i denna ställning.

Brottsoffren får skriftlig information om det åtal som väckts vid domstolen och om datum och plats för de förhör och domstolsförhandlingar som de kan delta i.

Om domstolen beslutar om skadestånd lämnas en kopia av domen till brottsoffret.

Har jag rätt att få tillgång till handlingarna i rättegången?

Under förberedelsen av målet kan brottsoffer få tillgång till handlingar med tillstånd från den myndighet som har hand om förfarandet.

Under rättegången kan du som brottsoffer få tillgång till handlingar om du väcker enskilt åtal eller väcker åtal i åklagarens ställe. Om du inte har en sådan roll kan du beviljas tillgång till handlingarna med samtycke från rättens ordförande.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 20/11/2018

3 - Mina rättigheter efter rättegången


Kan jag överklaga domen?

Som brottsoffer kan du överklaga domen i ett allmänt åtal om du har agerat som en part som väcker åtal i åklagarens ställe.

Om det straffrättsliga förfarandet mot gärningsmannen har avbrutits på vissa villkor och en dom utfärdats av domstolen, kan du överklaga domen även om du inte har agerat som en part som väcker åtal i åklagarens ställe.

Du kan överklaga en dom i ett enskilt åtal eftersom du i sådana mål har trätt i åklagarens ställe.

Vilka är mina rättigheter efter domen?

Om gärningsmannen åläggs att gottgöra skadan, lämnar domstolen en kopia av domen till brottsoffret. Om en gärningsman som fått en villkorlig fängelsedom inte gottgör skadan, kan brottsoffret ansöka om att straffet ska avtjänas.

Om det straffrättsliga förfarandet mot gärningsmannen har avbrutits på vissa villkor, har brottsoffret rätt att medverka i domstolsförhandlingen för återupptagande av målet.

Har jag rätt till stöd eller skydd efter rättegången? Hur länge?

Efter rättegångens slut har du som brottsoffer rätt till skydd och stöd om det råder fara för ditt eller dina närståendes liv och hälsa. Skydd och stöd ges så länge faran kvarstår.

Vilken information får jag om gärningsmannen döms?

Domstolen ger brottsoffret den information som finns i domen – vilket straff som utdömts för gärningsmannen, hur långt straffet är och om det är en villkorlig dom samt vilka skyldigheter, bl.a. att gottgöra skadan, som har ålagts gärningsmannen.

Vad får jag veta om gärningsmännen friges (också vid förtida eller villkorlig frigivning) eller rymmer?

Brottsoffer kan be om att bli underrättade när gärningsmannen friges. Brottsoffret får då information när gärningsmannen friges efter avtjänat straff, om gärningsmannen få avtjäna straffet med elektronisk övervakning eller om han eller hon rymmer från fängelset, beviljas permission eller blir villkorligt eller tillfälligt frigiven.

Kommer jag att bli delaktig i beslut om frigivning eller villkorlig frigivning? Kan jag göra ett uttalande eller överklaga?

Brottsoffer medverkar inte i förhandlingar om villkorlig frigivning och kan inte överklaga sådana beslut.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 20/11/2018

4 - Ersättning


Vilket förfarande finns för att yrka skadestånd från gärningsmannen (t.ex. rättegång, civilrättsligt krav)?

Som brottsoffer kan du yrka skadestånd från gärningsmannen på följande sätt:

  1. Du kan väcka en civilrättslig talan mot gärningsmannen. Civilrättsliga förfaranden har villkorade domstolsavgifter. Civilrättslig talan kan väckas oavsett om det åtal har väckts i domstolen, men förhandlingarna kan skjutas upp tills det finns ett slutligt avgörande i brottmålet. Om du vinner målet verkställs domen av den rättsvårdande myndigheten (komornik).
  2. Under det straffrättsliga förfarandets gång kan brottsoffret ansöka om ersättning från den tilltalade (środek kompensacyjny), dvs. att den tilltalade blir skyldig att gottgöra skadan eller betala ersättning. Alternativt kan domstolen ålägga den tilltalade att betala extra skadestånd (nawiązka). Brottsoffrets begäran beviljas bara om gärningsmannen fälls för brottet.
  3. Om gärningsmannen fälls och döms till villkorligt fängelsestraff kan domstolen ålägga honom eller henne att gottgöra den skada som brottet orsakat.
  4. Om förfarandet avbryts med särskilda villkor, måste domstolen ålägga gärningsmannen att helt eller delvis gottgöra skadan.

Domstolen förpliktade gärningsmannen att betala skadestånd eller ersättning till mig. Hur kan jag vara säker på att gärningsmannen betalar?

  1. Om domstolen beslutar att gärningsmannen ska gottgöra skadan och gärningsmannen inte följer beslutet frivilligt, kan brottsoffret inleda ett verkställighetsförfarande som genomförs av en utmätningsman.
  2. Om gärningsmannen döms till villkorligt fängelsestraff eller om förfarandet mot honom eller henne avbryts på vissa villkor och han eller hon inte gottgör skadan, kan åtgärder vidtas för att verkställa domen eller återuppta målet. Dessa åtgärder, särskilt det reella hotet om fängelse, brukar få gärningsmännen att betala även om verkställigheten är ineffektiv, och på något sätt få fram pengar för att tillgodose brottsoffrets krav. För att sådana åtgärder ska vidtas räcker det att brottsoffret meddelar rätten eller övervakaren (kurator sądowy) att gärningsmannen inte har fullgjort sin skyldighet.

Om gärningsmannen inte betalar, kan då staten betala ut ett förskott? På vilka villkor?

Att gärningsmannen inte gottgör skadan innebär inte att brottsoffret kan få motsvarande belopp från staten.

Brottsoffret kan dock få ersättning i förväg ur fonden för brottsofferstöd och stöd efter avtjänat fängelsestraff genom särskilda organisationer för brottsofferstöd.

Har har jag rätt att få ersättning från staten?

De som blivit utsatta för de allvarligaste brotten och närstående till dessa har rätt till särskilda statligt finansierade förmåner. Detta gäller personer som är bosatta i Polen eller en annan medlemsstat och som har lidit allvarlig skada av eller fått sämre hälsa i mer än sju dagar på grund av ett brott samt för närstående till personer som har avlidit till följd av ett brott.

Har jag rätt att få ersättning om gärningsmannen inte dömts?

Du har rätt till ersättning även om gärningsmannen inte dömts.

Har jag rätt till ersättning i förväg om jag väntar på beslut om min ansökan om ersättning?

Brottsoffer med rätt till ersättning kan få en säkerhet, dvs. ett engångsbelopp som betalas ut innan målet är avgjort. En del av detta belopp kan användas för att täcka behandlingskostnader, konvalescens eller begravning.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 20/11/2018

5 - Min rätt till stöd och bistånd


Jag är ett brottsoffer. Vem ska jag kontakta för stöd och hjälp?

Brottsoffer och deras närstående får hjälp av icke-statliga organisationer som får stöd för detta ändamål ur fonden för brottsofferstöd och stöd efter avtjänat fängelsestraff. Stödet beviljas av justitieministeriet.

Som brottsoffer informeras du om denna möjlighet till hjälp innan du lämnar din första utsaga.

En lista över de organisationer som har fått resurser för brottsoffer och deras närstående samt information (på polska) om vad stödet omfattar finns på justitieministeriets webbplats Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://www.ms.gov.pl/pl/dzialalnosc/pokrzywdzeni-przestepstwem/pomoc-osobom-pokrzywdzonym-przestepstwem-oraz-osobom-im-najblizszym---lista-podmiotow-i-organizacji/, under Działalność/Pomoc pokrzywdzonym/Pomoc pokrzywdzonym przestępstwem oraz osobom im najbliższym – lista podmiotów i organizacji.

Hotline för stöd till brottsoffer

För närvarande finns det ingen landsomfattande hotline för stöd till brottsoffer i Polen, men det finns en hotline för offer för familjevåld.

Är stöd till brottsoffer gratis?

Stöd till brottsoffer är kostnadsfritt.

Vilka typer av stöd kan jag få från statliga myndigheter eller staten?

Myndigheterna informerar brottsoffren om var de kan få stöd.  Vissa kategorier av brottsoffer har rätt till kostnadsfri rättshjälp på grund av sin ålder och ekonomiska situation. Brottsoffer har rätt till vård enligt de allmänna reglerna.

Vilka typer av stöd kan jag få från icke-statliga organisationer?

Icke-statliga organisationer som finansieras genom fonden för vittnesstöd och stöd efter avtjänat fängelsestraff erbjuder brottsoffer juridiskt, psykologiskt och ekonomiskt stöd, t.ex. matcheckar eller hjälp med utgifter för mat och kläder, underkläder, skor, städ- och hygienprodukter, tillfälligt boende eller logi, utbildning och åtgärder för att anpassa en lägenhet eller ett hus till brottsoffrets behov samt resekostnader.

En annan typ av stöd är finansiering av tolktjänster, bl.a. teckenspråkstolkning.

Sjukvårdsstödet omfattar kostnader för vård, läkemedel och sjukvårdsutrustning som behövs för att behandla de skador på hälsan som offret lidit till följd av brottet.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 20/11/2018

Rättigheter för brottsoffer i straffrättsliga förfaranden - Rumänien


Du anses vara brottsoffer om du har lidit skada som en följd av en händelse som utgör ett brott enligt gällande nationell lagstiftning. Som brottsoffer har du enligt lag vissa individuella rättigheter före, under och i slutet av förfarandet i domstol.

De två första stegen i straffrättsliga förfaranden i Rumänien är brottsutredning och rättegång. Under brottsutredningen utreder de utredande organen ärendet, under ledning av den allmänna åklagaren, och samlar in bevisning för att kunna identifiera gärningsmannen. Efter avslutad brottsutredning lämnar polisen över ärendet till den allmänna åklagarmyndigheten tillsammans med alla uppgifter och all bevisning som samlats in. Efter att ha mottagit handlingarna prövar åklagaren fallet och avgör om åtal ska väckas, dvs. om ärendet ska lämnas över till domstol för rättslig prövning eller om ärendet ska avslutas

När domstolen har mottagit handlingarna gör den dömande sammansättningen en bedömning av de faktiska omständigheterna och hör de berörda personerna för att fastställa de tilltalades skuld. Så snart en tilltalad har förklarats skyldig döms han eller hon till en påföljd. Om domstolen kommer fram till att den tilltalade är oskyldig friges han eller hon.

Mer information

Länken öppnas i ett nytt fönster1 - Mina rättigheter som brottsoffer

Länken öppnas i ett nytt fönster2 - Brottsanmälan och Mina rättigheter under förundersökningen

Länken öppnas i ett nytt fönster3 - Mina rättigheter efter rättegången

Länken öppnas i ett nytt fönster4 - Ersättning

Länken öppnas i ett nytt fönster5 - Min rätt till stöd och bistånd


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 10/09/2018

1 - Mina rättigheter som brottsoffer


Vilken information kan jag få från myndigheten när brottet har inträffat (t.ex. från polisen, åklagarmyndigheten) men innan jag anmäler brottet?

Om du har utsatts för ett brott kan du muntligen eller skriftligen anmäla det till polisen (eller åklagaren). Du kan också be en annan person anmäla brottet åt dig, men då måste du ge den personen en skriftlig fullmakt. Den skriftliga och undertecknade fullmakten bifogas handlingarna i ärendet.

När du anmäler brottet kan du få information om de organ och organisationer som ger psykologisk rådgivning eller någon annan form av brottsofferstöd. Du har också rätt till upplysningar om hur du får rättshjälp, om dina rättigheter under straffrättsliga förfaranden (däribland skyddsåtgärder för vittnen som är utsatta för hot) samt om hur du får ekonomisk ersättning från staten. Dessa upplysningar lämnas av den första rättsliga myndighet du kontaktar (polis, åklagare). Du får även en blankett med all denna information, som du ska underteckna. Du får dessa upplysningar på ett språk som du förstår.

Jag bor inte i det EU-land där brottet ägde rum (EU-medborgare och icke EU-medborgare). Hur skyddas mina rättigheter?

Om du är utlänning och har utsatts för brott i Rumänien har du samma rättigheter som rumänska brottsoffer.

Om du inte talar rumänska har du rätt till kostnadsfri tolk som hjälper dig i kontakterna med myndigheterna, bland annat för att göra anmälan på ett språk som du förstår och för att ta emot den information du har rätt till då brottet anmäls, på ett språk som du förstår.

Om du har utsatts för människohandel kan du få särskild logi där du är skyddad. Under straffrättsliga förfaranden får du information om förfarandet på ett språk som du förstår. Du kan också få psykologisk rådgivning och medicinsk hjälp. De rumänska myndigheterna gör sitt bästa för att du så snart som möjligt ska kunna återvända till ditt hemland och erbjuder säker transport till den rumänska gränsen.

Om du är utlänning kan du också kräva ekonomisk ersättning från staten om du har utsatts för mordförsök och grovt mordförsök, i enlighet med artiklarna 188 och 189 i strafflagen, familjevåld, i enlighet med artikel 199 i strafflagen, uppsåtliga brott som leder till att offret skadas fysiskt, våldtäkt, sexuellt övergrepp, sexuellt umgänge med barn och sexuellt övergrepp mot barn, i enlighet med artiklarna 218–221 i strafflagen, barnmisshandel, i enlighet med artikel 197 i strafflagen, samt handel med och utnyttjande av respektive försök till handel med och utnyttjande av sårbara personer.

Vilken information ska jag få om jag anmäler ett brott?

När du anmäler ett brott förklarar den polis som tar emot anmälan hur ärendet kommer att behandlas. Polisen är skyldig att utarbeta en skriftlig rapport om vilken information som har lämnats till dig.

Du får upplysningar om följande:

  • Dina rättigheter under det straffrättsliga förfarandet.
  • Vilka organisationer du kan kontakta för att få hjälp och vilka tjänster de erbjuder.
  • Hur du kan få skydd.
  • Villkoren och förfarandet för att få ekonomisk ersättning från staten.
  • Villkoren och förfarandet för att beviljas offentligt biträde.

Under förfarandet kan du därefter få information om hur utredningen fortskrider och, om åklagaren beslutar att inte väcka åtal, en kopia av detta beslut. I detta syfte måste du lämna in en begäran till den polis eller åklagare som har hand om ärendet och ange din postadress i Rumänien, en e-postadress eller e-meddelandeadress för att få informationen.

Om åklagaren beslutar att väcka åtal kallas du till domstolen.

Om du ska höras i domstol informeras du också om dina rättigheter och skyldigheter:

  • Rätten att biträdas av en advokat eller eventuellt att beviljas offentligt biträde.
  • Rätten att anlita en medlare i sådana mål som tillåts i lagstiftningen.
  • Rätten att föreslå bevisning och komma med invändningar och slutsatser i enlighet med lagstiftningen.
  • Rätten att få information om hur förfarandet fortskrider.
  • Rätten att vid behov göra en preliminär anmälan (för vissa typer av brott krävs en ansökan i form av en preliminär anmälan för att processen mot gärningsmannen ska fortsätta). De rättsliga myndigheterna lämnar vid behov klargöranden i denna fråga. Syftet med preliminära anmälningar är att begära att det straffrättsliga förfarandet mot gärningsmannen ska fortsätta. En preliminär anmälan skiljer sig från den anmälan du gör hos polisen eller åklagaren för att informera dem om att du har utsatts för brott.
  • Rätten att bli en civilrättslig part i förfarandet.
  • Skyldigheten att inställa sig när man kallas av rättsliga myndigheter.
  • Skyldigheten att anmäla adressändring.
  • Rätten att informeras om en eventuell frigivning av gärningsmannen, om gärningsmannen döms till fängelse eller häktas.

Har jag rätt till kostnadsfri tolkning eller översättning (när jag kontaktar polis eller annan myndighet eller under utredningen och rättegången)?

Ja. Du har rätt till översättning och tolkning under hela det straffrättsliga förfarandet.

Hur ska myndigheten se till att jag förstår och blir förstådd (om jag är ett barn eller har en funktionsnedsättning)?

Under straffrättsliga förfaranden ska en person med funktionsnedsättning, oavsett status (tilltalad, målsägande eller vittne) erbjudas hjälp av tolk, psykolog och/eller företrädare för generaldirektoraten för socialt arbete och barnets skydd (Direcțiile Generale de Asistență Socială și Protecție a Copilului) (för minderåriga).

I den gällande rättsliga ramen fastställs det att de berörda personerna ska erbjudas särskild hjälp genom befintliga regionala direktorat för socialt arbete och barnets skydd samt eventuellt medicinsk hjälp.

Stöd till brottsoffer

Beroende på brottets natur (särskilt när det begås mot personer) kan polisen hänvisa/skicka offret till psykologisk rådgivning.

Om du har drabbats av en viss typ av brott (mordförsök och grovt mordförsök, i enlighet med artiklarna 188 och 189 i strafflagen, familjevåld, i enlighet med artikel 199 i strafflagen, uppsåtliga brott som leder till att offret skadas fysiskt, våldtäkt, sexuellt övergrepp, sexuellt umgänge med barn och sexuellt övergrepp mot barn, i enlighet med artiklarna 218–221 i strafflagen, barnmisshandel, i enlighet med artikel 197 i strafflagen, samt handel med och utnyttjande av respektive försök till handel med och utnyttjande av sårbara personer) kan du vid behov få kostnadsfri psykologisk rådgivning (upp till tre månader för vuxna och upp till sex månader för barn under 18 år), medicinsk hjälp eller någon annan typ av hjälp. Dessa typer av hjälp erbjuds endast kostnadsfritt om du har polisanmält brottet. Du kan ansöka om hjälp hos kriminalvårdsmyndigheten efter att du har gjort polisanmälan.

Om du har drabbats av familjevåld kan du begära hjälp av en familjeassistent på ministeriet för arbetsmarknad och social rättvisa (Ministerul Muncii și Justiției Sociale). Ministeriet erbjuder olika typer av hjälp för dem som drabbats av familjevåld (t.ex. psykologisk rådgivning, identitetsskydd osv.). Om du har drabbats av familjevåld kan du också begära att bli inhyst på ett centrum för familjevåldsoffer, där du får skydd och rådgivning.

Vem ger stöd till brottsoffer?

I Rumänien kan ett offer få särskilt stöd från följande institutioner, beroende på typen av brott:

Om du är offer för familjevåld kan du kontakta den nationella jämställdhetsbyrån (Agenția Națională pentru Egalitate de Șanse între Bărbați și Femei) och generaldirektoraten för socialt arbete och barnets skydd (DGASPC).

Om du är under 18 år och har utsatts för brott kan du kontakta den nationella myndigheten för skydd av barns rättigheter och adoption (Autoritatea Națională pentru Protecția Drepturilor Copilului și Adopție – ANPDCA) och generaldirektoraten för socialt arbete och barnets skydd (DGASPC).

Om du har drabbats av människohandel kan du kontakta den nationella byrån mot människohandel (Agenția Națională împotriva Traficului de Persoane – ANITP) vid inrikesministeriet (Ministerul Afacerilor Interne – MAI).

Även flera icke-statliga organisationer lämnar olika typer av stöd till brottsoffer. Den institution du kontaktar hänvisar dig till relevant organisation.

Om du har drabbats av våldsbrott, såsom mordförsök och grovt mordförsök, i enlighet med artiklarna 188 och 189 i strafflagen, familjevåld, i enlighet med artikel 199 i strafflagen, uppsåtliga brott som leder till att offret skadas fysiskt, våldtäkt, sexuellt övergrepp, sexuellt umgänge med barn och sexuellt övergrepp mot barn, i enlighet med artiklarna 218–221 i strafflagen, barnmisshandel, i enlighet med artikel 197 i strafflagen, samt handel med och utnyttjande av respektive försök till handel med och utnyttjande av sårbara personer, kan du vända dig till kriminalvårdsmyndigheten för att få hjälp.

Hänvisar polisen mig automatiskt till brottsofferstödet?

Ja, de rättsliga myndigheterna ska hänvisa dig till sådana tjänster.

Hur skyddas min personliga integritet?

Både under brottsutredningen och under domstolsförfarandet får de rättsliga myndigheterna, om de anser att din integritet eller värdighet kan påverkas på grund av de upplysningar du lämnar eller av andra skäl, på eget initiativ eller på din begäran vidta åtgärder för att skydda din identitet och integritet, t.ex. följande:

  • Skydda dina identitetsuppgifter.
  • Förhöra dig med audiovisuella hjälpmedel, med förvrängd röst och bild, utan krav på att du är närvarande, om övriga åtgärder inte räcker.
  • Hålla domstolssammanträdet bakom lyckta dörrar under förhöret med dig.

Under domstolsförfarandet får dessutom rätten förbjuda offentliggörande av texter, teckningar, fotografier eller bilder som skulle kunna röja din identitet.

Rätten kan också hålla domstolssammanträdet bakom lyckta dörrar om en offentlig förhandling skulle kunna påverka din värdighet eller integritet.

Kriminalvårdsmyndighetens personal får inte lämna ut uppgifter de har tillgång till under sin tjänsteperiod. Uppgifter som lämnas till de rättsliga myndigheterna som ett led i det straffrättsliga förfarandet är undantagna från denna regel. Både i yrkesutövningen och i samhället gäller att sakkunniga, organisationschefer och inspektörer inte får lämna ut handlingar de har hand om. Upplysningar om ärenden i organisationens register, samt information om organisationen och verksamheten, får endast göras tillgängliga för medierna om tjänstemottagarnas personuppgifter skyddas.

Måste jag anmäla ett brott innan jag kan kontakta brottsofferstödet?

För att kunna kontakta brottsofferstödet måste du anmäla brottet till berörda organ.

Personligt skydd om jag är i fara

Vilka typer av skydd finns det?

Både under brottsutredningen och under domstolsförfarandet har du rätt till skyddsåtgärder, om de rättsliga myndigheterna anser att du kan vara i fara.

Det är mycket viktigt att känna till att de rättsliga myndigheterna får vidta vissa åtgärder, antingen på din begäran eller på eget initiativ, för att skydda dig om de bedömer att du kan vara i fara på grund av den information du lämnar eller av andra skäl. Det kan handla om att

  • tillhandahålla bevakning eller väktare för ditt hem eller tillfälliga bostad,
  • tillhandahålla eskort och skydd för dig eller din familj under resor,
  • skydda dina identitetsuppgifter (personuppgifter får uteslutas från handlingarna i ärendet för att skydda din identitet genom att ange att uppgifterna är hemliga),
  • förhöra dig med audiovisuella hjälpmedel, med förvrängd röst och bild, utan krav på att du är närvarande, om övriga åtgärder inte räcker (därigenom måste du inte inställa dig till polisen, åklagaren eller domaren och du måste inte befinna dig på samma plats som gärningsmannen),
  • hålla domstolssammanträdet bakom lyckta dörrar under förhöret med dig.

Under domstolsförfarandet får dessutom rätten förbjuda offentliggörande av texter, teckningar, fotografier eller bilder som skulle kunna röja din identitet.

Om du agerar vittne i det straffrättsliga förfarandet eller om du, även om du inte är inblandad i målet, lämnar upplysningar som hjälper de rättsliga myndigheterna att lösa fall av grova brott eller att förhindra stora skador, kan du dessutom begära att den polis eller åklagare som har hand om utredningen ska placera dig i ett vittnesskyddsprogram. Detta program omfattar en rad åtgärder, såsom

  • hemlig identitet, bland annat att delta i förhandlingar med förvrängd röst eller bild,
  • polisskydd för ditt hem och poliseskort när du måste inställa dig till de brottsutredande myndigheterna,
  • omflyttning,
  • identitetsbyte, vid behov förändrat utseende.

Om du deltar i vittnesskyddsprogrammet kan du få ytterligare hjälp, såsom

  • integrering i en annan social miljö,
  • förvärv av nya yrkeskvalifikationer,
  • nytt arbete,
  • ekonomiskt stöd tills du hittar nytt jobb.

Om det är nödvändigt kan även dina släktingar i första led (barn, föräldrar) och din make/maka delta i vittnesskyddsprogrammet.

Om du inte har gått med i vittnesskyddsprogrammet under brottsutredningen kan du ansöka om detta under domstolsförfarandet.

Ytterligare skydd finns tillgängligt beroende på typen av brott:

  • Om du har drabbats av familjevåld kan du begära att domstolen förbjuder gärningsmannen att vistas i ert gemensamma hem. Annars kan du som drabbad inhysas på ett centrum för familjevåldsoffer.